Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1978/79 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 1977/78:95 jämte motioner (Betänkande 1977/78:FöU19 Försvarsutskottet)

FöU 1977/78:19

Försvarsutskottets betänkande
1977/78:19

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslag
m. m. för budgetåret 1978/79 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
och propositionen 1977/78:95 jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark - har förelagt riksdagen i
propositionerna 1977/78:100 bilaga 7 och 1977/78:95 (försvarsdepartementet).
Vidare behandlas motionerna 1977/78:288,289, 326,428,429,533, 535,
686, 687, 1036, 1038, 1043, 1046, 1047, 1487-1490, 1768 och 1773. En
sammanställning av alla motionsyrkanden återfinns i bilaga 1. Av bilagan
framgår var i betänkandet de olika yrkandena behandlas.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i propositionen 1977/78:100 bilaga 7 - i det följande kallad
budgetpropositionen-(s. 8 - 10) berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad
föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redogör för sin bedömning av den internationella
utvecklingen sedan han i propositionen 1976/77:74 (bil. 1 s. 31-41) lämnade
en utförlig redogörelse förden internationella utvecklingen och inriktningen
av den svenska säkerhetspolitiken.

Den politiska avspänningsprocess som i flera år har kännetecknat förhållandet
mellan de båda supermakterna och militärblocken har fortgått under år

1977. Fastän störningar har förekommit, finns det enligt försvarsministern
anledning tro att supermakterna inte vill låta tillfälliga klimatförsämringar
hindra avspänningens vidareutveckling.

Avspänningen förestavas av en ömsesidig önskan att befästa samlevnaden
i fred och undvika varje utveckling som kan leda till ett för båda parter
förödande kärnvapenkrig men innebär inte att ideologiska motsättningar och
misstro mellan maktblocken har upphört. Inte heller innebär den att någon
reduktion har skett av vare sig strategiska eller konventionella styrkor.
Kärnvapenkapprustningen fortsätter. Även de konventionella vapnen
genomgår en snabb teknologisk utveckling. Moderniseringar av förband och
vapensystem fortsätter, inte minst i Europa, där de båda stormaktsblocken
alltjämt håller stora och insatsberedda styrkor.

Föredragande statsrådet berör också förhandlingarna beträffande nedrustning
m. m. under det gångna året. Han anser att dessa förhandlingar har

1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 19

FöU 1977/78:19

kännetecknats av ökade ansträngningar.

Efter att ha nämnt några krisområden i världen där det råder eller finns risk
för väpnad konflikt påpekar försvarsministern att situationen i Norden
präglas av lugn och stabilitet. Han anser att Sovjetunionens styrkeuppbyggnad
på Kolahalvön är en del av hela Nordkalottkomplexet, vilket
inrymmer intressemotsättningar som kan ge upphov till konflikter, och
påpekar att fast och konsekvent svensk utrikes- och försvarspolitik spelar en
viktig roll för att vidmakthålla stabiliteten i det nordiska området.

Sammanfattningsvis anser försvarsministern att utvecklingen under det
senaste året inte ger anledning att ändra den bedömning av den internationella
situationen som han redovisade i propositionen med förslag till 1977 års
försvarsbeslut. Inriktningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik enligt
detta beslut bör enligt hans mening alltjämt gälla.

Motionerna

Beträffande säkerhets- och försvarspolitikens inriktning
och genomförande behandlar utskottet följande motioner.

1977/78:289 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en ny försvarsordning byggd på neutralitetens
och folkförsvarets principer,

2. att riksdagen i enlighet därmed uttalar sig för en minskning av
militärkostnaderna med 50 %.

1977/78:429 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandet 1 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska
säkerhetspolitiken.

1977/78:687 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att den försvarskommitté som
skall tillsättas 1978 får direktiv att framlägga förslag om svensk nedrustning,

2. att riksdagen uttalar sig för omedelbara nedskärningar av det militära
försvaret i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

Beträffande förberedelserna för nästa beslut om försvarets
långsiktiga utveckling behandlar utskottet följande motioner.

1977/78:1043 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen till
regeringen ger till känna behovet av att en grupp sakkunniga utanför förfvarsetablissemanget
ingår i den kommande säkerhetspolitiska (försvars-)
utredningen med i motionen skisserade arbetsuppgifter.

FöU 1977/78:19

1977/78:1490 av Maj Britt Theorin (s) och Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna att en kommande säkerhetspolitisk
(försvars)utredning bör få vidgade uppgifter i enlighet med vad som anförs i
motionen, dvs. att vägningar mellan olika säkerhetspolitiska instrument skall
göras och att konsekvenserna av olika grader av en minskning av den svenska
militärbudgeten skall granskas.

Utskottet

1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/
77:311) innebär att Sveriges säkerhetspolitik - som syftar till att
bevara landets frihet och oberoende - kommer till uttryck i den alliansfria
politiken, stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar, och i strävandena att
minska riskerna för krig och konflikter i världen. Vår säkerhetspolitik formas
genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i
internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Den svenska försvarspolitiken syftar till att försvaret vid en konflikt
i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning
och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon
kan bedömas vara lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den önskade
fredsbevarande förmågan. Totalförsvaret är ett uttryck för vår vilja att slå vakt
om nationens säkerhet och oberoende. Det är därför en hela folkets
angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till
landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett efter
våra förhållanden starkt försvar skall inge omvärlden respekt för Sveriges
neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar och andra aggressiva
handlingar. Det måste stå klart för alla att vi dels för en konsekvent
neutralitetspolitik, dels målmedvetet skapar sådana försvarsresurser som
ingen kan bortse från i ett krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är ett
uttryck för denna målmedvetenhet.

Motionerna 1977/78:289 (apk) och 687 (vpk) innehåller yrkanden om en
väsentlig förändring av försvarspolitiken. Den militära delen av totalförsvaret
föreslås bli kraftigt beskuren. Motioner i detta syfte har under en följd av år
avslagits av riksdagen, senast i samband med 1977 års försvarsbeslut. Ett
försvar av det slag som skisseras i motionerna skulle inte motsvara de krav
som vår säkerhetspolitik ställer. Med hänvisning till vad utskottet anförde
förra året (FöU 1976/77:13 s. 19-20) avstyrker utskottet bifall till motionerna
289 och 687, sistnämnda motion i de delar som nu behandlas.

I motionen 429 (s) yrkas att riksdagen skall ställa sig bakom vad som anförs
i motionen om den svenska säkerhetspolitiken. Motionärerna anser att
Sverige nu bör intensifiera sina insatser för nedrustning och avspänning i
världen. Begreppet nationell säkerhet bör utvidgas och ses i ett bredare
sammanhang än som en fråga om militärt försvar mot angrepp. Investeringar

FöU 1977/78:19

i politiskt förtroende är lika viktiga för den nationella säkerheten som
investeringar i rustningar, uttalar motionärerna. I motionen framhålls vidare
att den allmänna opinionen måste mobiliseras för nedrustning.

Utskottet anser att 1977 års beslut om inriktningen av Sveriges säkerhetsoch
försvarspolitik bör gälla även i fortsättningen. Utvecklingen i omvärlden
och vårt säkerhetspolitiska läge har inte under det senaste året förändrats på
sådant sätt att det är motiverat med någon ändring av denna inriktning.

Den svenska säkerhetspolitiken innefattar betydande ansträngningar av
olika slag för att främja nedrustning och avspänning i världen. Detta är en
naturlig och angelägen strävan för vårt folk. Som både den nuvarande och den
tidigare regeringen har framhållit förutsätter Sveriges säkerhetspolitik ett
samspel mellan bl. a. utrikes- och försvarspolitiken. Det finnsen bred politisk
enighet om alliansfriheten, med inriktning på neutralitet, och om att den blir
trovärdig och realistisk när den byggs upp och genomförs med stabil politisk
inriktning och med stöd av ett totalförsvar som är avpassat och uppbyggt för
att värna vårt oberoende. Eventuella förskjutningar i värderingen av olika
delar av säkerhetspolitiken måste övervägas noga. F. n. finns inte underlag
för att nedvärdera försvarspolitikens roll för landets säkerhet. Riksdagen bör
lämna försvarsministerns anförande utan erinran och avslå motionen 429,
yrkandet 1.

Motionerna 1977/78:1043 (s) och 1490 (s) behandlar sättet att bedriva
utredningsarbete införnästkommande försvarsbeslut. Utskottet
vill med anledning av dessa motioner erinra om att riksdagen i samband med
1977 års försvarsbeslut som sin mening gav regeringen till känna vad
försvarsutskottet hade anfört om arbetet med nästkommande försvarsbeslut
(FöU 1976/77:13 s. 29-33). Utskottet framhöll bl. a. att en ny försvarskommitté
i ett tidigt skede av sitt arbete kommer att granska inte minst det
säkerhetspolitiska underlaget i form av angreppsfall, krisfall, m. m. Underlagets
politiska relevans, de planerande myndigheternas sätt att utnyttja
underlaget och möjligheter att öppet presentera problematiken är frågor som
utredningen bör kunna behandla, ansåg utskottet.

Regeringen har den 30 mars 1978 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla en ny försvarskommitté. Kommitténs direktiv bifogas
detta betänkande som bilaga 2. I direktiven erinras om de tidsförhållanden
som gäller för arbetet med ett nytt långsiktigt beslut om säkerhets- och
försvarspolitiken. Ett sådant beslut förutsätts komma att fattas våren 1982.
Tidsplanen i stort för det nu påbörjade arbetet redovisas på s. 5 (jfr FöU
1974:19 s. 5).

Som framgår av försvarskommitténs direktiv avses denna i en första etapp
av sitt arbete studera samspelet mellan de säkerhetspolitiska medlen och
därvid särskilt överväga försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken.
Kommittén skall bl. a. analysera utvecklingen i omvärlden och de hot mot
vår frihet och vårt oberoende som kan uppkomma i framtiden samt pröva i
vilken omfattning underlaget överensstämmer med den syn som kommittén

FöU 1977/78:19

kommer till i sin analys. I direktiven pekas på att den etappvisa uppläggningen
av kommitténs arbete ökar möjligheterna för en offentlig debatt kring
de frågor som kommittén har behandlat, t. ex. genom ett remissförfarande.
Kommittén förutsätts bedriva sitt arbete under så stor öppenhet som möjligt
och stimulera debatten i de frågor som utreds. Den får också som uppdrag att
se över informationen om landets säkerhetspolitik.

Till ledamöter i försvarskommittén har kallats 13 personer, varav tio är
riksdagsledamöter. Av dessa är fyra ledamöter av utrikesutskottet.

Av det anförda framgår att vägningar mellan olika säkerhetspolitiska
instrument skall ske under utredningsarbetet och att försvarskommitténs
sammansättning inte talar för någon ensidighet i arbetet. Motionerna 1043
och 1490 bör avslås av riksdagen.

Utskottet erinrar om att det beslutade systemet för riksdagens medverkan i
försvarsplaneringen (prop. 1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309) innebär att
utrikes- och försvarsutskotten ges kvalificerad insyn beträffande planeringsarbetets
inriktning och resultat.

	Militärt för-	Civilförsvar	Ekonomiskt	Övrigt total-
	svar (ÖB)	(Cfs)	försvar (ÖEF)	försvar
1 februari	Perspektiv-
1979	plan del 1 redovisas
1 mars 1979		Perspektiv-	Perspektiv-	Viss redovis-
		plan del 1	studie del 1	ning av social-
		redovisas	redovisas	styrelsen
Juni 1979	Regeringen ger anvisningar för perspektivplaneringens fas 2
Juli 1979			Regeringen ger anvis-ningar för perspek-tivstudiernas fas 2	Regeringen ger vissa an-visningar
2 kvartalet	Perspektiv-	Perspektiv-
1980	plan del 2 redovisas	plan del 2 redovisas
1 juli 1980			Perspektiv-studie del 2 redovisas	Vissa studie-resultat redo visas
Våren 1981	Regeringen ger anvisningar för programplaner för perioden
	1982/83-1986/87

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:289 och 1977/78:687,
yrkandena 1 och 2, om inriktning mot en ny försvarsordning,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:429, yrkandet 1,
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om
säkerhets- och försvarspolitiken.

FöU 1977/78:19

3. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:1043 och 1977/78:1490
om förberedelserna för nästa försvarsbeslut.

2. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1976/77

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 16-26) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret under budgetåret 1976/77.

Utskottet

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat årsredovisningar
för budgetåret 1976/77.1 propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse
för hur myndigheternas uppgifter har genomförts och tilldelade resurser
använts samt om orsakerna till eventuella störningar i den planerade
verksamheten.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1976/77 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

3. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1977/78

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 27-28) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret under budgetåret 1977/78.

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de rikti injer som
finns angivna i propositionen 1976/77:100 (bil. 7, FöU 1976/77:9, rskr 1976/
77:154) och propositionen 1976/77:74 (bil. 1, FöU 1976/77:13, rskr 1976/
77:311).

Verksamheten påverkas av att det ekonomiska utrymmet för materielbeställningar
är mindre än vad som räknades med i samband med försvarsbeslutet.
Försvarsministern anger orsakerna till detta. Utskottet återkommer
till hithörande frågor vid behandlingen av det militära försvarets fortsatta
utveckling.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1977/78 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

FöU 1977/78:19

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 56-71) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
föredragande statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redogör för de grunder för det militära försvarets
fortsatta utveckling som fastställdes genom 1977 års försvarsbeslut. Han
anser att dessa grunder alltjämt skall ligga fast.

Försvarsministern berör därefter bl. a.
o kostnadsutvecklingen

o det ekonomiska utrymmet för materielanskaffning
o likviditetssituationen för armén.

Försvarsministern anser att den principiella inriktningen i 1977 års
försvarsbeslut skall stå fast. Ambitionerna i beslutet kan dock inte till alla
delar fullföljas i den ekonomiska nivå som har angetts i beslutet. Det blir
nödvändigt att senarelägga vissa verksamheter eller att låta dem utgå ur den
fortsatta planeringen. Härefter tar försvarsministern ställning till utvecklingen
av avvägningsprogram och funktioner. Han anger därvid de förändringar
som enligt hans mening måste vidtas i förhållande till 1977 års
försvarsbeslut. Vid redogörelsen berörs bl. a.
o antalet moderniserade infanteribrigader
o benämning på infanteribrigad (77 eller 66 R)
o renovering och modifiering av centurionstridsvagnar
o tunga pansarvärnsrobotar
o hemvärnets modernisering
o planeringen för kustartilleriet
o ytattackförbandens omstrukturering
o sjörobotar

o den planerade anskaffningen av minjaktfartyg
o framtida anskaffning av attack- och skolflygplan
o utveckling och anskaffning av ubåt A 17
o antalet jaktdivisioner
o frågan om robotanskaffning

o samverkan och medinflytande för anställda och värnpliktiga
o repetitionsutbildningen under budgetåret 1978/79
o förtidsavgången av flygförare från flygvapnet
o personalminskningar inom försvarsmakten
o rationaliseringsverksamheten

o den ekonomiska planeringsramen för perioden 1978/79-1982/83.

FöU 1977/78:19

Motionerna

Beträffande planeringsfrågor behandlar utskottet följande motioner.

1977/78:288 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att icke inköpa attackflygplanet B3LA och att vidare
utredning och forskning kring detta projekt avbryts.

1977/78:429 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandet 2 att riksdagen
godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
angetts i motionen.

1977/78:1038 av Hans Lindblad m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om en för hela totalförsvaret gemensam
personalplanering inom ramen för en totalförsvarslag blir belyst inför nästa
försvarsbeslut.

1977/78:1768 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att
avslå propositionen 1977/78:95 och att hos regeringen hemställa om ett nytt
förslag i enlighet med de riktlinjer som förordas i motionen.

1977/78:1773 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandet 1 att riksdagen
beslutar att pågående forsknings- och utvecklingsarbete med B3LA
avbryts.

Beträffande värnpliktsutbildning m. m. behandlar utskottet
följande motioner.

1977/78:326 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag som ger de värnpliktiga rätt att bilda
fackföreningar enligt de riktlinjer som har framförts i motionen.

1977/78:428 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandet 4 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inflytandefrågor
för de värnpliktiga.

1977/78:1036 av Arne Fransson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående målsättningen om
en reglerad arbetstid för de värnpliktiga under grundutbildningen.

1977/78:1047 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar hos
regeringen begära att de värnpliktigas arbetstid regleras till 40 timmar i
veckan och att kompensation i ledighet ges för vakt, beredskap och
övningar.

1977/78:1487 av Hans Petersson i Röstånga (fp) och Bonnie Bernström (fp)
såvitt avser yrkandet 1 att riksdagen uttalar att målsättningen i vad gäller
värnpliktiga i grundutbildning bör vara ett medeltal om 40 timmar per
utbildningsvecka.

FöU 1977/78:19

Utskottet

I samband med 1977 års försvarsbeslut anförde utskottet att ett militärt
angrepp ställer de största omedelbara kraven på vårt totalförsvar och att
försvar mot militärt angrepp - med hänsyn till det krigsavhållande syftet - är
den viktigaste utgångspunkten för vår försvarsplanering (FöU 1976/77:13
s. 17 och 39).

Försvarsministern redovisar förhållanden som påverkar de ekonomiska
möjligheterna att till alla delar fullfölja ambitionerna i försvarsbeslutet.
Kostnadsutvecklingen för anställd personal, materielunderhåll och byggnadsverksamhet
minskar utrymmet för bl. a. repetitionsutbildning och
materielanskaffning. Vidare har uppkommit en akut brist på betalningsmedel
för vissa utlagda materielbeställningar. Utskottet ser allvarligt på denna
utveckling. Erfarenheterna från de båda senaste försvarsbesluten visar att
den ekonomiska hållbarheten hos de långsiktiga planerna inte är vad man
kunde önska. Faktorer som påverkar stabiliteten i försvarsplaneringen och
därmed de planerande myndigheternas möjligheter att lämna statsmakterna
hållbart beslutsunderlag bör därför ägnas ökad uppmärksamhet.

De akuta likviditetsproblemen för armén beror bl. a. på att det under
budgetåren 1975/76 och 1976/77 har beställts mer materiel än vad betalningsmedlen
medger. Balansen mellan tillgängliga betalningsmedel och
planerad anskaffningsverksamhet bedöms inte kunna återställas inom armén
som helhet under budgetåret 1977/78. Detta gäller trots att det med enstaka
undantag har införts stopp för nya beställningar av materiel samtidigt som
repetitionsutbildningen och byggnadsverksamheten inom armén har begränsats
så långt det är praktiskt möjligt. Försvarsministern godtar i stort
överbefälhavarens förslag till åtgärder under budgetåren 1977/78 och 1978/
79. Åtgärderna innebär omfördelning av medel under innevarande budgetår
från flygvapnet till armén samt återföring av medlen till flygvapnet vid
ingången av nästa budgetår.

Försvarsministern betecknar det som helt otillfredsställande att de rådande
likviditetsproblemen kunnat uppstå. Det visar enligt hans mening på en
allvarlig brist i kontrollen av anslagens utnyttjande. Han har låtit göra en
analys av orsakerna till det inträffade. Analysen har utförts av en särskilt
förordnad utredningsman, som den 15 februari 1978 redovisade resultaten i
en promemoria (Ds Fö 1978:1). Promemorian innehåller bl. a. förslag till
ändringar i bemyndigandesystemet och andra förfaranden i anslutning till
materielanskaffningen. Dessa förslag övervägs f. n. inom försvarsdepartementet.

