Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag till kommundepartementet m. m. jämte motioner (Betänkande 1977/78:CU16 Civilutskottet)

CU 1977/78:16

Civilutskottets betänkande
1977/78:16

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag till
kommundepartementet m. m. jämte motioner

DRIFTBUDGETEN

FEMTONDE HUVUDTITELN
Kommundepartementet m. m.

Kommundepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1977/78:100 bilaga 18 (kommundepartementet) under punkterna
A 1 - A 3 (s. 9-10) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Kommundepartementet ett förslagsanslag av 8 769 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 7 500000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 590 000 kr.

Länsstyrelserna m. m.

Länsstyrelserna och Lokala skattemyndigheterna. Regeringen har under
punkterna B 1 och B 2 (s. 11-74) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1978/
79 anvisa

1. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 261 391 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 382 275 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1977/78:

1364 av Karin Flodström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utbyggnadsplan av länsstyrelsernas ekonomiska och
personella resurser inom naturvårdsenheten i syfte att klara länsmyndighetens
i lag stipulerade åligganden,

1377 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1977/78:791, hemställs att riksdagen under femtonde huvudtitelns
anslag till Länsstyrelserna för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 3 000 000 kr. höjt förslagsanslag av 1 264 391 000
kr.,

1383 av Evert Svensson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län förstärks med fyra handläggartjänster,

2. att riksdagen beslutar att anslaget uppräknas med ett belopp som
motsvarar kostnaden därav,

1681 av Eric Enlund (fp)och Elver Jonsson (fp) vari hemställs att riksdagen

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 16

CU 1977/78:16

hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att minska eftersläpningen
av ärendebehandlingen vid länsskatterätterna.

Vissa uppgifter ang. anslag till länsstyrelserna m. m.

Skatteadministrationen m. m.

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975:87, SkU 1975:31)om ett nytt system
för taxering i första instans. Systemet har byggts ut i etapper. Den första
etappen som omfattade 163 tjänster genomfördes under budgetåret 1975/76.
Den andra etappen omfattande 275 tjänster genomfördes under budgetåret
1976/77. Den tredje etappen som omfattar 438 tjänster genomförs under
innevarande budgetår.

Riksskatteverket har föreslagit att skatteadministrationen under nästa
budgetår byggs ut ytterligare med en etapp som omfattar 69 tjänster hos
länsstyrelserna och 182 tjänster hos de lokala skattemyndigheterna. Med
hänsyn till budgetläget föreslås i budgetpropositionen (bil. 18, s. 19) att
utbyggnaden begränsas till att omfatta de 69 tjänsterna hos länsstyrelserna
samt 117 tjänster hos de lokala skattemyndigheterna. Vidare föreslås i
budgetpropositionen bl. a. en förstärkning med 13 tjänster på de administrativa
enheterna avsedda för arbetsuppgifter på utbildningsområdet. Med
denna upprustning har varje länsstyrelse tillförts en tjänst för personaladministrativa
uppgifter. I budgetpropositionen anförs att dessa tjänster avses
användas för arbetsuppgifter inom utbildningsområdet och till en början
uteslutande för skatteadministrationen under dess uppbyggnadstid. Genom
en sådan uppläggning anses att riksskatteverkets centralt bedrivna utbildning
inom skatteområdet kan ersättas med utbildning i länen.

Verksamheten vid naturvårdsenheterna m. m.

Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter handläggs bl. a. vissa ärenden om
allmän naturvård och landskapsvård, om tillstånd, förordnanden och samråd
enligt naturvårdslagen, om åtgärder föranledda av tillsyn och vård enligt bl. a.
naturvårdslagen. Vidare handläggs vissa frågor om vattenvårdsplanering och
om planer för vattenförsörjning och avlopp samt frågor om tillstånd,
anmälningar och samråd enligt miljöskyddslagen och vattenlagen samt
ärenden enligt förordningen om miljöfarligt avfall.

Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter fanns den 1 juli 1977 ca 330 tjänster
inrättade. Dessutom har länsstyrelserna möjligheter att anställa tillfällig
personal.

