Med anledning av propositionen 1976/77:157 om inriktning och organisation av försvarets hundskolas verksamhet jämte motioner (Betänkande 1977/78:FöU1 Försvarsutskottet)

FöU 1977/78:1

Försvarsutskottets betänkande
1977/78:1

med anledning av propositionen 1976/77:157 om inriktning och
organisation av försvarets hundskolas verksamhet jämte motioner

1 propositionen 1976/77:157 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter
föredragning av försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark - föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för verksamheten m. m. vid försvarets hundskola
som föredragande statsrådet har förordat,

2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i
övrigt som behövs för att genomföra vad som har förordats.

I anslutning till propositionen behandlar utskottet dels motionen 1976/
77:1460, dels motionerna 1977/78:1 och 1977/78:2.

Bakgrund

Arméhundväsendet med arméns hundskola tillkom åren 1936-1938.
Skolverksamheten förlädes till Övergård, knappt två kilometer från Västernorrlands
regemente (I 21) i Sollefteå. 1962 fastställde Kungl. Maj:t en
provisorisk organisation för skolan. Enligt denna var chefen för skolan
underställd chefen för 1 21 utom i fråga om centralt organiserad utbildning
och försöksverksamhet. Efter olika utredningar under 1960-talet föreslog
Kungl. Maj:t i propositionen 1970:96 angående vissa organisationsfrågor
rörande försvaret bl. a. att arméns hundskola den 1 juli 1971 skulle
omorganiseras till försvarets hundskola. Riksdagens beslut med anledning av
propositionen (SU 1970:202, rskr 1970:419) innebar att försvarets hundskola
blev en självständig myndighet direkt underställd regeringen. Den leds av en
styrelse. Bland dess ledamöter ingår chefen för hundskolan och representanter
för de största kunderna och personalen.

Vid skolan finns f. n. ca 90 arbetstagare. Skolan är indelad i en planeringsoch
ekonomienhet, en produktionsenhet, en veterinärenhet och en serviceenhet.

Hundskolans uppgift är att mot ersättning tillhandahålla dresserade
hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. Skolan får också ge
veterinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med
verksamheten om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts.

Skolan dresserar hundar för försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets,
Synskadades riksförbunds m. fl. intressenters behov. De hundar som
levereras är dels s. k. högkvalificerade tjänstehundar (min-, ledar-, skyddsoch
narkotikahundar),dels s. k. lågkvalificerade sådana hundar (bevakningsoch
vakthundar). Verksamheten vid skolan består av anskaffning, test och

1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 1

FöU 1977/78:1

dressyr av hundar. De raser som främst används är schäfer och labrador
retriever. Hundar anskaffas genom avel som bedrivs vid hundskolan eller
genom inköp. För aveln används främst hundar som ingår i arméns
minhundorganisation. Valparna placeras vid tio veckors ålder hos fodervärdar.
Där stannar de i ca ett och ett halvt år. Fodervärdarna, som är fördelade
över hela landet, växlar ofta eftersom varje värd i allmänhet åtar sig ansvaret
för bara en hund. Det har ibland visat sig svårt att finna lämpliga
fodervärdar.

Skolan har under de senaste budgetåren levererat något över 200 färdigdresserade
tjänstehundar per år. Budgetåret 1975/76 producerades 50
minhundar, 36 skyddshundar, 18 ledarhundar, 5 narkotikahundar, 87
bevakningshundar och 16 vakthundar. Skolans nuvarande produktion av
skydds- och ledarhundar är mindre än behovet medan antalet dresserade
bevakningshundar överstiger efterfrågan. Detta beror på att endasten mindre
del av de hundar som påbörjar dressyr motsvarar de höga krav som ställs på
skydds- och ledarhundar. Produktionen av övriga hundtyper täcker nuvarande
efterfrågan. Fr. o. m. innevarande budgetår köper armén inte längre
minhundar.