Utveckling och anskaffning av materiel måste ske enligt långsiktiga planer.
För många objekt går lång tid från beställningen till utvecklingsarbetets
avslutande eller leveransen av materiel. Betalningsmedel kan förbrukas bl. a.
i form av förskott vid beställning, successivt under utvecklingsarbete och i
samband med leveranser. Verksamheten inriktas med hjälp av beställnings -

FöU 1977/78:19

bemyndiganden medan dess takt bestäms av tillgången på betalningsmedel.

Skillnaden mellan lämnade bemyndiganden och anvisade betalningsmedel
vid en viss tidpunkt brukar benämnas bemyndigandeskuld. Förhållandet
mellan bemyndigandeskulden vid budgetårsskifte och beräknad tillgång på
betalningsmedel - inkl. prisregleringsmedel - under budgetåret före budgetårsskiftet
kallas bemyndigandekvot. 1 samband med 1977 års försvarsbeslut
(FöU 1976/77:13 s. 70-71) anförde utskottet att en ökning av bemyndigandeskulder
och bemyndigandekvoter är naturlig i samband med ett nytt
försvarsbeslut. Utskottet framhöll att den genomsnittliga kvoten bör minska
under de närmaste åren.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt framhålla betydelsen av att man
upprätthåller en balans mellan utnyttjade beställningbemyndiganden och
tillgängliga betalningsmedel. Utskottet förutsätter att det vidtas energiska
åtgärder som förhindrar en upprepning av det inträffade.

Enligt motionen 429(s)skulle man med ett försvarsbeslut år 1977 enligt det
socialdemokratiska alternativet ha undvikit de planeringsproblem som
uppkommit. Motionärerna lämnar vidare synpunkter som enligt deras
mening bör vara vägledande under arbetet inför nästkommande försvarsbeslut.
De anser att en svensk politik för nedrustning för att vara trovärdig
måste förenas med medvetna ansträngningar att hålla våra egna försvarskostnader
under kontroll. De hävdar vidare att den tekniska utvecklingen gynnar
den part som är försvarare i en väpnad konflikt och tar sedan upp
samhällsekonomiska och statsfmansiella aspekter. Säkerhetspolitiska, militärtekniska
och ekonomiska motiv talar enligt motionärerna för en sådan
omstrukturering av det militära försvaret att det än mer markant än hittills
utvecklas till att bli ett folkförsvar.

Utskottet anser liksom försvarsministern att de beslutade grunderna för
det militära försvarets utveckling och den principiella inriktningen av
planeringen bör ligga fast.

Utskottet finnér det osannolikt att hållbarheten i de långsiktiga planerna
skulle ha varit påtagligt större om riksdagen år 1977 hade inriktat försvarsplaneringen
efter en i vissa avseenden lägre ambition och med mindre
resurser. När det gäller olika faktorer som riksdagen enligt motionen 429 (s)
nu bör ange som grund för kommande planeringsarbete vill utskottet
påminna om planerings- och utredningsarbetets syfte. Detta är bl. a. att i ett
tidigt skede studera olika faktorer som har betydelse för vår försvarsplanering
och väga dessa mot varandra. Att riksdagen nu skulle binda den prövning
som skall ske i olika steg-bl. a. i en parlamentariskt sammansatt kommitté -kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet avstyrker bifall till motionen 429 i
denna del.

I budgetpropositionen (s. 63-64) anmälde försvarsministern att frågan om
framtida anskaffning av attack- och skolflygplan

FöU 1977/78:19

var under beredning. 1 propositionen 1977/78:95 har regeringen sedermera
tagit upp denna fråga. Utskottet behandlar den nu i samband med övriga
planeringsfrågor. Såvitt gäller regeringens förslag om anslag och beställningsbemyndigande
till forskning och utveckling för flygvapenförband återkommer
utskottet bland övriga anslagsfrågor.

I betänkandet FöU 1976/77:13 (s. 44-49) behandlade utskottet frågor
beträffande ersättning för attackflygplanet AJ 37 Viggen och skolflygplanet
SK 60. I propositionen 1977/78:95 redogörs för resultaten av arbetet i den
särskilda beredning, B3LA-beredningen, som lämnade sin rapport (Ds Fö
1977:7) i oktober 1977.

B3LA-beredningen har funnit att valet bör stå mellan ett alternativ som
innerhåller sex divisioner A 20 och 45 skolflygplan av utländsk eller svensk
tillverkning och ett alternativ som innehåller nio divisioner B3LA och två
divisioner AJ 37 Attackviggen som i sin nuvarande utformning behålls till
mitten av 1990-talet. B3LA-alternativet beräknas av regeringen kräva ett
tillskott till försvarsmaktens planeringsram för perioden 1977/78-1981/82 av
ca 350 milj. kr. per budgetår i prisläge februari 1977. Alternativet med A 20
beräknas kräva ett påslag om ca 100 milj. kr. per budgetår eller en
omplanering som ger samma besparing. Försvarsministern bedömer att en
sådan omplanering måste ske främst genom att utvecklingsarbetet på A 20
begränsas.

Regeringen har inte ansett det möjligt att i nuvarande statsfinansiella läge
höja utgiftsramen för det militära försvaret fr. o. m. budgetåret 1978/79.
Några förutsättningar att göra sådana omplaneringar inom försvarsmaktens
planeringsram som skulle göra det möjligt att utveckla B3LA utan ramtillskott
finns inte, om inte 1977 års försvarsbeslut omprövas.

Försvarsministern redogör i propositionen 1977/78:95 (s. 11) för olika skäl
som enligt hans uppfattning talar för att man inte skall fatta ett slutligt beslut i
flygplansfrågan nu. Under hösten 1977 har förhandlingar ägt rum med
berörda industrier. Syftet har varit att dels minska de totala utvecklingskostnaderna
för B3LA, dels skapa förutsättningar för att behålla handlingsfriheten
ytterligare ett år. Handlingsfriheten kan behållas genom att berörda
industrier åtar sig att delvis med egna medel utföra utvecklingsarbete på både
B3LA och A 20 fram till den 1 juli 1979.

De totala utvecklingskostnaderna för B3LA utgör enligt B3LA-beredningens
rapport 2 780 milj. kr. i prisläge februari 1977. Under höstens
förhandlingar har detta pris minskat med ca 75 milj. kr. genom att industrin
har åtagit sig att på egen bekostnad tillverka ett provflygplan under
förutsättning att det blir industrins egendom sedan det har fyllt sin uppgift
som provflygplan åt flygvapnet. Vidare har industrin enligt några olika
alternativ erbjudit s. k. takpris för serietillverkningen av Jaktviggen under
förutsättning att utvecklingsarbetet på B3LA inte avbryts nu.

Berörda industrier har vidare åtagit sig att bedriva utvecklingsarbetet på
B3LA enligt en något ändrad tidsplan fram t. o. m. den 30 juni 1979 till ett pris

FöU 1977/78:19

som motsvarar de medel som finns tillgängliga i flygvapnets planering. Inom
ramen för dessa medel har industrierna dessutom åtagit sig att utföra
erforderligt systemdefinitionsarbete på A 20 så att typarbetet på detta flygplan
kan starta omgående, om typarbetet på B3LA avbryts den 30 juni 1979, utan
att statsverket åsamkas merkostnader.

Det är alltså enligt propositionen 1977/78:95 möjligt att behålla handlingsfriheten
ytterligare ett år utan att utgiftsramen för det militära försvaret
behöver tillföras mer pengar under budgetåret 1978/79. Om man beslutar sig
för att därefter fortsätta utvecklingsarbetet på B3LA uppstår inga statsfinansiella
eller samhällsekonomiska merkostnader jämfört med ett beställningsbeslut
nu. Ett sådant beslut kräver dock en höjning av försvarsmaktens
planeringsram fr. o. m. budgetåret 1979/80.

Om man beslutar sig för att avbryta B3LA-projektet den 30 juni 1979, har
försvaret drabbats av vissa kostnader som inte direkt kan nyttiggöras i
fortsättningen. Avtalet med industrin om bibehållen handlingsfrihet innebär
emellertid enligt regeringen minskade kostnader för serieproduktionen av
JA 37.

Det år som man har handlingsfrihet i flygplansfrågan bör enligt försvarsministerns
mening användas för att inhämta ytterligare beslutsunderlag,
främst avseende alternativ som innebär att B3LA inte utvecklas. Med hänsyn
till frågans stora betydelse från samhällsekonomiska, säkerhetspolitiska och
industripolitiska synpunkter har försvarsministern, med stöd av regeringens
bemyndigande, tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Försvarsministern erinrar i sammanhanget om att valet av anskaffningsalternativ
för attack- och skolflygplan har stor betydelse för den inhemska
förmågan att i framtiden utveckla och producera mer kvalificerade robotsystem
än lätta pansarvärns- och luftvärnsrobotar. Om B3LA anskaffas
förutsätts - även i kostnadskalkylerna-att man anskaffar robot B 83, som är
särskilt avsedd för detta flygplan. En utveckling av denna robot skapar
förutsättningar att i framtiden utveckla och tillverka kvalificerade robotar i
landet.

I motionen 288 (apk) yrkas att riksdagen beslutar att flygplanet B3LA inte
skall köpas och att all utredning och forskning kring projektet skall avbrytas.
Enligt motionärerna talar neutralitetspolitiska, ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga
skäl för att regeringen avbryter arbetet med B3LA.

1 motionen 1768 (vpk) yrkas att propositionen 1977/78:95 skall avslås och
regeringen anmodas att lämna ett nytt förslag enligt de riktlinjer som förordas
i motionen. Motionärerna förordar en övergång till lätta attackplan och
betecknar vidareutveckling av SK 60 (SAAB 105) som en lämplig övergångsmodell.

Motionen 1773 (s) innehåller förslag om riksdagsbeslut att pågående
forsknings- och utvecklingsarbete beträffande flygplanet B3LA skall avbrytas.
Eftersom utveckling och anskaffning av B3LA inte får plats i den
ekonomiska ramen bör planeringen i stället inriktas på att attackförbanden

FöU 1977/78:19

liksom nu skall innehålla en medeltung och en lätt komponent. Som
medeltungt flygplan bör alternativen A 20 och tidsförlängning av AJ 37
prövas. Ett annat alternativ är att i ett något vidgat JA-program låta några
divisioner inriktas för attackfunktionen. De skolflygplan som behövs i
flygvapnet bör liksom hittills organiseras för krigsuppgifter i lätta attackförband.
Vid ersättning av nuvarande skolflygplan bör siktet vara inställt på en
anskaffning inom landet men även utländska alternativ bör studeras. Vidare
kritiseras i motionen 1773 de åtgärder som regeringen har vidtagit för
verksamheten beträffande B3LA.

1977 års försvarsbeslut innebar beträffande framtida anskaffning av attackoch
skolflygplan att man skulle ytterligare studera och överväga olika
alternativ (FöU 1976/77:13 s. 48). B3LA-beredningen har för sin del utpekat
två huvudalternativ och lämnat underlag för att bedöma konsekvenserna vid
ett beslut att utveckla flygplanet B3LA. Den nyligen tillkallade flygindustrikommittén
har till uppgift bl. a. att klarlägga konsekvenser och behov av
åtgärder om B3LA inte skall utvecklas. Kommitténs direktiv återges som
bilaga 3 till detta betänkande.

Regeringen har genom försvarets materielverk med berörda företag träffat
avtal som skall ge den avsedda handlingsfriheten fram till den 1 juli 1979.
Enligt avtalet utförs arbete för en kostnad av ca 400 milj. kr. Härav svarar
staten för 310 milj. kr. och företagen själva för återstoden. Budgetmässigt
åtgår minst 280 milj. kr. av beställningsbemyndigande som riksdagen har
lämnat för innevarande budgetår. Medelsförbrukningen fördelar sig med ca
90 milj. kr. innevarande budgetår och ca 220 milj. kr. nästa budgetår (prisläge
februari 1977).

Arbetena inom ramen för 310 milj. kr. gäller fortsatta studier och
utredningar samt övrigt inledande typarbete m. m. inom olika teknikområden
för att behålla handlingsfriheten beträffande projekten B3LA och
A 20.

Förhandlingarna om verksamhet för att behålla handlingsfriheten i fråga
om framtida anskaffning av attack- och skolflygplan har också lett till ett avtal
som bedöms minska kostnaderna för serieproduktionen av JA 37 med
betydande belopp. Även om B3LA-projektet inte fullföljs beräknas därför
anskaffningen av jaktsystemet bli billigare än om B3LA-arbetet hade
avbrutits nu.

Enligt de tre motioner som föreligger behövs inte den handlingsfrihet som
regeringens förslag förutsätter. Motionärerna anser att projektet B3LA bör
överges redan nu. I motionen 1773 (s) anförs ekonomiska skäl till detta.
Uppskov med beslut omöjliggör enligt motionärerna meningsfull planering.

Utskottet har liksom regeringen inte möjlighet att bedöma om det
statsfinansiella läget kan komma att medge ett positivt beslut beträffande
B3LA. Detta talar för att ytterligare handlingsfrihet bör eftersträvas. De

FöU 1977/78:19

uppnådda villkoren för handlingsfrihet intill den 1 juli 1979 är enligt
utskottets mening godtagbara.

Det år som man har handlingsfrihet i flygplansfrågan bör som försvarsministern
anger utnyttjas för att inhämta ytterligare beslutsunderlag.

1 årets finansplan (prop. 1977/78:100 bil. 1 s. 31) understryker regeringen
betydelsen av teknisk utveckling och forskning. 1 propositionen 1977/78:111
(s. 96) uttalas att erfarenheter från upphandlingen av försvarsmateriel visar
att en upphandling av tekniskt avancerad materiel medför en avsevärd
stimulans till tekniskt utvecklingsarbete i industrin, inte bara inom det direkt
berörda teknikområdet utan även inom angränsade teknikområden.

Som framgår av direktiven till flygindustrikommittén skall denna klarlägga
en rad frågor som sammanhänger med alternativet att B3LA inte utvecklas.
Kommittén skall också studera frågor inom robotområdet.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern anfört i
propositionen 1977/78:95 och anser därför att riksdagen bör avslå motionerna
288 (apk), 1768 (vpk) och 1773 (s), motionen 1768 såvitt nu är i fråga.
Regeringens förslag om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling
behandlas senare i betänkandet. Yrkandet i motionen 1768 behandlas
även i anslutning till dessa förslag.

I samband med 1977 års försvarsbeslut behandlade utskottet flera frågor
om utveckling och anskaffning av robotar för olika avvägningsprogram
(FöU 1976/77:13 s. 50-52). Beslutet innebar bl. a. att en då pågående inhemsk
utveckling av en IR-robot för JA 37 Viggen (robot 72) borde fortsätta för att
bidra till handlingsfriheten att på sikt utveckla kvalificerade robotsystem
inom landet.

Försvarsministern anmäler i propositionen 1977/78:95 (s. 13) att fortsatta
studier har visat att kostnaderna för att utveckla och tillverka robot 72 inte
står i rimligt förhållande till den effekt roboten bedöms ge. Han uttalar att
arbetet på robot 72 bör avbrytas. Utskottet har inhämtat att det inte längre
bedrivs något sådant arbete på försvarets bekostnad.

I motionen 1038 (fp) föreslås att frågan om en för hela totalförsvaret
gemensam personalplanering - inom ramen för en
totalförsvarslag - skall belysas inför nästa försvarsbeslut. Motionärerna
uttalar att det är nödvändigt att ändra en lagstiftning som f. n. ger det militära
försvaret totalt företräde när det gäller att utbilda män för en krigsuppgift. De
redovisar också synpunkter beträffande bl. a. antalet fredsförband inom det
militära försvaret, utbildningstiden för värnpliktiga, kostnadsutvecklingen
för försvarsmakten och effekterna inom olika delar av totalförsvaret vid en
samlad personalplanering byggd på könsneutral uttagning.

En motion (1976/77:343) med liknande inriktning men med mera
begränsat yrkande behandlades i samband med 1977 års försvarsbeslut. Det
gällde då direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret. Utskottet (FöU
1976/77:13 s. 83-85) erinrade i det sammanhanget om vissa överväganden av

FöU 1977/78:19

1972 års vämpliktsutredning (Ds Fö 1976:2) och om den beslutade översynen
av frågan om totalförsvarets personalbehov. I samma betänkande (s. 57-58)
rekommenderade utskottet en samlad prövning av systemet för värnpliktsutbildning
och av väsentliga delfrågor inom detta system. Utskottet räknade
med att detta skulle kunna bli en deluppgift för en ny försvarsutredning.
Riksdagen följde utskottet.

Frågor om utnyttjande av landets personella tillgångar skall studeras under
arbetet inför nästa försvarsbeslut. Den pågående översynen av totalförsvarets
personalbehov kommer att ge visst underlag härför. Översynen sker i
samverkan mellan överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen, värnpliktsverket
och civilförsvarsstyrelsen. Utskottet vill vidare peka på att varje
försvarsstruktur i perspektivplan del 1 för det militära försvaret skall
beskrivas med angivande av bl. a. det värnpliktsuttag som förutsätts.

Totalförsvarets personalbehov berörs också av vissa andra aktuella frågor.
Det gäller ökad samordning av resurserna för räddningstjänst i fred och krig,
avvecklingen av civilförsvarets bevakningskår och utnyttjande av vapenfria
tjänstepliktiga för olika ändamål som är betydelsefulla för samhället under
beredskap och krig.

I direktiven till försvarskommittén anges att det finns anledning att
fortlöpande pröva hur våra totala personaltillgångar bör disponeras och
fördelas inom totalförsvaret liksom vilken utbildning i fredstid som med stöd
av pliktlag bör läggas på medborgarna för att de skall kunna fullgöra sina olika
totalförsvarsuppgifter. Försvarsministern finner det vara naturligt att
kommittén ägnar särskild uppmärksamhet åt dessa frågor.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen nu inte bör uttala sig
enligt förslaget i motionen 1038.

Utskottet går så över till att behandla vissa frågor om värnpliktsutbildning
m. m.

Försvarsministern uttalar att ekonomiska skäl gör det nödvändigt att starkt
begränsa repetitionsutbildningen vid alla försvarsgrenar under nästa budgetår.
Utskottet godtar detta som en nödvändighet men vill erinra om
repetitionsutbildningens stora betydelse för krigsförbandens förmåga. Det
bör vara en stark strävan att efter budgetåret 1978/79 åter öka repetitionsutbildningens
omfattning, om möjligt till den nivå som systemet för värnpliktsutbildning
förutsätter.

I budgetpropositionen (s. 65) uttalar försvarsministern att värn pliktsförsvarets
effekt är beroende av att de enskilda - både anställda och värnpliktiga -aktivt medverkar och bär sin del av ansvaret. Han anser att den utveckling
som nu pågår beträffande samverkan och medinflytande kan öka möjligheterna
att nå dessa mål samt erinrar om den kommitté (Fö 1977:01) som
utreder formerna m. m. för de värnpliktigas medinflytande.

1 motionen 428 (s) finns ett yrkande om inflytandefrågor för de värnpliktiga.
Motionärerna anser att värnpliktsinflytandekommittén har riktats in på

FöU 1977/78:19

frågor som inte är så centrala för att lösa de värnpliktigas inflytandefrågor
lokalt. Motionärerna diskuterar bl. a. formerna för ett gott och förtroendefullt
samarbete mellan varje myndighets ledning, den fast anställda personalen
och de värnpliktiga.

