Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1978/79 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1977/78:JoU12 Jordbruksutskottet)

JoU 1977/78:12

Jordbruksutskottets betänkande
1977/78:12

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna
för budgetåret 1978/79 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner

DRIFTBUDGETEN
Jordbruksdepartementet in. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1977/78: 100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet) under
punkterna A 1—A 4 (s. 15—20) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Jordbruksdepartementet ett förslagsanslag av 13 464 000
kr.,

2. till Lantbruksrepresentanter ett förslagsanslag av 1 694 000
kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 1 (s. 21—23) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 31 238 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 2 (s. 23—30) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner det förslag till organisation för lantbruksnämnderna
som förordats i propositionen,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 155 291 000 kr.

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Regeringen
har under punkten B 3 (s. 30—31) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 5 173 000 kr.

1 Riksdagen 1977/78.16 sami. Nr 12

JoU 1977/78:12

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 1 a och 1 b), att riksdagen 1 a. till Kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 173 000 kr. minskat
förslagsanslag, 1 b. beslutar att inom den ram av införselavgiftsmedel,
som tillerkänns jordbruket för budgetåret 1978/79 överföra ett
belopp av 5 173 000 kr. till lantbruksstyrelsen att användas till kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering.

Utskottet

Detta anslag används för att bestrida kostnader för rådgivnings- och
kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket
och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket.
För innevarande budgetår uppgår anslaget till 5 340 000 kr., varav
550 000 kr. utgår för att bestrida kostnaden för inspelning av lantbruksprogram
för TV. Enligt propositionen bör anslaget för nästa budgetår
föras upp med 5 173 000 kr. Därvid har beaktats att kostnader för inspelning
av lantbruksprogram i TV skall bestridas i annan ordning.

I motionen 1401 redovisas ett antal förslag till förändringar av olika anslag
under jordbruksdepartementets huvudtitel. Sammanlagt uppgår förslaget
till utgiftsminskningar, inkl. återföring till budgeten av vissa reservationsmedel,
till drygt 125 milj. kr., medan förslagen till utgiftsökningar
uppgår till drygt 10 milj. kr. Sammantaget innebär således förslagen att
medelsanvisningen under jordbruksdepartementets huvudtitel minskas
med ca 114,5 milj. kr. Beträffande den verksamhet som finansieras från
förevarande anslag innebär i motionen framlagt förslag att medel för
ändamålet bör avsättas i samband med jordbruksöverläggningarna inom
den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket. Budgetmedel
anses således inte böra användas för ifrågavarande verksamhet i fortsättningen.
I motionen anförs att sådan rådgivnings- och kursverksamhet som
främjar jordbrukets rationalisering är ett viktigt inslag i en aktiv jordbrukspolitik.
Genom kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens
möjlighet att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör höja effektiviteten
och därmed inkomsterna för den enskilde brukaren. Motionärerna
anser att det därför är rimligt att kostnaderna för verksamheten
bestrids av jordbrukarna kollektivt. Lantbruksstyrelsen bör dock liksom
hittills vara huvudman för verksamheten.

Utskottet delar uppfattningen att rådgivnings- och kursverksamheten
är ett av de viktigaste instrumenten för att främja jordbrukets rationalisering.
I enlighet med riksdagens beslut år 1967 angående de nya lantbruksnämndernas
organisation, m. m. bestrids kostnaderna för lantbruksnämndernas
del i denna verksamhet från förevarande anslag under tionde huvudtiteln.
Utskottet, som inte har något att invända mot den i propositio -

JoU 1977/78:12

nen gjorda medelsberäkningen, finner att skäl saknas för att ändra finansieringssättet
i den av motionärerna antydda riktningen. Enligt motionen
1401 skall bl. a. den förordade anslagsförändringen ses mot bakgrund av
strävandena att begränsa statsutgifterna. Till detta må anföras att en övergång
till finansiering av rådgivnings- och kursverksamheten med införselavgiftsmedel
i stället för med budgetmedel i och för sig inte synes medföra
någon nettobesparing för statsverket, då ju det i båda fallen rör sig om
ianspråktagande av statliga medel.

Som även nyligen berördes i samband med riksdagsbehandlingen av
regeringens förslag till nya riktlinjer för jordbrukspolitiken har lantbruksstyrelsen
hösten 1977 tillsatt en arbetsgrupp som mot bakgrund av jordbruksutredningens
förslag och riksdagens beslut skall se över rådgivningen
inom lantbruksverket. Från riksdagens sida bedömdes det i nämnda
sammanhang inte nödvändigt med ytterligare åtgärder på detta område
(prop. 1977/78: 19, s. 208).

I överensstämmelse med vad nu anförts tillstyrker utskottet regeringens
förslag under denna punkt och avstyrker samtidigt motionen 1401, yrkandena
1 a och b.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78: 1401, yrkandena 1 a och b, till Kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 173 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Regeringen har under
punkten B 4 (s. 31—34) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 55 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78:1614 av Filip Johansson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar 1. att från D 3 överförs 4,5 milj. kr. till B 4 Bidrag
till jordbrukets rationalisering m. m., 2. att dessa medel användes för
de ändamål som ovan angetts, 3. att riksdagen beslutar att regeringen
anger tillämpningsföreskrifter härför.

I motionen 1977/78: 1623 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 4 och 5), 1. att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande dels slopande
av bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels vad gäller
införande av bidrag för odlingsåtgärder, 4. att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning och förslag angående införande av bidrag till

JoU 1977/78:12

odlingsåtgärder i jordbruket samt 5. att riksdagen till Bidrag för odlingsåtgärder
under budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag om
4 500 000 kr.

Utskottet

I riksdagens beslut i december 1977 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken
innefattas godkännande av nya grunder för det statliga stödet
till jordbrukets rationalisering. Dessa innebär bl. a. att detta stöd i huvudsak
bör utgå i form av lånegarantier. Bidrag utgår till yttre och i vissa fall
till inre rationalisering i ett allmänt rationaliseringsstöd. Som ett komplement
härtill utgår ett regionalt stöd till jordbruket i norra Sverige i form
av bidrag till inre rationalisering.

Enligt föredragandens mening bör kostnaderna för bidrag till jordbrukets
rationalisering bestridas från nu ifrågavarande anslag. Anslaget
Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. kan därvid
utgå.

Behovet av bidragsmedel för budgetåret 1978/79 beräknar föredraganden
till 55 milj. kr., varav 12 milj. kr. för yttre rationalisering. Medelsbehovet
på anslaget beräknas till sammanlagt 53 milj. kr. för nästa budgetår.

I motionen 1614 hemställs att 4,5 milj. kr. överförs till förevarande
anslag från anslaget D 3 Bidrag till vissa skogsförbättringar. Beloppet
motsvarar i propositionen förordad ram för statsbidrag till skogsodling
på nedlagd jordbruksmark för budgetåret 1978/79. I motionen framhålls
att den jordbrukspolitiska målsättning som riksdagen nyligen beslutat om
bl. a. innebär att ytterligare nedläggning av åkermark inte bör ske i någon
betydande utsträckning. I stället innebär den nya jordbrukspolitiken att
jordbruket i sysselsättningssvaga områden bör tillmätas stor regionalpolitisk
betydelse och därför på olika sätt stimuleras.

De medel som i propositionen föreslås till skogsplantering bör i stället
användas till bidrag för nyodling eller iståndsättning av nedlagd åker i
de bygder där jordbruket av regionalpolitiska skäl bör stimuleras. Ett
motsvarande yrkande förs fram i motionen 1623, vari föreslås att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående införande
av bidrag till odlingsåtgärder i jordbruket samt att riksdagen
anvisar ett särskilt förslagsanslag av 4,5 milj. kr. till Bidrag för odlingsåtgärder
för budgetåret 1978/79.

Utskottet redovisar i det följande under punkten 16 sina synpunkter
på nyssnämnda motionsförslag från skogspolitiska utgångspunkter. I
fråga om medel till odlingsåtgärder inom jordbruket får utskottet anföra
följande.

1972 års jordbruksutredning kom vid sina överväganden fram till att
det inte finns skäl för samhället att vidta åtgärder för att vare sig utöka
eller minska åkerarealen. Denna uppfattning fick också stöd av flertalet

JoU 1977/78:12

remissinstanser. Föredragande statsrådet liksom riksdagen anslöt sig i
höstas i samband med fastställande av nya riktlinjer för jordbrukspolitiken
i huvudsak till utredningens bedömningar angående skälen till att
upprätthålla odling på ungefär nuvarande areal. Riksdagsbeslutet innebär
att våra naturliga resurser i fråga om jordbruksjord i framtiden bör utnyttjas
för jordbruksproduktion och den brukningsvärda åkerjorden skyddas
från exploatering för andra ändamål. Samtidigt är det ofrånkomligt
att viss mindre del av vår nuvarande åkerareal även i framtiden kommer
att tas i anspråk för andra angelägna samhällsändamål, t. ex. bebyggelse
och vägar. Emellertid finns det också tidigare nedlagd åker, som av bl. a.
regionalpolitiska skäl åter bör kunna tas i bruk för jordbruksproduktion.
Det kan i sistnämnda sammanhang nämnas att det i Norrbotten på den
s. k. Norrbottensdelegationens initiativ igångsatts viss försöksverksamhet
med iståndsättning av tidigare åkermark. Någon anledning att tillskapa
en särskild stödform för nyodling har emellertid hittills inte ansetts föreligga,
och 1977 års jordbrukspolitiska beslut innehåller inte heller, bortsett
från vad nyss anförts, några uttalanden i denna riktning. Några skäl
för riksdagen att nu, så kort tid efter det frågan senast var föremål för
prövning, inta en annan ståndpunkt i förevarande ämne har enligt utskottets
mening inte förebragts. Under hänvisning härtill föreslår utskottet
att motionerna 1614 och 1623, såvitt nu är i fråga, inte måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet inte har något att erinra mot regeringens förslag under nu
behandlad anslagsrubrik hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1614, yrkandena 2 och 3, samt motionen
1977/78: 1623, yrkandena 1 i förevarande del och 4,

2. avslår motionen 1977/78:1623, yrkande 5,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78:1614, yrkande 1 i förevarande del, medger att under
budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering
med sammanlagt högst 55 000 000 kr.,

4. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 53 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 5 (s. 34) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
150 000 kr.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 35—37) och hemställer -

JoU 1977/78:12

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti lämnas
för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt
högst 448 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. med högst 19 000 000 kr., för lån till rennäringens
rationalisering m. m. med högst 2 500 000 kr. samt för lån
till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst
500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 7 (s. 37—38)
och hemställer

att riksdagen till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.

9. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten
B 8 (s. 38—39) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av

1 440 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1615 av Gunnar Johansson och Karl Leuchovius
(båda m) hemställs att riksdagen beslutar att i budgetpropositionen
bilaga 13 öka anslaget B 8. Befrämjande av husdjursavel, Bidrag till
avelsföreningar och liknande organisationer från 210 000 kr. till 260 000
kr., och minska anslaget till statens livsmedelsverk, Expenser från

2 718 000 kr. till 2 668 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär att anslaget bör uppföras
med oförändrat belopp eller med 1 440 000 kr. för nästa budgetår.
Anslaget fördelar sig f. n. på följande utgiftsändamål, nämligen bidrag till
avelsföreningar och liknande organisationer 210 000 kr., stöd åt hästaveln
810 000 kr., befrämjande av mjölkavkastningskontroll m. m. 350 000 kr.
samt bidrag till svinstamskontroll 70 000 kr.

I motionen 1615 föreslås att anslagsposten till bidrag till avelsföreningar
och liknande organisationer räknas upp med 50 000 kr. för täckande
av vissa kostnader för avkommebedömning av tjurar. Uppräkningen bör
enligt motionen förenas med en motsvarande minskning av livsmedelsverkets
expensmedel. Yrkandet om ökning under anslaget B 8 överens -

JoU 1977/78:12

stämmer med ett av lantbruksstyrelsen i anslagsframställningen framfört
förslag. Enligt styrelsens mening borde anslagsposten till bidrag till avelsorganisationer
m. fl. räknas upp med nyssnämnda belopp för att till viss
del kompensera nämnden för avkommebedömning av tjurar samt avelsorganisationerna
för ökade kostnader.

