Med anledning av propositionen 1976/77:105 om åtgärder för textiloch konfektionsindustrierna jämte motioner (Betänkande 1976/77:NU41 Näringsutskottet)

NU 1976/77:41

Näringsutskottets betänkande
1976/77: 41

med anledning av propositionen 1976/77:105 om åtgärder för textiloch
konfektionsindustrierna jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1976/77:105 (industridepartementet) framläggs förslag om
ytterligare industri- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna.
Näringsutskottet behandlar propositionen i vad avser
förslagen på det industripolitiska området. Förslag till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder behandlas av arbetsmarknadsutskottet (AU 1976/77:30).

I sammanhanget behandlar utskottet även propositionen 1976/77:100 bilaga
17 (industridepartementet) och propositionen 1976/77:61 om åtgärder
för den manuella glasindustrin, såvitt avser anslag till Företags- och branschfrämjande
åtgärder, samt propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet),
såvitt avser strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher.

Med anledning av propositionen, såvitt den behandlas av näringsutskottet,
har väckts fem motioner.

I detta sammanhang behandlar utskottet också två motioner som har
väckts under allmänna motionstiden och ett yrkande i en motion som har
väckts med anledning av propositionen 1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Propositionen 1976/77: 105

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås bl. a. extraordinära industripolitiska och arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna (tekoindustrierna).

På det industripolitiska området föreslås att särskilda strukturgarantier
skall kunna beviljas företag inom tekoindustrierna. Lån mot sådan strukturgaranti
skall vara ränte--och amorteringsfritt under två år och därefter
löpa med ränta och amorteras på längst tio år. I vissa fall skall sådant lån
kunna delvis avskrivas. För särskilda strukturgarantier föreslås en ram om
150 milj. kr. För räntebefrielse och avskrivning beräknas ramar om resp.
36 milj. kr. och 19 milj. kr. Särskilda strukturgarantier skall kunna beviljas
längst t. o. m. den 30 juni 1978. Statens industriverk avses få ansvaret för
garantigivningen.

Vidare föreslås att nu löpande program för stöd till rationaliseringsin 1

Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 41

NU 1976/77:41

vesteringar, exportfrämjande åtgärder, utbildning och konsultundersökningar
förlängs till att omfatta också budgetåret 1978/79. Dessutom föreslås
en resursmässig uppräkning för olika stödformer med sammanlagt 10 milj.
kr. för budgetåret 1977/78. För budgetåren 1977/78 och 1978/79 kommer
enligt förslaget sådant industripolitiskt stöd att kunna utgå med totalt ca
110 milj. kr.

På det arbetsmarknadspolitiska området föreslås ett särskilt tidsbegränsat,
konjunkturelit betingat sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft.

Förslag

1 bilaga 1 till propositionen föreslås i första hand (s. 27) att riksdagen
godkänner de av chefen för industridepartementet förordade riktlinjerna
för industripolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna.

Vidare framläggs förslag om vissa anslag för budgetåret 1977/78. Under
angivna punkter föreslås:

B 7. Företags- och b ranschf rä m jande åtgärder
(s. 28)

att riksdagen till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret
1977/78 under fjortonde huvudtiteln utöver i propositionen 1976/77:61 föreslaget
reservationsanslag anvisar ytterligare 10000 000 kr.

B 9. Kostnader för räntebefrieIse vid strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher

(s. 28 f.)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse
i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär
åtaganden om högst 120 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett med 2 225 000 kr. sänkt reservationsanslag av 1000 000 kr.

B 15. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda
s t r u k t u r g a r a n t i e r för textil- och konfektionsindustrierna
ts. 29)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse
i form av särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna,
som innebär åtaganden om högst 150 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textiloch
konfektionsindustrierna för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.

NU 1976/77:41

B 16. Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda
strukturgarantier för textil- och konfekt
i o n s i n d u s t r i e r n a (s. 29 f.)

att riksdagen till Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1977/78
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000
kr.

Propositionen 1976/77:100

I propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) har regeringen
under punkten B 7 (Företags- och branschfrämjande åtgärder) (s. 72)
såvitt här är i fråga föreslagit riksdagen att anvisa ett reservationsanslag
av 45 610 000 kr.

Vidare har regeringen under punkten B 9 (Kostnader för räntebefrielse
vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher) (s. 76) såvitt
här är i fråga föreslagit riksdagen att
dets bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten
förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier
innebär åtaganden om högst 155 000 000 kr.,
dels till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 3 225 000 kr.

Propositionen 1976/77:61

1 propositionen 1976/77:61 om åtgärder för den manuella glasindustrin
(industridepartementet) har regeringen med ändring av sitt förslag i propositionen
1976/77:100 bilaga 17 föreslagit riksdagen att till Företags- och
branschfrämjande åtgärder anvisa ett med 3 milj. kr. höjt reservationsanslag
av 48 610 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1976/77:1457 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,

1976/77:1474 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att även skinnkonfektionsindustrin erhåller samma
stöd som tekoindustrin i övrigt,

1976/77:1475 av herr andre vice talmannen Magnusson (m) och herr Ny 1*

Riksdagen 1976/7717 sami. Nr 41

NU 1976/77:41

hage (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att importlicensgivningen
för tekovaror tillämpas mer restriktivt och på fler varugrupper än hittills,

1976/77:1477 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de allmänna riktlinjer för samhällets aktiva medverkan i
tekoindustriernas strukturomvandling som föreslagits i motionen,

