Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner (Betänkande 1977/78:CU27 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande

CU 1977/78: 27

1977/78: 27

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller vissa
anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1977/78:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B 3—B 8 (s. 19—73) samt IV: 12, IV: 13 och V: 12
(s. 122—171, 176—182) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats
i regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till folkpensionärer
m. fl., som förordats i regeringsprotokollet,

3. godkänna den ändring i inkomstprövningsreglerna för bostadsbidrag
som förordats i regeringsprotokollet,

4. godkänna den ändring som förordats i regeringsprotokollet i fråga
om beslutanderätten beträffande bostadsbidrag i vissa fall,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lägsta
garanterade räntesatser och upptrappning av dem,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag
vid uthyrning av småhus i vissa fall,

7. godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för eftergift av hyresförlustlån,

8. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån
som förordats i regeringsprotokollet,

9. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån till samer
och övriga fjällbor som förordats i regeringsprotokollet,

10. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 90 000 000
kr. under år 1978 och med 70 000 000 kr. under år 1979,

11. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av den under 10
upptagna ramen för långivning under år 1978, om det behövs av sysselsättningsskäl,

12. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om höjning
av bidragsandclen beträffande bidrag till förbättring av boendemiljön,

13. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändringar
av bidragsbeloppens storlek beträffande bidrag till förbättring av
boendemiljön,

14. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förskott
på bidrag till förbättring av boendemiljön,

15. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1978 med den om 1

Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

fattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

16. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under
år 1978 fastställs till 7 710 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat
antal lägenheter av 60 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag
och pantvärde för bostadslån,

17. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under
vart och ett av åren 1979 och 1980 får samma omfattning som den under
16 föreslagna ramen för år 1978,

18. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för
år 1978 i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

19. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och 1979 meddelas intill
ett belopp av 655 000 000 kr.,

20. medge att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån och
byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och
förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål
och ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande
förbättringslån på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

21. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts
i det föregående besluta om ändring av den under 19 upptagna
ramen,

22. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till
ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus,

23. godkänna de ändringar av kostnadsgränsen vid nybyggnad av
småhus som förordats i regeringsprotokollet,

24. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om finplaneringstillägg
för småhus,

25. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter
får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1979,

26. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om bostadslån
för förvärv,

27. godkänna den i regeringsprotokollet föreslagna ändringen i fråga
om förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder,

28. godkänna de ändringar i reglerna för amortering av bostadslån
som förordats i regeringsprotokollet,

29. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om uthyrning
av äldre småhus med egnahemslån,

30. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förhandsbesked
om bostadslån,

31. godkänna de ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse som förordats i regeringsprotokollet,

32. medge att beslut om förhöjt låneunderlag för sådan bostadsbebyggelse
som avses under 31 samt tilläggslån under vart och ett av åren

CU 1977/78: 27

1978 och 1979 meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,

33. medge att den under 32 angivna ramen får vidgas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

34. medge att den i regeringsprotokollet förordade årliga ramen för
de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån för vart och
ett av åren 1978 och 1979 bestäms till 25 000 000 kr.,

35. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1978/
79 anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 785 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 3 345 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
190 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

f. till Byggnadsforskning ett anslag av 12 000 000 kr.,

36. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1978/79 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
3 705 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

37. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret
1978/79 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1977/78:

272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett omedelbart införande av prisstopp
på byggnadsmaterial t. o. m. utgången av år 1978,

282 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid prövning av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av den
del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. jämställs med inkomst,

312 av Margot Håkansson (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av reglerna för inkomstprövning av förbättringslån
till bostäder i enlighet med vad i motionen anförts,

351 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om hyresgränser för
statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m. m. som förordas i
motionen,

2. att riksdagen godkänner de ändringar i inkomstprövningsreglema

CU 1977/78: 27

som förordas i motionen,

3. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. (B 3, bostadsdepartementet)
för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringen med
163 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 1 948 000 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklat ansökningsförfarande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av bostadsstödssystemen,

491 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för en omläggning av bostadsstödet till
barnfamiljer och hushåll utan barn till att bli en helt statlig angelägenhet
och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag
därom,

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till statskommunalt
bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år fr. o. m. den 1 juli

1978,

3. att riksdagen beslutar att statligt bostadsbidrag till barnfamiljer
skall höjas till 1 350 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 juli 1978,

4. att riksdagen beslutar att följande övre hyresgränser för bostadsbidrag
skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1978: för ensamstående 800 kr.,
för makar utan barn 900 kr., för hushåll med 1—2 barn 1 100 kr., för
hushåll med 3—4 barn 1300 kr. och för hushåll med 5 eller flera barn
1 500 kr.,

5. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 100 i denna del
beslutar att bibehålla nedre hyresgränsen för bostadsbidrag vid 350 kr.
per månad,

6. att riksdagen beslutar höja inkomstgränserna för bostadsbidrag
med 6 000 kr. för barnfamiljer och 4 000 kr. för makar utan barn och
ensamstående att gälla fr. o. m. den 1 juli 1978,

7. att riksdagen beslutar att höja reduktionsgränsen för beräkning
när en reduktion med 24 % skall börja från 54 000 kr. till 60 000 kr.
fr. o. m. den 1 juli 1978,

492 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i
bilaga 16 av budgetpropositionen anvisar ett med 25 milj. kr. förhöjt
belopp till 60 milj. kr. för budgetåret 1978/79,

2. att riksdagen uttalar att bidragsvillkoren bör ändras så att i vissa
fall 100 % av kostnaderna täcks för den fysiska miljöupprustningen i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen uttalar att bestämmelser för statlig långivning för
bostadsbyggande bör kompletteras med krav på den fysiska miljöns utformning
i enlighet med vad som anförs i motionen,

496 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen
hemställer om skyndsamt förslag om utformningen av ett stat -

CU 1977/78: 27

ligt kostnadsansvar för samhällets bostadsstöd till pensionärerna, i enlighet
med vad som föreslagits i motionen 1977/78: 495,

499 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att
riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78: 497 uttalar
att bostadsbidragen betalas helt av staten enligt de normer som gäller
för Stockholms kommun,

630 av Olle Östrand (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna

1. att köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen
bör utsträckas att gälla i fem år,

842 av Barbro Engman (s) vari, såvitt nu är i fråga, riksdagen föreslås
besluta

2. att ett samhällsägt fastighetsförvaltningsbolag bildas som övertar
förvaltningen av alla hyreshus exkl. hyreshus ägda av allmännyttiga bostadsföretag,

3. att en samhällsägd bostadsbank inrättas som finansierar alla bostadslån,

849 av Helge Klöver m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
angelägenheten av att fullständig kostnadsneutralitet uppnås mellan
olika bostadsupplåtelseformer,

853 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning angående möjligheten för äldre och handikappade
att med bibehållen trygghet längre bo kvar i sina vanliga bostäder
om larm installeras och samtidigt överväga ekonomiska och personella
konsekvenser härav,

854 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att
den övre lånegränsen för bostadslån som nu är 22/92 % av låneunderlag
resp. pantvärde sänks till 15/85 %,

855 av Olof Palme m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen till Lånefonden
för bostadsbyggande för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 3 875 000 000 kr. (+ 170 milj. kr.),

856 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för
vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer
kollektiva boendeformer utarbetas,

2. att riksdagen under bilaga 16 B 8 anvisar 25 000 000 kr. för att
utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer,

3. att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och
inventarier i kollektivhus,

4. att riksdagen hos regeringen begär att de samhällsekonomiska och
sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

857 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att denna med förtur be -

CU 1977/78: 27

handlar och framlägger förslag till statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet
genom en bostads- eller samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller
kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till en
låg och fast ränta,

2. att riksdagen beslutar uttala att den garanterade räntenivån för
allmännyttiga och kooperativa hyres- och bostadsrättshus fastställs till
3 % för hela lånetiden, vilken med hänsyn till busens livslängd bestämmes
till 60 år, att gälla låneärenden där ansökan om preliminärt
beslut om bostadslån inkommit till förmedlingsorganet efter årsskiftet

1976—1977,

3. att riksdagen beslutar uttala att statliga bostadslån efter den 1 juli
1978 inte längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus
och småhus som inte skall bebos av låntagaren,

4. att riksdagen — om yrkandet 3 inte bifalles — avslår förslaget i
prop. 1977/78:100 om sänkning av den garanterade räntan för enskilt
ägda flerfamiljshus och småhus påbörjade 1977 och 1978 som inte bebos
av låntagaren,

5. att riksdagen — om yrkandet 2 inte bifalles — avvisar förslaget i
prop. 1977/78: 100 om att minska räntebidragen för alla hyres- och bostadsrättshus,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag till
ränte- och amorteringsfria tilläggslån för hyreshus hos allmännyttiga
bostadsföretag i syfte att dels hålla kostnaderna nere i nyproduktionen,
dels hejda kostnadsökningarna i det äldre bostadsbeståndet,

7. att riksdagen med ändring av förslaget i prop. 1977/78: 100 beslutar
att ramen för bostadsbyggnadsplanen skall omfatta en nybyggnadsram
motsvarande minst 75 000 lägenheter år 1978,

858 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om ändrade förvaltningsformer för flerfamiljshus
i syfte att skapa ett ökat inflytande för hyresgästerna,

862 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär

1. en inventering av behovet av integrerade handikappbostäder,

2. förslag till åtgärder i syfte att en viss andel av all nybyggnation
skall bestå av handikappbostäder med dygnet-runt-service,

880 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar
sig för de i motionen 1977/78: 877 angivna riktlinjerna, innebärande att
åtgärder bör vidtas för ett statligt ekonomiskt stöd till kommunerna för
att stimulera till bättre bostadslösningar för socialt handikappade,

897 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisstopp m. m. på byggnadsmaterial och skärpt kontroll
av entreprenadpriser på byggnadsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det till

CU 1977/78: 27

grund för bostadspolitiska överväganden bör göras en fullständig redovisning
och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden
med betoning av bostadssektorn och att resultatet därav snarast
bör redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,
allt i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen — under förutsättning av bifall till hemställan under
1 ovan — godkänner i motionen förordade riktlinjer beträffande särskilt
tilläggslån för flerbostadshus,

1361 av Per Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen, med anledning
av vad som enligt det i budgetpropositionen (bil. 16) intagna
regeringsprotokollet anmälts för riksdagen om avkastningspantvärde vid
ombyggnad, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts,

1367 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är
i fråga, föreslås

2. att riksdagen anmodar regeringen

a. att införa omedelbart prisstopp på alla byggvaror,

b. att bostadsproduktionen under kommande budget ökas till att omfatta
igångsättning av 75 000 lägenheter med förskjutning mot ökat byggande
av flerfamiljshus och med inriktning att för nästföljande budgetår
nå upp till 100 000 lägenheter,

c. att sänka basräntan på lån för flerfamiljshus byggda efter 1957
med 1 procentenhet,

1369 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att
riksdagen beslutar att tillskjuta nödvändiga statliga medel för att täcka
in de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagens sociala följdkostnader
enligt beräkningsgrunder som bör kunna fastställas i överläggningar
med de SABO-anslutna bostadsföretagen,

1370 av Margot Håkansson (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av gällande regler och administration av bostadsanpassningsbidragen,

1373 av Börje Nilsson (s) och Tage Johansson (s) vari föreslås att
riksdagen beslutar uttala att den övre gränsen för bostadsanpassningsbidragets
storlek slopas,

1375 av Ivar Nordberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag till ändring av inkomstprövningsreglerna
så att statligt vårdbidrag inte skall inräknas i inkomstunderlaget vid beräkningen
av bostadsbidragets storlek,

1378 av Åke Polstam (c) och Allan Åkerlind (m) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller

1. att regeringen med uppmärksamhet följer eventuella konsekvenser
av sänkningen av lånetaket för statligt belånade småhus och vid behov
föranstaltar om erforderliga förändringar av detsamma,

2. att vid tillämpningen av 17 § bostadsfinansieringsförordningen ett

CU 1977/78: 27

småhusbyggande med måttliga bostadsytor och god standard främjas,

1381 av Karl-Erik Strömberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av problemen i samband med fastighetsförvaltning,

1385 av Allan Åkerlind (m) och Åke Polstam (c) vari hemställs att
riksdagen måtte besluta uttala att ändringen av den garanterade räntan
görs på sådant sätt, att kostnadssänkningen med beaktande av skattekonsekvenserna
blir lika stor för flerbostadshus och småhus,

1679 av Rolf Dahlberg (m) och Göthe Knutson (m) vari hemställs
att riksdagen uttalar att med mindre antal småhus skall, i vad gäller
undantag från markvillkoret, avses högst 15 småhus,

1680 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter
att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv av sådan
fastighet kombineras med omfattande energibesparande renovering,

1684 av Oskar Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadslån för
servicehus m. m.,

1688 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter
och om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostäder för äldre m. fl.,

1689 av Gabriel Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av bostadsfinansieringsförordningen
att sjukplatser, som är integrerade i bostadshotell,
jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten till
bostadslån.

Utskottet behandlar propositionens förslag om anslag till Bostadsstyrelsen,
Länsbostadsnämnderna och Statens planverk samt Bidrag till
översiktlig planering m. m. i betänkandet CU 1977/78: 28 med anledning
av förslag i propositionen 1977/78: 93 om riktlinjer för ansvarsfördelning
inom bostadsförsörjningen m. m. I betänkandet CU 1977/78: 15 behandlades
budgetpropositionens förslag om anslag till Allmänna samlingslokaler
och motionen 1977/78: 1675. Förslaget i budgetpropositionen
om anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. jämte motioner behandlas i anslutning till förslag i propositionen
1977/78: 76 med energisparplan för befintlig bebyggelse.

CU 1977/78: 27

Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m.

Nuvarande förhållanden m. m.

Uppgifter om bostadsbeståndet har presenterats i 1975 års folk- och
bostadsräkning (FoB 75). Av dessa uppgifter som redovisas i budgetpropositionen
(prop. 1977/78: 100 bil. 16 s. 135—136) framgår följande.
Uppgifterna avser bostadsbeståndet och vissa bostadsförhållanden
år 1975 samt förändringarna under perioden 1971—1975.

Antalet lägenheter var år 1975 ca 3 530 000 och antalet rumsenheter
ca 13 817 000. Ökningen sedan år 1970 var 11 % för antalet lägenheter
och 16 % för antalet rumsenheter.

Trots att nyproduktionen av färdigställda lägenheter minskade år för
år från ca 110 000 år 1970 till ca 74 500 år 1975 ökade bostadsbeståndet
mer än under den föregående femårsperioden. Nettotillskottet av lägenheter
var 349 000 åren 1971—1975 mot 306 000 åren 1966—1970.

Nettotillskottets fördelning på hustyper och mellan tätorter och glesbygd
förändrades avsevärt mellan de båda femårsperioderna. Antalet
lägenheter i småhus ökade avsevärt starkare åren 1971—1975, medan
tillskottet av flerfamiljshuslägenheter minskade. Andelen småhus av hela
bostadsbeståndet var trots detta oförändrad eller ca 42 %. Minskningen
av antalet lägenheter i glesbygd upphörde nästan helt.

De moderna lägenheterna utgjorde 86 % av bostadsbeståndet år
1975. Halvmoderna och omoderna lägenheter utgjorde vardera 7 %.
De båda sistnämnda grupperna omfattade tillsammans 484 000 lägenheter,
vilket var en minskning med 226 000 sedan år 1970. Det fanns
dock fortfarande kvar nära 50 000 lägenheter, motsvarande drygt 1 %
av beståndet, vilka saknade vatten och/eller avloppsledning inom lägenheten.

Lägenheternas storlek ökade mellan åren 1970 och 1975 från i genomsnitt
3,76 till 3,91 rumsenheter inkl. kök.

I flerfamiljshus dominerade fortfarande de mindre lägenhetstyperna.
Lägenheterna i flerfamiljshus om högst två rum och kök utgjorde 60 %
av beståndet, medan drygt 60 % av lägenheterna i småhus omfattade
minst fyra rum och kök.

Tabell 1

Lägenheter efter hustyp och lägenhetstyp år 1975

	1 000-tal lägen-heter	Därav i	; % högst
1 rok	2 rok	3 rok	4 rok	5+rok
Småhus	1 469	4	12	23	31	31
Övriga hus	2 061	26	34	28	8	3
Totalt	3 530	17	25	26	18	15

Källa: FoB 75

CU 1977/78: 27

Skillnaderna mellan småhus och flerfamiljshus i fråga om Iägenhetsstorlek
ökade mellan åren 1970 och 1975. Genomsnittsstorleken på
lägenheterna var de båda åren 4,6 resp. 4,9 rumsenheter i småhus och
3,1 resp. 3,2 rumsenheter i flerfamiljshus.

Utnyttjandet av bostadsbeståndet förändrades mellan åren 1970 och
1975. Antalet lägenheter som var upplåtna till personer som inte var
mantalsskrivna på fastigheten ökade således starkt, från 75 000 till
124 000. Antalet lediga lägenheter mer än fördubblades, från 25 000
till 55 000.

Avgången av lägenheter mellan de båda senaste bostadsräkningarna
uppskattas till ca 120 000. Minskningen av antalet lägenheter gäller
såväl småhus som flerfamiljshus. Avgången under perioden beräknas
ha varit ca 56 000 lägre än under perioden 1966—1970.

Orsakerna till den minskade avgången har inte kunnat analyseras.
Då det gäller småhusen, som svarade för en avgång på 75 000 lägenheter,
är dock en väsentlig faktor att ändring av tvåfamiljshus till enfamiljshus
har minskat i omfattning. I fråga om flerfamiljshusen har
antalet rivningar minskat, bl. a. på grund av att modernisering nu sker
i större utsträckning än tidigare. Därutöver torde avgång på grund av
kontorisering ha minskat i omfattning.

Tillväxten i efterfrågan på lägenheter var större åren 1971—1975 än
under den närmast föregående femårsperioden. Den översteg också de
prognoser som har gjorts i olika sammanhang. Antalet hushåll ökade
med i genomsnitt 54 000 per år. Härtill kommer ökningen av antalet lägenheter
som var upplåtna till på berörd fastighet inte mantalsskrivna,
ca 10 000 per år.

Beträffande hushållsbildningen finns för några län uppgifter som entydigt
visar en stark ökning av hushållsbildningen bland ungdomar
under 25 år. Uppdelning av hushåll på grund av skilsmässor eller andra
orsaker har vidare haft stor betydelse för ökningen av antalet hushåll
i högre åldrar. Av samma länsmaterial kan utläsas en avsevärd förbättring
av utrymmesstandarden för alla hushållsgrupper. Det relativa
antalet trångbodda har ungefär halverats, vilket, översatt till riksnivå,
skulle innebära att omkring 8 % av hushållen är trångbodda. Trångboddheten
är framför allt stor bland familjer med flera barn.

En annan tendens, som framgår av det hittills redovisade länsmaterialet,
är att andelen hushåll som bor i småhus har ökat relativt starkt
bland flerbarnsfamiljer och minskat bland hushåll utan barn.

Nybyggnad

Under åren 1965—1974 färdigställdes ca 1 miljon lägenheter, vilket
var det mål för bostadspolitikens omfattning som 1965 års riksdag

CU 1977/78: 27

ställde upp. Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper
under senare år framgår av följande tabell.

Tabell 2

Antalet påbörjade lägenheter 1970—1977

År	Påbörjade lägenheter	Därav i småhus	Därav i fler-familjshus	Andel småhus ( %) av samtliga
1970	100 000	30 850	69 250	30,8
1971	104 600	35 700	68 900	34,1
1972	98 500	42 750	55 750	43,4
1973	79 800	43 150	36 650	54,1
1974	81 000	53 450	27 550	66,0
1975	51 400	36 150	15 250	70,3
1976	57 250	42 650	14 650	75,0
1977	52 200	39 400	12 800	75,5

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Enligt preliminära uppgifter från SCB påbörjades i januari—februari
1978 hus med sammanlagt 6 730 bostadslägenheter, vilket innebär en
ökning med 20 % jämfört med samma period 1977. I småhus påbörjades
4 320 lägenheter.