Frågor om de värnpliktigas medinflytande behandlades utförligt av
utskottet (FöU 1976/77:13 s. 60-62) inför 1977 års försvarsbeslut. Utskottet
ansåg det vara angeläget att de värnpliktiga ges inflytande över vissa
utbildningsfrågor. Med hänvisning till riksdagsbehandlingen för mindre än
ett år sedan och till den arbetande värnpliktsinflytandekommittén avstyrker
utskottet bifall till motionen 428 i denna del.

Motionen 326 (vpk) gäller att de värnpliktiga skall medges att bilda
fackföreningar med rätt att förhandla och vidta stridsåtgärder. Motioner med
samma syfte har flera gånger avslagits av riksdagen (jfr FöU 1975/76:12 och
22 samt FöU 1976/77:13 s. 58-59). Värnpliktiga har självfallet rätt att bilda
föreningar av olika slag, också föreningar som syftar till att tillvarata de
värnpliktigas intressen. Sådan organisation kan dock av olika skäl inte
tillerkännas den förhandlingsrätt som gäller för arbetsmarknadens parter.
Formerna för de värnpliktigas inflytande är f. n. föremål för utredning inom
värnpliktsinflytandekommittén. Motionen 326 bör avslås.

Motionerna 1036 (c), 1047 (vpk) och 1487 (fp) innehåller yrkanden om
kortare utbildningstid varje vecka för de värnpliktiga under grundutbildning.
Även denna fråga behandlades utförligt i samband med försvarsbeslutet
(FöU 1976/77:13 s. 59-60). Nu som då räknar utskottet med att flertalet
värnpliktiga inte föredrar en längre tjänstgöringstid för att få färre timmar
under utbildningsveckan. Faktorer av betydelse för det normala timantalet i
utbildningsveckorna under grundutbildning torde komma att studeras vid
det utredningsarbete om värnpliktsutbildningen som riksdagen rekommenderade
förra året. Härvid kan också prövas möjligheterna till viss variation av
antalet veckotimmar under olika perioder av utbildningen (jfr FöU 1976/
77:13 s. 60). Utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande motioner.

I budgetpropositionen (s. 67-70) lämnar försvarsministern uppgifter
beträffande försvarsmaktens anställda personal och de
personalminskningsmål som har satts upp för att motverka kostnadsstegringarna
för fredsorganisationen. Utskottet anser det vara angeläget att här ge
en samlad bild av de resultat som har uppnåtts och de mål som gäller efter
riksdagens beslut med anledning av propositionen 1977/78:63 om försvarsmaktens
centrala ledning (FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174).

Försvarsministern erinrar om att det nu gällande målet för personalminskningen
inom försvarsmakten grundas på ett regeringsbeslut (år 1973). Enligt
detta skall under perioden september 1972-september 1979 genomföras en
sammanlagd nettominskning av antalet anställda inom försvarsmakten om
minst 3 900. I budgetpropositionen anges att under tiden september
1972-mars 1977 har antalet anställda inom försvarsmakten - med hänsyn

FöU 1977/78:19

tagen till viss omräkning - minskat med 2 890. Försvarsministern bedömer
det vara möjligt att uppnå det i regeringsbeslutet uppsatta minskningsmålet.

Riksdagens beslut våren 1977 om bl. a. riktlinjerna för det militära
försvarets fortsatta utveckling innebar att man t. v. skulle planera för en
personalminskning med 2 500 anställda under perioden 1977/78-1981/82
(prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 132, FöU 1976/77:13 s. 52, rskr 1976/77:311).

Enligt det beslut som riksdagen nyligen har fattat om riktlinjer för
försvarsmaktens centrala ledning m. m. (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9,
rskr 1977/78:174) skall inom försvarsmaktens centrala och högre regionala
organisation eftersträvas en minskning med omkring 1 850 anställda intill
mitten av 1980-talet. Utgångspunkten för minskningen är det bedömda
personalläget i april 1978.

Överbefälhavaren har för programplaneperioden 1978/79-1982/83 planerat
en minskning med 2 700 anställda. Försvarsministern biträder i budgetpropositionen
t. v. överbefälhavarens planering men erinrar om att den i
propositionen 1977/78:63 angivna minskningen är större än vad man hittills
har planerat för.

Uppnådd personalminskning och i olika sammanhang angivna personalminskningsmål
sammanfattas i bilaga 4.

Utskottet tillstyrker att planeringsramen för perioden 1978/79-1982/83 i
enlighet med riksdagens beslut under riksmötet 1976/77 bestäms enligt
följande tabell (prisläge februari 1977):

Budgetår	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1978/79- 1982/83
Basbelopp	11 499	11 499	11 499	11 499	11 499	57 495
Återtagning	-	55	55	55	-	165
Planeringsram	11 499	11 554	11 554	11 554	11 499	57 660

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande planeringsfrågor

1. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:288 och 1977/78:1773,
yrkandet 1, om avbrytande av flygplanprojektet B3LA,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1768 såvitt avser nytt
förslag av regeringen angående flygplananskaffning m. m.,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1038 om totalförsvarets
personalplanering,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:100 och med
avslag på motionen 1977/78:429, yrkandet 2, godkänner de
riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
föredragande statsrådet har angett,

2 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 19

FöU 1977/78:19

beträffande värnpliktsutbildning m. m.

5. att riksdagen avslår motionen 1977/78:326 om fackföreningar
för värnpliktiga,

6. att riksdagen avslår motionen 1977/78:428, yrkandet 4, om
inflytandefrågor för värnpliktiga,

7. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:1036, 1977/78:1047
och 1977/78:1487, yrkandet 1, om tjänstgöringstiden för värnpliktiga.

5. Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m. - militära
försvaret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 75-80) föreslagit riksdagen att

1. för budgetåret 1978/79 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
till 11 513 740 000 kr. i prisläge februari 1977,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1978/79 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1978/79 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt
värnpliktiga vilka överstiger vad nettoprisindex ger,

4. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1978/79 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen för budgetåret 1977/78,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 medge överskridande
av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur-
eller beredskapsskäl,

6. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat beträffande
förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Motionerna

Beträffande utgiftsram m. m. behandlar utskottet följande motioner.

1977/78:429 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena

att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1978/79 till 11 208 400 000 kr., i prisläge februari 1977 (yrkandet
3),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel för
budgetåret 1978/79 (yrkandet 4),

att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndigande att justera
utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1978/79 med den del av
ökade kostnader för förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad nettoprisindex
ger (yrkandet 5).

FöU 1977/78:19

1977/78:687 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandet 3 att riksdagen
beslutarom en sänkning av fdrsvarskostnaderna förbudgetåret 1978/79 med
2,954 miljarder kronor, innebärande

a. att anslaget under A. Försvarsdepartementet fastställs till 36 380 000
kr.,

b. att anslaget under B. Arméförband fastställs till 3 651 000 kr.,

c. att anslaget under C. Marinförband fastställs till 1 438 800 kr.,

d. att anslaget under D. Flygvapenförband fastställs till 3 429 200 kr.

1977/78:1773 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandet 2 att riksdagen ger
regeringen som sin mening till känna vad i motionen anförs om justering av
betalningsmedel och bemyndiganderamar.

Beträffande värnpliktsförmåner behandlar utskottet följande
motioner.

1977/78:428 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena
att riksdagen beslutar att utryckningsbidraget höjs från 1 000 kr. till 1 500
kr. (yrkandet 1),

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värnpliktsekonomisk undersökning (yrkandet 2),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om systemet med fria resor m.m. för värnpliktiga (yrkandet 3).

1977/78:533 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de värnpliktigas dagersättning höjs till 30
kr.,

2. att riksdagen beslutar höja utryckningsbidraget till 1 500 kr.

1977/78:535 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära skyndsam prövning av och förslag om nya regler för
ekonomisk ersättning i samband med repetitionstjänstgöring för hemmaman
som har vård om minderåriga barn.

1977/78:1046 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala

1. att dagpenningen till värnpliktiga skall utgå med följande belopp:
0-230 dagars tjänstgöring 30 kr./dag

231-300 dagars tjänstgöring 35 kr./dag
300- dagars tjänstgöring 42 kr./dag,

2. att utryckningsbidraget höjs till 1 500 kr.,

3. att fria resor införs för värnpliktiga på statliga och kommunala
kommunikationsmedel samt fria flygresor för fjärrekryterade värnpliktiga.

1977/78:1487 av Hans Petersson i Röstånga (fp) och Bonnie Bernström (fp)
såvitt avser yrkandet 2 att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om successiva förbättringar av de värnpliktigas förmåner.

FöU 1977/78:19

1977/78:1489 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) att riksdagen
beslutar hos regeringen anhålla att helt fria hemresor för värnpliktiga införs
fr. o. m. den 1 juli 1978.

Utskottet

Regeringens förslag till u t g i f t s r a m för det militära försvaret budgetåret
1978/79 överensstämmer med planeringsramen enligt 1977 års försvarsbeslut.
Budgettekniska förändringar och prisomräkning har gjorts på vanligt
sätt.

Som framgår av försvarsministerns redogörelse beträffande det militära
försvarets fortsatta utveckling (budgetpropositionen s. 58-60) föreligger
obalans mellan ambitionerna enligt försvarsbeslutet och de ekonomiska
förutsättningarna. Detta gäller inte minst nästa budgetår, för vilket det s. k.
fria utrymmet är ytterst knappt. Vissa verksamheter måste senareläggas och
andra helt utgå ur den fortsatta planeringen. Åtgärderna gäller särskilt
materielanskaffningen och repetitionsutbildningen. Vid armén reduceras
repetitionsutbildningen nästa budgetår till ca hälften av vad utbildningssystemet
förutsätter.

1 motionen 429 (s) föreslås att den utgiftsram för det militära försvaret som
regeringen föreslår - 11 513 740 000 kr. - skall minskas till 11 208 400 000 kr.
(prisläge februari 1977).

Liksom beträffande planeringsramen för femårsperioden godtar utskottet
att utgiftsramen 1978/79 bestäms i enlighet med regeringens förslag. Det
innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 429 såvitt avser yrkandena
3 och 4. Likaså bör riksdagen avslå yrkandet 3 i motionen 687 (vpk), om en
minskning av utgifterna för nästa budgetår med ca 3 miljarder kronor.

Yrkandet 2 i motionen 1773 (s) ansluter till yrkandet 1 i samma motion om
att pågående forsknings- och utvecklingsarbete med flygplanet B3LA skall
avbrytas. Motionärerna vill att regeringen skall vidta de ändringar i bemyndigandeplaner
och regleringsbrev som blir nödvändiga vid bifall till yrkandet
angående B3LA.

Utskottet har i det föregående behandlat projektet B3LA som en planeringsfråga
för femårsperioden och därvid avstyrkt bifall till yrkandet 1 i
motionen 1773.1 konsekvens härmed anser utskottet att även yrkandet 2 bör
avslås.

Liksom för innevarande budgetår bör regeringen för budgetåret 1978/79
bemyndigas att justera utgiftsramen för bl. a. den del av ökade kostnader för
vissa förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger.
Yrkandet 5 i motionen 429 (s) bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet övergår nu att behandla de förslag rörande värnpliktsförmåner
som regeringen lägger fram i budgetpropositionen (s. 77-79).

I betänkandet 1976/77:13 (s. 66-68) behandlade utskottet senast frågor om

FöU 1977/78:19

de värnpliktigas förmåner. Därvid erinrade utskottet om sin i olika sammanhang
uttalade uppfattning att det är angeläget att de olika värnpliktsförmånerna
ger den värnpliktige förutsättningar att fullgöra tjänstgöringen och
återgå till civil verksamhet utan annan uppoffring än den som värnplikten i
sig själv innebär(FöU 1972:17 s. 56 och FöU 1975:18 s. 8). Genom det system
för förmåner till värnpliktiga m. fl. som har beslutats av riksdagen (prop.
1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195, prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37,
rskr 1975/76:326) har skapats en lämplig grund för att utforma värnpliktsförmånerna
i enlighet med detta grundläggande mål. Väsentliga förbättringar
av de värnpliktigas förmåner har skett under de senaste åren. Inom ramen för
det nya förmånssystemet beslöts bl. a. under föregående riksmöte om
förbättringar till en kostnad av drygt 45 milj. kr. förårfprop. 1976/77:74, FöU
1976/77:13, rskr 1976/77:311). De förbättringar som föreslås i budgetpropositionen
beräknas för budgetåret 1978/79 kosta drygt 37 milj. kr.

Dagersättningen föreslås höjd från 12 till 14 kr. Detta innebär att dagersättningen
med tillägg blir (14+15) 29 kr. fr. o. m. 231 :a t. o. m. 300:e
tjänstgöringsdagen. För tjänstgöringstid därefter blir ersättningen (14 + 30)
44 kr.

Motionerna 533 (apk) och 1046 (vpk) innehåller yrkanden om andra
höjningar av dagersättningen än dem regeringen har föreslagit. I motionen
533 yrkas att dagersättning höjs till 30 kr. 1 motionen 1046 preciseras
dagersättningen till 30 kr. för tjänstgöring t. o. m. 230:e tjänstgöringsdagen.
Fr. o. m. 231 :a t. o. m. 300:e tjänstgöringsdagen föreslås den utgå med 35 kr.
och för tjänstgöring därutöver med 42 kr.

1 motionen 428 (s) förklarar sig motionärerna kunna acceptera den
föreslagna höjningen av dagersättningen som tillräcklig endast under
förutsättning att utryckningsbidraget höjs från 1 000 kr. till 1 500 kr. Merkostnaderna
härför utgör enligt motionärerna ca 22,5 milj. kr. Även i motionerna
533 och 1046 yrkas en höjning av utryckningsbidraget till 1 500 kr.

Utskottet har i och för sig förståelse för tanken att höja utryckningsbidraget
bl. a. som kompensation för prisförändringarna. Av samma skäl behöver
emellertid också dagersättningen räknas upp. Utskottet prioriterar i likhet
med regeringen en förbättring av de värnpliktigas förmåner under själva
tjänstgöringen och biträder den föreslagna höjningen av dagersättningen.
Motionerna 428, 533 och 1046 bör därför avslås såvitt gäller yrkandena om
höjning av utryckningsbidraget. Yrkandena om höjd dagersättning i motionerna
533 och 1046 bör också avslås. 1 detta sammanhang vill utskottet
påminna om att den som åtnjuter familjebidrag numera får bidraget även för
den månad som följer närmast efter utryckningen från grundutbildning.

Regeringen har nyligen lämnat riksdagen en proposition med förslag om en
ny familjebidragslag. Försvarsministern förordar redan i budgetpropositionen
att maximibeloppet röt familjepenning för hustru (motsvarande) höjs
från 27 till 33 kr. för dag och att maximibeloppet för familjepenning för barn

FöU 1977/78:19

höjs från 12 till 15 kr. för dag. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna
höjningarna.

I budgetpropositionen föreslås också en viss förbättring av de värnpliktigas
reseförmåner i form av fria sovplatser i samband med ytterligare en hemresa
per kalendermånad.

I motionen 428 (s) erinras i anslutning till detta förslag om att den
socialdemokratiska regeringen tillsatte en arbetsgrupp för att utvärdera
reseförmånssystemet och därvid studera frågan om fria resor för de
värnpliktiga. Enligt motionärernas mening bör man i det pågående utredningsarbetet
undersöka om ett system med fria resor mellan förläggningsort
och hemort kan införas.

I motionen 1046 (vpk) finns också ett yrkande om fria resor för värnpliktiga.
Även motionen 1489 (c) tar sikte på fria sådana resor fr. o. m. den 1 juli

1978.

Utskottet har tidigare framhållit (FöU 1976/77:13 s. 67-68) att det är
angeläget att resesystemet för de värnpliktiga utvecklas ytterligare. I första
hand borde därvid de värnpliktiga som har långa och/eller tidsödande resor
till hemorten komma i åtanke. Den föreslagna förbättringen rörande de
värnpliktigas reseförmåner ligger i linje med detta uttalande och biträds
därför av utskottet. Enligt vad utskottet har inhämtat fortsätter inom
försvarsdepartementet utredningsarbetet med inriktning på förbättrade reseförmåner
för de värnpliktiga. 1 avvaktan på resultatet av detta arbete bör
utskottet inte göra något uttalande i frågan. Motionen 1489 (c) bör avslås
liksom motionerna 428 (s) och 1046 (vpk) såvitt gäller yrkandena rörande
värnpliktigas reseförmåner.

I motionen 428 (s) anför motionärerna att även om det vämpliktssociala
stödet numera har en i och för sig ändamålsenlig utformning är de totala
ersättningarna låga för många värnpliktiga. Beloppen - och detta gäller
särskilt dagersättningen - har utmätts under förutsättning att de värnpliktiga
under grundutbildningen är en åldersmässigt, ekonomiskt, boendemässigt
och socialt homogen grupp. Enligt motionärernas uppfattning torde dessa
förutsättningar i flera avseenden inte längre föreligga. De anser att det därför
kan vara lämpligt att genom en särskild undersökning belysa dessa grundläggande
förutsättningar men också kombinera dem med uppgifter om de
värnpliktigas ekonomi. Motionärerna erinrar om att man tidigare har gjort en
motsvarande undersökning av de högskolestuderandes ekonomiska situation.
Riksdagen bör enligt motionärerna begära en värnpliktsekonomisk
undersökning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att resultatet av en undersökning
av detta slag kan utgöra ett värdefullt faktamaterial för fortsatta
diskussioner och beslut i vämpliktssociala frågor. Undersökningen bör
utföras enligt regeringens närmare bestämmande. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om en undersökning
beträffande unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden.

FöU 1977/78:19

I motionen 1977/78:535 (c) erinras om att värnpliktig som är hemma och
vårdar minderårigt barn enligt gällande bestämmelser endast får dagpenning
om 40 kr. när han i stället fullgör repetitionsutbildning. Enligt motionärerna
bör denna skevhet i det värnpliktssociala stödet snarast rättas till. En metod
som enligt motionärerna kunde prövas är att hemmamannen på samma sätt
som egenföretagaren blir berättigad att uppbära näringsbidrag.

Den situation i samband med inkallelse till repetitionsutbildning som
åsyftas i motionen kan i framtiden beräknas uppkomma i ökad utsträckning i
takt med utvecklingen mot en ändrad uppgiftsfördelning inom familjen.
Utskottet räknar med att frågan kommer att bli närmare belyst genom den
undersökning som utskottet har förordat i det föregående. Något uttalande av
riksdagen är därför f. n. inte påkallat.

Motionen 1977/78:1487 (fp) behandlar också de värnpliktigas förmåner.
Motionärerna anser att starka skäl talar för att de värnpliktigas förmåner
förbättras successivt. De förmåner som har beslutats får inte urholkas genom
inflationens verkningar. Detta utesluter enligt motionärerna självfallet inte
att vissa bidrag höjs genom särskilda punktinsatser. Härvid måste, anser
motionärerna, de värnpliktigas prioriteringar väga tungt. Vad i motionen
anförs om behov av successiva förbättringar av värnpliktsförmånerna m. m.
överensstämmer huvudsakligen med de riktlinjer som hittills har följts när
det gäller förbättringar av värnpliktsförmånerna. Något särskilt uttalande i
frågan anser utskottet inte vara nödvändigt. Motionen bör avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande utgiftsram m. m.

1. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1977/78:429, yrkandena 3 och 4, samt 1977/78:687,
yrkandet 3, för budgetåret 1978/79 fastställer utgiftsramen för
det militära försvaret till 11 513 740 000 kr. i prisläge februari
1977,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1773, yrkandet 2, om
justering av betalningsmedel och bemyndiganderamar,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1978/79 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1977/78:429, yrkandet 5, bemyndigar regeringen att
justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret
1978/79 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt
värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1978/79 på grund av övereller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1977/
78,

FöU 1977/78:19

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/
79 medge överskridande av utgiftsramen för det militära
försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

beträffande värnpliktsförmåner

7. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:533, yrkandet 1, och
1977/78:1046, yrkandet 1, om dagersättningen för värnpliktiga,

8. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:428, yrkandet 1,1977/
78:533, yrkandet 2, och 1977/78:1046, yrkandet 2,omen ökning
av utryckningsbidraget till värnpliktiga,

9. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:1046, yrkandet 3, och
1977/78:1489 om fria resor för värnpliktiga,

10. att riksdagen avslår motionen 1977/78:428, yrkandet 3, om
reseförmånssystemet för värnpliktiga,

11. att riksdagen avslår motionen 1977/78:535 om ersättning vid
repetitionsutbildning för hemmaman som vårdar minderårigt
barn,

12. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1487, yrkandet 2, om att
riksdagen skall uttala sig för successiva förbättringar,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78:428, yrkandet 2,
har anfört om en undersökning beträffande unga värnpliktigas
ekonomiska förhållanden,

14. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat beträffande förmåner åt värnpliktiga m. fl.

6. Anslagsfrågor för det militära försvaret

Regeringen har i budgetpropositionen och i propositionen 1977/78:95
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1978/79 anvisa medel, lämna beställningsbemyndiganden
m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag Belopp (kr.)

Fjärde huvudtiteln

A 1. Försvarsdepartementet (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 82)

A 2. Vissa nämnder m. m. (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 83-86)

A 3. Kommittéer m. m. (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 87)

A 4. Extra utgifter (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 87)

A 5. Reglering av prisstegringar för det militära

försvaret (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 87-89)

Arméförband:

B 1. Ledning och förbandsverksamhet (prop. 1977/

78:100 bil. 7 s. 90-97)

förslagsanslag 19 860 000

förslagsanslag 11 820 000

förslagsanslag 3 700 000

reservationsanslag 1 000 000

förslagsanslag 2 030 000 000

förslagsanslag 2 893 000 000

Föll 1977/78:19

Anslag

Belopp (kr.)

B 2. Materielanskaffning
s. 97-101)

(prop. 1977/78:100 bil. 7

B 3. Iståndsättning av befästningar och kaserner (prop.

1977/78:100 bil. 7 s. 101-105)

B 4. Forskning och utveckling (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 105-108)

Marinforband:

C 1. Ledning och förbandsverksamhet (prop. 1977/

78:100 bil. 7 s. 109-116)

C 2. Materielanskaffning (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 116-120)

C 3. Iståndsättning av befästningar och kaserner (prop.

1977/78:100 bil. 7 s. 120-123)

C 4. Forskning och utveckling (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 123-126)

Flygvapenförband:

D 1. Ledning och förbandsverksamhet (prop. 1977/

78:100 bil. 7 s. 127-134)

D 2. Materielanskaffning (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 135-138)

D 3. Iståndsättning av befästningar och kaserner (prop.

1977/78:100 bil. 7 s. 138-141)

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

(prop. 1977/78:95)

E 1. Försvarsstaben (prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 143-148)

E 2. Arméstaben (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 148-152)

E 3. Marinstaben (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 153-156)

E 4. Flygstaben (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 156-159)

E 5. Militärområdesstaberm. m.(prop. 1977/78:100bil.

7 s. 160-166)

Krigsorganisation för vissa staber m. m.:

E 6. Ledning och förbandsverksamhet (prop. 1977/

78:100 bil. 7 s. 166-169)

E 7. Materielanskaffning (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

169-171)

E 8. Central och högre regional ledning: Iståndsättning

av befästningar och kaserner (prop. 1977/78:100
bil. 7 s. 171-174)

F 1. Försvaretscivilforvaltning(prop. 1977/78:100 bil. 7

s. 175-181)

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse (prop. 1977/78:100

bil. 7 s. 181-185)

F 3. Fortifikationsförvaltningen (prop. 1977/78:100 bil.

7 s. 186-191)

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

godkännande

förslagsanslag

1 095 000 000
760 000 000

68 950 000

90 000 000
89 000 000

971 500 000
554 300 000
27 600 000

60 000 000

43 000 000

1 714 130 000

2 330 000 000
1 888 425 000

41 600 000

368 000 000
392 000 000

67 700 000
45 325 000
38 035 000

44 400 000

227 800 000

7 900 000

68 000 000
37 700 000

10 700 000

35 150 000
19 010 000
67 140 000

1 Godkännandet avser riktlinjer för patentverksamheten.

FöU 1977/78:19

Anslag

Belopp (kr.)

F 4. Försvarets materielverk (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.
192-202)

F 5. Gemensam försvarsforskning (prop. 1977/78:100

bil. 7 s. 202-209)

F 6. Försvarets radioanstalt (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

210-211)

F 7. Värnplikts verket (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

211-216)

F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut (prop. 1977/

78:100 bil. 7 s. 217-221)

F 9. Försvarshögskolan (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

221-224)

F 10. Militärhögskolan (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

225-229)

F 11. Försvarets gymnasieskola (prop. 1977/78:100 bil. 7
s. 230-233)

F 12. Försvarets förvaltningsskola (prop. 1977/78:100

bil. 7 s. 233-237)

F 13. Försvarets brevskola (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

237-241)

F 14. Statens hundskola (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

241-246)

F 15. Krigsarkivet (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 246-250)

F 16. Statens försvarshistoriska museer (prop. 1977/

78:100 bil. 7 s. 250-254)

F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 254-256)

F 18. Försvarets datacentral (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

256-260)

F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. (prop.

1977/78:100 bil. 7 s. 261-263)

F 20. Insatsberedskap m. m. (prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

263-265)

F 21. Vissgemensam verksamhet (prop. 1977/78:100 bil.

7 s. 265-267)

F 22. Vissa ersättningar m. m.(prop. 1977/78:100 bil. 7 s.

268-271)

F 23. Gemensamma myndigheter m. m : Iståndsättning

av befästningar och kaserner (prop. 1977/78:100
bil. 7 s. 272-274)

Statens allmänna fastighetsfond

II 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning

av anläggningar för försvarets forskningsanstalt
(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 275-277)

Försvarets fastighets/ond

lil 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar (prop.

1977/78:100 bil. 7 s. 278-293)

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar (prop.

1977/78:100 bil. 7 s. 293-300)

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 300-311)

2 Bemyndigandet avser åtgärder som kan behövas med anledning av översynen vid försvarets
materielverks robotförsöksplatser i Norrland och Karlsborg.

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

650 000 000
431 300 000

212 060 000
6 000 000

105 000 000

57 050 000

24 800 000

1 940 000
20 200 000

3 920 000

4 145 000

2 290 000

1 500 000

3 925 000

5 640 000

4 500 000

1 000

45 575 000

52 500 000

740 000
12 600 000

43 879 000
3 700 000

investeringsanslag 2 170 000

investeringsanslag 181 000 000

investeringsanslag 80 000 000

investeringsanslag 105 900 000

FöU 1977/78:19

Anslag			Belopp (kr.)
lil 4.	Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 311-316)	investeringsanslag	5 900 000
III 5.	Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 317-322)	investeringsanslag	11 500 000
Stålens datamaskin/ond, försvarets delfond IX 1. Anskaffning av datamaskiner (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 323-327)	investeringsanslag	10 000 000
		bemyndigande	23 600 000

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1977/78:686 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till omorganisation
av underrättelsetjänsten till ett civilt organ, som skall lyda direkt under
försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar om en omorganisation av underrättelsenämnden,
som innebär representation för samtliga riksdagspartier, samt att nämnden
görs ansvarig inför riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 inte bifalles,
avslår yrkandet i budgetpropositionen bil. 7, p. F 20 om anslag till Insatsberedskap
m. m. på 52 500 000 kr.

1977/78:1768 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att
avslå propositionen 1977/78:95 och att hos regeringen hemställa om ett nytt
förslag, i enlighet med de riktlinjer som förordas i motionen.

Utskottet

Anslaget till reglering av prisstegringar avses täcka sådana
pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för det militära
försvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har
beräknats intill utgången av det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget
har karaktären av täckningsanslag som inte belastas. Regeringens prisregleringsbeslut
får formen av medgivande för myndighet att överskrida visst
förslagsanslag.

Prisregleringen sker på grundval av nettoprisindex (NPI).

För innevarande budgetår har till prisreglering inom det militära försvaret
anvisats ett förslagsanslag av 1 510 milj. kr., vilket motsvarar en beräknad
prisutveckling med ca 14,5 procentenheter.

Hittills beräknade indextal för innevarande budgetår (februari 1976 = 100)
utgör för augusti 1977 115,83, för november 1977 118,73 och för februari 1978

Föll 1977/78:19

125,54. Indextal skall beräknas även för maj 1978. Medeltalet för dessa fyra
tidpunkter under budgetåret avgör priskompensationens storlek. Prisutvecklingen
pekar mot att anslaget inte ger täckning för den priskompensation som
skall medges med ledning av nämnda medeltal.

Regeringens förslag till prisregleringsanslag för budgetåret 1978/79
motsvarar en utveckling av NPI med ca 17,6 procentenheter från februari
1977 till medelkostnadsläge 1978/79.

Under anslagen Arméförband: Ledning och förbands verksamhet,

Marinförband: Ledning och förbands verksamhet

och Flygvapenförband: Ledning och

förbandsverksamhet har ekonomiska skäl gjort det nödvändigt att
starkt begränsa repetitionsutbildningen. Begränsningarna inom armén
hänger samman bl. a. med lösningen av likviditetssituationen inom denna
försvarsgren. Utskottet har behandlat frågan i det föregående (s. 15).

I propositionen 1977/78:95 har regeringen lämnat förslag till beställningsbemyndigande
och medelsanvisning under anslaget Flygvapenförband:
Forskning och utveckling. Som bakgrund till anslagsfrågan
behandlar försvarsministern frågan om framtida anskaffning av
attack- och skolflygplan samt vissa robotfrågor. Motionerna 1977/78:288,
1768 och 1773, varav motionerna 1768 och 1773 är väckta med anledning av
propositionen 95, gäller planeringen för attackflygets framtida förnyelse och
har av utskottet behandlats i samband med det militära försvarets fortsatta
utveckling (s. 11-14). Av motionsyrkandena behandlas i detta sammanhang
den del av yrkandet i motionen 1768 som gäller avslag på regeringens förslag
om anslag m. m.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört i det föregående tillstyrker
utskottet regeringens förslag om beställningsbemyndigande och medelsanvisning.
Motionen 1768 bör avslås även i denna del.

Anslagen Försvarsstaben, Arméstaben, Marinstaben
och Flygstaben berörs av riksdagens beslut rörande försvarsmaktens
centrala ledning (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174). För
budgetåret 1978/79 beräknas emellertid organisationsbeslutet inte ha betydelse
för dessa anslag. De bör tas upp med belopp som föreslås i budgetpropositionen.
I riksdagsbeslutet angavs också vissa personalminskningsmål
beträffande försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,
fortifikationsförvaltningen, försvarets
materielverk och försvarets forskningsanstalt m. fl. myndigheter.
Inte heller medelsbehoven till dessa myndigheter beräknas för
budgetåret 1978/79 komma att påverkas av beslutet.

Under anslaget Försvarets civilförvaltning föreslås vissa ändringar av den
patentverksamhet som handhas av civilförvaltningen (s. 180 och
181). Den avses även i fortsättningen hänföras till civilförvaltningens
ansvarsområde men i samband med ämbetsverkets flyttning till Karlstad den
1 juli 1978 bli kvar i Stockholmsområdet och där lokaliseras i anslutning till

FöU 1977/78:19

någon av försvarets övriga myndigheter. De båda nuvarande patentsektionerna
föreslås föras samman till en enhet som lyder direkt under generaldirektören.
Patentverksamheten bör enligt försvarsministern ha samma inriktning
som f. n. men kan enligt hans mening utvecklas till att omfatta hela
statsförvaltningen i den takt som efterfrågan, tillgång till personal m. m.
medger. Regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för patentverksamheten
som föredragande statsrådet har förordat. Utskottet har ingen
erinran mot riktlinjerna.

Vid behandlingen i budgetpropositionen av anslaget Försvarets civilförvaltning
(s. 181) anmäls också överförande av vissa ärenden rörande
bl. a.värnpliktsresor från försvarets civilförvaltning till försvarsstaben.
Utskottet har ingen erinran mot överföringen.

Försvarets materielverk har gjort en översyn av den nuvarande organisationen
vid robotförsöksplatserna i Norrland och
Karlsborg. I nuvarande organisation utförs vissa uppgifter av personal
vid Swedair aktiebolag. Materielverket föreslår att detta förhållande skall
upphöra den 1 juli 1978 och att tjänster för motsvarande uppgifter skall
inrättas inom materielverket. Regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga
regeringen att vidta de åtgärder som kan behövas med anledning av
översynen vid robotförsöksplatserna. Det begärda bemyndigandet bör
lämnas.

Beträffande försvarets radioanstalt har utskottet på vanligt sätt
inhämtat upplysningar om radioanstaltens förslag och försvarsministerns
ställningstaganden utöver vad som framgår av budgetpropositionen
(s. 210-211). Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Beträffande försvarets rationaliseringsinstitut föreligger
en motion, 1977/78:237, om institutets fortsatta verksamhet. Motionen
kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Vid försvarshögskolan tillkommer en ny specialkurs fr. o. m. år
1978. Den är avsedd för tjänstemän hos riksdagen och regeringskansliet,
förtroendevalda och tjänstemän i landsting och primärkommuner, representanter
för näringsliv, nyhetsmedier och folkrörelser samt sektionschefer i
civilbefälhavarens krigsorganisation. Utskottet bedömer att kursen blir
värdefull för verksamheten inom totalförsvaret.

Riksdagen fattade 1976 beslut om inrättande av försvarets fö r valtningsskola
och om dess förläggning till Östersund (prop. 1975/76:190.
FöU 1975/76:39, rskr 1975/76:375). I propositionen angavs att skolan
beräknades kunna flytta till Östersund under år 1981, samtidigt med arméns
tekniska skola, och vara helt inrättad år 1982.

I budgetpropositionen uppges att skolorna beräknas bli fullt utbyggda i
Östersund under programplaneperioden 1978/79-1982/83. Enligt vad
utskottet har inhämtat övervägs i regeringskansliet en ny tidsplan för
flyttningen.

FöU 1977/78:19

Försvarets brevskola skall enligt riksdagens beslut rörande
försvarsmaktens centrala ledning m. m. omorganiseras till försvarets läromedelscentral.
Utskottet har ingen erinran mot att man - som det föreslås i
budgetpropositionen - i avvaktan på detaljförslag och tidsplan m. m. räknar
med i huvudsak samma inriktning och ambitionsnivå som skolan har haft
hittills.

Förslagen i budgetpropositionen rörande statens hundskola finner
utskottet ligga i linje med riksdagens beslut om skolans organisation (prop.
1976/77:157, FöU 1977/78:1, rskr 1977/78:140) och tillstyrks därför av
utskottet.

Försvarsministern anmäler vid behandlingen av anslaget statens
försvarshistoriska museer att en översyn av organisationen av
museerna pågår. Bl. a. utreds i det sammanhanget lokalbehovet för flygvapenmuseet.
Han anför vidare att försvarsmuseerna bör ligga kvar inom den
militära utgiftsramen. Utskottet har ingen erinran mot vad försvarsministern
anfört och inte heller mot det föreslagna anslagsbeloppet för budgetåret 1978/
79.

I försvarsutskottets yttrande 1975/76:1 y till kulturutskottet över
motionen 1975:1314 om anslagen till den frivilliga skytterörels
e n förordade utskottet att riksdagen skulle uttala sig för att den frivilliga
skytterörelsens departementstillhörighet skulle bli föremål för prövning.
Kulturutskottet delade denna mening. Riksdagen beslöt i enlighet med vad
försvars- och kulturutskotten hade förordat (KrU 1975/76:19, rskr 1975/
76:47).

I budgetpropositionen förordas att den frivilliga skytterörelsen förs över
från tionde till fjärde huvudtiteln den 1 juli 1978. För ändamålet beräknas 6
milj. kr. under anslaget Frivilliga försvarsorganisationer
m . m . Utskottet har i enlighet med sitt tidigare ställningstagande ingen
erinran mot överföringen, som också har beaktats vid ramberäkningen.
Under anslaget har också 2,8 milj. kr. beräknats för ökade förmåner enligt
regeringens beslut till instruktörer inom den frivilliga försvars verksam heten.
Utskottet biträder anslagsberäkningen även i denna del.

När det gäller delprogrammet och anslaget Insatsberedskap har
utskottet på vanligt sätt inhäm.tat upplysningar om överbefälhavarens förslag
och försvarsministerns ställningstaganden utöver vad som framgår av
budgetpropositionen (s. 263-265). Motionen 686 (vpk) kritiserar den militära
underrättelsetjänsten och innehåller förslag av samma slag som avslogs av
riksdagen vid riksmötet 1976/77 (FöU 1976/77:9 s. 10-11, rskr 1976/
77:154).

Delprogrammet Insatsberedskap m. m. avser insatsberedskap under
allmänt fredstillstånd, beredskapskontroller, beredskapshöjningar inom
fredsorganisationens ram, insatser med fredsorganisationens resurser och
särskild verksamhet vid försvarsstaben. Den särskilda verksamheten skall
bl. a. ge underlag om främmande makter och säkerhetshotande verksamhet

FöU 1977/78:19

som behövs för beslut om försvarsmaktens beredskap och säkerhetsskyddsåtgärder.
Den skall också ge underlag som behövs för krigsplanläggning och
beslut om försvarsmaktens uppbyggnad och utveckling.

Motionärerna förordar att den militära underrättelsetjänsten ges en annan
organisation än f. n. och att man också ändrar formerna för det allmännas
insyn i verksamheten. I andra hand yrkas avslag på regeringens förslag om
medel till verksamheten inom delprogrammet under nästa budgetår.

Utskottet erinrar om att statsmakterna på senare år har behandlat den
militära underrättelsetjänsten ingående vid flera tillfällen. Härvid har inte
minst insyns- och kontrollfrågor ägnats uppmärksamhet. En särskild underrättelsenämnd
inrättades den 1 juli 1976.

Utskottet anser att den nuvarande organisationsformen är ändamålsenlig
och att detsamma gäller nuvarande ordning för insyn och kontroll. Riksdagen
bör inte vägra att ställa medel till förfogande för de viktiga ändamål som
anslaget avser. Motionen 686 bör alltså avslås till alla delar.

Under anslaget Vissa ersättningar m. m. har för särskild hjälpverksamhet
för värnpliktiga och deras anhöriga beräknats 800 000 kr.
Utskottet biträder anslagsberäkningen.