Utskottet delar för sin del motionärernas uppfattning om avelsarbetets
grundläggande betydelse i strävandena att få fram goda, hållbara och
högproducerande nötkreatur. Som framhålls i motionen utgör avkommebedömningen
av tjurar ett av de viktigaste inslagen i detta arbete. Utskottet
anser dock att tillräckligt underlag saknas för en sådan omprioritering
mellan utgiftsändamålen som motionärerna förordar. Motionen avstyrks
därför, såvitt nu är i fråga.

Då regeringens förslag i övrigt inte föranleder någon erinran från utskottets
sida hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78: 1615 i förevarande del till Befrämjande
av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 1 440 000 kr.

10. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 9—B 14
(s. 40—43) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag
av 250 000 kr.,

3. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag
av 215 000 kr.,

4. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag
av 575 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

5. till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag av
1 080 000 kr.,

6. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag
av 280 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Stöd till skärgårdsföretag. Regeringen har under punkten B 15
(s. 44) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån
till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

2. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till skärgårdsföretag
beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

3. till Stöd till skärgårdsföretag för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.

JoU 1977/78:12

Motionen

I motionen 1977/78: 1258 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande allmänna villkor för statligt stöd avseende
förutsättningar vid s. k. långtidsuthyming av bostadsfastighet tillhörande
s. k. skärgårdsföretag.

Utskottet

Riksdagen fattade år 1976 beslut om införande av särskilt finansieringsstöd
till s. k. skärgårdsföretag (prop. 1975/76: 88 och 1975/76:100 bil. 11
p. B 17, JoU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 256). Stödet omfattar statliga
kreditgarantier för lån samt statsbidrag. Bidragen utbetalas från statliga
anslag. Därutöver används anslaget till täckande av förluster på grund av
nyssnämnda kreditgarantier.

För innevarande budgetår får beviljas statlig kreditgaranti för lån till
skärgårdsföretag med sammanlagt högst 4 milj. kr. och bidrag till samma
ändamål med högst 3 milj. kr.

Enligt föredragandens mening har stödet till skärgårdsföretagen vid
sidan av andra statliga och kommunala insatser stor betydelse för utvecklingen
i skärgårdarna. Det medverkar till att den bofasta befolkningen i
dessa områden får förbättrade sysselsättnings- och utkomstmöjligheter.
För nästa budgetår föreslås att ramen för lånegarantier till skärgårdsföretag
ökas från 4 milj. kr. till 6 milj. kr. och ramen för statsbidrag till skärgårdsföretag
ökas från 3 milj. kr. till 6 milj. kr.

Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen efter utskottets tillstyrkan
beslutat om en motsvarande utvidgning av stödet till skärgårdsföretag för
innevarande budgetår (prop. 1977/78: 101, JoU 1977/78:11, rskr 1977/
78: 131). Utskottet har inte något att erinra mot nu föreliggande förslag.

I motionen 1258 tas upp frågan om statlig kreditgaranti för lån till
skärgårdsföretags investeringar i byggnader för uthymingsändamål. Motionärerna
erinrar om att en av de verksamheter som avsågs få stöd inom
ramen för skärgårdsföretag var stuguthyrning. Samhällets stöd för denna
verksamhet skulle kunna vara av två slag, nämligen kreditgarantier och
bidrag i form av avskrivningslån. Beträffande avskrivningslån anfördes
att en förutsättning för detta stöd skulle vara att uthyrning skedde i form
av korttidsuthyming. Något motsvarande krav för kreditgaranti angavs
inte. Enligt motionen görs f. n. vid tillämpningen av skärgårdsstödet skillnad
i bedömning av ett företags bärkraft med hänsyn till om investeringar
avser långtids- eller korttidsuthyming. Härvid anses korttidsuthyming ge
ett högre inkomsttillskott, och således är det lättare att få åtnjuta statliga
stödåtgärder för företag i vilka korttidsuthyming är en inkomstkälla.

Enligt motionärernas mening avsåg riksdagen vid beslutet om stöd till
skärgårdsföretag att alla åtgärder, som uppfyller de av riksdagen uppställda
allmänna kraven, skulle i sig kunna utgöra grund för statligt stöd.

JoU 1977/78:12

Härvid har inte någon särskild skillnad, från intäktssynpunkt eller allmän
ändamålssynpunkt, gjorts mellan å ena sidan långtidsuthyming och å
andra sidan korttidsuthyming av bostadsfastigheter eller bostadslägenheter.

Utskottet får i anslutning till det anförda hänvisa till de uttalanden som
gjordes från näringsutskottets och jordbruksutskottets sida i nu berörda
spörsmål i samband med behandlingen av prop. 1975/76: 88 om åtgärder
inom skärgårdsområdena (NU 1975/76: 1 y och JoU 1975/76: 34).

Näringsutskottet anförde på denna punkt att stuguthyrning enligt utskottets
mening var en betydelsefull verksamhet både med hänsyn till försörjningsmöjligheterna
i skärgårdsområdena och med hänsyn till turismens
intressen. Uppförande av uthyrningsstugor kunde underlättas genom
att statlig kreditgaranti ställs till förfogande. Näringsutskottet fann det
emellertid önskvärt att sådan verksamhet inte helt undantogs från möjlighet
till finansieringsstöd även genom statsbidrag i form av avskrivningslån.
Det måste i så fall uppställas villkor som skapade klara garantier för att
uthyrningsverksamheten blev bestående och att det uteslutande blev fråga
om korttidsuthyming.

Jordbruksutskottet delade näringsutskottets uppfattning att stuguthyrning
var en betydelsefull verksamhet både med hänsyn till försörjningsmöjligheterna
i skärgårdarna och med hänsyn till turismens intressen. Som
nämnts innebar propositionen att kreditgarantier kunde lämnas som stöd
till uppförande av uthyrningsstugor. Beräknad inkomst av stuguthyrning
fick också inräknas i kalkylen i den plan över företagets drift som skall
företes som underlag för beslut om stöd i förekommande fall.

I likhet med näringsutskottet fann jordbruksutskottet det önskvärt att
nu ifrågavarande verksamhet inte helt undantogs från möjlighet till finansieringsstöd
även genom statsbidrag i form av avskrivningslån. Utskottet
ville dock kraftigt understryka näringsutskottets uttalande att det i så fall
först måste skapas klara garantier för att uthyrningsverksamheten blev
bestående och att det uteslutande blev fråga om korttidsuthyming.

Utskottet vill erinra om att det särskilda stödet till skärgårdsföretag
syftar till att stimulera till investeringar som främjar sysselsättningen och
bidrar till att skapa tillfredsställande utkomstmöjligheter för skärgårdsbefolkningen.
Långtidsuthyming av stugor har härvid i förhållande till
korttidsuthyming en mera begränsad sysselsättningseffekt. Utskottet anser
därför att korttidsuthymingen bör prioriteras även när det gäller kreditgarantier.
Dock bör något absolut hinder att bevilja sådan garanti till investeringar
i stugor som avses hyras ut på något längre tid inte föreligga,
då förhållandena i övrigt talar för att kreditgaranti beviljas.

Utskottet finner inte anledning påfordra någon särskild åtgärd från
riksdagens sida till följd av motionen 1258.

Utskottet hemställer
att riksdagen

JoU 1977/78:12

1. medger att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån
till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000
kr.,

2. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till skärgårdsföretag
beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

3. till Stöd till skärgårdsföretag för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

4. lämnar motionen 1977/78: 1258 utan åtgärd.

Jordbruksprisreglering

12. Statens jordbruksnämnd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna C 1, C 2, C 4 och C 5 (s. 45—51) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 19 043 000
kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag
av 1 592 000 kr.,

3. till Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter
m. m. ett förslagsanslag av 64 085 000 kr.,

4. till Stöd till jordbruket i norra Sverige ett förslagsanslag av
138 300 000 kr.

13. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under
punkten C 7 (s. 52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av
30 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977778: 1401 av Svante Lundkvist m. fl (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen 2. till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 30 000 000 kr. minskat anslag.

Utskottet

Ett permanent skördeskadeskydd för det svenska jordbruket infördes
år 1961 (prop. 1961: 94, JoU 1961: 22, rskr 1961: 227). Syftet med skördeskadeskyddet
är att ge de enskilda jordbruksföretagama ett från olika
synpunkter skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador.
Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksföretag med minst 2 ha
åker. Det omfattar alla mera allmänt odlade grödor. Skyddet är ett allriskskydd,
dvs. ersättning utgår oavsett orsaken till skadorna. Genom att
självrisken är förhållandevis hög har skyddet karaktär av katastrofskydd.

JoU 1977/78:12

Skyddet bekostas av staten och jordbrukarna. Skördeskadeersättningen
bestrids med medel ur skördeskadefonden, till vilken f. n. staten årligen
bidrar med 30 milj. kr. och jordbrukarna med 15 milj. kr. Jordbrukarnas
del erläggs kollektivt genom skördeskadeavgifter som läggs på såväl vegetabilie-
som animalieproduktionen. Staten svarar för administrationskostnaderna.

Statens bidrag till skördeskadefonden anvisas under nu ifrågavarande
anslag. Enligt propositionen bör detta för nästa budgetår föras upp med
oförändrat belopp, 30 milj. kr.

Bland de förslag till besparingsåtgärder som förs fram i motionen 1401
ingår att ytterligare budgetmedel inte skall anvisas till fonden för nästa
budgetår. Bakgrunden till förslaget är att skördeskadefonden uppgår till
ca 300 milj. kr. och därför inte enligt motionärernas uppfattning är i behov
av någon förstärkning f. n.

Enligt utskottets mening kan det starkt ifrågasättas om det är förenligt
med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga karaktär att låta finansieringen
av detsamma fluktuera i takt med tillfälliga förändringar i skadeutfallet
olika år emellan. Ett ensidigt beslut från statens sida att begränsa
eller helt ta bort det statliga bidraget synes dessutom inte acceptabelt mot
bakgrund av hittills gällande principer för fördelning av ansvaret för fondens
uppbyggnad mellan staten och jordbruksnäringens företrädare.

Under hänvisning jämväl till att skördeskadeskyddet genom en år 1976
tillkallad utredning (Jo 1976: 05) är föremål för en särskild översyn tillstyrker
utskottet regeringens förslag under punkten och avstyrker motionen
1401 i förevarande del.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78:1401, yrkande 2, till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av
30 000 000 kr.

14. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 8 (s. 52—54) och hemställer att

riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
26 902 000 kr.

Skogsbruk

15. Skogsstyrelsen och Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 1 och D 2 (s. 55—58)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

Joli 1977/78:12

1. till Skogsstyrelsen ett förslagsanslag av 18 433 000 kr.,

2. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna ett förslagsanslag av
86 384 000 kr.

16. Bidrag till skogsförbättringar. Regeringen har under punkten D 3
(s. 59—61) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 12 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 1263 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel
Nilsson (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag
får beviljas för omplantering av kaninskadade skogskulturer i Gotlands
län i huvudsak enligt samma grunder som tillämpas vid omplantering på
grund av sorkskador.

I motionen 1977/78:1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 3 a och 3 b), att riksdagen 3 a. till Bidrag
till skogsförbättringar för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 12 000 000 kr. minskat förslagsanslag, 3 b.
beslutar tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr. för budgetåret 1978/79
av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter, för bestridande
av kostnader till bidrag till skogsförbättringar.

I motionen 1977/78: 1614 av Filip Johansson m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar 1. att från D 3
överförs 4,5 milj. kr. till B 4 Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m.

I motionen 1977/78: 1623 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1—3), 1. att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande dels slopande
av bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels vad gäller införande
av bidrag för odlingsåtgärder, 2. att riksdagen medger att under
budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt 8 000 000 kr.
till omplantering efter snytbaggeskador m. m. och för anslaget i övrigt
avsedda ändamål, 3. att riksdagen till Bidrag till skogsförbättringar anvisar
ett förslagsanslag om 7 500 000 kr.