Småhusandelen januari—februari 1978 var 64 %. Under de två första
månaderna 1977 var den 73 %.

I preliminär nationalbudget för år 1978 (s. 130) antas igångsättningen
för år 1978 uppgå till 51 000 lägenheter varav 36 000 i småhus. Antalet
inflyttningsfärdiga lägenheter år 1978 har beräknats till 50 000 varav
37 000 i småhus.

Samtliga kommuner redovisar i bostadsbyggnadsprogram det byggande
de efter bedömningar av behov och resurser ansett behövligt och möjligt
att påbörja.

Tabell 3

Påbörjande enligt kommunernas program, antal lägenheter 1977—1981

	1977	1978	1979	1980	1981	1977—1981
Storstockholm	11 500	12 800	12 600	10 400	8 700	56 000
Storgöteborg	4 800	4 000	4 000	4 400	4 300	21 500
Stormalmö	3 600	4 100	3 700	3 100	3 600	18 100
Summa storstads-
områden	19 900	20 900	20 300	17 900	16 600	95 600
Övr. kommuner	52 100	50 800	47 200	44 300	42 100	236 500
Samtliga kommuner	72 000	71 700	67 500	62 200	58 700	332 100

De tre storstadsområdena svarar tillsammans för 29 % av det totala
antalet lägenheter. Storstadsområdenas andel har successivt minskat
från programomgången 1969—1973 då deras andel var 42 %. Jämfört
med närmast föregående programomgång har dock storstadsområdenas
andel av det planerade påbörjandet ökat med 1 procentenhet.

CU 1977/78: 27 12

Tabell 4

Färdigställda bostadslägenheter efter byggherrekategori åren 1975,1976 och 1977

	Alla lägen- heter	Byggherrekategori
Staten, landsting, kommuner	Allmän- nyttiga bostads- företag	Bostads- rätts- före- ningar	Privata personer, privata företag
Alla hus
1975	75 499	922	19 285	3 423	50 869
1976	55 812	960	11 074	3 820	39 958
1977	54 878	852	9 295	5 318	39 413
Småhus
1975	47 057	290	1 060	223	45 484
1976	40 141	265	1 527	522	37 827
1977	40 750	156	2 169	1 095	37 330
Flerfamiljshus
1975	27 442	632	18 225	3 200	5 385
1976	15 671	695	9 547	3 298	2 131
1977	14128	696	7 126	4 223	2 083

I flerbostadshus har andelen lägenheter i hus med 1—2 våningar
ökat i huvudsak på bekostnad av andelen lägenheter i hus med 3 våningar,
vilket framgår av nedanstående procenttal.

Tabell 5

Färdigställda bostadslägenheter efter hustyp perioderna 1966—1970, 1970—1975
samt åren 1976 och 1977

Alla fler-	1—2 vån.	3 vån.	4—5 vån.	6 o.
bostadshus				fler vån.
1966—1970 (årsgenomsnitt) 100	16	51	10	23
1971—1976 (årsgenomsnitt) 100	23	31	13	32
1976 100	40	20	19	21
1977 100	48	16	13	23

Källa: SCB

Ombyggnad

Omfattningen av bostadslån för ombyggnad under budgetåren 1971/
72—1976/77 redovisas i följande tabell. Av tabellen framgår att långivningen
beträffande flerfamiljshus steg under de fyra första budgetår
tabellen omfattar. Under de två senaste budgetåren har långivningen
minskat. Långivningen beträffande småhus visar en helt annorlunda
utveckling. Under hela den period tabellen omfattar har långivningen
mätt i antal beslut, antal lägenheter och beträffande lånebeloppet ökat.
Under de två senaste budgetåren har låneomfattningen beträffande
beviljade lånebelopp mer än fördubblats.

CU 1977/78: 27 13

Tabell 6

Beslut (preliminära) om bostadslån för ombyggnad

	Antal	Antal	Lånebelopp
	beslut	lägenheter	milj. kr.
Flerfamiljshus
1971/72	79	1 148	14,8
1972/73	155	2 309	24,8
1973/74	292	4 502	42,9
1974/75	857	14 388	113,8
1975/76	726	11 908	127,9
1976/77	534	8 222	116,5
Småhus
1971/72	1 982	2 073	41,5
1972/73	2 124	2 223	50,3
1973/74	2 663	2 757	70,0
1974/75	4 226	4 458	103,9
1975/76	7 062	7 362	191,4
1976/77	8 103	8 453	265,7

Källa: Bostadsstyrelsen

Prisutveckling i fråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga byggnadsmaterial Regeringen

införde den 7 september 1973 prisstopp på trävaror, träbaserade
skivor, byggnadssnickerier och monteringsfärdiga trähus. Därvid
beslöts att som stoppriser skulle gälla de priser som tillämpades den

2 maj 1973.

Den 15 mars 1974 infördes prisstopp på flertalet övriga byggnadsmaterial,
såsom cement, betongvaror, gipsskivor, mineralull, el- och
WS-material. Med detta prisstopp och det tidigare införda prisstoppet
på trävaror m. m. omfattades i stort sett alla viktigare basmaterial inom
byggnadssektorn utom produkter inom järn- och stålområdet av prisstopp.

Det i september 1973 införda prisstoppet på trävaror m. m. upphävdes
den 11 september 1974 och ersattes med anmälningsskyldighet enligt

3 b § allmänna prisregleringslagen. Den 21 december 1974 upphävdes
anmälningsskyldigheten för dessa produkter.

Det i mars 1974 införda prisstoppet på vissa byggnadsmaterial avvecklades
i etapper. I december 1974 upphävdes prisstoppet och ersattes
av anmälningsskyldighet för flertalet produkter. För mineralull,
cellplast, cement, gipsskivor och lättbetong bibehölls dock prisstoppet.
För de båda sistnämnda produkterna ersattes prisstoppet den 1 april
1975 med skyldighet att anmäla planerade prishöjningar. För cement
upphävdes samtidigt prisstoppet. Den 18 juni 1975 upphävdes prisstoppet
på mineralull och cellplast och ersattes med anmälningsskyldighet.
Samtidigt slopades den sedan december 1974 gällande anmälningsskyldigheten
för bl. a. betong, tapeter, golvmaterial, kalksandsten, takpannor,
tegel, glas, sanitetsporslin, värmepannor och radiatorer. Den

CU 1977/78: 27

21 december 1975 upphävdes slutligen skyldigheten att anmäla planerade
prishöjningar för resterande produkter inom byggnadsmaterialområdet.

Den 16 juni 1976 infördes anmälningsskyldighet i fråga om sågtimmer
och massaved, trävaror, byggnad ssnickerier, monteringsfärdiga trähus
samt träbaserade skivor.

Fr. o. m. den 8 september 1976 infördes prisstopp på vissa trävaror
vid försäljning från sågverk. Den 25 mars 1977 infördes anmälningsskyldighet
för vissa byggnadsmaterial såsom isolerrutor, mineralull och
glasull.

I början av april 1977 beslöt regeringen om allmänt prisstopp fr. o. m.
den 7 april 1977 t. o. m. den 31 maj 1977.

Då det allmänna prisstoppet upphörde att gälla återinfördes fr. o. m.
den 1 juni 1977 prisreglering i allt väsentligt i den omfattning som gällde
vid det allmänna prisstoppets införande.

I anslutning till nedskrivning av kursen på den svenska valutan beslöt
regeringen den 1 september 1977 om allmänt prisstopp från den
2 september 1977. Detta prisstopp gällde t. o. m. den 31 oktober 1977.

Den 1 november 1977 återinfördes den prisreglering som gällde vid
det allmänna prisstoppets införande. Regeringen införde i slutet av år

Tabell 7

Prisutveckling pä några viktigare byggnadsmaterial 1973—mars 1978 ( Uppgifterna
avser priserna vid årets utgång)

1972 = 100

Produkt	1973	1974	1975	1976	1977	19781
Cement	105	139	156	178	195	209
Fabriksbetong	103	119	139	159	181	186
Lättbetong	121	126	147	162	188	200
Tegel	112	130	145	164	183	183
Kalksandsten	118	126	152	167	198	210
Gipsskivor	117	135	158	158	172	172
Board	115	130	143	154	172	186
Spånskivor	108	124	133	151	151	159
Dörrsnickerier	120	139	156	176	176	188
Fönstersnickerier	127	146	171	188	213	226
Inredningssnickerier	112	115	135	143	159	159
Parkett	123	139	171	195	221	221
Mineralull	113	132	154	166	182	193
Byggpapp	100	143	167	180	200	220
Sanitetsporslin	110	125	150	165	171	181
Badkar	112	123	133	149	163	174
Diskbänkar	115	120	132	153	163	169
Värmepannor	115	138	149	173	190	203
Radiatorer	110	127	143	167	173	185
Oljebrännare	100	120	136	144	162	175
Varmvattenberedare	105	123	131	150	164	179
Installationsledning	148	139	117	134	142	145
Elradiatorer	115	127	149	179	190	201
Lysrörsarmatur	107	130	150	162	178	183

Källa: SPK.

1 Avser pris 1978-03-31.

CU 1977/78: 27

1977 prisstopp på takpannor av betong och i januari 1978 prisstopp på
murtegel och fasadtegel.

I mitten av mars 1978 beslöt regeringen om allmän anmälningsskyldighet
av prishöjningar fr. o. m. den 18 mars 1978. För prisstoppade
varor kvarstår prisstoppet.

Tabell 8

Prisutveckling pä vissa byggmaterial under perioden oktober 1977—mars 1978
i procent

Produkt Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars

Cement				7
Fabriksbetong		4		3
Lättbetong					7
Tegel
Kalksandsten					6
Gipsskivor
Spånskivor				5
Board				8
Mineralull				6
Dörrsnickerier				7
F önstersnickerier				6
Inredningssnickerier
Parkett			9
Plastgolv		6		6
Byggpapp	1				10
VVS-material
Sanitetsporslin		4			6
Badkar					7
Värmepannor				7
Radiatorer				7
Oljebrännare		4		8
Varmvattenberedare				9
El-materiel
Ledningar		1			2
Elradiatorer				6
Lysrörsarmatur		2		3

Källa: SPK

Tabell 9

Utvecklingen av konsumentprisindex och faktorprisindex för flerfamiljshus såvitt
avser byggnadsmaterial 1973—februari 1978 (Uppgifterna avser, där ej annat
anges, den 31 december resp. år)

1972 = 100

År Konsumentprisindex Byggnads Månad

Totalt Bostad, bränsle och lyse material

(faktor Hela

Enbart Enbart prisindex)

delposten bostad bränsle

och lyse

1973	107	110	107	122	115
1974	117	128	118	175	140
1975	129	137	127	186	151
1976	142	149	137	215	170
1977 I kvart.	151	162	150	225	185
1977 II kvart.	156	167	154	237	186
1977 III kvart.	162	170	155	241	190
1977 IV kvart.	164	172	157	250	194
1978 febr.	171	182	165	270

Källa: Statistiska centralbyrån

CU 1977/78: 27

Hyror

Uppgifter om hyror i allmännyttiga företag och om hyresförändringar
i bostadsbeståndet lämnas i budgetpropositionen (s. 128—129).

Outhyrda lägenheter

Andelen outhyrda lägenheter i hela riket var störst för de under
andra halvåret 1974 färdigställda lägenheterna. Sedan har andelen sjunkit
t. o. m. l:a halvåret år 1976. Därefter har en svag ökning inträffat.
Noteras bör att såväl inom Storstockholmsområdet som inom gruppen
kommuner med mer än 75 000 invånare alla lägenheter färdigställda
under perioden 1976-07-01—1977-06-30 hade hyrts ut senast tre månader
efter färdigställandet. Andelen outhyrda lägenheter första halvåret
1977 var störst inom gruppen övriga kommuner samt inom Stormalmö.
Uppgifterna framgår av tabellen nedan.

Tabell 10

Andelen % outhyrda lägenheter i statsbelänade flerfamiljshus inom olika ortsgrupper
tre månader efter färdigställandet

Färdigstäl- landeperiod	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö	Kommuner Övriga Hela med mer än kommuner riket 75 000 inv.
1971
1 halvåret	3,2	7,4	1,2	2,4	4,2	3,9
2 halvåret	2,6	12,7	2,6	7,8	8,8	7,5
1972
1 halvåret	10,3	21,8	6,9	5,9	13,0	11,4
2 halvåret	12,1	24,9	13,7	7,7	8,4	10,9
1973
1 halvåret	14,8	12,4	15,3	10,2	13,3	13,2
2 halvåret	18,6	6,9	12,7	11,7	8,3	11,2
1974
1 halvåret	22,0	7,4	12,4	13,3	11,0	13,9
2 halvåret	13,2	8,8	11,8	9,2	7,3	9,6
1975
1 halvåret	14,2	0,9	4,0	11,0	6,6	9,0
2 halvåret	5,9	2,6	11,3	3,6	4,4	6,3
1976
1 halvåret	9,8	3,4	3,2	1,4	1,6	4,0
2 halvåret	0,0	1,9	6,4	0,0	7,0	4,1
1977
1 halvåret	0,0	1,7	6,3	0,0	9,0	4,6

Källa: SCB

CU 1977/78: 27

Antalet outhyrda lägenheter kulminerade 1974-09-01 då mer än
26 500 av de sedan år 1967 färdigställda statsbelånade lägenheterna i
flerfamiljshus var outhyrda. Sedan dess har antalet minskat vid varje
undersökningstillfälle inom områdena. Inom gruppen övriga kommuner
kan en uppgång med ca 300 lägenheter noteras mellan 1977-03-01 och

1977-09-01. Totalt uppgick antalet outhyrda lägenheter till ca 14 400
den 1 september år 1977.

Tabell 11

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda
1967 och senare
Kommungrupper

Undersök-	Stor-	Stor-	Stor-	Kommuner	Övriga	Hela
ningstid-	stockholm	göteborg	malmö	med mer än	kommuner	riket
punkt				75 000 inv.
1972
1 mars	540	2 730	330	1 690	2 920	8 200
1 september	1 220	3 910	800	2 340	4 195	12 470
1973
1 mars	2 240	4 520	1 410	2 950	5 260	16 380
1 september	8 940	4 670	2 200	4 030	6 470	21 310
1974
1 mars	5 180	4 720	2 270	4 050	6 760	22 980
1 september	6 860	5 470	2 560	4 690	7 060	26 630
1975
1 mars	6 670	5 220	2 340	3 770	5 460	23 460
1 september	6 680	4 810	2 330	3 920	5 310	23 040
1976
1 mars	6 540	4 210	2 390	2 870	4 440	20 450
1 september	6 330	3 860	2 370	2 630	3 680	18 870
1977
1 mars	4 990	3 290	2 352	2 500	2 940	16 070
1 september	3 720	3 000	2 140	2 350	3 220	14 430
Källa: Bostadsstyrelsen

Tabell 12

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statligt belånade flerfamiljshus färdigställda
1967 och senare

Företagsformer

Undersöknings- tidpunkt	Allmän- nyttiga företag	Koopera- tiva företag	Enskilda företag	Samtliga företag
1972
1 mars	5 360	1 760	1080	8 200
1 september	8 160	3 010	1 300	12 470
1973
1 mars	11 060	3 430	1 880	16 380
1 september	14 870	4 060	2 380	21 310
1974
1 mars	16 950	3 790	2 250	22 980
1 september	21 070	3 502	2 060	26 630
1975
1 mars	19 420	2 600	1440	23 460
1 september	19 400	2 260	1 380	23 040
1976
1 mars	17 640	1 750	1 060	20 450
1 september	16 530	1 480	860	18 870
1977
1 mars	14 550	940	580	16 070
1 september	13 230	720	480	14 430

Källa: Bostadsstyrelsen

2 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

Av tabell 12 framgår att antalet outhyrda lägenheter i olika företagsformer
i absoluta tal minskat vid varje undersökningstillfälle fr. o. m.
september 1974.

Tabell 13

Län för täckande av hyresförluster 1971—1977

Kalenderår/räkenskapsår

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 Summa

1971—1977

Antal inkomna

ansökningar 157 261 362 373 284 180 4 1 621

Antal beviljade

lån 143 248 353 367 278 172 4 1 565

Beräknade hyresförluster
(sökt

belopp) milj. kr. 31,2 95,5 167,2 239,2 236,2 219,1 13,3 1001,7

Beviljat lånebelopp

milj. kr. 29,8 92,8 165,0 231,6 235,7 213,7 13,3 981,9

Antal avslags beslut

14 13 9 6 6 2 - 50

Källa: Bostadsstyrelsen

Eftergift av hyresförlustlån hade t. o. m. december 1977 beviljats till
ett belopp av ca 195 milj. kr.

Utskottet

Bostadsbyggandets inriktning och omfattning

De bostadspolitiska värderingarna kan i sina huvuddrag återföras till
de allmänt formulerade mål som statsmakterna antog år 1967. Sedermera
har riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 36) godtagit vissa riktlinjer
för bostadsbyggandet under de närmaste tio åren. De sålunda accepterade
målen utgår från uppfattningen att tillgången till en god och tillräckligt
rymlig bostad i god miljö är en omistlig social rättighet. Vidare
gäller att synen på bostaden som en social rättighet inte kan gälla mer
än upp till en viss standardnivå. Samhället har sålunda inte anledning
att medverka till mera lyxbetonade inslag i bostadsbyggandet.

För att uppnå de uppställda målen har tidigare framhållits (prop.
1974:150) att statsmakterna inte har att ange någon boendeform som den
ideala och att det inte ankommer på statsmakterna att t. ex. söka styra
människor till enfamiljshus eller flerfamiljshus. Ansvaret för bostadsförsörjningen
på det lokala planet åvilar kommuner och bostadsföretag.

I motionen 856 (vpk), yrkandet 4, föreslås att riksdagen begär att de
samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande
utreds.

Motsvarande motionsförslag behandlades av utskottet år 1977. Ut -

CU 1977/78: 27

skottet som då anförde att frågorna borde beaktas vid regeringens fortlöpande
överväganden avstyrkte bifall till motionen som avslogs av
riksdagen. Utskottet /inner inte skäl till ändrat ställningstagande. Motionsyrkandet
avstyrks sålunda.

Föredraganden tar i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100 bilaga 16
s. 146—149) upp frågan om bostadsbyggandets omfattning och inriktning
m. m. I propositionen konstateras att antalet färdigställda lägenheter
under 1970-talet minskat årligen. Är 1970 färdigställdes ca
110 000 lägenheter varav ca 75 000 i flerfamiljshus. År 1974 var motsvarande
antal ca 85 000 resp. ca 39 000. År 1977 färdigställdes ca
55 000 lägenheter varav knappt 41 000 var lägenheter i småhus. Bostadsbyggandet,
mätt i antalet färdigställda lägenheter, har alltså halverats
sedan 1970. Antalet färdigställda lägenheter i flerfamiljshus har minskat
från ca 75 000 lägenheter år 1970 till ca 14 000 år 1977. Antalet färdigställda
småhuslägenheter ökade avsevärt under 1974 och 1975 bl. a. till
följd av bestämmelserna om kompensation för mervärdeskatt. De båda
senaste åren har ca 40 000 lägenheter i småhus färdigställts. Trots en
absolut minskning i antalet färdigställda lägenheter i småhus har detta
färdigställande ökat relativt på grund av den kraftiga nedgången beträffande
färdigställda lägenheter i flerfamiljshus. Antalet påbörjade
lägenheter i småhus uppgick år 1976 till ca 42 500. År 1976 påbörjades
totalt drygt 57 000 lägenheter. Under år 1977 påbörjades byggandet av
drygt 52 000 lägenheter. Av dessa var drygt 39 000 eller ca 75 % småhus.
Andelen småhus av påbörjandet var sålunda ungefär densamma år
1976 som år 1977.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningama angav i sitt slutbetänkande
(SOU 1975: 51 s. 181) en årlig produktion av 75 000 lägenheter
som en långsiktig planeringsriktpunkt med en marginal om ± 10 000
lägenheter. Avgången av lägenheter bedömdes av utredningarna till ca
45 000 lägenheter per år.

