Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller ekonomiskt försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde
Betänkande 1977/78:FöU20
Föll 1977/78:20
Försvarsutskottets betänkande
1977/78:20
med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller ekonomiskt
försvar inom handelsdepartementets verksamhetsområde
I betänkandet behandlas de förslag i propositionen 1977/78:100, bilaga 14
(handelsdepartementet) såvitt gäller det ekonomiska försvaret, som regeringen
- efter föredragning av statsrådet Staffan Burenstam Linder - har
förelagt riksdagen.
1. Långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvaret
Pleringen har i propositionen 1977/78:100 (bil. 14 s. 84-93) berett
riksdagen tillfälle att yttra sig angående långsiktsplaneringen inom det
ekonomiska försvaret.
Föredragande statsrådet
Handelsministern erinrar om att inom det ekonomiska försvaret har sedan
år 1973 bedrivits försök med långsiktsplanering. Postverket, statensjärnvägar,
statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportnämnden,
statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk
och riksbanken har deltagit. Försöken har omfattat perspektivstudier och
programplanering. De har letts och samordnats av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ÖEF).
1 mars 1977 har ÖEF i samråd med berörda myndigheter till regeringen
lämnat rekommendationer för den fortsatta planeringen av det ekonomiska
försvaret. ÖEF anser att en samordnad långsiktsplanering inom området bör
bedrivas kontinuerligt som en naturlig och grundläggande del av beredskapsverksamheten.
Enligt överstyrelsens uppfattning är det under försöken
tillämpade planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad lämpligt att även
fortsättningsvis användas inom det ekonomiska försvaret. Överstyrelsen
föreslår därför att en planeringsomgång, dvs. det arbete som skall ge underlag
för femåriga försvarsbeslut, liksom hittills skall delas upp i tre avgränsbara
faser, perspektivstudie fas 1 och fas 2 samt programplanering.
Handelsministern delar ÖEF:s uppfattning att det under försöken tillämpade
planeringssystemet till sin allmänna uppbyggnad är lämpligt att
använda även fortsättningsvis. Han framhåller att tidshorisonten för perspektivstudiernas
fas 1, som hittills har avsett att belysa samhällsstruktur m. m.
med ett omkring 20-årigt tidsperspektiv, inte bör fixeras för hårt utan bör
kunna variera med det område som studeras. Det får, anför handelsministern
vidare, senare övervägas i vilken utsträckning perspektivstudierna skall
1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 20
FöU 1977/78:20
2
inriktas på att fullständigt belysa varje problemområde eller inriktas på
problem som i utgångsläget betraktas som otillräckligt utredda. Planeringsinsatserna
bör koncentreras till perspektivstudiernas fas 2 och programplaneringen.
Perspektivstudiernas fas 2 bör liksom hittills avse en period av fem
år och inom angivna ekonomiska ramar syfta till att närmare utforma ett antal
alternativ. Genom programplaneringen avses handlingsprogram för det
ekonomiska försvaret under femårsperioden bli klarlagda. Handelsministern
anser att syftet med långsiktsplaneringen bör vara att stegvis ta fram
beslutsunderlag för statsmakternas inriktning och utformning av det ekonomiska
försvaret. Det bör, framhåller han avslutningsvis, ankomma på
regeringen att i anvisningar ange den närmare inriktningen av de olika
momenten i planeringsomgången och de förutsättningar som skall ligga till
grund för arbetet.
Utskottet
Det ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på de resurser som
samhället har i fredstid. Planläggningen och övriga beredskapsåtgärder i fred
inriktas på att göra det möjligt att vid krig, avspärrning eller annan kris
tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och
försvar. Denna planeringsverksamhet berör stora områden av statlig och
annan verksamhet i samhället. Många statliga myndigheter är berörda. I
regeringskansliet handläggs frågor rörande det ekonomiska försvaret inom
flera olika departement. Hos riksdagen hänförs frågor rörande det ekonomiska
försvaret till skilda utskott.