Statens naturvårdsverk anför i yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar
för budgetåret 1978/79 att möjligheterna att uppnå miljövårdsmålen
är starkt beroende av resurserna på regional nivå. Både på den
allmänna naturvårdens och på miljöskyddsområdet behövs ökade satsningar.
Enligt verket finns i anslagsframställningarna en klar inriktning på tjänster

CU 1977/78:16

för den allmänna naturvården beroende på ändringar i naturvårdslagstiftningen.
Beträffande tillsynsverksamheten anser verket att eftersläpningen
kan bli synnerligen allvarlig om resursbehovet ytterligare eftersätts. Verksamheten
måste få resurser så att händelser av typ BT-Kemi i Teckomatorp
kan förhindras. Verket förordar att de mest högindustrialiserade länen
kommer i första hand. Även den pågående uppbyggnaden av ett informationssystem
för tillsyn enligt miljöskyddslagen gör det motiverat att tjänster
inrättas så att systemet kan fullföljas och utvärderas. Sammanfattningsvis
anser verket att förstärkningar sker på den allmänna naturvårdens område
beträffande tillsynsverksamheten samt i fråga om utbyggnaden av informationssystemet.
Härutöver bör interna omprioriteringar inom länsstyrelserna
ske så att de mest angelägna uppgifterna inom miljövården får förstärkningar.
Vidare bör i den pågående översynen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar
och administrativa enheter bl. a. behandlas frågan om sektionsindelning
av naturvårdsenheterna.

I budgetpropositionen (bil. 18 s. 19) föreslås att planeringsavdelningarna
förstärks med fem tjänster. Samtliga dessa föreslås tillföras naturvårdsenheterna
och placeras i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings och
Västmanlands län. Inrättandet av tjänsterna innebär att befintliga arvodestjänster
byts ut mot extra ordinarie tjänster.

Civilutskottet behandlade i mars år 1976 en motion (c) om förstärkningar
av länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I motionen föreslogs länsstyrelserna
tillföras 3 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget anslag så att
länsstyrelserna gavs ökade möjligheter att tillse att reglerna i miljöskyddslagstiftningen
efterlevdes bättre. Utskottets majoritet (s, m, vpk) som liksom
motionärerna ansåg att naturvårdsenheterna har viktiga arbetsuppgifter
avstyrkte emellertid motionen. Enligt majoritetens bedömning hade den
dittills successiva personella utbyggnaden av naturvårdsenheterna möjliggjort
för enheterna att tillfredsställande fullgöra sina arbetsuppgifter. Reservanterna
(c, fp) ansåg liksom motionärerna att ytterligare medel skulle
tillföras länsstyrelserna så att bättre möjligheter gavs för naturvårdsenheterna
att fullgöra sina uppgifter. Riksdagen följde utskottsmajoritetens förslag.

På förslag av dåvarande jordbruksministern tillkallade regeringen i mars år
1976 en utredning för översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen).
I direktiven anfördes bl. a. att inom utredningen borde övervägas
vad som behöver göras för att ytterligare förbättra samhällets möjligheter att
ingripa mot och kontrollera miljöfarlig verksamhet. I oktober år 1977 beslöt
regeringen att ge utredningen tilläggsdirektiv. I tilläggsdirektiven anförs att
allvarliga miljöskador orsakats vid en fabrik för framställning av bekämpningsmedel
i Teckomatorp i Skåne. Miljöskyddsutredningen har bl. a. att ta
ställning till flera frågor som har samband med det aktuella fallet. Det är
därför lämpligt att utredningen även får i uppdrag att föreslå de ytterligare
lagstiftningsåtgärder som behövs för att förbättra samhällets möjligheter att
kontrollera miljöfarlig verksamhet. Utredningen bör särskilt överväga hur en

1* Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 16

CU 1977/78:16

effektivare tillsyn skall uppnås, bl. a. genom ökad samverkan mellan olika
samhällsorgan. Utredningens arbete beräknas slutföras under år 1978.

Förvalt rtingsrättskipningen

Länsstyrelserna är - med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län -organiserade med tre avdelningar, nämligen planeringsavdelningen, skatteavdelningen
och förvaltningsavdelningen. Dessutom finns en administrativ
enhet. En länsskatterätt, en fastighetstaxeringsrätt och en länsrätt är knutna
till länsstyrelserna. Inom förvaltningsavdelningen finns kansli för
rätterna.

Länsskatterättens kompetensområde omfattar bl. a. besvärsmål rörande
inkomst-och förmögenhetstaxeringsamt mervärdeskatt, framställningarom
t. ex. beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, om
eftertaxering, om uppskov med realisationsvinstbeskattning. Fastighetstaxeringsrätt
handlägger mål om fastighetstaxering samt mål om uppdelning av
taxeringsvärde. Vid länsrätt handläggs bl. a. mål enligt barnavårdslagen,
enligt lagen om nykterhetsvård samt mål om varning eller återkallelse såvitt
gäller svenskt körkort.