För år 1977 fastställde riksdagen en ram om ca 65 000 lägenheter
jämte lokaler för det statligt belånade bostadsbyggandet. Byggandet
utan statliga lån angavs till 8 000 lägenheter. Totalt omfattade bostadsbyggnadsplanen
ett möjligt påbörjande om 73 000 lägenheter. Som framgått
ovan utnyttjades ramen endast delvis under år 1977, något som också
varit fallet under de senaste åren.

Antalet lägenheter med beslut om bostadslån till ombyggnad uppgick
år 1973 till ca 5 600. År 1976 var motsvarande siffra 16 700.

För beslut om bostadslån för nybyggnad förordas i budgetpropositionen
(s. 153) en ram med utrymme för en produktion av ca 60 000
lägenheter för år 1978. Vidare föreslås en ram på 8 000 lägenheter för
beslut om tillstånd för bostadsbyggande utan statliga lån. De båda ramarna
ger således utrymme för ett bostadsbyggande om ca 68 000
lägenheter. Härtill kommer liksom tidigare en projektreserv på 10 000

CU 1977/78: 27

lägenheter m. m. för ramarna gemensamt. Föredraganden räknar med
att det faktiska bostadsbyggandet under år 1978 som det kommer till
uttryck i igångsättningsplaner blir lägre än vad ramarna ger uttryck för.
Under år 1978 beräknas det bli ca 60 000 lägenheter. I den preliminära
nationalbudgeten (prop. 1977/78:100 bilaga 1 till bilaga 1 s. 130) anförs
att igångsättningen kan antas uppgå till 51 000 lägenheter för år 1978.

För åren 1979 och 1980 föreslås bostadsbyggnadsplanen preliminärt
ha samma omfattning som den för år 1978 med undantag att planen för
dessa år inte bör omfatta någon projektreserv.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 7, föreslås att nybyggnadsramen för
år 1978 skall motsvara minst 75 000 lägenheter. I motionen 1367 (apk),
yrkandet 2 b, föreslås att igångsättningen under nästa budgetår skall
uppgå till 75 000 lägenheter med en förskjutning mot ett ökat byggande
av flerfamiljshus och att nybyggnadsramen budgetåret 1979/80 ges en
inriktning som medger att 100 000 lägenheter byggs.

Som ovan framgått ger de i budgetpropositionen föreslagna ramarna
utrymme för ett bostadsbyggande om 68 000 lägenheter i nyproduktionen.
Tillgängliga uppgifter tyder på ett bostadsbyggande av mindre
omfattning under år 1978. Skäl finns enligt utskottets mening därför
inte att tillstyrka förslagen i motionerna 857 (vpk) och 1367 (apk) beträffande
ramen för år 1978. Inte heller finner utskottet det lämpligt
att tillstyrka förslaget i motionen 1367 (apk) om bostadsbyggandet för
budgetåret 1979/80. Vad i budgetpropositionen föreslagits om den preliminära
bostadsbyggnadsplanen godtar utskottet. Frågan om bostadsbyggandets
omfattning för år 1979 kommer att närmare behandlas i
budgetpropositionen 1979. Beträffande en förskjutning mot ett ökat
byggande av flerfamiljshus vilar ansvaret för frågan om bostadsbyggandets
inriktning ytterst på de kommunala myndigheterna.

Förslagen i budgetpropositionen om bostadsbyggnadsplanen och nyjyggnadsramen
för år 1978 samt om omfattningen av ramarna för nybyggnad
för åren 1979 och 1980 har således inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande utöver vad ovan anförts. Inte
heller har förslaget i propositionen om projektreserv föranlett erinran.

Finansieringssystemet m. m.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 1, föreslås riksdagen begära att regeringen
med förtur behandlar och lägger fram förslag rörande statlig
totalfinansiering genom en bostads- och samhällsbyggnadsbank som
tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följ dinvesteringar
till en låg och fast ränta. I motionen 842 (s), yrkandena 2 och 3, föreslås
riksdagen besluta att en samhällsägd bostadsbank inrättas som finansierar
alla bostadslån samt att riksdagen beslutar att ett samhällsägt
förvaltningsbolag bildas som tar över förvaltningen av alla hyreshus,

CU 1977/78: 27

dock inte hyreshus ägda av allmännyttiga bostadsföretag.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förordade utifrån bostadsförsörjningens
krav i betänkandet (SOU 1975:12) Totalfinansiering
att fullständig och integrerad finansiering införs på bostadssektorn.
Konsekvenserna för kapitalmarknaden har utretts av kapitalmarknadsutredningen
som i sitt i januari 1978 framlagda huvudbetänkande (SOU
1978:11) bl. a. behandlat bostadssektorns finansiering. Utredningens
analys av frågan om statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet har
lett utredningens majoritet till slutsatsen att några väsentliga fördelar
inte är att vinna med en sådan reform — en slutsats som inte ändras
av att byggnadskreditgivningen under år 1977 inte var helt friktionsfri.
Kapitalmarknadsutredningens förslag remissbehandlas. Frågan om statlig
totalfinansiering har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen (SU
1967:100 s. 34, 1968:100 s. 12, 1969: 50 s. 16, 1970: 50 s. 15, CU 1971:
12 s. 25, 1972: 9 s. 16, 1973:19 s. 30, 1974: 36 s. 36—38, 43, 1975: 7
s. 18, 1975/76: 22 s. 28, 1976/77:18 s. 29). Frågan beträffande finansieringssystemets
utformning behandlades av riksdagen år 1974 (prop.
1974:150, CU 1974: 36) då även frågan om förvaltningen av bostäder
behandlades.

Frågorna om fullständig och integrerad finansiering påkallar enligt
utskottets mening inget initiativ från riksdagens sida. Utskottet vidhåller
sålunda sin tidigare intagna ståndpunkt i ärendet som innebär att
frågorna om totalfinansiering inte påkallar något initiativ från riksdagens
sida. Skäl saknas även att frångå tidigare principbeslut om
finansieringssystemet. Sedan utskottet senast behandlade frågor om totalfinansiering
m. m. har — som ovan framgått — kapitalmarknadsutredningens
betänkande lagts fram. Det remissbehandlas f. n. Enligt utskottets
mening bör resultatet av remissbehandlingen och den vidare beredningen
av såväl kapitalmarknadsutredningen som de båda boendeutredningarna
avvaktas. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund bifall till
motionerna 857 (vpk), yrkandet 1, och 842 (s), yrkandet 3.

Inte heller yrkandet 2 i motionen 842 (s) bör tillstyrkas. Frågan om
hur bostadsförvaltningen i princip skall utformas prövades av riksdagen
år 1974.

I motionen 1680 (m) föreslås riksdagen begära åtgärder så att kreditinstitutens
möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv
av sådan fastighet kombineras med omfattande energisparande renovering.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76: 22 s. 29 och 1976/77:18 s. 29) behandlat
yrkanden om kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre
småhus. Därvid har utskottet anfört att specifika förslag om bankernas
utlåningskapacitet, säkerhet och prioriteringar bör behandlas utifrån
andra utgångspunkter än de i motionen angivna. Frågan om energisparstöd
kommer utskottet att behandla senare under våren. Motionen
avstyrks.

CU 1977/78: 27

Prisstopp på byggnadsmaterial m. m.

I motionen 272 (vpk), yrkandet 1, och 1367 (apk), yrkandet 2 a, föreslås
riksdagen anmoda regeringen att omedelbart införa prisstopp på
byggvaror och byggnadsmaterial. I den förstnämnda motionen föreslås
prisstoppet gälla t. o. m. utgången av år 1978. Vidare har i motionen
897 (s), yrkandet 1, föreslagits ett riksdagens tillkännagivande till regeringen
av innebörden att prisstopp på byggnadsmaterial införs.

Allmänna prisregleringslagen är med undantag för vissa bestämmelser
i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning
(1977: 985) äger bl. a. lagens 3 § tillämpning t. o. m. den 20 december
1978. Enligt denna paragraf kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst.
Vid utgången av år 1977 gällde prisstopp bl. a. för sågade och hyvlade
trävaror vid försäljning från sågverk samt för takpannor av betong.
I mitten av mars 1978 beslöt regeringen om allmän anmälningsskyldighet
av prishöjningar fr. o. m. den 18 mars 1978. För prisstoppade varor kvarstår
prisstoppet.

Utskottet behandlade i november månad år 1977 frågan om prisstopp
på byggnadsmaterial och anförde därvid att regeringen utan riksdagens
åtgärd kunde förordna om prisstopp under den tid allmänna prisregleringslagen
var i tillämpning. Skäl fanns därför inte att föreslå riksdagen
ett tillkännagivande om prisstopp på byggnadsmaterial. Utskottet finner
inte anledning att ändra ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.

I motionen 897 (s), yrkandet 1, föreslås även att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpt
kontroll av entreprenadpriserna på bostadsbyggnadsmarknaden. I yrkandet
2 i samma motion hemställs att riksdagen ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en fullständig redovisning och analys
av orsakerna till prisutvecklingen på byggmarknaden görs med betoning
av bostadssektorn samt att resultatet snarast redovisas för riksdagen.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har under åren 1976 och 1977
publicerat två utredningar som berör byggmaterialindustrin. Syftet med
den ena utredningen — Byggmaterialhandeln, Struktur och konkurrensförhållanden
— var att bredda underlaget för SPK:s prisövervakning
inom byggmaterialsektorn. I den andra utredningen — Byggmaterialindustrin,
Konkurrensformer och prissättningsprinciper — behandlas
översiktligt pris- och konkurrensförhållandena i 39 viktigare byggmaterialbranscher.
Vidare har statens industriverk fått i uppdrag av regeringen
att utreda vissa frågor inom byggnadsmaterialindustrin. Verkets utredning
— Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri — publicerades
år 1977. Utredningen omfattar en kartläggning och analys av byggnadsverksamhetens
och byggnadsmaterialindustrins struktur och utveckling
samt en bedömning av vissa utvecklingstendenser.

CU 1977/78: 27

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 150) anförs att byggnadsmaterialindustrin
kommer att ägnas fortsatt uppmärksamhet. Vidare framgår av
budgetpropositionen (bil. 14. s. 61) att SPK erhållit personalförstärkning
för att följa pris- och konkurrensförhållandena inom byggsektorn.

Enligt vad utskottet erfarit kommer SPK under året bl. a. att analysera
pris- och konkurrensförhållandena i vad avser entreprenader på
byggnadsområdet. Inom SPK planerar man även att undersöka kalkyleringsprinciper
och kostnadsförhållanden vid gruppbebyggelse för småhus.
Redan nu pågår inom SPK prisundersökningar beträffande barnstugor.

De frågor som tas upp i motionen 897 (s) och som bl. a. rör en analys
av prisutvecklingen på byggmarknaden samt i samband därmed en
kontroll av entreprenadpriserna är enligt utskottet viktiga. När resultatet
av pågående och planerade utredningar slutförts bör ett underlag finnas
för att bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtas beträffande prisfrågorna
på byggmaterialområdet. Utskottet anser att de åtgärder som
planeras inom SPK i allt väsentligt ligger i linje med vad som i motionen
897 (s) föreslagits. Något tillkännagivande finner utskottet således inte
erforderligt.

Bostadslån

Det s. k. markvillkoret innebär att bostadslån endast utgår om kommun,
landstingskommun eller av sådana kommuner helägt markaktiebolag
har upplåtit marken till lånesökanden. Vissa undantag från markvillkoret
finns. Regeringen kan i särskilda fall ge dispens från markvillkoret.
Frågan om på vilken nivå inom den statliga byggadministrationen dispensgivning
i fortsättningen skall ligga kommer utskottet (CU 1977/78:
28) att ta upp vid behandlingen av prop. 1977/78: 93 om riktlinjer för
ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen. Även frågan om markvillkoret
vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt behandlas i propositionen
1977/78: 93.

I motionen 1679 (m) föreslås ett uttalande med innebörden att med
ett mindre antal småhus skall — i vad gäller undantag från markvillkoret
— avses högst 15 småhus.

Markvillkoret infördes genom beslut av 1974 års riksdag (prop.
1974: 150, CU 1974: 36). Beträffande markvillkoret vid byggande av ett
mindre antal småhus uttalade utskottet (CU 1974: 36 s. 29) med anledning
av motion (c) att utskottet för sin del inte hade någon erinran mot att lån
för byggande av ett mindre antal småhus kan vara ett tänkbart dispensfall
då tillämpning av markvillkoret under normala omständigheter inte behövde
vidhållas. En uttalad avsikt var att småföretagen inom byggbranschen
skulle ges möjligheter att verka. Ett förslag av den typ som
förs fram i motionen 1679 (m) tar emellertid inte upp denna situation
utan skulle kunna betyda att markvillkoret sattes ur spel genom att

CU 1977/78: 27

bebyggelse med småhus delades upp i etapper och alltså innebära att
vissa bostadspolitiska mål uppges. Motionen avstyrks.

I motionen 857 (vpk), yrkandet 6, föreslås riksdagen hemställa om
skyndsamt förslag till ränte- och amorteringsfria tilläggslån för hyreshus
hos de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att hålla nere kostnaderna
i nyproduktionen och hejda kostnadsökningarna i det äldre beståndet.
I motionen 897 (s), yrkandet 3, hemställs att riksdagen godkänner
i motionen förordade riktlinjer beträffande särskilt tilläggslån
för flerbostadshus. Yrkandet förutsätter — enligt motionärerna — bifall
till yrkandet 1 i samma motion om ett tillkännagivande om prisstopp
m. m. på byggnadsmaterial. Lånet bör avse bostäder som igångsätts senast
den 31 december 1978. Lånet bör vara generellt och bör utgöra 10 % av
låneunderlaget.

Utskottet har ovan (s. 22—23) avstyrkt motionsförslagen om prisstopp
på byggnadsmaterial. Det samband som enligt vad som anförs i motionen
897 (s) bör finnas mellan frågan om prisstopp och frågan om tilläggslån
bör även enligt utskottets mening beaktas. Därmed finns inte skäl
till ytterligare sakgranskning av förslagen i motionerna 857 (vpk),
yrkandet 6, och 897 (s), yrkandet 3. Motionsyrkandena avstyrks.

I yrkandet 3, i motionen 857 (vpk), föreslås en begränsning av låntagarkretsen
så att statliga bostadslån efter 1978-07-01 inte längre skall
utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus
som inte skall bebos av låntagaren. Motsvarande motionsförslag behandlades
av utskottet i betänkandet CU 1976/77: 18 (s. 30—31). Efter att ha
redogjort för statsmakternas beslut år 1974 om riktlinjer för fördelning
av mark och byggherreuppdrag samt för riktlinjer för konkurrensen i
bostadsbyggandet avstyrkte utskottet bifall till motionsförslaget som avslogs
av riksdagen. Utskottet finner inte anledning frångå tidigare ställningstagande
i frågan.

Statsmakterna beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 16, CU 1976/77:
18 s. 36—37) efter förslag i budgetpropositionen att höja de övre lånegränserna
vid nybyggnad för bostadslån för nybyggnad i huvudsak för
enskilt ägda hyreshus. Beslutet innebar att bostadslån för nybyggnad
kom att utgå med 22 % av låneunderlaget samt att lånet i säkerhetshänseende
placerades inom 92 % av pantvärdet för låntagare som tidigare
fått bostadslån med 15 eller 20 % av låneunderlaget.

I motionen 854 (s) föreslås riksdagen besluta att den övre lånegränsen,
som nu sålunda är 22/92 % av låneunderlag resp. pantvärde, sänks
till 15/85 % för huvudsakligen enskilt ägda hyreshus.

När utskottet år 1977 hade att ta ställning till förslaget i budgetpropositionen
hade utskottet även att behandla motioner (s) (vpk) om att de
övre lånegränserna inte skulle höjas. Därvid anförde utskottet att de
motiveringar som fanns i motionerna närmast utgjorde en argumentering
mot statsmakternas ställningstaganden år 1974 till allmänna riktlinjer

CU 1977/78: 27

för markfördelning och konkurrens i bostadsbyggandet, något som i sin
tur innebär att byggandet bör ske i olika företagsformer. En kommunal
vilja att i bostadspolitiskt syfte utnyttja konkurrensen i förvaltningsledet
borde enligt utskottets mening inte motverkas genom lånesystemet. Utskottet
avstyrkte de behandlade motionsyrkandena. De ställningstaganden
i frågan som utskottet intog år 1977 äger alltjämt giltighet. Utskottet
avstyrker alltså motionen 854 (s).

Föredraganden har i budgetpropositionen (bil. 16 s. 158—159) anmält
frågan om avkastningspantvärde vid ombyggnad och anför att ombyggnadsverksamheten
under senare år drabbats av stora kostnadsökningar
samt att systemet att begränsa pantvärdet med ledning av en s. k. avkastningsvärdekalkyl
grundad på beräknade hyror det första året efter ombyggnaden
bidrar till finansieringssvårighetema. Vidare behöver — enligt
föredraganden — inte någon självklar koppling mellan godtagbara produktionskostnader
och systemet med bruksvärdehyror finnas. Ett på visst
sätt beräknat avkastningsbaserat pantvärde bör då inte heller enligt vad
som anförts i propositionen leda till begränsning av i och för sig godtagbara
ombyggnadskostnader som ryms inom ramen för motsvarande nybyggnadspantvärde.

I motionen 1361 (s) anförs bl. a. att systemet att begränsa pantvärdet
genom att beräkna ett avkastningspantvärde riktar sig mot ingångsvärdet
och sålunda ytterst mot prisutvecklingen på äldre fastigheter. Enligt
motionärerna bör riksdagen slå fast vad föredraganden anfört att syftet
med bostadslångivningen är att främja behövliga och ändamålsenliga nyoch
ombyggnader samt för sin del tillägga att detta skall ske till rimliga
kostnader och att i långivningen inte skall ingå moment som pressar upp
priserna för äldre fastigheter, ökar vinsterna i den kommersiella fastighetshandeln
och därmed motverkar andra bostadspolitiska mål. Vad i
motionen anförs om avkastningspantvärde vid ombyggnad bör enligt
motionärerna riksdagen ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av anmälan i propositionen och förslaget
i motionen anföra följande. Motionärerna befarar att prisökning på
äldre fastigheter kan uppstå om reglerna om ett avkastningsbaserat pantvärde
vid ombyggnad av flerfamiljshus inte längre kommer att tillämpas,
något som torde grundas på att det s. k. ingångsvärdet i högre grad
än f. n. kommer att kunna finansieras med statliga lån. Ingångsvärdet,
dvs. skillnaden mellan låneunderlag och pantvärde vid ombyggnad, får
under vissa förutsättningar och till ett belopp motsvarande 40 % av den
godkända ombyggnadskostnaden räknas in i låneunderlaget. Dessa regler
avses inte förändras. Motionärernas farhågor om en prisökning på
saneringsfastigheter på grund av vad i regeringsprotokollet anförts om
ett avkastningsbaserat ombyggnadspantvärde anser utskottet överdrivna.
Dessutom finns i bostadsfinansieringsförordningen regler om förlust på
statslånet — regler som innebär att bostadslån inte utgår om de hyror

CU 1977/78: 27

eller årsavgifter som behövs för att täcka de årliga kostnaderna för fastigheten
beräknas bli så höga att påtaglig risk för förlust föreligger. Utskottet
godtar alltså vad i regeringsprotokollet anmälts om avkastningspantvärde
vid ombyggnad. Utskottet instämmer vidare med vad i regeringsprotokollet
anförts om att ett utökat samarbete mellan kommuner
och lånemyndigheter i vissa nu diskuterade frågor kan bidra till att förbättra
de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnader av flerfamiljshus.
Denna uppfattning synes delas av motionärerna. Något tillkännagivande
enligt förslaget i motionen 1361 (s) är enligt utskottets mening
sålunda inte erforderligt.

