Med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1976/77:JoU34 Jordbruksutskottet)

JoU 1976/77: 34

Jordbruksutskottets betänkande
1976/77: 34

med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

DRIFTBUDGETEN
Jordbrukets rationalisering m. m.

1. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet
tillstyrker regeringens i propositionen 1976/77: 125 bilaga 9 (jordbruksdepartementet)
under punkten B 6 (s. 33—34) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen medger att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftlån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. samt lån till inköp av
avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 383 000 000
kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
17 000 000 kr., till rennäringens rationalisering m. m. 2 500 000
kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.

2. Stöd till skärgårdsföretag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 17 (s. 34—35) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti för
lån till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst
4 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag till skärgårdsföretag
beviljas med sammanlagt högst 3 000 000 kr.

3. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län.

Regeringen har under punkten B 18 (s. 35—37) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om inriktningen av arbetet
för att främja jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län,

2. till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens
län på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

1 Riksdagen 1976/77.16 sami. Nr 34

JoU 1976/77: 34

Motionerna

I motionen 1976/77: 1559 av herr Lövenborg (—) hemställs 1. att
riksdagen begär att regeringen utfärdar direktiv till Norrbottendelegationen
att också pröva frågan om upprättandet av statliga såväl som kooperativa
jordbruks- och trädgårdsanläggningar och inleda försöksverksamhet
i detta syfte, 2. att riksdagen till Särskilt stöd till jordbruk och
skogsbruk m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000
kr., 3. att riksdagen uttalar att beslutanderätten över medlen i fråga bör
delegeras till Norrbottendelegationen.

I motionen 1976/77: 1599 av herr Lundkvist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om grunder för stödverksamheten till jordbruk och skogsbruk i
Norrbottens län.

Utskottet

Under förevarande rubrik tar regeringen upp frågan om särskilt stöd
till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens län för innevarande
budgetår. Något anslag för detta ändamål finns inte tidigare uppfört i
statsbudgeten.

Föredraganden framhåller att betydande statliga insatser redan nu
görs för att främja jordbruket och skogsbruket i norra Sverige. Dessa
har emellertid inte kunnat hindra en fortsatt krympning av åkerarealen.
För att bättre utnyttja tillgängliga produktionsresurser och därmed öka
sysselsättningen föreslås att statliga insatser med en delvis annan inriktning
nu prövas i en försöksverksamhet. Det är enligt föredragandens
mening lämpligt att projekt inom ramen för denna verksamhet initieras
av den i slutet av förra året tillsatta Norrbottendelegationen. Projekten
bör främja sådan produktion inom de nämnda näringarna som har goda
naturliga förutsättningar inom länet.

Det bör enligt propositionen vara en viktig uppgift för delegationen
att ange metoder för hur man skall gå till väga för att inom avgränsade
områden i ett sammanhang sätta i stånd den åkermark som är av god
beskaffenhet. Vidare bör man pröva hur lämpliga brukningsenheter
skall bildas av dessa arealer. Därvid bör också tillses att brukningsenhetema
får skogsmark i lämplig utsträckning.

Det ingår i delegationens uppdrag att även principiellt överväga riktlinjer
för uppbyggnaden av olika typer av jordbruksföretag lämpade för
länets förhållanden, främst mjölkproduktionsföretag. Norrbotten har
goda förutsättningar för bl. a. potatisodling, köksväxtodling och bärodling.
Enligt propositionen är det angeläget att delegationen prövar
hur dessa produktionsgrenar kan utvecklas i specialiserad form eller
kombinerade med annan produktion. Delegationen bör särskilt uppmärksamma
frågan om hur dessa produkter skall uppsamlas, eventuellt
förädlas samt marknadsföras.

JoU 1976/77: 34

Som exempel på åtgärder som delegationen bör pröva inom skogsbrukets
område nämns större vattenavledningsprojekt som berör många
markägare. Från sysselsättningssynpunkt anses det vidare angeläget att
få prövat olika kombinationer mellan jord- och skogsbruk och andra
näringsgrenar. Bl. a. utgör småindustri, hantverk och turism i vissa fall
lämpliga komplement till jord- och skogsbruk. I propositionen erinras
om att man vid utformningen av stödet till skärgårdsföretag tagit fasta
på detta förhållande.

