Med anledning av propositionen 1976/77:57 om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner (Betänkande 1976/77:NU21 Näringsutskottet)

NU 1976/77:21

Näringsutskottets betänkande
1976/77:21

med anledning av propositionen 1976/77:57 om kapitaltillskott till
Norrbottens Järnverk AB jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1976/77:57 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. medge att statens lån till Norrbottens Järnverk AB, f. n. uppgående till
488 000 000 kr., efterges tillika med vid dagen för eftergivandet upplupna
räntor,

2. till Bidrag till Statsföretag AB för täckande av förluster vid Norrbottens
Järnverk AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 710 000 000
kr.,

3. för Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett
investeringsanslag om 600 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas
nedan.

Propositionen

Propositionens förslag syftar till en finansiell rekonstruktion av Norrbottens
Järnverk AB (NJA), vilken föranleds av stora förluster under åren
1975-1977 och behov av särskilda ned- och avskrivningar. Kostnaden för
eftergift av statens lån till NJA jämte ränta beräknas till ca 500 milj. kr.
Bidraget av 710 milj. kr. till Statsföretag AB är avsett för aktieägartillskott till
NJA. Kapitaltillskottet av 600 milj. kr. skall göra det möjligt för Statsföretag
att förbättra NJA:s soliditet.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1976/77:1339 av herrar Carlshamre (m) och Petersson i Gäddvik (m), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och
publicering i lämplig form av en redogörelse för verksamheten vid NJA under
senare år och hur planerna på Stålverk 80 påverkat denna.

1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 21

NU 1976/77:21

1976/77:1340 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen beviljar de föreslagna anslagen på 1 800 milj. kr. till
NJA,

2. att riksdagen uttalar sig för ytterligare stöd, inriktat på att bygga upp en
statlig stål- och verkstadsindustri som grundas på ökad förädling och
innefattar ett förnyat NJA.

Motivering

NJA:s ekonomiska situation, sådan den redovisas i propositionen, ger
enligt motionen 1976/77:1339 upphov till flera frågor. Hur har företaget på
några få år kunnat ådraga sig så stora förluster? I vilken mån har förlusterna
uppkommit genom att företagsledningens tid har ägnats åt projektet Stålverk
80 och genom att investeringarna i det befintliga järnverket har eftersatts?
Vilka kontakter mellan Statsföretag AB och regeringen och vilka löften till
Statsföretag har förekommit i samband med att Statsföretag skapade
förutsättningar för NJA att fortsätta driften trots att aktiekapitalet förbrukats?
Motionärerna anser att vad som har inträffat bör klarläggas, så att lärdomar
kan dras för framtiden.

I motionen 1976/77:1340 kritiseras såväl den föregående som den nuvarande
regeringens politik med avseende på NJA. En huvudpunkt i kritiken är
att en högre förädling har hållits tillbaka till förmån för framställning av
halvfabrikat. Motionärerna hävdar att förädlingsgraden måste höjas i hela
den metall baserade industrin och att staten bör vara ledande i denna process.
NJA bör, menar de, nu få garantier för en fruktbar nyorientering, innefattande
bl. a. ökad valsningskapacitet och vidareförädling utöver valsningsstadiet.
Härvid bör anknytas till ett större program för statlig sysselsättnings- och
industripolitik enligt riktlinjer som anges i andra motioner av vänsterpartiet
kommunisterna.

Utskottet

Senaste gången riksdagen beslöt om anslag avseende Norrbottens Järnverk
AB (NJA) var i juni 1976 (prop. 1975/76:207, NU 1975/76:72, rskr 1975/
76:398). Då anvisades 275 milj. kr. för lån till NJA och 175 milj. kr. för
aktieteckning i Statsföretag AB, allt avsett att ge medel för finansiering av ett
stålverk i Luleå. Det gällde härvid en modifierad utformning av projektet
Stålverk 80, om vilket det första riksdagsbeslutet fattades år 1974. De
nyssnämnda anslagsbeloppen har inte utbetalats. I den proposition som nu
föreligger redovisas att NJA:s styrelse - med instämmande av de fackliga
organisationerna inom företaget - har beslutat rekommendera att projektet
skjuts på framtiden. Chefen för industridepartementet meddelar att han
avser att i annat sammanhang återkomma beträffande Stålverk 80.