Utskottet

Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering.
I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av skogar med otillfreds -

JoU 1977/78:12

ställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder
mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador
på växande skog samt till att täcka förluster till följd av sådan statlig
kreditgaranti som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid
skada på skog.

Regeringens förslag under denna punkt innebär bl. a. att ramen för
statsbidrag till skogsodling på nedlagd jordbruksmark tas upp med 4,5
milj. kr. och ramen för statsbidrag till omplantering efter snytbaggeskador
m. m. med 5 milj. kr. Föredraganden erinrar i sammanhanget om
att ytterligare 15 milj. kr. för sist angivna ändamål föreslås anvisade i
anslutning till tilläggsbudget II för innevarande budgetår. Förslaget har
godkänts av riksdagen (JoU 1977/78:11, rskr 1977/78:131).

Enligt motionen 1401 bör bidrag också i fortsättningen lämnas till den
form av produktionsbefrämjande åtgärder som anslaget avser. Åtgärderna
bör dock enligt motionärerna finansieras med skogsvårdsavgifter
och inte med budgetmedel. Mot bakgrund av den inkomstökning som
kommit skogsbruket till del under de senaste åren har motionärerna ansett
det motiverat med en höjning av avgiften. I en till skatteutskottet
hänvisad motion har därför yrkats höjning av skogsvårdsavgiften från
0,9 till 6 promille. I enlighet härmed hemställs i motionen att skogsstyrelsen
av medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs 12
milj. kr. för med anslaget avsedda ändamål. Härigenom kan anvisningen
av budgetmedel minskas med motsvarande belopp.

Enligt motionen 1614 bör från förevarande anslag överföras 4,5 milj.
kr. till anslaget B 4 Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. Beloppet
motsvarar i propositionen förordad bidragsram för statsbidrag till
skogsodling på nedlagd jordbruksmark. I motionen framhålls att den
jordbrukspolitiska målsättning som riksdagen nyligen beslutat om bl. a.
innebär att ytterligare nedläggning av åkermark inte bör ske i någon
betydande utsträckning. De medel som föreslås anvisade till skogsplantering
bör enligt motionärerna i stället användas till bidrag för nyodling
eller iståndsättning av nedlagd åker i de bygder där jordbruket av regionalpolitiska
skäl bör stimuleras. Ett motsvarande yrkande förs fram
i motionen 1623, vilket bl. a. innebär att bidragsramen under anslaget
bör minskas med det belopp om 4,5 milj. kr. som föreslagits för skogsodlingsåtgärder
på nedlagd jordbruksmark.

I motionen 1263 anförs att vildkaninskador, enligt uppgift från skogsvårdsstyrelsen
i Gotlands län, årligen förorsakar stora förluster vid omplantering
av skogskulturer på Gotland. Kaninbetning i skogsplanteringarna
sägs orsaka en skadegörelse som mycket påminner om sorkskadorna
i Jämtlands län. Enligt motionärerna bör statsbidrag från förevarande
anslag kunna utgå för omplantering av kaninskadade skogskulturer
i Gotlands län i huvudsak enligt samma grunder som tillämpas beträffande
nyssnämnda sorkskador.

JoU 1977/78:12

Utskottet har under punkt 5 i det föregående redovisat sin synpunkter
på motionerna 1614 och 1623 från jordbrukspolitisk utgångspunkt. I detta
sammanhang begränsar utskottet sitt utlåtande till att avse de skogspolitiska
synpunkter som motionerna kan föranleda till.

I de under denna punkt behandlade motionsyrkandena aktualiseras frågor
med delvis mera allmän syftning, såsom det statliga stödet till skogsbruket
och finansieringen av produktionsbefrämjande åtgärder. Utskottet
vill med anledning härav erinra om att 1973 års skogsutredning nyligen
avgett sitt slutbetänkande och att man från regeringens sida avser
att till våren 1979 lägga fram ett samlat program för skogsnäringen.
Förslag av den genomgripande karaktär i avseende på bidragsgivningen
till nyodling av skog som motionerna 1614 och 1623 innebär bör enligt
utskottets mening inte föranleda någon åtgärd i avbidan på nyssnämnda
program. Utskottet avstyrker således motionerna i här berörda delar.

Utskottets överväganden om det lämpliga i att avvakta ett samlat
skogspolitiskt program får anses gälla även förevarande yrkande i motionen
1401, vilket som nämnts grundas på ett i annat sammanhang framfört
motionskrav på en mycket kraftig höjning av skogsvårdsavgiften.
Detta bygger i sin tur på ett — såvitt utskottet kan bedöma — i dagsläget
osäkert antagande om utvecklingen i fråga om virkesprisema. Det
bör tilläggas att frågor om finansiering av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet
behandlas inom skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03).
En motion vid 1976/77 års riksmöte om höjning av skogsvårdsavgiften
avslogs f. ö. av riksdagen sedan skatteutskottet förklarat sig i avbidan
på resultatet av utredningens arbete inte vara berett att tillstyrka en
sådan höjning (SkU 1976/77: 25). Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet även motionen 1401, yrkandena 3 a och 3 b.

Vad beträffar motionen 1263 kan det konstateras att skogsutredningens
betänkande innehåller förslag som synes ägnade att allmänt främja även
skogsbruket i Gotlands län. Som motionärerna anfört utgår från förevarande
anslag enligt vissa regler bidrag till omplantering av sorkskadade
skogskulturer i Jämtlands län. Bidragen har med stöd av skogsstyrelsens
tillämpningsanvisningar till kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till
vissa skogsförbättrande åtgärder kunnat utgå sedan år 1967 med högst
50 % av beräknad kostnad. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 utgår under en
tioårsperiod förhöjt bidrag med högst 75 % av godkänd kostnad för den
första fullständiga omplanteringen och med högst 100 % om ytterligare
omplantering i särskilda fall skulle erfordras (prop. 1973:1 bil. 11 s.
59—60, JoU 1973:1 p. 23). Bidrag till omplantering av kaninskadade
kulturer har enligt uppgift kunnat utgå med 25 % av godkänd kostnad för
den första omplanteringen och med 50 % till den andra.

Utskottet anser för sin del — bl. a. med hänsyn till det angelägna i
att effektiva återväxtåtgärder kommer till stånd i skogsbruket — att en
i princip likformig behandling i bidragshänseende bör eftersträvas när

JoU 1977/78:12

det gäller de olika slags skador på skogsodlingar som här åsyftas. De
motiv för ekonomiskt stöd från samhällets sida som föreligger i fråga
om sorkskador torde, som motionärerna anfört, föreligga också när det
gäller omplantering av kaninskadade skogskulturer. Med hänvisning till
det anförda finner utskottet det naturligt att frågan genom regeringens
försorg ses över i huvudsaklig överensstämmelse med motionärernas synpunkter,
lämpligen i samband med utformningen av det kommande skogspolitiska
programmet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet, som inte finner någon erinran mot i propositionen gjord
anslagsberäkning under denna punkt, hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1401, yrkande 3 b,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1977/78:1614, yrkande 1 i förevarande del, samt 1977/78:
1623, yrkande 1 i förevarande del och yrkande 2, medger att
under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 12 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1977/78:1401, yrkande 3 a, och 1977/78:1623, yrkande 3,
till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1977/78:1263.

17. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Regeringen har under punkten
D 4 (s. 61—63) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 30 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 4 a och 4 b), att riksdagen 4 a. till Vägbyggnader
på skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 12 000 000 kr. minskat förslagsanslag
av 8 000 000 kr., 4 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 12 000 000
kr. för budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter,
som bidrag till kostnader för vägbyggnader på skogar i
enskild ägo.

JoU 1977/78:12

Utskottet

Enligt motionen 1401 i förevarande del finns ingen anledning till erinran
mot regeringens bedömning av bidragsramen eller beräkning av
utbetalningarnas omfattning. Med hänvisning till att vinsten av byggande
av skogsvägar i första hand kommer den enskilda skogsbrukaren
till del anser motionärerna det emellertid rimligt att merparten av de
medel som beräknas åtgå för ändamålet finansieras genom skogsvårdsavgifter.
Enligt motionärerna bör skogsstyrelsen av de medel som inflyter
i form av skogsvårdsavgifter tillföras 12 milj. kr. och anvisningen
av budgetmedel minskas med motsvarande belopp.

Utskottet har under punkt 16 behandlat ett motsvarande yrkande av
motionärerna, innebärande bl. a. att finansiering av där åsyftade åtgärder
skall ske via skogsvårdsavgifterna. De skäl utskottet i nämnda sammanhang
anfört för ett avstyrkande av motionen äger motsvarande tilllämpning
på nu förevarande motionsyrkande. Utskottet avstyrker således
även yrkandena 4 a och 4 b i motionen 1401.

I propositionen gjord anslagsberäkning föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1401, yrkande 4 b,

2. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 30 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78:1401, yrkande 4 a, till Vägbyggnader på skogar i enskild
ägo för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

18. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Regeringen
har under punkten D 5 (s. 63—65) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 49 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 591 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s) hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av att fullfölja projekt Skog 80 i Västernorrlands län.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 5 a—c), att riksdagen 5 a. till Åtgärder
för intensifierad skogsvård i norra Sverige m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 45 000 000 kr. minskat
förslagsanslag, 5 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 75 000 000 kr. för

JoU 1977/78:12

budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter
som bidrag till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige
m. m., 5 c. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 90 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i
norra Sverige.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär att ramen för statsbidrag
till intensifierad skogsvård i norra Sverige tas upp med oförändrat
49 milj. kr. För utbetalningar under anslaget beräknas 45
milj. kr.

I motionen 591 framhålls betydelsen från bl. a. regionalpolitisk synpunkt
och från allmän skogsvårdssynpunkt av ett inom Västernorrlands
län bedrivet skogsbruksprojekt, benämnt Skog 80. Enligt vad utskottet
inhämtat kan projektet härledas till en kommitté som bildats under benämningen
Inland Y med uppgift bl. a. att utreda möjligheterna till allmänt
sysselsättningsfrämjande åtgärder i länet. Verksamheten finansieras
bl. a. med medel från olika länsorgan. Som även anges i motionen har
regeringen efter särskild framställning beviljat ett bidrag med 150 000 kr.
Detta uppges i motionen inte vara tillräckligt. Enligt motionärerna är det
med den pilotkaraktär som projektet fått och med dess praktiska uppläggning
angeläget att det får möjligheter att planenligt utvecklas och
avslutas.

Utskottet vill när det gäller stöd till skogsbruket i Norrlandslänen rent
allmänt erinra om att skogsutredningen i sitt nyligen avgivna slutbetänkande
föreslagit en ökad statlig satsning på skogsbruket i bl. a. denna
del av landet. Utredningen har härvidlag anfört att det från regionalpolitisk
synpunkt är angeläget att upprätthålla en hög skogsproduktion i
norra Sverige. Förslaget torde komma att behandlas i samband med det
samlade program för skogsnäringen som i det föregående nämnts under
punkt 16. Utskottet är bl. a. med hänsyn härtill inte berett att nu göra
några bestämda uttalanden i den riktning som åsyftas i motionen 591.
Med hänsyn till skogsnäringens erkänt stora betydelse för Västernorrlands
län kan utskottet dock ansluta sig till uppfattningen om det angelägna
i att projektet Skog.80 kan fullföljas i planerad omfattning. Utskottet
utgår från att frågan om resurser för den fortsatta verksamheten
kan lösas utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Enligt motionen 1401 i förevarande del är det nödvändigt att kraftfulla
åtgärder sätts in för olika produktionsbefrämjande åtgärder i norra
Sverige. Motionärerna föreslår att bidragsramen höjs med 41 milj. kr.
till 90 milj. kr., vilket beräknas medföra utbetalningar från anslaget på
75 milj. kr. Insatserna bör enligt motionärerna finansieras via skogsvårdsavgiftsmedel,
varigenom anvisningen av budgetmedel skulle kunna
minskas med 45 milj. kr.