I skatteutskottets betänkande SkU 1976/77:49 behandlades propositionen
1976/77:138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen, m. m.,
jämte motioner. I en motion (m) yrkades att riksdagen uttalade att en
maximering av handläggningstiderna i länsskatterätterna till sex månader
borde uppnås. Skatteutskottet fann liksom motionären det angeläget att i
möjligaste mån begränsa handläggningstiderna hos länsskatterätterna.
Utskottet ansåg bl. a. att i propositionen föreslagna personalförstärkningar i
taxeringsorganisationen under ett övergångsskede borde kunna utnyttjas på
olika sätt för att avarbeta balanserna inom såväl taxeringsenheterna som
länsskatterätterna. Utskottet anförde slutligen i frågan att utvecklingen på
området, som kommer att följas noga, får utvisa om länsskatterätterna
behöver förstärkas för att nedbringa balanserna till acceptabel nivå. Utskottet
avstyrkte med hänvisning till vad som ovan anförts motionen som avslogs av
riksdagen.

I november månad 1977 avgav länsdomstolskommittén delbetänkandet
Länsdomstolarna (SOU 1977:80). Beträffande målutvecklingen vid länsdomstolarna
anför kommittén bl. a. att antalet inkomna mål till länsrätterna
sedan budgetåret 1971/72 ganska konstant legat på omkring 30 000 - 33 000
mål men att måltillströmningen till länsskatterätterna visar en klar tendens
att öka. Mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76 ökade antalet inkomna
skattemål (utom fastighetstaxeringsmål)med ca 6 000. Följande budgetår var
ökningen ca 11 000 mål. Balanssituationen i länsskatterätterna har successivt
försämrats. Under domstolarnas tre första år låg balansen kring 90 000 mål.
Under budgetåren 1975/76 och 1976/77 ökade dock balansen med omkring
30 000 mål varje år. Efter en topp i balansen under budgetåret 1974/75 för

CU 1977/78:16

fastighetstaxeringsrätten uppgick den vid utgången av budgetåret 1976/77 till
ca 6 000 mål. Motsvarande antal för länsrätterna var 14 000 mål. Sammanlagt
inkom under budgetåret 1976/77 ca 217 000 mål till de tre länsdomstolarna,
varav skattemålen uppgick till ca 185 000 mål. Under samma tid avgjordes ca
189 000 mål. Antalet oavgjorda mål utgjorde ca 195 000 vid utgången av
budgetåret 1976/77. Av dessa låg ca 174 000 på länsskatterätterna.

1 det ovannämnda betänkandet föreslås att länsdomstolarna bryts ut från
länsstyrelserna och läggs samman till en ny fristående allmän förvaltningsdomstol
i varje län med namnet länsrätt. Bl. a. anförs i betänkandet att den
balansökning som skett under de senaste budgetåren inte är godtagbar och att
det står klart att länsdomstolarna måste tilldelas ökade resurser. Inte bara
måltillströmningen och resurstilldelningen utan också svagheter i själva
organisationen anses ha bidragit till den ökade balansen. Det är därför
angeläget att även organisationen ses över så att den får bästa möjliga
utformning bl. a. från effektivitetssynpunkt. Bl. a. anförs i betänkandet att
länsdomstolarna är små och sårbara enheter. Vidare är det så att personalen
nästan genomgående går från länsdomstolarna till länsstyrelserna i övrigt och
inte tvärtom. Denna personalströmning anser kommittén vållar stora
problem för länsdomstolarna. Kommittén föreslåratt reformen träder i kraft
den 1 juli 1979. Proposition om fristående länsdomstolar avses enligt senaste
propositionsförteckning att avlämnas den 31 mars 1978.

Riksdagens revisorer har i en promemoria (granskningspromemoria) 1977/
8 avgiven i maj 1977 granskat ärendebalansen vid länsskatterätterna.
Uppgifter lämnas om balansens storlek och ökning, uppgifter som även
lämnats av länsdomstolskommittén och som redovisats ovan. Balansen
borde snarast avverkas, bl. a. genom personalförstärkning men även genom
att andra åtgärder vidtas. Ökningen av balansen synes nämligen inte
uteslutande bero på ökad måltillströmning. I stället är förklaringen att
avverkningskapaciteten totalt sett gått ned, något som kan ha sin orsak i flera
mer eller mindre sammanfallande faktorer, såsom målens svårighetsgrad,
tillämpad handläggningsordning, personalproblem eller allmänt organisatoriska
komplikationer. 1 promemorian konstateras att en statlig kommitté
utreder frågan om länsdomstolarnas organisation m. m. Enligt promemorian
borde kommitténs betänkande avvaktas. Därefter borde frågan om vidare
åtgärder tas upp till förnyat övervägande. Revisorerna har noterat vad i
promemorian anförts och därefter lagt den till handlingarna.