Det förslag om ekonomiska insatser av staten som nu framläggs är föranlett

NU 1976/77:21

av att NJA har försatts i en allvarlig situation genom stora förluster särskilt
under de båda senaste åren - och enligt prognos även under år 1977. Utan
garantier som har lämnats av moderbolaget Statsföretag hade NJA varit
skyldigt att träda i likvidation, eftersom dess aktiekapital är helt förbrukat.
Förslaget syftar till en finansiell rekonstruktion som skall säkra NJA:s
fortbestånd. Efter underhålls- och investeringsinsatser av begränsad omfattning,
vilka skall genomföras utan tillskott av statsmedel, planeras en ökning
av valsverkskapaciteten. Ett tredje steg avses bli en utbyggnad av den
metallurgiska kapaciteten. Beslut härom måste emellertid grundas på en
totalbedömning av förutsättningarna inom handelsstålbranschen.

Den finansiella rekonstruktionen av NJA innefattar bl. a. förlusttäckning
samt ned- och avskrivningar av vissa tillgångar. För dessa ändamål beräknas
ca 1 200 milj. kr. i form av dels eftergift av lån, dels aktieägartillskott från
Statsföretag. En förstärkning av NJA:s soliditet genom ett kapitaltillskott av
600 milj. kr. ingår också i programmet. Med hänsyn till de finansieringskrav
som Statsföretagsgruppen i övrigt ställer bedöms moderbolaget inte ha
resurser för behövligt stöd till NJA. Det skall därför ankomma på staten att
svara för hela kapitaltillskottet, ca 1 800 milj. kr.

Utskottet ansluter sig till det rekonstruktionsförslag som här i korthet har
presenterats och tillstyrker alltså de ekonomiska dispositioner som föreslås
under den aktuella punkten i propositionen.

De båda motioner som föreligger går inte ut på något annat ställningstagande
i den nu redovisade frågan. I motionen 1976/77:1339 föreslås en
utredning om hur verksamheten vid NJA har bedrivits under senare år och
hur den har påverkats av planerna på Stålverk 80. Härigenom kan lärdomar
dras för framtiden, menar motionärerna. Den andra motionen, 1976/77:1340,
tar sikte på NJA:s fortsatta utveckling. Där begärs ett principuttalande till
förmån för uppbyggande av statlig stål- och verkstadsindustri som grundas på
ökad förädling. Häri skall ingå ett förnyat NJA, inriktat på en avsevärt högre
vidareförädlingsgrad än den som nu kännetecknar företaget.

Den första motionen tar delvis sikte på uttalanden och åtgärder från
regeringens sida med avseende på Stålverk 80. Enligt regeringsformen åligger
det konstitutionsutskottet att granska statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning. Till den del de frågor som ställs i motionen
avser regeringen borde de i första hand aktualiseras i samband med
konstitutionsutskottets granskning. Det är också känt att ämnet har anmälts
inom konstitutionsutskottet. 1 övrigt berör motionärerna förhållanden som
det är naturligt att NJ A:s ledning och moderbolaget ägnar uppmärksamhet åt.
Industriministern framhåller i propositionen att företagsledningen har
vidtagit åtgärder för att så snart som möjligt få till stånd väl fungerande
ekonomiska system inom företaget. Betydelsefulla organisatoriska förändringar
har också genomförts. Med hänvisning till vad här har sagts avstyrker
utskottet motionen 1976/77:1339.

NJA:s betydelse i olika hänseenden motiverar, sägs det i propositionen, att

NU 1976/77:21

en säkrare ekonomisk grund läggs för dess framtida utveckling. Som ovan
nämnts anges riktlinjer för denna utveckling, i första hand att en ökad andel
av stålproduktionen skall avsättas i form av valsade produkter och i andra
hand att den metallurgiska kapaciteten skall byggas ut. Långsiktiga överväganden
inom NJA går ut på att verksamheten i högre grad skall bestå av
vidareförädling, också inom verkstadssektorn. Det kan förutsättas att
riksdagen successivt får ta del av - och i den mån så behövs ställning till -planerna för den fortsatta utbyggnaden. Det riksdagsbeslut som utskottet
förordar med anledning av propositionen innebär ett klart principiellt
ställningstagande till förmån för en positiv utveckling av NJA. Ett sådant
särskilt uttalande som föreslås i motionen 1976/77:1340 finner utskottet inte
skäl att förorda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:57

a) medger att statens lån till Norrbottens Järnverk AB, f. n.
uppgående till 488 000 000 kr., efterges tillika med vid dagen för
eftergivandet upplupna räntor,

b) till Bidrag till Statsföretag AB för täckande av förluster vid
Norrbottens Järnverk AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 710 000 000 kr.,

c) till Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens
aktier anvisar ett investeringsanslag om 600 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1339,

3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1340 i den mån den inte
har tillgodosetts enligt utskottets hemställan under 1.

