med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till polisväsendet jämte motioner (Betänkande 1977/78:JuU27 Justitieutskottet)

JuU 1977/78:27

Justitieutskottets betänkande
1977/78:27

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till
polisväsendet jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

1 Rikspolisstyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1977/78:100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkten B I (s.
26-33) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 168 366 000 kr., varav 9 934 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Regeringen har under punkten
B 2 (s. 33-35) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 27 199 000 kr.,
varav 18 903 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motion

I motionen 1977/78:1463 av Tage Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om att åtgärder företas för att förhindra att
privatpersoner kan ta del av polisens, brandmyndigheternas m. fl. interna
kommunikationsradiotrafik.

Utskottet

I propositionen föreslås att nu ifrågavarande anslag tas upp med 27 199 000
kr. Härav avser ca 11 milj. kr. kostnaderna för utbyte av ca 265 bilar och 20
motorcyklar. Medel har också beräknats för 8 nya bilar och för utbyte av 3
terrängskoterpaket, 10 hästar och 80 hundar. Återstoden avser i hvudsak
kostnader för olika slags radioutrustning. Sålunda har beräknats 13 350 000
kr. för betalning under budgetåret 1978/79 av den personradioutrustning i
Stockholms och Göteborgs polisdistrikt, för vilken tidigare lämnats beställningsbemyndigande.
Vidare har för radioutrustning till fordon beräknats ca
1 671 000 kr.

Medel har däremot ej beräknats i propositionen för inköp av ytterligare
talförvrängningsutrustning, s. k. talkrypteringsutrustning, i enlighet med
rikspolisstyrelsens äskanden. Äskandena avsåg sådan utrustning till ett
belopp av 1 900 000 kr.

1 Riksdagen 1977/78. 7 sami. Nr 27

JuU 1977/78:27

I motionen 1463 uttalas att privat innehav av s. k. polisradio för att avlyssna
bl. a. polisens och brandkårens interna kommunikationsradiotrafik ökat
kraftigt under senare år. Detta har enligt motionärerna en rad synnerligen
negativa effekter. Motionärerna nämner att det inträffat att räddningsarbete
vid bränder och trafikolyckor försvårats genom att nyfikna som fått
kännedom om olyckan via polisradion sökt sig till platsen. Framför allt från
integritetssynpunkt är det enligt motionärerna angeläget att allmänheten
hindras att ta del av de interna sändningarna. Motionärerna yrkar att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder i sådant syfte.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att allmänhetens avlyssning av
polisens kommunikationsradio har en rad negativa följder. Det bör särskilt
påpekas att den försvårar polisarbetets effektivitet och utgör ett hot mot den
enskildes integritet. Som utskottet framhöll föregående år(JuU 1976/77:27 s.
3) är det emellertid knappast möjligt att förbjuda försäljning eller innehav
utan särskilt tillstånd av radiomottagare med vilka man kan avlyssna
polisradion. Ett förbud skulle inte heller få nämnvärd effekt med hänsyn bl. a.
till det stora antalet sådana mottagare som redan spritts bland allmänheten
och den ringa svårigheten för den radiointresserade att själv tillverka sin
mottagare.

Det är därför, som utskottet också framhöll föregående år, angeläget att
ytterligare talkrypteringsutrustning anskaffas. I betydande utsträckning har
detta redan skett. Enligt vad utskottet inhämtat har nämligen regeringen
under innevarande budgetår i två omgångar, under hösten 1977 och i februari
1978, i sysselsättningssyfte lagt ut statliga industribeställningar inom polisens
verksamhetsområde. Av dessa beställningar avser 1,9 respektive 1 milj. kr.
ytterligare talkrypteringsutrustning.

Hittills anslagna belopp och utlagda beställningar innebär att talkrypteringsutrustning
inom kort kommer att finnas i ca 175 polisbilar i ca 35 av
landets polisdistrikt. Med hänsyn härtill och då de nya personradiosystem i
Stockholm, Göteborg och Malmö, för vilka medel beräknats i förra årets och
årets budgetpropositioner, kommer att bli försedda med talkryptering, får
enligt utskottet mening konstateras att de av motionärerna påtalade
problemen är på väg att lösas. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från
riksdagen sida.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande talkrypteringsutrustning avslår motionen
1977/78:1463,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
regeringens förslag till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
27 199 000 kr., varav 18 903 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1977/78:27

3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. med flera anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 3-B 5 (s. 35-37)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. ett
förslagsanslag av 101 936 000 kr., varav 56 473 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. ett förslagsanslag av
80 945 000 kr.,

3. till Polisverket: Diverse utgifter ett förslagsanslag av 4 630 000
kr.

