med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1977/78:TU11 Trafikutskottet)

Trafikutskottets betänkande

TU 1977/78:11

1977/78:11

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna
på driftbudgeten för budgetåret 1978/79 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner
Kommunikationsdepartementet m. m.

1. Kommunikationsdepartementet. Regeringen har i propositionen 1977/
78:100, bilaga 9 (kommunikationsdepartementet), under punkten A 1
(s. 31) föreslagit riksdagen att till Kommunikationsdepartementet för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11 832 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 887 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 3 och 4),

3. att riksdagen beslutar att under A. Kommunikationsdepartementet
anvisa 5 000 000 kr. för forskning inom området handikappanpassad
kollektivtrafik,

4. att riksdagen uttalar att såväl när det gäller det kortsiktiga som
det mer långsiktiga arbetet med handikappanpassning av kollektivtrafiken
bör handikapporganisationerna tillförsäkras ett reellt inflytande och
att det under punkt 3. nämnda forskningsarbetet bör ledas av en styrgrupp
där handikapporganisationerna har ett avgörande inflytande.

Utskottet

I motionen 1977/78: 887 yrkas att riksdagen under särskilt anslag
under Kommunikationsdepartementet anvisar ett belopp om 5 000 000
kr. för forskning inom området handikappanpassad kollektivtrafik. Vidare
begärs i anslutning härtill att riksdagen uttalar att såväl när det
gäller det kortsiktiga som det mera långsiktiga arbetet med handikappanpassning
av kollektivtrafiken handikapporganisationerna tillförsäkras
ett reellt inflytande och att det förut nämnda forskningsarbetet bör
ledas av en styrgrupp där handikapporganisationerna har ett avgörande
inflytande.

Utskottet kommer framdeles att i ett särskilt betänkande med anledning
av motioner om den statliga trafikpolitiken, m. m. även pröva
yrkanden beträffande handikappanpassad kollektivtrafik. Motionärernas
förslag att under anslag till Kommunikationsdepartementet beräkna
särskilda medel för forskningsverksamhet har utskottet inte funnit sig
kunna biträda. Ej heller anser sig utskottet nu berett att tillstyrka att
riksdagen gör de uttalanden motionärerna föreslagit. Motionen avstyrks
därför i här berörda delar.

1 Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 11

TU 1977/78:11

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78: 887, yrkandena 3 och 4, till Kommunikationsdepartementet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 11 832 000 kr.

2. Kommittéer m. m. och Extra Utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna A 2—A 3 (s. 32) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 6 700 000 kr.,
varav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Extra Utgifter ett reservationsanslag av 430 000 kr.

Vägväsendet

3. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet. Före
behandlingen av de skilda anslagen har regeringen lämnat en allmän
översikt över utvecklingen inom vägväsendet och över vägverkets anslagsäskanden
m. m. (s. 33—76).

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1978/79 under
de skilda väganslagen m. m. innebär

att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter anvisas ett förslagsanslag
av 21627 000 kr., att avräknas mot auomobilskattemedlen (punkten
B 1, s. 68—69),
att till Drift av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av
2 045 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten
B 2, s. 69—70),

att till Byggande av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av
900 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 3,
s. 70—71),

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anvisas ett reservationsanslag
av 312 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
(punkten B 4, s. 71—72),
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator anvisas
ett reservationsanslag av 350 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
(punkten B 5, s. 72—73),

att statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 120 000 kr.
(punkten B 6, s. 73—74),

att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag
av 176 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
(punkten B 6, s. 73—74),

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservations -

TU 1977/78:11

anslag av 30 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen
(punkten B 7, s. 74—75),

att till Tjänster till utomstående anvisas ett förslagsanslag av
17 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten B 8,
s. 75),

att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond anvisas ett
förslagsanslag av 1 000 kr. (punkten B 9, s. 76).

Motionerna

I motionen 1977/78: 381 av Ivan Svanström (c) hemställs att riksdagen
beträffade bygdevägar uttalar att sådana endast i undantagsfall
får avföras ur allmänt underhåll och framför allt inte i bygder med betydande
friluftsliv.

I motionen 1977/78: 383 av Ivan Svanström och Torsten Gustafsson
(båda c) hemställs att riksdagen vid behandling av frågan om väganslag
för nästa budgetår uttalar att möjligheterna att snarast bygga en bro vid
Bjursund i Kalmar län prövas av myndigheterna, även med alternativet
att brobygget utförs med stålkonstruktion.

I motionen 1977/78: 463 av Anton Fågelsbo m. fl. (c) hemställs att
riksdagen uttalar sig för att spridning av vägsalt måtte upphöra.

I motionen 1977/78: 470 av Bengt Wiklund m. fl. (s) föreslås att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att vägsituationen
i Västernorrlands län och särskilt länets inland ytterligare
beaktas vid fördelning av ordinarie vägmedel och vid fördelning av de
beredskapsmedel för vägbyggande som kan komma att fördelas under
året.

I motionen 1977/78: 577 av Åke Gillström (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av upprustning
av vägnätet i norra Gävleborg i enlighet med vad som anförts
i motionen.

I motionen 1977/78: 579 av Margot Håkansson och Eric Rejdnell
(båda fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om klassificering av riksväg 15 till Europaväg 66.

I motionen 1977/78: 629 av Georg Pettersson och Erik Larsson (båda
c) hemställs att riksdagen beslutar att med instämmande i motionens
syfte ge regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till
drift och underhåll av enskilda vägar.

I motionen 1977/78: 764 av Gunnar Björk i Gävle (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om att ersätta
färjan över Dalälven vid Sundet—Hasselön med en bro.

2t Riksdagen 1977/78.15 sami Nr 11

TU 1977/78:11

I motionen 1977/78:766 av Sture Ericson och Håkan Strömberg
(båda s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ändring av reglerna
för bidrag till byggande av kommunala vägar och gator så att byggandet
av gång- och cykelvägar stimuleras och framkomligheten för kollektivtrafiken
prioriteras.

I motionen 1977/78: 768 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att frågor som berör det enskilda
vägnätet i enlighet med motionens syfte skyndsamt utreds.

I motionen 1977/78: 892 av Rune Carlstein och Gördis Hörnlund
(båda s) hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
1977/78: 890 uttalar att ombyggnaden av riksväg 41 tidigareläggs i
planeringen.

I motionen 1977/78:1225 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att anslagen om bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. och kommunala vägar och gator ändras till att i sin helhet avse
kalenderåret efter det riksdagen beviljar anslagen, i likhet med vad som
gäller för vägverkets övriga anslag inom driftbudgeten.

I motionen 1977/78: 1227 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar att den för trafiksäkerhetsverkets
informationsverksamhet i förhållande till regeringens
förslag i motionen föreslagna höjningen med 1 milj. kr. förslagsvis balanseras
mot en sänkning av det av regeringen föreslagna anslaget
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. med 1 milj. kr.

I motionen 1977/78: 1240 av Gunnar Oskarson m. fl. (m, s, c, fp)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att pågående arbeten på
Europaväg 6 i Halland bör fortgå utan avbrott så att etappen Frillesås—
Åskloster kan påbörjas i omedelbar anslutning till färdigställandet av
sträckan Fjärås—Frillesås.

I motionen 1977/78: 1568 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att vid kommande planering
av väganslagen särskilda medel ställs till förfogande för projekt, som
inte kan inrymmas under ordinarie ramanslag för länsvägar.

I motionen 1977/78:1573 av Erik Glimnér m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om bekämpning av flyghavre vid våra allmänna vägar.

I motionen 1977/78:1574 av Erik Glimnér m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande ersättning för skador som uppkommit genom
snöhinder och vägsalt,

TU 1977/78:11

2. att riksdagen uttalar att forskningen bör inriktas på att om möjligt
ersätta vägsalt med ett annat medel, vilket inte skadar växtlighet och
grundvatten.

I motionen 1977/78:1575 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel
Nilsson (s) hemställs att riksdagen vid behandling av frågan om väganslag
uttalar att möjligheterna att snarast bygga en bro över Fårösund
i Gotlands län bör prövas av myndigheterna för utförande i stålkonstruktion.

I motionen 1977/78:1582 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga {yrkandet 4), att riksdagen ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående den långsiktiga vägplaneringen.

I motionen 1977/78: 1590 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkandet 3), att riksdagen till Byggande av statliga vägar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
50 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 950 000 000 kr.

I motionen 1977/78: 1599 av Torsten Sandberg m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär direktiv till vägverket så att medel för
den s. k. högbron i Söderledsprojektet i Stockholm kan omdisponeras på
sätt som angivits i motionen.

I motionen 1977/78:1606 av Per Unckel m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar medge att ur anslaget B 5, budgetpropositionen 1977/78,
bilaga 9, bidrag försöksvis jämväl skall kunna utgå för del av investeringskostnaden
för spårvagns- och trådbussystem.

I motionen 1977/78: 1714 av Stig Josefson och Alfred Håkansson
(båda c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen i enlighet
med vad som sägs i motionen 1977/78: 1713 beslutar att hos regeringen
anhålla om att vägbyggande skall ske i enlighet med angivna
regionalpolitiska målsättningar och i största möjliga utsträckning genom
utbyggnad av befintliga vägar.

Utskottet

Den långsiktiga vägplaneringen m. m.

Föredragande departementschefen erinrar i propositionen om att regeringen
i prop. 1977/78: 10 redovisat vissa ställningstaganden i fråga
om den framtida vägplaneringen m. m. Propositionen behandlades av
1977/78 års riksmöte i december 1977 (TU 1977/78:10, rskr 1977/78:
95). Riksdagen godtog regeringens förslag i vad avser förändringarna i
vägplaneringssystemet, inrättandet av beredningsgrupper på länsnivå
och ny organisation av vägverkets centralförvaltning. Vad gäller regeringens
förslag rörande inriktningen av väginvesteringarna uttalade tra -

TU 1977/78:11

fikutskottet att man inte var beredd att ta ställning till investeringsmedlens
fördelning på skilda vägkategorier m. m. i avvaktan på att
förslag till ett långsiktigt vägpolitiskt program m. m. föreläggs riksdagen.
Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Såsom i budgetpropositionen framhålls har genom de antagna förslagen
om den långsiktiga vägplaneringen förutsättningar skapats för en
bättre samordning mellan vägplaneringen och övrig samhällsplanering.
Bl. a. har den allmänna strävan till decentralisering av beslutsfattandet
i samhället genom förslagen kunnat konkretiseras så att ökade befogenheter
inom vägplaneringen lagts på regionala organ.

I fråga om de olika planeringsstadierna innebär de nya riktlinjerna
för vägplaneringen att den nuvarande behovsinventeringen ersätts med
en perspektivplanering. Konsekvensbeskrivningar av den framtida transportförsörjningen,
som grundas på antaganden om skilda inriktningar
och medelsutrymmen för väghållningen, bör vidare enligt propositionen
göra det möjligt att föra en mer aktiv diskussion av väghållningens mål
och medel. En utvidgad konsekvensbeskrivning, som perspektivplaneringen
innefattar, torde ge förutsättningar för en bättre koordinering
mellan vägplaneringen, den regionala trafikplaneringen, länsplaneringen
och den fysiska samhällsplaneringen.

Genom att de nuvarande fem- resp. tioåriga investeringsplanerna
sammanslås till ett tioårigt plandokument kommer också en behövlig
förenkling av vägplaneringen att ske. En sådan förenkling har från
flera håll påtalats som angelägen för att öka intresset för planeringen
och få en mera aktiv medverkan ifrån berörda intressenter, sammanslutningar
och lokala organ.

