Med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner (Betänkande 1976/77:CU18 Civilutskottet)

CU 1976/77:18

Civilutskottets betänkande
1976/77:18

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller vissa anslag
till bostadsbyggande m. m. jämte motioner
Propositionen

Regeringen har i propositionen 1976/77:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B, såvitt nu är i fråga, (s. 17-53) samt IV: 10—IV: 11 och V:9
(s. 89-121, 127-130) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer
utan barn som förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade inkomstgränser
för statliga och statskommunala bostadsbidrag,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om statskommunalt
bostadsbidrag till föräldrar som inte har sina barn stadigvarande
boende hos sig,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts i fråga om räntebidrag till
tomträttsavgäld,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts i fråga om upplysningsoch
återbetalningsskyldighet i samband med räntebidrag och räntelån,

6. godkänna den ändring i grunderna för förbättringslån som förordats
i regeringsprotokollet,

7. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 110 000 000 kr.
under år 1977 och med 100 000 000 kr. under år 1978,

8. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av den under 7 upptagna

ramen för långivning under 1977, om det behövs av sysselsättningsskäl,

9. godkänna de grunder för lån till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden,
som angetts i regeringsprotokollet,

10. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1977 med den omfattning
och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

11. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år
1977 fastställs till 8 160 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal
lägenheter av 64 700 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde
för bostadslån,

12. medge att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under vart
och ett av åren 1978 och 1979 får samma omfattning som den under 11

föreslagna ramen för år 1977,

13. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv för
år 1977 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

14. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett
belopp av 3 655 000 000 kr. under år 1977,

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 18

CU 1976/77:18

15. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån under vart och ett av åren 1977 och 1978 meddelas intill
ett belopp av 450 000 000 kr.,

16. medge att under år 1977 ramarna för beslut om bostadslån och byggnadstillstånd
för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet
i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål och ramen
för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån
på motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

17. medge att beslut om höjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse under vart och ett av åren 1977 och 1978 meddelas intill
ett belopp av 15 000 000 kr.,

18. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts
i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under 14,15 och 17 upptagna
ramarna,

19. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till nybyggnad
av enskilt ägda flerfamiljshus och småhus som inte bebos av låntagaren,

20. godkänna de ändringar i reglerna för täckande av vintermerkostnader
som förordats i regeringsprotokollet,

21. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter
får avse även hyresförluster som uppkommer under år 1978,

22. godkänna de i regeringsprotokollet föreslagna ändringarna i fråga om
markvillkorets tillämpning,

23. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om en höjning av tillägg
till låneunderlaget avseende kostnader för konstnärlig utsmyckning och gestaltning,

24. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om stöd till tävlingar
och annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteter,

25. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om mönsterplaner
och typritningsverksamhet,

26. godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits i fråga om påbörjandet
när det gäller bostadslån för ombyggnad,

27. medge att beslut om tilläggslån får meddelas intill ett belopp av
5 000 000 kr. under år 1978,

28. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1977/78
anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 781 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 560 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
265 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,

CU 1976/77:18

29. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1977/78 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
2 205 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

30. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret
1977/78 till Tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1976/77:

129 av fru Landberg m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar att i
skrivelse till regeringen hemställa om sådana omedelbara ändringar i reglerna
för beräkning av låneunderlag att servicehus för äldre och handikappade
med tillhörande särskilda utrymmen och anordningar kan i full utsträckning
finansieras med statliga bostadslån,

130 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
om ändring i bestämmelserna om byggnadslov och statliga lån till enfamiljshus
i enlighet med vad i motionen anförts,

231 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av pensionärernas bostadsstöd, för att åstadkomma
större likformighet kommuner emellan,

303 av herr Hjorth (s) och fru Dahl (s) vari föreslås att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära följande ändring av 2 § Förordning om statskommunala
bostadsbidrag:

Nuvarande lydelse

Bostadsbidraget till barnfamiljer
skall utgå till familj med barn under
sjutton år.

Bostadsbidraget skall utgå även
till familj med barn som fyllt sjutton
år och som uppbär förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt vad som
är särskilt stadgat om detta, under
förutsättning att familjen uppbar statskommunalt
bostadsbidrag då barnet
fyllde sjutton år.