Kursverksamheten vid skolan omfattar hundtjänst och djursjukvård. Den
är i första hand avsedd för skolans kunder. Därutöver anordnas kurser för
bl. a. medlemmar av Svenska brukshundklubben och Svenska blå stjärnan.
Allmänheten har också möjlighet att få viss utbildning. Antalet kurser vid
skolan har ökat under senare år. Budgetåret 1975/76 anordnades 37 kurser.
Antalet elevdagar uppgick samma budgetår till 2 990. Samtliga kurser
redovisas i ekonomiskt hänseende separat. Detta gäller även t. ex. introduktionskurser
i samband med att hundar överlämnas till kunderna.

Försvarets hundskola bedriver en omfattande djursjukvård. Verksamheten
är avsedd att i första hand tillgodose behovet av sjukvård för de egna
djuren. 1 mån av tid och resurser kan tjänster säljas till myndigheter och
enskilda personer. Skolan disponerar ett modernt djursjukhus som togs i bruk
våren 1972. Sjukhuset består av två avdelningar, en för vård av smådjur och
en för vård av stora djur. Den senare avdelningen disponeras enligt ett av
regeringen godkänt särskilt avtal med Stiftelsen Sollefteå djursjukhus.
Allmänheten utnyttjar djursjukhuset i allt större utsträckning för vård av
husdjur, däribland hästar.

Hundskolans kostnader skall enligt riksdagsbeslutet 1970 i princip täckas
av intäkter av sålda produkter och tjänster. För skolans verksamhet upptas
därför ett 1 000-kronors anslag i statsbudgeten. Skolan disponerar också en
rörlig kredit i riksgäldskontoret om högst 1,5 milj. kr.

Hundskolan har under perioden 1971/72-1975/76 höjt hundpriserna med i
genomsnitt 25 96. Nettoprisindex har under samma period ökat med 43 96.
Samtidigt har skolans totala kostnader stigit med ca 80 96. Vidare har
kostnaderna för administration ökat medan kostnaderna för hundproduktion
minskat procentuellt sett. Försäljningspriserna på de olika hundtyperna har

FöU 1977/78:1

inte något budgetår täckt produktionskostnaderna. Målet att uppnå full
kostnadstäckning haralltså inte nåtts. För verksamheten har riksdagen därför
sedan 1974 årligen anvisat bidrag till skolan.

Skolan fick förbudgetåret 1976/77sammanlagt 3 137 000 kr. i bidrag. Den
totala omsättningen var detta år 9 575 000 kr. För budgetåret 1977/78 uppgår
bidraget till 4 milj. kr. Därav betalas 2,5 milj. kr. med medel som har anvisats
under fjärde huvudtiteln och 1 050 000 kr. resp. 450 000 kr. med medel från
andra resp. femte huvudtiteln (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 210, FöU 1976/77:13,
rskr 1976/77:311).

Propositionen

Regeringen tillsatte i november 1975 en arbetsgrupp för att se över
verksamheten vid försvarets hundskola och för att förbättra beslutsunderlaget
för dess ekonomi och inriktning.

Arbetsgruppen redovisade resultatet av sitt arbete i en rapport i december
1976.

I prositionen 1976/77:157 har regeringen på grundval av rapporten lagt
fram förslag om den framtida inriktningen och organisationen av hundskolan.

Förslagen innebär i huvudsak följande.

Verksamheten vid skolan bör inriktas mot en årsproduktion av ca 155
hundar. Försvarsministern räknar därvid med att leveranserna av hundar till
försvaret skall minska medan rikspolisstyrelsen skall köpa ett något ökat
antal hundar. Om produktionsförutsättningar och efterfrågan på hundar
förändras kan detta enligt försvarsministern påverka inriktningen av den
framtida verksamheten vid skolan. Organisationen vid skolan skall som
hittills bygga på leverans av så många hundar som beställs i fleråriga
överenskommelser mellan skolan och dess avnämare. Ett system med
permanenta fodervärdar bör prövas.

Kostnaderna för de introduktionskurser som hålls i samband med att
hundar överlämnas till kunderna bör redovisas som en del av kostnaderna för
hundproduktionen. Endast kurser som ger full kostnadstäckning för skolan
bör anordnas.