2. hos regeringen anhåller att initiativ tas i syfte att trygga de samhällskrav
som angivits i motionen och att regeringen för riksdagen redovisar sina
åtgärder med anledning härav senast i 1978 års budgetproposition,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
strukturgarantier till företag,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av initiativ för att påskynda de pågående förhandlingarna mellan
regeringen och vissa bomullsspinnerier,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regler för utgivande av statligt stöd för exportfrämjande åtgärder,

1976/77:1479 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av de större
textilkoncernerna,

2. hos regeringen hemställer om förslag om lokalisering av annan industri
än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden,

3. hos regeringen anhåller om att ett forskningsprojekt om tekobranschens
problem och framtid igångsätts,

4. godkänner i propositionen föreslagna stödåtgärder under förutsättning
av bifall till punkten 1 ovan och med beaktande av de villkor för det statliga
stödet som i övrigt anges i motionen.

De övriga motioner som behandlas här är följande:

1976/77:159 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), såvitt gäller hemställan
- med motivering i motionen 1976/77:162 - (3) att riksdagen beslutar
att strukturstödet till tekoindustrin även bör omfatta ett överförande
av resurser från tekoproduktion till andra produktområden,

1976/77:872 av fru Landberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att kommittén för utvärdering av prispolitiken får
i uppdrag att göra en utvärdering av påslagen i den textila beklädnadshandeln
och, om så erfordras, komma med förslag om ändring av prislagstiftningen,

1976/77:1446 av herr Brännström m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2)
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag under hösten 1977 om
lagstiftning rörande detaljhandelns prissättningsmetoder i vad avser textilbeklädnadshandel.

Motionen 1976/77:159 har i övrigt behandlats i näringsutskottets betänkanden
1976/77:26 och 1976/77:36.

NU 1976/77:41

Motionen 1976/77:1446 har i angiven del av försvarsutskottet överlämnats
till näringsutskottet. Den har i övrigt behandlats i försvarsutskottets betänkande
1976/77:11.

Motivering

I motionen 1976/77:1479 påpekas att den strukturella kris som drabbat
textil- och konfektionsbranschen (tekobranschen) inte har kunnat lösas trots
omfattande statliga stödinsatser. Detta beror på att stödåtgärderna inte har
byggt på en helhetsbedömning av branschens läge och utvecklingsmöjligheter.
Krav på samhällelig styrning av branschens verksamhet har inte ställts.
Kapitalisternas kortsiktiga vinstintressen har i det närmaste okontrollerat
fått styra branschens utveckling, säger motionärerna. De kritiserar förslagen
i propositionen, vilka enligt deras mening inte kommer att leda till några
som helst förbättringar för de anställda inom branschen. I stället föreslås
följande åtgärder. De stora textilkoncernerna bör förstatligas. De mindre
företagen bör stödjas för att deras fortsatta verksamhet skall tryggas och
för att de skall kunna förbättra arbetsförhållanden och arbetsmiljöer. Vidare
bör särskilda medel ställas till förfogande för forskning om tekobranschens
problem och framtid. Med hänsyn till att en stor del av tekobranschen
är koncentrerad till Sjuhäradsbygden anser motionärerna att statliga företag
bör förläggas till denna region.

Även i motionen 1976/77:1477 kritiseras förslagen i propositionen. I denna
föreslås inte några initiativ som innebär aktiva åtgärder från statsmakternas
sida i syfte att komma till rätta med de långsiktiga strukturella problemen,
säger motionärerna. Initiativen överlåts på företagen. Samhället har emellertid
ett avgörande ansvar för att försörjningsberedskapen på teko-området
kan upprätthållas. Målet bör vara att produktionen kan fortgå i företag som
på lång sikt är starka och utvecklingsbara, att den nödvändiga omställningen
sker i en takt som medger social trygghet för de berörda och att sysselsättningen
tryggas på de orter som drabbas av strukturrationalisering. Härför
krävs aktiva insatser från statens sida. Ett ökat samhälleligt ägarengagemang
kan i många fall visa sig vara en lämplig väg, anför motionärerna. De åtgärder
som vidtas bör utformas i nära samarbete med de anställdas organisationer.
Beträffande strukturgarantier hävdar motionärerna att enligt nu gällande
regler lån inte kan medges för intern omstrukturering som syftar till att
överföra tekoproduktion till annat branschområde. Denna fråga tas även
upp i motionen 1976/77:159. 1 den motivering till yrkandet som ges i motionen
1976/77:162 anförs att den nuvarande begränsningen av reglerna
för strukturstödet till tekoindustrierna är olycklig. Motionärerna anser att
det inte är fråga om att till varje pris behålla en tekoproduktion inom företagen
men att det framför allt gäller att trygga sysselsättningen för de
anställda. Om strukturstöd kan ges till åtgärder för omställning till annan
produktion med bibehållen sysselsättning för de anställda skulle detta vara

NU 1976/77:41

ett viktigt komplement till de arbetsmarknadspolitiska insatserna och till
tekostödet i övrigt.

Vidare påpekas i motionen 1976/77:1477 att många konfektionsföretag
övergår från att vara enbart producenter till att också marknadsföra varor
som importeras från egna företag i utlandet eller från utländska företag.
Utvecklingen tycks gå allt snabbare i denna riktning. Motionärerna anser
att bidrag till företagens export inte bör utgå för den del av exporten som
utgörs av vidareexport av från utlandet importerade konfektionsvaror.