2 Riksdagen 1977178.16 sami Nr 12

JoU 1977/78:12

Utskottet har under punkt 16 behandlat ett motsvarande yrkande av
motionärerna, innebärande bl. a. att finansiering av där åsyftade åtgärder
skall ske via skogsvårdsavgifterna. De skäl utskottet i nämnda sammanhang
anfört för ett avstyrkande av motionen äger motsvarande tillämpning
på nu förevarande motionsyrkande. Utskottet avstyrker således
även yrkandena 5 a—c i motionen 1401.

Utskottet, som inte har någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning
under denna punkt, hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 1401, yrkandena 5 b och c, medger att under budgetåret
1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
49 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78:1401, yrkande 5 a, till Åtgärder för intensifierad skogsvård
i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 45 000 000 kr.,

3. anser motionen 1977/78: 591 besvarad med vad utskottet anfört.

19. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. och Främjande
av skogsvård m. m. Regeringen har under punkterna D 6—D 7
(s. 65—67) föreslagit riksdagen att

1. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 515 000 kr.,

2. till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 1267 av Elver Jonsson och Rolf Sellgren (båda
fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om information, rådgivning och kursverksamhet inom skogsbruket.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 6 a och 6 b), att riksdagen 6 a. till Kursverksamhet
för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/
79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 515 000 kr.
minskat förslagsanslag, 6 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 2 515 000 kr.
för budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter
till kostnader för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m.

Utskottet

Från anslaget D 6 bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet
riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja

JoU 1977/78:12

skogsbrukets rationalisering samt viss personalutbildning och information.
Anslaget D 7 är avsett att användas för åtgärder som främjar
skogsvård samt arbetarskydd och arbetsmiljö i skogsbruket. Regeringen
har föreskrivit att skogsstyrelsen får disponera medlen efter beslut av
regeringen i varje särskilt fall.

I motionen 1267 berörs båda de här behandlade anslagen. Enligt motionärerna
kan det vara motiverat att utvidga målgrupperna för den
kurs- och informationsverksamhet m. m. som bedrivs med medel från
anslagen utanför den krets av människor som är direkt verksamma inom
skogsbruket eller som handlägger skogsbruksfrågor vid olika myndigheter.
Man bör således även försöka nå de människor och grupper som
företräder naturvårdens och fritidsmiljöns intressen. Som konkret exempel
på i motionen åsyftade åtgärder föreslås att skogsvårdsstyrelserna

1 samarbete med länsstyrelsernas naturvårdsenheter anordnar för olika
intressegrupper gemensamma skogsdagar med demonstration av olika
metoder och arbetsmoment inom skogsbruket. Genom en sådan inriktning
av verksamheten som motionärerna åsyftar anser man att motsättningarna
mellan t. ex. skogsbruket och miljövårdens intressen skulle
mildras.

Utskottet anser för sin del att motionen 1267 innehåller åtskilliga
synpunkter som förtjänar beaktande. Tanken att genom en mera utåtriktad
informationsverksamhet från skogsbrukets sida söka mildra de
motsättningar som på senare tid kommit till uttryck i den allmänna debatten
om bl. a. skogsvården och miljövården är väl värd att stödja.
Enligt vad utskottet erfarit förekommer redan en informationsverksamhet
liknande den som åsyftas i motionen i vissa delar av landet. Utskottet
anser att motionens syften bör kunna tillgodoses utan något ytterligare
initiativ från riksdagens sida. Med vad utskottet anfört bör motionen
1267 kunna anses besvarad.

I motionen 1401, som i förevarande del endast berör anslaget D 6,
framhålls att de där föreslagna åtgärderna bör finansieras med skogsvårdsavgifter,
varigenom anvisningen av budgetmedel kan minskas med

2 515 000 kr.

Utskottet har under punkt 16 behandlat ett motsvarande yrkande av
motionärerna, innebärande bl. a. att finansiering av där åsyftade åtgärder
skall ske via skogsvårdsavgiftema. De skäl utskottet i nämnda sammanhang
anfört för ett avstyrkande av motionen äger motsvarande tillämpning
på nu förevarande motionsyrkande. Utskottet avstyrker således
även yrkandena 6 a och 6 b i motionen 1401.

I propositionen gjord anslagsberäkning föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1401, yrkande 6 b,

JoU 1977/78:12

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78:1401, yrkande 6 a, till Kursverksamhet för skogsbrukets
rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 2 515 000 kr.,

3. till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

4. anser motionen 1977/78:1267 besvarad med vad utskottet anfört.

Fiske

20. Fiskeristyreisen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna El, E 2, E 4—E 7, E 10—E 12 (s. 68—76) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 15 327 000 kr.,

2. till Statens lokala fiskeriadministration ett förslagsanslag av
7 395 000 kr.,

3. till Kursverksamhet på fiskets område ett reservationsanslag av
455 000 kr.,

4. till Bidrag till fiskehamnar m. m. ett reservationsanslag av
7 323 000 kr.,

5. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av
20 000 kr.,

6. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 1 470 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

8. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. ett
förslagsanslag av 100 000 kr.,

9. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

21. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkten F 1 (s. 77—
79) föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 40 512 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78:1615 av Gunnar Johansson och Karl Leuchovius
(båda m) hemställs att riksdagen beslutar att i budgetpropositionen
bilaga 13 öka anslaget B 8. Befrämjande av husdjursavel, Bidrag

JoU 1977/78:12

till avelsföreningar och liknande organisationer från 210 000 kr. till
260 000 kr., och minska anslaget till statens livsmedelsverk, Expenser
från 2 718 000 kr. till 2 668 000 kr.

Utskottet

Utskottet har i det föregående under punkt 9 behandlat motionen
1615 och därvid avstyrkt i motionen föreslagen omdisposition av vissa
anslagsmedel. I enlighet härmed avstyrks motionen även såvitt den berör
anslaget till statens livsmedelsverk.

Utskottet, som inte har någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning
under denna punkt, hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78:1615 i förevarande del till Statens livsmedelsverk
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
40 512 000 kr.

22. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 2—F 4 (s. 79—83) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
ett förslagsanslag av 16 447 000 kr.,

2. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag av
27 198 000 kr.,

3. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 37 691 000 kr.

23. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Regeringen
har under punkten F 5 (s. 83) föreslagit riksdagen att till Bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa
ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 7), att riksdagen 7. till Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. minskat förslagsanslag
av 6 500 000 kr.

Utskottet

Förevarande anslag är avsett för kostnader och ersättningar i samband
med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar,
såsom salmonellos och mul- och klövsjuka. Anslagsberäkningen
grundas bl. a. på de kostnader bekämpandet av sådana sjukdomar
under senare år uppgått till.

JoU 1977/78:12

Utskottet, som vill erinra om att anslaget i fråga är ett förslagsanslag,
finner ej anledning att frångå i propositionen gjord bedömning angående
medelsbehovet. Utskottet avstyrker således yrkandet i motionen
1401 om nedräkning av anslaget med 2,5 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78:1401, yrkande 7, till Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

24. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 6 (s. 84) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 kr.

25. Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkten F 7 (s. 84—92) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för utsädeskontrollen som i propositionen
förordats,

2. till Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 16 266 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 8), att riksdagen 8. till Statens utsädeskontroll:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 423 000 kr. minskat förslagsanslag
av 15 843 000 kr.

Utskottet

Statens utsädeskontroll, tidigare benämnd Statens centrala frökontrollanstalt
(SCF), är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten
med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering,
provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva
forskning och försöksverksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av
fullgott utsäde. Utsädeskontrollen bedriver vidare rådgivning och upplysning,
utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar samt arbetar
för samordning av kontrollverksamheten. Utsädeskontrollen har
hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

Statens utsädeskontroll leds av en styrelse. Chef för utsädeskontrollen
är en föreståndare. Utsädeskontrollen omfattar enheter i Umeå, Solna
och Lund samt en sluten filial vid W. Weibull AB.

Arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom
kontrollverksamheten har lagt fram vissa förslag angående organisation

JoU 1977/78:12

och inriktning av verksamheten vid statens utsädeskontroll (se prop. s.
87—89). Förslaget har remissbehandlats. Föredraganden biträder i allt
väsentligt vad arbetsgruppen föreslagit.

De i propositionen föreslagna riktlinjerna för utsädeskontrollen innebär
bl. a. att uppdragsverksamheten skall vara självbärande. Undantag
görs för verksamheten i Umeå (Röbäcksdalen), där utförda analyser
m. m. enligt föredraganden inte bör kosta mer än analyser utförda vid
huvudenheten. Kostnaden för den analysverksamhet som inte täcks av
avgifter bör tills vidare betalas över statsbudgeten.

I motionen 1401 delar man uppfattningen att analyser som utförs i
Röbäcksdalen inte bör kosta mer än analyser som utförs vid huvudenheten.
Enligt motionärerna bör dock budgetmedel inte användas för
att finansiera uppdragsverksamhet, utan kostnaderna bör tas ut avgiftsvägen.
De extra kostnaderna för verksamheten i norra Sverige bör bäras
solidariskt av alla som utnyttjar utsädeskontrollens uppdragsverksamhet.
Motionärerna föreslår därför att avgiften höjs så att också de 423 000
kr. som beräknas anvisade av budgetmedel för att täcka underskottet vid
Röbäcksdalen finansieras med avgifter och att anslaget i enlighet härmed
minskas med motsvarande belopp.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som vid föregående års
budgetbehandling godkände regeringens förslag att kostnaderna för den
del av uppdragsverksamheten i Umeå och sortkontrollen av köksväxter
i Lund som inte täcks av avgifter tills vidare skulle bekostas från detta
anslag (prop. 1976/77 bil. 13 s. 90, JoU 1976/77:13 p.24, rskr 1976/77:182).
I det nu framlagda budgetförslaget anmäler föredraganden att taxan vid
utsädeskontrollen kommer att ses över och att han avser att nästa budgetår
återkomma till frågan om ändrad anslagskonstruktion. Utskottet
är med hänsyn till det anförda inte berett att förorda ändrade principer
för kostnadstäckningen vid statens utsädeskontroll och avstyrker således
yrkandet i motionen 1401.

Då utskottet också i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna
anslagsrubrik hemställer utskottet

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för utsädeskontrollen som förordats
i propositionen,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78:1401, yrkande 8, till Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 16 266 000 kr,

26. Statens utsädeskontroll: Utrustning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna F 8—F 14 (s. 93—99) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

JoU 1977/78:12

1. till Statens utsädeskontroll: Utrustning ett reservationsanslag
av 80 000 kr.,

2. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av
175 000 kr.,

3. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium ett reservationsanslag
av 4 168 000 kr.,

5. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

6. till Bidrag till statens maskinprovningar ett reservationsanslag
av 4 014 000 kr.,

7. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 240 000 kr.

Utbildning och forskning

27. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 1 (s. 105—110) och hemställer att

riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om ökad antagning
till lantmästarlinjen,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 195 084 000
kr.

28. Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2—G 6 (s.
110—114) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 1 449 000 kr.,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvetenskapliga fakultetens
driftkostnader ett reservationsanslag av 64 715 000
kr.,

3. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

4. till Sveriges lantbruksuniversitet: Veterinärmedicinska fakultetens
driftkostnader ett reservationsanslag av 14 366 000 kr.,

5. till Sveriges lantbruksuniversitet: Försöksgården i Skara ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara. Regeringen
har under punkten G 7 (s. 115—116) föreslagit riksdagen att till Sve -

JoU 1977/78:12

riges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 652 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78:1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 9), att riksdagen 9. till Sveriges lantbruksuniversitet:
Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 400 000 kr. minskat förslagsanslag
av 252 000 kr.

Utskottet

Djursjukhuset vid veterinärinrättningen i Skara är sjukvårdsanstalt
för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid sjukhuset får
även bedrivas vetenskapliga undersökningar och utbildning rörande husdjurens
sjukdomar. Verksamheten finansieras genom avgifter och anslag
över statsbudgeten.

Anslaget under denna punkt föreslås till 652 000 kr.