Länsstyrelserna får bemyndigande att fastställa de nya flerårsplanerna
för byggande av länsvägar, dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis
de regionala och lokala transportuppgiftema. Detta anses vara ett
viktigt steg i den eftersträvade decentraliseringen av vägplaneringen.

I motionen 1977/78: 1582 hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts angående den långsiktiga vägplaneringen.

Som motionärerna därvid erinrat om har riksdagen vid upprepade
tillfällen understrukit behovet av att frågan om den långsiktiga vägpolitiken
föreläggs riksdagen. Någon försening härav genom det till den
trafikpolitiska utredningen lämnade tilläggsuppdraget beträffande vägtrafikens
kostnadsansvar fick enligt uttalande av riksdagen år 1975 ej
ske. År 1976 erinrade riksdagen om att anledningen till att anslagen inte
under senare år genomgått några större förändringar bl. a. varit att riksdagen
avvaktat det begärda programmet för den långsiktiga vägpolitiken.
När ett sådant program väl förelåge ansågs att ställning kunde tas

TU 1977/78:11

till frågan om hur stor del av resurserna som vägväsendet från samhällsekonomiska
utgångspunkter skall ha. Riksdagen underströk i sammanhanget
ånyo vikten av att förslag till riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen
och ett långsiktigt program för den framtida vägpolitiken snarast
föreläggs riksdagen.

Trafikutskottet uttalade slutligen så sent som i december 1977 (TU
1977/78: 10) att man alltjämt var av samma uppfattning. Det ekonomiska
läget ansågs visserligen då försvåra långsiktiga bedömningar av
den svenska ekonomins utveckling. Detta borde emellertid enligt utskottets
mening ej utgöra hinder för regeringen att lägga fram förslag i enlighet
med riksdagens tidigare uttalanden.

I den nu förevarande propositionen framhåller föredraganden att
utformningen av ett långsiktigt vägpolitiskt program är beroende av
vissa övriga trafikpolitiska ställningstaganden, bl. a. rörande den väsentliga
frågan om kostnadsansvaret. Frågorna kommer att redovisas

1 en sammanhållen trafikpolitisk proposition.

Under erinran om vad sålunda i det föregående anförts kan utskottet
inte finna det rimligen motiverat att från riksdagens sida redan nu hos
regeringen göra en förnyad framställning i ämnet. Utskottet avstyrker
därför i denna del motionen i fråga.

I motionen 1977/78: 1714 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att vägbyggandet skall ske i enlighet med angivna regionalpolitiska
målsättningar och i största möjliga utsträckning genom utbyggnad
av befintliga vägar — det sistnämnda i syfte att bevara åkerjorden för
livsmedelsproduktion också i framtiden.

Riksdagen har emellertid under senare år vid flera tillfällen och i
samband med behandlingen av jordbruks-, planerings- och vägfrågor
gjort uttalanden av den innebörd motionärerna åsyftar (jfr JoU 1975:

2 y, TU 1975/76: 1 och CU 1975/76: 1). Under hänvisning härtill ävensom
till vad utskottet i det föregående anfört angående planeringsfrågorna
synes någon ytterligare framställning i ämnet ej vara erforderlig.
Motionen avstyrks därför i denna del.

Anslags- och bidragsfrågor

I propositionen erinras om att väganslagen på driftbudgeten i prop.
1975/76: 100 beräknades till sammanlagt 3 449,9 milj. kr. för budgetåret
1977/78. På tilläggsbudget I för samma budgetår har beräknats ca 3,3
milj. kr. under anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar. Tillläggsanslaget
avser att täcka kostnader för bl. a. reparation av skador
på vägar och broar vid översvämningarna våren 1977. På tilläggsbudget
II har på anslaget Byggande av statliga vägar beräknats 12,4 milj. kr. för
vissa sysselsättningsskapande brobyggnadsarbeten vid vägverket. Anslagen
har numera beviljats.

3f Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 11

TU 1977/78:11

Vid sin behandling av frågan om medelstilldelningen till väg- och
gatubyggandet redogör föredraganden bl. a. för utfallet av investeringarna
inom denna sektor under perioden 1972—1976 samt de beräknade
kostnaderna under åren 1977 och 1978. Vidare erinras om de
angelägna behov av olika driftåtgärder som föreligger på det statliga
vägnätet.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till Drift av statliga vägar
till 1 790 milj. kr. Ökade medel bör enligt föredraganden för nästa
budgetår (avseende kalenderåret 1979) ställas till förfogande under anslaget.
En höjning av detsamma med 255 milj. kr. i förhållande till det i
riksstaten för budgetåret 1977/78 anvisade beloppet föreslås därför.
Totalt skulle därmed för detta ändamål disponeras ca 2 045 milj. kr.

Inom denna ram räknar föredraganden med att vägverket, vid
normal omfattning av servicearbeten, kan utföra bl. a. förbättringsarbeten
i större omfattning än under de senaste åren. I sammanhanget erinras
om att även betydande insatser i form av beredskapsarbeten tillkommit
för arbeten på detta område. Under den senaste femårsperioden
har således för ändamålet sammanlagt över 400 milj. kr. anvisats. Dessa
arbeten, som primärt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, har
bidragit till att påskynda genomförandet av vägverkets långsiktiga program
för upprustning av de sekundära och tertiära vägarna.

Utskottet finner den föreslagna anslagshöjningen välmotiverad och
tillstyrker densamma.

Anslaget Byggande av statliga vägar uppgår för innevarande budgetår
till 865 milj. kr. Härtill kommer, som förut nämnts, på tilläggsbudget II
för samma budgetår anvisade 12,4 milj. kr. avseende sysselsättningsskapande
brobyggnadsarbeten. Regeringen har vidare genom beslut den
22 december 1977 föreskrivit att vägverket får bedriva ytterligare brobyggnadsarbeten
i sysselsättningsskapande syfte för 35,2 milj. kr. Vägverket
disponerar därmed under anslaget för år 1978 sammanlagt (865 +
12,4+35,2) 912,6 milj. kr. I sammanhanget erinras om att regeringen i
prop. 1977/78: 32 om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen
under vinterhalvåret 1977/78 anmält att ramen för beredskapsarbeten
på vägar bör höjas med upp till 300 milj. kr. till 500 milj. kr. under
innevarande budgetår. Denna utökning av beredskapsarbeten på vägar
innebär att ett relativt stort antal projekt som ingår i det ordinarie byggnadsprogrammet
kan tidigareläggas. Den därmed ändrade finansieringsformen
möjliggör att andra angelägna vägbyggnadsobjekt kan påskyndas
med ordinarie anslagsmedel. Propositionen antogs av 1977/78
års riksmöte i december 1977 (AU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 51). För
nästa budgetår (avseende kalenderåret 1979) förordas av föredraganden
en uppräkning av anslaget med 35 milj. kr. till 900 milj. kr. Den
sålunda relativt begränsade höjningen får dock sin särskilda betydelse
genom att flerårsplanema enligt de av regeringen meddelade anvis -

TU 1977/78:11

ningarna för upprättande av desamma skall baseras på en årlig medelstilldelning
av 900 milj. kr. i 1976 års prisläge.

Med anledning av regeringens förslag yrkas i motionen 1977/78: 1590
— under hänvisning till motiveringen härför i motionen 1977/78:1640
om näringspolitiken — en höjning av förevarande anslag med 50 milj.
kr. I sistnämnda motion framhålls bl. a. att det även inom vägverkets
område finns utrymme för ökade investeringar. Genom att bygga stålbroar
på angelägna platser skapas sålunda sysselsättning både för verkets
egen personal och inom varvs- och stålindustrin. Som aktuella projekt
nämns Stallbackabron vid Trollhättan, en bro vid Sannsundet i Jämtland
och en vid Strängnäs.

Utskottet vill med anledning härav erinra om de höjningar av anslaget
som enligt vad förut nämnts redan skett under innevarande budgetår
samt av regeringen föreslås för nästa budgetår. Utskottet vill också
erinra om att regeringen genom beslut den 16 februari anslagit sammanlagt
257 milj. kr. för att tidigarelägga byggnads- och anläggningsarbeten
vid kommunikationsverken. Härav tillförs vägverket inte mindre
än 147,5 milj. kr., varav 16,8 milj. kr. för angelägna broprojekt. På
vägsidan föreslås vidare en speciell satsning i Tornedalen i enlighet med
förslag från Norrbottendelegationen. Sammanlagt 18,1 milj. kr. går till
väg- och brobyggen i Norrbottens län. I Stockholms län märks påbörjandet
av etappen Rosenkälla—Åkersberga.

Utskottet vill i anslutning härtill nämna att kommunikationsministern
i oktober 1977 tillsatt en särskild arbetsgrupp för att närmare utvärdera
lämpligheten och konsekvenserna av att bygga vissa vägbroar i stålkonstruktion.
Denna grupp består av representanter för kommunikations-,
budget-, arbetsmarknads- och industridepartementen samt arbetsmarknadsstyrelsen
och vägverket. På förslag av gruppen har numera regeringen
uppdragit åt vägverket att upphandla följande vägbroar i stål,
nämligen Stallbackabron norr om Trollhättan, Strängnäsbron utanför
Strängnäs, Sannsundsbron över Storsjöns södra förgrening och Lullehovsbron
på vägen mellan Drottningholm och Skå kyrka i Stockholms
län.

Stålbrogruppen har beräknat den totala kostnaden för broarna till
265,5 milj. kr. Arbetsmarknadsverket har tidigare beviljat 5,5 milj. kr.
till Stallbackabron och vägverket kan med sina ordinarie anslag finansiera
87 milj. kr.

Broarna medför en total sysselsättning för 350—400 man under tre år.
Av denna faller 85 arbetstillfällen under 1,5 år på arbeten med själva
stålkonstruktionerna.

Regeringens beslut bör ses mot bakgrund av en strävan att stödja
sysselsättningen såväl inom den inhemska industrin som på byggnadsoch
anläggningssidan. Det anses därför vara angeläget att broarna kan
byggas snarast möjligt och att därmed angelägna broobjekt kan avsevärt
tidigareläggas.

TU 1977/78:11

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit sig kunna godta
den av föredraganden förordade ordinarie medelsanvisningen och avstyrker
följaktligen i denna del motionen i fråga.

Regeringens förslag beträffande den kommunala väghållningen tillstyrks
också av utskottet. Detta innebär att anslaget Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator för nästa budgetår höjs med 59,2 milj. kr.
till 312 milj. kr.

I motionen 1977/78:1225 yrkas att riksdagen vid behandlingen av
budgetpropositionens förslag beslutar att anslagen för Bidrag till drift
av kommunala vägar och gator och för enskilda vägar m. m. ändras till
att i sin helhet avse kalenderåret efter det riksdagen beviljar anslagen i
likhet med vad som gäller för vägverkets övriga anslag inom driftbudgeten.
Motionärerna hänvisar därvid till de förslag härom som under
en följd av år lagts fram av vägverket.

Även utskottet finner det vara av vikt att en förändring i anslagsgivningen
i den riktning motionärerna angivit kommer till stånd. Utskottet
förutsätter därför att möjligheterna för en sådan förändring — eventuellt
etappvis — ingående prövas i samband med den årliga budgetbehandling
som sker inom regeringens kansli. Under hänvisning härtill
synes motionen inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator tas upp
med ett oförändrat belopp om 350 milj. kr.

