med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till Bokföringsnämnden jämte motioner
Betänkande 1977/78:LU16
LU 1977/78:16
Lagutskottets betänkande
1977/78:16
med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag
till Bokföringsnämnden jämte motioner
ANDRA HUVUDTITELN
Diverse
Bokföringsnämnden
I propositionen 1977/78: 100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under
punkten G 6 (s. 123 och 124) har regeringen föreslagit riksdagen att till
Bokföringsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
930 000 kr.
Protokoll den 22 december 1977 från förhandling mellan statens förhandlingsråd
(arbetsgivarsidan) samt centralorganisationen SACO/SR,
Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion (arbetstagarsidan)
enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet beträffande
bl. a. anslaget till bokföringsnämnden har överlämnats till
utskottet.
I ärendet behandlar utskottet vidare två under allmänna motionstiden
1978 väckta motioner, nämligen dels motionen 1977/78: 259 av
Rune Torwald (c) och Johan Olsson (c) vari yrkas att riksdagen skall
besluta ändra det i 1 § bokföringslagen angivna beloppet 200 000 kr.
till 20 gånger basbeloppet för november månad det aktuella bokföringsåret,
dels motionen 1977/78: 1471 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär översyn av företagsrevisionen.
Företrädare för bokföringsnämnden har inför utskottet redogjort för
nämndens verksamhet under 1977 och inriktningen av det fortsatta arbetet
inom nämnden samt redovisat sina synpunkter på de spörsmål
som tagits upp i motionerna.
Utskottet
Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag (1976: 125) i kraft.
I jämförelse med tidigare gällande bokföringslag innebär den nya lagen
att kretsen bokföringsskyldiga vidgats väsentligt. Alla näringsidkare är
numera i princip bokföringsskyldiga. Undantag görs emellertid för enskild
person som driver jordbruk eller skogsbruk. Aktiebolag, handelsbolag
och ekonomisk förening är liksom tidigare bokföringsskyldiga
oavsett om de bedriver näringsverksamhet.
I lagen ges utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och
årsbokslut.
1 Riksdagen 1977/78. 8 sami. Nr 16
LU 1977/78:16
2
Den löpande bokföringen består av kronologisk bokföring (grundbokföring)
och systematisk bokföring (huvudbokföring med sidoordnad
redovisning). Alla affärshändelser skall bokföras. För varje affärshändelse
skall bokföringen grundas på handling som härrör från affärshändelsen
eller särskilt upprättas med uppgifter om denna, verifikation.
Stor vikt läggs vid en tillförlitlig verifikationshantering. All bokföring
skall ske enligt bokföringsmässiga grunder. I fråga om mindre rörelser
gäller dock att bokföringen av fordringar och skulder kan ske på ett
förenklat sätt.
Årsbokslutet består av både resultaträkning och balansräkning. I företag
med mer än tio anställda skall resultaträkningen ställas upp i s. k.
staffelform. Från skyldigheten att upprätta årsbokslut undantas enskilda
näringsidkare som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två
årsanställda och i vars rörelse bruttoomsättningen understiger 200 000
kr.
En särskild nämnd, bokföringsnämnden, har inrättats med uppgift att
främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och
offentliga redovisning. Nämnden består av ordförande och nio andra
ledamöter jämte ersättare. Ledamöterna och ersättarna representerar
myndigheter och organisationer som berörs av bokföringslagen, bl. a.
riksskatteverket, Föreningen auktoriserade revisorer, Svenska revisorssamfundet,
Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO), LO och TCO. Hos nämnden finns ett kansli.
I budgetpropositionen föreslås att i anslag till bokföringsnämnden för
nästa budgetår anvisas 930 000 kr., vilket innebär en ökning med
200 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Vid
anslagsframställningen har departementschefen beräknat medel för utökning
av nämndens personal med en handläggare. Resursförstärkningen
syftar till att nämnden skall kunna fullgöra sina funktioner på redovisningsområdet
inte minst när det gäller att utveckla och anpassa företagens
redovisning till medbestämmandelagstiftningens informationskrav.