I promemorian (granskningspromemoria) 1978/2 avgiven i februari 1978
behandlas ånyo frågan om ärendebalansen vid länsskatterätterna. 1 promemorian
anförs att länsdomstolskommittén antagit att måltillströmningen
kommer att öka under de närmaste åren och att balanserna kan beräknas öka
med 25 000 ärenden årligen. Balansen skulle alltså öka med 50 000 mål till
halvårsskiftet 1979 då den av kommittén föreslagna organisationen skulle
träda i kraft. Bl. a. kan de resurser på en offensiv skattekontroll som satsas
inom ramen för det s. k. RS-projektet enligt promemorian väntas medföra

CU 1977/78:16

ökad måltillströmning bl. a. beträffande besvär i mål om taxering och
skattetillägg. En försening av ikraftträdandetidpunkten för den nya organisationen
skulle också medföra ett förvärrat balansläge. I promemorian anförs
vidare att länsstyrelserna i sina petita för nästa budgetår begärt förstärkning
med ytterligare ca 30 tjänster främst avseende handläggning av skattemål
men att i budgetpropositionen endast fyra tjänster föreslås inrättas. Mot
bakgrund av bedömningarna av ärendebalansen framstår länsstyrelsernas
petitayrkanden som i hög grad befogade och enligt promemorian bör därför
övervägas om inte yrkandena i petita bör i större utsträckning tillgodoses.
Alternativt kan en omfördelning av tillgängliga medel företas i syfte att
tillgodose behovet av personalförstärkningar. Vidare anförs i promemorian
att möjligheten att temporärt anlita nyligen pensionsavgången personal från
förvaltningsdomstolar och andra skatteinstanser tillvaratas. De i promemorian
diskuterade åtgärderna avser att fr. o. m. nästa budgetår tillföra den
nuvarande organisationen förstärkningar. Revisorerna har 1978-02-28 överlämnat
promemorian till civilutskottet och till chefen för kommundepartementet.
Från revisorernas sida har ärendet därmed, åtminstone t. v., lagts till
handlingarna.

I skrivelse till länsstyrelserna den 7 december 1977 beslutade kommundepartementet
ställa medel utöver ordinarie anslag till förfogande så att
balanserna i länsskatterätterna kunde nedbringas. För i huvudsak första
halvåret 1978 kunde medel anvisas för en insats omfattande totalt ca 12
personer. Avsikten är att kammarrätterna skall medverka till avarbetning av
balanserna genom att låna ut personal för tjänstgöring i länsskatterätt.
Kammarrätterna har möjlighet att ställa personal till förfogande därför att
måltillströmningen till kammarrätterna under år 1977 varit lägre än beräknat,
något som i sin tur inneburit att balanserna hos dem arbetats ned snabbare än
väntat. För innevarande budgetår ställs ca 1 milj. kr. till länsstyrelsernas
förfogande för ändamålet. Avsikten är att lika mycket skall utgå för
verksamheten under nästa budgetår. I budgetpropositionen (bil. 18 s. 19)
föreslås bl. a. att förvaltningsavdelningarna förstärks med fyra tjänster.
Samtliga dessa tjänster avses tillföras länsskatterätterna för att möta målökningen.

Utskottet

1 budgetpropositionen (bil. 18 s. 19-20) föreslås att länsstyrelserna byggs ut
med 100 tjänster, lokala skattemyndigheten med 117 tjänster och länsstyrelsernas
organisationsnämnd med tre tjänster för nästa budgetår. Samtliga
föreslagna tjänster hos lokala skattemyndigheterna samt 69 av de föreslagna
100 tjänsterna hos länsstyrelserna avses tillföras det nya skatteadministrativa
systemet. Av de återstående 31 tjänsterna hos länsstyrelserna förordas fem
tillföras planeringsavdelningarna, nio skatteavdelningarna, fyra förvaltningsavdelningarna
och 13 de administrativa enheterna. Tjänsterna på de admi -

CU 1977/78:16

nistrativa enheterna uppges innebära att varje länsstyrelse har ytterligare en
tjänst för personaladministrativa uppgifter.