Motionärerna tar även upp frågan om detaljhandelns metoder för prissättning
av tekovaror. De finner det vara konstaterat att nuvarande metoder
gynnar utländska produkter och är till nackdel för svenska produkter. Motionärerna
begär att detta problem snarast skall lösas och anser att det är
nödvändigt att lagstifta på området.

Frågan om prissättningen på tekovaror tas även upp i motionerna 1976/77:
872 och 1976/77:1446.1 den förra motionen erinras om att textildetaljhandeln
tillämpar ett system för prissättning med fasta procentuella pålägg. Härigenom
blir handelns pålägg i kronor räknat större för svensktillverkade varor
än för importerade varor. Motionärerna anser att det inte är möjligt att
genom prisstopp uppnå en för svensk tekoindustri och för konsumenterna
gynnsammare prissättning. En möjlighet att komma till rätta med problemet
vore att införa ett påläggsstopp och inom ramen för detta göra justeringar
av tillämpade pålägg. Den nuvarande prislagstiftningen medger inte ingripanden
av denna typ, säger motionärerna.

Liknande synpunkter förs fram i motionen 1976/77:1446. Motionärerna
anser att en rättslig reglering av den textila beklädnadshandelns prissättningsmetoder
är påkallad. Lagstiftningen bör vara av generell natur och
syfta till en omfördelning i påläggets storlek mellan inhemsk och utländsk
produktion. En övergång till krontalspåslag bör vara riktningsgivande.

I motionen 1976/77:1457 uttalas att en omstrukturering och rationalisering
av tekoindustrin är nödvändig om en inhemsk produktion skall kunna bibehållas.
Motionärerna understryker att det är viktigt att denna omstrukturering
sker i socialt acceptabla former. Staten bör härvid ha en stödjande,
planerande och samordnande roll. Näringslivet bör självt ta initiativ till
en omstrukturering. Någon ändrad ägarroll är inte aktuell, säger motionärerna.
Ett statligt övertagande helt eller delvis bör emellertid kunna accepteras
om viktiga samhällsintressen inte kan tillgodoses på annat sätt.

De problem som lågprisimport av tekovaror innebär för den svenska produktionen
behandlas i motionen 1976/77:1475. Motionärerna anför att förhållandena
i lågprisländerna i fråga om miljö, lönekostnader och social standard
ligger på en sådan nivå att priskonkurrensen från dessa länder inte
kan bemästras med de företagsekonomiska insatser som Sverige eller andra
västerländska länder kan göra. Motionärerna säger sig vara fullt medvetna
om att Sverige genom internationella avtal inte har full handlingsfrihet att
ingripa på det handelspolitiska planet. De anser dock att Sverige, som har
en i förhållande till andra länder stor lågprisimport, borde kunna inta en

NU 1976/77:41

mer restriktiv hållning till import av tekovaror från lågprisländer än vad
som hittills varit fallet.

I motionen 1976/77:1474 erinras om den svenska skinnbranschens problem.
Motionärerna anser att det är nödvändigt med stödåtgärder om en
livskraftig skinnkonfektionsindustri skall kunna bibehållas i Sverige.

Pågående utredningsarbete

Kommittén för utvärdering av prispolitiken (H 1976:06; ordförande: landshövding
Mats Lemne) tillkallades av handelsministern i december 1976.

I direktiven erinras inledningsvis om att det i juli 1975 uppdrogs åt en
sakkunnig att undersöka verkningarna i olika hänseenden av dels de åtgärder
som har vidtagits med stöd av allmänna prisregleringslagen (1956:236, ändrad
senast 1973:301) under i första hand åren 1972-1975, dels den prisövervakning
som har bedrivits under samma tid. Den sakkunnige har bedrivit
arbetet med biträde av ett antal experter. Handelsministern uttalar
att en utredning av det här slaget enligt hans mening bör göras av en kommitté
med flera ledamöter.

I direktiven anförs vidare följande. Kommittén bör inte bindas av några
detaljerade direktiv. Dess allmänna uppgift bör vara att klarlägga huruvida
de prisregleringsåtgärder som har vidtagits och den prisövervakning som
har bedrivits sedan år 1972 har haft åsyftad verkan samt i vilken utsträckning
sådana negativa sidoeffekter som ibland sägs förekomma har uppträtt. Därmed
avses i första hand konkurrenshämmande producentsamarbete och
snedvridande effekter på produktion och distribution.

Det har framkommit att prisstoppet på baslivsmedel genom sin långvarighet
har förorsakat vissa praktiska problem för såväl myndigheter som
företag. Kommittén bör snarast i ett särskilt betänkande föreslå åtgärder
som syftar till att undvika sådana problem. De allmänna överväganden
som kommittén därefter bör göra om behovet av prisreglering bör dock
självfallet omfatta även baslivsmedel. Kommitténs uppgift är i första hand
att utvärdera den förda prispolitiken. Det bör dock stå kommittén fritt att
komma med förslag till eventuella förbättringar av det nuvarande systemet
för prisövervakning och prisreglering.