Enligt motionen 1401 bör det statliga tillskottet minskas med 400 000
kr. och avgifterna höjas så att motsvarande belopp tas in avgiftsvägen.

Utskottet vill erinra om att frågan om minskad statlig kostnadstäckning
i förening med höjda avgifter vid djursjukhuset i Skara behandlades
av utskottet senast vid föregående års budgetbehandling (JoU 1976/
77:13, p. 23, rskr 1976/77:182). Med hänvisning till att en utredning rörande
formerna för finansieringen av den slutna djursjukvården inom
kort kunde väntas bli tillsatt var utskottet då inte berett att förorda
ändrade principer för den statliga kostnadstäckningen.

Utredningen i fråga har nu tillsatts. Den har antagit namnet djursjukhusutredningen
(Jo 1977:02). Utredningens arbete beräknas pågå
under hela år 1978.

Utskottet finner mot angivna bakgrund ej anledning att frångå den
bedömning som gjordes vid föregående års behandling av frågan om
kostnadstäckning och avstyrker således yrkandet i motionen 1401 om
minskat statligt tillskott till djursjukhuset i Skara.

Utskottet, som inte har någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning
under denna punkt, hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78:1401, yrkande 9, till Sveriges lantbruksuniversitet:
Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 652 000 kr.

30. Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 8
(s. 116—117) och hemställer

JoU 1977/78:12

att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga
fakultetens driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 23 929 000 kr.

31. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m. m. Regeringen har under punkten G 9 (s. 117—126) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom
de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 18 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 10), att riksdagen 10. till Inredning och
utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
1 000 000 kr. minskat reservationsanslag av 17 500 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner, som
har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.

Medelsberäkningen under detta anslag grundas bl. a. på i budgetpropositionen
intagna inrednings- och utrustningsplaner för lantbruksuniversitetet.
Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 har beräknats till 18,5
milj. kr. I regeringens förslag hemställs vidare om medgivande att besluta
om anskaffning av inredning och utrustning inom vissa närmare
angivna kostnadsramar.

Enligt motionen 1401 är den beräknade medelsförbrukningen under
kommande budgetår för hög med hänsyn dels till redovisad medelsreservation,
dels till redovisad tidsplan för objektens leverans och finansiering.
Det av regeringen föreslagna beloppet bör därför enligt motionärerna
minskas med 1 milj. kr.

Utskottet finner vad i motionen anförts ej utgöra tillräcklig anledning
att frångå i propositionen gjord beräkning av medelsbehovet och
avstyrker således yrkandet om anslagsminskning. Då utskottet ej heller
i övrigt har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt
hemställer utskottet
att riksdagen

JoU 1977/78:12

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. inom de ramar som förordats i propositionen,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 1401, yrkande 10, till Inredning och utrustning av
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 18 500 000 kr.

32. Ersättning till ledamöter i tjänsteförsiagsnämnder m. m. och Jordbruksforskning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
G 10 och G 11 (s. 126—128) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ersättning till ledamöter i tjänsteförsiagsnämnder m. m. ett
förslagsanslag av 400 000 kr.,

2. till Jordbruksforskning ett reservationsanslag av 14 890 000 kr.

33. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 12 (s. 128—129) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad som
anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 823 000 kr.

34. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Regeringen har under punkten
G 13 (s. 129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 831 000
kr.

Motionen

I motionen 1977/78:1259 av Kerstin Andersson i Hjärtum m. fl. (c, m,
fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder som
tryggar den fortsatta verksamheten vid Svalövs utsädesförening när det
gäller linodling m. m.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av
anslaget jämfört med innevarande budgetår med 1921 000 kr. till
13 831 000 kr.

I motionen 1259 hemställs om åtgärder som kan trygga den fortsatta
verksamheten vid Svalövs utsädesförening när det gäller linodling m. m.
Enligt motionärerna finns det risk att kunskaperna om linets odling,

JoU 1977/78:12

beredning och användning kommer att försvinna om inte sådana åtgärder
vidtas. Bl. a. anser motionärerna att en särskild tjänst för sådana
frågor bör inrättas vid utsädesföreningen. Man påpekar att intresset för
linodling ökat och att odlingens fortlevnad inte bara är önskvärd med
hänsyn till bl. a. hemslöjdens krav på basprodukter utan också är nödvändig
från beredskapssynpunkt.

Utskottet har i samband med tidigare behandling av motioner om
stöd till linodling m. m. (se bl. a. JoU 1975/76: 33 p. 52) förklarat sig
utgå från att behovet av stöd till linodlingen kommer att prövas av
utredningen (Jo 1975: 06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten.
Utredningen kommer enligt uppgift att slutföra sitt arbete i
början av år 1978. I anslutning till nu förevarande motion i ämnet
vill utskottet för sin del vitsorda det önskvärda i att kunskaperna om
bl. a. odling och beredning av lin kan bli bestående i Sverige. I enlighet
med tidigare gjorda uttalanden utgår utskottet från att frågan om åtgärder
för att trygga en fortsatt inhemsk linodling prövas i samband
med nyssnämnda utredningsarbete. Med vad utskottet nu anfört bör
motionen 1259 kunna anses besvarad.

Då utskottet inte har någon erinran mot anslagsberäkningen under
denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 13 831 000 kr.,

2. anser motionen 1977/78:1259 besvarad med vad utskottet anfört.

35. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling och Skoglig
forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 14
och G 15 (s. 130—131) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling ett anslag
av 460 000 kr.,

2. till Skoglig forskning ett reservationsanslag av 7 057 000 kr.

36. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. Regeringen har under punkten G 16 (s. 131—132) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv
forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i
enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 2 743 000 kr.

JoU 1977/78:12

Motionen

I motionen 1977/78: 302 av Gunnar Olsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning angående Institutet för
skogsförbättring, dess framtida verksamhet, organisation och finansiering
och att man vid denna utredning skall utgå från att Brunsbergsstationen
skall bestå.

Utskottet

Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen
Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forskningsoch
utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. Avtalet avser tiden den 1 juli 1975—den 30 juni 1978. Enligt
avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett
årligt bidrag av 1 912 000 kr., eller sammanlagt 5 736 000 kr., medan
stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt
8 864 000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande
åvilar Institutet för skogsförbättring.

I propositionen redovisat förslag till nytt avtal mellan staten och
Stiftelsen Skogsförbättring innebär att det statliga stödet ökas till
2 743 000 kr. såvitt avser nästkommande budgetår.

I motionen 302 erinras om att forskningsverksamheten vid Institutet
för skogsförbättring ute i landet är delad på tre distrikt: södra distriktet
(Svalöv), mellersta distriktet (Ultuna och Brunsberg) och norra
distriktet (Sävar). Enligt motionen medförde ett gemensamt agerande
från företrädare för bl. a. skogsbruket i Värmlands län under vintern
1977 att institutet ändrade ett beslut om successiv avveckling av
Brunsbergsstationen så att verksamheten fick fortsätta, dock under
delvis ändrade former. Enligt motionärerna råder emellertid alltjämt
en oklarhet beträffande den framtida organisationen och finansieringen
av verksamheten vid institutet, något som vållar oro både hos
skogsbrukets företrädare och bland dem som arbetar inom verksamheten,
framför allt inom det mellersta distriktet. Motionen utmynnar i
en hemställan om utredning rörande institutets fortsatta verksamhet,
bl. a. syftande till att för framtiden skapa en fast ram för verksamheten
vid stationen i Brunsberg.

Som framgår av propositionen har Institutet för skogsförbättring ansvaret
för genomförandet av den verksamhet som finansieras bl. a. med
medel från detta anslag. Institutet leds av en styrelse på tio personer,
varav staten utser ordförande och fyra andra styrelseledamöter. Övriga
fem ledamöter utses av Stiftelsen Skogsförbättring. Överväganden angående
organisationsfrågor av i motionert åsyftat slag torde i första
hand ankomma på institutets styrelse och således falla utanför vad
riksdagen normalt har att ta ställning till. Det nu sagda hindrar inte

JoU 1977/78:12

att utskottet rent allmänt kan vitsorda att utformningen av verksamheten
inom institutets fältorganisation givetvis är en angelägen fråga
för skogsbruket i Västsverige. Enligt vad utskottet inhämtat från institutets
sida föreligger f. n. inga planer på nedläggning av verksamheten
vid Brunsbergsstationen. Utskottet finner med anledning härav att
motionen 302 inte nu påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens
sida. Med vad här anförts bör motionen kunna anses besvarad.

Då utskottet i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna punkt
hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 2 743 000 kr.,

3. anser motionen 1977/78: 302 besvarad med vad utskottet anfört.

37. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 17 (s. 133—134) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad som anförts
i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 5 040 000 kr.

38. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien och Reseunderstöd för
studier m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
G 18 och G 19 (s. 134—135) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 428 000 kr.,

2. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av
39 000 kr.

Miljövård

39. Statens naturvårdsverk m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna H 1—H 3 (s. 136—141) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens naturvårdsverk ett förslagsanslag av 56 061 000 kr.,

JoU 1977/78:12

2. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 11 173 000
kr.,

3. till Koncessionsnämnden för miljöskydd ett förslagsanslag av
4 251 000 kr.

40. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H 4 (s. 141—
142) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 248 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hemställer hos regeringen att från och med budgetåret
1978/79 en miljöinformationsfond inrättas, 2. att riksdagen beslutar anvisa
900 000 kr. för fondens utdelning och administration under budgetåret
1978/79.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av
anslaget jämfört med innevarande budgetår med 200 000 kr. till
3 400 000 kr.

I motionen 248 föreslås att fr. o. m. budgetåret 1978/79 en miljöinformationsfond
inrättas och att 900 000 kr. anvisas för ändamålet.
Stödet bör enligt motionärerna ges till olika konkreta projekt och komma
de små, lokala miljöföreningama och -grupperna till del.

Utskottet vill erinra om att bidrag från förevarande anslag utgår
bl. a. till olika ideella organisationer för informationsverksamhet inom
miljövårdsområdet. Det föreligger inget hinder för regeringen att efter
prövning i varje särskilt fall bevilja bidrag ur anslaget även till sådana
ändamål som avses i motionen. Enligt utskottets mening finns därför
ingen anledning att inrätta en särskild fond för nämnda ändamål. Motionen
avstyrks således.

Då utskottet inte har någon erinran mot anslagsberäkningen under
denna punkt hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78: 248,

2. till Miljövårdsinformation för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 3 400 000 kr.

41. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. och Vård av naturreservat.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 5
och H 6 (s. 142—147) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.,

JoU 1977/78:12

2. till Vård av naturreservat m. m. ett reservationsanslag av
22 750 000 kr.

42. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H7 (s. 147—
148) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 32 600 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 14), att riksdagen beslutar 14. att till Miljövårdsforskning
(H 7), mot bakgrund av vad som anförts i motionen, för budgetåret
1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
1 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 34 300 000 kr.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 11), att riksdagen 11. till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 1 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 34 300 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt och under anslaget H 12
Program för övervakning av miljökvalitet (nytt anslag, se p. 47) innebär
en sammanlagd anslagsökning med 2,6 milj. kr. till miljövårdsforskning
jämfört med innevarande budgetår. Till anslaget H 12 föreslås
ett belopp om 2,9 milj. kr. överfört från förevarande anslag. I enlighet
härmed förs anslaget Miljövårdsforskning upp med 32,6 milj. kr.

I motionerna 791 och 1401 föreslås en uppräkning av miljöforskningsanslaget
med 1,7 milj. kr. till 34 300 000 kr. för att tillgodose olika
forskningsbehov m. m.