I motionen 1977/78: 1606 hemställs att riksdagen beslutar medge att
ur förevarande anslag bidrag försöksvis skall kunna utgå för del av investeringskostnaden
för spårvagns- och trådbussystem. Såsom utskottet
senast vid 1976/77 års riksmöte framhöll (TU 1976/77: 11) med anledning
av då framställt yrkande i samma syfte torde emellertid nuvarande
utformning av väglagstiftningens och bidragskungörelsernas regler och
föreskrifter angående vägmedlens fördelning och användning m. m. inte
medge ett sådant arrangemang. Härmed sammanhängande frågor, vilkas
lösning utskottet finner synnerligen angelägen, har dock aktualiserats
i samband med den beredning som f. n. pågår av kollektivtrafikutredningens
förslag. Dessa kommer enligt vad kommunikationsministern
i annat sammanhang uttalat att jämte andra trafikpolitiska frågor
behandlas i en proposition som beräknas komma att föreläggas riksdagen
mot slutet av innevarande år. Utskottet vill för sin del kraftigt
understryka önskvärdheten av att så sker. Vidare må här erinras om
innehållet i de föreskrifter som av regeringen utfärdats beträffande upprättande
av nya flerårs- och fördelningsplaner. Enligt dessa föreskrifter
skall — vid upprättande av flerårsplan för byggande av riksvägar —
förslag som avser byggande av tunnelbana prioriteras tillsammans med

TU 1977/78:11

vägbyggnadsföretag. Vidare skall vid prioritering av vägföretag som
kan komma i fråga för upptagande av fördelningsplan särskilt beaktas
sådana företag som är ägnade att förbättra den kollektiva trafikstandarden.
Företag som avser byggande av tunnelbana skall sålunda prioriteras
tillsammans med väg- och gatubyggnadsföretag.

I avvaktan på förut nämnda proposition och under hänvisning till
det i övrigt anförda finner sig utskottet inte kunna biträda motionärernas
yrkande och avstyrker därför motionen i fråga.

Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. är för innevarande
budgetår upptaget med 135,7 milj. kr. För nästa budgetår bör i enlighet
med föredragandens förslag anvisas 176,5 milj. kr., dvs. en ökning
med 40,8 milj. kr. Med den sålunda förordade medelsanvisningen beräknas
bidrag kunna lämnas till — utöver de vägar som redan uppbär
bidrag — ett betydande antal nya vägar. Därtill beräknas bidrag kunna
lämnas även till iståndsättningsarbeten på vägar som redan uppbär statsbidrag
till barmarksunderhåll och vinterväghållning.

Av utskottets ställningstagande följer att utskottet avstyrker yrkandet
i motionen 1977/78: 1227 att den förordade medelsanvisningen sänks
med 1 milj. kr. i syfte att möjliggöra en av motionärerna föreslagen
höjning av anslagsmedlen för trafiksäkerhetsverkets informationsverksamhet.

Till Bidrag till byggande av enskilda vägar förordas ett oförändrat
anslag av 30 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget.

De i propositionen under här förevarande punkter i övrigt framlagda
anslagsberäkningarna har inte gett utskottet anledning till erinran. Detta
innebär även att kostnadsramarna för år 1979 för anslagen Drift av
statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar i princip bestäms till
samma belopp som anslagen. Det bör vidare ingå i regeringens befogenheter
att — i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på en ändamålsenlig
planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar det —
bemyndiga vägverket att under åren 1978 resp. 1979 jämka de föreskrivna
kostnadsramarna för dessa år, t. ex. genom att under andra halvåret
1978 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de
kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1979.

De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för
budgetåret 1978/79 uppgår enligt föredragandens beräkningar till
3 853 milj. kr. För trafiksäkerhet och vissa bidrag m. m. beräknas under
andra anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 223 milj. kr. —
att avräknas mot automobilskattemedlen. Därjämte föreslås att ca 922
milj. kr. inom justitie-, Utbildnings-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementens
verksamhetsområden likaledes skall avräknas mot nämnda
medel.

TU 1977/78:11

Det totalbelopp som avses skola täckas av automobilskattemedlen
skulle därmed uppgå till ca (3 853 + 223+922) 4 998 milj. kr. I förhållande
till motsvarande, på riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslag, innebär detta en ökning med ca 513 milj. kr. Då inkomsterna av
automobilskattemedlen beräknas till ca 6 124 milj. kr. skulle överskottet
på vägväsendets specialbudget, där behållningen per den 30 juni 1977
uppgick till ca 3 608,3 milj. kr., komma att under budgetåret öka med
ca 1 126 milj. kr.

I motionen 1977/78: 381 hemställs att riksdagen beträffande bygdevägar
uttalar att sådana endast i undantagsfall får avföras ur allmänt
underhåll och framför allt inte i bygder med betydande friluftsliv.

Såsom utskottet under en rad av år och senast vid 1976/77 års riksmöte
framhållit (TU 1976/77: 11) regleras emellertid frågan om indragning
av allmän väg och förutsättningarna härför i väglagen (1971: 948).
Bestämmelserna i den till väglagen anslutande vägkungörelsen (1971:
954) innebär att länsstyrelsens uppfattning i en indragningsfråga ges
stor vikt. Av vägverkets i olika sammanhang tidigare gjorda uttalanden
framgår vidare att indragningsärendena handläggs under stor hänsyn
till förhållandena i de enskilda fallen och att indragningar sker endast
då vägande skäl föreligger. Utskottet utgår också från att så är förhållandet
men vill i sammanhanget ånyo understryka den stora vikten av
att härmed sammanhängande frågor får en för närmast berörda kommuners
och övriga vägintressenters del tillfredsställande lösning. Under
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i fråga.

I motionen 1977/78: 766 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
ändring av reglerna för bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator så att byggandet av gång- och cykelvägar stimuleras och framkomligheten
för kollektivtrafiken prioriteras. Motionärerna erinrar därvid
om riksdagens tidigare gjorda uttalanden i fråga om byggande av
cykelvägar inom kommunerna samt utredningsverksamheten i ämnet.

Utskottet får med anledning härav erinra om att den pågående cykeltrafikutredningen
(K 1976: 04) — som har till uppgift att se över statsbidragsbestämmelserna
för gatu- och vägbyggandet så att kommunerna
stimuleras att anordna sammanhängande cykelvägnät inom sina tätortsområden
— enligt uppgift i budgetpropositionen beräknas avge sitt betänkande
under första halvåret 1978. I samband med beredningen av
förslagen torde även synpunkter av den art motionärerna tagit upp komma
att aktualiseras. Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet
av beredningen, som bör bedrivas skyndsamt, finner utskottet motionen
inte nu böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

I motionen 1977/78: 629 hemställs att riksdagen beslutar att med
instämmande i motionens syfte ge regeringen till känna vad som i mo -

TU 1977/78:11

tionen anförts om statsbidrag till drift och underhåll av enskilda vägar.
Yrkandet innebär att i bidragsunderlaget skall inräknas även kostnader
för marklösen, skada och intrång. Vidare begärs i motionen 1977/78:
768 att riksdagen hos regeringen begär att frågor som berör det enskilda
vägnätet skyndsamt utreds i enlighet med motionens syfte. Även
i denna motion tas de förut nämnda frågorna om ersättning för kostnader
för marklösen, skada och intrång upp. Dessutom berörs storleken
av bidragsprocenten för olika kategorier av enskilda vägar samt uppdelningen
över huvud taget av vägarna i allmänna vägar och enskilda
vägar.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att härmed sammanhängande
frågor under de senaste åren utretts i särskild ordning. Såsom
av budgetpropositionen framgår har således 1969 års vägutredning (K
1970:35) i maj 1977 till regeringen överlämnat betänkandet (SOU
1977: 12) Kommunal och enskild väghållning. Betänkandet, som innehåller
lagförslag och motivuttalanden rörande formerna för kommunal
väghållning, avseende andra vägar än allmänna vägar, samt formerna
för enskild väghållning remissbehandlas f. n. Vägverket har i mitten av
december 1975 lämnat rapporten Översyn av statsbidragssystemet för
enskilda vägar, vilken har remissbehandlats. Rapporten bereds f. n.
inom kommunikationsdepartementet. Utredningsförslagen bör enligt föredragandens
mening behandlas i ett sammanhang.

Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker i avvaktan på resultatet
härav de båda motionerna.

Motionsyrkanden beträffande flerårsplaner m. m.

I motionen 1977/78: 892 hemställs att riksdagen uttalar att ombyggnaden
av riksväg 41 tidigareläggs. I motionen 1977/78: 470 föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vägsituationen i
Västernorrlands län och särskilt i länets inland ytterligare bör beaktas vid
fördelning av ordinarie vägmedel och av de beredskapsmedel för vägbyggande
som kan komma att fördelas under året. I motionen 1977/78:
577 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
nödvändigheten av upprustning av vägnätet i norra Gävleborgs län i
enlighet med vad motionären anfört.

Utskottet är för sin del övertygat om att vägande skäl kan anföras
till stöd för samtliga nu berörda yrkanden. Vid sina studiebesök under
det gångna året i bl. a. Kalmar, Hallands och Gävleborgs län har utskottet
också kunnat konstatera de angelägna investeringsbehov för olika
vägobjekt som bl. a. omnämns i de motioner som av utskottet behandlas
under förevarande avsnitt. Frågor om projektering samt byggande och
drift av allmänna vägar regleras emellertid genom föreskrifter i väglagen
och vägkungörelsen. De för väg- och gatubyggandet gällande flerårsoch
fördelningsplanerna upprättas i enlighet med vägkungörelsens be -

TU 1977/78:11

stämmelser samt vissa andra föreskrifter för numera tioårsperioder och
förnyas vart femte år. Planerna kan dessutom revideras mellan de normala
revideringstillfällena. Fördelningen av investeringsmedel de skilda
landsdelarna och väggrupperna emellan sker vidare på grundval av en
noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande regionala och
lokala vägmyndigheters hörande — allt i syfte att åstadkomma en så
likformig och rättvis fördelning av vägmedlen som möjligt. Med anledning
av påpekande i motionen 1977/78:577 förutsätter utskottet
också att det existerande samarbetet över länsgränserna beträffande sådana
vägföretag som berör flera län intensifieras.

Nu gällande flerårs- och fördelningsplaner avser perioden 1976—1980
och skall revideras innevarande år, att avse perioden 1979—1988.

Det är vidare enligt utskottets uppfattning av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala
och kommunala instanserna i samverkan med den centrala fackmyndigheten
uppställt. Fr. o. m. i år får f. ö. som förut nämnts länsstyrelserna
bemyndigande att fastställa de nya flerårsplanerna för byggande av länsvägar,
dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis de regionala och
lokala transportuppgifterna. I anslutning härtill må också erinras om
den stora flexibilitet som kännetecknar vägplaneringen. I fråga om anslag
för vägbyggnader som tillkommer av sysselsättningspolitiska skäl är
det enligt utskottets mening likaså av stor vikt att vägobjekten som regel
utväljs av de berörda myndigheterna inom den ramplanering som finns
redovisad i flerårs- och långtidsplanerna. Dock bör projekt som redan
påbörjats med anlitande av beredskapsmedel fullföljas.

Under hänvisning till vad utskottet i nu berörda planerings- och anslagsfrågor
anfört och då även de av motionärerna aktualiserade projekten
enligt utskottets uppfattning bör prövas i den för handläggning
av vägärenden stadgade ordningen avstyrks de nämnda motionerna.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 1977/78: 764 om en
bro över Dalälven, 1977/78:1240 om utbyggnaden av Europaväg 6,
1977/78: 1599 om den planerade högbron över Årstaviken, 1977/78: 383
om en bro vid Bjursund i Kalmar län och 1977/78: 1575 om en broförbindelse
mellan Gotland och Fårö.