Utskottet vill understryka vikten av att bokföringsnämnden ges sådana
resurser att nämnden kan fullgöra de angelägna uppgifter som
ålagts den. I likhet med departementschefen anser utskottet att anslaget
till bokföringsnämnden för nästa budgetår bör ökas och utskottet tillstyrker
förslaget till medelsanvisning. Utskottet vill emellertid tillägga
att den personalförstärkning som anslaget ger utrymme för kan anses
endast delvis tillgodose nämndens behov av ökade resurser för genomförande
av de projekt, vilka närmare redovisats för utskottet. När det
statsfinansiella läget så medger bör enligt utskottets mening nämnden
därför tillföras ytterligare personal.
I motionen 1977/78: 259 yrkas att den ovan berörda bestämmelsen
i bokföringslagen om undantag från skyldighet att upprätta årsbokslut
LU 1977/78:16
3
ändras så att gränsen dras vid 20 gånger basbeloppet för november månad
under bokföringsåret i stället för som f. n. vid 200 000 kr. Till stöd
för yrkandet framhåller motionärerna att inflationen sedan bokföringslagen
antogs av riksdagen varit kraftigare än vad någon då torde ha
befarat. Inflationen har medfört att åtskilliga av de näringsidkare, i vars
intresse undantagsbestämmelsen infördes, kommer att få en omsättning
överstigande 200 000 kr. och därigenom bli utestängda från de bokföringsmässiga
lättnader som regeln ger. Näringsidkarnas kostnader för
årsavslutning och upprättande av deklarationer stiger härigenom, vilket
är olyckligt i en situation då småföretagsverksamheten redan är hårt
trängd av den ekonomiska situationen m. m. Motionärerna anser att
några allvarliga invändningar inte kan anföras mot den yrkade ändringen
i bokföringslagen, eftersom en anknytning till basbelopp redan
används inom andra lagstiftningsområden för att täta ändringar av i lag
angivna beloppsgränser skall kunna undvikas.
Som motionärerna påpekat införde man ifrågavarande undantagsregel
i syfte att eliminera de nackdelar som en skyldighet att upprätta
årsbokslut kunde befaras medföra för småföretagarna. Regeln tillkom
vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1975: 104 med förslag till ny
bokföringslag m. m. och saknade motsvarighet i propositionen. Med anledning
av propositionen hade väckts flera motioner som syftade till att
enskilda näringsidkare, som drev mindre rörelser, helt skulle undantas
från bokföringsskyldighet, bl. a. en motion vari föreslogs att gränsen för
bokföringsskyldighet skulle dras vid företag med högst två helårsanställda
och med en omslutning på högst 20 gånger basbeloppet. I sitt av
riksdagen godkända betänkande med anledning av propositionen (LU
1975/76: 15) fann sig lagutskottet inte kunna förorda några generella
undantag från bokföringsskyldigheten. Utskottet ansåg det däremot befogat
att beträffande småföretagarna tillstyrka vissa lättnader när det
gällde reglerna om den löpande bokföringen och årsbokslut. Beträffande
skyldigheten att upprätta årsbokslut ansåg utskottet att en undantagslös
regel skulle komma att innebära en väsentligt ökad börda för
småföretagen. De skulle också i stor utsträckning komma att bli tvungna
att anlita hjälp av bokföringsbyråer för att kunna upprätta årsbokslut.
Enligt utskottet skulle detta komma att medföra en kostnadsökning
för de mindre näringsidkarna. Dessutom ansåg utskottet att det
inte torde finnas lämpliga bokföringsbyråer i erforderlig utsträckning.
Utskottet föreslog därför att från reglerna om årsbokslut borde undantas
enskilda näringsidkare som drev sin verksamhet utan biträde av flera
än två årsanställda personer och i vars rörelse bruttoomsättningssumman
understeg 200 000 kr.
Frågan om undantagsregelns tillämpningsområde blev åter föremål
för överväganden i samband med att riksdagen hösten 1976 förelädes
förslag till vissa smärre ändringar i bokföringslagen (prop. 1976/77:18,
LU 1977/78:16
4
LU 1976/77: 12). Ändringarna avsåg bl. a. bestämmelserna om räkenskapsår
för de näringsidkare som är undantagna från skyldigheten att
upprätta årsbokslut. Under remissbehandlingen av de förslag som låg
till grund för propositionen hade Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges
redovisningskonsulenters förbund förordat att omsättningsgränsen
i undantagsregeln skulle anknytas till basbeloppet. Med anledning härav
framhöll departementschefen i propositionen att regeln införts sedan
riksdagen ingående hade prövat frågan om hur man skulle tillgodose de
mindre företagens önskemål om lättnader i bokföringsskyldigheten.