Föreslagen lydelse

Bostadsbidraget till barnfamiljer
skall utgå till familj med barn under
sjutton år.

Bostadsbidraget skall utgå även
till familj med barn som har fyllt
sjutton år och som uppbär förlängt
barnbidrag eller studiehjälp enligt
vad som är särskilt stadgat om detta.

304 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser, att in -

CU 1976/77:18

komstgränsen för rätten att söka förbättringslån, i vad gäller ensamstående,
höjs,

305 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar sig
för införandet av obligatorisk kommunal bostadsförmedling samt hos regeringen
hemställer om utarbetande av förslag härom, att snarast föreläggas
riksdagen,

415 av herr Claeson m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

3. att riksdagen uttalar att finansieringen av åtgärderna ordnas så att belastningen
på boendekostnaderna blir minsta möjliga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
för att uppnå en godtagbar avfallshantering skall kunna stödjas med statliga
bidrag och bostadslån,

416 av fru Dahl (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att av regeringen
(bostadsdepartementet, B 8) föreslagna ändrade grunder för bostadslån till
miljöförbättrande åtgärder får tillämpas i samtliga ärenden där arbetena inte
påbörjats,

421 av herr Nilsson i Norrköping (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en skyndsam utredning om vilka förändringar
av den statliga bostadsfinansieringen som kan vidtas för att möta de kraftiga
stegringarna av produktionskostnaderna för bostäder,

422 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för

a. en omläggning av bostadsstödet till barnfamiljer och hushåll utan barn
till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen hemställer om
skyndsamt utarbetande av förslag härom,

b. en sådan ändring av reglerna om bostadsbidrag att kommunerna blir
skyldiga att ompröva bidragen vid hyreshöjningar under bidragsåret,

c. att ett statligt grundbidrag om 500 kr. till pensionärernas bostadsbidrag
införs och hos regeringen hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag
härom,

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till statskommunalt
bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år,

425 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar att
grunderna för tomträttslån skall förändras så att lån kan utgå enligt i motionen
framförda förslag,

426 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen beslutar uttala

a. att i fråga om statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionärer förslaget
om kommunalt kostnadsansvar avslås,

b. att tidpunkten för rätt för pensionärer utan barn att erhålla statskommunalt
bostadsbidrag fastställs till 1 juli 1977,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag enligt punkten
b snarast utarbetas och föreläggs riksdagen för beslut,

429 av fru Wohlin-Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen be -

CU 1976/77:18

slutar att vid prövning av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av den del
av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. jämställs med inkomst,

550 av herr Danell (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av det bostadspolitiska regelområdet,

553 av herr Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen antar följande Förslag till Lag om bostadsförsörjningen
m. m. med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 1;

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadssociala inventeringar och kommunala bostadsförsörjningsprogram; 4.

att riksdagen

a. antar följande Förslag till Lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall
med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 2.

b. antar följande Förslag till Lag om ändring i jordabalken med lydelse
enligt härvid fogad Bilaga 3.

c. antar följande Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
med lydelse enligt härvid fogad Bilaga 4:

5. att riksdagen

a. beslutar att bostadslån för ombyggnad samt statliga bidrag om 10 000
kr. skall kunna utgå för sammanslagning av mindre lägenheter till bostadslägenheter
om tre rum och kök och större,

b. medger att beslut om bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter
får meddelas inom ramen av 10 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

c. till Bidrag tillförbättring av boendemiljön för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 37 000 000 (+ 2 mkr.) kr.;

6. att riksdagen godkänner att låneunderlaget för bostadslån vid nybyggnad
skall omfatta även särskilda kostnader för förberedelser av ändrad lägenhetsindelning,

920 av herr Gadd (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att vinterbidraget bibehålls med nuvarande konstruktion,

2. att vintertillägget på sikt avskaffas,

921 av herrar Johansson i Jönköping (s) och Nilsson i Kristianstad (s)
vari föreslås att riksdagen måtte besluta att den övre gränsen för bostadsanpassningsbidragets
storlek slopas,

930 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag i syfte att främja bostadssaneringsverksamhet i enlighet
med motionens förslag,