I budgetpropositionen (s. 157—160) behandlas frågan om ekonomiskt
stöd till lägenhetssammanläggningar. F. n. kan lån utgå till godtagbara
kostnader för lägenhetssammanläggning vid ombyggnad av lägenhet i
flerfamiljshus som inte uppfyller lägsta godtagbara standard. Vidare kan
bostadslån utgå för kostnader för ändrad lägenhetssammansättning i hus
som uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån om kostnaderna
för outhyrda lägenheter är betydande och kan väntas bestå under längre
tid. Som förutsättning för att bostadslån skall utgå gäller att ombyggnaden
antas minska kostnaderna för outhyrda lägenheter och att kommunen
går i borgen för lånet som för egen skuld.

Enligt föredraganden utgörs en väsentlig del av lägenheter i flerfamiljshus
av smålägenheter som uppfyller kravet på lägsta godtagbara
standard och där tomma lägenheter inte finns. Den ensidiga lägenhetsstrukturen
medför emellertid ensidig hushållssammansättning. För att
minska den ensidiga hushållssammansättningen kan lägenhetssammansättningen
i många områden behöva ändras. Ett hinder för att förändringen
skall kunna genomföras kan vara att lägenhetsförändringarna inte
anses medföra väsentlig ökning av bostadsvärdet. En uttrycklig bestämmelse
förordas av innebörden att lån till ombyggnad av flerfamiljshus
som avser ändrad lägenhetssammansättning får utgå utan hinder av
kravet på väsentlig ökning av bostadsvärdet, om åtgärderna medför
ökade förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning och ligger
i linje med kommunens bostadspolitiska intentioner. Även ombyggnad
av bostäder till lokaler som behövs i bostadsområdet avses omfattas av
det ovan framförda förslaget.

Utskottet godkänner vad i budgetpropositionen förordats om bostadslån
för ändrad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus.

Frågan om omfattningen av det kommunala ansvaret för långivningen
för ändrad lägenhetssammansättning behandlar utskottet i betänkandet
CU 1977/78: 28.

I motionen 1688 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen ge till känna vad
i motionen anförts om statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter.
Motionärerna anför att ett statligt bidrag på sikt bör införas
i syfte att stimulera sammanslagning av bostadslägenheter. Ett

CU 1977/78: 27

sådant bidrag hade föreslagits av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna.
Bostadsstyrelsen har i stort sett anslutit sig till utredningarnas
förslag.

Som ovan framgått har i budgetpropositionen föreslagits att bostadslån
för ombyggnad skall kunna utgå för lägenhetssammanläggningar i
vissa fall. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen ett i motionen
begärt uttalande om att ett statligt bidrag på sikt skall införas för
att stimulera sammanslagningen av bostadslägenheter. Enligt utskottets
mening bör effekterna av förslaget i budgetpropositionen avvaktas innan
riksdagen ånyo tar upp frågan om utformningen av statens stöd
till lägenhetssammanläggningar.

I motionen 1688 (s), yrkandet 5, föreslås även ett riksdagens tillkännagivande
om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning. Motionärerna
efterlyser elasticitet i byggandet så att ändringar i lägenhetsindelningen
med hänsyn till konsumenternas anspråk och behov underlättas.

Enligt utskottets mening får frågor om nya byggsystem samt om
skilda brukares krav på bostaden fortlöpande beaktas i by gg forskningssammanhang
samt övervägas i det enskilda fallet.

I motionen 1688 (s), yrkandet 6, hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostäder
för äldre m. fl. Motionärerna erinrar om att frågan om de äldres
boendeförhållanden utreds och att föredraganden anmält (s. 46) att
dessa utredningsförslag bör tas upp i lämpligt sammanhang så snart
utredningsarbetet slutförts. Enligt motionärerna är det viktigt att på ett
tidigt stadium aktualisera bl. a. lånefrågorna för att ge underlag för den
kommunala planeringen. Regeringen bör ta initiativ till att översiktliga
utgångspunkter för kommunala bedömningar presenteras.

Frågan om de äldres boende behandlades av utskottet år 1976 med
anledning av en motion (s). Utskottet ansåg (CU 1975/76: 22 s. 23) att
en allmän genomgång av bostadsbyggnadsplaneringen sedd från de
äldres behovssynpunkt borde göras och att detta borde ges regeringen
till känna. Riksdagen följde utskottet. Uppdrag att göra en översikt
som belyser åldrande och boende gavs av bostadsdepartementet till institutionen
för byggnadsfunktionslära vid tekniska högskolan i Lund. Arbetet
har i februari 1978 redovisats av institutionen. Frågan bereds f. n.
i bostadsdepartementet. Material om de äldres boende har nyligen
presenterats av pensionärsundersökningen i kartläggningen Pensionär ’75
(SOU 1977: 98—100). I sammanhanget bör även nämnas att socialutredningen
i sitt slutbetänkande Socialtjänst och socialförsäkringstillägg
(SOU 1977: 40) behandlat de äldres boende. Socialutredningens betänkande
har remissbehandlats.

Grundläggande utgångspunkter för inriktningen av bostadsbyggandet
i fråga om de äldres boende efterlyses i motionen 1688 (s). Som ovan

CU 1977/78: 27

framgått har nyligen flera undersökningar och utredningar i frågan avslutats.
Enligt utskottets mening bör resultatet av beredningen av dem
avvaktas. Något tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1688 (s),
yrkandet 6, bör därför inte göras. Enligt vad föredraganden anfört kommer
förslagen att tas upp i lämpligt sammanhang så snart utredningsarbetet
avslutats.

I motionerna 1684 (s) och 1689 (fp, s, c, m, vpk) tas upp frågan om
bostadslån för servicehus samt rätt till sådana lån för vissa sjukvårdsutrymmen.
I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen som sin
mening ge till känna att låneunderlaget vid bostadslån för servicehus
bör omfatta samtliga utrymmen som behövs vid en rationell planering
av lokaler i sådana hus och sålunda i viss utsträckning omfatta även
sjukplatser som behövs i ett fungerande äldrevårdscenter. I motionen
1689 (fp, s, c, m, vpk) föreslås riksdagen begära en ändring i bostadsfinansieringsförordningen
så att sjukplatser, integrerade i bostadshotell,
jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten att
erhålla bostadslån.

Utskottet får med anledning av motionerna anföra följande. I motionerna
behandlas frågan om möjligheter att få bostadslån för sjukplatser
i servicehus. Motionärerna behandlar huvudsakligen frågan om servicehus
för äldre. Motionerna berör därmed den fråga som utskottet behandlat
ovan. Förutom i detta sammanhang nämnda utredningar behandlas
— enligt vad utskottet erfarit — den i motionerna upptagna
frågan av en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen. Arbetsgruppen arbetar
med sikte på att presentera förslag i frågan så att den kan övervägas
under hösten år 1978 i samband med beredningen av 1979 års
budgetproposition. Vidare bör erinras om att frågan om ansvaret för
de äldres vård — en fråga som tagits upp i motionen 1689 (fp, s, c, m,
vpk) — ytterst är en fråga om kostnadsfördelningen mellan staten, primärkommunerna
och landstingskommunerna. Denna fråga har behandlats
av kommunalekonomiska utredningen i slutbetänkandet Kommunerna
(SOU 1977: 78). Remissbehandlingen av betänkandet avslutades
1978-04-15. Slutligen bör nämnas att socialutredningen i sitt slutbetänkande
(SOU 1977: 40 s. 139—140) behandlat frågan om finansieringen
av servicehus. Bl. a. anser utredningen att ytterligare erfarenheter
bör vinnas beträffande bl. a. möjligheten att tillgodose mycket
omfattande vård- och servicebehov inom ramen för serviceboendet.
Enligt utredningen bör frågan utvärderas inom förslagsvis fem år. En
arbetsgrupp inom Stockholms kommun har utarbetat ett program för
kollektivhus i anslutning till bostadshotell.

Mot bakgrund av det utredningsarbete som nyligen avslutats eller
som inom kort kommer att avslutas är det enligt utskottets mening inte
lämpligt att nu begära förslag till ändring av bostadsfinansieringsförordningen.
Utskottet anser emellertid det viktigt att de i motionerna

CU 1977/78: 27

upptagna frågorna löses. Enligt utskottets mening bör det vara möjligt
att i 1979 års budgetproposition lämna förslag till riksdagen om omfattningen
och inriktningen av långivning beträffande sådana sjukplatser
som behandlas i motionerna. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna 1684 (s) och 1689 (fp, s, c, m, vpk) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I motionen 630 (s), yrkandet 1, föreslås riksdagen ge regeringen till
känna att den köpeskillingskontroll beträffande gruppbyggda småhus
som finns reglerad i 45 § bostadsfinansieringsförordningen (BFF) bör
utsträckas att gälla i fem år. F. n. är kontrolltiden två år. Köpeskillingskontrollen
infördes (prop. 1974: 150 s. 416—417, CU 1974: 36 s.
45) med anledning av förslag från boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
i betänkandet Solidarisk bostadspolitik (SOU 1974: 17).
Utredningarnas behandling av ämnet hade initierats av riksdagen (CU
1973: 19 s. 34) efter en motion. Utredningarna föreslog att kommunerna
skulle få besluta om kontroll under en period som inte borde överstiga
tre år. Statsmakterna beslöt om en generell kontroll under två år.

Bostadsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att — efter samråd
med Svenska kommunförbundet — dels kartlägga de medel som kommunerna
använder eller skulle kunna använda för att motverka spekulation
i småhusbyggande, dels redogöra för kartläggningen och de förslag
till åtgärder som den kan föranleda. Bostadsstyrelsen har 1978-01-11 redovisat kartläggningsavsnittet. Enligt vad utskottet erfarit kommer
styrelsen under första halvåret 1978 att lämna förslag till regeringen
till åtgärder för att motverka spekulation beträffande småhus.
Frågan om förlängd köpeskillingskontroll kommer att behandlas i det
väntade förslaget.

Eftersom frågan om förlängd köpeskillingskontroll inom de närmaste
månaderna kommer att underställas regeringen finner utskottet det inte
erforderligt att föreslå ett riksdagens tillkännagivande enligt förslaget i
motionen 630 (s), yrkandet 1.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 162—163) behandlar föredraganden
frågan om kostnadsgräns för småhus. F. n. gäller enligt BFF (17 §) att
bostadslån för nybyggnad av enfamiljshus inte utgår om byggkostnaderna
för huset överstiger byggkostnaderna i orten för ett enfamiljshus av
normal standard med en lägenhetsyta av 125 m2 i ett plan med hel
källare och friliggande kallgarage. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar
till 17 § BFF är den högsta godtagbara byggnadskostnaden 200 000 kr.
eller undantagsvis 215 000 kr. Kostnadsgränsen omräknas med tidsoch
ortskoefficienter. Utanför beloppsgränsen ligger kostnader bl. a.
för värmeproducerande anläggning, viss isolering och anordningar för
värmereglering.

I anslagsframställningen har bostadsstyrelsen föreslagit att gränsen
skall ändras från att vara ett lånevillkor till att bli en maximigräns för

CU 1977/78: 27

låneunderlag och pantvärde och att denna gräns skall sättas lägre än
den nuvarande.

Föredraganden anser sig inte kunna biträda bostadsstyrelsens förslag
beträffande kostnadsgränsens karaktär även om förslaget från administrativ
synpunkt har fördelar. Enligt föredraganden medför bostadsstyrelsens
förslag att det alltid skulle bli fördelaktigare att finansiera
även stora och dyra hus med statliga bostadslån. Kostnadsgränsen bör
därför även framdeles vara ett lånevillkor beträffande småhus. I propositionen
anförs att gällande bestämmelser bör inriktas på att främja
ett småhusbyggande inriktat på måttliga ytor och en funktionell men
inte lyxbetonad standard. Småhus av annan storlek och utformning bör
även fortsättningsvis kunna byggas men i så fall utan direkt bostadspolitiskt
stöd.

Beträffande kostnadsgränsens storlek anges den nuvarande gränsen —
200 000 kr. — medge att småhus om 200 m2 i ett plan byggs. Enligt
föredraganden har både ytor och utrustningsstandard i statsbelånade
småhus ökat under en lång följd av år. Kostnadsgränsen bör därför
kunna sänkas utan men för en god utrymmes- och utrustningsstandard.
Gränsen bör bestämmas till 190 000 kr. före omräkning med koefficienter.
Innanför gränsen bör ligga sådana energibesparande åtgärder
som föreskrivs i Svensk byggnorm (SBN). Utanför gränsen bör ligga
liksom f. n. kostnader för värmeproducerande anläggningar samt sådana
energibesparande åtgärder som inte föreskrivs i SBN. Innanför
gränsen bör ligga samtliga produktionskostnader utom kostnader för
tomt och grundberedning, lägestillägg och saneringstillägg, engångsavgifter
för elektrisk energi, räntor före bostadslånets utbetalning samt
vintermerkostnader. De av föredraganden föreslagna reglerna anges
medge lägenhetsytor i normala fall på omkring 160 m2 i hus med ett
och ett halvt plan och ca 150 m2 i ett plan, i båda fallen om husen byggs
utan källare. Hus med källare kan maximalt omfatta 120 m2. Större
ytor bör kunna medges sökande med stort hushåll m. m. Bestämmelserna
bör gälla småhus för vilka byggnadslov söks fr. o. m. 1980-01-01.

I motionen 1378 (c, m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
att frågan om sänkningen av lånetaket för statligt belånade småhus
följs med uppmärksamhet och att regeringen vid behov vidtar erforderliga
åtgärder för att ändra lånetaket. Vidare föreslås att 17 §
BFF skall av regeringen tillämpas så att småhus med måttliga bostadsytor
och god standard främjas.

Vad i motionen anförs om ett småhusbyggande med måttliga bostadsytor
och god standard är i allt väsentligt helt i linje med vad föredraganden
anfört i budgetpropositionen (bil. 16 s. 162). Någon riksdagens
begäran med anledning av motionen i denna del är därför inte erforderlig.

CU 1977/78: 27

Beträffande frågan om behov av erforderliga förändringar av kostnadsgränsen
finner utskottet det naturligt att frågan följs med uppmärksamhet
så att de i budgetpropositionen (s. 162) angivna och av
statsmakterna år 1974 antagna riktlinjerna för bostadspolitiken kan
fullföljas beträffande målsättningen att bereda invånarna rymliga bostäder
upp till en viss standard. Utskottet, som inte har någon erinran
mot vad i budgetpropositionen anförts, förutsätter således att de regler
som nu föreslås i propositionen om kostnadsgräns för småhus kommer
att noga följas av de bostadspolitiska organen.

Vad i budgetpropositionen (s. 163—168) föreslagits om finplaneringstillägg
för småhus, om långivningen för outhyrda lägenheter, om bostadslån
för förvärv, om förskott av bostadslån till miljöförbättrande
åtgärder, om amortering av bostadslån i vissa fall, om uthyrning av
äldre småhus med egnahemslån samt om förhandsbesked om bostadslån
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Frågor om ramar och anslag behandlar utskottet nedan (s. 46).

Räntebidrag

Räntebidrag utgår med belopp motsvarande skillnaden mellan de
faktiska räntekostnaderna för bostadslån och bottenlån inom låneunderlaget
för bostäder och en garanterad räntenivå för dessa lån. Kapitalkostnaden
för hus med räntesubvention bestäms huvudsakligen av en
garanterad ränta och bostadens produktionspris. Den garanterade räntan
är under det första året 6 % för småhus som bebos av låntagaren,
5 % om lånet avser ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av låntagare
som har möjlighet att göra avdrag för del av ombyggnadskostnaderna
vid inkomstbeskattningen samt om markkostnader ingår i låneunderlaget.
I övriga fall är den garanterade räntan 3,9 % under första året.
Den garanterade räntan räknas upp med 0,15 procentenheter vart och
ett av de första fern åren och därefter med 0,2 enheter vad beträffar
hyres- och bostadsrättshus. För småhus som bebos av låntagaren räknas
räntan upp med 0,2 enheter varje år. I budgetpropositionen (bil. 16
s. 31) anges att småhusägarnas kapitalkostnader ökar med omkring 0,1
enhet per år efter skatteavdrag. Uppräkningen innebär vidare att kapitalkostnaderna
stiger med ca 4 % årligen för nya hyres- och bostadsrättshus
och med 3 % för småhus som bebos av låntagaren. Mot bakgrund
av de senare årens kostnadsökningar i bostadsbyggandet förordas
i budgetpropositionen (s. 31—33) vissa ändringar beträffande de lägsta
garanterade räntesatserna och upptrappning av dem.

Föredraganden anför att prisstegringarna i bostadsbyggandet främst
drabbat hus som påbörjats under senare tid samt att prisstegringarna
varit högst för flerfamiljshusen. Effekterna på kapitalkostnaderna av

CU 1977/78: 27

prisstegringarna blir större för hyres- och bostadsrättshus än för dem
som äger sin bostad, eftersom dessa kan utnyttja sin rätt till avdrag för
skuldräntor även för lån till s. k. överkostnader. Mot bakgrund av prisstegringarna
föreslås vissa åtgärder för att minska kapitalkostnaderna.
För hus påbörjade år 1977 föreslås att den lägsta garanterade räntan
sänks för hyres- och bostadsrättshus. Även för hus påbörjade år 1978
föreslås den garanterade räntan sänkt. Denna sänkning föreslås omfatta
alla hus. Förslagen i propositionen beträffande den lägsta garanterade
räntan vid nybyggnad och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus
framgår av följande tablå.

Hus påbörjade år Ny lägsta garanterad ränta, % Sänkning

1977 3,6 -0,3

1978 3,4 -0,5

Sorn ovan framgått är den garanterade räntan 5 % vid ombyggnad
av flerfamiljshus i vissa fall. De ändringar av den lägsta garanterade
räntan som föreslagits anges i propositionen inte böra gälla sådant ombyggnadslån.
I dessa fall kommer alltså även fortsättningsvis den lägsta
garanterade räntan att vara 5 % alternativt 3,9 %.

Vad beträffar den garanterade räntan för småhus som bebos av låntagaren
och som påbörjas år 1978 föreslås i budgetpropositionen motsvarande
sänkning som för hyres- och bostadsrättshus. Den garanterade
räntan föreslås alltså sänkt från f.n.6% till 5,5 %.

Avtrappningsreglerna för räntebidragen syftar till att utjämna kapitalkostnaderna
mellan hus uppförda vid skilda tidpunkter. Enligt vad som
anförts i budgetpropositionen bör detta syfte alltjämt gälla och ligga
till grund för ändringar i avtrappningsreglerna — ändringar som i sin
tur måste anpassas till stegringen av byggpriserna. Mot bakgrund härav
förordas att räntebidragen från 1980-01-01 avtrappas med 0,25 procentenheter
per år för hyres- och bostadsrättshus och med 0,35 procentenheter
per år för småhus som bebos av låntagaren.