Departementschefen var emellertid beredd att, om de praktiska erfarenheterna
av lagens tillämpning så motiverar, återkomma med förslag om
en modifiering av undantagsregeln.
Som motionärerna framhåller medför inflationen att tillämpningsområdet
för undantagsregeln efter hand begränsas. Enligt utskottets mening
är dock de erfarenheter som hitintills föreligger från den praktiska tilllämpningen
av bokföringslagen begränsade och ger inte tillfredsställande
underlag för ställningstagande till huruvida undantagsbestämmelsen bör
ändras. Utskottet vill vidare — i likhet med vad företrädare för bokföringsnämnden
hävdat inför utskottet — peka på att vissa praktiska
olägenheter är förknippade med en sådan anknytning till basbeloppet
som förespråkas i motionen.
På grund av det anförda anser utskottet att ett slutligt ställningstagande
till den fråga som tagits upp i motionen bör anstå. Med hänsyn till
vad som uttalades i propositionen 1976/77: 18 utgår utskottet från att
regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och tar
de initiativ som erfarenheterna kan föranleda. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen är inte påkallad.
I motionen 1977/78: 1471 tas upp frågor om företagsrevisoms ställning
och uppgifter.
I åtskillig lagstiftning på associationsrättens område finns regler om
revision av ett företags eller en organisations ekonomiska förvaltning
samt om obligatorisk medverkan av en eller flera revisorer. Revisionen
skall normalt omfatta granskning såväl av rörelsens räkenskaper som av
företagsledningens förvaltning. Någon klar skiljelinje lär inte kunna dras
mellan dessa granskningsområden, utan de torde i praktiken delvis täcka
varandra. Inte bara årsrevision skall ske utan i princip även en löpande
revision. I samband med exempelvis försäljning av ett företag eller andra
genomgripande förändringar kan specialrevision behöva företas.
Lagstadgad skyldighet att ha revisor åvilar f. n. i huvudsak endast företag
som drivs i aktiebolagsform, ekonomiska föreningar samt bankoch
försäkringsrörelser. Revisorn utses i allmänhet av företagets beslutande
organ. Enligt aktiebolagslagen (1975: 1385) skall sålunda bolagsstämman
välja åtminstone en revisor. En minoritet av aktieägarna kan
dock påkalla att länsstyrelsen skall utse ytterligare en revisor. I vissa
LU 1977/78:16
5
slag av företag, nämligen affärsbanker, sparbanker, centralkassor för
jordbrukskredit och försäkringsbolag, skall obligatoriskt finnas offentliga
revisorer. Sådan offentlig revisor utses av bankinspektionen resp.
försäkringsinspektionen.
Revisorn skall vara fristående i förhållande till det företag han reviderar.
Hans kontrollfunktion är riktad mot företagsledningen. Han skall
därvid inte bara bevaka ägarnas intressen utan också övervaka att regler
till skydd för borgenärer, aktieköpande allmänhet och anställda iakttas
samt att samhällets intressen inte åsidosätts.
I den lagstiftning som reglerar skyldigheten att ha revisor föreskrivs
att revisorn skall uppfylla vissa allmänna fordringar. Beträffande en del
företag gäller härutöver att revisorn skall ha särskilda kvalifikationer.
11, ex. aktiebolag med ett bundet eget kapital av minst en miljon kronor
skall minst en av revisorerna vara auktoriserad eller godkänd. I vissa bolag
måste en revisor alltid vara auktoriserad.
I motionen hänvisas till att en rad åtgärder vidtagits under 1970-talet som syftat till att förbättra företagsrevisionen och öka insynen i
företagen. Enligt motionärerna är det viktigt att detta reformarbete fullföljs.
En allmän översyn av reglerna om företagsrevision bör därför sättas
i gång under 1978.