931 av herr Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning angående ändrade förvaltningsformer
för boende i flerfamiljshus i syfte att skapa ett ökat inflytande
för hyresgästerna,

2. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i bilaga
16 av budgetpropositionen anvisar ett med 25 milj. kr. förhöjt belopp till
60 milj. kr. för budgetåret 1977/78,

CU 1976/77:18

3. att riksdagen hos regeringen anhåller att bidragsvillkoren ändras så
att minst 75 % av kostnaderna täcks med i övrigt oförändrade villkor,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer att ett program för vidareutveckling
av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer
utarbetas,

6. att riksdagen hos regeringen begär att de samhälleliga ekonomiska
och sociala konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande utreds,

934 av herr Östrand (s) och Nordberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen
skall gälla vid andrahandsöverlåtelse inom fem
år från slutligt lånebeslut i stället för som nu två år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjlighet
till statlig prövning bör öppnas när det gäller pris och andra väsentliga villkor
vid försäljning av gruppbyggda småhus utan statliga lån enligt vad i motionen
närmare förordats,

991 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens
möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas,

2. beslutar att det privatfinansierade småhusbyggandet skall släppas fritt,

1282 av herr Bergman m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att det fortsatta arbetet med förbättring av pensionärernas
bostadsbidrag skall följa de riktlinjer som förordats i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande förenklat ansökningsförfarande
i enlighet med vad som förordats i motionen,

3. att riksdagen beträffande bostadsbidrag för barn som placerats i enskilt
hem beslutar att bidrag skall kunna utgå till ordinarie vårdnadshavare enligt
vad i motionen föreslagits,

4. att riksdagen

a. avslår förslag i propositionen 1976/77:100 att bostadslån för nybyggnad
skall utgå med 22 % av låneunderlaget med säkerhetsmässig placering inom
92 % av pantvärdet i fall när bostadslånet nu är 15 eller 20 %,

b. till Lånefonden för bostadsbyggande (bostadsdepartementet, IV: 10) för
budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 2 190 000 000 kr.
(- 15 milj. kr.),

1289 av herr Josefson m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att riksdagen
uttalar att länsbostadsnämnderna i Malmöhus län och om så befinnes lämpligt
även i övriga storstadslän skall ges möjlighet att fördela bostadsbyggandet
i hela länet,

1291 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lämpligt styrmedel för att främja användandet
av en kvalificerad och enhetlig bostadsinformation av typ BOFAKTA,

1292 av herr Ullenhag (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av bestämmelserna om bostadsbidrag i syfte att vidga
möjligheterna till undantag från regeln att den taxerade inkomsten skall
ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag,

CU 1976/77:18

1293 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att denna med fortur behandlar
och framlägger förslag rörande statlig totalfinansiering genom en bostadseller
samhällsbyggnadsbank, som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet
och dess följdinvesteringar till en låg och fast ränta;

2. att riksdagen beslutar att den garanterade räntenivån för allmännyttiga
och kooperativa hyres- och bostadsrättshus fastställes till 3 % för hela lånetiden,
vilken med hänsyn till husens livslängd bestämmes till 60 år, att
gälla låneärenden där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån inkommit
till förmedlingsorganet efter årsskiftet 1976-1977;

3. att riksdagen beslutar att statliga bostadslån efter den 1/7 1977 inte
längre skall utgå till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus
och småhus, som inte skall bebos av låntagaren;

4. att riksdagen, om yrkandet 3 inte bifalles, avslår förslaget i propositionen
1976/77:100 om förbättrade låneregler för enskilt ägda flerfamiljshus
och småhus, som inte bebos av låntagaren;

5. att riksdagen beslutar att hyresförlustlån och eftergift av sådana lån
skall kunna erhållas av allmännyttiga bostadsföretag även för andra kostnader
än för outhyrda lägenheter, på sätt som anges i motionen,

1302 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen 1976/77:1298 anförts om reglerna
för bostadsanpassningsbidragen,

1308 av herr Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen
i motionen 1976/77:1307, föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag om statligt grundbidrag till pensionärernas bostadstillägg.