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag i denna del och
hemställer

i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 19 860 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 11 820 000 kr.,

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
2 030 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
2 893 000 000 kr„

7. att riksdagen beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av
1 095 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
760 000 000 kr.,

8. att riksdagen Löt Arméförband: Iständsättning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
68 950 000 kr.,

FÖLJ 1977/78:19

9. att riksdagen beträffande Arméförband: Forskning och utveckling a.

bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
arméförband får beställas inom en kostnadsram av 90 000 000
kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
89 000 000 kr.,

10. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
förbudgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 971 500 000
kr.,

11. att riksdagen till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 554 300 000 kr.,

12. att riksdagen till Marinförband: Istdndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
27 600 000 kr.,

13. att riksdagen beträffande Marinförband: Forskning och utveckling a.

bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
marinförband får beställas inom en kostnadsram av 60 000 000
kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av

43 000 000 kr.,

14. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
1 714 130 000 kr.,

15. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Materielanskaffning a.

bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 2 330 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av

1 888 425 000 kr.,

16. att riksdagen till Flygvapenförband: Istdndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 41 600 000 kr.,

17. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Forskning och
utveckling med bifall till propositionen 1977/78:95 och med
avslag på motionen 1977/78:1768 i denna del

a. bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
368 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av

392 000 000 kr.,

FöU 1977/78:19

18. att riksdagen till Försvarsstaben för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 67 700 000 kr.,

19. att riksdagen till Arméstaben för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 45 325 000 kr.,

20. att riksdagen till Marinstaben för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 38 035 000 kr.,

21. att riksdagen till Flygstaben för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 44 400 000 kr.,

22. att riksdagen till Militäromrädesstaber m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 227 800 000 kr.,

23. att riksdagen till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning
och förbandsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 7 900 000 kr.,

24. att riksdagen beträffande Krigsorganisation för vissa staber
m. m.: Materielanskaffning m. m.

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av
68 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av

37 700 000 kr.,

25. att riksdagen till Central och högre regional ledning: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 10 700 000 kr.,

26. att riksdagen beträffande Försvarets civilförvaltning

a. godkänner de riktlinjer för patentverksamheten som föredragande
statsrådet har förordat,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av

35 150 000 kr.,

27. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 19 010 000 kr.,

28. att riksdagen till Fortifkationsförvaltningen för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 67 140 000 kr.,

29. att riksdagen beträffande Försvarets materielverk

a. bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret 1978/79
förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje
tillfälle en kostnadsram av 650 000 000 kr. inte överskrids,

b. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som kan
behövas med anledning av översynen av försvarets materielverks
robotförsöksplatser i Norrland och Karlsborg,

c. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
431 300 000 kr.,

30. att riksdagen beträffande Gemensam försvarsforskning

a. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
212 060 000 kr.,

3 Riksdagen 1077/78. 10 sami. Nr 19

FöU 1977/78:19

b. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 medge
att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram
av 6 000 000 kr.,

31. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.,

32. att riksdagen till Värnpliktsverket förbudgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 57 050 000 kr.,

33. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 24 800 000 kr.,

34. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 1 940 000 kr.,

35. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 20 200 000 kr.,

36. att riksdagen till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 3 920 000 kr.,

37. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 145 000 kr.,

38. att riksdagen till Försvarets brevskola för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 2 290 000 kr.,

39. att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.,

40. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 3 925 000 kr.,

41. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 640 000 kr.,

42. att riksdagen till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 500 000
kr.,

43. att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

44. att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 45 575 000
kr.,

45. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1977/78:686 till Insatsberedskap m. m. förbudgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 52 500 000 kr.,

46. att riksdagen beträffande K/ss gemensam verksamhet

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar m. m. av
krigskartor får läggas ut inom en kostnadsram av 740 000
kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
12 600 000 kr.,

47. att riksdagen till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 43 879 000 kr.,

FöU 1977/78:19

48. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Iständsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

49. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 2 170 000 kr.,

i fråga om försvarets fastighetsfond

50. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
181 000 000 kr.,

51. att riksdagen till Marinförband: A nskaffning av anläggningar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 80 000 000
kr.,

52. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
105 900 000 kr.,

53. att riksdagen till Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 5 900 000 kr.,

54. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för budgetåret 1978/79 anvisare» investeringsanslag
av 11 500 000 kr.,

i fråga om statens datamaskinfond, försvarets delfond

55. att riksdagen beträffande Anskaffning av datamaskiner

a. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
10 000 000 kr.,

b. medger att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av -utöver tidigare medgivet belopp - högst 23 600 000 kr.

7. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1976/77

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 328-331) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
civilförsvaret under budgetåret 1976/77.

Utskottet

Av civilförsvarsstyrelsens årsredovisning framgår att den planerade verksamheten
inte har kunnat genomföras till alla delar. Anledningen är dels
oförutsedda kostnader, dels det förhållandet att civilförsvarsstyrelsen har
varit inne i ett skede av omfattande förberedelser för omställning av såväl
fredsorganisation som krigsorganisation.

Utgifterna inom civilförsvarets utgiftsram överskred budgetåret 1976/77

FöU 1977/78:19

den tillgängliga ramen med 17,2 milj. kr. Överskridandet beror väsentligen på
ändrade regler (1976:276) för statsbidrag till kostnader som kommunerna har
haft för att uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skyddsrum för
framskjutna enheter och branddammar för civilförsvaret. Det kommer så
långt möjligt att beaktas när utgifterna för civilförsvar utom skyddsrum
innevarande budgetår prisregleras. Utskottet har inhämtat att detta beräknas
kunna ske såvitt gäller ca 5 milj. kr. av överskridandet. Med hänsyn till
inverkan av de ändrade reglerna för statsbidrag - utfallet har först nu kunnat
överblickas - bör den del av överskridandet som inte kan regleras inom den
tillgängliga ramen för budgetåret 1977/78 inte längre belasta civilförsvaret (jfr
FöU 1975/76:26 s. 4 och FöU 1976/77:6). Utgiftsramen för skyddsrum
beräknas bli underutnyttjad innevarande budgetår. Underutnyttjandet bör i
enlighet med förslag av civilförsvarsstyrelsen få användas för att täcka
ifrågavarande överskridande.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet har
anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1976/77 och
hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört med anledning av redogörelsen.

8. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 332) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
civilförsvaret under budgetåret 1977/78.

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer som
finns angivna i propositionen 1976/77:74 (bil. 1, FöU 1976/77:13, rskr 1976/
77:311).

Utbyggnaden av ledningscentraler och andra anläggningar för civilförsvarets
krigsorganisation måste begränsas på grund av att bidrag till kommunerna
numera utgår med ersättning för kostnadens hela belopp.

Skyddsrumsbyggandet fortsätter enligt oförändrade principer i avvaktan på
att bestämmelserna i civilförsvarslagen om ett nytt skyddsrumssystem träder
i kraft. Planläggningen för utbyggnad av skyddsrum pågår i de berörda
kommunerna.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad föredragande
statsrådet har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret
1977/78 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Föl) 1977/78:19

9. Civilförsvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 342-347) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som föredragande
statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern understryker betydelsen av att civilförsvarets utveckling
i största möjliga utsträckning både på kort och lång sikt samordnas med
annan verksamhet som rör totalförsvaret.

Civilförsvarsstyrelsen har planerat en något mindre produktion under
perioden 1978/79-1982/83 än vad som ingick i underlaget för 1977 års
försvarsbeslut. Minskningarna berör främst områdena utbildning av civilförsvarspliktiga
och anskaffning av anläggningar för krigsorganisationer..
Försvarsministern anser att det bör vara en stark strävan att behålla den
inriktning av verksamheten som förutsattes i försvarsbeslutet.

Försvarsministern tar upp frågan om civilförsvarets anknytning till och
samordning med övrig samhällsverksamhet, särskilt med den kommunala
verksamheten. Denna fråga behandlades av riksdagen i samband med 1977
års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 86-87, rskr 1976/77:311). Riksdagen
gav som sin mening regeringen till känna att studier bör bedrivas om
lämpligheten av och möjligheterna att öka en sådan samordning. Riksdagen
ansåg det vara lämpligt att en parlamentariskt förankrad utredning prövar
viktiga principfrågor som uppkommer och att en möjlighet kunde vara att låta
en kommande försvarsutredning behandla frågan.

Mot denna bakgrund har regeringen i anvisningar för perspektivplaneringen
avseende civilförsvarets utveckling efter år 1982 uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen
att under en första fas av arbetet klarlägga förutsättningarna
för att föra över till kommunerna ansvar för ledning av befolkningens skydd
och undsättning i krigstid. Samtidigt skall redovisas viktiga frågor som
uppkommer om ett sådant ökat ansvar läggs på kommunerna.

Enligt tidsplanen för perspektivplanearbetet skall civilförsvarsstyrelsen
redovisa resultatet av sina studier av ett ökat kommunalt ansvar för
civilförsvarsuppgifter senast under våren 1979. Med ledning av denna
redovisning bör enligt försvarsministern kunna tas ställning till formerna för
en slutlig utredning av frågan.

För skyddsrumsbyggandet gäller nya regler och ny inriktning av verksamheten
från den 1 juli 1979. Regeringen har med stöd av civilförsvarslagen
angett för vilka tätorter och platser som skyddsrumsplaner skall upprättas och
antas av kommunerna. Urvalet har gjorts med utgångspunkt i att skyddsrum
bör byggas i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid
stridshandlingar eller för hot om skadegörelse. Sammanlagt berörs 203
kommuner av planläggningen.

FöU 1977/78:19

Även i övrigt är förberedelserna för att införa det nya skyddsrumssystemet
väl framförda. Vissa frågor är dock ännu öppna. Det gäller främst beräkningen
av den normalkostnad som skall ligga till grund för ersättning åt dem
som enligt beslut av kommunen har att anordna skyddsrum. Försvarsministern
räknar med att regeringen under innevarande riksmöte förelägger
riksdagen förslag till lag om normalkostnad för skyddsrum.

Civilförsvarsstyrelsen har i programplanen uppskattat den årliga kostnaden
för nybyggnad av skyddsrum till ca 220 milj. kr. (1977 års prisläge).
Planeringsramen förskyddsrumsverksamheten har i försvarsbeslutet angetts
till 150 milj. kr. per år, vilket i 1977 års prisläge motsvarar 165 milj. kr. per år.
Försvarsministern uttalar att man måste vinna erfarenheter av skyddsrumsplaneringen
och av de nya reglerna för skyddsrumsbyggandet innan den nu
anvisade planeringsramen omprövas. Han förordar därför att planeringsramen
för skyddsrumsverksamheten under perioden 1978/79-1982/83 t. v.
skall vara oförändrad.

Försvarsministern anger vidare ekonomiska planeringsramar för perioden
1978/79-1982/83 dels för verksamheten utom skyddsrum, dels för skyddsrumsverksamheten.

Motionen

1977/78:1488 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av civilförsvarslagen så att civilförsvarsplikten
utsträcks gälla i fredstid i händelse av katastrofer eller större nödlägen.

Utskottet

Utskottet anser liksom försvarsministern att det bör vara en stark strävan
att behålla den inriktning av civilförsvarets utveckling som förutsattes i 1977
års försvarsbeslut. Inte heller i övrigt har utskottet något att invända mot vad
försvarsministern har anfört om civilförsvarets fortsatta utveckling.

Utskottet noterar att de fortsatta studierna av utbildnings- och övningsverksamheten
också innebär att man överväger behovet av skol- och
förrådsanläggningar för civilförsvaret. Enligt riktlinjer som riksdagen har
godkänt (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) skall finnas fem
regionala anläggningar.

I motionen 1488 (s) förordas att civilförsvarsplikten skall utsträckas att gälla
även i händelse av fredstida katastrofer m. m. Enligt motionärerna bör
enheter ur civilförsvaret kunna disponeras vid nödlägen av det slag som
naturkatastrofen i Tuve innebar.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 22 februari 1978
lämnat vissa förslag rörande beredskap för fredskatastrofer. Förslagen gäller
bl. a. att man vid katastrofer på sikt bör kunna utnyttja vapenfria tjänstepliktiga
och andra civilförsvarspliktiga samt vissa enheter ur civilförsvarets

FöU 1977/78:19

krigsorganisation och verkskydden vid industrier. Styrelsen anger frågor som
kräver utredning och föreslår också ansvarsfördelning mellan myndigheter
m. fl. vid sådant arbete.

Enligt utskottets mening tar motionen 1488 - liksom civilförsvarsstyrelsen
i sin skrivelse till regeringen - upp en angelägen fråga. Det ter sig naturligt att
de resurser som har byggts upp för undsättning av människor i krig också
skall kunna nyttiggöras vid fredskatastrofer. I Tuve skedde detta genom att
personal som genom sin anställning är knuten till civilförsvaret - från
länsstyrelsen och brandkåren - medverkade i räddningsarbetet. Vidare
utnyttjades materiel från civilförsvarets förråd. Många frivilliga deltog i
arbetet men ingen togs eller kunde tas i anspråk med stöd av civilförsvarslagen.
Enheter ur civilförsvarets krigsorganisation medverkade alltså inte.

Utskottet anser att den fråga som tas upp i motionen 1488 bäst bearbetas
vidare genom det uppdrag som har lämnats civilförsvarsstyrelsen att i
samband med perspektivplaneringen studera lämpligheten och möjligheterna
att låta kommunerna få ett ökat ansvar för civilförsvarets verksamhet.
Härvid bör civilförsvarsstyrelsen vara oförhindrad att överväga lösningar
som kräver ändring av t. ex. civilförsvarslagen. En organisation för räddningstjänst
i krig som nära överensstämmer med fredsorganisationen ter sig
enligt utskottets mening som en naturlig lösning, helt i linje med riksdagens
uttalande om betydelsen för samhället av en ökad integration mellan
försvaret och det civila fredssamhället (jfr FöU 1976/77:13 s. 17).

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen nu inte begära en särskild
översyn av civilförsvarslagen.

Utskottet tillstyrker en planeringsram för perioden 1978/79-1982/83 om
1 030 milj. kr. (prisläge februari 1977) för civilförsvarets verksamhet utom
skyddsrum. För skyddsrumsverksamheten tillstyrker utskottet att den årliga
planeringsramen t. v. är oförändrat 165 milj. kr. i samma prisläge. För nästa
budgetår - innan de nya reglerna för skyddsrummens finansiering tillämpas -kan den ekonomiska ramen begränsas till ca 40 milj. kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1488,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta
utveckling som föredragande statsrådet har angett.

10. Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m. - civilförsvaret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 350-353) föreslagit riksdagen
att

1. för budgetåret 1978/79 fastställa utgiftsramen för civilförsvar utom
skyddsrum till 207 580 000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum till 40 200 000
kr., båda i prisläge februari 1977,

FöU 1977/78:19

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsvaret för
budgetåret 1978/79 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsvaret för
budgetåret 1978/79 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna
för budgetåret 1977/78,

4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 medge överskridande
av utgiftsramarna för civilförsvaret om det behövs av konjunktureller
beredskapsskäl.

Utskottet

Regeringens förslag till utgiftsramar för civilförsvaret budgetåret 1978/79
överensstämmer med planeringsramarna enligt 1977 års försvarsbeslut.
Budgettekniska förändringar och prisomräkning har gjorts på vanligt sätt.
Beträffande utgiftsramen för skyddsrumsverksamheten har dessutom gjorts
en minskning av utgiftsramen (betalningsmedelsanpassning) för att anpassa
ramen till det väntade behovet av betalningsmedel nästa budgetår. Det nya
systemet för finansiering av skyddsrum börjar inte kräva betalningsmedel
förrän budgetåret därefter.

1978/79 blir det andra budgetåret under vilket civilförsvaret haren särskild
utgiftsram för skyddsrumsverksamheten. Utskottet har inte något att
invända mot de bemyndiganden att justera utgiftsramarna som regeringen
föreslår riksdagen att på vanligt sätt lämna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1978/79 fastställer utgiftsramen för
civilförsvar utom skyddsrum till 207 580 000 kr. och utgiftsramen
för skyddsrum till 40 200 000 kr., båda i prisläge februari
1977,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för civilförsvaret för budgetåret 1978/79 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för civilförsvaret för budgetåret 1978/79 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1977/78,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/
79 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret om
det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

11. Anslagsfrågor för civilförsvaret

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1978/79 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden m. m.
enligt följande sammanställning.

FöU 1977/78:19

Anslag		Belopp (kr.)
Fjärde huvudtiteln A 6. Reglering av prisstegringar för civilför-svaret (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 355-356)	förslagsanslag	44 000 000
G 1. Civilförsvar (prop. 1977/78: 100 bil. 7 s. 359-366)	bemyndigande
	(materiel)	34 900 000
	bemyndigande (statsbidrag för an-
	läggningar för krigs-
	org.)	33 500 000
	förslagsanslag	199 580 000
G 2. Civilförsvar: Skyddsrum (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 366-368)	bemyndigande	220 500 000
	förslagsanslag	40 200 000
Statens allmänna fastighetsfond 11 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 369-373)	investeringsanslag	8 000 000

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och hemställer
i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande Civilförsvar

a. bemyndigar regeringen att medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 34 900 000 kr.,

b. bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag utgår för
anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation
inom en kostnadsram av 33 500 000 kr.,

c. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
199 580 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande Civilförsvar: Skyddsrum

a. bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag utgår för
anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram
av 220 500 000 kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
40 200 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

4. att riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000
kr.

12. Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 374-376) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt totalförsvar

m. m.

FöU 1977/78:19

Inledning

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte omfattas
av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Denna
försvarsverksamhet bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten
anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. Av följande sammanställning
framgår vilka anslag/delar av anslag som för budgetåret 1978/79
anses ingå i övrigt totalförsvar.

Justitiedepartementet

B 4 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m.

Försvarsdepartementet

H 1	Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
H 5	Signalskydd
H 6	Vissa teleanordningar
H 7	Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
H 8	Identitetsbrickor
II 7	Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

Socialdepartementet

E 1 Socialstyrelsen (del av anslaget)

E 9 Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet H

5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.

H 6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara

H 7 Viss sjukvårdsutbildning m. m.

H 9 Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.

VIII 1 Beredskapslagring av läkemedel m. m.

Kommunikationsdepartementet
B 1 Teleanläggningar m. m. (del av anslaget)

Utbildningsdepartementet

B 29 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Bostadsdepartementet

D 4 Lantmäteriet: Försvarsberedskap

Kommundepartementet
B 1 Länsstyrelserna (del av anslaget)

C 4 Bidrag till kostnaderna för kommunal beredskap

FöU 1977/78:19

Föredragande statsrådet

Försvarsministern erinrar inledningsvis om att 1977 års försvarsbeslut
(prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) angav de grundläggande
principerna för inriktningen av den fortsatta utvecklingen av övrigt
totalförsvar. Bl. a. fastlades att den krigstida verksamheten måste bedrivas
med utgångspunkt i de fredstida resurserna. Dessa kompletteras sedan i olika
grad genom beredskapsåtgärder. Vidare måste i planeringen beaktas de
förändringar i samhället som påverkar de olika verksamheternas utformning
och resurser.

Försvarsministern konstaterar att de föreslagna åtgärderna för budgetåret
1978/79 har måst begränsas i förhållande till de planer som låg tili grund för
försvarsbeslutet. Trots detta kommer under budgetåret att genomföras en
verksamhet som innebär att ytterligare steg tas för att förverkliga intentionerna
i 1977 års försvarsbeslut.

De sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom
övrigt totalförsvar uppgår för budgetåret 1978/79 enligt förslagen i budgetpropositionen
till 244 milj. kr.

Försvarsministern berör i detta sammanhang också vissa anslag, som
varken avser det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar,
men som tillhör försvarsdepartementets verksamhetsområde. Dessa anslag
har i budgetpropositionen för nästa budgetår tagits upp med sammanlagt
102,5 milj. kr.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om övrigt totalförsvar m. m. och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

13. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1978/79 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel och lämna beställningsbemyndigande
enligt följande sammanställning.