4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har
under punkten B 6 (s. 37-78) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 2 567 373 000 kr., varav 590 496 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1977/78:667 av Barbro Engman (s) hemställs att riksdagen
beslutar att särskilda polisiära enheter inrättas i Stockholms, Göteborgs,
Malmö och Sundsvalls polisdistrikt, vilka inrättas som rotlar för organiserad
och ekonomisk brottslighet med såväl rätt som skyldighet att arbeta inom
föreslagna verksamhetsområden, samt att enheterna bedriver ett kontinuerligt
och integrerat samarbete med skatterevisorer.

1 motionen 1977/78:669 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen måtte besluta uttala dels att en
effektivare organisation skall skapas i kampen mot den organiserade/
ekonomiska brottsligheten i huvudsaklig överensstämmelse med rikspolisstyrelsens
förslag (yrkande 1), dels att en klar prioritering skall ske av
tillgängliga resurser i bekämpandet av nämnda brottslighet (yrkande 2) och
dels att inom ramen av begärda nya tjänster 101 tjänster avdelas för
ändamålet (yrkande 3).

I motionen 1977/78:990 av Lisa Mattson m. fl. (s) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen beslutar dels att hos regeringen begära att de tilläggsdirektiv
som utfärdats för förmögenhetsbrottsutredningen upphävs (yrkande
1), dels att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om avkriminalisering av mindre förseelser (yrkande 2), dels att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om prioritering
inom polisens verksamhet (yrkande 3), dels att hos regeringen begära
skyndsamt förslag till lagstiftning om begränsning av åklagares åtalsskyldighet
samt om möjlighet för polisen att lägga ned utredningar enligt vad som

JuU 1977/78:27

anförs i motionen (yrkande 4), dels att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om bekämpande av den organiserade
brottsligheten (yrkande 5) och dels att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om allmänna riktlinjer för åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten (yrkande 6).

Imotionen 1977/78:994 av Lars Wernerm. fl. (vpk) hemställs såvitt nuäri
fråga att riksdagen under punkt B 6 i budgetpropositionen 1977/78:100 bilaga
5 avslår den begärda anslagsökning som avser 130 nya polistjänster (yrkande
1).

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebärbi. a. inrättandeav 130nya
polismanstjänster, varav 67 avses för övervakningsverksamhet, 60 för
kriminalavdelningarna, 2 för polisstyrelsernas kanslier och en för polischefskarriären.
Av de nya tjänsterna inom kriminalavdelningarna avses 35 tjänster
förden särskilda verksamheten mot den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten och 25 för bekämpning av narkotikabrottsligheten. Av tjänsterna
för övervakningsverksamhet beräknas 15 för en fortsatt utbyggnad av
kvarterspolisorganisationen. I regeringens förslag beräknas också medel för
150 nya tjänster för annan personal än polispersonal. Huvuddelen av dessa
tjänster avses bli använda för inlösen av en del s. k. vakansmedelstjänster
som finns inom den lokala polisorganisationen.

Såsom departementschefen anför i propositionen inger narkotikabrottsligheten
alltjämt oro, och det föreligger skäl att anta att narkotikamissbruket är
en väsentlig orsak till den fortsatta ökningen av antalet brott som kommit till
polisens kännedom. Det finns därför all anledning att såsom föreslås i
propositionen fortsätta med de ökade insatser mot narkotikabrottsligheten
som vidtogs under föregående år. 1 detta sammanhang bör nämnas de förslag
till ökade insatser mot narkotikamissbruket som lagts fram av den s. k.
ledningsgruppen för narkotikafrågor i dess nyligen avlämnade rapport (Ds S
1978:2) Åtgärder mot narkotikamissbruk. Rapporten ligger till grund för
regeringens proposition 1977/78:105, i vilken det föreslås åtgärder som
huvudsakligen är inriktade på en utbyggnad av vårdresurserna. Propositionen
är f. n. beroende av riksdagens prövning.

I motionen 994 yrkas avslag på regeringens förslag såvitt avser medel för
inrättande av 130 nya polismanstjänster (yrkande 1). Medlen bör enligt
särskilt yrkande i motionen användas för att inom kriminalvården förbättra
frivårdens resurser på olika områden. Sistnämnda yrkande behandlas av
utskottet i samband med ställningstagandena till regeringens förslag till
medelsanvisning till kriminalvården (JuU 1977/78:31).