Denna uppdelning av verksamheten inom det ekonomiska försvaret
kommer också till uttryck när det gäller sättet att finansiera beredskapen
inom området. En del finansieras genom det privata näringslivet och av de
affärsdrivande verken. En stor del av finansieringen sker genom oljelagringsfonden.
Medel ställs också till förfogande på flera olika anslag i statsbudgeten.
Dessa är knutna till olika huvudtitlar och när det gäller anslagen på
kapitalbudgeten till olika fonder.
En uppdelning av ansvaret för det ekonomiska försvaret finner utskottet
naturlig och önskvärd med hänsyn till den inom totalförsvaret rådande
principen att ett ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av motsvarande
ansvar i krig, om verksamheten då skall fortgå (jfr bl. a. FöU 1976/77:13 s. 17).
Denna princip får emellertid inte hindra att man eftersträvar största möjliga
samordning inom det ekonomiska försvaret samt mellan detta och andra
delar av totalförsvaret. Den försöksverksamhet med långsiktsplanering som
ägt rum har- utöver att den har medfört en ökad långsiktighet i planeringen -också bidragit till en sådan samordning. ÖEF har haft en sammanhållande
funktion på myndighetsnivån. Överstyrelsen har bl. a. sammanställt de olika
myndigheternas planering till en sammanhållen programplan för hela det
ekonomiska försvaret. Inom regeringen har handelsministern - inom ramen
FöU 1977/78:20
3
för försvarsministerns samordning av hela totalförsvaret i fred - haft en
motsvarande samordnande funktion.
Utskottet anser i likhet med handelsministern och ÖEF att det under
försöksperioden tillämpade planeringssystemet för det ekonomiska försvaret
till sin allmänna uppbyggnad är lämpat att använda även fortsättningsvis (jfr
FöU 1976/77:13 s. 96). Den nya organisationen av överstyrelsen (prop. 1976/
77:74 bil. 2, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) är också anpassad till den
programvisa uppdelning av verksamheten som har varit ett led i försöksverksamheten.
Utskottet har inte heller någon erinran mot vad handelsministern
har anfört rörande uppläggningen i stort av verksamheten inom de
olika faserna av långsiktsplaneringen.
1 detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på en negativ
erfarenhet av den hittillsvarande tillämpningen. Efter hand som behovet av
statliga åtgärder inom det ekonomiska försvaret ökat, samtidigt som olika
verksamhetsgrenar sammanförts till program för långsiktsplanering inom
olika försörjningsområden, har systemet för finansiering inte påverkats och
ter sig nu alltför svåröverskådligt.
Utskottet är medvetet om att det ekonomiska försvaret inte på samma sätt
som det militära försvaret (prop. 1970:97, SU 1970:203, rskr 1970:420) kunnat
anpassa anslagsindelning m. m. till det nya planeringssystemet. F. n. är det
därför svårt att hänföra de olika programmen till de anslag i statsbudgeten
kring vilka en stor del av budgetarbetet äger rum och genom vilka riksdagen
anvisar medel. Överföringar av medel mellan anslag och fonder försvårar
också överblicken.
Enligt utskottets mening bör det vara en stark strävan att i samband med
den beslutade förändringen av det statliga anslagssystemet (prop. 1976/
77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) åstadkomma förenklingar och en
ökad anknytning av det ekonomiska försvarets finansiering till dess programplanering.
Även i övrigt bör eftersträvas en större överskådlighet. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört med anledning av redogörelsen.
2. Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling
Regeringen har i propositionen 1977/78:100 (bil. 14 s. 94-116) föreslagit
regeringen att godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta
utveckling som föredragande statsrådet har förordat.
FöU 1977/78:20
4
Föredragande statsrådet
Handelsministern uppehåller sig inledningsvis vid de allmänna mål som
enligt 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/
77:311) skall läggas till grund för det ekonomiska försvarets fortsatta
utveckling. Han erinrar bl. a. om att riksdagen genom detta beslut angett
målen för det ekonomiska försvarets uthållighet för dels fredskriser, dels
avspärrning och krig. Beslutet innebär när det gäller målet för uthålligheten
vid avspärrning och krig att huvuddelen av det ekonomiska försvaret skall
kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en ca ettårig avspärrnings-
eller krigssituation kan medföra. Detta mål beräknades i huvudsak
kunna uppnås vid utgången av budgetåret 1981/82.