Utskottet

Den snabba internationalisering av handeln som kännetecknar de senaste
decennierna har för de svenska textil- och konfektionsindustriema (tekoindustrierna)
inneburit en kraftigt ökad importkonkurrens och därmed sammanhängande
omfattande strukturella påfrestningar. Tekoindustriernas
möjligheter att stå emot detta ökade importtryck har försämrats genom
ett internationellt sett högt kostnadsläge. Ytterligare en faktorsom försvårat
för de svensktillverkade produkterna att konkurrera på hemmamarknaden
är omstruktureringen av detaljhandeln genom tillkomsten av starka inköps -

NU 1976/77:41

organisationer på konfektionsområdet. Produktiviteten inom tekoindustrierna
har ökat i snabb takt. Produktionsvolymen däremot har stagnerat.
Utvecklingen under den senaste tioårsperioden har medfört att antalet sysselsatta
i tekoindustrierna minskat kraftigt, från 90 000 år 1965 till 46 000
år 1976. För att underlätta en för tekoindustrierna nödvändig omställningsoch
anpassningsprocess har en rad åtgärder vidtagits från statsmakternas
sida. Dessa har varit av industri-, försörjningsberedskaps- samt sysselsättnings-
och regionalpolitisk natur. Syftet med de industripolitiska åtgärderna
har varit att stärka företagens lönsamhet och långsiktiga konkurrenskraft.
Det åtgärdsprogram som infördes i början på 1970-talet omfattar exportfrämjande
åtgärder, stöd till utbildning, bidrag till konsultundersökningar
(s. k. omställningsbidrag) och statliga lånegarantier (s. k. strukturgarantier).

Det industripolitiska stödet till tekobranschen i form av bidrag har under
budgetåren 1970/71-1975/76 totalt uppgått till ca 80 milj. kr. I propositionen
anges att under samma period inom tekoindustrierna har beviljats stöd i
form av bidrag med sammanlagt nära 300 milj. kr. Därtill skall, påpekar
industriministern, läggas direkt stöd i andra former än bidrag - lån och
statliga garantier - samt indirekta former av stöd, t. ex. genom statlig och
kommunal upphandling.

1 propositionen erinras om att utvecklingen inom tekoindustrierna - efter
en viss stabilisering åren 1973 och 1974 - under de två senaste åren har
medfört allvarligare och mer omfattande problem än under tidigare perioder.
Detta beror på dels en svag efterfrågeutveckling såväl på hemmamarknaden
som på exportmarknaden, dels en drastisk förändring av det relativa kostnadsläget
gentemot utländska tillverkare. Det finns enligt industriministerns
bedömning risk för att 5 000 -7 000 personer som är anställda i tekoföretag
kan komma att förlora sina arbeten under år 1977. Det är mot denna bakgrund
som förslagen i propositionen skall ses.

På det industripolitiska området föreslås dels att ett system med särskilda
strukturgarantier införs för en begränsad tid, dels att det nuvarande branschprogrammet
förstärks och förlängs med ytterligare ett år. Vissa krav anges
för att särskilda strukturgarantier skall kunna beviljas. Företaget skall bedömas
ha förutsättningar för att långsiktigt kunna upprätthålla en lönsam
produktion. Vidare skall dess styrelse ha fastställt en konkret plan för utveckling
och rationalisering av företagets verksamhet. De särskilda strukturgarantierna,
som skall kunna beviljas längst t. o. m. den 30 juni 1978,
skall bl. a. skapa rådrum i den intensiva omstrukturering av branschen som
nu pågår.

Det föreslagna systemet med särskilda strukturgarantier synes utskottet
väl motiverat med hänsyn till syftet att ge företagen möjligheter att komma
över en exceptionellt svår situation och att nu företa nödvändiga omställningar.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det tar viss tid innan företagen
reagerar på nya bidragsregler. Om det skulle uppstå en sådan situation vid
utgången av budgetåret 1977/78, att det finns risk för att strukturgarantiramen
inte blir fullt utnyttjad, bör den bidragsgivande myndigheten -

NU 1976/77:41

statens industriverk - bemyndigas att i undantagsfall bevilja strukturgarantilån
även efter den 30 juni 1978. Riksdagen bör ge regeringen detta
till känna som sin mening.

Systemet med särskilda strukturgarantier, för vilka beräknas en ram om
150 milj. kr., föreslås ersätta det system med strukturgarantier som nu gäller.
Den i budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 föreslagna ramen för
strukturgarantier skall därför minskas från 155 milj. kr. till 120 milj. kr.
Som en följd härav föreslås i nu föreliggande proposition att anslaget för
räntebefrielse vid strukturgarantier sänks med 2 225 000 kr. till 1 milj. kr.

De förstärkningar av det nu löpande rationaliseringsprogrammet som föreslås
innebär bl. a. att konsultbidrag skall kunna utgå även för att förstärka
ett företags administrativa ledning, att ökat stöd skall kunna ges till utveckling
av metoder och system för klädtillverkning och att de exportfrämjande
åtgärderna intensifieras. För dessa förstärkningar föreslås en höjning
av anslaget till företags- och branschfrämjande åtgärder med 10 milj.
kr. till totalt 58 610000 kr. Riktlinjerna för utnyttjande av dessa anslag
har utskottet behandlat i betänkandena 1976/77:36 och 1976/77:37.

Utskottet har ingen erinran mot de nu nämnda ändringarna eller mot
anslagsförslagen i propositionen i övrigt.