Utskottet behandlar i senare betänkande propositionens förslag om anslag
till Bostadsstyrelsen, Länsbostadsnämnderna och Byggnadsforskning jämte
motionerna 1976/77:923,931, yrk. 5, och 1290.1 betänkandet CU 1976/77:31
behandlas också propositionens förslag om anslag till Allmänna samlingslokaler
och motionen 1976/77:932. I betänkandet CU 1976/77:22 behandlas
propositionens förslag om anslag m. m. till Lånefonden för kommunala
markförvärv och motionen 1976/77:424. Förslaget i propositionen om beräknat
anslag till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. jämte motionerna 1976/77:418, 871 och 1248 behandlas i anslutning
till förslag i propositionen 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader
m. m.

Nuvarande förhållanden m. m.

Nybyggnad

Under åren 1965-1974 färdigställdes ca 1 miljon lägenheter, vilket var
det mål för bostadsproduktionens omfattning som 1965 års riksdag ställde
upp. Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper under
senare år framgår av följande tabell.

CU 1976/77:18

Tabell 1. Antalet påbörjade lägenheter 1970-1976

År	Påbörjade lägenheter	Därav i småhus	Därav i fler-familjshus	Andel småhus(%) av samtliga
1970	100 100	30 850	69 250	30,8
1971	104 600	35 700	68 900	34,1
1972	98 500	42 750	55 750	43,4
1973	79 800	43 150	36 650	54,1
1974	81 000	53 450	27 550	66,0
1975	51 300	36 050	15 250	70,3
1976	56 150	42 100	14 050	75,0

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

1 preliminär nationalbudget 1977 (s. 134) anförs bl. a.:

Situationen utanför storstadsområdena talar för att antalet påbörjade lägenheter
blir högre 1977 än 1976. Igångsättningen under 1976 tyder emellertid
påen tämligen långsam återhämtning av bostadsbyggandet. Dessutom
kan de rådande kreditrestriktionerna verka återhållande på igångsättningen
av privatfinansierade småhus. Detta särskilt med tanke på att ett stort antal
privatfinansierade småhus utanför det ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet
byggdes 1971-1973. Den årliga ramen för igångsättning av privatfinansierade
småhus höjdes under senare delen av dessa år och blev i genomsnitt
dubbelt så hög, eller ca 15 000 lägenheter, som under övriga år den
senaste tioårsperioden. Därigenom försvann sannolikt en stor del av det
efterfrågeöverskott som tidigare gällt denna bostadskategori. Antalet påbörjade
lägenheter 1977 har antagits uppgå till 58 000 lägenheter, varav 40 000
i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1977 kan med denna igångsättning
uppskattas till 56 000 lägenheter.

Samtliga kommuner redovisar i bostadsbyggnadsprogram det byggande
som de efter bedömning av behov och resurser har ansett behövligt och
möjligt att påbörja. Enligt programmen för åren 1976-1980 redovisas följande
uppgifter.

Tabell 2. Påbörjande enligt kommunernas program 1976-1980, antal lägenheter -

	1976	1977	1978	1979	1980	1976- 1980
Storstockholm	10 400	12 900	11 000	10 300	9 400	54 000
Storgöteborg	4 300	4 000	3 800	3 700	3600	19 400
Stormal mö	3 700	3 700	3 600	3 400	3 500	17 900
Summa
storstadsområden	18 400	20 600	18 400	17 400	16 500	91 300
Övriga
kommuner	51 000	50 300	48 100	46 300	44 700	240 400
Samtliga
kommuner	69 400	70 900	66 500	63 700	61 200	331 700

Källa: SCB

CU 1976/77:18

Länsbostadsnämndernas resp. de i storstadsområdena kommunala samarbetsorganens
bedömning av bostadsbyggandets omfattning redovisas i följande
tabell.

Tabell 3. Påbörjande enligt länsbostadsnämnder resp. samarbetsorgan

	1976	1977	1978
Storstadsområdena	13 900	13 900	13 900
Riket i övrigt	46 000	45 300	43 900
Totalt	59 900	59 200	57 800

För åren 1976-1978 ligger denna bedömning 27 400 lägenheter lägre än kommunernas
redovisade program.