Utskottet, som inte har någon erinran mot regeringens förslag rörande
antalet nya polismanstjänster inom den lokala polisorganisationen, avstyrker
bifall till yrkandet om anslagsminskning i motionen 994 (yrkande I). I

JuU 1977/78:27

sammanhanget noterar utskottet att departementschefen i syfte att minska
antalet vakanser inom den lokala polisorganisationen under anslaget till
rikspolisstyrelsen beräknar medel för en tillfälligt ökad intagning av aspiranter
vid polisskolan i Ulriksdal.

I januari 1977 avlämnade 1975 års polisutredning betänkandet (Ds Ju
1977:2) Piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt. I betänkandet lade
utredningen fram förslag om vissa åtgärder för att förbättra utbildningen för
och beredskapen i piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt. 1 propositionen
redovisar departementschefen sina ställningstaganden med anledning
av utredningens förslag, som remissbehandlats. Enligt departementschefen
bör de två piketgrupperna i Stockholms polisdistrikt bestå av personal som till
övervägande del är sysselsatt med vanligt polisarbete. Grupperna bör enligt
departementschefen när så krävs kunna komma att användas för uppgifter
som är av mer allvarlig karaktär, t. ex. katastrofer av olika slag, terrordåd och
bombhot. Piketgrupperna bör enligt departementschefen bestå av sammanlagt
4 poliskommissarier, 16 polisinspektörer och 80 andra polismän.
Personalförändringarna bör ske inom ramen för den personaluppsättning
som finns i polisdistriktet. Den nya organisationen medför att personal från
piketgrupperna leds operativt av respektive vaktdistriktschef samt att
verksamheten vid speciella händelser samordnas och leds av en ledningscentral
i polisdistriktet. Viss särskild utbildning förordas förden personal som
skall ingå i piketgrupperna.

Vad departementschefen sålunda och i övrigt anfört i propositionen
rörande piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt föranleder inte något
uttalande eller någon erinran från utskottets sida.

I motionen 990 framställs yrkande om att regeringen skall upphäva de
tilläggsdirektiv som utfärdats för förmögenhetsbrottsutredningen.

Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04) tillkallades år 1976 av dåvarande
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer. Utredningen har till
uppdrag att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott. I direktiven
uttalade departementschefen bl. a. att det enligt hans mening står klart att
förmögenhetsbrotten i nuvarande lagstiftning och rättstillämpning generellt
tillmäts ett förhållandevis alltför högt straffvärde. Som allmänna riktlinjer för
kommitténs arbete angavs att översynen bör gå ut på att anpassa lagstiftningen
på området till det moderna samhällets värderingar. En viktig uppgift
angavs vara att undersöka om det finns förutsättningar för en allmän
sänkning av straffnivån för förmögenhetsbrotten för att i detta hänseende
åstadkomma en bättre anpassning till annan brottslighet. I tilläggsdirektiv till
utredningen den 27 januari 1977 anförde nuvarande departementschefen,
statsrådet Romanus, att det råder delade meningar om lämpligheten av en
reform i enlighet med de närmare riktlinjer som angivits i de ursprungliga
direktiven. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den vikt som skyddet för
den enskildes integritet och egendom måste tillmätas ansåg han att
kommittén inte borde vara bunden av de metoder och lösningar som hans

JuU 1977/78:27

företrädare angett. Kommittén bör enligt tilläggsdirektiven mera allsidigt och
förutsättningslöst kunna pröva de straffbarhetsgrunder och straffvärdegränser
som bör gälla för förmögenhetsbrotten.

I motiveringen till motionsyrkandet anförs i motionen 990 att polisens och
domstolarnas verksamhet i alltför hög grad är koncentrerad på egendomsbrotten.
Motionärerna uttalar att det enligt deras mening finns skäl att
genomföra en allmän sänkning av straffnivån för förmögenhetsbrott i
enlighet med det synsätt som kom till uttryck i de ursprungliga direktiven till
förmögenhetsbrottsutredningen. Motionärerna pekar på möjligheten att
använda bötesstraff för en del enklare brott av den typ som nu medför
fängelse eller kriminalvård i frihet.

Genom förmögenhetsbrottsutredningen kommer att ske en samlad
översyn av förmögenhetsbrotten. De i motionen upptagna frågorna rörande
egendomsbrottens straffvärde i förhållande till andra brott kan förväntas bli
allsidigt och förutsättningslöst utredda av utredningen enligt de direktiv som
nu föreligger. Att så sker är enligt utskottets mening nödvändigt för
statsmakternas fortsatta ställningstagande till dessa lagstiftningsfrågor.
Utskottet kan därför ej uttala sig för den av motionärerna ifrågasatta
begränsningen av utredningens uppdrag.