Frågan om den garanterade räntenivån tas upp i flera motionsförslag.
I motionen 857 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen besluta uttala
att den garanterade räntenivån för allmännyttiga och kooperativa
hyres- och bostadsrättshus fastställs till 3 % för hela lånetiden i låneärenden
där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån inkommit till
förmedlingsorganet efter 1976-12-31. Lånetiden bör bestämmas till 60
år. I yrkandet 5 i motionen föreslås riksdagen — om yrkandet 2 inte
bifalls — avvisa förslaget i budgetpropositionen om att minska räntebidragen
för alla hyres- och bostadsrättshus. Vidare föreslås i motionen,
yrkandet 4, riksdagen avslå förslaget i budgetpropositionen om
sänkning av den garanterade räntan för enskilt ägda flerfamiljshus och
småhus som inte bebos av låntagaren, allt under förutsättning att husen
påbörjades åren 1977 eller 1978. Yrkandet är villkorat av yrkandet 3

CU 1977/78: 27

i samma motion, och det nu behandlade yrkandet framförs om yrkandet
3 inte bifalls. Sistnämnda yrkande har ovan (s. 24) avstyrkts av utskottet.
I motionen 1367 (apk), yrkandet 2 c, föreslås riksdagen anmoda
regeringen att sänka basräntan på lån för flerfamiljshus byggda efter
1957 med 1 procentenhet.

Frågan om den garanterade räntans storlek behandlas slutligen i
motionen 1385 (m, c). I motionen föreslås riksdagen besluta uttala att
ändringen av den garanterade räntan görs på sådant sätt att kostnadssänkningen
med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för
flerbostadshus och småhus.

Vad först gäller frågan om den lägsta garanterade räntan finner utskottet
det viktigt att olika åtgärder vidtas för att sänka kapitalkostnaderna
och därmed bidra till en stimulans för nyproduktionen framför
allt av hyres- och bostadsrättshus vilken under de senaste åren legat på
en låg nivå. Utskottet har ovan (s. 10—-12) lämnat uppgifter om den låga
påbörjandetakten för sådana hus under de senaste åren. Vidare bör
förslaget i propositionen bidra till att skapa och bibehålla rimliga kostnadsrelationer
mellan olika årgångar av hus. Utskottet har ingen erinran
mot vad i propositionen förordats om lägsta garanterade räntesatser
samt om upptrappningen av dem. Förslagen i motionen 857 (vpk),
yrkandena 2, 4 och 5, om den garanterade räntenivån samt om att för
vissa låntagarkategorier de föreslagna garanterade räntesatserna inte
skall gälla avstyrks. Vidare avstyrks förslaget i motionen 1367 (apk),
yrkandet 2 c, om sänkning av basräntan med en procentenhet. Som utskottet
ovan erinrar om fastslog statsmakterna år 1974 det önskvärda
i att byggandet sker i olika företagsformer. Enligt utskottets mening
kan det knappast hävdas att 1974 års beslut skall försvåras eller snedvridas
genom olika lånevillkor på det sätt som föreslagits i de nu behandlade
motionerna.

Vad sedan gäller förslaget i motionen 1385 (m, c) om den garanterade
räntan och skattekonsekvenserna för småhus finner utskottet
inte anledning föreslå sänkning utöver den som förordas i budgetpropositionen.
Effekterna av kapitalkostnaden för lån för s. k. överkostnader
blir som ovan framgått större för hyres- och bostadsrättshus än för
småhus genom att den som äger sin bostad kan utnyttja sin rätt till
avdrag för skuldräntor också för dessa lån. Genom förslaget i propositionen
får rimlig avvägning beträffande kapitalkostnaderna i nyproduktionen
mellan olika upplåtelseformer anses gälla även i fortsättningen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 849 (s) i vilken
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägenheten av att fullständig kostnadsneutralitet uppnås
mellan olika upplåtelseformer. Motionärerna anför att den subventionerade
räntan är mycket ofördelaktigare i dag för de boende för
upplåtelseformerna bostadsrätt eller hyresrätt än för dem som äger sin

3 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

bostad och att det från samhällsekonomisk synpunkt måste vara mycket
viktigt att neutralisera skillnaden mellan upplåtelseformerna. Vidare
anförs att bostadsbyggandet drabbats av stora produktionskostnadsökningar
samt att kapitalkostnaderna för lån som behövs för att täcka
överkostnadema till största delen subventioneras i äganderättsfallet
genom den möjlighet till avdrag för skuldräntor som finns.

Som ovan nämnts fattade riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU
1974: 36) beslut om de regler för bl. a. bostadsfinansiering som i huvudsak
gäller f. n. Dåvarande bostadsministern anförde (prop. 1974: 150
s. 406—407) — efter att ha diskuterat och föreslagit skillnader i den
garanterade räntan beroende på upplåtelseform — att de av honom
förordade kapitalkostnadsnivåerna (6 % för småhus som bebos av låntagaren
och 3,9 % för övriga låntagare för det år huset färdigställs)
tillgodosåg syftet att uppnå en väsentligt ökad utjämning mellan olika
besittningsformer. Vad i propositionen föreslagits omfattades av en stor
riksdagsmajoritet. Förutom syftet att utjämna kapitalkostnaderna mellan
olika upplåtelseformer innebar 1974 års beslut också att kapitalkostnaderna
mellan bostäder byggda olika år skulle utjämnas. Även
detta syfte vann stöd av en bred riksdagsmajoritet.

För att stimulera ett ökat byggande särskilt av flerfamiljshus har olika
åtgärder vidtagits under de senaste åren. Sålunda har under perioden
november 1976—februari 1978 åtgärder vidtagits som inneburit att
lånetaket höjts med ca 22 % för flerfamiljshus. För småhus har den höjts
med ca 17 %. Skillnaden anges i budgetpropositionen (bil. 16 s. 150) bero
på en oförmånligare kostnadsutveckling för flerfamiljshus än för småhus.

Vidare justerade riksdagen genom beslut i december 1977 den schablonmässiga
intäktsberäkningen för en- och tvåfamiljshus (småhus).
Justeringen innebär att den lägsta procentsatsen fr. o. m. 1979 års taxering
skall vara 3 i stället för som tidigare 2. Motivet för en höjning var
bl. a. att motverka en förändring i balansen mellan de ekonomiska villkoren
för boende i olika ägandeformer.

Utskottet vill för egen del anföra följande. Frågan om kostnadsneutralitet
i boendet är väsentlig. Som ovan framgått var en av utgångspunkterna
i 1974 års bostadspolitiska reform att i möjligaste mån försöka
uppnå detta syfte. Olika faktorer medför emellertid att systemet
utsätts för spänningar och att justeringar kan behöva göras bl. a. mot
bakgrund av kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet, något som i sin
tur medför en ökning av kapitalkostnaderna. Dessa kostnader blir större
för hyres- och bostadsrättshus än för hus med äganderätt beroende på
att de som äger sin bostad kan utnyttja sin rätt till avdrag för skuldräntor
även för överkostnadslån. Ovan har utskottet godtagit vad i
propositionen förordats om nya lägsta garanterade räntesatser för olika
upplåtelseformer — förslag som innebär en relativt större sänkning i

CU 1977/78: 27

hyres- och bostadsrättsfallet. Även olikheten beträffande höjningen av
lånetaket mellan olika upplåtelseformer under de senaste 16 månaderna
får anses bidra till kostnadsneutralitet liksom justeringen av
intäktsschablonen för småhus. De av en bred riksdagsmajoritet år 1974
accepterade riktlinjerna för att uppnå kostnadsneutralitet bör enligt utskottet
fortfarande vara en av utgångspunkterna i det statliga bostadsfinansieringssystemet.
Enligt utskottets mening är det emellertid inte
möjligt att uppnå fullständig kostnadsneutralitet, något som förordas
i motionen. En målsättning i sammanhanget bör därför vara den som
anfördes av dåvarande bostadsministern år 1974, nämligen en väsentligt
ökad utjämning mellan olika upplåtelseformer. Utskottet finner alltså
inte erforderligt att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
849 (s) om fullständig kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer.
De förändringar av gällande regler som regeringen — med bibehållande
av 1974 års reform — beslutat eller föreslagit riksdagen
finner utskottet vara viktiga inslag i systemet för att rimlig kostnadsneutralitet
även fortsättningsvis kommer att upprätthållas.

Vad i propositionen föreslagits om räntebidrag vid uthyrning av småhus
i vissa fall har inte givit utskottet anledning till erinran.

Anslagsfrågan behandlas nedan (s. 46).

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 178—181) föreslås riksdagen godkänna
ändringar i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse. I propositionen behandlas frågan om regler för
uppsägning i samband med övertagande av tilläggslån. De föreslagna
reglerna innebär att behov av tilläggslån skall omprövas i samband
med försäljning av fastighet efter ombyggnad. Därvid bör prövas om
lånet helt eller delvis kan sägas upp, om försäljningspriset ger anledning
anta att fastigheten kan bära en högre kapitalkostnad. I propositionen
redogörs även för de närmare omständigheter som bör föreligga
för att en uppsägning skall bli aktuell. Regler föreslås träda i kraft under
innevarande budgetår.

I propositionen föreslås också att de antikvariska myndigheterna
åläggs prioritera ombyggnadsföretag som enligt deras mening bör utföras
med statligt stöd inom en årlig kostnadsram.

Vidare redovisas för riksdagens kännedom frågan om den övre gränsen
för tilläggslån.

Vad i propositionen anförts om de ändrade grunderna för tilläggslån
till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse tillstyrks av utskottet.

Ram- och anslagsfrågorna behandlas nedan (s. 46—47).

CU 1977/78: 27

Bostadsbidrag

Det statliga bostadsbidraget (SBB), som infördes 1972-04-01, utgår
till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjs inom
familjen. Även i andra fall kan statligt bostadsbidrag utgå. Bidraget,
som är inkomstprövat, utgår med 900 kr. per barn och år. Storleken
av bidraget är oförändrad sedan det infördes. För att bl. a. öka betalningsförmågan
för hushåll med stor försörjningsbörda föreslås i budgetpropositionen
(bil. 16 s. 23) att SBB höjs från 900 kr. per barn och
år till 1 260 kr. per barn och år fr. o. m. 1979-01-01 — en höjning med
40 %.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 3, föreslås SBB höjt till 1 350 kr. per
barn och år fr. o. m. 1978-07-01.

Utskottet kan inte biträda förslaget i motionen om ytterligare höjning
av SBB. I sammanhanget bör erinras om att de allmänna barnbidragen
höjts fr. o. m. 1978-04-01 — en höjning som delvis kompenserar barnfamiljerna
för kostnadsökningar. Förslaget i budgetpropositionen tillstyrks.
Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Det statskommunala bostadsbidraget (SKBB) utgår med 80 % av bostadskostnaden
mellan vissa gränser. Den nedre gränsen är för alla
hushållstyper 350 kr. per månad. Den övre gränsen är anpassad till
hushållens storlek.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att de övre hyresgränserna höjs och
att den nedre gränsen förskjuts uppåt från 350 kr. till 400 kr. En höjning
av de båda gränserna innebär en omfördelning av bidragen från
hushåll utan barn till barnfamiljer. Denna omfördelning ligger i linje
med föredragandens uppfattning om inriktningen av SKBB. Endast
några få procent av bidragstagarna hade en bostadskostnad lägre än
400 kr. per månad. Delen av SKBB mellan 350 och 400 kr. per månad
är i allmänhet ett konsumtionsstöd och har ingen bostadsstimulerande
effekt. I budgetpropositionen föreslås därför att den nedre gränsen höjs
till 400 kr. fr. o. m. 1979-01-01.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 5, föreslås den nedre gränsen bibehållas.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i budgetpropositionen
om höjda nedre hyresgränser och de skäl för höjningen som anförts,
varför motionsförslaget avstyrks.

Med hänsyn till bostadsbidragens bostadsstimulerande syfte förordas
i budgetpropositionen höjda övre hyresgränser fr. o. m. 1979-01-01. I
motionen 351 (s), yrkandet 1, samt i motionen 491 (vpk), yrkandet 4,
föreslås höjningar av den övre hyresgränsen utöver vad som föreslagits
i budgetpropositionen. I den sistnämnda motionen föreslås höjningen
gälla fr. o. m. 1978-07-01. Av nedanstående sammanställning framgår
förslagen i propositionen samt i de olika motionerna.

CU 1977/78: 27

Fr. o. m. övre hyresgränser kr./månad
1978-04-01 Förslag i

		propositionen	motion (s)	motion (vpk)
Ensamstående utan barn	600	650		800
Makar utan barn	700	750		900
Familj med 1—2 barn	900	975	1 075	1 100
Familj med 3—4 barn	1 075	1 150	1 250	1 300
Familj med 5 eller
flera barn	1 250	1 350	1 450	1 500

Som framgår av sammanställningen omfattar förslaget i motionen (s)
höjningar utöver vad som föreslagits i propositionen för familjer med
barn medan förslaget i motionen (vpk) även omfattar höjningar av de
övre hyresgränsema för ensamstående och makar utan barn. Förslaget
i propositionen innebär att hyresgränsema för år 1979 kommer att
ligga i genomsnitt drygt 14 % över 1977 års nivå. För barnfamiljernas
del blir nivån ca 19 % högre och för hushåll utan barn ca 8 % högre.

De förslag till höjningar av de övre hyresgränsema för barnfamiljer
m. fl. som föreslås i budgetpropositionen delas av utskottet. Utskottet
är inte berett att föreslå höjningar utöver dem som angivits i propositionen.
I en allmänt ansträngd samhällsekonomisk situation anser utskottet
det olämpligt att medverka till ytterligare utgiftsökningar för
stat och kommun. Motionerna 351 (s), yrkandet 1, och 491 (vpk), yrkandet
4 såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka förslaget i motionen 491
(vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, om övre hyresgränser för hushåll
utan barn. De i budgetpropositionen gjorda satsningarna på ett förbättrat
bostadsstöd till barnfamiljerna får vid en prioritering accepteras.

Beträffande inkomstprövningen av bostadsbidragen gäller följande.
Bidragen reduceras med 15 % av årsinkomsten över 35 000 kr. för
barnfamiljer. Motsvarande årsinkomst för hushåll utan barn är 29 000
kr. Denna reduktionsgräns gäller upp till en årsinkomst av 54 000 kr.
För de hushåll som har årsinkomster dämtöver reduceras bostadsbidragen
med 24 % av denna inkomst.

Bostadsstyrelsen anser att den väsentligaste anledningen till att antalet
bidragsberättigade barnfamiljer minskat beror på att inkomstgränserna
i bidragssystemet inte följt inkomstutvecklingen. Styrelsen föreslår
därför att gränsen för oreducerat bidrag för barnfamiljer höjs dels med
6 000 kr., dels med ett belopp motiverat av inkomstökningen mellan
åren 1976 och 1977. Föredraganden föreslår (s. 25) att inkomstgränsen
för oreducerat bostadsbidrag för barnfamiljer räknas upp. Gränsen bör
räknas upp med 3 000 kr. till 38 000 kr. — en höjning som anges motsvara
den genomsnittliga löneökningen mellan åren 1976 och 1977. För hushåll
utan barn bör enligt bostadsstyrelsen en uppräkning ske med 4 000 kr.

CU 1977/78: 27

utöver kompensation för inkomstökningen år 1977.

I motionen 351 (s), yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, och i motionen
491 (vpk), yrkandet 6, föreslås riksdagen besluta att höja inkomstgränserna
med 6 000 kr. för barnfamiljer samt med 4 000 kr. för hushåll
utan barn. Kostnadsökningen för förslaget har i motionen 351 (s) angivits
till 180 milj. kr. för helår, varav 135 milj. kr. faller på staten.

Det ligger i linje med de i budgetpropositionen (s. 25) angivna riktlinjerna
beträffande bidragsgivningens syfte att inkomstgränsen höjs
endast för barnfamiljer. De höjningar av inkomstgränserna som föreslås
i motionerna skulle enligt utskottets mening medföra ökade åtaganden
för stat och kommun av den storleksordningen att de inte bör
genomföras i rådande ansträngda budgetläge. Motionerna 351 (s), yrkandet
2 såvitt nu är i fråga, samt 491 (vpk), yrkandet 6, avstyrks sålunda.

I motionerna 351 (s), yrkandet 2 delvis, och 491 (vpk), yrkandet 7,
föreslås att reduktionsgränsen 24 % skall gälla för barnfamiljer vid en
årsinkomst av 60 000 kr. — en höjning med 6 000 kr. i förhållande till
nuvarande regler.

Förslagen i motionerna om ändring av reduktionsgränsen bör relateras
till förslagen i samma motioner om ändring av inkomstgränserna.
Utskottet har ovan avstyrkt bifall till dessa senare förslag, varför enligt
utskottets mening även förslagen i motionerna 351 (s) och 491 (vpk) om
reduktionsgränsen avstyrks.

I motionen 351 (s), yrkandet 5, föreslås riksdagen ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om samordning av bostadsstödet. Motionärerna
erinrar om att kommunalekonomiska utredningen i sitt slutbetänkande
(SOU 1977: 78 s. 340) föreslagit en samordning av SKBB och
de kommunala bostadstilläggen till folkpension (KBT) genom att förorda
att statsbidragen i fortsättningen skall täcka 40 % av kommunernas
kostnader för bostadsbidragen. Den av utredningen föreslagna samordningen
finner motionärerna angelägen.

Som ovan framgått (s. 28) har utredningsbetänkandet remissbehandlats.
Remisstiden utgick 1978-04-15. Den kommande bearbetningen av
utredningens betänkande samt av remissvaren bör avvaktas. Utskottet
är mot bakgrund av pågående arbete inte berett att nu föreslå ett riksdagens
uttalande om den närmare samordningen av hur bostadsstödssystemen
skall utformas. Motionen 351 (s), yrkandet 5, avstyrks.

I vissa motioner tas upp frågor om bostadsbidrag sorn tidigare i skilda
sammanhang behandlats av utskottet — flera av förslagen för mindre
än ett halvt år sedan.

Sålunda föreslås i motionen 491 (vpk), yrkandet 1, riksdagen uttala
sig för att bostadsstödet till barnfamiljer och till hushåll utan barn
läggs om till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställa
om att förslag i frågan skyndsamt utarbetas.

CU 1977/78: 27

Frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun har som
ovan framgått behandlats i kommunalekonomiska utredningens slutbetänkande
Kommunerna (SOU 1977: 78). Utskottet, som anser att resultatet
av beredningen av betänkandet och remissyttrandena bör avvaktas,
avstyrker motionen 491 (vpk), yrkandet 1.

Frågan om kostnadsansvaret för bostadsstödet till pensionärerna tas
upp i två motioner. I motionen 496 (vpk) hemställs om skyndsamt förslag
om utformningen av detta stöd, varvid bl. a. frågan om ett statligt
grundbidrag bör prövas. I motionen 499 (apk) föreslås riksdagen uttala
att bostadsstödet till pensionärerna överflyttas från kommunerna och
blir en statlig angelägenhet. Därvid bör de bidragsnormer som tillämpas
i Stockholms kommun gälla.

Även beträffande dessa frågor bör resultatet av remissbehandlingen av
kommunalekonomiska utredningens förslag avvaktas.

I motionen 491 (vpk), yrkandet 2, föreslås att åldersgränsen för SKBB
för hushåll utan barn sänks till 17 år.

Även detta yrkande har nyligen behandlats av utskottet och riksdagen.
Det avslogs därvid. Utskottet finner inte skäl föreligga att föreslå
riksdagen ett ändrat ställningstagande i frågan.

I motionen 351 (s), yrkandet 4, föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om ett förenklat ansökningsförfarande — en förenkling
som enligt motionärerna bl. a. bör syfta till att årliga ansökningar
om fortsatt bostadsbidrag skall kunna undvaras. Förslag bör
läggas fram så att de nya reglerna kan tillämpas fr. o. m. 1979.