Djursjukhuset, som arbetsgruppen föreslår skall skiljas från skolans övriga
verksamhet och överföras till annan huvudman, bör - anför försvarsministern
-i avvaktan på resultatet av en tillkallad utredning (Jo 1977:02) rörande
finansieringen av djursjukhusen m. m. ingå i hundskolans verksamhet.
Försvarsministern framhåller i detta sammanhang att djursjukhusets tjänster
i minskad utsträckning behöver tas i anspråk för hundskolans egna djur med
hänsyn till den minskade hundproduktionen.

Under en treårsperiod bör ges bidrag till avelsbefrämjande verksamhet.
Viss del av denna bör ses som ett naturligt led i en uppföljning och
utvärdering av den egna verksamheten. I det bidrag som har anvisats för

1* Riksdagen 1977/78. 10 sam!. Nr I

FöU 1977/78:1

budgetåret 1977/78 ingår medel för ändamålet. Försvarsministern räknar
med att bidrag skall utgå härför även under de därpå följande två budgetåren.
Han anser vidare att test-och dressyrverksamheten m. m. bör ses över i detta
sammanhang.

Enligt försvarsministerns mening bör de kostnader som inte direkt avser
hundproduktion, utbildning (kursverksamhet), veterinärvård o. d. bestridas
av anslagsmedel (grundbidrag). Hundskolans kostnader bör minska jämfört
med i dag med hänsyn bl. a. till den minskade produktionen av hundar. Bl. a.
på grund av den pågående utredningen om finansiering av djursjukhusen
m. m. är försvarsministern f. n. inte beredd att ta ställning till djursjukhusets
finansiering m. m. Övriga kostnader skall täckas genom intäkter. Detta kan
innebära att högre priser än i dag måste tas ut på skolans produkter.

För att anpassningen av organisationen till en lägre verksamhetsnivå skall
klaras bör enligt försvarsministern skolan under en övergångsperiod få ett
driftbidrag utöver grundbidraget. Bidraget för skolans verksamhet under
budgetåret 1977/78 om sammanlagt 4 milj. kr. innefattar såväl grund- som
driftbidrag (prop. 1976/77:74 bil. 1, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).
Driftbidraget bör successivt minska. Försvarsministern är f. n. inte beredd att
ta ställning till i vilken takt minskningen skall ske. Skolans verksamhet bör
dock planeras i syfte att göra det möjligt att minska driftbidraget med 1 milj.
kr. per år. Han förutsätter därvid att nödvändiga åtgärder vidtas för att
ytterligare effektivisera och rationalisera verksamheten. Han räknar vidare
med att priserna anpassas med hänsyn till skolans kostnads- och försäljningsutveckling.

Försvarsministerns bedömning av bl. a. hundproduktionens framtida
omfattning innebär att en reducering av personalen kan bli nödvändig inom
alla enheter vid hundskolan. Det är emellertid, anför han, f. n. inte möjligt att
precisera omfattningen av denna reducering. Antalet anställda bestäms bl. a.
av efterfrågan på och avsättningen för skolans produkter. Enligt hans mening
bör samtliga tjänster vid skolan i fortsättningen besättas med civila arbetstagare.
Skolans funktioner för planering och administration bör förstärkas. En
ny heltidstjänst för dessa ändamål bör inrättas, varvid nuvarande kostnader
för en ekonomisk konsult kan utgå.

Arbetsgruppen har pekat på att det kan vara möjligt att förlägga uppfödning
av försöksdjur och karantänplatser för importerade hundar till hundskolan.
Enligt arbetsgruppen skulle detta kunna ge sysselsättning för en mindre del
av dem som blir övertaliga vid en minskad produktion. Frågan om
uppfödning av försöksdjur liksom frågan om karantänverksamhet bereds
f. n. inom jordbruksdepartementet. Om uppfödning av försöksdjur kommer
till stånd anser försvarsministern efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
att denna verksamhet bör förläggas till hundskolan. Därigenom
kan en del av de arbetstagare som blir övertaliga när produktionen av
minhundar upphör beredas sysselsättning.