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att ett
program för ökad sysselsättning i Norrbottens län även bör innehålla
åtgärder inom de areella näringarna. Stora delar av den åkerareal som
tagits ur bruk under senare år utgör en värdefull produktionsresurs som
därvid bör utnyttjas. Sådana marker lämpade för jordbruksproduktion
återfinns såväl i kustbygden som i inlandet. En inventering som lantbruksnämnden
i länet genomfört i Pajala kommun visar t. ex. att åkerarealen
skulle kunna fördubblas genom lämpliga iståndsättningsåtgärder
på nedlagd åker. Sysselsättningen i länets glesbygder kan även främjas
genom en ökad satsning på andra näringsgrenar som lämpar sig för dessa
områden, t. ex. småindustri, hantverk och turism. Dessa verksamheter
kan ofta vara ett lämpligt komplement till jord- och skogsbruk. Härigenom
ökas möjligheterna för befolkningen att få heltidssysselsättning året
om. Regeringens i det föregående redovisade förslag rörande en av Norrbottendelegationen
initierad försöksverksamhet i nämnda hänseende kan
utskottet för sin del biträda. Regeringens beräkning av medelsbehovet
för försöksverksamheten föranleder heller ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet tillstyrker alltså att ett reservationsanslag av 15 milj. kr.
anvisas på tilläggsbudget för ändamålet. Detta innebär bl. a. att utskottet
inte funnit sig böra tillstyrka i motionen 1559 framlagt förslag om
ytterligare anslagsanvisning under punkten med 10 milj. kr. för uppbyggnaden
av vissa statliga såväl som kooperativa jordbruks- och trädgårdsanläggningar.

Enligt direktiven till delegationen bör dess arbete inriktas på konkreta
objekt. Som framhålls i propositionen är det därvid angeläget att detta
sker i samråd med berörda myndigheter, kommuner och företag. På
delegationen bör ankomma att föreslå vilka i detta sammanhang aktuella
projekt som skall genomföras samt att utvärdera erfarenheterna
av dessa.

Enligt motionen 1599 är det självfallet angeläget att även sysselsättningsmöjligheterna
i jordbruk och skogsbruk tillvaratas. Utgångspunkten
måste därvid vara att utkomstmöjligheterna erhålls i rationella och på
sikt bestående företag.

Mot denna bakgrund framhåller motionärerna att reglerna för det
föreslagna stödet till jordbruk och skogsbruk i Norrbottens län bör utformas
så att de inte hindrar uppbyggnaden av långsiktigt rationella

lt Riksdagen 1976/77.16 sami. Nr 34

JolJ 1976/77: 34

jordbruks- och skogsbruksföretag under de förhållanden som råder i
länet. Vidare bör klart sägas ut att de föreslagna åtgärderna skall vara
ett komplement till, och inte ett surrogat för, andra sysselsättningsbefrämjande
åtgärder och en aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik.
Enligt motionen kan det också, framförallt i norra Sveriges inland,
finnas skäl att till företag som inte kan uppfylla kraven på rationell
drift utge ett särskilt regionalpolitiskt jordbruksstöd där det finns möjligheter
att i kombination med andra sysselsättningsmöjligheter bereda
en heltidssysselsättning.

Utskottet kan inte finna annat än att det bör vara möjligt att i den
av utskottet förordade försöksverksamheten i allt väsentligt tillgodose
här redovisade synpunkter i motionen 1599. Något särskilt uttalande
härom från riksdagens sida finner utskottet därför inte erforderligt.

Enligt föredraganden är det angeläget att besluten så långt möjligt
fattas på länsplanet. För att detta skall bli möjligt och för att
regeringen inte skall behöva fatta beslut i varje enskilt fall bör regeringen
fastställa grunderna för stödet. Enligt föredraganden bör dessa
grunder utformas efter förslag av delegationen.