Den politik som hittills har förts kritiseras i motionen 1976/77:1479. Stödåtgärderna
har inte grundats på en helhetsbedömning av branschens läge
och utvecklingsmöjligheter, säger motionärerna. De förslag som läggs fram
i propositionen innebär att allt fortsätter i upptrampade spår, utan bestående
förbättringar. Motionärerna föreslår att riksdagen skall hemställa om förslag
till förstatligande av de större textilkoncernerna. Samtidigt skulle de mindre
företagen få stöd. Härigenom skulle driften kunna säkras vid dessa företag
och de skulle kunna skapa bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Syftet med de förslag till åtgärder på olika områden som läggs fram i
propositionen är att förbättra tekoföretagens finansiella villkor, så att en
nödvändig strukturomvandling kan ske i socialt acceptabla former. Utskottet
är inte berett att uttala sig för en bestämd lösning i fråga om branschens
ägarstruktur. Utskottet avstyrker de ifrågavarande yrkandena i motionen
1976/77:1479.

Staten måste ta på sig ett betydande ansvar och aktivt medverka till
en omstrukturering av tekobranschen, uttalas i motionen 1976/77:1477. Motionärerna
är kritiska mot regeringens förslag. Dessa haren passiv inriktning,
menar de. Några initiativ som innebär aktiva åtgärder från statsmakternas
sida för att komma till rätta med de långsiktiga problemen föreslås inte.
Motionärerna hemställer att riksdagen skall godkänna de allmänna riktlinjer
för samhällets aktiva medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling
som föreslås i motionen. Härmed torde avses att ett ökat samhälleligt ägarengagemang
i branschen bör övervägas och att strukturomvandlingen bör
ske i nära samverkan med de anställdas organisationer. Målet skall vara

NU 1976/77:41

att tekoproduktionen skall kunna upprätthållas i företag som på sikt är starka
och utvecklingsbara. Vidare skall omvandlingen ske på sådant sätt och i
sådan takt att de berörda får garanterad social trygghet och att sysselsättningen
säkras.

Ytterligare ett yrkande i samma motion går ut på att regeringen skall
ta initiativ i syfte att trygga de samhällskrav som kan ställas från försörjningsberedskapspolitiska,
konsumentpolitiska, regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
utgångspunkter. Vidare önskar motionärerna att regeringen
senast i 1978 års budgetproposition skall för riksdagen redovisa de
åtgärder som har vidtagits.

De åtgärder till stöd för tekoindustrierna som regeringen föreslår innebär
i huvudsak att det stödprogram som har löpt under större delen av 1970-talet
nu byggs ut och förstärks. Utskottet vill understryka att syftet med det
särskilda åtgärdspaketet är att medverka till att tekoindustriernas finansiella
förhållanden kan förbättras. Självfallet skall inte en orationell branschstruktur
bevaras genom att olönsamma företag kan fortsätta sin verksamhet med
statsstöd, framhåller industriministern. Utskottet delar denna uppfattning.
Stödåtgärderna syftar till att stärka företagens konkurrenskraft och att skapa
livskraftiga företag. Särskilda strukturgarantier skall utgå endast till företag
som kan bedömas ha förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla en lönsam
produktion. Avsikten är att underlätta strukturella förändringar inom
branschen. I propositionen nämns som exempel på sådana förändringar samgåenden
mellan företag, samarbete och samordning mellan företag samt
produktmässig omstrukturering inom ett företag. Det är i detta sammanhang
angeläget att framhålla att en strukturomvandling alltså inte behöver innebära
att arbetstillfällen på en ort faller bort. I propositionen betonas statsmakternas
ansvar för att den förändring av branschen som är nödvändig
sker på ett sådant sätt att den medför ett minimum av påfrestningar för
de människor, orter och regioner som berörs. Utskottet vill understryka
vikten av att detta mål förverkligas.

De allmänna riktlinjer för samhällets medverkan i tekoindustriernas strukturomvandling
som förordas i motionen 1976/77:1477 är mycket allmänt
hållna. Delvis sammanfaller de - enligt utskottets mening - med de i propositionen
angivna riktlinjerna. Motionärerna synes dock utgå från en generell
tilltro till de positiva effekter som en ökad statlig styrning och statligt
ägarengagemang skulle kunna föra med sig. Utskottet delar inte denna tilltro.
Motionärerna betonar att initiativ till strukturpåverkande åtgärder självfallet
bör tas i nära samverkan med de anställdas organisationer. Utskottet förutsätter
att så blir fallet. I detta sammanhang vill utskottet peka på att
industriministern aviserar att ett branschråd för tekoindustrierna skall tillkallas.
Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen överensstämmer
i stort sett med de samhällskrav som presenteras i motionen. Någon särskild
framställning till regeringen är därför enligt utskottets mening inte påkallad.
Med hänsyn till att de särskilda strukturgarantierna är tidsbegränsade och

NU 1976/77:41

att det nu löpande stödprogrammet för tekoindustrierna föreslås förlängt
med ett år räknar utskottet med att regeringen under nästa riksmöte kommer
att redovisa sin bedömning av resultatet av hittills vidtagna åtgärder. Utskottet
anser sig inte böra föreslå riksdagen att vidta några åtgärder med
anledning av de yrkanden i motionen 1976/77:1477 som nu har berörts.

Även i motionen 1976/77:1457 framläggs vissa synpunkter på tekoindustriernas
strukturomvandling. Motionärerna uttalar att branschens rationalisering
bör ske i socialt acceptabla former. Omstruktureringen bör så
långt som möjligt ske på näringslivets initiativ, och staten bör ha en stödjande,
planerande och samordnande roll. Motionärerna anser inte att det
är aktuellt att ändra ägarstrukturen inom branschen. De menar dock att
ett statligt övertagande bör godtas om viktiga samhällsintressen inte kan
tillgodoses på annat sätt. Deras hemställan är att riksdagen skall ge regeringen
till känna vad som anförs i motionen. Utskottet konstaterar att de ovan
refererade synpunkterna i stort sett överensstämmer med förslagen i propositionen
och att motionen alltså är tillgodosedd.