I motionen 990 hemställs vidare att riksdagen skall uttala sig för fortsatt
avkriminalisering av mindre förseelser och för en prioritering inom polisens
verksamhet till förmån för de allvarligaste brotten. Ett yrkande om prioritering
av tillgängliga resurser framställs också i motionen 669. Yrkandet går ut
på ökade insatser mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Genom lagstiftning under senare år har två mycket frekventa brott
avkriminaliserats, nämligen fylleri och brott mot vissa parkeringsföreskrifter.
I båda fallen torde avkriminaliseringen ha inneburit lättnader i polisens
utredningsverksamhet och skapat möjlighet till en prioritering av allvarligare
brottslighet i linje med motionärernas önskemål. Utskottet vill också nämna
1976 års lagstiftning angående brottet bedrägligt beteende. Genom införande
av en åtalsbegränsningsregel för detta brott avsågs bl. a. att tillgodose
önskemålet om att rättsväsendets resurser inte i alltför hög grad tas i anspråk
för beivrande av mindre lagöverträdelser. Genom användningen av reglerna
om åtalsunderlåtelse och rapporteftergift kan ytterligare begränsningar ske i
lagföringen av mindre allvarliga brott. Reglerna härom är, som närmare
framgår nedan, föremål för särskilda överväganden. Utskottet vill liksom
tidigare (JuU 1975:10 s. 5 och 1976/77:11 s. 7) uttala sin anslutning till
strävandena på rättsväsendets område att tillgängliga resurser i större
utsträckning kan sättas in mot den grövre brottsligheten. Brottsförebyggande
rådets arbetsgrupp rörande kriminalpolitik har i sin i november 1977
avlämnade rapport (Rapport 1977:7) Nytt straffsystem. Idéer och förslag bl. a.
behandlat frågor om avkriminalisering. Med motionsyrkandet i motionen
990 åsyftas närmast den särskilda form av avkriminalisering, benämnd

Jul) 1977/78:27

depenalisering, som innebär att straffet ersätts med någon annan sanktionsform,
exempelvis en administrativ avgift. Utrymme härför finns enligt
gruppen när det är fråga om överträdelser av kontroll- och ordningsföreskrifter.
Enligt gruppen krävs en systematisk genomgång av de nuvarande
straffbestämmelserna inom specialstraffrätten för att man närmare skall
kunna bestämma utrymmet för depenalisering. Gruppen skisserar vissa
allmänna principer för en reform i denna riktning.

Den nämnda rapporten från brottsförebyggande rådets kriminalpolitiska
arbetsgrupp har överlämnats till regeringen och remissbehandlas f. n. Med
hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att de i motionen upptagna
frågorna rörande avkriminalisering fortlöpande uppmärksammas av regeringen
krävs enligt utskottets mening inte något särskilt uttalande från
riksdagens sida.

När det gäller frågan om prioritering inom polisverksamheten bör enligt
utskottets mening liksom hittills statsmakternas ställningstaganden principiellt
ske inom ramen för straff- och processlagstiftningen samt genom de
särskilda insatser på olika områden, exempelvis vid fördelningen av polismanstjänster,
som kan ske i samband med medelsberäkningen till polisväsendet.
I likhet med vad departementschefen uttalar i propositionen tar
utskottet avstånd från tanken på en generell prioritering, eftersom det ytterst
måste ankomma på den lokala polisorganisationen att bedöma på vilka arter
av brottslighet resurserna i första hand börsättas in. Utskottet avstyrker bifall
till motionerna 669 och 990 i här behandlade delar.

I motionen 990 begärs vidare att riksdagen hos regeringen skyndsamt skall
begära förslag till lagstiftning om begränsning av åklagares åtalsskyldighet
och om möjlighet för polisen att lägga ned utredningar. Enligt motionärernas
mening bör de insatta resurserna inom rättsväsendet utnyttjas rationellt.

I betänkandet (SOU 1976:47) Färre brottmål har åtalsrättskommittén lagt
fram förslag till ändringar rörande reglerna för åtalsunderlåtelse i 20 kap. 7 $
rättegångsbalken samt till regler om förundersökningsbegränsning bl. a. i
sådana fall där det föreligger ett missförhållande mellan utredningskostnader
och sakens betydelse. Betänkandet har remissbehandlats. Enligt vad
utskottet inhämtat från regeringens kansli avser regeringen att ta ställning till
förslagen sedan andra nyligen avgivna förslag inom straffrättens område
remissbehandlats. I avvaktan härpå bör enligt utskottets mening riksdagen
inte ta något sådant initiativ som motionärerna förordar. Även i denna del bör
alltså motionen lämnas utan bifall.