I centrum för en sådan översyn bör stå frågorna om företagsreVisorns
allmänna ställning och hans ansvar gentemot olika intressenter. Utredningen
bör enligt motionären sikta till en lösning som garanterar revisorn
en helt oberoende ställning i förhållande till dem som han skall
kontrollera. Motionären anser vidare att utredningen bör diskutera olika
åtgärder som kan förbättra revisionens kvalitet. Hit hör bl. a. en utökad
tillsynsverksamhet, framtagande av föreskrifter och anvisningar samt
insatser för bättre utbildning. Utredningen bör fastställa vilka resurser
som behövs för att klara önskvärda åtgärder på detta område. Det är
enligt motionären naturligt att utredningen också ägnar stort intresse åt
revisorns rapportering samt revisionens inriktning, innehåll och omfattning.
Utredningen bör pröva om revisorerna kan lämna större bidrag
till samhällets kamp mot skatteflykt och skattefusk. Utredningsarbetet
bör självfallet bedrivas i nära kontakt med revisorsorganisationema,
eftersom dessa bedriver ett värdefullt arbete för att förbättra revisionens
kvalitet och stärka revisorernas självständighet.
Att den nya aktiebolagslagen varit i kraft under relativt kort tid anser
motionären inte vara ett hinder för igångsättandet av en utredning om
företagsrevisionen. Tvärtom är det angeläget att snarast vidareutveckla
revisionen på den nya lagstiftningens grund. Inte heller pågående utredningsarbete
som berör revisionsfrågor torde kunna anses utgöra skäl mot
den begärda översynen.
Med hänvisning till det anförda yrkar motionären att riksdagen hos
regeringen skall begära en översyn av företagsrevisionen.
LU 1977/78:16
6
Som motionären påpekat har statsmakterna under senare år vidtagit
en rad åtgärder för att stärka företagsrevisorns ställning och öka insynen
i företagen. Sålunda har kommerskollegium sedan 1973 till uppgift
att meddela auktorisation och godkännande av revisor samt att utöva
tillsyn över de kvalificerade revisorernas verksamhet. En ny aktiebolagslag
har trätt i kraft den 1 januari 1977, vilket bl. a. innebär att plikten
att ha kvalificerad revisor utvidgats, att jävsreglerna skärpts och att
en väsentligt öppnare redovisning numera krävs. Vidare har en ny bokföringslag
införts och den särskilda bokföringsnämnden inrättats med
uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed. Här kan också
nämnas lagstiftningen om styrelserepresentation för samhället och de
anställda samt medbestämmandelagen som ger de anställda rätt till information
om företagens ekonomiska förhållanden och till insyn i bokföringen.
Den i motionen berörda frågan om företagsrevisorns ställning har
flera gånger tagits upp till överväganden i olika sammanhang. En närmare
redogörelse för spörsmålets tidigare behandling finns intagen i
lagutskottets betänkande LU 1977/78: 1, vartill hänvisas. I riksdagen
har spörsmålet aktualiserats motionsvägen åren 1972—1974. Motionerna
har avslagits på närmare i betänkandena NU 1972: 63 och 1973: 47
samt LU 1974: 29 anförda skäl.
År 1977 kom frågan åter under riksdagens prövning med anledning
av en av Jan Bergqvist väckt motion vari yrkades att länsstyrelse skulle
få rätt att utse minst en revisor i varje företag som är skyldigt att ha
revisor. Motionen remissbehandlades. I det ovannämnda betänkandet
LU 1977/78: 1 framhöll lagutskottet att det var en nödvändig förutsättning
för att företagsrevisorn skulle kunna fullgöra sin uppgift som opartisk
granskningsman att han intog en självständig ställning inte bara i
förhållande till styrelse och verkställande direktör utan också till bolagsstämman
eller motsvarande organ. Utskottet ville därför kraftigt
stryka under betydelsen av att revisorn garanteras en oberoende ställning.
Från denna synpunkt kunde det synas vara en svaghet att det är
bolags- eller föreningsstämmans uppgift att tillsätta revisor. I sammanhanget
påpekade utskottet dock att revisorn i första hand är ägarnas
eller huvudmännens kontrollorgan gentemot den verkställande ledningen
och styrelsen samtidigt som han också skall tillvarata andra intressen.