Utformningen av strukturgarantisystemet tas upp i två motioner.

Enligt motionen 1976/77:1477 kompletterar många konfektionsföretag sin
försäljning med import antingen från egna företag i utlandet eller från utländska
företag. Motionärerna anser att särskilda strukturgarantier inte skall
kunna lämnas ”till företag i syfte att göra det möjligt att ytterligare inrikta
verksamheten på att importera konfektionsvaror i stället för att tillverka
dem i Sverige”.

Motionärerna pekar otvivelaktigt på ett allvarligt problem. För många
företag, speciellt inom konfektionsindustrin, är en viss produktion i utländska
dotterföretag en förutsättning för en lönsam produktion i Sverige.
Produkter som slutligt framställs i Sverige kan delvis vara tillverkade utomlands.

Syftet med de särskilda strukturgarantierna liksom med åtgärdsprogrammet
i övrigt är att möjliggöra en lönsam tekoproduktion i Sverige. Statens
industriverk skall svara för tillämpningen av de särskilda strukturgarantierna.
Industriministern framhåller att det är nödvändigt att industriverket vid
beredningen av enskilda garantiärenden inhämtar synpunkter från de fackliga
organisationernas och branschorganisationernas företrädare. Det är naturligt
att i detta beredningsarbete särskilt beaktas i vilken mån ett företag
skall kunna uppbära strukturstöd trots en viss tillverkning utomlands. Utskottet
anser inte att ett särskilt uttalande från riksdagens sida enligt det
nu berörda motionsyrkandet är påkallat.

Strukturstödet till tekoindustrin bör, anförs i motionen 1976/77:159 -som väcktes under allmänna motionstiden - omfatta även ett överförande
av resurser till andra produktionsområden. Samma önskemål förs fram i motionen
1976/77:1477. Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1976 beslöt
att bidrag till konsultundersökningar skall kunna ges bl. a. för undersökning
av tekoföretags förutsättningar att helt eller delvis övergå till produktion

NU 1976/77:41

inom andra branschområden (prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70). Enligt
det hittillsvarande strukturgarantisystemet har garantier inte utgått för åtgärder
som avser förändring av företagets produktionsinriktning. De särskilda
strukturgarantierna bör enligt propositionen utformas så att företagens
ansträngningar för att åstadkomma en helt förändrad produktionsinriktning
underlättas. Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål är tillgodosett.

I propositionen föreslås förstärkta insatser för exportfrämjande åtgärder.
En intensifiering av de exportfrämjande aktiviteterna är angelägen för att
stödja de inbrytningar på exportmarknader som svenska företag har gjort
under 1970-talet. Den i budgetpropositionen angivna ramen på 10 milj. kr.
för exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 föreslås vidgad till 16
milj. kr. 1 motionen 1976/77:1477 uttalas att dessa medel inte bör användas
för företagens exportansträngningar i den del dessa avser vidareexport av
importerade konfektionsvaror. Motionärerna anser att berörda myndigheter
bör få i uppdrag att utforma regler i enlighet härmed.

Som utskottet har framhållit ovan är syftet med stödprogrammet bl. a.
att stärka de svenska tekoföretagens konkurrenskraft och att motverka en
alltför snabb nedgång i sysselsättningen. 1 vissa fall synes en tekoproduktion
i dotterföretag utomlands bidra till att stärka moderbolagets konkurrenskraft
och därmed sysselsättningen i Sverige. Stöd till exportfrämjande aktiviteter
utgår i form av bidrag till speciella projekt enligt planer som företagen presenterar.
Enligt vad utskottet inhämtat ges inte stöd till de företag som
har en mycket stor del av sin produktion förlagd utom landet. Frågan följs
inom industriverkets rådgivande nämnd för tekoindustrierna och av industriverket.

Stödet till exportfrämjande åtgärder liksom övriga stödformer avser självfallet
produktion i Sverige. Vissa gränsdragningsproblem har otvivelaktigt
uppstått och kommer att uppstå i framtiden. Utskottet förutsätter att den
rådgivande nämnden och industriverket vid sin bedömning noga prövar
i vad mån ett projekt bidrar till att skapa sysselsättningstillfällen inom landet.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av det nu berörda
motionsyrkandet finner utskottet inte påkallad.

I motionen 1976/77:1477 erinras om att det f. n. pågår förhandlingar mellan
staten och bomullsspinnerierna i landet om möjligheterna att garantera en
från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig produktion. Motionärerna
anser att det är angeläget att regeringen tar initiativ för att påskynda förhandlingarna.
De hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande av denna
innebörd.

De överläggningar mellan staten och bomullsspinneriföretagen som aviserades
i propositionen 1975/76:206 har pågått en längre tid. Diskussionerna
har bl. a. gällt ett förslag till samordning av den grundtextila industrin som
Statsföretag AB har lagt fram. Utskottet vill understryka att det är angeläget
att dessa förhandlingar, som är viktiga bl. a. av försörjningsberedskapspo -

NU 1976/77:41

litiska skäl, snarast blir slutförda. Då det kan förutsättas att frågan noga
följs av regeringen finner utskottet det inte erforderligt att riksdagen gör
någon framställning till regeringen med anledning av motionsyrkandet.