Utskottet vill — liksom vid tidigare behandling av motionskrav på
ökade resurser till miljövårdsforskning — erinra om att förevarande
anslag endast svarar mot en del av den totala statliga medelsanvisningen
för sådan forskning (jfr JoU 1976/77:13 p. 36). Som bl. a. framgår
av miljövårdsforskningsutredningens betänkande Samordnad miljövårdsforskning
(Ds Jo 1974: 8) satsades under budgetåret 1973/74 totalt
ca 60 milj. kr. på miljövårdsforskning. Enligt vissa beräkningar uppgår
f. n. den totala statliga satsningen på miljövårdsforskningen till ett
belopp i storleksordningen 90—100 milj. kr. årligen. Utskottet finner
med hänsyn till det anförda inte skäl förorda någon anslagsuppräkning
utöver den som regeringen föreslår och avstyrker därför motionsyrkandena
under denna punkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1977/78:791, yrkande 14, och 1977/78:

JolJ 1977/78:12

1401, yrkande 11, till Miljövärdsforskning för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 32 600 000 kr.

43. Strålskyddsforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten H 8 (s. 148—150) och hemställer

att riksdagen till Strålskyddsforskning för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 650 000 kr.

44. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H 9 (s. 150) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med vad
som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000
kr.

45. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Regeringen har
under punkten H 10 (s. 150—151) föreslagit riksdagen att till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 2 160 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 15), att riksdagen beslutar 15. att till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1978/79 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 840 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 12), att riksdagen 12. till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 840 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids — efter beslut i varje särskilt fall av produktkontrollnämnden
— kostnader för undersökningar rörande hälso- och
miljöfarliga varor. I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget
med 160 000 kr. till 2 160 000 kr.

Utskottet vill erinra om att förevarande anslag, som står direkt till
produktkontrollnämndens förfogande för undersökningar av angivet
slag, kan ses som ett komplement till de resurser som bl. a. finns hos

3 Riksdagen 1977/78.16 sami. Nr 12

JoU 1977/78:12

andra myndigheter vilkas verksamhetsområden omfattar produktkontrollfrågor.
I motionerna 791 och 1401 framfört förslag om ytterligare
uppräkning av anslaget synes inte tillräckligt underbyggt för att motivera
att riksdagen under denna punkt skulle frångå den i budgetpropositionen
gjorda prioriteringen mellan de olika utgiftsändamålen under
miljövårdsa vsnittet.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1977/78: 791, yrkande 15, och 1977/78: 1401,
yrkande 12, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
2 160 000 kr.

46. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. och Program
för övervakning av miljökvalitet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna H 11 och H 12 (s. 151—153) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.
ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.,

2. till Program för övervakning av miljökvalitet ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.

47. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Regeringen har
under punkten H 13 (s. 154—155) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk
får beviljas med sammanlagt högst 90 000 000 kr.,

2. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda statsbidrag
till avloppsreningsverk i vissa särskilt angivna fall,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 13), att riksdagen beslutar 13. till Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m. (H 13) anvisa en i förhållande till
regeringens förslag med 40 000 000 kr. förhöjd statsbidragsram av
130 000 000 kr.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 13), att riksdagen 13. medger att för budgetåret
1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas
med ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr. förhöjt
belopp av högst 130 000 000 kr.

JoU 1977/78: 12

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär bl. a. att bidrag till
reningsverk under nästa budgetår bör få beviljas intill ett belopp av 90
milj. kr., vilket innebär en minskning av bidragsramen med 40 milj. kr.
jämfört med innevarande budgetår. Minskningen motiveras med att
tätorternas avloppsförhållanden starkt förbättrats som en följd av de
insatser som gjorts under de senaste åren. Vidare hänvisas till att naturvårdsverket
f. n. utreder vilka åtgärder som behövs för att en acceptabel
rening av det kommunala avloppsvattnet skall uppnås. I samband därmed
kommer också bidragsgivningen att ses över. Medelsbehovet för
nästkommande budgetår har beräknats till 120 milj. kr.

Utskottet finner ingen anledning att frångå i propositionen gjord
bedömning angående bidragsram och medelsbehov och avstyrker således
i motionerna 791 och 1401 framfört förslag om höjning av bidragsramen.

Då utskottet inte heller i övrigt har någon erinran mot regeringens
förslag under denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1977/78:791, yrkande 13, och 1977/78: 1401, yrkande 13,
medger att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst
90 000 000 kr„

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda
statsbidrag till avloppsreningsverk i vissa särskilt angivna fall,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.

48. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten
H 14 (s. 155—157) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
34 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 8), att riksdagen beslutar 8. att hos regeringen
begära att SAKAB ges de resurser som erfordras för uppbyggnaden av
erforderliga mottagnings- och behandlingsanläggningar för kemiskt avfall.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av
anslaget jämfört med innevarande budgetår med 10 milj. kr. till 34

JoU 1977/78:12

milj. kr. Enligt föredraganden är det angeläget att de insatser som
görs för att utveckla och utprova nya tekniska metoder för att lösa
miljövårdsproblemen kan intensifieras ytterligare. Bidragsgivningen bör,
framhålls det i propositionen, också när det gäller anläggningar för behandling
av avfall inriktas på att stimulera utvecklingen av ny teknik
och för bättre behandling av avfallet.

I motionen 791 anförs, såvitt nu är i fråga, att den växande mängden
avfall från den kemiska industrin vållar stora problem från miljösynpunkt.
Motionärerna erinrar om att det kommunala renhållningsmonopolet
enligt riksdagens beslut år 1975 under en övergångstid av
fem år skulle utvidgas till att omfatta även det miljöfarliga avfallet.
Det samhällsdominerade behandlingsföretaget Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB) planerar f. n. att uppföra en ny stor behandlingsanläggning
för miljöfarligt avfall i Kvarntorp. Enligt motionärerna är
anläggningen helt nödvändig om kommunerna skall kunna åta sig uppgiften
att ta hand om miljöfarligt avfall. Motionärerna hemställer därför
att riksdagen hos regeringen begär att SAKAB ges de nödvändiga
resurserna för uppbyggnaden av erforderliga mottagnings- och behandlingsanläggningar.

Utskottet vill för sin del hänvisa till att riksdagen vid riksmötet år
1975 godkände vissa i propositionen 1975: 32 framlagda förslag rörande
mottagning och behandling av s. k. miljöfarligt avfall (JoU 1975: 10,
rskr 1975: 161). Förslagen innebar bl. a. att ett företag för behandling
av sådant avfall skulle inrättas. I fråga om behandlingsresurser uttalades
att behandlingsföretaget skulle byggas upp successivt och anpassas
till de behov av omhändertagande som skapas genom kommunalt renhållningsmonopol
i fråga om miljöfarligt avfall. Monopolet förutsattes
vara genomfört för hela landet inom fem år. Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB) skulle bilda stommen i det nybildade behandlingsföretaget.
Med stöd av riksdagens beslut har regeringen meddelat föreskrifter
i ämnet i förordningen (1975: 346) om miljöfarligt avfall. Förordningen
innehåller bl. a. en definition av begreppet miljöfarligt avfall.
Enligt 14 § får sådant avfall slutligt omhändertas yrkesmässigt endast
av SAKAB eller av den som har erhållit särskilt tillstånd.

Som motionärerna uppgett har man inom SAKAB påbörjat projekteringen
av en central behandlingsanläggning för miljöfarligt avfall i
Kvarntorp. Enligt vad utskottet inhämtat har ansökan om tillstånd till
verksamheten inlämnats till koncessionsnämnden för miljöskydd. Inom
regeringskansliet pågår vissa överväganden angående formerna för
projektets finansiering. En proposition i frågan kommer eventuellt att
föreläggas riksdagen senare under år 1978. Utskottet vill i sammanhanget
också nämna den försöksverksamhet som nyligen påbörjats vid
Stora Vika med förbränning av bl. a. PCB-haltigt avfall i cementugnar.
Inom jordbruksdepartementet har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift

JoU 1977/78:12

att utvärdera denna verksamhet från bl. a. tekniska, miljömässiga och
ekonomiska aspekter.

Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om det angelägna
i att tillräckliga resurser skapas för behandling av det miljöfarliga
avfallet. Att så sker framstår som särskilt betydelsefullt när det gäller
möjligheten att fullfölja riksdagens intentioner angående införande av
kommunalt renhållningsmonopol för sådant avfall. Som framgår av utskottets
redogörelse har genom olika åtgärder frågan om en central
behandlingsanläggning förts framåt, vilket utskottet noterar med tillfredsställelse.
Med hänsyn till den allvarliga situation som alltjämt
råder i fråga om möjligheterna till omhändertagande och oskadliggörande
av bl. a. kemiskt avfall vill dock utskottet kraftigt understryka
det angelägna i att frågan om mottagning och behandling av det miljöfarliga
avfallet snarast bringas till en slutgiltig lösning. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Då utskottet inte har någon erinran mot anslagsberäkningen under
denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 34 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1977/78: 791, yrkande 8.

49. Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 15—H 17 (s. 157—
159) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

2. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag
av 2 450 000 kr.,

3. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag
av 9 000 000 kr.

Diverse

50. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten J 1 (s. 167) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 80 000 kr.

51. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen
har under punkten J 2 (s. 167) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid

4 Riksdagen 1977178.16 sami. Nr 12

JoU 1977/78:12

förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1262 av Roland Brännström och Hagar Normark
(båda s) hemställs 1. att riksdagen anhåller att regeringen omprövar
sitt beslut 1977-12-08 om ersättning för översvämningsskador
till vissa fastighetsägare i Åby älvdal efter samma principer som de som
tillämpats för Örebro m. fl. län, 2. att riksdagen ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om en mer generös tillämpning i
stort av reglerna för ersättning vid översvämningsskador.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning
för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av
kammarkollegiet som får disponera dem i enlighet med föreskrifter som
regeringen meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget
gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar
(prop. 1960:2, SU 1960: 17, rskr 1960:59; prop. 1967: 105, JoU
1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare
vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel
med 50 % av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande fall
öka bidraget till 90 % av nämnda belopp. För skadebelopp som understiger
visst belopp, f. n. 1 500 kr., utgår i regel inte något bidrag. Gottgörelse
av statsmedel för skador genom naturkatastrof har som regel
endast utgått då det varit fråga om skada genom intrång i rörelse eller
yrkesverksamhet av vilken den skadelidande varit beroende för sin
försörjning. Ersättning har emellertid därutöver i viss utsträckning
medgivits för förlust av eller skada på egendom tillhörig enskild person,
i första hand bostadsfastighet. Som förutsättning torde i allmänhet
ha gällt att den skadelidande varit i påtagligt behov av ekonomisk
hjälp. Nu tillämpade av riksdagen godtagna principer för utanordnande
av ersättning från förevarande anslag innebär bl. a. att inkomst- och
förmögenhetsgränsema fortlöpande anpassas till pris- och löneutvecklingen.
Sålunda har exempelvis förmögenhetsgränsen i praxis följt nedre
gränsen för taxering till statlig förmögenhetsskatt.

Med hänsyn till de starkt skiftande omständigheter som kan ligga till
grund för bidragsanspråk från anslaget är det i sammanhanget värt att
framhålla att gällande principiella riktlinjer naturligtvis inte kan täcka
alla upptänkliga fall. Med utgångspunkt i den allmänt gällande grundsatsen
för ifrågavarande stöd att den skadelidande skall vara i påtagligt
behov av ekonomisk hjälp har det ansetts naturligt att regeringen skall
ha en viss frihet vid sin bedömning i det enskilda fallet. Det har i praxis
också förekommit att regeringen i särskilt ömmande fall ansett sig

JoU 1977/78:12

böra medge att större bidrag beviljas än vad en strikt bokstavlig tillämpning
av principerna skulle föranleda. Mot detta har riksdagen inte
haft något att erinra.

I motionen 1262 har med utgångspunkt i några aktuella fall påtalats
att olika principer legat till grund för regeringens beslut i samband
med prövning av frågor om ersättning av statsmedel till följd av översvämningsskador
som inträffade i olika delar av landet föregående år.
Vad i motionen åsyftas är att regeringen i beslut om ersättning för
vissa översvämningsskador våren 1977 i Örebro län tillämpade mindre
restriktiva principer än dem som enligt vad nyss anförts gäller för bidrag
från nu ifrågavarande anslag. I andra i motionen angivna fall har
däremot dessa mera restriktiva regler tillämpats med följd att bidrag i
vissa fall inte ansetts kunna utgå för skador som för den enskilde inneburit
likartade problem som de i Örebro län. I motionen understryks
mot bakgrund av det anförda behovet av en enhetlig behandling av
ersättningsfrågorna i samband med översvämningsskador.