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975:87, SkU 1975:31) om ett nytt
taxeringssystem i första instans. Systemet har successivt byggts upp. T. o. m.
innevarande budgetår har 876 tjänster tillförts systemet. Riksskatteverket har
föreslagit att skatteadministrationen byggs ut med ytterligare en etapp som
omfattar 69 tjänster hos länsstyrelserna och 182 tjänster hos lokala skattemyndigheterna.
Med hänsyn till budgetläget förordas i budgetpropositionen
att utbyggnaden begränsas till att omfatta de 69 tjänsterna hos länsstyrelserna
och 117 tjänster hos lokala skattemyndigheterna.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i budgetpropositionen beträffande
tjänster för utbyggnaden av skatteadministrationen.

Som ovan nämnts anförs i budgetpropositionen att förstärkningen av
länsstyrelsernas administrativa enheter med 13 tjänster innebär att varje
länsstyrelse kommer att ha en tjänst för personaladministrativa uppgifter.
Samtliga tjänster avses enligt förslaget i propositionen användas inom
utbildningsområdet och till en början uteslutande för skatteadministrationen
under dess uppbyggnadstid. Utskottet som finner det naturligt att tjänsterna
till övervägande del till en början används för utbildning i samband med att
ett nytt skatteadministrativt system byggs upp utgår från att även andra
angelägna önskemål om utbildning vid länsstyrelserna kommer att kunna
tillgodoses. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förstärkningarna
på de administrativa enheterna.

Personalresurserna vid naturvårdsenheterna behandlas i motionen 1977/
78:1377 (s) i vilken hemställs att riksdagen anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 3 milj. kr. förhöjt anslag till länsstyrelserna för nästa
budgetår. Motiveringen till yrkandet finns i motionen 1977/78:791 (s). I
sistnämnda motion anförs bl. a. att händelserna vid BT-Kemi i Teckomatorp
starkt visat på nödvändigheten av en förbättrad och förstärkt samhällskontroll
av företagens miljöstörande verksamhet. Motionärerna anser att länsstyrelsernas
kontrollmöjligheter beträffande den miljöstörande verksamheten
inom industrin bör förstärkas. Det föreslagna förhöjda anslaget anges
ge utrymme för 25 nya tjänster. I motionen 1977/78:1383 (s) föreslås
riksdagen uttala att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län förstärks med fyra handläggartjänster samt att riksdagen beslutar
räkna upp anslaget till länsstyrelserna med anledning härav. De i motionen
1383 (s) framställda yrkandena anges av motionärerna ingå som en del i
yrkandet i motionen 1377 (s).

I mars 1976 tillkallades på förslag av dåvarande jordbruksministern en
utredning för översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen).
I oktober 1977 fick utredningen tilläggsdirektiv. I dessa anfördes bl. a. att
allvarliga miljöskador orsakats vid en fabrik för bekämpningsmedel i
Teckomatorp. Utredningen har bl. a. att föreslå åtgärder för att förbättra
samhällets möjligheter att kontrollera miljöfarlig verksamhet. Särskilt bör

CU 1977/78:16

utredningen överväga hur en effektivare tillsyn skall uppnås bl. a. genom
ökad samverkan mellan olika samhällsorgan.

Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter fanns den 1 juli 1977 ca 330 tjänster
inrättade. Av dessa har ungefär en tredjedel inrättats under de senaste sju
budgetåren. Dessutom har länsstyrelserna möjlighet att anställa tillfällig
personal vid naturvårdsenheterna. I budgetpropositionen (bil. 18 s. 19)
föreslås att naturvårdsenheterna tillförs de fem nya tjänster som föreslås
inrättas på planeringsavdelningarna fr. o. m. nästa budgetår genom att
befintliga arvodestjänster byts ut mot extra ordinarie tjänster. Förstärkningarna
avser främst tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att åtgärder vidtas för
att på olika sätt stärka samhällets möjlighet att kontrollera skilda former av
miljöfarlig verksamhet. För att få ytterligare underlag för bedömningen av
frågan har regeringen givit miljöskyddsutredningen tilläggsdirektiv. Av
dessa framgår att utredningen har i uppgift att överväga hur en effektivare
tillsyn av miljöfarlig verksamhet skall uppnås. Enligt vad utskottet erfarit
avser utredningen att vid halvårsskiftet i år lägga fram förslag om hur tillsyn
och kontroll av miljöfarlig verksamhet skall organiseras i fortsättningen.
Utskottet som anser att miljöskyddsutredningens förslag i frågan bör
avvaktas är inte berett att föreslå att länsstyrelserna tillförs ökade medel för
ytterligare tjänster på naturvårdsenheterna utöver vad som förordats i
budgetpropositionen. Motionerna 1977/78:1377 (s) och 1383 (s) avstyrks
alltså.