Handelsministern uttalar att det rådande statsfmansiella läget har medfört
att endast en begränsad del av det ekonomiska försvarets resursbehov för
budgetåret 1978/79 kan tillgodoses. Med hänsyn härtill och till de resursinskränkningar
som anmäldes i propositionen 1976/77:150 (bil. 2 s. 8) bedömer
han att målen för uthålligheten för avspärrning och krig för huvuddelen av
programmen kan uppnås ca ett år senare än tidigare har beräknats, dvs. vid
utgången av budgetåret 1982/83.
Därefter behandlar handelsministern inriktningen av det ekonomiska
försvaret programvis. Programplaneringen innefattar sex program nämligen
Livsmedel, Beklädnad m. m., Energi, Övriga försörjningsviktiga varor,
Transporter och Tjänster. Kostnaderna för det ekonomiska försvaret under
perioden 1978/79-1982/83 beräknas komma att uppgå till ca 7,3 miljarder
kronor i prisläge juli 1977 för den verksamhet som finansieras över
statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav utgör ca 2,2 miljarder kronor
investeringar avseende fredskrislagring.
För budgetåret 1978/79 beräknar handelsministern de sammanlagda
kostnaderna över statsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten
inom det ekonomiska försvaret till ca 884 milj. kr.
Handelsministern understryker att hans bedömning av resursbehoven
delvis baseras på översiktliga kostnadsberäkningar från programplanerna.
Den närmare bedömningen av resursbehoven bör därför enligt hans
uppfattning göras budgetårsvis vid prövning av anslagsframställningar. Han
erinrar om att denna prövning till följd av regeringens bedömning av de
åtgärder som föreslås, det allmänna ekonomiska läget samt de övriga
bedömningsfaktorer som aktualiseras, kan komma att avvika från den mer
översiktliga bedömning han nu gör.
Utskottet
ÖEF har sammanställt berörda myndigheters programplaner för perioden
1978/79-1982/83 till en programplan för det ekonomiska försvaret. Planen
har lämnats till regeringen.
FöU 1977/78:20
5
Programplaneringen har genomförts mot bakgrund av 1977 års försvarsbeslut,
som gäller perioden 1977/78-1981/82, samt enligt anvisningar från
chefen för handelsdepartementet.
Handelsministerns ställningstagande rörande det ekonomiska försvarets
fortsatta inriktning innebär att uthålligheten för avspärrning och krig för
huvuddelen av programmen kan uppnås först ca ett år senare än som angavs i
totalförsvarsbeslutet, dvs. vid utgången av budgetåret 1982/83. Vid årets
budgetbehandling har nämligen endast en begränsad del av det ekonomiska
försvarets resursbehov för budgetåret 1978/79 kunnat tillgodoses i regeringens
förslag. Handelsministern anför att en beräkning av resursbehoven
även i fortsättningen avses göras budgetårsvis mot olika då aktuella
bedömningsfaktorer. Utskottet har förståelse för att regeringen varit återhållsam
med hänsyn till det rådande ekonomiska läget. Utskottet har inte
heller någon erinran mot att det skeren årlig prövning av resursbehoven inom
det ekonomiska försvarets område. Det kan emellertid inte anses vara helt
tillfredsställande att ett så påtagligt avsteg från den våren 1977 beslutade
inriktningen av verksamheten måste göras redan första året efter beslutet.
Utskottet vill därför understryka betydelsen av att riksdagsbeslutet om den
framtida inriktningen av det ekonomiska försvaret utgör vägledning och
grund för den fortsatta prövningen av resursbehoven.
Utskottet vill i detta sammanhang och med anknytning till handelsministerns
redogörelse angående långsiktsplaneringen för det ekonomiska
försvaret påminna om sitt uttalande vid förra riksmötet om behovet av
personella resurser för planeringen (FöU 1976/77:13 s. 104). Utskottet ansåg
det angeläget att man förstärker planeringsresurserna för flertalet program.