Den nuvarande ordningen hade såvitt känt inte inneburit några
nackdelar när det gäller revisorns möjligheter att opartiskt granska företaget.
Utskottet anförde vidare att frågan om offentliga revisorer fått
stå tillbaka för de lagstiftningsåtgärder som vidtagits för att revisorns
ställning skulle förbättras och insynen i företagen ökas samt erinrade
om att regeringen i mars 1976 beslutat att ett av samarbetsutredningen
år 1970 framlagt förslag om offentliga revisorer inte skulle föranleda
någon åtgärd eftersom behovet av sådana revisorer minskat genom de
LU 1977/78:16
7
genomförda reformerna. Några nya omständigheter som borde föranleda
riksdagen att bedöma frågan annorlunda hade då inte förekommit.
Utskottet uttalade vidare att det kunde ifrågasättas om fördelarna med
offentliga revisorer var så stora att de vägde upp de nackdelar som kunde
befaras komma att uppstå.
På grund av det anförda ansåg utskottet att man då inte borde ta upp
frågan om offentliga revisorer till närmare prövning. Flertalet remissinstanser
hade också ställt sig avvisande till motionsförslaget. De erfarenheter
av den nya lagstiftningen som förelåg var begränsade och
gav inte underlag för en bedömning av om ytterligare åtgärder på företagsrevisionens
område var erforderliga. Utskottet förutsatte att regeringen
med uppmärksamhet följde utvecklingen på området och tog de
initiativ som kunde visa sig erforderliga. Utskottet framhöll vidare att
det utredningsarbete som bedrivs av 1974 års bolagskommitté, stiftelseutredningen
och utredningen om utländska övertaganden av svenska
företag hade nära anknytning till det spörsmål som tagits upp i motionen.
Bolagskommittén skall bl. a. pröva i vilken utsträckning handelsbolag,
enskilda näringsidkare och bokföringspliktiga stiftelser bör ha
revisor och om särskilda kvalifikationskrav bör uppställas på revisor i
större företag. I utredningen om utländska övertaganden av svenska
företag hade enligt vad utskottet erfarit frågan om offentlig revision av
utlandsägda företag i Sverige aktualiserats.
Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen.
I en till betänkandet fogad reservation hemställde de vid ärendets
handläggning deltagande socialdemokratiska ledamöterna att en allmän
översyn av den lagstiftning som reglerar företagsrevisionen borde komma
till stånd. Översynen skulle syfta till att skapa garantier för en opartisk
och från informationssynpunkt ändamålsenlig bokföring. Reservationen
överensstämmer i allt väsentligt med det nu aktuella motionsyrkandet.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen den 9 november 1977.
Enligt utskottets mening är de skäl som sålunda anfördes mot en allmän
översyn av företagsrevisionen alltjämt bärande. Några omständigheter
som bör föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens
sida har inte tillkommit sedan frågan prövades för knappt ett halvår
sedan. Utskottet vill också peka på att det i motionen berörda spörsmålet
om revisorernas ställning har samband med den översyn av lagstiftningen
mot den organiserade och den ekonomiska kriminaliteten
som brottsförebyggande rådet f. n. genomför på regeringens uppdrag.
Under översynsarbetet har sålunda frågan om revisorernas ställning
aktualiserats och övervägs olika åtgärder för att garantera deras oberoende.
På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1471.
LU 1977/78:16
8
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 930 000 kr.,
2. beträffande skyldighet att upprätta årsbokslut att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 259,
3. beträffande översyn av företagsrevisionen att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1471.