FöU 1977/78:1

Mot bakgrund av att minhundorganisationen avvecklas, att avnämarstrukturen
förändras samt att djursjukhuset i allt större omfattning lämnar stöd åt
civila myndigheter och allmänheten föreslås att skolans benämning den 1 juli
1978 ändras till statens hundskola. Frågan om ändrad departementstillhörighet
för hundskolan bör enligt propositionen övervägas slutligt i samband
med att man behandlar frågorna om försöksdjursuppfödning och karantänverksamhet
för importerade hundar.

Motionerna

I motionen 1976/77:1460 av Ivar Högström m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts rörande
finansieringen av försvarets hundskola. Motionärerna erinrar om att
försvarsministern i propositionen 1976/77:74 bil. 1 (s. 210) angav att
regeringen avsåg att lämna riksdagen förslag om bl. a. inriktning och
organisation av skolans verksamhet och att han i det sammanhanget uttalade
att verksamheten vid skolan måste inriktas på att bli självbärande så snart
som möjligt. Motionärerna vänder sig mot detta uttalande. De anser att
erfarenheterna från de gångna åren visar att detta inte har varit möjligt. En
övergång härtill skulle kunna få sådana konsekvenser för prissättningen att
verksamhetens bestånd skulle kunna äventyras. Även fortsättningsvis bör
därför anslagsmedel från försvarshuvudtiteln utgå till hundskolan.

I motionen 1977/78:1 av Ivar Högström m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts rörande
driftbidrag till försvarets hundskola. I motionen anförs att vad som hävdas i
motionen 1976/77:1460 har styrkts av det material som kommit fram senare.
I den anslagsframställning för budgetåret 1978/79 som hundskolans styrelse
har lämnat till regeringen framgår att det blir nödvändigt med kraftiga
prishöjningar och reducering av personalen för att uppnå regeringens krav på
en minskning av driftbidraget med 1 milj. kr. om året. Priserna på dresserade
hundar föreslås höjas med mellan 25 och 76 % beroende på hundtyp.
Personalen behöver reduceras med 21 personer. Enligt motionärernas
mening är det av vikt att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/
77:157 klart uttalar sig mot en neddragning av driftbidraget och därmed mot
de prishöjningar och avskedanden som regeringsförslaget innebär.

I motionen 1977/78:2 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna

1. vad i motionen anförts beträffande grundbidrag till försvarets hundskolas
verksamhet,

2. att hundskolan bör erhålla täckning för djursjukhusverksamheten
enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i Skara,

3. att försvarsmakten i första hand bör lösa byggnads- och materielbevakningsuppgifter
genom bevakningshundar,

4. att uppfödning av försöksdjur vid hundskolan igångsätts redan under

FöU 1977/78:1

nästa budgetår,

5. att hundskolan bör läggas under jordbruksdepartementets ansvarsområde.

I motionen framhålls att det inte är realistiskt att kräva att skolans
verksamhet skall vara självbärande. Grundbidraget bör helt täcka kostnaderna
för forsknings- och utredningsarbete beträffande avel och dressyr,
kostnaderna för studiebesök och upplysningsservice samt motsvarande andel
av kostnaderna för administration, byggnader, inventarier, fordon, resor och
transporter. Det är realistiskt att räkna med att upp till ca 50 % av skolans
kostnader skall täckas genom anslag över statsbudgeten. Motionärerna anser
vidare att man inte heller lår full kostnadstäckning för djursjukhuset. I
avvaktan på resultaten av pågående utredning om statliga djursjukhus bör
skolan få bidrag för driften av sjukhuset enligt samma regler som gäller för
djursjukhuset i Skara. Enligt motionärerna är det ett av skolans nyckelproblem
att finna en långsiktig, säker avsättning förs. k. lågkvalificerade hundar.
Enligt motionärernas uppfattning är det därför ytterst angeläget att försvaret i
första hand löser sitt behov av bevakning för byggnader och materiel genom
bevakningshundar. Slutligen erinrar motionärerna om att utvecklingen vid
skolan klart och tydligt pekar på att verksamheten kommer att domineras av
en produktion som har anknytning till jordbruksområdet och endast i mindre
grad till försvarsmakten. När den nya organisationen för skolan skall
fastställas bör därför steget tas fullt ut och skolan läggas under jordbruksdepartementet.
Det ankommer, framhåller motionärerna, visserligen på regeringen
att avgöra detta, men riksdagen bör enligt deras uppfattning uttala sin
mening i frågan.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av den verksamhet
som bedrivs vid försvarets hundskola. De tjänstehundar som dresseras vid
skolan är till gagn på skilda områden av samhällslivet. Särskilt viktig och
angelägen är enligt utskottets mening produktionen av ledarhundar. Med
hjälp av dem kan många synskadade föra ett aktivare och rörligare liv än de
annars skulle kunna göra.