Frågan om naturvårdsenheternas organisation tas upp i motionen 1977/
78:1364 (s) i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utbyggnadsplan av de ekonomiska och personella resurserna inom naturvårdsenheterna
i syfte att klara länsmyndigheternas i lag stipulerade
åligganden. Som motiv för sitt yrkande anför motionärerna att svårigheter
föreligger för länsstyrelserna att göra omedelbara insatser för att fullgöra
uppgifter som följer av nyare lagstiftning.

Hur arbetet inom länsstyrelsernas naturvårdsenheter i detalj skall organiseras
torde närmare få övervägas inom de olika länsstyrelserna och inom
naturvårdsenheterna med beaktande av de aktuella arbetsuppgifternas
omfång och karaktär. Frågan om de personella resurserna inom enheterna får
fortlöpande bedömas i det ordinarie budgetarbetet. Utskottet finnér det inte
lämpligt att föreslå riksdagen att hos regeringen begära en utbyggnadsplan av
enheterna. En sådan plan skulle bli alltför allmän och därför inte kunna
användas av samtliga länsstyrelser med deras skilda behov. Utskottet
avstyrker således motionen 1977/78:1364 (s).

Ärendebehandlingen vidlänsskatterätterna tas upp i motionen 1977/78:1681
(fp). I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
åtgärder i syfte att minska eftersläpning i ärendebehandlingen vid länsskatterättema.
I motionen och ovan (s. 4-6) lämnas uppgifter om ärendebalansen
vid länsskatterätterna. Som framgår av de lämnade uppgifterna uppgick

CU 1977/78:16

ärendebalansen vid länsskatterätterna till 174 000 vid utgången av budgetåret
1976/77.

1 länsdomstolskommitténs delbetänkande Länsdomstolarna (SOU
1977:80) föreslås att länsdomstolarna bryts ut ur länsstyrelserna och läggs
samman till en ny fristående förvaltningsdomstol i varje län. I kommitténs
betänkande anförs att balansökningen inte är godtagbar och att länsdomstolarna
måste fö resursförstärkning. Även svagheter i själva organisationen av
länsdomstolarna anses av kommittén ha bidragit till den ökade balansen.
Därför bör organisationen av dem ses över bl. a. från effektivitetssynpunkt.
Proposition om länsdomstolamas organisation kommer att avlämnas den 31
mars 1978. Regeringen har för innevarande budgetår beviljat ytterligare
medel utöver ordinarie anslag så att balanserna vid länsskatterätterna skall
kunna minska. För huvudsakligen första halvåret 1978 har medel anvisats för
en insats omfattande totalt ca 12 personer. I budgetpropositionen (bil. 18,
s. 19) föreslås bl. a. att länsskatterätterna förstärks med fyra tjänster för att
möta målökningen.

Vidare har riksdagens revisorer i två promemorior dagtecknade i maj 1977
och februari 1978 behandlat frågan om ärendebalanserna och länsskatterätterna.
I den sistnämnda promemorian föreslås bl. a. att länsskatterätterna
tillförs nya tjänster utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen samt att
länsstyrelserna för möjligheter att temporärt anställa nyligen pensionsavgången
personal bl. a. från förvaltningsdomstolarna.

1 likhet med motionärerna finnér utskottet det väsentligt att åtgärder vidtas
för att minska ärendebalansen vid länsskatterätterna. Utskottet har redovisat
vilka åtgärder som vidtagits för att minska antalet oavgjorda ärenden. Enligt
vad utskottet erfarit planeras en liknande insats för nästa budgetår som den
som f. n. pågår för att förse länsskatterätterna med ytterligare personal.
Vidare anser utskottet att förslaget om fristående länsdomstolar bör avvaktas
innan ytterligare eventuella åtgärder vidtas. Frågan om ärendeutvecklingen
på området får emellertid följas noga och ge besked om huruvida ytterligare
resurser bör tillföras länsskatterätterna för att få en acceptabel ärendebalans.
Mot bakgrund av att åtgärder vidtagits eller snart kommer att vidtas som kan
väntas nedbringa antalet oavgjorda ärenden vid länsskatterätterna avstyrker
emellertid utskottet motionen 1977/78:1681 (fp).

Vad i budgetpropositionen /' övrigt anförts i nu behandlade delar har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande länsskatterätterna att riksdagen avslår motionen
1977/78:1681,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1977/78:1364, 1977/78:1377 och 1977/78:1383
till Länsstyrelserna för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 1 261 391 000 kr.,

CU 1977/78:16

3. att riksdagen till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 382 275 000 kr.