I budgetpropositionen (s. 20) lämnas vissa uppgifter i frågan. Sålunda
anförs att en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen bl. a. överväger förenklingar
i ansökningsförfarandet som innebär ett system med automatisk
omprövning. Frågan är emellertid beroende på bl. a. den omläggning
av skatteadministration och taxering som kommer att göras
taxeringsåret 1979. Bostadsstyrelsens arbetsgrupp har vidare undersökt
huruvida automatiska beslut grundade på befintliga uppgifter i bostadsbidragsregistret
kan bli felaktiga p. g. a. att registret vid den tidpunkt
då frågan om fortsatt bidrag prövas inte innehåller aktuella och korrekta
uppgifter.

Enligt vad utskottet sedermera erfarit pågår en utvärdering av vissa
undersökningar beträffande automatisk omprövning. Det är enligt utskottets
mening inte lämpligt att nu föreslå riksdagen ett tillkännagivande
om att ett förenklat ansökningsförfarande skall tillämpas redan
fr. o. m. 1979. Det pågående arbetet bör avvaktas innan riksdagen tar
ställning i frågan. Frågan om ett förenklat ansökningsförfarande har
även samband med frågan om den personliga integriteten. Försäkringskassornas
ADB-register om den sjukpenninggrundande inkomsten
avses nämligen i kontrollsyfte ingå som en del i systemet med automatisk
omprövning. Datainspektionen har avstyrkt bifall till bostadsstyrel -

CU 1977/78: 27

sens förslag om att få använda försäkringskassornas uppgifter med motiveringen
att det inte kan accepteras att den allmänna försäkringens
ADB-register används för andra ändamål än för administration av försäkringen.

Vidare vill utskottet erinra om att den nya blankett för ansökan om
bostadsbidrag som numera används innebär att ansökningsförfarandet
inom ramen för nuvarande system med årlig ansökan avsevärt förenklats.
Av budgetpropositionen (s. 9) framgår att andelen ansökningar som
kommunerna behövt returnera till sökandena för komplettering minskat
från 35 % till 9 %.

I motionen 282 (c) föreslås riksdagen besluta att vid förmögenhetsprövningen
av bostadsbidrag 10 % av förmögenheter över 100 000 kr.
skall jämställas med inkomst. F. n. gäller att 20 % av förmögenheter
över 75 000 kr. jämställs med inkomst. Motionärerna anför att många
lantbrukare och egenföretagare inte erhåller bostadsbidrag eftersom
ingen skillnad görs mellan förmögenhet bunden i rörelse och annan
förmögenhet.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motsvarande motionsförslag
och avstyrkt det. Utöver tidigare motiveringar för sitt ställningstagande
vill utskottet erinra om att frågan om ändrade regler för beskattning
av kapital som lagts ned i rörelse, jordbruk och skogsbruk i
december 1977 behandlats av riksdagen (prop. 1977/78: 40, SkU 1977/78:
19) — regler som medför vissa lättnader i kapitalbeskattningen. Frågan
om kapitalbeskattningen behandlas även i företagsskatteberedningens slutbetänkande
(SOU 1977: 86). Utskottet finner inte anledning frångå
sitt tidigare ställningstagande i frågan. Motionen avstyrks alltså.

I motionen 1375 (s) föreslås riksdagen anhålla hos regeringen om
förslag till ändring av inkomstprövningsreglerna för bostadsbidrag så
att det statliga vårdbidraget inte skall räknas in i inkomstunderlaget
vid beräkning av bidragets storlek. Vårdbidragen, som infördes år 1974,
är beskattningsbar och pensionsgrundande inkomst. Bidraget utgår till
förälder för vård av barn som inte fyllt sexton år om barnet p. g. a.
handikapp för avsevärd tid behöver särskild tillsyn och vård. Vårdbidraget
utgår som helt eller halvt vårdbidrag — f. n. 18 666 resp.
9 333 kr. per år. Den principiella utformning som bidraget numera har
torde ligga i linje med handikapporganisationernas uppfattning.

Utskottet får anföra följande. Vårdbidraget är i första hand avsett
som ett grundläggande försörjningsstöd och därmed som en kompensation
för att föräldrarna i regel avstår från förvärvsinkomst för att vårda det
handikappade barnet. Vårdbidraget är att anse som inkomst för vård
av handikappat barn och som sådant bör det jämställas med övriga
inkomster vid beräkning av bidragsgrundande inkomster vid beräkning
av bostadsbidrag. Utskottet kan sålunda inte ansluta sig till förslaget
i motionen 1375 (s) om att vårdbidrag skulle särbehandlas järn -

CU 1977/78: 27

fört med andra inkomster i bostadsbidragssammanhang. Ytterst är förslaget
i motionen en skattefråga. Som sådan faller den inte inom utskottets
beredningsområde.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om beslutanderätten i fall där
spärregeln i 7 § förordningen om SBB gäller har inte givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.

Frågan om anslag till bostadsbidrag behandlas nedan (s. 46).

Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Bidrag utgår enligt kungörelsen (1973: 327) om bostadsanpassningsbidrag
för åtgärd inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs
för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt
sätt. Bidrag utgår dock endast om lägenheten fyller skäliga krav på god
bostadsstandard. Bidrag får utgå även för åtgärd som tillgodoser den
handikappades behov av sjukvård, om åtgärden är av mindre omfattning
och det finns särskilda skäl att genomföra den med stöd av statsbidrag.
Medför åtgärd att lägenhetens standard höjs, utgår bidrag endast
om åtgärden är av väsentlig betydelse för den handikappade, är av
mindre omfattning och inte utgör ett led i en större upprustning. Bidrag
utgår med belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärden,
dock högst med 15 000 kr. Föreligger särskilda skäl kan bidrag utgå
med högre belopp.

I motionen 1373 (s) föreslås riksdagen uttala att den övre gränsen för
bostadsanpassningsbidraget slopas. Motsvarande motionsförslag behandlades
av utskottet år 1977 (CU 1976/77: 18 s. 47—48). Utskottet anförde
då att beloppsgränsen fick anses vara att uppfatta som ett krav på
särskild prövning av behovets tyngd vid mera kostnadskrävande åtgärder.
En sådan prövning var betingad inte endast av ekonomiska skäl
utan också av att dessa ansökningar kunde kräva särskilda insatser bl. a.
från förmedlingsorganets sida när det gällde att skapa den bästa möjliga
lösningen i det enskilda fallet. Utskottet avstyrkte motionen som
avslogs av riksdagen.

Utöver vad utskottet anförde år 1977 bör tilläggas att bidragsgivningen
såvitt avser överskridande av den övre gränsen tillämpas generöst.
I bostadsstyrelsens anvisning till kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag
anges att gränsen får överskridas om det visar sig nödvändigt
med hänsyn bl. a. till den handikappades behov. Vad utskottet tidigare
anfört och mot bakgrund av bestämmelsernas faktiska tillämpning
ger inte utskottet anledning frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan.

I motionen 1370 (fp) begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om
en översyn av gällande regler samt om administrationen av bostadsanpassningsbidragen.
Motionären anser att beslut om bidrag bör flyttas

CU 1977/78: 27

från länsbostadsnämnderna till de kommunala förmedlingsorganen samt
att reglerna om bidrag är komplicerade.

Bostadsstyrelsen gör f. n. en genomgång av låne- och bidragsformerna
såvitt gäller bestämmelser, föreskrifter, blanketter och rutiner i syfte
att få underlag för förslag till förenklingar. Enligt utskottets mening
blir det då naturligt att pröva även den i motionen 1370 (fp) upptagna
frågan. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig.

I motionen 862 (fp), yrkandet 1, begärs en inventering av behovet av
handikappbostäder. Motionären föreslår en riksomfattande inventering.

Enligt utskottets mening bör denna fråga handhas av kommunerna
som enligt lagen (1947: 523, ändrad senast 1977: 215) om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. bl. a. har att fortlöpande
upprätta bostadsbyggnadsprogram i syfte att främja att bostadsbyggandet
inom kommunen förbereds och genomförs ändamålsenligt.
Vidare har kommunerna enligt kungörelsen (1962: 655, ändrad
senast 1973: 533) angående kommunala bostadsbyggnadsprogram att i
sådana program ange omfattningen och inriktningen av nyproduktion
och modernisering av bostäder m. m. Utskottet avstyrker alltså bifall
till motionen 862 (fp), yrkandet 1.

I motionen 862 (fp), yrkandet 2, begärs förslag till åtgärder syftande
till att en viss andel av all nybyggnation skall bestå av handikappbostäder.
Frågan om hur stor andel av de nybyggda bostäderna som skall
vara handikappanpassade varierar mellan olika kommuner. Det skulle
enligt utskottets mening troligen inte vara särskilt tillfredsställande att
genom centralt utfärdade föreskrifter binda det kommunala handlandet.

I motionen 853 (s) begärs en utredning angående möjligheterna för
äldre och handikappade att längre bo kvar i sina bostäder om larm
installeras. De ekonomiska och personella konsekvenserna av förslaget
bör samtidigt övervägas.

Frågan om de äldres boende och om serviceboendet övervägs som
framgått ovan (s. 27—29) i skilda sammanhang. Den i motionen upptagna
frågan om möjligheten för dessa grupper att — med utnyttjande
av vissa hjälpmedel — bo kvar i sina bostäder kommer därvid enligt
vad utskottet förutsätter att bli föremål för överväganden. Motionen
avstyrks.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

I motionen 312 (fp) begärs en översyn av reglerna för inkomstprövning
av förbättringslån till bostäder. Motionären anför att gällande föreskrifter
för förbättringslån medför orimliga tröskeleffekter. I budgetpropositionen
(s. 43) anförs att förbättringslångivningen ses över inom
regeringskansliet efter en begäran av riksdagen. Utskottet förutsätter
att den i motionen upptagna frågan kommer att behandlas i den på -

CU 1977/78: 27

gående översynen. Någon riksdagens begäran är därför inte nu erforderlig.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om inkomstgränserna för förbättringslån
samt om grunderna för denna långivning till samer och
övriga fjällbor har inte givit utskottet anledning till erinran.

Frågorna om ramar och anslag behandlas nedan (s. 46).

Medinfiytande i boendet

Yrkandet i motionen 858 (vpk) innebär att riksdagen begär en utredning
om ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus i syfte
att skapa ett ökat hyresgästinflytande.

Den i motionen upptagna frågan om att stärka inflytandet för hyresgästerna
torde från delvis andra utgångspunkter komma att behandlas
i samband med regeringens proposition 1977/78: 175 med förslag till
hyresförhandlingslag. Detta förslag kommer senare under våren att behandlas
av utskottet.

Enligt utskottets mening är det viktigt att organisationerna på hyresmarknaden
själva finner lämpliga former för hur ett hyresgästinflytande
skall utformas och utövas. Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka
förslaget i motionen.

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag utgår f. n. för olika miljöförbättrande åtgärder i första hand
i flerfamiljshusområden. Husen skall ha färdigställts före år 1975 och
prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår
med högst 50 % av kostnaden, dock i regel med högst 1 000 kr. per
lägenhet. Till den del av den bidragsgrundande kostnaden som ej täcks
av bidrag kan bostadslån utgå.

I budgetpropositionen föreslås att bidrag när synnerliga skäl föreligger
bör kunna utgå med mer än 50 %, dock med högst 75 % av godkänd
kostnad. Som synnerliga skäl anges t. ex. att området löper stor risk att
på kort tid förslummas och/eller att hushållsstrukturen avviker markant
från vad som i allmänhet gäller. Av betydelse för prövningen om högre
bidrag skall utgå bör vara om kommunen kompletterar de fysiska miljöinsatserna
med sociala insatser. Vidare föreslås i propositionen att
bidraget höjs till 3 000 kr. per lägenhet när bidragsandelen är högre än
50 %. Förskott föreslås utgå på både lån och bidrag till miljöförbättrande
åtgärder i de fall dessa är av sådan omfattning att bidragsbeloppet
per lägenhet uppgår till 1 000 kr. eller mera.

I motionen 492 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen uttala att bidragsvillkoren
ändras så att i vissa fall 100 % av kostnaderna täcks för
den fysiska miljöupprustningen.

CU 1977/78: 27

Vad i propositionen förordats om bl. a. höjd bidragsandel delas av
utskottet. Någon höjning därutöver bör således inte komma i fråga.
Motionsförslaget avstyrks.

Utskottet har heller ingen erinran mot förslaget om ändring av bidragsbeloppens
storlek samt mot förslaget om förskott på bidrag. Förskott
på lån till miljöförbättrande åtgärder har utskottet tillstyrkt ovan
(s. 31).

I yrkandet 3 i motionen 492 (vpk) föreslås riksdagen uttala att bestämmelser
för statlig långivning för bostadsbyggandet bör kompletteras
med krav på den fysiska miljöns utformning.

Enligt utskottets mening bör den fysiska miljöns utformning huvudsakligen
inte styras genom bostadslångivningen utan bör liksom hittills
utformas efter de föreskrifter och anvisningar som finns inom byggnadslagstiftningens
ram. I sammanhanget bör nämnas att statens planverk
avser att under det närmaste året presentera förslag till ny byggnorm,
SBN 78. Frågan om miljöns utformning kommer därvid att beaktas.
Motionsförslaget avstyrks mot bakgrund av pågående arbete.

Frågan om åtgärder för att stimulera till bättre bostadslösningar för
socialt handikappade tas upp i motionen 880 (vpk). Enligt motionärerna
bör kommunerna erhålla ett statligt stöd för verksamheten.

Förslaget i budgetpropositionen om möjligheten att erhålla högre
boendemiljöbidrag om synnerliga skäl föreligger täcker i väsentliga delar
kravet i motionen 880 (vpk).

I motionen 1369 (apk) föreslås statliga medel för att täcka in de
kommunala och allmännyttiga bostadsföretagens sociala följdkostnader
— kostnader som enligt motionärerna uppstår p. g. a. dessa företags
sociala ansvar.

Den i motionen upptagna frågan får behandlas i sitt sammanhang
vid bedömningen bl. a. av bidrag till miljöförbättrande åtgärder.

Slutligen vill utskottet erinra om att frågor om boendemiljöns utformning
behandlas av bostadssociala delegationen. Delegationen har
fått i uppdrag att genomföra viss försöksverksamhet i syfte att skapa
gynnsamma sociala och miljömässiga förhållanden i första hand i bostadsområden
med uthyrningssvårigheter. Delegationen beräknas avsluta
sitt arbete under hösten år 1978. Frågan om bl. a. det fortsatta
bostadssociala arbetet kommer utskottet att behandla i anslutning till
propositionen om ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m. m.

Byggnadsforskningen m. m.

I budgetpropositionen (s. 70—73) lämnas vissa uppgifter om inriktningen
av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR)
under budgetåren 1978/79—1980/81. Bl. a. anförs att BFR i fråga om
forskning rörande brukande och förvaltning av byggd miljö ansett att

CU 1977/78: 27

denna forskning bl. a. bör inriktas på problem i samband med förvaltning
av fastigheter. Föredragande statsrådet, som i huvudsak ställer sig
bakom BFR:s inriktning av verksamheten i stort, betonar särskilt den
vikt som insatserna beträffande förvaltning inklusive drift och underhåll
fått under senare år.

I motionen 1381 (fp) begärs en översyn av problemen i samband
med fastighetsförvaltning. Motionärerna erinrar om att driftkostnadernas
andel av de totala årliga förvaltningskostnaderna för en fastighet
stigit kraftigt. Vidare efterlyses i motionen utbildning i fastighetsförvaltning.

Vad först angår frågan om utbildning vill utskottet erinra om att i
budgetpropositionen (bil. 12 s. 298) föreslagits en försöksverksamhet
med tvåårig drift- och underhållslinje fr. o. m. läsåret 1978/79. Vad
sedan rör frågan om forskningen beträffande fastighetsförvaltningen
förutsätter utskottet att denna fråga kommer att tas upp av BFR, något
som också angivits i BFR:s verksamhetsplan och understrukits av föredraganden
i budgetpropositionen. Motionen 1381 (fp) får i allt väsentligt
anses tillgodosedd.

I motionen 856 (vpk), yrkandet 1, hemställs att riksdagen begär att ett
program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden
till mer kollektiva boendeformer utarbetas.

Vad gäller bostadsbyggande med inslag av kollektiva komplement
har detta spörsmål behandlats i skilda sammanhang och från olika utgångspunkter.
Frågan har behandlats av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
(SOU 1975: 51 s. 192—193). Den har också ur ett
mera begränsat perspektiv behandlats bl. a. i pensionärsundersökningen
(SOU 1977: 98 s. 502—504). Vidare kan upplysas att kommunstyrelsen
i Stockholm uppdragit åt en särskild arbetsgrupp att utarbeta ett program
för kollektivhus i anslutning till bostadshotell. Frågan om kollektiva
boendeformer behandlas således i olika sammanhang. Enligt utskottets
mening är det inte lämpligt att utifrån en allmänt hållen begäran
som i motion 856 (vpk), yrkandet 1, föreslå riksdagen att utarbeta
ett program om vidareutveckling av kollektiva boendeformer. Frågan
om ytterligare byggnadsforskning får bedömas i vanlig ordning.

Den ovannämnda motionen 856 (vpk), yrkandet 3, innefattar en begäran
om ett riksdagens uttalande om att statliga lån bör utgå till utrustning
och inventarier i kollektivhus. Ett liknande förslag har framförts
av bostadsstyrelsen och redovisas i budgetpropositionen (s. 171).

Föredraganden anser att ett ställningstagande till bostadsstyrelsens förslag
bör anstå i avvaktan bl. a. på den tidigare nämnda (s. 43) översynen
av förbättringslångivningen.

Utskottet delar föredragandens åsikt. Motionsyrkandet avstyrks.

CU 1977/78: 27

Eftergift av hyresförlustlån

Utskottet godkänner de av föredraganden förordade ändringarna i
grunderna för långivningen.

Ramar och anslag m. m.

Bostadsbidrag m. m. (B 3)

Regeringen föreslår i propositionen (s. 27) att anslaget anvisas med
1 785 milj. kr. för nästa budgetår.

I motionen 351 (s), yrkandet 3, föreslås ett i förhållande till regeringens
förslag med 163 milj. kr. förhöjt anslag.

Motionsförslaget avstyrks med hänvisning till utskottets ställning i
sakfrågorna (s. 36—38). Regeringens förslag tillstyrks.

Räntebidrag m. m. (B 4), Eftergift av hyresförlustlån (B 5), Viss bostadsförbättringsverksamhet
(B 6)

Förslagen beträffande anslag tillstyrks. Utskottet har heller ingen erinran
mot vad som förordats i budgetpropositionen om ramen för förbättringslångivningen
under åren 1978 och 1979 samt vad som förordats
om eventuell ramändring av sysselsättningsskäl.

Bidrag till förbättring av boendemiljön (B 7)

Regeringen föreslår (s. 51) att anslaget tas upp med 35 milj. kr. för
nästa budgetår, vilket innebär oförändrat medelsbehov i förhållande till
innevarande budgetår.

I yrkandet 1 i motionen 492 (vpk) föreslås ett anslag av 60 milj. kr.
för nästa budgetår. Motionsyrkandet får anses framfört som en följd av
förslaget i samma motion om förmånligare bidragsvillkor utöver regeringens
förslag.

Utskottet har ovan (s. 44) avstyrkt motionens förslag om bidragsvillkoret.
Enligt utskottets mening finns därför inte anledning att tillstyrka
motionsförslaget om förhöjt anslag.

Byggnadsforskning (B 8)

I motionen 856 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen anvisa 25 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 till byggnadsforskning för att utveckla kollektivhusen
och andra kollektiva boendeformer.

Utskottet är inte berett föreslå att medel anvisas enligt förslaget i motionen.
Utskottet har avslagit yrkandet 1 i samma motion om att ett program
för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till
mer kollektiva boendeformer utarbetas. Regeringsförslaget om anslag
tillstyrks.