Stockholm den 3 mars 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Blomkvist (s), fru Hambraeus (c), herr
Carlsson i Tyresö (s), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c),
Ångström (fp). Siegbahn (m). Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist i
Göteborg (fp) och fru Radesjö (s).

NU 1976/77:21

Särskilt yttrande

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Carlsson i Tyresö,
fru Hansson, herr Jonsson i Husum och fru Radesjö (alla s):

De senaste årens djupgående ekonomiska kris har hårt drabbat järn- och
stålindustrin. I Sverige har verkningarna varit speciellt markerade inom två
för handelsstålverken viktiga avsättningsområden, nämligen .varven och
byggnadsverksamheten. Före den s. k. oljekrisen svarade dessa två avnämare
för nära 40 % av den svenska järn- och stålförbrukningen. Under krisen
för dessa branscher har leveranserna till fartygsproduktionen och byggnadsverksamheten
gått ned till ca hälften. Inom Europas övriga industriländer har
produktionen inom järn- och stålindustrin starkt reducerats de två senaste
åren, i EG-länderna med inemot 30 %. Den svenska industrin har med bl. a.
verksamt bistånd av statligt lagerstöd sökt bevara sysselsättningen i det
längsta. Marknaden har emellertid varit mycket begränsad och exporten
ringa. Därigenom har lagertillväxten blivit ytterst påfrestande för företagen.

På den svenska marknaden har vår egen järn-och stålindustri under denna
konjunktursvacka icke lyckats stå emot konkurrensen från utlandet, främst
Japan. Importen har därför 1975 och 1976 vuxit med inemot 10 % trots
minskad inhemsk förbrukning. Importandelen av järn och stål torde därför
nu överstiga 50 %. Mera grundliga analyser av de svenska branschproblemen
inom berörda områden påbörjades redan 1974 genom tillskapandet av det
s. k. stålbranschrådet. Detta råd är sammansatt av företrädare för samhället,
företagen och de anställda. Stålbranschrådet har initierat utredningar såväl
inom handelsstål- som inom specialstålsektorn. Utredningsförslagen
kommer att redovisas inom kort. I avvaktan härpå bör en mera omfattande
diskussion anstå. Uppenbart synes emellertid vara att en brist på investeringar
under de senaste 15 åren framför allt på handelsstålsidan har medfört
att den svenska industrin i dessa delar kommit i ett besvärligt konkurrensläge.

Redovisningarna av resultaten för 1976 visar för de tre stora handelsstålföretagen
betydande förluster. Detta gäller inte minst NJA, vars verksamhet
bl. a. genom nyinvesteringar i början av 1970-talet inriktades på att tillgodose
en stor del av den efterfrågan från varvsindustrins sida som var så markant
under de tre första åren av detta årtionde.

Genom bl. a. fördröjningar i investeringsprogrammets genomförande och
den nämnda varvskrisen från 1974 har verkningarna för NJA blivit särskilt
omfattande. Eftersom NJA inte haft möjligheter att genom riktade investeringsprogram
under 1960-talet tillgodogöra sig tidigare konjunkturuppgångars
fördelar och därmed bygga upp reserver, har svårigheterna för det
statliga företaget blivit särskilt påfrestande.

En nyinriktning av verksamheten vid NJA ter sig nödvändig. Att denna
helt enligt riksdagens tidigare beslut i högre grad inriktas på en utbyggnad av

NU 1976/77:21

den metallurgiska delen som grund forén mera expansiv verksamhet finner
vi vara riktigt. NJA-styrelsens beslut att i det uppkomna läget i första hand
genomföra en rekonstruktion av företaget, främst inriktad på den finansiella
sidan, är det rimligt att acceptera, och vi är beredda att medverka därtill. Vi
förutsätter att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag
rörande NJA:s fortsatta utveckling och beträffande Stålverk 80.

Vi finner det angeläget framhålla att den fortsatta inriktningen av
förädlingsprocessen vid NJA så långt möjligt bör nära samordnas med övrig
handelsstålindustri inom landet i former som kan befinnas lämpliga. Intresset
härför inom den icke statsägda industrin har vi uppfattat som mycket stort.
Det rör sig om en gemensam angelägenhet för att hävda den svenska
stålindustrins avsättningsmöjligheter på en marknad med hård konkurrens.

GOTAB 53377 Stockholm 1977