I motionerna 667, 669 och 990 framställs yrkanden som berör samhällets
åtgärder mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten. Motionen
667 mynnar ut i en begäran att riksdagen skall besluta att särskilda polisiära
enheter inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt
som rotlar för organiserad och ekonomisk brottslighet. En motsvarande
begäran framställs i motionen 669 (yrkande 1). I samma motion framställs
yrkande om att 101 av de i propositionen föreslagna nya tjänsterna inom

JuU 1977/78:27

polisväsendet skall avdelas för verksamheten mot den aktuella brottsligheten
(yrkande 3). I motionen 990 hemställs att riksdagen ger regeringen till känna
dels vad i motionen anförs om bekämpande av den organiserade brottsligheten
(yrkande 5), dels vad i motionen anförs om allmänna riktlinjer för
åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (yrkande 6).

En av rikspolisstyrelsen tillkallad arbetsgrupp lade i maj 1977 fram en
rapport, betecknad Organiserad och ekonomisk brottslighet i Sverige. På
grundval av rapporten har rikspolisstyrelsen hos regeringen föreslagit vissa
åtgärder för att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.
Rapporten och rikspolisstyrelsens framställning, vilken remissbehandlats,
refereras i utskottets betänkande JuU 1977/78:16 (s. 2-5) och i
budgetpropositionen (s. 55-72), vartill utskottet hänvisar. Yrkandena i
motionerna 667 och 669 grundas på förslag som förts fram i rapporten och i
rikspolisstyrelsens framställning.

1 motionen 990 anges två angreppsvägar när det gäller bekämpandet av den
organiserade brottsligheten. För det första måste enligt motionärerna
spanings- och utredningsverksamheten hos polisen och åklagarna ges hög
prioritet, vilket kan kräva viss omorganisation och personalförstärkningar,
främst i de större städerna. Motionärerna nämner också bl. a. behovet av
särskild utbildning. För det andra framhåller motionärerna vikten av att
offren för den organiserade brottsligheten ges stöd och hjälp. Det gäller här
sociala, medicinska och arbetsmarknadsmässiga insatser för framför allt
narkotikamissbrukare och prostituerade. I fråga om de allmänna riktlinjer
som enligt samma motion bör gälla för åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten nämner motionärerna bl. a. överväganden rörande straffskärpning
och kriminalisering. På lagföringssidan är det enligt motionärerna också
beträffande den ekonomiska brottsligheten aktuellt med omorganisation,
resursförstärkning och utbildning. Det krävs vidare medverkan av särskilda
sakkunniga, främst revisorer, liksom samarbete med skattemyndigheterna,
tullen, riksbanken och bankinspektionen. Motionärerna hänvisar också till
behovet av åtgärder utanför det rent straffrättsliga området.

Frågan om samhällets åtgärder mot den ekonomiska och den organiserade
brottsligheten har vid flera tillfällen tidigare behandlats i riksdagen, senast i
december förra året (JuU 1977/78:16). Spörsmålet ägnas också stor uppmärksamhet
i årets budgetproposition i samband med beräkningen av anslagen till
brottsförebyggande rådet, polisväsendet och åklagarväsendet.

Vad gäller den i motionerna 667 och 669 upptagna frågan om särskilda
enheter inom polisen vill utskottet till en början instämma i motionärernas
bedömning att det är angeläget att särskilda resurser satsas på en intensifierad
bekämpning av den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.
Utskottet vill också hänvisa till att redan under innevarande budgetår
inrättats 20 tjänster för utredning av ekonomiska brott. Av dessa tjänster har
åtta förts till Stockholms polisdistrikt och sex till ettvart av Göteborgs och
Malmö polisdistrikt. I likhet med departementschefen anser utskottet att
ytterligare resurser bör sättas in mot den ifrågavarande brottsligheten.

JuU 1977/78:27

I fråga om organisationen av de aktuella förstärkningarna förordar
motionärerna i linje med vad rikspolisstyrelsen föreslagit ett fastare regionalt
system uppbyggt på större verksamhetsområden än län. De polisiära
enheterna skulle knytas till de polisdistrikt som utgör huvudorter för den
aktuella kriminaliteten inom en större region. De skulle ha rätt och skyldighet
att operera inom verksamhetsområden som bestämts med hänsyn till
kriminalitetens utbredning och inte med hänsyn till nuvarande
administrativa gränser. Departementschefen förordar för sin del i propositionen
att de nya tjänsterna för utredning av organiserad och ekonomisk
brottslighet liksom de redan inrättade tjänsterna inordnas i den nuvarande
organisationen.