Räddningstjänst m. m.

1. Statens brandnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens under punkten D 1
(s. 91-92) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Statens brandnämnd för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 9 491 000 kr.

2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. Regeringen har under
punkten D 2 (s. 93-94) föreslagit riksdagen att till Beredskap för oljebekämpning
till havs m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
6 515 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1400 av KarlErik
Strömberg (fp) och Ylva Annerstedt (fp) vari, med hänvisning till
motiveringen i motionen 1977/78:1398, hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av den materiel som räddningstjänsten förfogar
över.

Uppgifter ang. anslaget, m. m.

Enligt instruktionen (1973:884) för tullverket (ändrad senast 1976:135)
svarar verket för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för
att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är
skadligt. Från anslaget bestrids utgifter för bl. a. anskaffning av bekämpningsanordningar
och bekämpningsmedel, visst tekniskt utvecklingsarbete
samt drift och underhåll av teknisk materiel. Vidare får tullverket förskottsvis
bestrida utgifter för sådan bekämpning av miljöfarliga utsläpp som har utförts
av eller på uppdrag av generaltullstyrelsen. Återbetalda förskottsmedel tas
upp som uppbörd under anslaget.

Under anslaget finns en delpost Anskaffning av bekämpningsanordningar
och bekämpningsmedel m. m. För innevarande budgetår är denna beräknad
till 4,285 milj. kr. I budgetpropositionen (prop. 1977/78:100, bil. 18, s. 93)
föreslås den minskas med 2,5 milj.kr. till 1,785 milj. kr. I budgetpropositionen
uppges att arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med generaltullstyrelsen - efter
regeringsbemyndigande i oktober 1977 - räknat med att kunna tidigarelägga
beställningar av oljebekämpningsmateriel m. m. för 4 milj. kr. under
innevarande budgetår.

Den 16 juni 1977 bemyndigade regeringen kommunministern att tillkalla
en kommitté - 1977 års oljeskyddskommitté - för att undersöka i vad mån
oljeutvinning i större skala i Nordsjön och erfarenheterna från oljeutfTÖdet i

CU 1977/78:16

april 1977 vid borrplattformen Bravo på Ekofiskfältet bör föranleda ändring
av nu gällande riktlinjer för den svenska beredskapen för bekämpning av
miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern och Mälaren.
Särskilda direktiv har inte meddelats.

Kommittén om samordning och ledning i fred av övervakningen och
räddningstjänsten till sjöss tillkallades av handelministern efter regeringsbemyndigande
i juli 1977. Utredningen har bl. a. i uppdrag att överväga
lämpliga former för samordning och ledning i fred av övervakningen och
räddningstjänsten till sjöss.

De båda kommittéernas arbete beräknas pågå hela år 1978.

Utskottet

I motionen 1977/78:1400 (fp) tas upp frågan om åtgärder för att förhindra
oljeutsläpp till sjöss. Motionärerna hemställer att en översyn av räddningstjänstens
materiel vidtas. Motionärerna diskuterar mot bakgrund av inträffade
oljeolyckor de brister i utrustning och organisation vid bekämpning av
miljöfarliga utsläpp som enligt deras mening finns. Bl. a. anförs att en aktuell
bekämpningsoperation försenades på grund av brist på pråmar.

Ansvaret för oljebekämpningen till sjöss och i kustvattnet åvilar sedan
1970 tullverket. Bekämpningsuppgifterna fullgörs av kustbevakningen.
Sedermera har tullverkets uppgift angivits vara att svara för åtgärder till havs
och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till
följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Uppbyggnaden av en
beredskapsorganisation inom verket som pågått under hela 1970-talet har
ännu inte avslutats. Bl. a. upptar den materielplan som fogats till generaltullstyrelsens
anslagsframställning för budgetåret 1978/79 ett behov av åtta
oljepråmar varav fyra beräknas anskaffats vid utgången av innevarande
budgetår. För nästa budgetår planerar styrelsen att anskaffa ytterligare en
oljepråm.

Under år 1977 har två utredningar tillkallats som delvis har att behandla
den i motionen upptagna frågan. Sålunda har 1977 års oljeskyddskommitté
att undersöka om oljeutvinning i större skala i Nordsjön bör föranleda
ändring i gällande riktlinjer för den svenska bekämpningsberedskapen
beträffande miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern och
Mälaren. Vidare har kommittén rörande samordning och ledning i fred av
övervakningen och räddningstjänsten till sjöss bl. a. i uppdrag att överväga
lämpliga former för samordning av räddningstjänsten till sjöss.