För detta talade enligt utskottets mening främst den höjning av ambitionsnivån
som den påbörjade långsiktsplaneringen innebar liksom också de
ökade investeringarna i lager av skilda slag.
Beträffande programmet Tjänster, delprogrammet Arbetskraft, förordar
handelsministern en ökning av antalet utbildningsdagar för vapenfria
tjänstepliktiga och en förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsens planeringsresurser
för totalförsvarsändamål. Efter förslag av regeringen på arbetsmarknadsministerns
föredragning har riksdagen (prop. 1977/78:100 bil. 15, AU
1977/78:21 s. 35, rskr 1977/78:189) redan godkänt dessa åtgärder, som
försvarsutskottet anser vara angelägna. Utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga
berörs av regeringens förslag i propositionen 1977/78:159, som
utskottet avser att bereda under innevarande riksmöte.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot vad handelsministern har anfört i
denna del och hemställer
att riksdagen godkänner de riktlinjer för det ekonomiska försvarets
fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har förordat.
FöU 1977/78:20
6
3. Anslagsfrågor
Regeringen har i propositionen 1977/78:100 bilaga 14 föreslagit riksdagen
att anvisa medel och lämna bemyndiganden enligt följande sammanställning.
Anslag |
| Belopp (kr.) |
Elfie huvudtiteln F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt | förslagsanslag bemyndigande | 234 180 000 |
Fonden,for låneunderstöd | investeringsanslag bemyndigande | 15 000 000 |
V: 9. Försörjningsberedskapslån (s. | investeringsanslag bemyndigande | 36 075 000 |
V: 10. Skostrukturlån (s. 156) | investeringsanslag | 5000 000 |
Fonden,för beredskapslagring V1IL3. Lagring för beredskapsända-mål (s. 158-159) | investeringsanslag | 38 500 000 |
Diverse kapitalfonder 1X:7. Forrådsanläggningar m. m. (s. | bemyndigande investeringsanslag | 1 6 900 000 |
'Bemyndigandet avser byggnadsarbeten för forrådsanläggningar.
Utskottet
De förslag till anslag m. m. som har redovisats i det föregående avser första
året i den programplan som behandlats i tidigare avsnitt såvitt den berör
anslag inom det ekonomiska försvaret som hänförs till handelsdepartementets
verksamhetsområde. Vid anslagsberäkningen har beaktats bl. a. statsmakternas
beslut om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
(prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238) och på tekoområdet
(prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Utskottet har ingen
erinran mot anslagsberäkningarna. Önskvärdheten av ökad överskådlighet
när det gäller finansieringen inom det ekonomiska försvaret har behandlats i
samband med handelsministerns redogörelse för långsiktsplaneringen inom
denna totalförsvarsgren.
FöU 1977/78:20
7
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen under elfte huvudtiteln beträffande Överstyrelsen
för ekonomiskt fö/svar
a. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
234 180 000 kr.,
b. medger att avtal om statlig kreditgaranti får ingås inom en
ram av sammanlagt 105 000 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande fonden för låneunderstöd
a. till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.,
b. medger att avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och
garveriindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram
av 225 000 000 kr.,
c. till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1978/79 anvisar
ett investeringanslag av 36 075 000 kr.,
d. medger att avtal om offerter avseende upprätthållande av
försörjningsberedskapsviktig produktion och produktionskapacitet
på skoområdet får ingås inom en sammanlagd ram av
25 000 000 kr.,
e. till Skostrukturlän förbudgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.,
3. att riksdagen under fonden för beredskapslagring, överstyrelsens
för ekonomiskt försvar delfond, till Lagringför beredskapsändamdl
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 38 500 000 kr.,
4. att riksdagen beträffande diverse kapitalfonder, förrådsfonden
för ekonomiskt försvar
a. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som har förordats i
propositionen 1977/78:100 bilaga 14,
b. till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett investeringsanslag av 6 900 000 kr.
Stockholm den 11 april 1978
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric
Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson
(fp), Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m),
Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s). Hans Lindblad (fp)
och Olle Aulin (m).
GOTAB 57940 Stockholm 1978