I likhet med departementschefen finner utskottet att förslaget om en
organisation inordnad i särskilda regioner, som sträcker sig över flera län,
skulle innebära en sådan förändring av den nuvarande ordningen att det inte
bör genomföras f. n., särskilt som därigenom skulle kunna föregripas
statsmakternas ställningstagande till de förslag rörande den regionala
polisverksamheten som är att förvänta från 1975 års polisutredning. Under
hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall lill motionen 667 och motionen
669 i här behandlad del.

Som angetts i det föregående avses 35 av de i propositionen föreslagna nya
polismanstjänsterna bli tillförda den särskilda verksamheten mot den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Med den fördelning som
förordas i propositionen kommer - jämte de redan inrättade tjänsterna - för
verksamheten att disponeras 23 tjänster i Stockholms polisdistrikt, 15 tjänster
i Göteborgs polisdistrikt och 12 tjänster i Malmö polisdistrikt. Fem av de nya
tjänsterna bör enligt departementschefen inrättas vid rikskriminalen, bl. a.
för samordnande verksamhet. Utskottet delar departementschefens bedömningar.
Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i
motionen 669 om ytterligare tjänster för ändamålet.

Vad härefter gäller de båda yrkandena i motionen 990 om åtgärder mot den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten vill utskottet konstatera att
de bedömningar som ligger bakom yrkandena i allt väsentligt sammanfaller
med de synpunkter som förs fram av departementschefen i budgetpropositionen.
Frågorna rörande organisation och förstärkning av verksamheten,
rörande samarbete mellan olika myndigheter och rörande utbildning av olika
yrkesgrupper behandlas sålunda ingående i propositionen, vars förslag i dessa
delar innebär betydande satsningar framförallt inom polisväsendet men även
inom åklagarväsendet och domstolsväsendet.

När det gäller de av motionärerna efterlysta hjälp- och stödåtgärderna för
offren för den organiserade brottsligheten vill utskottet hänvisa till den i det
föregående nämnda propositionen 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruk
samt till det uppdrag som lämnats prostitutionsutredningen (S
1977:01). I fråga om de av motionärerna påkallade övervägandena rörande
den straffrättsliga lagstiftningen och rörande åtgärder utanför det straffrätts -

JuU 1977/78:27

liga området hänvisar utskottet till det översynsuppdrag som lämnats
brottsförebyggande rådet, se budgetpropositionen s. 19-25 samt JuU 1977/
78:16 och 1977/78:30.

Med hänsyn till den enighet som enligt vad nu sagts råder om hög prioritet
när det gäller att bekämpa den aktuella brottsligheten och under beaktande av
att påen rad skilda områden intensifierade åtgärder redan vidtagits eller är att
förvänta saknas skäl för riksdagen att göra något särskilt uttalande med
anledning av de här behandlade yrkandena i motionen 990.

Utskottet godkänner regeringens medelsberäkning under förevarande
punkt.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:994 i
denna del (yrkande 1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 2 567 373 000 kr., varav 590 496 000 kr. att avräknas mot
automobilskat temedlen,

2. att riksdagen beträffande fördelningen av nya tjänster avslår
motionen 1977/78:669 i denna del (yrkande 3),

3. att riksdagen beträffande direktiv till förmögenhetsbrottsutredningen
avslår motionen 1977/78:990 i denna del (yrkande 1),

4. att riksdagen beträffande avkriminalisering av mindre förseelser
avslår motionen 1977/78:990 i denna del (yrkande 2),

5. att riksdagen beträffande prioritering inom polisens verksamhet
avslår motionen 1977/78:669 i denna del (yrkande 2) och
motionen 1977/78:990 i denna del (yrkande 3),

6. att riksdagen beträffande åtalsbegränsningar m. m. avslår
motionen 1977/78:990 i denna del (yrkande 4),

7. att riksdagen beträffande polisiära enheter för bekämpandet av
den organiserade och den ekonomiska brottsligheten avslår
motionen 1977/78:667 och motionen 1977/78:669 i denna del
(yrkande 1),

8. att riksdagen beträffande åtgärder mot den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten avslår motionen 1977/78:990 i denna
del (yrkande 5 och yrkande 6).

5. Lokala polisorganisationen: Utrustning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 7-B 9 (s. 79-83) och

hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag
av 12 197 000 kr., varav 2 391 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

JulJ 1977/78:27

2. till Stålens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av
10 779 000 kr.,

3. till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 4 april 1978

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c). Eric
Jönsson (s), Bertil Johansson (c), Arne Nygren (s), Lilly Bergander(s), Gunde
Raneskog (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan Winberg (m). Hans
Pettersson i Helsingborg (s), Svea Wiklund (c), Gunilla André (c), Martin
Segerstedt (s) och Margareta Andrén (fp).