Liksom motionärerna finner utskottet det viktigt att materielbehovet för
räddningstjänstarbetet till sjöss ses över. Enligt vad utskottet erfarit kommer
en sådan översyn att göras av 1977 års oljeskyddskommitté. Den organisatoriska
uppbyggnaden av räddningsarbetet kommer att belysas av kommittén
rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten
till sjöss. Vidare vill utskottet framhålla nödvändigheten av att rädd -

CU 1977/78:16

ningstjänstverksamheten tilldelas resurser för materielanskaffning. Den
frågan behandlas årligen i det ordinarie budgetarbetet och den kommer att
tillföras ytterligare synpunkter när bl. a. de båda ovan nämnda utredningarna
slutfört sitt arbete. Med hänsyn till pågående utredningsarbete finner
emellertid utskottet det inte lämpligt att nu begära en översyn av räddningstjänstmaterielen.
Syftet med motionen 1977/78:1400 (fp) får i väsentliga delar
anses tillgodosett.

Vad i budgetpropositionen i övrigt anförts om oljebekämpning till havs
m. m. har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av räddningstjänstmaterielen att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1400,

2. att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 6 515 000 kr.

3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. och Bidrag till
kostnader för kommunal beredskap. Utskottet tillstyrker regeringens under
punkterna D 3 och D 4 (s. 94-96) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ett
förslagsanslag av 4 900 000 kr.,

2. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Oskar Lindkvist (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Eri k Strömberg (fp), Thure
Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Per-Erik Nisser (m),
Birgitta Dahl (s), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Torsten Sandberg
(c) och Göthe Knutson (m).

Reservation

Anslag till länsstyrelserna

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) anser att

dels den del i utskottets yttrande på s. 8 som börjar "Utskottet anser” och
slutar ”motionen 1977/78:1364 (s)” bort lyda:

Statens naturvårdsverk har i yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningaranfört
att möjligheterna att uppnå naturvårdsmålen starkt beror på

CU 1977/78:16

resurserna på regional nivå. Bl. a. behövs enligt verket ökade satsningar på
miljöskyddsområdet. Resurser bör tillföras naturvårdsenheterna så att
effekterna av händelser av det slag som inträffat vid BT-Kemi i Teckomatorp
kan förhindras. Även i motiveringen till motionen 1977/78:1377 (s) anförs
som framgått liknande synpunkter. I motionen begärs att länsstyrelseanslaget
ökas med 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag så att en bättre
miljökontroll kan förverkligas redan under nästa budgetår. Enligt vad
utskottet erfarit kommer miljöskyddsutredningen att vid halvårsskiftet i år
lägga fram förslag om hur tillsynen och kontrollen av miljöfarlig verksamhet
fortsättningsvis skall organiseras. Bedömningsunderlag kommer alltså att
föreligga och goda möjligheter finns att snabbt förbättra samhällets verksamhet
på området. Emellertid är det i sammanhanget av stor vikt att även
personella resurser snabbt ställs till länsstyrelsernas förfogande. Enligt
utskottets mening bör därför länsstyrelseanslaget ökas så som föreslagits i
motionen 1977/78:1377 (s). Detta förslag innebär att 25 tjänster kan tillföras
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Genom utskottets ställningstagande
tillgodoses i huvudsak förslaget i motionen 1977/78:1383 (s) om förstärkning
av naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Även i motionen 1977/78:1364 (s) behandlas frågan om resurserna vid
naturvårdsenheterna. I denna motion begärs en utbyggnadsplan av naturvårdsenheterna
i personellt och ekonomiskt avseende. Utskottet finner det
lämpligt att även detta motionsförslag prövas i samband med den genomgång
som utskottet förutsätter kommer att ske inom en snar framtid.

Tyvärr måste utskottet konstatera regeringens passiva inställning till
frågan om personalförstärkningar på naturvårdsenheterna. De i budgetpropositionen
framförda förslagen om ytterligare fem tjänster på enheterna
innebär ingen reell personalförstärkning, eftersom befintliga arvodestjänster
kommer att bytas mot extra ordinarie tjänster. Genom att tillmötesgå begäran
bl. a. i motionen 1977/78:1377 (s) finns goda möjligheter till ett bättre
samhälleligt tillsyns- och kontrollarbete på miljöområdet.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1377 samt med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1977/78:1364
och 1977/78:1383 till Länsstyrelserna för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 1 264 391 000 kr.