Beträffande den föreslagna bron vid Bjursund må dock nämnas att
vägverket betraktar det som angeläget att ersätta den nuvarande färjförbindelsen
med en bro. Projektet finns därför enligt vad utskottet erfarit
även upptaget i den lista på lämpliga broobjekt för utförande i stålkonstruktion
som anges av vägverket i underhandsskrivelse till regeringen
i januari 1977 om stålbroar. Nämnda bro kan därför enligt uppgift
komma att aktualiseras för påbörjande år 1980.

Även en bro över Fårösund kan i samma ordning komma att framdeles
aktualiseras.

TU 1977/78:11

Utskottet avstyrker jämväl yrkandet i motionen 1977/78: 1568 att
riksdagen hos regeringen anhåller att vid kommande planering av väganslagen
särskilda medel ställs till förfogande för projekt som inte
kan inrymmas under ordinarie ramanslag för länsvägar. Några sådana
särskilda medel står inte till förfogande, och beträffande de ordinarie
väganslagens fördelning gäller vad utskottet i det föregående anfört.
Motionen avstyrks därför.

I motionen 1977/78: 579 yrkas att riksdagen ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om förändring av riksväg 15 till Europaväg.
Motionärerna erinrar därvid om att länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge,
Kristianstads och Malmöhus län sedan år 1967 verkat för att riksväg 15
skall klassificeras såsom sådan väg. I sammanhanget erinras om att FN:s
Europakommissions landstransportkommitté år 1975 antog ett förslag till
nytt avtal om internationella huvudtrafikleder avsett att ersätta den nu
gällande deklarationen från år 1950. Sverige reserverade sig därvid mot
kommitténs beslut. Något beslut i frågan har enligt motionärerna ännu
ej fattats.

Vidare framhålls att en förändring av riksväg 15 till Europaväg är av
stor betydelse för samhällsutvecklingen i de södra och sydöstra delarna
av landet. Det sägs därvid vara viktigt att inte hela sydöstra Sverige hamnar
utanför det internationella huvudtrafiknätet. Bedömd från såväl sysselsättnings-
som regionalpolitisk synpunkt anses frågan om klassificering
av vägen därför vara av mycket stor betydelse.

Regeringen har senast genom beslut den 29 maj 1975 lämnat en gemensam
framställning av samma innebörd från länsstyrelserna i Kalmar,
Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län utan åtgärd. De nämnda
länsstyrelserna har emellertid den 30 december 1977 till regeringen inlämnat
en förnyad framställning i ämnet.

Utskottet, som vid sitt förut nämnda studiebesök i Kalmar län informerats
i frågan, har vid sin prövning av densamma funnit skäl tala för
motionärernas yrkande. Under hänvisning härtill vill utskottet föreslå att
regeringen låter pröva möjligheterna att få till stånd en omklassificering
av nämnda riksväg på det sätt som i motionen föreslagits.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

övriga motionsledes aktualiserade frågor

I motionen 1977/78: 463 hemställs att riksdagen uttalar sig för att
spridning av vägsalt måtte upphöra. Vidare begärs i motionen 1977/78:
1574 att ägare och brukare av mark erhåller ersättning för skador som
åsamkats dem genom snöstaket och vägsalt. Skador som uppkommer på
mark och växtlighet och som befaras ha inverkan även på grundvattnet
bör enligt motionärerna föranleda att forskningen inriktas på att få fram
ett annat medel till vägarna än vägsalt.

4 Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 11

TU 1977/78:11

Med anledning av nämnda yrkanden vill utskottet framhålla att riksdagen
under en lång följd av år genom bl. a. motioner, interpellationer
och enkla frågor har uppmärksammats på spörsmålen härom, som är av
stor betydelse från framför allt trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet har
vid sin tidigare prövning av frågan funnit det vara angeläget att fortsatt
forskning på området bedrivs samt att vägverkets verksamhet härvidlag
intensifieras i syfte att än mer förbättra tillämpade metoder samt den
tekniska materielen, så att olägenheter och skadeverkningar i möjligaste
mån motverkas. Så har också skett, och redan i 1974 års statsverksproposition
hänvisades till den redogörelse för behov och erfarenheter m. m.
av vägsaltning som vägverket utfört och redovisat i publikationen Halkbekämpning
(DD. 116). Vägverkets bedömningar i denna del har skett
i samråd med trafiksäkerhetsverket. Av publikationen framgår också att
naturvårdsverket och vägverket efter överläggningar enats om att saltängen
under nuvarande former torde kunna accepteras från naturvårdssynpunkt.

Vad beträffar de i sistnämnda motion framförda kraven på ersättning
till markägare som åsamkats skador genom snöstaket och vägsalt synes
några särskilda uttalanden från riksdagens sida av den art motionärerna
föreslagit inte vara påkallade. Enligt vad utskottet erfarit betalas nämligen
redan nu ut ersättningar av sådant slag efter hänvändelse till vederbörande
vägförvaltning och prövning i sedvanlig ordning av de framförda
ersättningskraven.

Under hänvisning till såväl tidigare gjorda uttalanden i ämnet som
vad utskottet nu i övrigt anfört finner utskottet inte heller de aktuella
motionerna böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida
och avstyrker därför desamma.

I motionen 1977/78: 1573 hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om bekämpning av flyghavre vid
våra allmänna vägar.

Motionärerna erinrar om att ägare till eller nyttjanderättsinnehavare
av fastighet enligt gällande bestämmelser är skyldig att vidtaga bekämpningsåtgärder
mot flyghavre. Väsentligt är enligt motionärerna att vägverket
här aktivt medverkar i kampen mot detta ogräs samt att bekämpningsåtgärder
genom verkets försorg bl. a. i form av slåtter av slänter
och vägkanter sker vid tidigare tidpunkt på året än vad som nu i många
fall sker.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att
även vägverket följer gällande bestämmelser på området och förutsätter
givetvis att så sker. Enligt vad utskottet inhämtat förekommer också
inom närmast berörda regioner av bl. a. trafiksäkerhetsskäl slåtter av
slänter och vägkanter två gånger under sommarperioden. Sådan slåtter
kan på de av motionärerna angivna skälen tidigareläggas och så uppges

TU 1977/78:11

även emellanåt ske. Också de av motionärerna i övrigt angivna åtgärderna
vidtas vid behov.

Under hänvisning härtill finner utskottet något särskilt uttalande i
frågan från riksdagens sida ej vara påkallat och avstyrker därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78: 1582, yrkandet 4,

b. avslår motionen 1977/78: 1714, yrkandet 1,

2. att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

a. till Statens vägverk: Åmbetsverksuppgifter ett förslagsanslag
av 21 627 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Drift av statliga vägar ett reservationsanslag av
2 045 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78: 1590, yrkandet 3, till Byggande av
statliga vägar för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 900 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
312 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

5. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1225,

6. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
350 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1606,

8. att riksdagen

a. medger att under budgetåret 1978/79 statlig lånegaranti för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda
vägar beviljas intill ett belopp av 120 000 kr.,

b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 1227, yrkandet 2, till Bidrag till drift av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 176 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

9. att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

a. till Bidrag till byggande av enskilda vägar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

Kartong: S. 18, råd 20 Står: 12. Rättat till: 13. S. 18, rad 23 Står: 13. Rättat
till: 14. S. 18, rad 25 Står: 14. Rättat till: 15.

TU 1977/78:11

b. till Tjänster till utomstående ett förslagsanslag av
17 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

c. till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

10. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78: 381

b. avslår motionen 1977/78: 766

c. avslår motionerna 1977/78: 629 och 1977/78: 768,

11. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78: 892,

b. avslår motionen 1977/78: 470,

c. avslår motionen 1977/78: 577,

12. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78: 764,

b. avslår motionen 1977/78: 1240,

c. avslår motionen 1977/78: 1599,

d. avslår motionen 1977/78: 383,

e. avslår motionen 1977/78: 1575,

f. avslår motionen 1977/78: 1568,

13. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 579 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
klassificeringen av riksväg 15 som Europaväg,

14. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 463 och 1977/78:
1574,

15. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1573.

Trafiksäkerhet

4. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader. Regeringen har
under punkten C 1 (s. 77—80) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 27 945 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionerna

I motionen 1977/78: 763 av Stina Andersson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en undersökning beträffande
möjligheterna att översätta instruktionsböcker i körkortsutbildningen
till de vanligare invandrarspråken.

I motionen 1977/78: 1227 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att till trafiksäkerhetsverket
för dess informationsverksamhet utöver regeringens förslag anslå
1 milj. kr.

TU 1977/78:11

I motionen 1977/78: 1241 av Sture Palm m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om möjligheterna för ett statligt
eller kommunalt övertagande av körkortsutbildningen och att utbildningens
mål och innehåll omprövas.

I motionen 1977/78: 1244 av Börje Stensson (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder i syfte att samordna polisens, vägverkets
och lokalradions resurser till en regelbunden trafikinformation.

Utskottet

Föredraganden har under ifrågavarande punkt föreslagit en höjning
av anslaget med drygt 3 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår. Härvid har bl. a. beräknats ytterligare medelsutrymme
med 800 000 kr. för informationsverksamhet, för vilket ändamål därmed
disponerats drygt 14,2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del. Härav följer att
utskottet ej anser sig böra biträda yrkandet i motionen 1977/78: 1227
om ett anslag till informationsverksamheten med 1 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

I motionen 1977/78: 1244 begärs åtgärder i syfte att samordna polisens,
vägverkets och lokalradions resurser till en regelbunden trafikinformation.

Riksdagen har under innevarande riksmöte behandlat en motion med
samma syfte som den nu aktuella (TU 1977/78: 2). Härvid framhölls
bl. a. att utvecklingsarbete på området pågår genom samarbete mellan
vägverket, trafiksäkerhetsverket, rikspolisstyrelsen, SMHI och lokalradion
beträffande väderrapporter. Utskottet pekade också på det arbete
som bedrivs i frågan inom trafiksäkerhetsutredningen och Transportforskningskommissionen.

Utskottet vill ånyo framhålla den stora betydelse som programutbud
via radio har för att sprida information i trafiksäkerhetsfrågor. De ökade
programinslag som kan förväntas beträffande sådana frågor genom
lokalradion anser utskottet därför vara mycket värdefulla. Med hänsyn
till de initiativ som dock redan tagits på detta område finner utskottet
emellertid alltjämt någon särskild åtgärd från riksdagens sida i ämnet
ej påkallad.

I motionen 1977/78: 763 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
om en undersökning beträffande möjligheterna att översätta instruktionsböcker
i körkortsutbildning till de vanligaste invandrarspråken.

Utskottet vill i och för sig framhålla det värdefulla i syftet med ifrågavarande
motionsyrkande. Frågor med anknytning till invandrarnas språksvårigheter
prövas dock företrädesvis av invandrarverket och skolöver -

TU 1977/78:11

styrelsen. Utskottet förutsätter att därvid även den i förevarande sammanhang
aktualiserade frågan beaktas och avstyrker med hänsyn härtill
motionen.

I motionen 1977/78:1241 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om möjligheterna för ett statligt eller kommunalt
övertagande av körkortsutbildningen och att utbildningens mål och innehåll
omprövas.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att en särskild arbetsgrupp
tillsatts inom trafiksäkerhetsutredningen för att pröva frågor beträffande
förarutbildning. Enligt vad utskottet erfarit prövas inom
gruppen även frågor av det slag motionärerna aktualiserar. Med hänsyn
härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet bör motionen ej
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78: 1227, yrkandet 1, till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 27 945 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen,

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:1244,

b. avslår motionen 1977/78: 763,

c. avslår motionen 1977/78:1241.

5. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten C 2 (s. 80—83) och hemställer

att riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
40 742 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 83—86) och hemställer att

riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 54 223 000 kr.

7. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 4 (s. 86—87)
och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 9 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

TU 1977/78:11

8. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5 (s. 87—89) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av
3 850 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

9. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet.
Före behandlingen av de skilda anslagen har regeringen (s. 90
—113) lämnat en allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten och

dels gett riksdagen till känna vad i propositionen anförts om sjöfartsverket
m. m.,

dels berett riksdagen tillfälle att avge yttrande i anledning av vad i
propositionen anförts rörande slopande av avgift för innehav av navigeringsmottagare.

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1978/79 under
de skilda anslagen innebär.

att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, anvisas ett förslagsanslag
av 218 300 000 kr. (punkten D 1, s. 113—114),
att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 110 000 000 kr. (punkten
D 2, s. 114—115),

att till Fartygs verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 20 628 000 kr.
(punkten D 3, s. 115—116),
att till Övrig verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 6 390 000 kr.
(punkten D 4, s. 116).

Motionerna

I motionen 1977/78: 267 av Rune Johnsson i Mölndal och Märta
Fredrikson (båda c) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om
att Måseskärs fyr även för framtiden bör vara bemannad.

I motionen 1977/78: 341 av Karl-Erik Strömberg och Bernt Ekinge
(båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
fartygstransport av miljöfarliga varor i Stockholms skärgård inklusive
Mälaren.

I motionen 1977/78: 461 av Arne Blomkvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kanaloch
insjötrafiken inte skall belastas med högre kostnader än trafiken på
kusthamnar,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att berörda verk får möjlighet
att helt avskriva kapitalkostnaderna för de investeringar som gjorts
under senare år för att förbättra Trollhätte och Södertälje kanal.

TU 1977/78:11

I motionen 1977/78: 777 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om att föreskrifter snarast utformas
för anbringande och underhåll av sjövägmärken samt att förslag
samtidigt framläggs beträffande kostnadsansvaret.

I motionen 1977/78: 1226 av Sven Mellqvist m. fl. (s) föreslås att riksdagen
beslutar att de särskilda kanalavgifterna för Vänern och Mälaren
slopas och att inkomstbortfallet härav kompenseras genom erforderlig
höjning av den allmänna farledsvaruavgiften för mineraloljor.

I motionen 1977/78: 1237 av Ivar Nordberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att en utredning angående transporterna
av olja till Stockholms- och Mälarregionerna med de i motionen angivna
uppgifterna snarast tillsätts.

I motionen 1977/78: 1245 av Roland Sundgren m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar att kanal- och insjötrafiken på Mälaren
och Vänern inte belastas med högre kostnader än trafiken på
kusthamnarna.

I motionen 1977/78: 1250 av Hans Wachtmeister (m) hemställs att
riksdagen beslutar uttala att Hanöfyren liksom hittills skall drivas med
full personalstyrka och att tidigare beslutad indragning av denna skall
uppskjutas tills vidare.

I motionen 1977/78: 1398 av Karl-Erik Strömberg och Ylva Annerstedt
(båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. en plan för modernisering av de svenska sjökorten,

2. en översyn av inseglingslederna till de svenska hamnarna,

3. initiativ för att begränsa tanktonnagets storlek i östersjön,

4. åtgärder för att förbättra övervakningen av att gällande regler följs
i fråga om storleken av fartygens laster.

I motionen 1977/78:1584 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen framlägger förslag om regler och bestämmelser
för användning av flytväst i samband med båtfärder.

I motionen 1977/78: 1592 av Karl-Anders Petersson och Claes Elmstedt
(båda c) föreslås att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna att Hanö fyrplats må behållas bemannad även för framtiden.

Utskottet

Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program, Farledsverksamhet,
Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet
Farledsverksamhet anvisas över två anslag, Farledsverksamhet, exkl.
isbrytning resp. Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den

TU 1977/78:11

icke avgiftsfinansierade isbrytningen i förhållande till de avgiftsfinansierade
verksamhetsgrenarna inom programmet Farledsverksamhet. De övriga
programmen motsvaras av anslag med samma benämning som
programmen.

Sjöfartsverket har för sin verksamhet för nästa budgetår föreslagit en
medelsanvisning av 332,2 milj. kr. på driftbudgeten. Härutöver har verket
emellertid förutsatt ett särskilt icke avgiftsfinansierat anslag av 23,9
milj. kr. för sjökartläggningen samt att inkomsterna för försäljning av
sjökort m. m. tas upp under anslaget. Beräknat på motsvarande sätt som
för innevarande budgetår, innebär sjöfartsverkets förslag en medelsanvisning
av ytterligare 59,5 milj. kr. dvs. 360 milj. kr.

Anslagen föreslås av regeringen tas upp med 218,3 milj. kr. till Farledsverksamhet
exkl. isbrytning, 110 milj. kr. till Isbrytning och 20,6
milj. kr. till Fartygsverksamhet. För anslaget Övrig verksamhet har
föredraganden beräknat ca 6,4 milj. kr. Föredraganden har slutligen
bl. a. räknat med 2,7 milj. kr. för att täcka den under programmet
Farledsverksamhet ingående militära sjökartläggningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i förevarande delar.

Av budgetpropositionen framgår att sjöfartsverket med stöd av kungörelsen
(1968:384) om navigeringsmottagare och regeringens bemyndigande
den 29 augusti 1968 befriat bl. a. fartyg för vilket avgift
tas ut genom särskilt avtal från avgiftsplikt och anmälningsskyldighet
enligt kungörelsen. Avtalet som är tecknat med Decca Navigatör och
Radar AB löper t. o. m. den 30 juni 1978. Detta innebär bl. a. att
bolaget årligen betalar ett visst belopp till sjöfartsverket. För budgetåret
1976/77 uppgick beloppet till ca 825 000 kr. När avtalet löper ut kommer
avgift att tas ut enligt de bestämmelser som gäller enligt kungörelsen
om navigeringsmottagare. Sjöfartsverket har i framställning den 14
juni 1977 hemställt om att kungörelsen upphävs med hänvisning till bl. a.
att större delen av den svenska sjöfarten bedrivs mellan utländska hamnar
och att en tillämpning av kungörelsen skulle medföra en icke önskvärd
kostnadsökning för de mindre handelsfartygen och för fiskefartygen.
I propositionen 1977/78: 13 om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna,
m. m. utgick föredraganden från att den särskilda avgiften
för innehav av navigeringsmottagare slopas fr. o. m. budgetåret
1978/79. Med hänsyn härtill förordas, att ingen särskild avgift tas ut för
innehav av radionavigeringsmottagare fr. o. m. nämnda budgetår. Intäkterna
under anslaget minskar därmed med ca 800 000 kr.

Vad föredraganden under förevarande avsnitt anfört beträffande
denna och övriga sjöfartsfrågor har inte gett utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.

I motionen 1977/78: 341 hemställs om en utredning beträffande fartygstransport
av miljöfarliga varor i Stockholms skärgård inklusive

TU 1977/78:11

Mälaren. Ett yrkande med samma syfte finns i motionen 1977/78: 1237.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att regeringen år 1972
uppdragit åt sjöfartsverket att i samråd med statens naturvårdsverk
utreda frågor i samband med olje- och kemikalietransporter på svenskt
inre vatten. Sjöfartsverket har med anledning härav överlämnat betänkandet
Miljösäkra transporter av olja och kemikalier på Mälaren och
Vänern. I betänkandet har omfattningen av olje- och kemikalietransporterna
i Mälaren och Vänern kartlagts. En bedömning görs av de
krav som bör ställas på fartyg avsedda för miljöfarliga transporter.
Slutligen redovisas vissa förslag till trafik- och säkerhetsföreskrifter.
Betänkandet har remissbehandlats.

Genom beslut den 7 juli 1977 har regeringen vidare bemyndigat chefen
för handelsdepartementet att tillkalla en kommitté (H 1977: 05)
med uppdrag att utreda frågor rörande samordning och ledning i fred
av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Utredningen är tillsatt
och har påbörjat sitt uppdrag. Bl. a. i syfte att komplettera denna utredning
och som ett led i en pågående organisationsöversyn av sjöfartsverket
har regeringen den 27 oktober 1977 uppdragit åt verket att kartlägga
och analysera möjligheterna att genom samordning av resurserna
— personella och materiella — bl. a. mellan olika statliga myndigheter
ta till vara och utnyttja dessa på ett mera rationellt sätt. Kartläggningen
och analysen skall ske i samarbete med kommittén för utredning av
frågor rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och
räddningstjänsten till sjöss samt med berörda myndigheter och andra
berörda intressenter. Särskild vikt har därvid ansetts böra läggas på
samordningsmöjligheterna mellan den statliga farleds- och lotsningstjänsten
samt hamnverksamheten. Samverkan skall inriktas på åtgärder
som kan öka produktiviteten och effektivisera verksamheten i farledsoch
hamnväsendet. Vid övervägandena skall enligt uppdraget de miljöoch
säkerhetsmässiga kraven beaktas.

Regeringen har till sjöfartsverket i sammanhanget bl. a. överlämnat
det nämnda betänkandet Miljösäkra transporter av olja och kemikalier
på Mälaren och Vänern jämte remissyttranden för överväganden i det
löpande säkerhetsarbetet.

Vad motionärerna anfört i förevarande motioner finner utskottet
böra beaktas. De aktualiserade frågorna torde emellertid ha ett nära
samband med de frågor som behandlas genom det ovan nämnda utredningsuppdrag
som regeringen gav sjöfartsverket den 27 oktober i fjol.
Utskottet vill därför föreslå att motionerna av regeringen överlämnas
till sjöfartsverket för att tagas under övervägande under dess fortsatta
arbete med den pågående organisationsöversynen inom verket. Vad utskottet
nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Under hänvisning till det ovan anförda finner utskottet någon särskild
åtgärd med anledning av yrkandet i motionen 1977/78: 1398 om en

TU 1977/78:11

•översyn av inseglingslederna till de svenska hamnarna från riksdagens
sida ej erforderlig.

I nämnda motion hemställs även om en plan för modernisering av de
svenska sjökorten. Regeringen har i början av året bemyndigat sjöfartsverket
att beställa ett nytt kapacitetsstarkt sjömätningsfartyg, vilket
kommer att medföra en modernisering och effektivisering av sjömätarflottan.
I sammanhanget framhålls det som viktigt att sjömätningskapaciteten
motsvaras av en lika stor kapacitet när det gäller att ta hand
om mätresultaten, dvs. att utvärdera och föra in dessa på sjökort.
Regeringen kommer därför enligt vad utskottet erfarit att inom kort
föreslå riksdagen att ge sjöfartsverket extra resurser för framställning
av sjökort. Under hänvisning härtill avstyrks motionsyrkandet.

I samma motion framställs yrkande om initiativ för att begränsa
tanktonnagets storlek i östersjön. Även enligt utskottet bör alla tänkbara
åtgärder för att begränsa riskerna för utsläpp av miljöfarlig last
från fartyg prövas. Enligt vad utskottet erfarit tyder emellertid vissa utredningsresultat
på att större fartyg ej nödvändigtvis innebär ökade risker
för miljön. Med hänsyn bl. a. härtill och då utskottet förutsätter att
frågan härom uppmärksamt följs finner sig utskottet f. n. ej berett
föreslå initiativ av det slag motionärerna aktualiserar och avstyrker
därför yrkandet.