Utskottet får för sin del anföra följande. Även om som framgår av
det föregående viss frihet i tillämpningen föreligger när det gäller regeringens
möjligheter att medge ersättning för skador genom naturkatastrof
från nu förevarande bidragsanslag är det ofrånkomligt att fall kan
uppkomma då ersättningsanspråk enligt hittills godtagna principer inte
kan tillgodoses med medel från naturkatastrofanslaget. Detta har sålunda
varit fallet vid vissa större katastrofer, såsom översvämningarna
i Sysslebäck i Värmland år 1973 och i Mellansverige våren 1977. I
dessa fall har medel ställts till resp. länsstyrelsers förfogande ur anslaget
Oförutsedda utgifter varvid en friare bedömning av ersättningsanspråken
kunnat ske än vad principerna för naturkatastrofanslaget medger.

Anslaget Oförutsedda utgifter är i statsbudgeten uppfört vid sidan
av departementshuvudtitlama såsom ett komplement till de beredskapsbudgetar
för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen. Anslaget
är avsett för täckande av utgiftsbehov som vid statsbudgetens
fastställande inte kan överblickas. Anslaget får i princip disponeras endast
för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärenden inte
hinner underställas riksdagen och som inte lämpligen kan bestridas av
andra medel som står till regeringens förfogande.

Med hänsyn till karaktären av anslaget Oförutsedda utgifter framstår
det naturligt att regeringen måste ges en högre grad av handlingsfrihet när
det gäller dispositionen av medel från detsamma. Utskottet utgår från att
regeringen strävar efter att behandla uppkommande ersättningsanspråk
i samband med skador av nu ifrågavarande typ på så långt möjligt likartat
sätt.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen
1262 har utskottet inte funnit skäl förorda.

JoU 1977/78:12

Utskottet, sorn tillstyrker i propositionen framlagt förslag under
punkten, hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionen 1977/78: 1262 utan åtgärd,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

52. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. och Ersättningar
för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna J 3 och J 4 (s. 168—169) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett
förslagsanslag av 10 043 000 kr.,

2. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
ett förslagsanslag av 5 000 kr.

K APIT ALBUDGETEN

53. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten II: 15 (s. 170—173) och
hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
100 000 000 kr.

54. Lånefonden för lån med uppskjuten ränta. Regeringen har under
punkten IV: 11 (s. 174) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för lån
med uppskjuten ränta för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1616 av Sven Johansson (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning av möjligheterna för staten

JoU 1977/78:12

att som en hjälp åt unga jordbrukare vid köp av jordbruksfastighet ta
en första inteckning på högst halva köpesumman.

Utskottet

I motionen 1616 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utredning av möjligheterna för staten att som en hjälp åt unga jordbrukare
vid köp av jordbruksfastighet ta en första inteckning på högst
halva köpesumman. Bakgrunden till yrkandet är den svårighet som
föreligger för nya och väl utbildade personer att i dagens läge få tillräckligt
kapital för att kunna etablera sig som jordbrukare.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att riksdagen
nyligen i samband med fastställandet av nya riktlinjer för jordbrukspolitiken
bl. a. beslöt inrätta en lånefond för lån med uppskjuten ränta.
Syftet med den nya låneformen var att underlätta nyetablering inom
jordbruket för personer med god jordbruksutbildning och med liten
tillgång till eget kapital. För att ytterligare minska en nyetablerad
jordbrukares kapitalutgifter de första åren efter starten beslöts även
att förlänga den amorteringsfria tiden för driftslån från högst två år till
högst fem år.

I avvaktan på närmare erfarenheter av de sålunda beslutade åtgärderna
finner utskottet inte anledning att nu påkalla någon ny utredning
i ämnet. Motionen 1616 avstyrks därför.

Enligt regeringens förslag under förevarande anslagsrubrik bör den
nya lånefonden inledningsvis tillföras 15 milj. kr. Förslaget föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78: 1616,

2. till Lånefonden för lån med uppskjuten ränta för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

55. Lån till trädgårdsnäringen. Regeringen har under punkten V: 6
(s. 174) föreslagit riksdagen att till Lån till trädgårdsnäringen för budgetåret
1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkanden 14 och 15), att riksdagen 14. till Lån till
trädgårdsnäringen för budgetåret 1978/79 medger att för låneverksamheten
får disponeras högst 10 000 000 kr. av det på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisade investeringsanslaget Lån till
trädgårdsnäringen, 15. till inkomsttiteln övriga diverse inkomster överför
4 000 000 kr. av det på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisade investeringsanslaget Lån till trädgårdsnäringen.

JoU 1977/78:12

Utskottet

På tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisades
under denna anslagsrubrik ett investeringsanslag av 20 milj. kr. (prop.
1975: 85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183). Något anslag för detta ändamål
har inte uppförts på statsbudgeten för innevarande budgetår. Riksdagen
beslutade vid riksmötet 1976/77 om nya regler för lån från anslaget
(prop. 1976/77: 100 bil. 13, JoU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 182).
Dessa innebär i huvudsak att lån har kunnat lämnas till företag med
produktion av snittblommor i växthus med uppvärmning. Stödet utgår
i form av driftslån vid likviditetssvårigheter inom företagen samt vid
sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Lånen är ränteoch
amorteringsfria under tre år. Stödet utgår t. o. m. utgången av
budgetåret 1978/79. Hittills har lån beviljats från anslaget med sammanlagt
ca 10 milj. kr.

På förslag av regeringen har riksdagen nyligen godkänt vissa ändrade
regler för lån från fonden till trädgårdsföretag (prop. 1977/78:
101, JoU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 131). Ändringen har medfört att
användningsområdet för fonden vidgats väsentligt. Lån från fonden får
sålunda numera utgå till alla växthusföretag med produktion som kräver
uppvärmning. Stödet lämnas såsom tidigare gällt för produktion av
snittblommor som driftslån vid likviditetssvårigheter inom företagen
samt vid sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Även
i övrigt är villkoren för lånen oförändrade. Möjlighet att med ifrågavarande
fondmedel medge särskilda avskrivningslån har vidare införts
för att användas som stöd till vissa växthusföretag med produktion av
rosor och nejlikor samt till företag som det senaste året lagt om sin
produktion till annan odling.

Enligt budgetpropositionen bör anslaget för nästa budgetår föras
upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag. En inskränkning av ramen för stödgivningen på sätt i
motionen 1401 förordas kan utskottet bl. a. med hänsyn till den beslutade
utvidgningen av användningsområdet för fonden inte biträda. Ifrågavarande
motionsyrkanden avstyrks alltså.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 1401, yrkande 14, till Lån till trädgårdsnäringen för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

2. avslår motionen 1977/78: 1401, yrkande 15.

56. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VII: A (s. 174—175) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1953/54 anvisade

JoU 1977/78:12

investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under
budgetåret 1978/79 får användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

57. Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna VIII: 2,
IX: 5 och IX: 6 (s. 175—178) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål
ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.,

2. till Jordfonden ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

3. till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. ett investeringsanslag
av 4 000 000 kr.

Stockholm den 9 mars 1978

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister
(m), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Eric Enlund (fp), Filip
Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar
Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Stig Alftin (s),
Sven Eric Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s),

dock att vid behandlingen av punkten 11 Tage Adolfsson (m) deltagit
i stället för Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johnsson i Mölndal (c)
deltagit i stället för Märta Fredrikson (c).

JoU 1977/78:12

Särskilt yttrande

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (alla s):

I fråga om jordbruksdepartementets huvudtitel har vi genomfört en ingående
granskning anslag för anslag. Denna granskning har lett till att en
rad besparingar föreslås. Sammanlagt uppgår förslagen till utgiftsminskningar,
inkl. återföring till budgeten av vissa reservationsmedel, till drygt
120 milj. kr. medan förslagen till utgiftsökningar uppgår till drygt 10
milj. kr. Sammantaget innebär således våra förslag att medelsanvisningen
under huvudtiteln kan minskas med ca 110 milj. kr.

De av oss föreslagna förändringarna skall ses mot bakgrund av socialdemokratins
strävan att i rådande budgetläge begränsa statsutgifterna. Vi
är medvetna om att i ett annat budgetläge kunde skäl ha funnits att tillgodose
mer av myndigheternas anslagskrav än som nu kan bli fallet.

Rent allmänt vill vi framhålla att jord- och skogsbruksnäringarna har
fått kraftiga uppräkningar av de anslag som är till för att främja produktion
och rationalisering. Vi är positivt inställda till dessa anslag och ser
dem som ett fullföljande av den politik socialdemokratin bedrev i regeringsställning.

Mot bakgrund av den kraftiga inkomstökning som kommit skogsbruket
till del under de senaste åren har vi emellertid ansett det motiverat att
finansiera de produktionsbefrämjande åtgärderna genom ett ökat uttag
av skogsvårdsavgifter. I annat sammanhang föreslås att skogsvårdsavgiften
höjs från 0,9 till 6 promille av det vid fastighetstaxeringen åsätta
delvärdet skogsbruksvärde. Avgiftshöjningen föreslås träda i kraft den
1 juli 1978. För budgetåret 1978/79 beräknas skogsvårdsavgifterna därmed
ge statskassan ett tillskott av 120,7 milj. kr. Det är ca 102 milj. kr.
mer än i regeringens förslag. Som framgår av våra reservationer till detta
betänkande föreslås detta belopp i sin helhet bli tillfört skogsstyrelsen för
att användas till att täcka kostnaderna för produktionsbefrämjande åtgärder
inom skogsbruket.

I förevarande sammanhang finner vi oss böra närmare utveckla våra
synpunkter på frågan om statligt stöd till skärgårdsföretag. Under
punkten 11 har utskottet behandlat en motion 1258 av Arne Andersson
i Ljung m. fl. rörande villkoren för erhållande av sådant stöd. Vi har
där anslutit oss till ett uttalande av utskottet med innebörden, att korttidsuthyming
bör prioriteras även när det gäller kreditgarantier men
att något absolut hinder inte bör föreligga mot att bevilja sådan garanti
till investeringar i stugor som avses hyras ut på något längre tid då
förhållandena i övrigt talar för att kreditgaranti beviljas. Vi förutsätter
dock att synnerliga skäl i sådant fall måste kunna anföras. Annars
är risken stor för att statligt stöd kommer att utgå till uthyrningsstugor
som genom hyreskontrakt under längre tider kommer att få karaktär av

JoU 1977/78:12

permanenta privata fritidsbostäder. En sådan utveckling skulle motverka
de med skärgårdsstödet förutsatta sysselsättningseffekterna och
bidraga till att ytterligare privatisera områden i våra skärgårdar.

I motionen 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) har föreslagits att
för lån till trädgårdsnäringen för nästa budgetår bör få disponeras 10
milj. kr. medan 4 milj. kr. av reserverade fondmedel skulle föras över
till budgetens inkomstsida. Sedan motionen inlämnades har emellertid
förhållanden inträffat som då inte kunde förutses. Sålunda har efter
årsskiftet lån beviljats med sammantaget över tre milj. kr. Totalt kvarstår
ett belopp av drygt 10 milj. kr. att disponera för här avsedda ändamål.
Enligt den av oss i motionen redovisade beräkningen krävs ett belopp
i denna storleksordning för att klara den beräknade lånegivningen
1978/79. På grund av den oväntat höga långivningen efter den 1 januari
1978 vidhåller vi inte vårt yrkande i motionen 1401, punkt 15, om återföring
av vissa medel till statsverket.

Reservationer

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (alla s) har avgivit
följande 13 reservationer till betänkandet.

1. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. (punkten 4)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 2
som börjar med ”Utskottet delar” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar (lika med utskottet) jordbrukets ra tionalisering.