Dressyr av olika slags tjänstehundar sker i vårt land väsentligen i
samhällets regi. Med hänsyn till omfattningen är det naturligt att den sker vid
en och samma anläggning. Verksamheten kan därigenom drivas rationellt
och avelsarbetet främjas.

Utskottet tillstyrker de riktlinjer för verksamheten m. m. vid hundskolan,
som förordas i propositionen. Detta innebär bl. a. att skolan bör dimensioneras
för en produktion av omkring 155 hundar per år. Utskottet vill dock
liksom försvarsministern framhålla att förändringar i produktionsförutsättningar
och efterfrågan på hundar bör kunna påverka inriktningen av
verksamheten vid skolan.

FöU 1977/78:1

I det följande tar utskottet upp vissa frågor till närmare behandling. Först
behandlas frågan i vilken utsträckning verksamheten vid skolan skall vara
självbärande.

Enligt gällande ordning skall man eftersträva full kostnadstäckning vid
prissättningen av hundskolans produkter samtidigt som skolan garanteras
viss fast avsättning. Som framgår av redogörelsen i det föregående har man
inte lyckats med detta. Skolan får därför sedan några år tillbaka statliga bidrag
från de huvudtitlar i statsbudgeten över vilka man finansierar inköp av
hundar. För innevarande budgetår uppgår dessa bidrag till sammanlagt 4 milj.
kr.

I propositionen 1976/77:157 föreslås ett system som innebär att kostnader
som inte direkt avser hundproduktion, utbildning, veterinärvård o. d. delvis
skall bestridas genom ett särskilt anslag (grundbidrag). Övriga kostnader
avses bli täckta genom intäkter från skolans kunder.

I motionerna 1976/77:1460 (s), 1977/78:1 (s) och 1977/78:2 (c), yrkandet 1,
vänder sig motionärerna mot principen om självbärande verksamhet vid
skolan.

Utskottet anser att den nu gällande principen om full kostnadstäckning -godkänd av riksdagen år 1970 (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr 1970:419) -måste frångås i den framtida verksamheten vid skolan. Erfarenheten från de
gångna åren visar klart att det inte är möjligt att tillämpa denna princip. Vissa
kostnader som inte direkt avser produktionen bör - som också föreslås i
propositionen - bestridas över anslag i statsbudgeten. Utskottet förutsätter att
en noggrann analys av dessa kostnader kommer att göras som underlag för
beräkning av grundbidraget. I samband därmed bör också göras en fördelning
av bidraget på olika huvudtitlar. Grundbidraget bör vara så avpassat att
skolans verksamhet vid en effektiv och kostnadsmedveten drift inte
äventyras. Under en övergångstid torde det bli nödvändigt att dessutom ge
skolan ett särskilt driftbidrag. Även detta bör beräknas med hänsyn till att
andra samhällssektorer än det militära försvaret drar nytta av skolans
verksamhet. Vad utskottet har anfört om statsbidrag till hundskolan bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1977/78:2 (c) hävdas vidare att hundskolan, i avvaktan på
resultatet av pågående utredning om statliga djursjukhus, bör få täckning för
djursjukhusverksamheten enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i
Skara. Enligt vad utskottet har inhämtat är verksamheten vid djursjukhusen i
Skara och Sollefteå inte helt jämförbara. Bl. a. bedrivs vid sjukhuset i Skara
viss utbildning av veterinärer. Utskottet delar försvarsministerns uppfattning
att frågan om finansieringen av djursjukhuset vid hundskolan bör avgöras
först när resultatet av pågående utredning av djursjukhusens finansiering
föreligger.