Angelägenheten av att administrationen av ifrågavarande stödverksamhet
anknyts till länet betonas i såväl motionen 1559 som 1599. Enligt
den förstnämnda motionen måste det riktiga vara att Norrbottendelegationen
och dess jordbruksgrupp tillerkänns rätten att besluta om
aktuella projekt och om medlens fördelning. Enligt motionen 1599 bör
det vara länsstyrelsen som fattar erforderliga beslut i dessa stödärenden
sedan regeringen efter förslag av Norrbottendelegationen fastställt
reglerna. Därmed skapas, enligt motionärernas mening, garantier för
att det nödvändiga samarbetet mellan olika länsorgan förankras i beslut
av det för den regionalpolitiska utvecklingen inom länet ansvariga
organet. Beredningen av ärendena inför länsstyrelsens sammanträde bör
enligt motionen sammanhållas av lantbruksnämnden.

Enligt propositionen skall detaljplaneringen och genomförandet av
de projekt som Norrbottensdelegationen föreslår handhas av lantbruksnämnden
och skogsvårdsstyrelsen i länet. Utskottet finner för sin del
en sådan uppläggning av arbetet naturlig, eftersom man därvid anknyter
till befintliga organ med etablerad administrativ ordning. Utskottet
vill understryka att det är angeläget att de föreslagna projekten genomförs
snabbt och inte försenas vid handläggningen. Den satsning
som statsmakterna gör i Norrbotten skall ske under kort tid, vilket
kräver stora insatser från de nämnda länsorganen. Dessa måste därför
förses med tillfredsställande resurser för ändamålet. Vidare finner utskottet
det naturligt att arbetet organiseras på sådant sätt — t. ex. genom
att en särskild arbetsenhet bildas vid var och en av de berörda
myndigheterna för arbetet med delegationens projekt — att de ordinarie
arbetsuppgifterna ej hindrar den av delegationen initierade verk -

JoU 1976/77: 34

samheten liksom att denna ej heller medför att de ordinarie uppgifterna
åsidosätts. Nämnda arbetsenheter bör lämpligen tillsättas efter
förslag av delegationen. Utskottet förutsätter självfallet att ett nära
samarbete kommer till stånd mellan såväl delegationen, de verkställande
myndigheterna som länsstyrelse och övriga berörda länsorgan.

Enligt utskottets mening bör den av utskottet förordade lösningen
av organisationsfrågan vara ägnad att skapa garantier för att de för
Norrbottens län ifrågasatta åtgärderna på nu förevarande område jämväl
skall få sådan effekt som efterlyses i motionen 1599.

När det gäller yrkandet i motionen 1559 om överförande av beslutsrätten
i hithörande ärenden till Norrbottendelegationen vill utskottet i
detta sammanhang framhålla att delegationen är ett beredningsorgan,
som närmast har karaktären av en utredning. Den är sålunda inte uppbyggd
vare sig personellt eller materiellt för att utöva en beslutande
myndighetsfunktion.

Under hänvisning till vad utskottet anför hemställer utskottet
att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:
1599 samt med avslag på motionen 1976/77: 1559, yrkandena
1 och 3, godkänner vad i propositionen och av utskottet förordats
om inriktningen av arbetet för att främja jordbruk och
skogsbruk m. m. i Norrbottens län,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1976/77: 1559, yrkandet 2, till Särskilt stöd till jordbruk
och skogsbruk m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr.

Diverse

4. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har
under punkten J 2 (s. 37—40) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om statsbidrag till följd av
stormskador på fiskeredskap under år 1976,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på tillläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1976/77:517 av herr Johansson i Simrishamn m. fl. (s)
föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning och förslag
rörande de framtida formerna för ersättningar till yrkesfisket på.
grund av skador på eller förlust av fiskeredskap, i enlighet med vad i
motionen anförts.