FöU 1977/78:19

Anslag		Belopp (kr.)
Fjärde huvudtiteln H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 377-381)	förslagsanslag	2 265 000
H 5. Signalskydd (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 391-393)	bemyndigande	1 130 000
	förslagsanslag	3 830 000
H 6. Vissa teleanordningar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 393-395)	förslagsanslag	3 370 000
H 7. Hyror m. m. för vissa skyddsrums-anläggningar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 395-397)	förslagsanslag	4 170 000
H 8. Identitetsbrickor (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 397-399)	förslagsanslag	850 000
Statens allmänna fastighelsfond II 7. Anskaffning av vissa skyddsrums-anläggningar (prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 400-401)	in vesteri ngsanslag	1 000

Utskottet

Som framgår av sammanställningen på s. 42 berör anslag som ingår i övrigt
totalförsvar olika departements verksamhetsområden. De behandlas därför i
olika bilagor till budgetpropositionen. Till försvarsutskottet har hänförts de
anslag inom detta område som anmäls i bilaga 7. Under dessa anslag tas i
budgetpropositionen upp sammanlagt 14 486 000 kr. Utskottet har ingen
erinran mot vad regeringen har föreslagit i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 265 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande Signalskydd

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel
får läggas ut inom en kostnadsram av 1 130 000
kr.,

b. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
3 830 000 kr.,

3. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 3 370 000 kr.,

4. att riksdagen till Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 170 000
kr.,

5. att riksdagen till Idenritetsbrickor för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 850 000 kr.,

FöU 1977/78:19

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

6. att riksdagen till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

14. Övriga anslagsfrågor

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1978/79 beträffande vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,
som varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller
övrigt totalförsvar, anvisa medel enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

Fjärde huvudtiteln

H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 381-384)
H 3. Viss anskaffning för militära

anläggningar m. m.

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 384-387)
H 4. Flygtekniska försöksanstalten

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 387-391)

Försvarets fastighetsfond
III 6. Anskaffning av vissa militära

anläggningar

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 402^106)

Fonden för förlag till statsverket
VII 1. Vissa projekteringskostnader

(prop. 1977/78:100 bil. 7 s. 407)

förslagsanslag

17 500 000

1 500 000

2 000 000

investeringsanslag 39 500 000

investeringsanslag 42 000 000

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och hemställer

i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 17 500 000 kr.,

2. att riksdagen till Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000
kr.,

3. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

i fråga om försvarets fastighetsfond

4. att riksdagen till Anskaffning av vissa militära anläggningar för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 39 500 000
kr.,

FöU 1977/78:19

i fråga om fonden för förlag till statsverket

5. att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 42 OOO 000 kr.

Stockholm den 11 april 1978

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric
Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson
(fp), Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m),
Åke Gustavsson (s). Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s), Hans Lindblad (fp)
och Olle Aulin (m).

Reservationer

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s) har
lämnat följande tre reservationer till betänkandet.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkten I)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar ”Utskottet anser
att 1977 års beslut” och slutar ”motionen 429, yrkandet 1” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att 1977 års beslut om inriktningen av Sveriges säkerhetsoch
försvarspolitik bör fortsätta att gälla, utan annan ändring än den som vid
riksdagsbehandlingen föreslogs i den socialdemokratiska partimotionen
1976/77:1504 och i försvarsutskottets betänkande 1976/77:13 stöddes i
reservationerna 1 och 2 av utskottets socialdemokratiska ledamöter.

Enligt utskottets mening bör åtgärder som syftar till nedrustning och
avspänning i världen - och därmed bidrar till att öka omvärldens förtroende
för Sveriges vilja att förebygga konflikter - ges ökad vikt i landets
säkerhetspolitik. Sådana åtgärder bör anses vara lika viktiga som ansträngningarna
att behålla försvarskapacitet. Utskottet ansluter sig därför till det
fempunktsprogram som läggs fram i motionen 429. Med bifall till motionen
429 i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad
motionärerna har anfört om den svenska säkerhetspolitiken.

dels att utskottets hemställan (s. 5) i momentet 2 bort ha följande
lydelse:

FöU 1977/78:19

2. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motionen 1977/78:429, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen har anförts om den svenska
säkerhetspolitiken.

2. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 10 börjar ”Utskottet anser
liksom försvarsministern” och slutar ”motionen 429 i denna del” bort ha
följande lydelse:

Stormakterna och övriga stater med betydande militära utgifter - dit bör
även Sverige räknas - måste enligt utskottets mening begränsa utnyttjandet
av reala resurser för det militära försvaret. De svenska ansträngningarna för
att främja nedrustning och avspänning i världen inger verkligt förtroende
endast om de förenas med en begränsning av våra egna försvarskostnader.

Utskottet ansluter sig till den syn på det militära försvarets fortsatta
utveckling som redovisas i motionen 429. Grunderna härför under nu
gällande försvarsbeslutsperiod har redovisats dels i den socialdemokratiska
partimotionen 1976/77:1504 och de socialdemokratiska ledamöternas i
försvarsutskottet reservation 4 i försvarsutskottets betänkande 1976/77:13,
dels i motionen 429.

Utskottet delar också den syn på försvarets framtida struktur och
utformning som anges i motionen 429. Med den allmänna värnplikten som
grund och förutsättning bör det militära försvaret utvecklas till att bli ett
folkförsvar som tillvaratar de möjligheter en till detta anpassad teknik och
vårt lands geografiska fördelar erbjuder. Det innebär bl. a. att det framtida
beroendet av komplicerade och ofta kostnadskrävande vapensystem
minskar. Ideologiska, säkerhetspolitiska, militärtekniska och ekonomiska
motiv talar för den omstrukturering motionen 429 anvisar.

Det militära försvaret bör därför inriktas på det sätt som föreslås i motionen
429 och tilldelas ekonomiska resurser enligt samma motion. Den bör alltså
bifallas i denna del.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 13 börjar "Regeringen har
genom” och på s. 14 slutar ”till dessa förslag” bort ha följande lydelse:

Regeringen har genom försvarets materielverk med berörda företag träffat
avtal om villkoren för fortsatt utvecklingsarbete m. m. på B3LA och A 20
fram till den 1 juli 1979. Enligt avtalet utförs arbete för en kostnad av ca 400
milj. kr. Härav svarar staten för 310 milj. kr. och företagen själva för
återstoden. Budgetmässigt åtgår minst 280 milj. kr. av beställningsbemyndigande
som riksdagen har lämnat för innevarande budgetår. Medelsförbruk -

FöU 1977/78:19

ningen fördelar sig med ca 90 milj. kr. innevarande budgetår och ca 220
milj. kr. nästa budgetår (prisläge februari 1977).

Arbetena inom ramen för 310 milj. kr. gäller fortsatta studier och
utredningar samt övrigt inledande typarbete m. m. inom olika teknikområden.
Av de angivna medlen satsas praktiskt taget allt på utvecklingsarbeten
för B3LA.

Avtalsförhandlingarna har också lett till ett avtal som av regeringen
bedöms minska kostnaderna för serieproduktionen av JA 37. Även om
B3LA-projektet inte fullföljs beräknar därför regeringen att anskaffningen av
jaktsystemet blir billigare än om B3LA-arbetet hade avbrutits nu.

Enligt de tre motioner som föreligger behövs inte den handlingsfrihet som
regeringens förslag förutsätter. Motionärerna anser att projektet B3LA bör
överges redan nu. 1 motionen 1773 (s) anförs ekonomiska skäl till detta.
Uppskov med beslut omöjliggör enligt motionärerna meningsfull planering.

Utskottet konstaterar liksom försvarsministern att en utveckling av B3LA
inte ryms inom den ekonomiska planeringsram som fastställdes genom 1977
års försvarsbeslut. Till skillnad från försvarsministern anser utskottet det
vara uteslutet att försvarsmakten under de närmaste åren kan tillföras
ytterligare resurser som en sådan utveckling skulle kräva - 350 milj. kr. per
budgetår i prisläge februari 1977. Utskottet hänvisar härvidlag till vad som
anförts i motionen 429 om nödvändigheten att begränsa försvarsutgifterna.
Varken samhällsekonomiska eller statsfinansiella förhållanden torde heller
medge en sådan uppräkning.

Planeringen för attackflygets förnyelse måste inriktas efter rådande
ekonomiska realiteter. Som medeltunga attackflygplan bör övervägas olika
alternativ som ytterligare utnyttjar kapaciteten hos flygplan 37 Viggen,
eventuellt genom utveckling enligt projektet A 20. De skolflygplan som
behövs i flygvapnet bör som hittills organiseras för krigsuppgifter i lätta
attackförband.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen, utan att riksdagen
fattat beslut i flygplanfrågan, på sätt som redovisas i motionen 1773 forcerar
utvecklingsarbetet med B3LA. Samtidigt som man från regeringens sida
säger sig vilja eftersträva handlingsfrihet binds i själva verket mer pengar i
B3LA-projektet.

I detta sammanhang vill utskottet också uttala att den information som
lämnats riksdagen i detta ärende varit otillfredsställande. Utskottet understryker
angelägenheten av att uppgifter om bl. a. det militära försvarets
resurser så långt möjligt avhernligas i syfte att skapa underlag för en så öppen
försvarsdebatt som möjligt. Utskottet vill erinra om vad som i detta
hänseende anförts i utskottets betänkande 1976/77:13 (s. 32).

Av det anförda framgår att alla arbeten på projektet B3LA enligt utskottets
åsikt bör avbrytas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna genom att
bifalla motionerna 288 och 1773. Beträffande ändrat utnyttjande av resur -

FöU 1977/78:19

serna inom den ekonomiska ramen för nästa budgetår återkommer utskottet
när det gäller ramberäkning m. m. Motionen 1768 (vpk) bör avslås såvitt nu
är i fråga.

Regeringens förslag om anslaget Flygvapenförband: Forskning och
utveckling behandlas senare i betänkandet. Yrkandet i motionen 1768
behandlas även i anslutning till dessa förslag.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar ”Frågor om de
värnpliktigas” och slutar ”motionen 428 i denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att motionen 428 såvitt nu är i fråga tar upp väsentliga
frågor beträffande värnpliktigas inflytande m. m. Riksdagen bör ställa sig
bakom dessa tankegångar så att de snarast får betydelse för arbetet i
värnpliktsinflytandekommittén. Motionen 428 bör därför bifallas i denna
del.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 17 börjar ”Utskottet
tillstyrker att planeringsramen” och slutar med en tabell bort ha följande
lydelse:

Som framgår av det följande beräknar utskottet basbeloppet för budgetåret
1978/79 till 11 194 370 000 kr. i prisläge februari 1977. Med utgångspunkt häri
förordar utskottet en planeringsram för perioden 1978/79-1982/83 enligt
följande tabell (prisläge februari 1977):

Budgetår

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

1978/79-

1982/83

Basbelopp

11 194

55 970

Planeringsram

11 194

55 970

dels att utskottets hemställan (s. 17-18) i momenten 1, 4 och 6 bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen bifaller motionerna 1977/78:288 och 1977/
78:1773, yrkandet 1, om avbrytande av flygplanprojektet
B3LA,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:100 och
med bifall till motionen 1977/78:429, yrkandet 2, godkänner de
riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
utskottet har förordat,

6. att riksdagen bifaller motionen 1977/78:428, yrkandet 4, om
inflytandefrågor för värnpliktiga.

4 Riksdagen 1977178. 10 sami. Nr 19

FöU 1977/78:19

3. Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m. - militära försvaret
(punkten 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar ”Liksom
beträffande planeringsramen” och slutar ”därför avslås av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Liksom beträffande planeringsramen för femårsperioden förordar utskottet
att utgiftsramen 1978/79 bestäms enligt förslaget i motionen 429, yrkandet

3. Yrkandet 3 i motionen 687 (vpk) bör avslås.

Yrkandet 2 i motionen 1773 (s) ansluter till yrkandet 1 i samma motion om
att pågående forsknings- och utvecklingsarbete med flygplanet B3LA skall
avbrytas. Motionärerna vill att regeringen skall vidta de ändringar i bemyndigandeplaneroch
regleringsbrev som blir nödvändiga vid bifall till yrkandet
angående B3LA.

Utskottet har i det föregående behandlat projektet B3LA som en planeringsfråga
för femårsperioden och därvid tillstyrkt bifall till yrkandet 1 i
motionen 1773.1 konsekvens härmed anser utskottet att även yrkandet 2 bör
bifallas.

Under innevarande budgetår har regeringen ett bemyndigande av riksdagen
att justera utgiftsramen för bl. a. den del av ökade kostnader för vissa
förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger. Utskottet
delar uppfattningen i motionen 429 (s) att ett motsvarande bemyndigande
inte bör lämnas för nästa budgetår. Yrkandet 5 i motionen bör därför bifallas
av riksdagen.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar ”Utskottet har i
och för sig” och slutar ”från grundutbildning” bort ha följande lydelse:

Nuvarande utryckningsbidrag fastställdes av riksdagen år 1975 (prop.
1975:1, FöU 1975:3, rskr 1975:25). Genom den snabba inflationen under de
senaste åren har bidragets värde urholkats kraftigt. Utryckningsbidraget bör
därför - samtidigt som dagersättningen till de värnpliktiga fastställs enligt
regeringens förslag - höjas till 1 500 kr. Motionerna 428, 533 och 1046 bör
alltså bifallas såvitt gäller yrkandena om höjning av utryckningsbidraget.
Yrkandena om höjd dagersättning i motionerna 533 och 1046 bör däremot
avslås.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar ”Utskottet har
tidigare” och slutar ”värnpliktigas reseförmåner" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare framhållit (FöU 1976/77:13) att det är angeläget att
resesystemet förde värnpliktiga utvecklas ytterligare. I budgetpropositionen
föreslås en viss förbättring inom området. Förslaget biträds av utskottet.

I många sammanhang har kravet om helt fria resor förts fram, främst från
de värnpliktigas sida. Enligt utskottets mening finns - såsom anförs i
motionen 428 (s)-starka principiella skäl för att vaije värnpliktig som förläggs

Föll 1977/78:19

på annan plats än hemorten ges förmånen av fria resor mellan hemorten och
förläggningsorten. Inom ramen för det utredningsarbete som pågår i
försvarsdepartementet rörande de värnpliktigas resor bör därför, som yrkas i
motionen 428, undersökas om ett system med fria resor mellan förläggningsort
och hemort kan införas. 1 det fortsatta arbetet bör även beaktas vad
som i övrigt anförs i motionen rörande de värnpliktigas resor. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 23-24) i momenten 1,2,4,8 och 10 bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motionen 1977/78:429, yrkandena 3 och 4, samt med avslag på
motionen 1977/78:687, yrkandet 3, för budgetåret 1978/79
fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till
11 208 400 000 kr. i prisläge februari 1977,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1773, yrkandet 2,
begär att regeringen justerar utnyttjandet av betalningsmedel
och bemyndiganderamar för olika anslag,

4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:429, yrkandet 5,
avslår regeringens förslag om bemyndigande att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1978/79 med den
del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga som
överstiger vad nettoprisindex ger,

8. att riksdagen bifaller motionerna 1977/78:428, yrkandet 1,
1977/78:533, yrkandet 2, och 1977/78:1046, yrkandet 2, om
ökning av utryckningsbidraget från 1 000 kr. till 1 500 kr.,

10. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:428, yrkandet 3,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om systemet med fria resor för värnpliktiga.

FöU 1977/78:19

Sammanställning av motionsyrkanden

Väckta under allmänna motionstiden

1977/78:288 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas att riksdagen beslutar att icke inköpa attackflygplanet
B3LA och att vidare utredning och forskning kring detta projekt
avbryts.

1977/78:289 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk) vari
yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en ny försvarsordning byggd på
neutralitetens och folkförsvarets principer,

2. att riksdagen i enlighet därmed uttalar sig för en minskning
av militärkostnaderna med 50 %.

1977/78:326 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag som ger de värnpliktiga
rätt att bilda fackföreningar enligt de riktlinjer som har framförts
i motionen.

1977/78:428 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utryckningsbidraget höjs från
1 000 kr. till 1 500 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värnpliktsekonomisk undersökning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om systemet med fria resor m. m. för
värnpliktiga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inflytandefrågor för de värnpliktiga.

1977/78:429 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den svenska säkerhetspolitiken,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära
försvarets fortsatta utveckling som angetts i motionen,

3. att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det
militära försvaret för budgetåret 1978/79 till 11 208 400 000 kr., i
prisläge februari 1977,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av bemyndiganderamar och
betalningsmedel för budgetåret 1978/79,

Bilaga I

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,
anf. hemst. nr

s. p.

12 4 2

3 1

16 4

21 5 3

22 5

22 5 3

15 4 2

3 1 1

10 4 2

20 5 3

Föll 1977/78:19

5. att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndigande
att justera utgiftsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1978/79 med den del av ökade kostnader för
förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad nettoprisindex
ger.

1977/78:533 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att de värnpliktigas dagersättning
höjs till 30 kr.,

2. att riksdagen beslutar höja utryckningsbidraget till 1 500
kr.

1977/78:535 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam prövning
av och förslag om nya regler för ekonomisk ersättning i
samband med repetitionstjänstgöring för hemmaman som har
vård om minderåriga barn.

1977/78:686 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till
omorganisation av underrättelsetjänsten till ett civilt organ,
som skall lyda direkt under försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar om en omorganisation av underrättelsenämnden,
som innebär representation för samtliga riksdagspartier,
samt att nämnden görs ansvarig inför riksdagen och
dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 inte
bifalles, avslår yrkandet i budgetpropositionen bil. 7, p. F 20 om
anslag till Insatsberedskap m. m. på 52 500 000 kr.

1977/78:687 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att den försvarskommitté
som skall tillsättas 1978 får direktiv att framlägga
förslag om svensk nedrustning,

2. att riksdagen uttalar sig för omedelbara nedskärningar av
det militära försvaret i enlighet med vad som föreslagits i
motionen,

3. att riksdagen beslutar om en sänkning av försvarskostnaderna
för budgetåret 1978/79 med 2,954 miljarder kronor,
innebärande

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

anf. hemst. nr

s. p.

20 5 3

21 5

21 5 3

23 5

30 6

3 1

20 5

FöU 1977/78:19

a. att anslaget under A. Försvarsdepartementet fastställs till
36 380 000 kr.,

b. att anslaget under B. Arméförband fastställs till 3 651 000
kr.,

c. att anslaget under C. Marinförband fastställs till 1 438 000
kr.,

d. att anslaget under D. Flygvapenförband fastställs till
3 429 200 kr.

1977/78:1036 av Arne Fransson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående målsättningen om en reglerad arbetstid för de värnpliktiga
under grundutbildningen.

1977/78:1038 av Hans Lindblad m. fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om en för hela
totalförsvaret gemensam personalplanering inom ramen för en
totalförsvarslag blir belyst inför nästa försvarsbeslut.

1977/78:1043 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen till regeringen ger till känna behovet av att en grupp
sakkunniga utanför försvarsetablissemanget ingår i den
kommande säkerhetspolitiska (försvars-) utredningen med i
motionen skisserade arbetsuppgifter.

1977/78:1046 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala

1. att dagpenningen till värnpliktiga skall utgå med följande
belopp:

0-230 dagars tjänstgöring 30 kr./dag
231-300 dagars tjänstgöring 35 kr./dag
300- dagars tjänstgöring 42 kr./dag,

2. att utryckningsbidraget höjs till 1 500 kr.,

3. att fria resor införs för värnpliktiga på statliga och
kommunala kommunikationsmedel samt fria flygresor för
fjärrekryterade värnpliktiga.