Utskottet förutsätter att övervakningen av att gällande regler beträffande
storleken av fartygens laster av vederbörande myndigheter noggrant
följs och finner därför ej heller skäl att biträda yrkandet om särskilda
åtgärder härför enligt förevarande motion.

I samband med behandlingen vid 1970 års riksdag av nya riktlinjer
för lots- och fyrväsendets organisation (prop. 1970: 119, SU 1970: 143,
rskr 1970: 347) framhölls att vid prövning av kommande organisationsförändringar
måste beaktas att i lots- och fyrväsendets arbetsuppgifter
förutom lotsning ingår underhåll av fyrar, utsättning, intagning och
underhåll m. m. av bojar och prickar etc. Lots- och fyrväsendet ingår
också tillsammans med en råd andra organ i den statliga sjöräddningsverksamheten
och havsövervakningen. Nämnda förhållanden nödvändiggjorde
enligt riksdagens uppfattning att organisationsfrågorna inte
bedöms enbart från företagsekonomiska synpunkter — begränsade till
sjöfartsverkets arbetsområde — utan även på allmänt samhällsekonomiska
och lokaliseringspolitiska grunder och berörande även övrig verksamhet
avseende kust- och havsövervakningen m. m.

Utskottet vill för sin del starkt betona vikten av att samhällsekonomiska,
lokaliseringspolitiska och sjösäkerhetsmässiga skäl beaktas även
vid behandlingen av frågor beträffande indragning av fyrplatser. Utskottet
förutsätter också att så sker. Med hänsyn härtill synes motionerna
1977/78: 1250 och 1977/78: 1592 vari yrkas att Hanö fyrplats ej

TU 1977/78:11

skall indragas samt motionen 1977/78: 267 vari hemställs att Måseskärs
fyr skall vara bemannad även i framtiden ej böra föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1977/78:461 hemställs att kanal- och insjötrafiken inte
skall belastas med högre kostnader än trafiken på kusthamnar. Yrkanden
med samma syfte finns i motionerna 1977/78: 1226 och 1977/78:
1245. I förstnämnda motion hemställs därjämte att riksdagen hos regeringen
anhåller att kapitalkostnaderna för de investeringar som gjorts
under senare år för att förbättra Trollhätte och Södertälje kanal helt
avskrivs.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att riksdagen i samband
med behandlingen tidigare under innevarande riksmöte av propositionen
1977/78:13 om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna, m. m.
(TU 1977/78:8, rskr 1977/78: 102) avstyrkt motionsyrkanden med
samma syfte som nu ifrågavarande. Utskottet hänvisade därvid till att
frågan om att utvidga transportstödet till att omfatta annat än landtransporter
kommer att övervägas i samband med att stödet år 1978
blir föremål för en gemensam översyn. Frågan om att jämställa kustoch
inlandshamnama i avgiftshänseende ansågs enligt utskottet vara
avhängig av en sådan utvärdering. Även resultatet av den trafikpolitiska
utredningens arbete i övrigt ansågs böra avvaktas. Frågan om kapitalkostnaderna
i Södertälje och Trollhätte kanal borde få avgöras
med hänsyn till den framtida trafik- och kostnadsutvecklingen. Även
beträffande dessa kostnader ansågs vidare resultatet av den trafikpolitiska
utredningens arbete samt utvärderingen av transportstödet böra
avvaktas.

Vad utskottet sålunda uttalade äger fortfarande sin giltighet. Utskottet
anser också att erfarenhet av det nya systemet för de statliga
sjöfartsutgifterna bör erhållas innan ändringar som berör systemet vidtas.
Utskottet är därför ej nu berett att tillstyrka ifrågavarande motionsyrkanden.

Inom regeringens kansli pågår f. n. översyn av bestämmelserna för
sjövägmärken. En promemoria i ämnet kan enligt vad utskottet erfarit
förväntas inom kort. Utskottet förutsätter att den i motionen 1977/78:
777 aktualiserade frågan om föreskrifter för anbringande och underhåll
av sjövägmärken samt om ansvaret för därmed förenade kostnader
även prövas i detta sammanhang. I avvaktan härpå avstyrks motionen.

I motionen 1977/78: 1584 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
om förslag beträffande regler och bestämmelser för användning
av flytväst i samband med båtfärder.

Med anledning av en motion i ämnet år 1976 erinrade utskottet (TU
1975/76:11) om att frågor av detta slag kontinuerligt bevakas i det för
sjösäkerhetsfrågor särskilt inrättade sjösäkerhetsrådet. Genom propa -

TU 1977/78:11

ganda och upplysning medverkar sjösäkerhetsrådet till större säkerhet
på sjön beträffande främst fritidsbåtarna. Rådet har också bedrivit en
omfattande propaganda för användning av flytvästar.

Utskottet vill ånyo understryka betydelsen av information på området
och får i sammanhanget erinra om att flytvästar finns i marknaden
som tillverkats enligt normer uppställda av konsumentverket. Däremot
är utskottet alltjämt ej berett föreslå lagstiftning i frågan och avstyrker
därför motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godtar vad föredraganden under förevarande
avsnitt i propositionen anfört om slopande av avgift för innehav
av navigeringsmottagare, m. m.,

2. att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

a. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning ett förslagsanslag
av 218 300 000 kr.,

b. till Isbrytning ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.,

c. till Fortygsverksamhet ett förslagsanslag av 20 628 000 kr.,

d. till övrig verksamhet ett förslagsanslag av 6 390 000 kr.,

3. att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1977/78: 341 och 1977/78:
1237 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om överlämnande av motionerna till sjöfartsverket,

b. avslår motionen 1977/78: 1398,

4. att motionerna 1977/78:267, 1977/78:1250 och 1977/78:
1592 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

5. att riksdagen

a. avslår motionerna 1977/78: 461, 1977/78: 1226 och 1977/
78: 1245,

b. avslår motionen 1977/78: 777,

c. avslår motionen 1977/78: 1584.

Övriga sjöfartsändamål

10. Handelsflottans pensionsanstalt och Bidrag till vissa resor av sjöfolk.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 5—D 6 (s.
117—118) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Handelsflottans pensionsanstalt ett anslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag av
18 100 000 kr.

11. Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Regeringen har under punkten
D 7 (s. 118—121) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att sjömansbiblioteksverksamheten inordnas i handelsflottans
kultur- och fritidsråds organisation,

TU 1977/78:11

2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet

Regeringens anslagsförslag under förevarande punkt tillstyrks av utskottet.

Av budgetpropositionen framgår att föredraganden efter samråd med
chefen för utbildningsdepartementet förordat att sjömansbiblioteksverksamheten
fr. o. m. budgetåret 1978/79 inordnas i handelsflottans kulturoch
fritidsråds (HKF) organisation i huvudsaklig överensstämmelse med
ett förslag som lämnats av HKF samt att kostnaderna för verksamheten
bestrids av HKF.

För att täcka kostnaderna för verksamheten inom HKF avräknas
fr. o. m. budgetåret 1976/77 en viss andel av intäkterna från fyravgifterna
(prop. 1977/78: 13, TU 1977/78: 8, rskr 1977/78: 102). De kostnader
som biblioteksverksamheten medför för HKF avses dock bli undantagna
från handelssjöfartens kostnadsansvar. Kostnaderna beräknas
för nästa budgetår uppgå till 630 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot föredragandens förslag i denna del.
Utskottet hemställer
att riksdagen

1. godkänner att sjömansbiblioteksverksamheten inordnas i handelsflottans
kultur- och fritidsråds organisation,

2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

12. Ersättning till viss kanaltrafik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 8 (s. 121) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Institut m. m.

13. Transportnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten E 1 (s. 122—125) och hemställer

att riksdagen till Transportnämnden för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 3 027 000 kr., därav tre fjärdedelar
att avräknas mot automobilskattemedlen.

14. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader.
Regeringen har under punkten E 2 (s. 125—128) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att vid Sveriges meteorologiska och hydrolo -

TU 1977/78:11

giska institut i stället för nuvarande tjänster som generaldirektör inrätta
en ordinarie tjänst som generaldirektör med beteckningen p.,

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
53 449 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 338 av Sven Andersson i Örebro och Hans Petersson
i Röstånga (båda fp) hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av hydrologisk
prognostjänst vid SMHI.

I motionen 1977/78: 460 av Georg Andersson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen uttalar att SMHI-utredningen bör ges så utformade tilläggsdirektiv
att utredningen också kommer att belysa konsekvenserna av en
mer decentraliserad verksamhet vid SMHI.

I motionen 1977/78: 1231 av Christer Nilsson m. fl. (s) föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SMHI:s behov
av externa forsknings- och undervisningsresurser i Linköpings högskoleregion
bör kartläggas och att frågan om forsknings- och undervisningsresurser
för institutet bör beredas i samråd med pågående SMHI-utredning
och Linköpings universitet.

Utskottet

Regeringens förslag om ett anslag av 53 449 000 kr. under förevarande
punkt tillstyrks av utskottet.

Vad föredraganden anfört om inrättandet av en ordinarie särskild
tjänst för chefen för SMHI har ej heller föranlett någon erinran från
utskottets sida.

I motionen 1977/78: 338 hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om behovet av hydrologisk prognostjänst
vid SMHI.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att en särskild utredare
— SMHI-utredningen (K 1977: 01) — tillkallats i januari förra året
med uppdrag att se över SMHI:s verksamhet och organisation. En uppgift
för utredaren är att pröva verksamhetens inriktning och omfattning
utifrån bl. a. en bedömning av den framtida efterfrågan på institutets
tjänster. Utredaren skall också överväga verksamhetens finansiering
samt prissättningen av institutets tjänster. Ett betänkande med anledning
av utredningen beräknas kunna framläggas under första halvåret 1979.

Enligt vad utskottet erfarit kommer även frågor av det slag motionärerna
nu aktualiserar att prövas under utredningsarbetet. I avvaktan på

TU 1977/78:11

resultatet härav finner utskottet därför någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i ämnet ej påkallad.

Utskottet förutsätter också att den i motionen 1977/78: 460 aktualiserade
frågan om konsekvenserna av en mer decentraliserad verksamhet
vid SMHI kommer att prövas under utredningsarbetet. I sammanhanget
må f. ö. erinras om riksdagens tidigare uttalande (TU 1977/78: 5,
rskr 1977/78: 16) om det angelägna i att en mera långtgående integrering
av arbetsuppgifterna på förevarande område kan uppnås mellan
den militära och civila vädertjänsten. Med hänvisning härtill finner utskottet
att förevarande motion ej bör föranleda någon riksdagens särskilda
åtgärd.

I motionen 1977/78:1231 hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att SMHI:s behov av externa forsknings- och
undervisningsresurser i Linköpings högskoleregion bör kartläggas och
att frågan om forsknings- och undervisningsresurser för institutet bör
beredas i samråd med pågående SMHI-utredning och Linköpings universitet.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att enligt direktiven till
den ovan nämnda utredningen en första utredningsuppgift bör vara att
utifrån en inventering av samverkansmöjlighetema mellan SMHI och
övriga myndigheter framlägga förslag om lämplig arbetsfördelning
i syfte att så långt som möjligt undvika dubbelinvesteringar och dubblerad
kompetens. I denna inventering sägs också ingå en gränsdragning
mot universitet och högskolor vad gäller forskning, utveckling och undervisning
inom SMHI:s område.