Stockholm den 14 mars 1978
På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM
Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Stig Olsson (s),
Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Bernt Ekinge (fp), Arne Andersson
i Gamleby (s), Sonja Fredgardh (c), Åke Gillström (s), Bo Siegbahn (m)*,
Marianne Karlsson (c), Stina Andersson (c), Bengt Silfverstrand (s),
Birgitta Johansson (s) och Olle Aulin (m)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i
Gamleby, Åke Gillström, Bengt Silfverstrand och Birgitta Johansson
(samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden
”Den i” och slutar på s. 7 med orden ”motionen 1471” bort ha följande
lydelse:
Som ovan berörts skall olika intressen beaktas vid revisionen av ett
företags verksamhet. Det är därför en nödvändig förutsättning för att
revisorn skall kunna fullgöra uppgiften som opartisk granskningsman
att han intar en oberoende ställning inte bara i förhållande till styrelse
och verkställande direktör utan också till bolagsstämman eller motsvarande
organ. Som framhölls av föredragande statsrådet under förarbetena
till aktiebolagslagen och som också uttalades av utskottet vid behandlingen
år 1977 av en motion om företagsrevision kan det från
denna synpunkt vara en svaghet att det är bolagsstämmans uppgift att
tillsätta revisor. Detta kan leda till att revisorn trots allt blir benägen
att vid sin granskning inte stöta sig med de aktieägare som representerar
stämmomajoriteten. Utskottet vill också peka på vad kommerskollegium
anförde i sitt remissyttrande över den år 1977 aktuella motionen,
nämligen att kollegiet i något tillsynsärende funnit förhållandena
vara sådana att det synts uppenbart att revisorn fallit undan för en
LU 1977/78:16
9
företagsledning vars verksamhet han haft att granska. Med utgångspunkt
i erfarenheterna från tillsynsverksamheten hävdade kollegiet att
om revisorn utsågs av annan än den granskade det i många fall skulle
medföra att kontrollaspekten ägnades större uppmärksamhet från den
utsedde revisorns sida. Också löntagarorganisationerna hade i sina remissyttranden
understrukit betydelsen av att revisorns ställning förstärks.
På grund av det anförda anser utskottet i likhet med motionären att
starka skäl talar för att revisorn bör garanteras en oberoende ställning.
Frågan om revisorns ställning är emellertid som kommerskollegium
framhöll förra året att betrakta som blott en del av ett stort och hitintills
outrett frågekomplex, nämligen spörsmålen om revisorns allmänna
ställning och ansvar gentemot företagets olika intressen, hans möjlighet
och skyldighet att rapportera, revisionens och revisionsberättelsens
inriktning, innehåll och omfattning. Enligt utskottets mening är det
angeläget att också dessa spörsmål blir föremål för närmare överväganden.
Utskottet anser därför att, som motionären föreslagit, en översyn
av företagsrevisionen bör komma till stånd. Utredningsarbetet bör bedrivas
jämsides och i nära samråd med det arbete som för närvarande
pågår inom 1974 års bolagskommitté och stiftelseutredningen. Likaså
bör utredningen ha nära kontakt med revisorsorganisationerna.
I centrum för översynen bör stå frågorna om företagsrevisorns allmänna
ställning och ansvar gentemot olika intressenter. Härvid bör
eftersträvas en lösning som garanterar revisorn en helt oberoende ställning
i förhållande till dem han skall kontrollera. Olika åtgärder som
kan förbättra revisionens kvalitet, bl. a. ökad tillsynsverksamhet, framtagande
av föreskrifter och anvisningar samt insatser för bättre utbildning,
bör vidare övervägas. I samband härmed bör en undersökning
också ske av vilka resurser som krävs för att önskvärda åtgärder skall
kunna genomföras. Stor uppmärksamhet bör också ägnas åt revisorns
rapportering samt åt revisionens inriktning, innehåll och omfattning.
En angelägen uppgift bör vidare vara att pröva om revisorn kan lämna
större bidrag till samhällets kamp mot skattebrottslighet.
Vad utskottet sålunda anfort bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under 3. bort hemställa
3. beträffande översyn av företagsrevisionen att riksdagen med
bifall till motionen 1977/78: 1471 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en översyn på företagsrevisionens
område.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780048
'
- ' • ’ ■! •.
: \-s ; :
.. . • y. . . ■ ,.v ; ; . . - |’J , ■ ■
iwd
. .. ■
■ -
■ '■ . ... • ■ ... i .
• . . .‘ : . . -■■ ■ : ' ‘ . ..
lif. -'?.••!• :• ■ ■. , ! ;i ■ ■
' - :
■ .
■
■
■ '. ■
.
... .
.. ,r,: •..... 'fri .. *i . . . .; i '. -
.
, .
' .
t . I