Reservationer

1. vid punkten 4 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av Lisa Mattson (s). Eric Jönsson (s). Arne Nygren (s). Lilly Bergander (s),
Kerstin Andersson i Kumla (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s)och Martin
Segerstedt (s), som beträffande direktiv till förmögenhetsbrottsutredningen
(moment 3) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Genom
förmögenhetsbrottsutredningen” och slutar med "utredningens uppdrag”
bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i de ursprungliga direktiven till förmögenhetsbrottsutredningen
är det enligt utskottets mening betydelsefullt att vid en samlad
översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott de straffrättsliga åtgärderna
mot dessa brott sätts in i ett vidare kriminalpolitiskt sammanhang och att
straffvärdet hos dessa brott jämförs med det som gäller andra brottskategorier,
särskilt de s. k. moderna brotten, t. ex. skatte- och valutabrott, trafikbrott,
illegal narkotikahantering, brott mot miljö- och naturvårdsintressen,
brott mot bestämmelser om arbetarskydd och andra bestämmelser på
arbetslivets område. Utskottet delar också den i samma direktiv i detta
sammanhang uttalade uppfattningen att det vid sådana jämförelser står klart
att förmögenhetsbrotten i nuvarande lagstiftning och rättstillämpning generellt
sett tillmäts alltför högt straffvärde. Utredningen bör därför i enlighet
med motionsönskemålet arbeta med utgångspunkt i att straffnivån för
förmögenhetsbrotten skall sänkas och att bötesstraff i större utsträckning än
vad som nu är fallet skall kunna användas vid beivrande av en del enklare

JuU 1977/78:27

brott. Vid sådant förhållande bör regeringen återkalla de tilläggsdirektiv som
utfärdats år 1977.

Vad utskottet sålunda anfort bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande direktiv till förmögenhetsbrottsutredningen
med bifall till motionen 1977/78:990 i denna deKyrkande
1) ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta
hänseende.

2. vid punkten 4 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s), Lilly Bergander (s),
Kerstin Andersson i Kumla (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s)och Martin
Segerstedt (s), som beträffande prioritering inom polisens verksamhet (moment
5) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "När det" och
slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Genom de särskilda insatser riktade mot narkotikabrottsligheten och mot
den organiserade och den ekonomiska brottsligheten som föreslås i budgetpropositionen
görs prioritering av dessa brottsområden framför andra
områden. Enligt utskottets mening finns det emellertid skäl att härutöver
allmänt inrikta polisens arbetsinsatser främst mot sådan och annan allvarligare
brottslighet. Departementschefen tar i propositionen avstånd från
tanken på en generell prioritering, eftersom det ytterst måste ankomma på
den lokala polisorganisationen att bedöma på vilka arter av brottslighet
resurserna i första hand bör sättas in. Det är visserligen riktigt att prioriteringen
ytterst får ske lokalt med beaktande av tillgängliga resurser. Detta
hindrar emellertid inte att riksdagen får tillfälle att i stort bedöma inriktningen
av den brottsbekämpande verksamheten. För att få underlag härför
bör därför regeringen årligen i anslutning till förslag om anslag till polisväsendet
analysera brottsutvecklingen och redovisa sina bedömningar i fråga
om prioriteringen av polisväsendets resurser.

Vad utskottet med anledning av de här behandlade yrkandena i motionerna
669 och 990 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande prioritering inom polisens verksamhet
med bifall till motionen 1977/78:990 i denna del (yrkande 3) och
med anledning av motionen 1977/78:669 i denna del (yrkande 2)
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

Juli 1977/78:27

3. vid punkten 4 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av Lisa Mattson (s). Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s), Lilly Bergander (s),
Kerstin Andersson i Kumla (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s)och Marlin
Segerstedt (s), som beträffande åtgärder mot den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten (moment 8) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Vad härefter”
och slutar på s. 10 med ”motionen 990" bort ha följande lydelse:

Vad härefter gäller de båda yrkandena i motionen 990 om åtgärder mot den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten vill utskottet ansluta sig till
de bedömningar som ligger bakom yrkandena. De insatser i kampen mot den
aktuella brottsligheten som förordas i budgetpropositionen ligger väsentligen
i linje med motionärernas önskemål, men de möjliggör enligt utskottets
mening inte den effektivitet som är nödvändig med hänsyn lill de synnerligen
allvarliga sociala och samhällsekonomiska skadeverkningarna av denna
brottslighet. Enligt utskottets mening erfordras från regeringens sida ett
samlat grepp för att åstadkomma ett fullgott samarbete mellan polis- och
åklagarväsendet, skatte- och tullväsendet samt riksbanken och bankinspektionen.
Utöver vad som framgår av propositionen måste särskild uppmärksamhet
ägnas frågan om utbildning av berörd personal inom polisväsendet
och frågan om medverkan i utredningsarbetet av särskilda sakkunniga,
främst revisorer. I organisatoriskt hänseende måste spanings- och utredningsverksamheten
.rörande de här aktuella formerna av brottslighet ges en
mycket hög prioritet.