I motionen 1976/77:1479 föreslås att ett forskningsprojekt om tekobranschens
problem och framtid skall initieras. Medel härför bör utgå från anslaget
för rationaliseringsprogram för konfektionsindustrin, anför motionärerna.
Utskottet avstyrkte förra året (NU 1975/76:70 s. 10) ett motionsyrkande
av samma innebörd och finner inte anledning att nu ändra sitt tidigare
ställningstagande.

Den svenska skinnkonfektionen har under de senaste två åren utsatts för
en hård konkurrens genom import från lågprisländer, påpekas i motionen
1976/77:1474. Motionärerna anser att det är nödvändigt med stödåtgärder
om en svensk skinnkonfektionsindustri skall kunna bibehållas. Hemställan
i motionen syftar till att skinnkonfektionsindustrin skall erhålla samma stöd
som tekoindustrierna i övrigt. Det åtgärdsprogram för tekoindustrierna som
infördes år 1970 (prop. 1970:41, SU 1970:60) innefattar även skinnkonfektionsindustrin.
Motionärernas önskemål är alltså redan tillgodosett.

Regionalpolitiska insatser för Sjuhäradsbygden förespråkas i motionen
1976/77:1479. Med hänvisning till att detta område är helt beroende av
tekobranschen för sin sysselsättning hävdar motionärerna att det är nödvändigt
att statliga industrier lokaliseras dit. De hemställer om förslag om
lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden.

Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter tar till vara
de möjligheter som finns att med hjälp av bl. a. regionalpolitiska insatser
upprätthålla sysselsättningen och bredda näringslivet i den aktuella regionen.

Prissättningen inom textildetaljhandeln tas upp i två motioner. I motionen
1976/77:872 - som har väckts under allmänna motionstiden - föreslås att
kommittén för utvärdering av prispolitiken får i uppdrag att göra en utvärdering
av påslagen i den textila beklädnadshandeln och, om så erfordras,
lägga fram förslag om ändring av prislagstiftningen. Förslag till lagstiftning
rörande detaljhandelns prissättningsmetoder i vad avser textilbeklädnadshandel
önskas i motionen 1976/77:1446. Detta förslag skulle föreläggas riksdagen
under hösten 1977. Även i motionen 1976/77:1477 berörs denna fråga.

Frågan om beklädnadshandelns prissättningsmetoder har berörts i propositionen
1976/77:85 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet.
1 propositionen konstaterades att redan i inköpsledet befintliga prisskillnader
mellan inhemska och importerade beklädnadsvaror förstärks i konsumentledet
genom detaljhandelns prissättningsmetoder. Det uttalades vidare att
det borde analyseras i vad mån prissättningsmetoderna innebär att konsumentpriserna
på de svenska varorna är högre än vad som är kostnadsmässigt
motiverat.

Regeringen har den 5 maj 1977 uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd
att undersöka i vad mån metoderna att beräkna påläggen på svenska
resp. importerade varor inom beklädnadshandeln leder till kostnadsmässigt

NU 1976/77:41

motiverade resultat. I direktiven uttalas att nämnden, om dessa undersökningar
visar att påläggen inte är fördelade på ett kostnadsmässigt riktigt
sätt, i samråd med berörda intressenter skall undersöka vilka möjligheter
som finns att med stöd i en vidgad kunskap om kostnadssituationen nå
en såväl rimlig som praktiskt tillämpbar fördelning av påläggen mellan svenska
och importerade varor inom handeln.

Mot denna bakgrund finner utskottet att yrkandet i motionen 1976/77:872
är tillgodosett. Vad beträffar yrkandet i motionen 1976/77:1446 bör resultatet
av det nyss angivna utredningsarbetet avvaktas. Utskottet avstyrker alltså
de båda motionsyrkandena.

Frågan om åtgärder mot lågprisimport av tekovaror behandlas i motionen
1976/77:1475. Motionärerna föreslår att riksdagen skall besluta att importlicensgivningen
för tekovaror skall tillämpas mer restriktivt och på fler varugrupper
än hittills.

Vid sin behandling åren 1975 och 1976 av motionsyrkanden med i huvudsak
samma syfte som det nu föreliggande har utskottet erinrat om att
regeringen i sin vägning mellan olika åtgärder för att stödja den svenska
beklädnadsindustrin har avstått från omfattande importbegränsningar med
hänsyn till önskemålet att handelspolitiska ingrepp i största möjliga utsträckning
skall undvikas. Syftet med det licenstvång för import av vissa tekovaror
som infördes hösten 1975 är, konstaterade utskottet, att utvecklingen
av tekoimporten skall kunna övervakas på ett effektivare sätt än
eljest. Utskottet sade sig utgå från att ansvariga myndigheter uppmärksammade
dessa frågor. Sedan den 1 januari 1976 övervakas importen till
Sverige av vissa tekovaror generellt genom importlicenser. Utskottet finner
inte skäl att ändra sitt tidigare ståndpunktstagande i denna fråga. Utskottet
avstyrker alltså motionen.

I övrigt finner utskottet inte anledning till något särskilt uttalande i fråga
om vad som anförs i propositionen om riktlinjer för industripolitiska åtgärder
för tekoindustrierna.