1977/78:1047 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar hos regeringen begära att de värnpliktigas
arbetstid regleras till 40 timmar i veckan och att kompensation i
ledighet ges för vakt, beredskap och övningar.

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

anf. hemst. nr

s. p.

16 4

14 4

4 1

21 5

21 5 3

22 5

16 4

FöU 1977/78:19

1977/78:1487 av Hans Petersson i Röstånga (fp) och Bonnie
Bernström (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att målsättningen i vad gäller värnpliktiga
i grundutbildning bör vara ett medeltal om 40 timmar
per utbildningsvecka,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om successiva förbättringar av de värnpliktigas
förmåner.

1977/78:1488 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begären översyn av civilförsvarslagen
så att civilförsvarsplikten utsträcks gälla i fredstid i händelse av
katastrofer eller större nödlägen.

1977/78:1489 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att helt
fria hemresor för värnpliktiga införs fr. o. m. den 1 juli 1978.

1977/78:1490 av Maj Britt Theorin (s) och Lena Öhrsvik (s) vari
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att en kommande
säkerhetspolitisk (försvars-) utredning bör få vidgade uppgifter i
enlighet med vad som anförs i motionen, dvs. att vägningar
mellan olika säkerhetspolitiska instrument skall göras och att
konsekvenserna av olika grader av en minskning av den svenska
militärbudgeten skall granskas.

Väckta med anledning av propositionen 1977/78:95

1977/78:1768 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att avslå propositionen 1977/78:95 och att
hos regeringen hemställa om ett nytt förslag, i enlighet med de
riktlinjer som förordas i motionen.

1977/78:1773 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att pågående forsknings- och utvecklingsarbete
med B3LA avbryts,

2. ger regeringen som sin mening till känna vad i motionen
anförs om justering av betalningsmedel och bemyndiganderamar.

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

anf. hemst. nr

s. p.

16 4

23 5

39 9

22 5

4 1

12,28 4,6

13 4 2

20 5 3

FöU 1977/78:19

Bilaga 2

Utdrag av direktiv för kommitté angående säkerhetspolitikens inriktning
och totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. efter år 1982 (beslut vid
regeringssammanträde 1978-03-30)

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Kronmark, anför.

Inriktningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik samt de olika
totalförsvarsgrenarnas utveckling har ingående behandlats av statsmakterna
år 1977 (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) på grundval av
förslag från 1974 års försvarsutredning (SOU 1976:5 och 1977:1).

Regeringen har i november 1977 gett anvisningar för perspektivplanering
avseende det militära försvarets och civilförsvarets utveckling efter år 1982.
Dessa anvisningar ger förutsättningar och riktlinjer för myndigheternas
arbete under perspektivplaneringens fas 1 samt vissa riktlinjer för perspektivplaneringens
fas 2. För sistnämnda fas kommer särskilda anvisningar att
meddelas senare. För perspektivstudier avseende det ekonomiska försvarets
utveckling efter år 1982 har regeringen lämnat anvisningar i februari 1978.
Myndigheternas arbete med att ta fram underlag inför nästa större beslut om
totalförsvarets fortsatta utveckling skall enligt regeringsdirektiven utgå från
att detta beslut kommer att fattas under våren 1982.

Anvisningarna för det militära försvaret innebär att överbefälhavaren skall
lämna in perspektivplan del I för det militära försvaret till regeringen senast
den 1 februari 1979. Arbetet under denna fas, som avser slutet av 1990-talet,
skall främst inriktas mot att utveckla och värdera sådana skilda idéer
avseende försvarsmaktens uppgifter, sammansättning och sätt att verka, som
under olika förhållanden kan bli aktuella i framtiden. De ekonomiska
studieområdena skall därvid läggas inom ett intervall mellan 9 och 14
miljarder kr. per år i prisläget februari 1977.

I anvisningarna för civilförsvarets perspektivplanering anges att civilförsvarsstyrelsen
skall lämna in perspektivplan del 1 för civilförsvaret till
regeringen senast den 1 mars 1979. Tyngdpunkten i arbetet under fas 1 bör
läggas vid idéutveckling inom ramen för vissa väsentliga funktioner eller
problemområden. För civilförsvaret i sin helhet skall de ekonomiska
studieområdena läggas inom ett intervall mellan 250 och 500 milj. kr. per år i
prisläget februari 1977.

Anvisningarna för det ekonomiska försvarets perspektivstudier innebär att
överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall lämna in perspektivstudie del 1 till
regeringen senast den 1 mars 1979. Huvudsyftet med studierna skall vara att
förutsättningslöst söka efter sådana typer av beredskapsåtgärder som med
minsta möjliga resursförbrukning ger en godtagbar försörjningsberedskap.
Någon ekonomisk ram för perspektivstudiernas fas 1 har inte anvisats.

Inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar bedrivs inte perspektivplanering
under fas 1 på samma sätt som för de tidigare nämnda totalförsvars -

FöU 1977/78:19

grenarna. De anvisningar som regeringen i mars 1978 har gett till socialstyrelsen
innebär i huvudsak att styrelsen i erforderlig omfattning medverkar i
övriga total förs varsmyndigheters perspektivplanering och genomför vissa
underlagsstudier. Vissa frågor skall redovisas den 1 mars 1979.

Regeringens perspektivplaneanvisningar till överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen
förutsätter att anvisningar för perspektivplaneringens fas 2
kommer att meddelas i juni 1979. Myndigheternas perspektivplan del 2
förutsätts bli inlämnad under andra kvartalet 1980. För det ekonomiska
försvaret gäller att anvisningar för perspektivstudiernas fas 2 kommer att
meddelas i juli 1979. Överstyrelsens perspektivstudie del 2 förutsätts bli
inlämnad den 1 juli 1980.

Inom övrigt totalförsvar kommer berörda myndigheter att genomföra vissa
studier under fas 2. Syftet med studierna är att utgående från styrka och
svagheter i beredskapen inom myndigheternas ansvarsområden bl. a. belysa
konsekvenserna av alternativa ekonomiska satsningar på försvarsberedskapsåtgärder.
Anvisningar (ordessa studier kommer att meddelas i juli 1979.
Studieresultaten förutsätts bli inlämnade senast den 1 juli 1980.

I anvisningarna för myndigheternas perspektivplanering (motsvarande)
har lämnats säkerhetspolitiska utgångspunkter samt en översikt över tänkbara
framtida konflikter som skall beaktas i perspektivplaneringen. Försvarsdepartementets
sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom
totalförsvaret (SSLP) har utarbetat vissa konkreta exemplifieringar i form av
angreppsfall och krisfall m. m. Dessa har ställts till myndigheternas förfogande
under hösten 1977.

En grundtanke bakom de anvisningar som har lämnats till myndigheterna
är att Sverige som liten nation inte kan bygga upp ett effektivt skydd mot alla
typer av konflikter och krig. Det måste alltid vara frågan om en avvägning
mellan totalförsvaret och andra samhällssektorer samt mellan säkerhetspolitiskt
risktagande och fredstida belastning på samhället.

Mot bakgrund av bedömningar av den internationella utvecklingen har i
tidigare försvarsbeslut gjorts vissa avgränsningar av våra försvarspolitiska
ambitioner. Vår försvarsplanering utgår sålunda från sådana situationer, där
stormaktsblockens mål och resursinsatser för ett angrepp mot Sverige är
begränsade i förhållande till deras övergripande säkerhetspolitiska mål och
totala resurser. Planeringen bygger vidare på att ett eventuellt angrepp mot
Sverige i första hand utförs med konventionella stridsmedel. Vi eftersträvar
dock ett begränsat skydd mot ABC-stridsmedel.

En annan utgångspunkt för planeringen f. n. är att det politiska händelseförloppet
i samband med en konflikt bör kunna ge oss förvarning om att ett
angrepp kan vara förestående. Insatsberedskapen bör därför under normala
förhållanden kunna hållas relativt låg.

Från bl. a. dessa utgångspunkter har det varit möjligt att utforma ett
totalförsvar med uppgift att avhålla från angrepp mot Sverige och i övrigt
begränsa konsekvenserna i Sverige av kriser och krig i omvärlden.

5 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 19

FöU 1977/78:19

Trots omfattande personalminskningsprogram har utrymmet för materielanskaffning
inom försvarsmakten successivt krympt. Konsekvenserna av
detta har blivit att antalet kvalificerade förband har minskat i samband med
omsättningen av den organisationsbestämmande materielen. Kostnadsutvecklingen
leder efter hand till allt större svårigheter att lösa de uppgifter som
har lagts på det militära försvaret. Det är i längden inte möjligt att komma till
rätta med problemen genom punktvis insatta åtgärder.

Likartade problem kan konstateras också inom övriga totalförsvarsgrenar.

Den nuvarande kostnadsutvecklingen för totalförsvaret och behovet av en
hård prioritering av olika samhällssektorers krav på resurser framhäver
behovet av en genomgripande analys av frågorna kring totalförsvarets
uppgifter och resursbehov samt totalförsvarsgrenarnas sammansättning mot
bakgrund av våra säkerhetspolitiska mål.

Det är därför nödvändigt att med utgångspunkt i den svenska alliansfria
politiken som syftar till neutralitet i krig överväga avvägningen mellan de
säkerhetspolitiska medlen samt att närmare pröva totalförsvarets och då
särskilt det militära försvarets uppgifter och inriktning. Målet måste vara att
skapa rimlig balans mellan uppgifter och resurser.

Riksdagen har vid 1976/77 års riksmöte (FöU 1976/77:13, rskr 1976/
77:311) som sin mening gett regeringen till känna vad försvarsutskottet
anförde om arbetet med nästkommande försvarsbeslut. Enligt utskottet finns
det skäl som talar för att en parlamentarisk granskning bör ske tidigt i arbetet
med att skapa underlag för nästa större beslut om totalförsvarets utveckling.
Granskningen bör ske i de former och med de resurser som tillkommer en
statlig kommitté. I ett tidigt skede bör granskningen gälla inte minst det
säkerhetspolitiska underlaget. Dettas politiska relevans, de planerande
myndigheternas sätt att utnyttja underlaget och möjligheterna att öppet
presentera problemen är frågor som enligt utskottet bör behandlas av
utredningen. Försvarsutskottet anförde vidare att en ny försvarsutredning
med hänsyn till tidsförhållandena för hela planeringsprocessen kan behöva
arbeta i etapper.

Mot bakgrund av det anförda förordar jag att en kommitté tillkallas för att
överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets
fortsatta utveckling m. m. efter år 1982. Med hänsyn till frågornas vikt
bör kommittén vara parlamentariskt sammansatt.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets frihet och oberoende.
Den kommer till uttryck såväl i den alliansfria politiken i fred syftande till
neutralitet i krig som i strävandena att minska riskerna för krig och konflikter
i världen. Denna inriktning har formulerats i det mål förvår säkerhetspolitik
som antogs av 1968 års riksdag och som därefter har bekräftats av riksdagen
åren 1972 och 1977. Kommittén bör utgå från att detta mål alltjämt skall
gälla.

Vår säkerhetspolitik formas således genom en samverkan mellan ut -

FöU 1977/78:19

rikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor,
handelspolitiken och biståndspolitiken.

Som grund för sina överväganden om totalförsvarets uppgifter och
inriktning bör kommittén i en första etapp av sitt arbete studera samspelet
mellan de säkerhetspolitiska medlen och därvid särskilt överväga försvarspolitikens
roll inom säkerhetspolitiken. Kommittén bör analysera utvecklingen
i omvärlden och de hot mot vår frihet och vårt oberoende som kan
uppkomma i framtiden samt bedöma vilka av dessa som bör tas till
utgångspunkt för den långsiktiga planeringen av totalförsvaret. Kommittén
bör ta del av genomförda säkerhetspolitiska studier och det säkerhetspolitiska
underlag som utnyttjas i perspektivplaneringen samt pröva i vilken omfattning
underlaget överensstämmer med den syn som kommittén kommer till i
sin analys.

Kommittén bör också analysera den svenska samhällsutvecklingen från
sårbarhets- och resurssynpunkt. Det nuvarande samhället och utvecklingen
inom detta kännetecknas av stor komplexitet och av att olika verksamhetsgrenar
i ökad utsträckning påverkar och griper in i varandra. Samhället blir
därigenom mer känsligt för störningar än tidigare. På flera sätt blir också det
internationella beroendet allt större. Kommittén bör som bakgrund till sina
överväganden även ta del av gjorda bedömningar rörande den långsiktiga
ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Inom försvarspolitiken förutsätts ett samspel och en samverkan mellan
totalförsvarets olika grenar - militärt försvar, civilförsvar, ekonomiskt
försvar, psykologiskt försvar och övrigt totalförsvar. Kommittén bör mot
bakgrund av sina överväganden om försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken
och sina analyser av den internationella och inhemska utvecklingen
överväga de olika totalförsvarsgrenarnas roll inom försvarspolitiken.
Kommittén bör därför hålla sig informerad om myndigheternas arbete under
perspektivplaneringens fas 1 och granska hur det säkerhetspolitiska underlaget
utnyttjas.

Kommittén bör lämna förslag till säkerhets- och försvarspolitikens inriktning
och totalförsvarsgrenarnas uppgifter i stort inom ramen för denna i
sådan tid att förslagen kan beaktas i regeringens anvisningar inför perspektivplaneringens
andra fas.

Bl. a. med ledning av myndigheternas perspektivplan (motsvarande) del 1
bör kommittén identifiera sådana problemområden inom totalförsvaret som
kan behöva utredas i särskild ordning eller som bör beaktas särskilt under det
fortsatta studiearbetet. I betänkandet 1976/77:13 har försvarsutskottet
behandlat några frågor som enligt utskottet skulle kunna tas upp av en
parlamentarisk försvarskommitté.

Utskottet tillstyrkte bl. a. att man ytterligare integrerar och samordnar
militära och civila funktioner i totalförsvaret. Med anledning av motionen
1976/77:342 tog utskottet upp vissa folkrättsliga aspekter på en sådan
integration och samordning. Utskottet konstaterade att dessa aspekter

FöU 1977/78:19

ständigt måste hållas i åtanke i försvarsplaneringen. Jag förutsätter att
kommittén beaktar vad utskottet har anfört i denna fråga.

Som jag redovisade bl. a. i prop. 1977/78:100 (bil. 7) innebär kostnadsutvecklingen
i fråga om bl. a. personal och materielunderhåll, främst inom
försvarsmakten, att sådan verksamhet som brukar betecknas som vidmakthållande
av befintliga resurser tar i anspråk en allt större andel av den
ekonomiska ramen. Den nu aktuella totalförsvarskommittén bör enligt min
mening ägna större uppmärksamhet åt detta förhållande än vad som har varit
fallet i tidigare försvarsutredningar. 1 detta sammanhang är det angeläget att
också beakta de personalpolitiska aspekterna på försvarets utformning.

1 samband med 1977 års försvarsbeslut underströks att totalförsvaret bör
vara så uppbyggt att det är en hela folkets angelägenhet. Varje medborgare
bör beredas tillfälle att efter sin förmåga bidra till landets försvar. Denna
grund för totalförsvarets uppbyggnad bör gälla som utgångspunkt för
kommitténs överväganden. Gällande lagar om plikttjänstgöring inom
samhället vid beredskap och krig innebär att vi under dessa speciella
förhållanden tillämpar en form av "totalförsvarsplikt”. Det finns dock
anledning att fortlöpande pröva hur våra totala personaltillgångar bör
disponeras och fördelas inom totalförsvaret liksom vilken utbildning i
fredstid som med stöd av pliktlag bör läggas på medborgarna för att de skall
kunna fullgöra sina olika totalförsvarsuppgifter.

1 fråga' om fördelningen av personaltillgångarna inom totalförsvaret vill jag
erinra om att totalförsvarets chefsnämnd i mars 1977 uppdrog åt överbefälhavaren
och arbetsmarknadsstyrelsen att i samverkan med bl. a. värnpliktsverket
och civilförsvarsstyrelsen se över totalförsvarets personalbehov. Som
ett led i detta arbete har överbefälhavarens värnpliktsplan arbetats om.

Enligt min mening är värnplikten och annan plikttjänstgöring och deras
utformning alltjämt av grundläggande betydelse för totalförsvarets styrka och
förankring i samhället. Det är därför naturligt att kommittén ägnar särskild
uppmärksamhet åt dessa frågor.

Med hänsyn till att eventuella framtida krig och kriser bedöms komma att i
allt större utsträckning beröra hela samhället och befolkningen, måste även
civilförsvarets utveckling studeras mot bakgrund av samhällsutvecklingen.
En bättre samordning mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället bör
eftersträvas. Ökad vikt bör särskilt läggas vid ett gemensamt och effektivare
utnyttjande av samhällets samlade resurser för skadeavhjälpande åtgärder
under fred och krig. Som ett led häri bör lämpligheten och möjligheterna av
att öka samordningen mellan civilförsvaret och den kommunala verksamheten
studeras. Regeringens anvisningar för civilförsvarsstyrelsens perspektivplanering
innebär bl. a. ett uppdrag att bedriva fortsatta studier inom detta
område. Resultatet av civilförsvarsstyrelsens studier bör prövas av försvarskommittén.
Om denna finner att en ökad samordning bör ske, uppkommer
en rad frågor av författningsmässig, organisatorisk och finansiell art. Även
om sådana frågor kan behandlas av kommittén, kan det dock vara lämpligare

FöU 1977/78:19

att dessa mer praktiska frågor behandlas i annan ordning på grundval av
kommitténs överväganden och förslag. Försvarskommittén bör lägga förslag
härom.

Det bör stå kommittén fritt att ta upp även andra frågor som kommittén
finnér bör undersökas särskilt under det fortsatta studie- och planeringsarbetet.

1 propositionen 1976/77:74 erinrade jag bl. a. om behovet av en allsidig
information om vår omvärld och vår säkerhetspolitik samt om säkerhets- och
försvarspolitikens mål, medel och möjligheter. För att stimulera försvarsdebatten
har under senare år åtskilliga uppgifter om krigsorganisationens
storlek m. m. som tidigare har varit hemliga offentliggjorts. En mängd
rapporter om studieresultat m. m. har publicerats och statsbidrag har lämnats
till organisationer som svarar för försvarsupplysning. Riksdagen ansåg att det
är önskvärt att se över informationen om vår säkerhetspolitik. En möjlighet
är därvid enligt försvarsutskottet att en sådan översyn vid lämplig tidpunkt
görs av försvarskommittén. Kommittén bör överväga dessa frågor och lämna
förslag till lämpliga åtgärder.

Som jag har anfört tidigare skall överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen
redovisa resultatet av perspektivplaneringens fas 2 under andra
kvartalet 1980. Under denna fas skall dessa myndigheter utforma och värdera
förslag till beslut och åtgärder under den närmaste fem- till tioårsperioden
som syftar till en viss effekt under denna period och en viss handlingsfrihet
att på längre sikt förverkliga skilda sammansättningar m. m. av resp.
totalförsvarsgren. Syftet är detsamma för den andra fasen av det ekonomiska
försvarets perspektivstudier och motsvarande studier inom övrigt totalförsvar.

I en senare etapp av sitt arbete bör totalförsvarskommittén på grundval av
myndigheternas perspektivplaner (motsvarande) del 2 överväga och lämna
förslag om de olika total försvarsgrenarnas utveckling efter år 1982. Kommitténs
överväganden och förslag i denna del bör redovisas i sådan tid att de kan
beaktas i regeringens anvisningar under våren 1981 för myndigheternas
programplaner för perioden 1982/83-1986/87.