Knrtnnp■ S S rnH 90

JoU 1976/77: 34

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning
för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av
kammarkollegiet som får disponera dem i enlighet med förekrifter som
regeringen meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget
gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar
(prop. 1960: 2, SU 1960: 17, rskr 1960: 59; prop. 1967: 105, JoU
1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare
vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel
med 50 % av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande fall
öka bidraget till 90 % av nämnda belopp. För skadebelopp som understiger
visst belopp, f. n. 1 500 kr., utgår i regel inte något bidrag.

Redskapsskador till följd av svåra stormar har under senare år
drabbat yrkesfisket, huvudsakligen ålfisket, vid flera tillfällen. Efter
en ovanligt svår storm över södra Sverige i oktober 1967 anvisade riksdagen
år 1968 (prop. 1968: 105, JoU 1968: 24, rskr 1968: 215) på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 ett reservationsanslag
av 1,4 milj. kr. under förevarande anslagsrubrik för bidrag till fiskare
som vid stormen förlorat fiskeredskap eller fått redskap skadade och som
på grund härav behövde sådant bidrag för att kunna fortsätta med yrkesfiske.
Ersättningar från anslaget har även utgått för stormskador
på fiskeredskap som inträffat åren 1969, 1971, 1973 och 1975. Totalt
har för åren 1967—1975 anvisats 3 430 000 kr. från anslaget för detta
ändamål.

Skadorna på fiskeredskap till följd av stormar i oktober 1976 var
som framgår av propositionen ovanligt omfattande. Skadorna har beräknats
till i runt tal 6,3 milj. kr. Beloppet avser såväl större, svårbärgade
redskap som mindre redskap, vilka kan tas upp på någon eller några
timmar.

Föredraganden finner det skäligt att bidrag utgår för att ersätta eller
reparera de större, fasta fiskeredskap såsom ålbottengarn, ålflytgarn
o. d. vilka vanligen inte hinner bärgas i tid före en storm. För
mindre, fasta fiskeredskap som kan bärgas på någon eller några få
timmar bör ersättning utgå endast om stormen kommit så överraskande
att bärgning inte rimligen kunnat medhinnas. Bidrag bör beräknas
endast på den del av det totala skadebeloppet som överstiger 1 500 kr.

Systemet med behovsprövning av ersättningar till följd av stormskador
på fiskeredskap har föranlett kritik från fiskerinäringens sida.
Kritiken går främst ut på att ersättningarna till övervägande del kommer
binäringsfisket till godo och att handläggningen av ersättningsärendena
tar lång tid. Enligt föredragandens mening är tiden mogen
att överväga en annan form för ifrågavarande ersättningar som mera

JoU 1976/77: 34

har karaktären av försäkring. Fiskerikommittén kommer att ta upp
denna fråga.

Som en tillfällig åtgärd i avvaktan på en lösning av frågan om försäkring
förordas i propositionen att bidrag med anledning av 1976 års
stormskador får utgå utan behovsprövning med 60 % av tidigare angiven
del av skadebeloppet. För annan bidragsgivning från anslaget
avses hittillsvarande principer gälla.

Efter upprepade stormskador ett antal år och en starkt försämrad
lönsamhet under år 1976 befinner sig ålfisket på ost- och sydkusten nu
i ett utsatt läge. Utskottet har därför inte något att erinra mot regeringens
förslag under förevarande punkt. I enlighet härmed föreslår utskottet
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag
till följd av stormskador på fiskeredskap under år 1976. Anslaget
bör som regeringen föreslår på tilläggsbudget tillföras 3 milj. kr.
för innevarande budgetår.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 517 har framställts
önskemål om utredning och förslag rörande de framtida formerna
för ersättningar till yrkesfisket på grund av skador eller förlust av fiskeredskap.
Av det föregående framgår att fiskerikommittén kommer att
behandla hithörande spörsmål. Syftet med motionsyrkandet är därmed
tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till
följd av stormskador på fiskeredskap under år 1976,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

3. anser motionen 1976/77: 517 besvarad med vad utskottet anfört.