CU 1977/78: 27

Lånefonden för bostadsbyggande (IV: 12)

I propositionen (s. 170) föreslås riksdagen till Lånefonden för bostadsbyggande
anvisa 3 705 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I motionen 855 (s) föreslås riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 170 milj. kr. förhöjt anslag. Motionsförslaget innehåller
förslag om ökad anslagsbelastning om 200 milj. kr. med anledning
av förslaget i motionen 897 (s) om tilläggslån samt förslag om anslagsminskning
om 30 milj. kr. med anledning av förslaget i motionen 854 (s)
om sänkta övre lånegränser för i huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus.

Utskottet avstyrker motionen 855 (s). Utskottet har ovan avstyrkt
förslagen i motionerna 854 (s) och 897 (s) om lånegränser resp. tilläggslån.
Regeringens förslag tillstyrks.

Vad i propositionen (s. 169) under Lånefonden för bostadsbyggande
föreslagits i hemställan under 5—7 om bostadslån till ombyggnad, om
räntebärande förbättringslån, om ramändring m. m. har inte föranlett
någon utskottets erinran.

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (IV: 13)

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (V: 12)

Vad i regeringens förslag förordats om beslut om förhöjt låneunderlag,
om ramvidgning av sysselsättningsskäl, om ram för de antikvariska
myndigheternas tillstyrkan samt om anslag för nästa budgetår tillstyrks
av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning av konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 856, yrkandet
4,

2. beträffande bostadsbyggnadsplanen för år 1978 m. m. att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats samt
med avslag på motionerna 1977/78: 857, yrkandet 7, och 1367,
yrkandet 2 b,

a. uttalar sig för den för år 1978 förordade bostadsbyggnadsplanen,

b. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad
under år 1978 fastställs till 7 710 000 m2 våningsyta motsvarande
ett beräknat antal lägenheter av 60 000 jämte lokaler som
omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

CU 1977/78: 27

c. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad
under vart och ett av åren 1979 och 1980 får samma omfattning
som den under b föreslagna ramen för år 1978,

3. beträffande projektreserv att riksdagen medger att regeringen
meddelar bestämmelser om sådan reserv för år 1978 i enlighet
med vad i regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande bostads- och samhällsbyggnadsbank m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1977/78: 842, yrkandet 3, och 857,
yrkandet 1,

5. beträffande samhällsägt förvaltningsbolag att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 842, yrkandet 2,

6. beträffande lån i äldre småhus att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1680,

7. beträffande prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial att
riksdagen avslår motionerna 1977/78: 272, yrkandet 1, 897,
yrkandet 1 såvitt nu är i fråga, och 1367, yrkandet 2 a,

8. beträffande kontroll av entreprenadpriserna m. m. att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 897, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga,
och yrkandet 2,

9. beträffande undantag från markvillkoret att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1679,

10. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionerna 1977/
78: 857, yrkandet 6, och 897, yrkandet 3,

11. beträffande begränsning av låntagarkretsen att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 857, yrkandet 3,

12. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 854,

13. beträffande avkastningspantvärde vid ombyggnad att riksdagen
med godkännande av vad i regeringsprotokollet anmälts avslår
motionen 1977/78: 1361,

14. beträffande bostadslån till ändrad lägenhetssammansättning i
flerfamiljshus att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

15. beträffande statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet
5 såvitt nu är i fråga,

16. beträffande förberedelser för ändrad lägenhetsindelning att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt nu
är i fråga,

17. beträffande bostäder för äldre att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1688, yrkandet 6,

18. beträffande bostadslån för servicehus m. m. att riksdagen med
anledning av motionerna 1977/78: 1684 och 1689 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

19. beträffande köpeskillingskontroll att riksdagen avslår motionen
1977/78: 630, yrkandet 1,

20. beträffande kostnadsgränsen vid nybyggnad av småhus att riksdagen
med godkännande av vad i regeringsprotokollet anförts
avslår motionen 1977/78: 1378,

21. beträffande finplaneringstillägg för småhus att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

22. beträffande långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter
att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats medger att långivningen får avse även hyresförluster
som uppkommer under år 1979,

23. beträffande bostadslån för förvärv att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

24. beträffande förskott på bostadslån till miljöförbättrande åtgärder
att riksdagen godkänner den i regeringsprotokollet föreslagna
ändringen,

25. beträffande reglerna för amortering av bostadslån att riksdagen
godkänner i regeringsprotokollet förordade ändringar,

26. beträffande uthyrning av äldre småhus med egnahemslån att
riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits,

27. beträffande förhandsbesked om bostadslån att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

28. beträffande räntebidrag att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats om lägsta garanterade räntesatser
och om upptrappning av dem avslår motionerna 1977/78: 857,
yrkandena 2, 4 och 5, samt 1367, yrkandet 2 c,

29. beträffande skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade
räntan att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1385,

30. beträffande fullständig kostnadsneutralitet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 849,

31. beträffande räntebidrag vid uthyrning av småhus i vissa fall
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

32. beträffande ändringarna i grunderna för tilläggslån till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

33. beträffande höjningen av det statliga bostadsbidraget att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår
motionen 1977/78: 491, yrkandet 3,

34. beträffande den nedre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag
till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med bifall till
vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen 1977/78:
491, yrkandet 5,

35. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag
till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med bifall till

4 Riksdagen 1977/78.19 sami. Nr 27

CU 1977/78: 27

vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionerna 1977/
78: 351, yrkandet 1, och 491, yrkandet 4, det sistnämnda såvitt
nu är i fråga,

36. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag
i vad den inte behandlats under 35 ovan att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen
1977/78: 491, yrkandet 4 såvitt nu är i fråga,

37. beträffande inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag att
riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats
avslår motionerna 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i
fråga, och 491, yrkandet 6,

38. beträffande gränsen för skärpt inkomstreducering att riksdagen
avslår motionerna 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är i
fråga, och 491, yrkandet 7,

39. beträffande samordning av bostadsstödet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 351, yrkandet 5,

40. beträffande omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer
m. fl. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 1,

41. beträffande kostnadsansvaret för bostadsstödet till pensionärerna
att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 496 och 499,

42. beträffande åldersgränsen för rätt till bostadsbidrag att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 2,

43. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande angående bostadsbidrag
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 351, yrkandet
4,

44. beträffande förmögenhetsprövningen i bostadsbidragssammanhang
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 282,

45. beträffande det statliga vårdbidraget vid beräkning av bostadsbidrag
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1375,

46. beträffande beslutanderätten rörande bostadsbidrag i vissa fall
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

47. beträffande övre gränsen för bostadsanpassningsbidrag att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 1373,

48. beträffande administrationen m. m. av bostadsanpassningsbidraget
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1370,

49. beträffande inventering av behovet av handikappbostäder att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 862, yrkandet 1,

50. beträffande åtgärder syftande till en viss andel handikappbostäder
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 862, yrkandet 2,

51. beträffande möjligheterna för äldre m. fl. att längre bo kvar i
sina lägenheter att riksdagen avslår motionen 1977/78: 853,

52. beträffande inkomstprövningsreglerna för förbättringslån att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 312,

53. beträffande ändringar i fråga om inkomstgränserna för för -

CU 1977/78: 27

bättringslån att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

54. beträffande ändringar i grunderna för förbättringslån till samer
och övriga fjällbor att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

55. beträffande ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 858,

56. beträffande höjning av bidragsandelen för bidrag till förbättring
av boendemiljön att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats avslår motionen 1977/78: 492, yrkandet
2,

57. beträffande ändringar av bidragsbeloppets storlek samt om
förskott på bidrag, allt såvitt avser bidrag till förbättring av
boendemiljön, att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

58. beträffande den fysiska miljöns utformning att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 492, yrkandet 3,

59. beträffande bostadslösningar för socialt handikappade att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 880,

60. beträffande sociala följdkostnader att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1369,

61. beträffande fastighetsförvaltning att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1381,

62. beträffande kollektiva boendeformer att riksdagen avslår motionen
1977/78: 856, yrkandet 1,

63. beträffande inventarier i kollektivhus att riksdagen avslår motionen
1977/78: 856, yrkandet 3,

64. beträffande ändringarna i grunderna för eftergift av hyresförlustlån
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

65. beträffande vissa ramar för bostadslångivningen m. m. att
riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån får beviljas med högst
90 000 000 kr. under år 1978 och med 70 000 000 kr. under år
1979,

b. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån under vart och ett av åren 1978 och
1979 får meddelas intill ett belopp av 655 000 000 kr.,

c. medger att under år 1978 ramarna för beslut om bostadslån
och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för
ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte
utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen för beslut om bostadslån
till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på
motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

CU 1977/78: 27

d. medger att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse samt tilläggslån under vart
och ett av åren 1978 och 1979 får meddelas intill ett belopp
av 25 000 000 kr.,

e. medger att den i regeringsprotokollet förordade årliga ramen
för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader
som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
och/eller tilläggslån för vart och ett av åren 1978 och 1979
bestäms till 25 000 000 kr.,

f. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angivits
i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under
a för år 1978 samt under b och d upptagna ramarna,

66. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:
351, yrkandet 3, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1978/79 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett
förslagsanslag av 1 785 000 000 kr.,

67. beträffande anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 492, yrkandet 1, på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Bidrag till förbättring
av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

68. beträffande anslag till byggnadsforskning att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 856, yrkandet 2, på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1978/79 till Byggnadsforskning
anvisar ett anslag av 12 000 000 kr.,

69. beträffande anslag i övrigt på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1978/79 att riksdagen anvisar

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 3 345 000 000
kr.,

b. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.,

c. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 190 000 000 kr.,

70. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1978/79 att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 855 till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar
ett investeringsanslag av 3 705 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar
ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

71. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Fonden för låne -

CU 1977/78: 27

understöd att riksdagen till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 18 april 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig
(s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m), Birgitta
Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s),
Eric Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m) och Per Olof Håkansson (s).

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) har
reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1. Målen för bostadspolitiken

Reservanterna anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 18
som börjar »De bostadspolitiska» och slutar »i bostadsbyggandet» bort
införas ytterligare ett avsnitt av följande lydelse:

Utskottet vill vidare understryka att det är nödvändigt att se bostadsmiljön
ur ett vidgat perspektiv. Bostadsmiljön utgörs inte bara av den
fysiska ramen, lägenheten, huset eller den yttre anläggningen. Minst lika
väsentlig som dessa fysiska förutsättningar är den sociala miljön, dvs. de
kontakter som kan utvecklas mellan dem som bor i bostadsområdet. Till
bostadsmiljön måste räknas verksamheter av olika slag, offentlig och privat
service samt spontana och organiserade aktiviteter av olika slag. Det
krävs att en social helhetssyn mer än hittills sätter sin prägel på kommunernas
bostadsförsörjningsplanering såväl vid nybyggnad som vid förvaltning
och förbättring av redan färdiga områden. I en sådan helhetssyn ingår
som ett naturligt led att motverka segregation. Bostadsmiljön får inte utgöra
ett hinder för människor med fysiska, sociala eller psykiska handikapp.
Brister i bostadsmiljön går främst ut över redan svaga grupper. Ett
målmedvetet arbete med att skapa en god social miljö och motverka segregation
i boendet innebär insatser för att bekämpa orättvisor mellan olika

CU 1977/78: 27

samhällsgrupper, att skapa trygghet och gemenskap mellan generationerna,
att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att höja levnadsvillkoren
för dem som i särskilt hög grad är beroende av solidaritet.

I motionen 1688 (s) behandlas bl. a. frågor om olika åtgärder som bör
vidtas för att uppnå en bättre bostadsmiljö. Dessa förslag kommer utskottet
att behandla i sitt betänkande CU 1977/78: 28 med anledning av propositionen
om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bostadsförsörjningen
m. m.

2. Konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande som på s. 18
börjar ”Motsvarande motionsförslag” och på s. 19 slutar ”avstyrks sålunda”
bort lyda:

I motionen 1688 (s) har bl. a. begärts förslag till lag om bostadsförsörjning
— en lagstiftning som bl. a. skulle omfatta planer för komplettering
och förändring av befintliga bebyggelsemiljöer samt även innefatta en
bostadssocial inventering av olika bostadsområden. Denna motion kommer
som ovan nämnts att behandlas i utskottets betänkande CU 1977/
78: 28 med anledning av propositionen om riktlinjer för ansvarsfördelning
inom bostadsförsörjningen m. m. Den i den nu behandlade motionen
upptagna frågan är av mer begränsad natur och den bör ses i sitt
större sammanhang och ingå som en del av de i motionen 1688 föreslagna
inventeringarna m. m. Motionen avstyrks därför. Frågan om ökat byggande
av lägenheter i flerfamiljshus behandlar utskottet nedan i samband
med motionsförslag om tilläggslån.

3. Prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet behandlade”
och slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Ovan (s. 13—15) har presenterats bl. a. statistik om prisutvecklingen
på vissa byggnadsmaterial. Statistiken visar på fortsatta kraftiga prishöjningar
beträffande byggnadsmaterial under slutet av år 1977 och början
av år 1978. Enligt utskottets mening bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att prisstoppet på byggnadsmaterial bör utvidgas så
att den ogynnsamma kostnadsutvecklingen kan hejdas. Yrkandet 1 i motionen
897 (s) i motsvarande del tillstyrks alltså. Därmed har i väsentliga
delar förslagen i motionerna 272 (vpk), yrkandet 1, och 1367 (apk), yrkandet
2 a, tillgodosetts.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial att

CU 1977/78: 27

riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 897, yrkandet 1
såvitt nu är i fråga, samt med anledning av motionerna 1977/
78: 272, yrkandet 1, och 1367, yrkandet 2 a, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kontroll av entreprenadpriserna m. m.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”De frågor”
och slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

De frågor som behandlas av SPK är betydelsefulla. De är emellertid
endast ett första steg på vägen mot en skärpt kontroll av entreprenadpriserna
på bostadsmarknaden. Enligt utskottets mening är det av stor vikt
att förslag från SPK snarast kommer fram samt att regeringen med ledning
av de gjorda undersökningarna snabbt vidtar åtgärder så att den
ogynnsamma utvecklingen beträffande byggkostnadsutvecklingen bryts.
Frågan är emellertid av större vidd och berör inte endast de av SPK upptagna
frågorna. Som anförts i motionen 897 (s) noterade civilutskottet
enhälligt år 1977 att uppgången i byggkostnaderna inte helt kunde förklaras
med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt utskottets mening har
regeringen under det gångna året inte nog seriöst behandlat frågan om
byggkostnadsutvecklingen och den stora och oförklarliga regionala prisspridning
som förekommer. Vidare måste regeringen snabbt uppmärksamma
de ändrade konkurrensförhållanden inom olika led av bostadsbyggandet
som inträffat under de senaste åren genom den koncentration
till större företagsenheter som skett. Den bättre kontrollen av prisbildningen
på byggnadssektorn och därmed sammanhängande konkurrensfrågor
innebär att bättre möjligheter kommer att finnas för att på sikt
kunna övergå till ett system med produktionskostnadsanpassad belåning,
något som bör eftersträvas. Frågan behandlas såväl i propositionen
1977/78: 93 som i motionen 1977/78: 1835 (s). F. n. saknas möjligheter
att övergå till ett system med produktionskostnadsanpassad belåning.
Genomförandet av systemet förutsätter reell konkurrens, något som
enligt utskottets mening alltså saknas f. n.

Vad utskottet ovan anfört bl. a. om entreprenadpriskontroll samt om
prisutvecklingen inom bostadssektorn bör ges regeringen till känna. Förslag
i frågorna bör snarast redovisas för riksdagen.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande kontroll av entreprenadpriserna m. m. att riksdagen
med bifall till motionen 897, yrkandet 1 såvitt nu är i
fråga, och yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

5. Tilläggslån

Reservanterna anser att

dels — under förutsättning av bifall till reservationen 3 — det stycke
i utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utskottet har” och slutar
”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:

Som ovan (s. 19—20) framgått har påbörjandet av bostadsbyggandet
under de senaste åren legat på en alltför låg nivå trots att vissa åtgärder
vidtagits för att öka igångsättningen. Dessa åtgärder bör dock kompletteras
genom att vissa övergångsvisa insatser görs. Förslaget i motionen 897
(s) om tilläggslån för flerfamiljshus har denna utgångspunkt.

Inte minst den senaste tidens utveckling visar att ett ökat bostadsbyggande
är nödvändigt. Under de senaste åren har utvecklingen på bostadsmarknaden
ingett stark oro. Av den ovan lämnade statistiken framgår hur
antalet påbörjade lägenheter minskat kraftigt. Särskilt ogynnsam har
utvecklingen varit beträffande påbörjandet av flerfamiljshus. Sålunda påbörjades
under år 1977 endast ca 12 800 lägenheter i flerfamiljshus. Detta
är det lägsta antalet under 1970-talet både absolut och relativt. Nämnas
bör att påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus var mer än fem gånger
så stort år 1970 som år 1977. Det torde inte råda delade meningar om
vikten av att bostadsbyggandet måste öka. Enligt utskottets mening är det
därvid av största vikt att påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus ökar
kraftigt.

Den kraftigt ökade produktionen av småhus har i många kommuner
skapat svårartade bristproblem. För vissa hushåll framstår småhuset
som en olämplig bostad liksom en lägenhet i flerfamiljshus kan göra
det för andra. Tillgång på lägenheter i flerfamiljshus är avgörande för
att många hushåll skall få den bostad som svarar mot deras önskemål
om kollektiv service, grannskap och social gemenskap. Det är angeläget
att bostadsmarknaden tillförs ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer.

För att komma till rätta med överkostnadema inom bostadsproduktionen
bör ett särskilt ränte- och amorteringsfritt tilläggslån för flerbostadshus
utgå för bostäder som igångsätts senast den 31 december 1978.
Lånet bör vara generellt och utgöra 10 % av låneunderlaget. Ett lån av
denna omfattning och med dessa förutsättningar skulle innebära en betydande
insats för ett ökat bostadsbyggande. Den ökade igångsättningen
med anledning av förslaget kan beräknas till 15 000 lägenheter under år
1978. Vidare skulle ett tilläggslån bidra till lägre inflyttningshyror i nyproduktionen
samt få positiva konsekvenser för arbetsmarknaden.

Tilläggslånen förutsätter att prisstopp på byggnadsmaterial införs, något
som utskottet ovan uttalat sig för. Även andra åtgärder såsom bättre bostadsstöd
till barnfamiljer och låginkomsttagare bör vidtas. Dessa frågor
behandlar utskottet nedan.

CU 1977/78: 27

Förslaget i motionen 897 (s), yrkandet 3, tillstyrks alltså. Detta innebär
att motionen 857 (vpk), yrkandet 6, i huvudsak är tillgodosett.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande tilläggslån att riksdagen, med bifall till motionen
1977/78: 897, yrkandet 3, samt med anledning av motionen
1977/78: 857, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Låntagarkretsen vid bostadslån

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som
börjar ”1 yrkandet” och slutar ”i frågan” bort lyda:

Förslaget i den nämnda motionen 1977/78: 857 (vpk), yrkandet 3, att
bostadslån inte längre skall utgå för enskilt ägda hyreshus ansluter i och
för sig väl till utgångspunkten att bostadspolitiken uteslutande skall tjäna
sociala behov. Det förhållandet att också enskilda fått ekonomisk stimulans
för att bidra till bostadsproduktionen utgår från den situation då
bostadsbristen var det allt överskuggande problemet. Synen på ägandet
av hyreshus som kapitalplacering eller näringsfång kan självfallet inte få
principiellt stöd. Samma principiella mål kan emellertid förenas med en
viss privatekonomisk verksamhet på denna sektor under förutsättning
bl. a. att de självkostnadsbestämda företagen har en klart dominerande
ställning och att hyreslagstiftningen ger hyresgästerna möjlighet att inte
behöva underkasta sig de krav som kan grundas på en oinskränkt äganderätt.
Mot denna bakgrund har också riksdagen tidigare (CU 1974: 36 s. 32)
lämnat utan erinran antagna riktlinjer för bl. a. kommuns markfördelning.
Dessa innebär bl. a. att självkostnadsföretagen bör ges en dominerande
ställning inom produktionen av flerfamiljshus — något som självfallet
måste anses gälla också småhus för uthyrning. Mot bl. a. denna bakgrund
finns det nu inte tillräcklig anledning att tillstyrka motionsförslaget.