Dessa programplaner representerar handlingsprogram för den aktuella
femårsperioden för resp. totalförsvarsgren. Jag är inte beredd att redan nu ta
ställning till om kommittén i ytterligare en etapp skall ha till uppgift att också
granska dessa programplaner utan frågan torde få avgöras vid ett senare
tillfälle.

Med den uppläggning som jag här har redovisat är det sannolikt att
kommittén i ett senare skede, när den kommer in på frågor om total försvarsgrenarnas
utveckling, behöver ett större antal experter, sakkunniga m. m. än i
den inledande etappen. Bl. a. bör då företrädare för arbetstagarorganisationerna
i någon form delta i kommitténs arbete. Jag vill därutöver redan nu
förutskicka att jag senare kan komma att föreslå att kommittén ges vissa
tilläggsdirektiv.

FöU 1977/78:19

Jag vill i detta sammanhang peka på att den etappvisa uppläggning av
kommitténs arbete som jag har angett ökar möjligheterna för en offentlig
debatt kring de frågor som kommittén har behandlat, t. ex. genom ett
remissförfarande. Kommittén bör bedriva sitt arbete under så stor öppenhet
som möjligt och stimulera debatten i frågor, som är föremål för utredning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en kommitté med 13 ledamöter med uppdrag att
överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning
och totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. efter år 1982,

FöU 1977/78:19

Bilaga 3

Utdrag av direktiv för kommitté angående vissa frågor rörande flygindustrin
m. m. (beslut vid regeringssammanträde 1978-01-12)

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Kronmark, anför.

Försvarsmaktens attackflygfunktion fullgörs f. n. av fem och en halv
divisioner medeltunga attackflygplan av typ AJ 37 Attackviggen, som
levereras under perioden 1971-1979, samt ca fem lätta attackdivisioner
utrustade med skolflygplan av typ SK 60, vilka anskaffades under åren
1966-1967. Huvudsakligen från tekniska utgångspunkter måste bägge flygplanstyperna
ersättas med början i slutet av 1980-talet.

Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssystem har varit
föremål för ett omfattande utredningsarbete under de senaste åren. T. o. m.
budgetåret 1976/77 har sammanlagt ca 85 milj. kr. lagts ner på förberedande
studier m. m.

1974 års försvarsutredning rekommenderade i sitt betänkande (SOU
1977:1) Totalförsvaret 1977-82, att jaktversionen av Viggen, J A 37, utvecklas
till ett medeltungt attackflygplan, kallat A 20. Däremot ansåg utredningen att
man utifrån det då tillgängliga underlaget inte kunde förorda en utveckling
och anskaffning av det lätta attack- och skolfiygplanet B3LA som överbefälhavaren
föreslog i nivå A. Beslutsunderlaget borde enligt utredningen
fördjupas och förbättras.

1 prop. 1976/77:74 anslöt sig regeringen i allt väsentligt till försvarsutredningens
rekommendationer. Beträffande flygplanet A 20 anfördes dock att
det fortsatta utredningsarbetet också borde innefatta en noggrann prövning
av lämpligt antal flygplan och erforderliga prestanda hos dessa. Vidare
anfördes att om de fortsatta övervägandena skulle leda till ett beslut att B3LA
inte skall anskaffas bör i stället ett skolflygplan anskaffas och förses med
lämplig beväpning. Riksdagen (FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) beslöt
enligt regeringens förslag.

Det fördjupade beslutsunderlaget har tagits fram av de militära myndigheterna.
Arbetet har följts upp och utvärderats av B3LA-beredningen, som
lämnade sin rapport i oktober 1977. Beredningen studerade olika alternativ
som ersättning för dagens attack- och skolflygplan. Beredningen fann att
alternativ som innehåller en vidareutveckling av skolfiygplanet SK 60 inte
ger en stridseffekt som motiverar kostnaderna. Enligt beredningens uppfattning
bör valet i stället stå mellan ett alternativ innehållande sex divisioner
A 20 och 45 stycken skolflygplan (av utländsk eller möjligen svensk
tillverkning) och ett alternativ innehållande nio divisioner B3LA och två
divisioner AJ 37 Attackviggen som i sin nuvarande utformning behålls till
mitten av 1990-talet. Det senare är möjligt genom att flygtidsuttaget på dessa
flygplan under 1980-talet numera inte beräknas bli lika stort som det har
förutsatts i tidigare planering.

FöU 1977/78:19

Utvecklings- och produktionskostnaderna för flygplan till sex A 20-divisioner beräknas bli ca 8 300 milj. kr. och för nio divisioner B3LA ca 8 800
milj. kr. i prisläge februari 1977. I beloppen ingår också vissa kostnader för
underhållsutrustning och reservdelar. Det är emellertid väsentligt att alla
kostnader som uppstår under flygplanssystemets livslängd beaktas. Beredningen
har därför också redovisat kostnaderna för vapen samt för drift och
underhåll av flygplanen under en femtonårsperiod. Valet av anskaffningsaltemativ
påverkar också priset för serieanskaffningen av JA 37 Jaktviggen,
eftersom denna måste ske under skilda industriella förutsättningar. Kostnaderna
för denna anskaffning har därför inräknats i de jämförande kalkylerna.
För alternativet som innehåller sex divisioner A 20 och 45 stycken skolflygplan
jämte åtta divisioner JA 37 (A 20-alternativet)blirde totala kostnaderna
fram till omkring sekelskiftet enligt dessa förutsättningar ca 24 400 milj. kr. i
prisläge februari 1977. Motsvarande kostnader för det alternativ som
innehåller nio divisioner B3LA, två divisioner AJ 37 Attackviggen och åtta
divisioner JA 37 (B3LA-alternativet) blir ca 23 700 milj. kr.

Det är naturligtvis inte möjligt att få fullständig säkerhet i kostnadsuppskattningar
av så stora och tekniskt komplicerade projekt samt över en så lång
tid som det här är fråga om. Vissa ekonomiska reserver finns emellertid
inlagda i de redovisade kostnaderna. Enligt B3LA-beredningens uppfattning
uppvisar underlaget sammantaget en sådan säkerhet som rimligen kan
erhållas till grund för ett beslut om den aktuella attack- och skolflygplansanskaffningen.

Alternativen skiljer sig åt vad gäller krav på betalningsmedel vid olika
tidpunkter. B3LA medför högre utvecklingskostnader som faller ut tidigt
medan A 20 uppvisar lägre utvecklingskostnader, vilket innebär lägre krav på
betalningsmedel under de närmaste fem-tio åren. Drift- och underhållskostnaderna
är däremot betydligt högre för A 20.

B3LA-alternativet beräknas kräva ett tillskott till försvarsmaktens planeringsram
för perioden 1977/78-1981/82 på ca 350 milj. kr. per år i prisläge
februari 1977. A 20-alternativet beräknas kräva ett påslag om ca 100 milj. kr.
per år eller en omplanering som ger samma besparing. En sådan omplanering
torde främst få ske genom att utvecklingsarbetet på A 20 begränsas.

Regeringen har inte ansett att det är möjligt att i nuvarande statsfmansiella
läge höja försvarsramen fr. o. m. budgetåret 1978/79. Några förutsättningar
att göra sådana omplaneringar inom försvarsmaktens planeringsram att det
skulle vara möjligt att utveckla B3LA utan ramtillskott föreligger inte.
Emellertid finns det flera skäl som talar mot att nu fatta slutligt beslut i
flygplansfrågan. Det viktigaste är att ytterligare utredningsarbete krävs för att
fullständigt belysa innebörden av alternativ som inte innebär anskaffning av
B3LA.

B3LA-beredningen har anfört att vi i dag har en organisation för
utveckling, produktion och underhåll av flygplanssystem som i allt väsentligt
är lämpligt utformad. Resurser av olika slag finns inom industrin, förvalt -

Föll 1977/78:19

ningen och vid de militära verkstäderna. Om beslut fattas att inte utveckla
och producera B3LA är det enligt beredningen nödvändigt att ompröva den
existerande organisationen både vad gäller de totala resurserna och arbetsfördelningen
mellan de olika delarna. B3LA-beredningen har inte haft
möjlighet att på tillgänglig tid studera dessa frågor. Det råder också en
betydande osäkerhet om vad produktionen och driften av JA 37 Jaktviggen
kommer att kosta ifall den måste ske utan stöd av utvecklingskompetens.

Överbefälhavaren har vid sin värdering av de bägge alternativen funnit att
båda är godtagbara för den framtida operativa miljön. Inget av alternativen är
helt överlägset det andra. B3LA-alternativet kan dock enligt överbefälhavaren
komma att få egenskaper som gör det något bättre än A 20-alternativet.
Vid denna värdering har emellertid överbefälhavaren utgått från den mer
utvecklade versionen av A 20, kallad A 20 Ml, vilken som tidigare har sagts
inte kan utvecklas inom nuvarande försvarsram. I stället torde en enklare
version av A 20 bli aktuell om A 20-alternativet skall realiseras inom ramen.
Det finns därför skäl att närmare överväga om Viggenplattformen bör
utvecklas till ytterligare en attackversion, och i så fall vilken vidareutveckling
av JA 37 som därvid bör ske.

A 20 bygger på Viggenplattformen. Denna är framtagen mot bakgrund av
de ekonomiska förutsättningar som gällde under 1960-talet i fråga om bl. a.
kostnaderna för drift och underhåll. Dessa kostnader - inte minst kostnaderna
för drivmedel - har stigit osedvanligt snabbt under senare år. B3LA
innebär i detta avseende en anpassning till nya förhållanden. Flera tecken
tyder på att man har observerat de stigande drift- och underhållskostnaderna
även i andra länder. Av den internationella facklitteraturen att döma har detta
lett till ett ökat intresse för flygplan av just B3LA:s typ. Det finns därför skäl
att ytterligare följa upp den internationella utvecklingen innan slutligt beslut
tas. Jag är sålunda inte främmande för att ett utländskt alternativ för vårt
framtida attackflygsystem eller ett internationellt samarbete inom ramen för
vår neutralitetspolitik kan komma i fråga.

Utvecklingen av flygplan inom landet innebär att vi har byggt upp en
kompetens inom flera viktiga teknikområden som också har fått och i
framtiden kan få intressanta civila tillämpningar. En utvecklande flygindustri
medför sålunda en stimulans för teknisk forskning och utveckling inom
landet. 1 årets finansplan understryker regeringen betydelsen av teknisk
utveckling och forskning. Ett beslut att inte utveckla B3LA innebär att stora
delar av den uppbyggda kompetensen inom flygindustrin kan behöva
avvecklas. Det bör därför undersökas på vilket sätt och i vilken mån det är
möjligt att på andra områden tillvarata det tekniska kunnande som den
utveklande flygplansindustrin representerar.

Flera skäl talar alltså för att man inte nu skall fatta ett slutligt beslut i
flygplansfrågan. Under hösten 1977 har därför förhandlingar ägt rum med
berörda industrier. Syftet har varit att dels minska de totala utvecklingskostnaderna
för B3LA, dels skapa förutsättningar att behålla handlingsfrihet

FöU 1977/78:19

ytterligare ett år genom att berörda industrier åtar sig att med egen ekonomisk
satsning fram till den 1 juli 1979 utföra utvecklingsarbetet på både B3LA och
A 20 till ett pris som motsvarar de medel som flygvapnet inom sin
ekonomiska ram under samma tid har avsatt för utveckling m. m. av nästa
attack- och skolflygplanssystern. Även priset för serieproduktion av JA 37
Jaktviggen har därvid behandlats.

Berörda industrier har förklarat sig beredda att bedriva utvecklingsarbete
på B3LA enligt ett något omlagt tidsprogram fram t. o. m.den30juni 1979 för
ett pris som motsvarar de medel som finns tillgängliga i flygvapnets planering
samt härutöver inom samma pris utföra erforderligt systemdefinitionsarbete
på en enklare version av A 20 så att typarbetet på detta flygplan omgående
kan starta om typarbetet på B3LA avbryts den 30 juni 1979. Förhandlingarna
har också lett till bättre villkor för försvaret avseende serieanskaffningen av
JA 37 Jaktviggen än vad som har gällt tidigare.

Det är alltså möjligt att behålla handlingsfriheten ytterligare ett år utan att
försvarsramen behöver tillskjutas mer pengar under budgetåret 1978/79. Om
man därefter beslutar sig för att fortsätta utvecklingsarbetet på B3LA uppstår
inga statsfinansiella eller samhällsekonomiska merkostnader jämfört med ett
positivt beslut nu. Ett sådant beslut kräver dock en höjning av försvarsmaktens
planeringsram fr. o. m. budgetåret 1979/80.

På min föredragning uppdrar regeringen i annat sammanhang i dag åt
försvarets materielverk att slutförhandla om ett fortsatt utvecklingsarbete på
B3LA för tiden fram t. o. m. den 30 juni 1979, varvid även handlingsfrihet att
vid denna tidpunkt utan tidsfördröjning påbörja typarbete på en version av
A 20 skall föreligga.

Ett års handlingsfrihet i flygplansfrågan bör som jag har nämnt användas
för att inhämta ytterligare beslutsunderlag, främst avseende alternativ som
innebär att B3LA inte utvecklas. Med hänsyn till frågans stora betydelse från
samhällsekonomiska, säkerhetspolitiska och industripolitiska synpunkter
bör detta arbete utföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Kommittén bör klarlägga vilken kapacitet för utveckling, produktion och
underhåll som behövs för att stödja resp. genomföra produktionen och driften
av Viggensystemet fram till omkring sekelskiftet samt överväga hur denna
totala kapacitet lämpligen bör vara fördelad och organiserad i det fall att B3LA
inte skall utvecklas. Kommittén bör i detta sammanhang överväga vilken
inhemsk kompetens vi bör ha för att i framtiden kunna licenstillverka
utländska flygplan och/eller uppträda som kompetenta köpare av sådana.

I samband med övervägandena om den framtida flygindustrins utformning
i det fall att B3LA inte skulle utvecklas bör kommittén studera
möjligheterna att genom annat utvecklingsarbete bidra till att vår industris
teknologiska standard och kompetens hålls på en tillfredsställande nivå.

Kommittén bör vidare överväga om Viggenplattformen skall utvecklas till
en ytterligare attackversion i stället för B3LA, och i så fall vilken vidareutveckling
av JA 37 som därvid bör ske. Kommittén bör också studera

FöU 1977/78:19

utländska alternativ för vårt framtida attackflygsystem. Även förutsättningarna
för ett internationellt samarbete inom ramen för vår neutralitetspolitik
bör studeras.

Det skall inte vara kommitténs uppgift att lämna förslag om huruvida
utvecklingsarbetet på B3LA skall fullföljas efter den 30 juni 1979. Som jag
tidigare har anfört kräver ett sådant fullföljande en höjning av försvarsmaktens
planeringsram fr. o. m. budgetåret 1979/80. Kommittén skall ha som
utgångspunkt för sitt arbete den försvarsekonomi för perioden 1977/
78-1981/82 samt den långsiktiga inriktning och avvägning i stort som
beslutades av riksdagen våren 1977.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att valet av anskaffningsalternativ
för attack- och skolflygplan har stor betydelse för den inhemska
förmågan att i framtiden utveckla och producera kvalificerade robotsystem.
Om B3LA anskaffas förutsätts - även i kostnadskalkylerna - att också den för
detta flygplan särskilt avsedda roboten B 83 anskaffas. En utveckling av
denna robot skapar förutsättningar för att i framtiden utveckla och tillverka
kvalificerade robotar i landet, medan ett beslut att inte utveckla B3LA och
därmed inte heller roboten B 83 innebär att det ter sig mycket osäkert om vi
kan behålla en kapacitet att i framtiden utveckla och producera kvalificerade
robotsystem inom landet.

I prop. 1976/77:74 anförde jag att en industriell samordning inom
robotområdet bör åstadkommas. Ett års uppskov med flygplansbeslutet bör
därför utnyttjas för förhandlingar med berörda industrier om hur en sådan
samordning bör åstadkommas. Kommittén bör även studera hithörande
frågor.

Regeringen bör fatta slutligt beslut i flygplansfrågan i samband med
budgetarbetet inför budgetåret 1979/80. Det innebär att kommitténs arbete
bör bedrivas så att dess överväganden och förslag kan redovisas senast under
oktober månad 1978.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande flygindustrin m. m.,

Uppnådda personalminskningar samt personalminskningsmål inom försvarsmakten

FöU 1977/78:19 68

Bilaga 4

r OV -

r—

r Ov -

i/~>

r Ov -

-o

•o

oCÖ

<1>

.= Ov
C ~

I 5
i I

Q. r -

i—

W qv

e3«

C/) —

oa :o r*
c u, r?
•=

.i ? s

I— Ov
^ 1^ —<

r~~- rr-~
rOv
Ov

Q -

13 k
E 2

’5b

•O

.b :0

C U* ^
w ^
co m r^-C vo -

S‘“ öd 66
r— r -

'*5

CÖ

2 °°
-C r—

> s

:0 J2
• o.
C E

— i

oCÖ OA

“ O

e e

C ^

■s s §

| g dv

FöU 1977/78:19 69

Innehållsförteckning Sid.

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 1

Motionerna 2

Utskottet 3

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER
BUDGETÅRET 1976/77 6

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER
BUDGETÅRET 1977/78 6

DET MILITÄRA FÖRVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 7

Motionerna 8

Utskottet 9

Framtida anskaffning av attack- och skolflygplan 10

Personalplanering för totalförsvaret 14

Värnpliktsutbildning m. m 15

Personalminskningsmål 16

RAMBERÄKNING FÖR BUDGETÅRET 1978/79 M. M. -MILITÄRA FÖRSVARET

Motionerna 18

Utskottet 20

Utgiftsram 20

Värnpliktsförmåner 20

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Regeringens förslag 24

Motionerna 27

Utskottet 27

Reglering av prisstegringar 27

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet 28

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet 28

Flygpvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet 28

Flygvapenförband: Forskning och utveckling 28

Försvarsstaben 28

Arméstaben 28

Marinstaben 28

Flygstaben 28

Försvarets civilförvaltning 28

Försvarets sjukvårdsstyrelse 28

Fortifikationsförvaltningen 28

Försvarets materielverk 28

Försvarets forskningsanstalt 28

Försvarets radioanstalt 29

Försvarets rationaliseringsinstitut 29

Försvarshögskolan 29

Försvarets förvaltningsskola 29

Försvarets brevskola 30

Statens hundskola 30

Statens förvarshistoriska museer 30

Frivilliga försvarsorganisationer m. m 30

Föl) 1977/78:19 70

Sid.

Insatsberedskap 30

Vissa ersättningar m. m 31

Hemställan 31

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1976/77 35

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1977/78 36

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 37

Motionen 38

Utskottet 38

RAMBERÄKNING FÖR BUDGETÅRET 1978/79 M. M. - CIVILFÖRSVARET
39

ANSLAGSFRÅGOR FÖR CIVILFÖRSVARET 40

ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR M. M.

Inledning 42

Föredragande statsrådet 43

Utskottet 43

ANSLAGSFRÅGOR FÖR ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR 43

ÖVRIGA ANSLAGSFRÅGOR 45

RESERVATIONER

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (s) 46

2. Det militära försvarets fortsatta utveckling (s) 47

3. Ramberäkning för budgetåret 1978/79 m. m. - militära försvaret

(s) 50

Bilagor

1. Sammanställning av motionsyrkanden 52

2. Utdrag av direktiven för 1978 års försvarskommitté 56

3. Utdrag av direktiven för flygindustrikommittén 63

4. Sammanställning av personalminskningsmål m. m. för försvarsmakten
68