Genom kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens
möjlighet att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör som motionärerna
anför höja effektiviteten och därmed inkomsterna för den
enskilde brukaren. Det får därför anses rimligt att kostnaderna för verksamheten
bestrids av jordbrukarna kollektivt. Motionärernas förslag innebär
att medel för kursverksamheten för kommande regleringsår bör
avsättas i samband med jordbruksöverläggningarna och att budgetmedel
således inte skall anvisas för verksamheten. Utskottet finner i dagens
läge starka skäl tala för den i motionen 1401 redovisade uppfattningen
på denna punkt och förordar för sin del att finansieringen av ifrågavarande
rådgivnings- och kursverksamhet för nästa budgetår sker i huvudsaklig
överensstämmelse med motionärernas förslag. Vad här anförts
innebär att utskottet avstyrker regeringens under förevarande rubrik
framlagda förslag till medelsanvisning för ändamålet.

JoU 1977/78:12

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1401, yrkandena
1 a och b, samt med avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående
anfört rörande medel till kursverksamhet till jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1978/79.

2. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkten 13)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 11
som börjar med ”Enligt utskottets” och utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner sig i rådande budgetläge böra instämma i den i motionen
1401 gjorda bedömningen på denna punkt. Behållningen på skördeskadefonden
uppgår f. n. till omkring 300 milj. kr. Det kan nämnas att
för skador på 1976 års skörd endast 36 milj. kr. sammanlagt behövde tas
i anspråk från fonden. Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet
till motionärernas uppfattning att man t. v. bör låta anstå med att föra
över ytterligare budgetmedel till fonden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1401, yrkande 2,
avslår regeringens förslag om anslag till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79.

3. Bidrag till skogsförbättringar (punkten 16)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottets
överväganden” och slutar med ”och 3 b” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill när det gäller finansieringen av de med anslaget avsedda
åtgärderna erinra om den kraftiga inkomstökning som kommit skogsbruket
till del under de senaste åren. Med hänsyn härtill anser utskottet det
för sin del motiverat att skogsbruket i större utsträckning självt bör kunna
finansiera de produktionsbefrämjande åtgärderna genom skogsvårdsavgifter.
I en till skatteutskottet hänvisad motion, 1977/78: 967 av Olof
Palme m. fl. (s), har föreslagits en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,9
till 6 promille, vilket skulle medföra ett tillskott av 120,7 milj. kr. till statskassan
för nästa budgetår, jämfört med nuvarande ca 18 milj. kr. Härigenom
kan anvisningen av budgetmedel för bl. a. produktionsbefrämjande
åtgärder i skogsbruket minskas. Utskottet tillstyrker i överensstämmelse
med det anförda i motionen 1401 framlagt förslag att anslagsanvisningen
över budgeten minskas med 12 milj. kr. och att skogsstyrelsen i stället av
de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs motsvarande
belopp att användas som bidrag till skogsförbättringar.

JoU 1977/78:12

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1977/78:1401, yrkande 3 b, beslutar att
för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr. av
de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter, för bestridande
av kostnader för bidrag till skogsförbättringar,

3. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 3 a, avslår dels
motionen 1977/78: 1623, yrkande 3, dels regeringens förslag om
medelsanvisning för budgetåret 1978/79 till Bidrag till skogsförbättringar,

4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo (punkten 17)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att merparten av de medel
som beräknas åtgå till vägbyggnader på skogar i enskild ägo bör finansieras
genom skogsvårdsavgifter. På grund härav och med hänvisning i
övrigt till de skäl som anförts i reservation nr 3 tillstyrker utskottet i motionen
framfört förslag att skogsstyrelsen av de medel som inflyter i form
av skogsvårdsavgifter tillförs 12 milj. kr. som bidrag till här åsyftade vägbyggnadsföretag.
Härigenom kan anvisningen av budgetmedel under anslaget
minskas med motsvarande belopp.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1977/78:1401, yrkande 4 b, beslutar
att för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr.
av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter för bestridande
av kostnader för vägbyggnader på skogar i enskild ägo,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1977/78: 1401, yrkande 4 a, till Vägbyggnader på skogar i
enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
8 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

5. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. (punkten
18)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 18
som börjar med ”Utskottet har” och utskottets hemställan under 1 och 2
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av kraftfulla
åtgärder för olika produktionsbefrämjande åtgärder i norra Sverige. En
ökad satsning härvidlag i överensstämmelse med motionärernas förslag
skulle bl. a. innebära ett värdefullt tillskott i fråga om sysselsättningen i
denna del av landet. Utskottet biträder således förslaget om höjning av

loij 1977/78:12

bidragsramen med 41 milj. kr. Med hänvisning till de skäl som anförts
under reservation nr 3 förordar utskottet att åtgärderna finansieras genom
skogsvårdsavgifter och att skogsstyrelsen av nämnda avgiftsmedel tillförs
75 milj. kr. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel minskas med
45 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1977/78: 1401, yrkandena 5 b och c, beslutar att för budgetåret
1978/79 tillföra skogsstyrelsen 75 000 000 kr. av de medel
som inflyter i form av skogsvårdsavgifter för bestridande av
kostnader för åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige,
m. m. samt medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 90 000 000 kr. till intensifierad
skogsvård i norra Sverige,

2. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 5 a, avslår regeringens
förslag om medelsanvisning för budgetåret 1978/79 till
Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.,

6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. (punkten 19)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder uppfattningen att här åsyftade åtgärder bör finansieras
genom skogsvårdsavgifter och hänvisar härvidlag till de skäl som
anförts under reservation nr 3 för att skogsbruket i större utsträckning
självt bör bekosta de produktionsbefrämjande åtgärderna. Utskottet tillstyrker
således yrkandet i motionen 1401 att skogsstyrelsen av de medel
som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs 2 515 000 kr. till bestridande
av kostnaderna för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel minskas med motsvarande
belopp.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 6 b, beslutar att
för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 2 515 000 kr. av
de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter för bestridande
av kostnader för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m.,

2. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 6 a, avslår regeringens
förslag om medelsanvisning för budgetåret 1978/79 till
Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.,

JoU 1977/78:12

7. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. (punkten 23)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 22
som börjar med ”Utskottet, som” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser för sin del — bl. a. med hänsyn till att läget såvitt gäller
smittsamma husdjurssjukdomar enligt lantbruksstyrelsens anslagsframställning
sedan många år varit tillfredsställande — att anledning saknas
att nu höja anslaget på sätt regeringen föreslagit. Skulle förhållandena
ändras och behov av ytterligare insatser uppkomma för att bekämpa smittsamma
husdjurssjukdomar bör medel anvisas i samband härmed. Utskottet
tillstyrker således förslaget i motionen 1401 om minskning av
anslaget med 2,5 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1977/78: 1401, yrkande 7, till Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

8. Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader (punkten 25)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 23
som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den principiella uppfattning som kommit till uttryck i
motionen 1401 och som innebär att budgetmedel inte bör användas för
att finansiera uppdragsverksamhet utan att kostnaderna bör tas in avgiftsvägen.
Enligt utskottets uppfattning bör dock analyser som utförs i Röbäcksdalen
inte kosta mer än analyser som utförs vid huvudenheten. Som
motionärerna anfört bör de extra kostnaderna för verksamheten i norra
Sverige bäras solidariskt av alla dem som utnyttjar statens utsädeskontrolls
verksamhet. Detta kan åstadkommas genom en avgiftshöjning över hela
landet som avpassas så att den kan täcka underskottet vid verksamheten
i Röbäcksdalen. Härigenom kan anslaget minskas med det belopp om
423 000 kr. som enligt utsädeskontrollens anslagsframställning föreslås
anvisat för nyssnämnda ändamål. Motionen 1401 tillstyrks således i nu
förevarande del.

Då utskottet i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna anslagsrubrik
hemställer utskottet
att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för utsädeskontrollen som utskottet i det
föregående förordat,

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1977/78: 1401, yrkande 8, till Statens utsädeskontroll: För -

JoU 1977/78:12

valtningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 15 843 000 kr.

9. Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara (punkten 29)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 25
sorn börjar med ”Utskottet finner” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det för sin del i rådande budgetläge skäligt att djurägarna
i ökad utsträckning bidrar till att finansiera verksamheten vid djursjukhuset.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1401 om en
minskning av det statliga tillskottet med 400 000 kr. Som motionärerna
anfört bör motsvarande belopp tas in avgiftsvägen. Härigenom kan anslaget
minskas med nämnda belopp.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1977/78: 1401, yrkande 9, till Sveriges lantbruksuniversitet:
Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 252 000 kr.

10. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. (punkten 31)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”hemställer utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den medelsförbrukning
som beräknats för budgetåret 1978/79 är för hög med hänsyn dels till
redovisad medelsreservation om drygt 18,7 milj. kr., dels till redovisad
tidsplan för objektens leverans och finansiering. Utskottet tillstyrker således
förslaget om nedräkning av anslaget med 1 milj. kr. Då utskottet i
övrigt inte har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt
hemställer utskottet

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1977/78: 1401, yrkande 10, till Inredning och utrustning av
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 17 500 000 kr.

11. Miljövårdsforskning (punkten 42)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 32
som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

JoU 1977/78:12

Utskottet vill framhålla att den av regeringen föreslagna anslagshöjningen
om ca 8 % knappast torde räcka till för att täcka ens de ökade
pris- och lönekostnaderna. I översikten till jordbrukshuvudtiteln har föredraganden
anfört att det krävs en fortsatt satsning på bl. a. forskningsoch
undersökningsverksamhet. Detta uttalande står enligt utskottets mening
inte i överensstämmelse med det belopp som föreslås till miljövårdsforskning.
Som i motionerna framhållits är miljövårdsforskningen en viktig
del av de samlade statliga insatserna på miljövårdens område. Också
nya satsningar är nödvändiga för att belysa aktuella miljöproblem. Bl. a.
bör nämnas att riksdagen tidigare uttalat sig för ökade forskningsinsatser
angående försurning av mark och vatten. Som ytterligare exempel på angelägna
uppgifter vill utskottet nämna bullerforskningen samt insatser för
att klarlägga verkningarna av de s. k. miljögiftema, gödslingens inverkan
på yt- och grundvatten samt i fråga om tungmetaller och PCB. Utskottet
tillstyrker med hänvisning till det anförda motionärernas förslag om ytterligare
uppräkning av anslaget med 1,7 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1977/78: 791, yrkande 14, och 1977/78:1401,
yrkande 11, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 34 300 000 kr.

12. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor (punkten 45)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 33
som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka det nödvändiga i att produktkontrollnämnden
erhåller tillräckliga resurser för sitt viktiga arbete med
att klarlägga olika kemiska ämnens skadeverkningar. Undersökningar
pågår nu bl. a. i fråga om bly, kadmium och kvicksilver. Den av regeringen
föreslagna anslagshöjningen torde enligt utskottets mening inte
täcka kostnadsfördyringen. Med hänsyn till det angelägna i att den här
åsyftade verksamheten kan fortsätta tillstyrker utskottet i motionerna 791
och 1401 framlagt förslag om ytterligare uppräkning av anslaget med
840 000 kr. i enlighet med naturvårdsverkets beräkningar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1977/78: 791, yrkande 15, och 1977/78: 1401,
yrkande 12, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.

13. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. (punkten 47)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 35
som börjar med ”Utskottet finner” och utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk
har haft avgörande betydelse för vattenvården i vårt land, samtidigt
som påtagliga sysselsättningseffekter vunnits. Utskottet anser att en fortsatt
kraftfull satsning på reningsverksutbyggnaden är nödvändig från såväl
vattenvårds- som sysselsättningssynpunkt. Den kraftiga nedskärning av
bidragsramen som regeringen föreslagit synes mot angivna bakgrund inte
acceptabel. Utskottet tillstyrker därför i motionerna 791 och 1401 framfört
förslag om höjning av bidragsramen med 40 milj. kr. till 130 milj. kr.
Då utskottet i övrigt inte har någon erinran mot regeringens förslag under
denna punkt hemställer utskottet
att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1977/78: 791, yrkande 13, och 1977/78: 1401, yrkande 13,
medger att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst
130 000 000 kr.,

NORSTEDTS TRYCKERI

STOCKHOLM 1978 780054