I sammanhanget är det enligt utskottets mening angeläget att framhålla
vikten av att offren för den organiserade brottsligheten från samhällets sida
ges det stöd och den hjälp de behöver. Härvidlag behövs ett samlat grepp för
att åstadkomma omedelbara insatser av social, medicinsk och arbetsmark -nadsmässig art för framför allt narkotikamissbrukare och prostituerade.

I fråga om särskilt den ekonomiska brottsligheten erfordras naturligtvis
sådana överväganden rörande utformningen av aktuell lagstiftning som det
givits i uppdrag åt brottsförebyggande rådet att företa (se utskottets betänkande
JuU 1977/78:30), och utskottet vill understryka vikten av att detta
arbete bedrivs med största skyndsamhet. Utskottet anser emellertid att detta
inte är tillräckligt. Flera av de i motionen aktualiserade åtgärderna kan
initieras i anslutning till förslag som f. n. är föremål för beredning i
regeringskansliet. Detta gäller exempelvis konkurslagstiftningen, frågan om
ansvar för skatt vid entreprenad m. m. och en allmän skatteflyktsklausul. I
andra fall är de berörda områdena under utredning, och regeringen kan ge
utredningsdirektiven en sådan inriktning att frågan om bekämpande av den
ekonomiska brottsligheten ges tillräcklig tyngd i utredningsarbetet. Detta
gäller exempelvis valutakontrollen, där de utfärdade direktiven inte uppfyller
detta krav. Regeringen bör i många fall utan ytterligare utredning kunna lägga
fram förslag som syftar till att utvidga eller förstärka befintlig lagstiftning.

JuU 1977/78:27

Utskottet vill i sammanhanget peka på det tillståndskrav för förvärv av
hyresfastigheter som f. n. gäller i de tre storstadsområdena. Denna lagstiftning
kan utan vidare utvidgas till att gälla i hela landet. Slutligen kan
regeringen ta initiativ till nya utredningar - i form av kommittér eller
departementsutredningar - på olika områden, där behovet av åtgärder redan
är dokumenterat, utan att avvakta eventuella förslag från brottsförebyggande
rådet.

Utskottet vill understryka att uppdraget till brottsförebyggande rådet inte
får tas till intäkt för passivitet från regeringens sida när det gäller åtgärder för
att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Som redan den korta
exemplifieringen ovan visar finns det stort utrymme för omedelbara insatser
av regeringen.

Vad utskottet med anledning av de här behandlade yrkandena i motionen
990 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande åtgärder mot dett organiserade och den
ekonomiska brottsligheten med bifall till motionen 1977/78:990 i
denna del (yrkande 5 och yrkande 6) ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i detta hänseende.

Särskilt yttrande

vid punkten 4 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader) av Lisa
Mattson (s). Eric Jönsson (s), Arne Nygren (s). Lilly Bergander (s), Kerstin
Andersson i Kumla (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s) och Martin
Segerstedt (s), som beträffande åtalsbegränsningar m. m. anför:

De önskemål om lagstiftning angående begränsningar av åklagarens
åtalsplikt och av förundersökningen som framförs i motionen 990 är enligt
vår mening mycket angelägna. Det är därför olyckligt om regeringens
ställningstagande till de av åtalsrättskommittén framlagda förslagen i denna
riktning fördröjs på grund av andra föreliggande förslag inom straffrättens
område. De aktuella förslagen, framlagda i bl. a. ungdomsfangelsutredningens
betänkande Tillsynsdom och BRÅ-rapporten Nytt straffsystem, är
omfattande, och den lagstiftning de kan leda till torde kräva ett långvarigt
beredningsarbete. Förslag rörande åtals- och förundersökningsbegränsningar
bör läggas fram snarast, oberoende av regeringens ställningstagande till
förslagen om förändringar i påföljdssystemet. Skäl kan dock finnas att
avvakta remissbehandlingen av förslagen. Vi har därför ansett oss kunna
biträda den i utskottets betänkande uttalade meningen att riksdagen f. n. inte
bör ta något initiativ till lagstiftning enligt motionärernas önskemål.

—

GOTA B 57912 Stockholm 1978