I motionen 1977/78:2 (c) behandlas också svårigheterna att finna avsättning
för lågkvalificerade tjänstehundar. Motionärerna anser att försvars -

FöU 1977/78:1

makten i första hand bör lösa byggnads- och materielbevakningsuppgifter
genom bevakningshundar.

Bland ett antal unghundar som har inköpts eller avlats fram vid skolan kan
endast en mindre del ges kvalificerad dressyr. Det är därför angeläget att finna
avsättning även för mindre kvalificerade tjänstehundar. En del av dessa har
hittills använts för att möta efterfrågan på hundar för bevakning av hangarer
m. m. inom det militära försvaret. Denna efterfrågan minskar beroende på att
man i allt större utsträckning installerar tekniska bevakningshjälpmedel vid
flygflottiljer m. m. Utskottet har viss förståelse för hundskolans svårigheter i
detta avseende men anser sig inte böra förorda att riksdagen uttalar sig enligt
motionsförslaget.

I detta sammanhang vill utskottet peka på att den pågående forskningen
inom avelns område på sikt bör komma att bidra till att antalet hundar för
kvalificerad dressyr ökar och att problemet med avsättningen av lågkvalificerade
hundar därigenom kan bli mindre.

I motionen 1977/78:2 (c) behandlas också frågan om uppfödning av
försöksdjur vid hundskolan. Motionärerna önskar att uppfödning av försöksdjur
vid skolan skall sättas i gång redan budgetåret 1978/79. Inom
jordbruksdepartementet bereds f. n. ett utredningsförslag i ämnet. Proposition
kommer att föreläggas riksdagen våren 1978. Riksdagen bör enligt
utskottets mening ta ställning i denna fråga i samband med behandlingen av
propositionen.

I motionen 1977/78:2 (c) yrkas slutligen att riksdagen skall uttala att skolan
bör tillhöra jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Hundskolan i Sollefteå inrättades ursprungligen för att tillgodose försvarsmaktens
behov av tjänstehundar. Skolans verksamhet har successivt inriktats
på att tillgodose behovet av dresserade hundar även för andra områden.
Detta kom till uttryck i den organisation av skolans verksamhet som
beslutades av 1970 års riksdag. Ett ytterligare steg i den riktningen har tagits
genom det nu framlagda förslaget. Enligt detta kommer i framtiden endast en
mindre del av hundskolans produktion att levereras till försvarsmakten.
Utskottet anser det därför vara naturligt att skolan förs över från försvarsdepartementet
till annat departement. Utskottet vill dock inte föreslå
riksdagen att nu göra ett uttalande i denna fråga. Den bör som föreslås i
propositionen övervägas slutligt i samband med att man tar ställning till
frågorna om försöksdjursuppfödning och karantänverksamhet för importerade
hundar.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det är angeläget att personalfrågorna
sköts med stor omsorg i samband med att man ändrar hundskolans
organisation. Det svåra sysselsättningsläget i regionen gör detta särskilt
viktigt. Personal som inte längre kan behållas vid skolan bör lämna denna i
samband med naturlig avgång eller omplacering. Inom försvaret finns
resurser och rutiner för aktiv medverkan vid sådan omplacering.

FöU 1977/78:1

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 2, om
täckning av kostnader för djursjukhusverksamheten vid försvarets
hundskola,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 3, om
bevakningshundar för byggnads- och materielbevakningsuppgifter,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 4, om
uppfödning av försöksdjur,

4. att riksdagen avslår motionen 1977/78:2, yrkandet 5, om
hundskolans departementstillhörighet,

5. att riksdagen med anledning av propositionen samt motionerna
1976/77:1460, 1977/78:1 och 1977/78:2, yrkandet 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
statsbidrag till hundskolan,

6. att riksdagen godkänner de av föredragande statsrådet förordade
riktlinjerna för verksamheten m. m. vid försvarets hundskola,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra vad
som har förordats.

Stockholm den 22 november 1977

På försvarsutskottets vägnar

PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Georg Pettersson (c),
Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson (fp). Gudrun Sundström (s), Roland
Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert Hedberg (s),
Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Yvonne Hedvall (m).

GOTAB 57023 Stockholm 1977