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

5. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten 16 (s. 40—41) och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen uppförd
kostnadsram i enlighet med vad som förordats i propositionen,

JoU 1976/77: 34

2. godkänner vad i propositionen förordats angående bestridande
av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m.

Stockholm den 12 maj 1977

På jordbruksutskottets vägnar
BERTIL JONASSON

Närvarande: herrar Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m)*, fru
Theorin (s)*, fru Lundblad (s), herrar Lindberg (s), Wictorsson (s), Andersson
i Ljung (m), Olsson i Edane (s), fru Fredrikson (c), herrar
Strömberg i Vretstorp (s), Adolfsson (m)*, Hallenius (c), Johnsson i
Mölndal (c), fru Anér (fp)* och fru Radesjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid punkten 3 (Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens
län) av

fru Theorin, fru Lundblad, herrar Lindberg, Wictorsson, Olsson i
Edane, Strömberg i Vretstorp och fru Radesjö (samtliga s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt
propositionen” och på s. 5 slutar med ”motionen 1599” bort ha följande
lydelse:

Enligt propositionen (lika med utskottet) — -> i länet.

Utskottet, som delar uppfattningen att det är angeläget att besluten så
långt möjligt fattas på länsplanet, anser det i och för sig naturligt att
beredningen av hithörande ärenden tas om hand av lantbruksnämnd
resp. skogsvårdsstyrelsen. Man skall dock vara klar över att det här rör
sig om ett program med huvudsaklig inriktning på sysselsättningsfrämjande
åtgärder av stor betydelse för den regionala utvecklingen inom
länet. Samtidigt är det en ny, i berörda delar av landet hittills oprövad
konstruktion av stödverksamheten. Möjligheter till konflikter mellan
denna och andra i länet tidigare etablerade stödformer kan då inte uteslutas.
Det förefaller inte helt klart hur man i propositionen tänkt sig
att den närmare samordningen av hithörande åtgärder skall ske. I förevarande
sammanhang vill utskottet erinra om den allt större betydelse
som den regionala samhällsförvaltningen fått framför allt genom statsmakternas
beslut om en aktiv regionalpolitik och samhällsplanering.
En huvudlinje i reformsträvandena har varit att stärka länsstyrelsernas

JoU 1976/77: 34

ställning genom att anpassa deras organisation och arbetsformer till nya
krav. Länsstyrelsen har sålunda att svara för den statliga förvaltningen
i länet med uppgift att främja dess utveckling och befolkningens bästa
samt verka för att statlig samt primär- och landstingskommunal verksamhet
samordnas och anpassas till de regionala målen. Mot nu angivna
bakgrund finner utskottet starka skäl för att det, såsom anförs i
motionen 1599, bör vara länsstyrelsen som fattar de erforderliga besluten
i den nu föreslagna stödverksamheten, sedan regeringen efter
förslag av Norrbottendelegationen fastställt grunder för stödet. Därmed
skapas, vilket också motionärerna framhåller, garantier för att det nödvändiga
samarbetet mellan olika länsorgan förankras i beslut av det för
den regionalpolitiska utvecklingen inom länet ansvariga organet.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

l.med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:
1599 samt med avslag på motionen 1976/77: 1559, yrkandena
1 och 3, godkänner vad utskottet förordat om inriktningen av
arbetet för att främja jordbruk och skogsbruk m. m. i Norrbottens
län,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770034

■ : v,r

i - -T

- ; •' ,{p' ' o! k.\a v ’ ~

•* é *t ; •' ^ ! it ■' ’ <’ ' ' '"•/ i “ * ' *• i "•»'i--*- »v.

t J * i > ^ ‘ ij? " * "■ ** t £/ / -

läfe

r • , . J > t •*«,- ST-'' -• '*

■; ' - : ■

' .Ms »'s:/£■..■"-■ ■ • 'i' .;_9^;/crui{ ^ ■■•$?•_

% , , * fl U |S’ fXiö. * t' j' "j k, ' It”

. ‘

■ : ' vl*-..- •■

■ : ■-■• H- -Ji-t » ■' '-' I ■ -•■ '■

Z<s- • '