7. Övre lånegränser vid nybyggnad

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”När utskottet”
och på s. 25 slutar ”motionen 854 (s)” bort lyda:

Som föreslås i motionen 854 (s) bör den övre lånegränsen för bostadslån
som nu är 22/92 % av låneunderlaget resp. pantvärdet sänkas till 15/85 %.
Förslaget gäller i huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus. Lånegränsen höjdes
genom att riksdagens majoritet (c, m, fp) år 1977 biföll ett förslag i
budgetpropositionen. I reservation (s) mot förslaget anfördes bl. a. att
detta omedelbart förbättrade resultatet för ägare av enskilt ägda hyreshus
utan att någon motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa

CU 1977/78: 27

fastigheter kom till stånd. Det i budgetpropositionen framförda förslaget
kunde enligt reservanterna inte anses främja de bostadspolitiska
målen och därmed inte heller de boendes intressen. Den enda effekten av
förslaget var att enskilda fastighetsägare får en bättre avkastning av sina
kapitalplaceringar.

Vad som anfördes i reservationen år 1977 äger alltjämt giltighet. Det
finns alltså inte anledning att de förra året beslutade lånegränserna behålls.
Motionen 854 (s) tillstyrks sålunda. Anslagsfrågan behandlas nedan.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen bifaller
motionen 1977/78: 854,

8. Avkastningspantvärde

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 26 slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om ett avkastningsbaserat
pantvärde. Enligt utskottets mening finns det således anledning
att även fortsättningsvis i vissa fall beräkna ett pantvärde med utgångspunkt
i en hyreskalkyl. Regler om hur dessa beräkningar skall göras
finns i de av bostadsstyrelsen utfärdade tillämpningsföreskrifterna till
bostadsfinansieringsförordningen. Enligt vad utskottet erfarit har denna
regel med framgång använts i skilda delar av landet. Effekten om regeln
avstås blir — som motionärerna framhåller — en ökning av ingångsvärdet
och därmed på prisutvecklingen på äldre fastigheter. De av motionärerna
framförda farhågorna om en ökning av priserna på ombyggnadsfastigheter
är enligt utskottets mening berättigade. Ytterst tar sig denna prisökning
uttryck i ökade hyror för de boende i dessa fastigheter. Som motionärerna
framhåller och som även föredraganden konstaterar bör ett utökat
samarbete mellan kommuner och lånemyndigheter beträffande lägestilläggen
bidra till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för ombyggnad
av flerfamiljshus.

De fördelar som finns med att i vissa fall använda ett avkastningsbaserat
pantvärde vid ombyggnad är enligt utskottets mening så stora att de f. n.
inte bör överges. Utskottet kan således inte dela den uppfattning i frågan
som förs fram i budgetpropositionen. Utskottet bör ge regeringen till
känna vad i motionen 1361 (s) anförts om avkastningsbaserat ombyggnadspantvärde
— tankegångar som i allt väsentligt delas av utskottet.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande avkastningspantvärde vid ombyggnad att riksdagen
med anledning av vad i regeringsprotokollet anmälts och med

CU 1977/78: 27

anledning av motionen 1977/78: 1361 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Sorn ovan”
och slutar ”till lägenhetssammanläggningar” bort lyda:

Som ovan framgått har utskottet godtagit förslaget i budgetpropositionen
om bostadslån för ombyggnad av flerfamiljshus som innebär lägenhetssammanläggningar.
Enligt vad som föreslagits i motionen 1688 (s),
yrkandet 5, bör emellertid på sikt ett särskilt statligt bidrag införas i syfte
att stimulera lägenhetssammanslagningama. Ett sådant bidrag har föreslagits
såväl av boende- och bostadsfinansieringsutredningama som av
bostadsstyrelsen. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motionen 1688 (s)
bör sålunda göras.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet
5 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Förberedelser för ändrad lägenhetsindelning

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”enskilda fallet” bort lyda:

Det är av stor betydelse att nya bostäder i största möjliga utsträckning
byggs så att framtida förändringar blir möjliga. Därmed blir det möjligt
att i större grad än f. n. anpassa lägenheterna till konsumenternas förändrade
krav och behov och som en följd därav längre bibehålla och skapa
förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning. Vad i motionen
1688 (s) anförts om förberedelser för ändrad lägenhetsindelning bör ges
regeringen till känna.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande förberedelser för ändrad lägenhetsindelning att riksdagen
med bifall till motionen 1977/78: 1688, yrkandet 5 såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

11. Bostäder för äldre

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Grundläggande
utgångspunkter” och på s. 28 slutar ”utredningsarbetet avslutats”
bort lyda:

Ovan har redogjorts för pågående och nyligen avslutat arbete om de
äldres boende. Utskottet finner det viktigt att beredningsarbetet av utredningarna
snabbt slutförs så att utgångspunkter för de kommunala bedömningarna
i sammanhanget snart kan presenteras. Som anförs i motionen
är planeringstiderna för bostadsbyggandet långa, och det är därför nödvändigt
att förslag om inriktningen av de äldres boendeförhållanden
snabbt redovisas så att de grundläggande utgångspunkterna för bostadsbyggandet,
den inre och den yttre miljön samt för planläggningen på detta
område korner till berörda myndigheters samt till kommunernas kännedom.
Ett tillkännagivande enligt motionen 1688 (s), yrkandet 6, bör göras.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande bostäder för äldre att riksdagen med bifall till motionen
1977/78: 1688, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts,

12. Köpeskillingskontroll

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Eftersom
frågan” och slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala att köpeskillingskontrollen
utsträcks till fem år. Vid behandlingen av bostadsstyrelsens förslag bör
denna fråga noggrant prövas i regeringens kansli. Förslag i frågan bör
snarast lämnas riksdagen. Ett i motionen 630 (s) föreslaget tillkännagivande
bör göras.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande köpeskillingskontroll att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78: 630, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som
börjar ”Vad sedan” och slutar ”i fortsättningen” bort lyda:

I motionen 1385 (m, c) hemställs att riksdagen måtte besluta uttala
att ändringen av den garanterade räntan görs så att kostnadsändringen
med beaktande av skattekonsekvenserna blir lika stor för flerbostadshus

CU 1977/78: 27

och småhus. Motionen avstyrks. Utskottet behandlar nedan frågan om
kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer.

14. Kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 35 slutar ”att upprätthållas” bort lyda:

Av den ovan lämnade redovisningen framgår att balansen mellan olika
besittningsförmer sedan 1974 års beslut fattades utsatts för stora spänningar
och gjort vissa justeringar nödvändiga. Sålunda har ökningen av
byggkostnaderna medfört relativt stora höjningar av lånetaket. Vidare
måste i sammanhanget erinras om att det totala skattetrycket för den enskilde
individen f. n. är av helt annan storlek än 1974. Den starka inflation
som inträffat under de senaste åren medverkar även till att de beräkningsförutsättningar
som låg till grund för 1974 års beslut i väsentlig grad
förändrats. De i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter företagna
justeringarna visar enligt utskottet på nödvändigheten av att en utredning
av frågan om kostnaderna för olika bostadsupplåtelseformer nu kommer
till stånd. I motionen 849 (s) samt ovan i utskottets yttrande har givits
exempel på frågor som bör behandlas i den föreslagna utredningen. Utredningen,
som bör ha parlamentarisk sammansättning, bör snarast tillsättas.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande fullständig kostnadsneutralitet att riksdagen med
anledning av motionen 1977/78: 849 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Övre hyresgränser för bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”De förslag”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Utöver regeringens förslag bör de övre hyresgränsema höjas med 100
kr. i månaden för barnfamiljerna. Förslaget innebär att en större del av
hyran än vad som följer av regeringens förslag kommer att täckas med
bostadsbidrag — härigenom kan i många fall undvikas de negativa verkningarna
av regeringens förslag om höjd nedre hyresgräns. Genom förslaget
i motionen undviks att allt fler bidragstagare ensamma får betala
hyreshöjningarna eller slås ut ur systemet. Bostadsstyrelsens statistik visar
att så sker, bl. a. på grund av för låga övre hyresgränser, för låga inkomstgränser
samt för låga reduktionsgränser. De båda senare frågorna
behandlar utskottet nedan.

CU 1977/78: 27

Förslaget i motionen 1977/78: 351 (s), yrkandet 1, om övre hyresgränser
för barnfamiljer m. fl. tillstyrks alltså, medan förslaget i motionen 1977/
78: 491 (vpk), yrkandet 4 såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag
till barnfamiljer m. fl. att riksdagen med anledning av
förslaget i regeringsprotokollet bifaller motionen 1977/78: 351,
yrkandet 1, samt avslår motionen 1977/78: 491, yrkandet 4
såvitt nu är i fråga,

16. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Det ligger”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Som framhålls i motionen 351 (s) måste inkomstgränserna omräknas
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Omräkningen bör gälla
både för barnfamiljer och för hushåll utan barn. Motionsförslaget, som
ligger i linje med vad bostadsstyrelsen föreslagit, innebär att fler hushåll
kommer att omfattas av stöd inom bostadsbidragssystemets ram än vad
som blir fallet om endast de höjningar som föreslås i budgetpropositionen
genomförs. Vidare innebär motionsförslaget att många hushåll som skulle
erhållit minskade bostadsbidrag kan komma att omfattas av samhällets
bostadsstöd i stort sett i samma omfattning som hittills. Inflationen bör
inte ytterligare få urholka bostadsbidragens värde. De i motionen framförda
förslagen om höjda inkomstgränser bör beslutas av riksdagen att
gälla fr. o. m. 1979-01-01. I motionen 491 (vpk) föreslås att gränserna
skall gälla fr. o. m. 1978-07-01, något som av administrativa skäl inte
är genomförbart.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag att
riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats
och med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt
nu är i fråga, samt med anledning av motionen 1977/78: 491,
yrkandet 6, beslutar att bostadsbidrag för barnfamiljer skall utgå
med fullt belopp om familjeförsörjarens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst ej överstiger 41 000 kr. samt att bostadsbidrag
till hushåll utan barn skall utgå med fullt belopp om
nämnda inkomst ej överstiger 33 000 kr., allt fr. o. m. 1979-01-01,

CU 1977/78: 27

17. Gränsen för skärpt inkomstreducering

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Förslagen i”
och slutar ”reduktionsgränsen avstyrks” bort lyda:

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en lika stor
höjning av reduktionsgränsen för skärpt reducering som motionärerna.
Som anförts i motionen 351 (s) kan andelen inkomster som ligger till
grund för beräkning av bostadsbidraget och som uppgår till minst 60 000
kr. i årsinkomst väntas ha ökat kraftigt under senare år. Om inga förändringar
beträffande reduceringsgränsen vidtas kommer bostadsstödets värde
även av denna anledning att fortsätta att urholkas av inflationen även
år 1979. Gränsen för skärpt reduktion bör därför höjas med 6 000 kr. till
60 000 kr. fr. o. m. 1979-01-01 såvitt gäller bostadsbidrag för barnfamiljer.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande gränsen för skärpt inkomstreducering att riksdagen
med bifall till motionen 1977/78: 351, yrkandet 2 såvitt nu är
i fråga, samt med anledning av motionen 1977/78: 491, yrkandet
7, beslutar att det statliga bostadsbidraget och det statskommunala
bostadsbidraget till barnfamiljer skall reduceras med
15 % av den taxerade inkomsten mellan 41 000 och 60 000
kr. och med 24 % av den taxerade inkomsten över 60 000 kr.
allt fr. o. m. 1979-01-01,

18. Samordning av bostadsstödet

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Sorn ovan”
och slutar ”yrkandet 5, avstyrks” bort lyda:

Som tidigare framhållits i skilda sammanhang — bl. a. vid 1977 års behandling
av bostadsfrågorna i riksdagen — är det av största vikt att samordningen
mellan de olika bostadsbidragssystemen snarast kommer till
stånd. Den begränsade samordning mellan SKBB- och KBT-systemen
som riksdagen då godtog får endast anses vara ett steg på vägen mot en
samlad lösning.

Utskottet vill understryka vikten av att reformarbetet vad avser samordning
mellan de olika bostadsbidragssystemen snarast förs vidare. Ett
nödvändigt inslag i en sådan reform är att i systemet byggs in en garanterad
grundtrygghet för pensionärerna samt att systemet konstrueras så
att kommuner med många pensionärer och låg skattekraft ges möjligheter
att erbjuda bättre bostadstillägg än f. n., något som också ligger
i linje med krav från Pensionärernas riksorganisation. Förslag med ovan

CU 1977/78: 27

angivet innehåll bör snarast föreläggas riksdagen. Förutom av kommunalekonomiska
utredningen har förslag i frågan lämnats av boendeutredningarna.
Samtliga utredningsförslag har remissbehandlats. Underlag
finns således för att närmare avgöra hur samordningen skall utformas
samt hur kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall utformas.

Vad utskottet anfört om samordningen samt om vikten av att denna
snarast kommer till stånd bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 39 bort hemställa

39. beträffande samordning av bostadsstödet att riksdagen med bifall
till motionen 1977/78: 351, yrkandet 5, som sin mening ger
regeringen till känna av utskottet anfört,

19. Förenklat förfarande vid ansökning om bostadsbidrag

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Enligt vad”
och på s. 40 slutar ”till 9 %” bort lyda:

Som ovan framgått har en undersökning gjorts om hur befintliga uppgifter
i bostadsbidragsregistret kan bli felaktiga p. g. a. att registret vid
den tidpunkt då frågan om fortsatt bidrag prövas inte innehåller aktuella
och korrekta uppgifter. Denna undersökning har nu avslutats och bör
kunna utvärderas så att ett system med förenklat ansökningsförfarande
kan tillämpas fr. o. m. 1979-01-01.

Som framgår av budgetpropositionen har flertalet remissinstanser tillstyrkt
ett förslag om att förmedlingsorganen i kontrollsyfte skulle få tillgång
till försäkringskassornas uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst.
Viss tvekan om förslagets lämplighet har dock framförts av datainspektionen.
Föredraganden anmäler att frågan närmare kommer att
övervägas. Enligt utskottets mening bör även denna fråga behandlas i
regeringens kansli så att ett nytt, förenklat ansökningsförfarande kan
börja tillämpas fr. o. m. 1979-01-01.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande angående bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:
351, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

CU 1977/78: 27

20. Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna anser — under förutsättning av bifall till reservationerna
15, 16 och 17 — att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 46 sorn börjar ”Motionsförslaget
avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionen 351 (s) om höjda
övre hyresgränser för SKBB samt förändringar i inkomstprövningsreglema
för bostadsbidrag. Utskottet tillstyrker sålunda även förslaget i motionen
361 (s), yrkandet 3, om anslagsberäkningen till bostadsbidrag.

dels utskottet under 66 bort hemställa

66. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78:
351, yrkandet 3, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1978/79 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag
av 1 948 000 000 kr.,

21. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Reservanterna anser — under förutsättning av bifall till reservationerna
5 och 7 — att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet avstyrker”
och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Det förslag om anslagsförändringar som blir följden av utskottets tillstyrkan
av motionerna 897 (s) om tilläggslån och 854 (s) om sänkta övre
lånegränser i vissa fall innebär en anslagsökning om 170 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Motionen 855 (s) tillstyrks.

dels utskottet under 70 bort hemställa

70. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1978/79 att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1977/78: 855 till Lånefonden för bostadsbyggande anvisar
ett investeringsanslag av 3 875 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar
ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

CU 1977/78: 27

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion (nr)	Yrkande	Utskottets yttrande (s)	Utskottets hemställan (punkt)	Reservat (nr)
272 (vpk)	1	22	7	3
282 (c)		40	44
312 (fp)		42	52
351 (s)	1	36, 37	35	15
	2	38	37, 38	16, 17
	3	46	66	20
	4	39	43	19
	5	38	39	18
491 (vpk)	1	38	40
	2	39	42
	3	36	33
	4	36, 37	35, 36	15
	5	36	34
	6	38	37	16
	7	38	38	17
492 (vpk)	1	46	67
	2	43	56
	3	44	58
496 (vpk)		39	41
499 (apk)		39	41
630 (s)	1	29	19	12
842 (s)	2	20	5
	3	20	4
849 (s)		33—35	30	14
853 (s)		42	51
854 (s)		24	12	7
855 (s)		47	70	21
856 (vpk)	1	45	62
	2	46	68
	3	45	63
	4	18	1	2
857 (vpk)	1	20	4
	2	32	28
	3	24	11	6
	4	32	28
	5	32	28
	6	24	10	5
	7	20	2
858 (vpk)		43	55
862 (fp)	1	42	49
	2	42	50
880 (vpk)		44	59

CU 1977/78: 27

Motion (nr)	Yrkande	Utskottets yttrande (s)	Utskottets hemställan (punkt)	Reservation (nr)
897 (s)	1	22	7,8	3,4
	2	22	8	4
	3	24	10	5
1361 (s)		25—26	13	8
1367 (apk)	2 a	22	7	3
	2 b	20	2
	2c	33	28
1369 (apk)		44	60
1370 (fp)		41	48
1373 (s)		41	47
1375 (s)		40	45
1378 (c, m)	1	30	20
	2	30	20
1381 (fp)		45	61
1385 (m, c)		33	29	13
1679 (m)		23	9
1680 (m)		21	6
1684 (s)		28—29	18
1688 (s)	5	26, 27	15, 16	9, 10
	6	27	17	11
1689 (fp, s,
c, m,
vpk)		28—29	18

CU 1977/78: 27

Innehåll

Propositionen 1

Motionerna 3

Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m 9

Nuvarande förhållanden m. m 9

Nybyggnad 10

Ombyggnad 12

Prisutveckling i fråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga

byggnadsmaterial 13

Hyror 16

Outhyrda lägenheter 16

Utskottet 18

Bostadsbyggandets inriktning och omfattning 18

Finansieringssystemet m. m 20

Prisstopp på byggnadsmaterial m. m 22

Bostadslån 23

Räntebidrag 31

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 35

Bostadsbidrag 36

Bostadsanpassningsbidrag m. m 41

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 42

Medinflytande i boendet 43

Bidrag till förbättring av boendemiljön 43

Byggnadsforskningen m. m 44

Eftergift av hyresförlustlån 46

Ramar och anslag m. m 46

Hemställan 47

Reservationer 53

1. Målen för bostadspolitiken 53

2. Konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande 54

3. Prisstopp på byggvaror och byggnadsmaterial 54

4. Kontroll av entreprenadpriserna m. m 55

5. Tilläggslån 56

6. Låntagarkretsen vid bostadslån 57

7. Övre lånegränser vid nybyggnad 57

8. Avkastningspantvärde 58

9. Statliga bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter .. 59

10. Förberedelser för ändrad lägenhetsindelning 59

11. Bostäder för äldre 60

12. Köpeskillingskontroll 60

13. Skattekonsekvenserna vid ändring av den garanterade räntan 60

14. Kostnaderna vid olika bostadsupplåtelseformer 61

15. Övre hyresgränser för bostadsbidrag 61

16. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag 62

17. Gränsen för skärpt inkomstreducering 63

18. Samordning av bostadsstödet 63

19. Förenklat förfarande vid ansökning om bostadsbidrag 64

20. Anslag till bostadsbidrag 65

21. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande 65

Bilaga: motionsyrkandenas behandling 66

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978