Utskottet hemställer

1. beträffande förstatligande av större teko/öretag

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1479 yrkandena 1 och
4,

2. beträffande allmänna riktlinjer för samhällets medverkan i tekoindustriernas
strukturomvandling

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1477 yrkandena
1 och 2 godkänner i propositionen 1976/77:105 bilaga 1 angivna
riktlinjer för industripolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
i ifrågavarande del,

3. beträffande riktlinjer i övrigt för industripolitiska åtgärder för textiloch
konfektionsindustrierna

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1457 godkänner

NU 1976/77:41

i propositionen 1976/77:105 bilaga 1 angivna riktlinjer i den
mån de inte omfattas av utskottets hemställan under 2,

4. beträffande anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder
att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 i
ifrågavarande del (bil. 17 s. 72), propositionen 1976/77:61 i ifrågavarande
del (s. 21) och propositionen 1976/77:105 bilaga 1
punkten B 7 till Företags- och branschfrämjande åtgärder för
budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 58 610 000 kr.,

5. beträffande strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher att

riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 i
ifrågavarande del (bil. 17 s. 76) och med bifall till propositionen
1976/77:105 bilaga 1 punkten B 9

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda
staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat
löpande garantier innebär åtaganden om högst 120 000 000 kr.,

b) till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.,

6. beträffande särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna att

riksdagen

a) med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten

B 15 moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret

1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna som innebär
åtaganden om högst 150 000 000 kr.,

b) med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga 1 punkten

B 15 moment 2 till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda

strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret
1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 13 000 000 kr.,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om tidsgräns för beviljande av särskilda strukturgarantier,

7. beträffande kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:105 bilaga
1 punkten B 16 till Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda
strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret
1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

8. beträffande särskilda strukturgarantier till företag med produktion
utomlands

NU 1976/77:41

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1477 yrkandet 3 i ifrågavarande
del,

9. beträffande insatser för att stödja övergång från tekoproduktion till
produktion inom andra branscher

att riksdagen finnér motionen 1976/77:159 yrkandet 3 och motionen
1976/77:1477 yrkandet 3 i ifrågavarande del besvarade
genom vad utskottet anfört,

10. beträffande uttalande om exportstöd

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1477 yrkandet 5,

11. beträffande överläggningar mellan regeringen och företrädare för
bomullsspinnerierna

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1477 yrkandet 4,

12. beträffande forskning om tekoindustriernas problem och framtid
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1479 yrkandet 3,

13. beträffande stöd till skinnkonfektionsindustrin

att riksdagen finner motionen 1976/77:1474 besvarad genom
vad utskottet anfört,

14. beträffande industrilokalisering till Sjuhäradsbygden

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1479 yrkandet 2,

15. beträffande prissättningen inom textildetaljhandeln
att riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:872,

b) motionen 1976/77:1446 yrkandet 2,

16. beträffande åtgärder mot lågprisimport av tekovaror m. m.
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1475.

Stockholm den 17 maj 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Bengtsson i Landskrona (s),
Börjesson i Glömminge (c), Blomkvist (s), Wååg (s), fru Hansson (s), herrar
Petersson i Ronneby (c), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Siegbahn
(m), Häll (s), Jonsson i Husum (s), Svensson Skara (m) och Wästberg i
Stockholm (fp).

NU 1976/77:41

Reservationer

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, fru Hansson,
herrar Häll och Jonsson i Husum (alla s)

1. beträffande allmänna riktlinjer för samhällets medverkan i tekoindustriernas
strukturomvandling (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”De
åtgärder” och slutar på s. 11 med "har berörts” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen under senaste två åren visar att tekoindustriernas problem
i huvudsak är av långsiktig och strukturell natur. Det krävs nu en aktiv
insats från samhällets sida för att komma till rätta med dem. Regeringen
har enligt utskottets mening det yttersta ansvaret att leda och styra den
strukturomvandling som är nödvändig för branschen så att den kan ske
i socialt acceptabla former. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
regeringen inte kan inskränka sig till att spela en i huvudsak passiv roll
och endast stödja företagens egna ansträngningar. Utskottet vill vidare framhålla
att de strukturpåverkande åtgärderna självfallet bör vidtas i nära samverkan
med de anställdas organisationer.

Det är nödvändigt att regeringen snarast tar initiativ för att åstadkomma
en sådan ägar- och företagsstruktur inom tekobranschen att de samhällskrav
som kan ställas från försörjningsberedskaps-, regional- och arbetsmarknadspolitiska
utgångspunkter blir tillgodosedda. Utskottet anser i likhet med
motionärerna att regeringen bör redovisa vidtagna åtgärder i 1978 års budgetproposition.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen uttalar
sig för de riktlinjer för tekoindustriernas strukturomvandling som har angivits
i motionen 1976/77:1477.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:105 bilaga
1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1976/77:1477 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande särskilda strukturgarantier till företag med produktion utomlands
(mom. 8)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Motionärerna
pekar” och slutar med ”är påkallat” bort ha följande lydelse:

Syftet med de särskilda strukturgarantierna är att stödja tekoproduktionen
i Sverige. Det är därför välmotiverat att, som motionärerna förespråkar.

NU 1976/77:41

särskilda strukturgarantier inte bör kunna utgå för den del av företagens
tillverkning som är förlagd utanför Sverige. De riktlinjer för tillämpningen
av garantisystemet som statens industriverk enligt propositionen skall utarbeta
bör utformas i enlighet härmed. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna som sin mening.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1477 yrkandet
3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

GOTAB 55101 Stockholm 1977