Utskottet finner en samverkan mellan SMHI och universitetet i Linköping
angelägen. I avvaktan på utredningens överväganden om bl. a.
möjligheterna att skapa förutsättningar för en sådan samverkan bör
motionen inte nu föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut i stället för nuvarande tjänster
som generaldirektör inrätta en ordinarie tjänst som generaldirektör
med beteckningen p.,

2. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 53 449 000 kr.,

3. att motionerna 1977/78: 338, 1977/78: 460 och 1977/78: 1231
ej föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

15. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 3 (s. 128) och
hemställer

TU 1977/78:11

att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Utrustning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 3 800 000 kr.

16. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 4 {s.
129) och hemställer

att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 21 553 000 kr.

17. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Vädertjänst för

luftfarten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E5
(s. 129—130) och hemställer

att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Vädertjänst för luftfarten för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 20 977 000 kr.

18. Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 6 (s. 130—
131) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 2 880 000 kr.

19. Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut: Statens väg- och
trafikinstitut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna E 7—E 9 (s. 132—137) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens väg- och trafikinstitut ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut ett reservationsanslag
av 17 264 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

20. Statens geotekniska institut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna E 10—E 12 (s. 138—140) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens geotekniska institut ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens geotekniska institut ett reservationsanslag
av 5 724 000 kr.,

3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag
av 180 000 kr.,

TU 1977/78:11

21. Fraktbidragsnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten E 13 (s. 141) och hemställer

att riksdagen till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 752 000 kr.

22. Transportforskningsdelegationen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 16 (s. 144—150) och hemställer

att riksdagen till Transportforskningsdelegationen för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 9 541 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

23. Bussbidragsnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten E 17 (s. 151) och hemställer

att riksdagen till Bussbidragsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 860 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

24. Statligt stöd till icke lönsam Iandsbygdstrafik. Regeringen har under
punkten E 18 (s. 152—159) föreslagit riksdagen att till Statligt stöd till
icke lönsam Iandsbygdstrafik för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 102 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Regeringen har under förevarande punkt begärt ett anslag av 102,2
milj. kr.

Statligt stöd till olönsam linjetrafik med buss m. m. på landsbygden
har utgått sedan år 1961. Genom riksdagens beslut år 1973 ändrades bestämmelserna
för den statliga bidragsgivningen och de statliga insatserna
förstärktes. Beslutet syftar till att ytterligare förbättra betingelserna för
den kollekiva trafikförsörjningen inom landsbygds- och glesbygdsområdena.
Innebörden av beslutet är, att bidragsgivningen i fortsättningen
skall avse sådan trafik som ingår i en lokal eller regional trafikförsörjningsplan.
Med hänsyn till den då pågående regionala trafikplaneringen
avsågs den ändrade ordningen genomföras i två etapper, varav den
första gällde stödet till lokal trafik och den andra stödet till regional
trafik (prop. 1973: 53, TU 1973: 13, rskr 1973: 203).

Det statliga stödet till den olönsamma busstrafiken på landsbygden
kompletterades genom riksdagens beslut vid 1975/76 års riksmöte med
ett stöd till båttrafik i skärgårdsområden. Innebörden av beslutet är —
liksom beträffande den lokala landsbygdstrafiken — att bidragsgivning
skall avse sådan båttrafik som ingår i en lokal trafikförsörjningsplan
(prop. 1975/76: 88, JoU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 256).

I fråga om bidragsgivningen avseende den lokala trafiken innebär
riksdagens beslut år 1973 — i förening med riksdagens ställningstagande

TU 1977/78:11

år 1974 med anledning av vissa motioner (TU 1974: 9, rskr 1974: lil)
— att bidrag utgår till högst två dagliga dubbelturer på en landsbygdslinje
med 50 % av det bidragsgrundande underskottet. Till lokal trafik i
kommun inom det inre stödområdet samt på Gotland utgår stödet med
75 % av det bidragsgrundande underskottet.

Under budgetåret 1978/79 kommer i stöd till den lokala trafiken att
utbetalas dels slutbetalning för bidragsåret 1977/78, dels förskott för bidragsåret
1978/79. Med utgångspunkt i länsstyrelsernas beslut om
bidrag för bidragsåret 1976/77 och det angivna behovet av bidragsmedel
för bidragsåret 1977/78 har bussbidragsnämnden beräknat behovet av
bidragsmedel för budgetåret 1977/78 till (30,5 + 37,0) 67,5 milj. kr. vilket
av föredraganden godtas. Även utskottet tillstyrker förslaget.

I fråga om bidragsgivningen avseende den regionala trafiken innebar
riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte (prop. 1975: 1, TU 1975: 10,
rskr 1975: 79) att bidrag skall utgå för högst två dubbelturer per dag på
en landsbygdslinje. Beslutet innebar vidare att till täckning av underskott
i den bidragsgrundande trafiken skall utgå viss vagnmilersättning. Ersättningen
har, efter anpassning bidragsåret 1976/77, bestämts till högst
15 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete inom inre stödområdet
och på Gotland och till högst 12 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete i landet i övrigt.

Enligt riksdagens beslut ankommer det på regeringen att vid behov
anpassa utgående vagnmilersättningar. För att vidmakthålla den regionala
trafikförsörjningen krävs också enligt föredragandens mening att
stödet anpassas till det försämrade resultatet. I enlighet härmed kommer
de i 9 § förordningen (1975: 192) om statligt stöd till regional landsbygdstrafik
angivna maximibeloppen för statsbidrag att höjas till 14 kr.
resp. 17 kr. Bidragsbehovet för den regionala trafiken beräknar nämnden
härigenom öka med 3,8 milj. kr. Härtill kommer en ökning med
0,8 milj. kr. för nytillkommande trafik. Totalt beräknas detta ge ett bidragsbehov
av 27,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Utskottet tillstyrker
i likhet med föredraganden denna bedömning.

I fråga om bidragsgivningen avseende skärgårdstrafiken innebar riksdagens
beslut vid 1975/76 års riksmöte att bidrag utgår till högst fyra
dubbelturer per dag på en linje och i fråga om kompletteringstrafik till
högst en förbindelse fram och åter i veckan inom visst område med
35 % av de bidragsgrundande kostnaderna. I sammanhanget vill utskottet
erinra om den allsidiga utvärdering som skall göras under år 1978 av
nuvarande transportstöd. Det för budgetåret 1978/79 äskade anslaget
om 3,3 milj. kr. tillstyrks av utskottet.

Vad föredraganden anfört om den av Waxholmsbolaget i Stockholms
skärgård bedrivna trafiken samt om det härför beräknade bidraget om
3,8 milj. kr. för nästa budgetår tillstyrks också av utskottet.

TU 1977/78:11

I enlighet med det anförda blir anslaget till den olönsamma landsbygdstrafiken
under budgetåret 1978/79 (67,5 + 27,6+3,3+3,8) 102,2
milj. kr. I anslutning härtill uttalar föredraganden sin avsikt att under
våren 1978 förelägga riksdagen förslag om ett nytt och förstärkt bussbidragssystem.
Fullt genomfört beräknas förslaget ge en förstärkning av
bussbidragssystemet av storleksordningen 70 milj. kr. I samband härmed
avses förslag att lämnas i syfte att få till stånd ett samordnat huvudmannaskap
för den regionala trafiken.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 102 200 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Diverse

25. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 167) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 401 845 000 kr., därav 5 200 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

26. Ersättning till postverket för tidningsdistribution. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 3 (s. 168) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 78 000 000 kr.

27. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Uskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten F 4 (s. 168—169) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 4 260 000 kr.

28. Beredskap för civil luftfart. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten F 5 (s. 170) och hemställer

att riksdagen

1. medger att beställningar av materiel för tekniskt underhåll av
flygplanstyp DC-9 får läggas ut inom en ram av 10 000 000
kr.,

2. till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

TU 1977/78:11

29. Kostnader för visst värderingsförfarande. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 6 (s. 170—171) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 kr.

30. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på

Gotland. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F7
(s. 171) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 11 400 000 kr.

Stockholm den 14 mars 1978

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Arne
Persson (c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Nils Hjorth (s),
Rolf Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Rolf Clarkson (m), Bertil Zachrisson (s), Olle Östrand (s), Erik
Johansson i Hållsta (c) och Rolf Dahlberg (m).

Reservationer

1. vid punkten 3 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet.
) beträffande den långsiktiga vägplaneringen m. m. av Sven
Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist,
Bertil Zachrisson och Olle östrand (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”1 den”
och slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av följande lydelse:

Med hänsyn till de stora anspråk som ställs på utbyggnad av olika slag
av trafikanläggningar och till att resurserna är begränsade måste en
prioritering av samhällets insatser ske. Den kräver såväl övergripande
som sektoriell planering. Planeringen är också en förutsättning för att
en samhällsekonomiskt riktig arbetsfördelning mellan olika trafikgrenar
kommer till stånd och att förutsättningar för ökad samverkan mellan
olika trafikgrenar skapas.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att sedan länge en långsiktig
planering av den statliga och statsbidragsberättigade väghållningen
bedrivits av vägverket i samarbete med bl. a. länsstyrelserna. Behov
finns att utveckla detta arbete i syfte att få till stånd en bättre anpassning
till övrig samhällsplanering. Det gäller att finna en rimlig avvägning

TU 1977/78:11

mellan framkomlighet, trafiksäkerhet och olika transportintressenters
behov.

Vidare bör i den framtida långsiktiga vägplaneringen ökad hänsyn tas
till regionalpolitiska aspekter. Även åtgärder för ett större lokalt och
regionalt engagemang i vägplaneringen bör eftersträvas.

Med utgångspunkt i förslag redovisade av kommittén för den långsiktiga
vägplaneringen (SOU 1975: 85) bör enligt utskottets mening förslag
snarast framläggas för riksdagen. Utskottet finner det angeläget att
så sker. Någon ytterligare försening härav genom pågående utredningsarbete
bör såsom tidigare anförts inte komma i fråga. Vad utskottet sålunda
anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

(1) a. med bifall till motionen 1977/78: 1582, yrkandet 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den
långsiktiga vägpolitiken, m. m.,

2. vid punkten 3 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet.
) beträffande anslaget till Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson,
Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson och Olle Östrand (samtliga s) som
anser att utskottet bort tillstyrka motionen 1977/78:1227, såvitt nu är i
fråga, och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Anslaget
Bidrag” och slutar med ”trafiksäkerhetsverkets informationstjänst” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. är för innevarande
budgetår upptaget med 135,7 milj. kr. För nästa budgetår bör enligt
föredraganden anvisas 176,5 milj. kr., dvs. en ökning med 40,8 milj. kr.
Med den sålunda förordade medelsanvisningen beräknas bidrag kunna
lämnas till — utöver de vägar som redan uppbär bidrag — ett betydande
antal nya vägar. Därtill beräknas bidrag kunna lämnas även till iståndsättningsarbeten
på vägar som redan uppbär statsbidrag till barmarksunderhåll
och vinterväghållning.

Utskottet noterar för sin del att regeringsförslaget innebär en procentuell
höjning med mer än 30 %.

Även om det sålunda kraftigt höjda bidraget för drift av enskilda
vägar i någon mån berör högre trafiksäkerhet finner utskottet att viss
del av den summa som härvid beräknats i väsentligt högre grad skulle
främja trafiksäkerheten i stort om den överförs till trafiksäkerhetsverket.
Verkets begäran om uppräkning av anslaget för informationsverksamhet
har nämligen rönt ringa gehör vid budgetbehandlingen. Den av regeringen
föreslagna höjningen med 800 000 kr. täcker sålunda inte ens

TU 1977/78:11

hälften av kostnadsfördyringen. Enligt verket uppgår denna till 1 855 000
kr.

För att i någon mån ge möjlighet till fortsättning av den resultatgivande
verksamhet som informationen i detta sammanhang är anser utskottet
att anslaget härför bör höjas.

Utskottet vill därför i enlighet med förslag i motionen 1977/78: 1227
föreslå att — i syfte att möjliggöra en sådan höjning av anslaget med
1 milj. kr. — häremot svarande medel överförs från bidragsanslaget till
underhåll av enskilda vägar som följaktligen bör tas upp med 175,5 milj.
kr. Utskottet kommer i enlighet härmed att under punkten 4 i det följande
föreslå en uppräkning av anslaget till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader med 1 milj. kr. till 28 945 000 kr.

dels utskottets hemställan under 8 b bort ha följande lydelse:

(8) b. med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1977/78: 1227, yrkandet 2, till Bidrag till drift av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 175 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. vid punkten 4 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader)
beträffande informationsverksamheten av Sven Mellqvist, Essen Lindahl,
Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson och Olle
Östrand (samtliga s) som anser att utskottet bort tillstyrka motionen
1977/78: 1227, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Föredraganden
har” och slutar med ”regeringens förslag” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Föredraganden har under ifrågavarande punkt föreslagit ett anslag
som med mer än 5 milj. kr. underskrider det av trafiksäkerhets verket
begärda beloppet.

Med anledning av regeringens förslag yrkas i motionen 1977/78: 1227
en höjning av anslaget med 1 milj. kr. att användas för verkets informationstjänst.
Såsom motionärerna därvid erinrat om täcker den av regeringen
föreslagna höjningen med 800 000 kr. inte ens hälften av kostnadsfördyringen.
Enligt verket uppgår denna till 1 855 000 kr.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att en synnerligen viktig
del i trafiksäkerhetsverkets arbete för att öka trafiksäkerheten och nedbringa
antalet trafikolyckor är informationsverksamheten. Kampanjer
och aktiviteter av olika slag planeras inför kommande tidsperioder. Vid
de effektmätningar som görs för att få ytterligare underlag för det fortsatta
arbetet har konstaterats att mycket positiva resultat kan utläsas
efter de olika kampanjerna. Sålunda har vid den fullständiga utvärdering

TU 1977/78:11

som nyligen redovisats efter informationsaktiviteten Barn i trafiken
konstaterats att kampanjen haft positiva effekter såväl för barnens beteende
i trafiken som för de vuxnas kunskaper och attityder samt för
trafiksäkerheten i stort. För kommande budgetårs huvudkampanj Jobbet
bakom ratten har planeringen pågått sedan ett år tillbaka i samarbete
med berörda myndigheter, organisationer och företag. Den tunga trafiken
kräver många och svåra olyckor, och meningen med kampanjen är
att förbättra yrkesförarnas kunskaper och färdigheter och att också hos
andra trafikanter skapa förståelse för yrkesförarnas problem i trafiken.
Flera andra trafiksäkerhetsfrämjande informationskampanjer har också
inplanerats för budgetåret 1978/79.

För att i någon mån ge möjlighet till fortsättning av den enligt utskottets
uppfattning resultatgivande verksamhet som informationen i
detta sammanhang är finner utskottet medelsanvisningen härför böra
höjas och tillstyrker därför en uppräkning av anslaget med 1 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1977/78: 1227, yrkandet 1, till Statens
trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 28 945 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,

4. vid punkten 9 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets
verksamhet.) beträffande kanal- och insjötrafiken m. m. av
Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist,
Bertil Zachrisson och Olle Östrand (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Nyttotrafiken på våra inlandsfarvatten och deras hamnar arbetar ej
under samma betingelser som sjöfarten på de svenska hamnarna i övrigt.
Särskilda kanalutgifter utgår för trafiken på såväl Vänern som Mälaren.

Trafikpolitiska utredningen förordade år 1977 i sitt betänkande ang.
sjöfarten på Vänern och Mälaren att kust- och inlandshamnar helt borde
jämställas i avgiftshänseende.

Utskottet ansluter sig till denna av trafikpolitiska utredningen enhälligt
fastslagna princip och delar utredningens uttalande att ”de betungande
speciella kanal- och seglationsavgifterna bör avskaffas”.

Utskottet vill starkt betona de samhällsekonomiska fördelarna med insjötrafik.
I de regioner som berörs av bättre förutsättningar för Väneroch
Mälarsjöfarten torde till allra största delen alternativet till sjötrans -

TU 1977/78:11

porten vara lastbilstransporten. Genom överflyttning av gods till sjötransport
kan också i berörda regioner en betydande del av den tunga
landsvägstrafiken avlastas vägnätet. Detta ger minskad olycksfrekvens,
minskat vägslitage, minskad energiåtgång och bättre miljö på grund av
mindre mängd bilavgaser.

Utskottet anser vidare att nyttotrafiken på våra inlandsfarvatten och
deras hamnar — Vänern och Mälaren — ej bör belastas med de extra
avgifter som kanalavgifterna utgör. Enligt utskottets uppfattning bör
därför de särskilda kanalavgifterna tas bort. Detta gäller såväl Trollhätte
kanal som Södertälje kanal och de särskilda avgifter som erläggs
för trafiken till Mälaren via Hammarbyleden.

Slopande av kanalavgifter innebär minskade inkomster om ca 10—
12 milj. kr/år. Utskottet anser att detta inkomstbortfall bör kompenseras
genom höjning av statliga sjöfartsavgifter. Utskottet föreslår därför
att farledsvaruavgiften för mineraloljor höjs med erforderligt belopp.
Det torde röra sig om ca 30—40 öre/ton. Utskottet vill framhålla
att jämfört med priserna på mineraloljor och de allmänna skatter
och avgifter som i övrigt tas ut för dessa torde den föreslagna höjningen
av avgiften vara helt försumbar. I de av sänkta kanalavgifter
berörda regionerna kan däremot i stället oljepriset bli flera kronor
lägre genom lägre transportkostnader. Vad utskottet härom anfört bör
av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 a bort ha följande lydelse:

(5) a. med anledning av motionerna 1977/78: 461, 1977/78: 1226
och 1977/78: 1245 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört angående slopande av kanalavgiftema
på Vänern och Mälaren m. m. samt att inkomstbortfallet finansieras
genom erforderlig höjning av allmänna farledsvaruavgiften
för mineraloljor,

Särskilt yttrande

vid punkten 3 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet)
beträffande anslaget till Byggande av statliga vägar av Sven
Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist,
Bertil Zachrisson och Olle Östrand (samtliga s) som anfört:

Mot bakgrund av den rådande situationen inom stål- och varvsindustrin
föreslog statens vägverk i januari 1977 att möjligheten att utföra
vägbroar med en bärande konstruktion av stål närmare borde undersökas.
Vägverket presenterade också vid detta tillfälle en förteckning
över sådana broar som kunde tänkas utföras i stål.

Trots att kommunikationsministern i februari 1977 i riksdagen, i sitt

TU 1977/78:11

svar på en fråga av herr Hugosson (s) om tidigareläggning av angelägna
brobyggnadsprojekt, uttalade sig mycket positivt om vägverkets
förslag dröjde det ända till oktober månad innan kommunikationsministern
vidtog någon åtgärd i ärendet. Först då tillkallades den s. k.
stålbrogruppen, en arbetsgrupp med uppgift att utvärdera lämpligheten
och konsekvensen av att bygga vissa vägbroar i stål.

I årets budgetproposition redovisades inget förslag om stålbroarna.
I den socialdemokratiska motionen 1977/78: 1640 om näringspolitiken
tog vi upp statens ansvar för att i största möjliga utsträckning utjämna
investeringsverksamheten genom ekonomisk-politiska insatser. Vi framhöll
att det i en tid med vikande privata investeringar är av stor betydelse
att utnyttja resursutrymmet för att tidigarelägga statliga investeringar.
Det innebär dels att investeringsutrymme längre fram kan frigöras,
dels ett välkommet tillskott till efterfrågan på investeringsvaror.
Vi pekade på det otillfredsställande i att de statliga affärsverkens investeringar
enligt den preliminära nationalbudgeten skulle komma att
minska med 4 % år 1978. Vi föreslog mot denna bakgrund en råd
åtgärder för att tidigarelägga produktiva investeringar i de statliga
affärsverken. Bl. a. framhöll vi att det på vägverkets område fanns utrymme
för ökade investeringar. Genom att bygga stålbroar på angelägna
platser skapas sysselsättning både för vägverkets egen personal
och inom varvs- och stålindustrin. Som exempel på lämpliga projekt
nämnde vi Stallbackabron vid Trollhättan, Sannsundsbron i Jämtland
och Strängnäsbron. Vi föreslog därför att 50 milj. kr. skulle avsättas för
ändamålet budgetåret 1978/79.

I februari 1978 kom stålbrogruppens rapport. Arbetsgruppen har i
första hand kartlagt sådana broobjekt som rent projekteringsmässigt
ligger så väl framme att en byggstart är möjlig under 1978/79. I sin
rapport redovisar gruppen fyra broar som fyller detta krav, nämligen
Stallbackabron norr om Trollhättan, Strängnäsbron utanför Strängnäs,
Sannsundsbron över Storsjöns förgrening och Lullehovsbron på vägen
mellan Drottningholm och Skå kyrka i Stockholms län.

Gruppen konstaterade bl. a. att en utformning i stål inte torde medföra
nämnvärt större kostnader i jämförelse med en utformning i betong.

Beträffande finansieringen av objekten hade gruppen i första hand
undersökt hur stor del som kan finansieras genom vägverkets ordinarie
anslag. Samtliga fyra objekt utom Strängnäsbron ingår i vägverkets
nuvarande flerårsplaner. Strängnäsbron är dock prioriterad som första
objekt utanför flerårsplanen i Södermanlands län. Genomgående är att
objekten som är upptagna i flerårsplanerna ligger med byggstart under
det sista året, dvs. år 1980, i planerna. Detta innebär att vid en tidigareläggning
av objekten särskilda medel erfordras.

När stålbrogruppens rapport hade överlämnats till kommunikations -

TU 1977/78:11

ministern reagerade han snabbt och uppdrog den 27 februari 1978 åt
vägverket att upphandla de 4 stålbroar, som gruppen fann lämpliga och
möjliga att starta under 1978/79.

Vi tycker det är bra att regeringen bestämt sig för att satsa på stålbroar
på det sätt vi förordat bl. a. i motioner i anslutning till budgetpropositionen.
Men vi beklagar att det sker först nu — ett helt år efter
det att kommunikationsministern i riksdagen sagt ifrån att vägverkets
förslag var utmärkt konstruktivt och bra. Det är nu under år 1978 som
vi med alla medel måste få i gång investeringsverksamheten. Det är nu vi
måste få flera människor i jobb. Socialdemokraterna har i sina motioner
om den ekonomiska politiken och näringspolitiken presenterat en offensiv
och framtidsinriktad ekonomisk politik. Satsningarna på affärsverkens
investeringar är en viktig del i denna politik. Nu skall broarna
upphandlas och först i slutet av hösten 1978 kan klarsignal ges för
byggstart. Hade kommunikationsministerns entusiasm för projekten
omsatts i handling tidigare kunde den angelägna sysselsättning som
dessa brobyggen innebär — såväl inom den inhemska industrin som
på byggnads- och anläggningssidan — ha realiserats under år 1978
(när den så väl behövs för att få fart på ekonomin).

När det gäller finansieringen av stålbroarna förutsätter vi att kommunikationsministern
efter upphandlingsförfarandet återkommer till
riksdagen med förslag till medelsanvisning för projekten.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780055