Källa: SCB

I boendeutredningens betänkande (SOU 1973:50) Bostäder 1974-1976 redovisades
kalkyler över bostadsbyggnadsbehov och förutsättningar under
1970-talet. I propositionen 1974:150 (s. 340-361) strök dåvarande bostadsministern
starkt under osäkerheten i alla beräkningar av det framtida bostadsbyggandets
omfattning. Med all reservation för dessa bedömningssvårigheter
uppskattades det behövliga resursutrymmet till 70-80 000 lägenheter
per år - en allmän bedömning som borde revideras efter hand.

Tabell 4. Färdigställda bostadslägenheter efter byggherrekategori åren 1975
och 1976

Alla Byggherrekategori

	icigci iiici^i	Staten, landsting, kommuner	Allmän- nyttiga bostads- företag	Bostads- rätts- före- ningar	Privata personer, privata företag
Alla hus
1975	75 499	922	19 285	3 423	50 869
1976	55 812	960	11 074	3 820	39 958
Småhus
1975	47 057	290	1 060	223	45 484
1976	40 141	265	1 527	522	37 827
Flerfamiljshus
1975	27 442	632	18 225	3 200	5 385
1976	15671	695	9 547	3 298	2 131

Källa: SCB

CU 1976/77:18

Ombyggnad

Omfattningen av bostadslån för ombyggnad redovisas i följande tabell.
Sedan budgetåret 1971/72 har, som framgår av nedanstående tablå, bostadslån
till ombyggnad utgått i en under varje budgetår ökande omfattning.
Ett undantag utgör dock flerfamiljshusen, för vilka långivningen något minskat
under budgetåret 1975/76. För hela perioden har dock ökningen varit
störst för flerfamiljshusen, särskilt fr. o. m. budgetåret 1973/74. Detta sammanhänger
med de särskilda åtgärder som beslutades år 1973 för att främja
en ökad moderniseringsverksamhet. Utöver det ökade finansiella stödet -initialstödet - ålades då kommunerna vissa planerade och initiativtagande
uppgifter. Fr. o. m. innevarande budgetår har öppnats möjlighet att belåna
ingångsvärdet för småhus.

Tabell 5. Beslut (preliminära) om bostadslån för ombyggnad

	Antal beslut	Antal lägenheter	Lånebelopp milj. kr.
Flerfamiljshus
1971/72	79	1 148	14,8
1972/73	155	2 309	24,8
1973/74	292	4 502	42,9
1974/75	857	14 388	113,8
1975/76	726	11 908	127,9
Småhus
1971/72	1 982	2 073	41,5
1972/73	2 124	2 223	50,3
1973/74	2 663	2 757	70,0
1974/75	4 226	4 458	103,9
1975/76	7 062	7 362	191,4

Källa: Bostadsstyrelsen

Bostadssaneringsprogram skall redovisas av 110 kommuner. I nu aktuella
program har redovisats totalt 170 600 lägenheter.

CU 1976/77:18

Fördelningen på företagsformer år 1975 framgår av följande tabell.

Tabell 6. Antal lägenheter i flerfamiljshus med preliminära beslut om bostadslån
för ombyggnad för dr 1975 efter företagsform och län

Län	Totalt antal lägen- heter	Därav i
Allmän- nyttiga företag	Kooperativa företag	Enskilda foretag
Stockholms	2 940	648	426	1 866
Uppsala	85	-	-	85
Södermanlands	459	80	-	379
Östergötlands	996	431	79	486
Jönköpings	353	85	-	268
Kronobergs	132	71	-	61
Kalmar	291	75	-	216
Gotlands	321	241	54	26
Blekinge	116	11	-	105
Kristiandstads	145	-	106	39
Malmöhus	1 533	518	-	1015
Hallands	106	7	-	99
Göteborgs och Bohus	2 200	606	31	1 563
Älvsborgs	495	220	49	226
Skaraborgs	273	6	60	207
Värmlands	118	56	-	62
Örebro	600	18	254	328
Västmanlands	462	212	171	79
Kopparbergs	154	93	24	37
Gävleborgs	81	64	-	17
Västernorrlands	459	218	81	160
Jämtlands	59	-	27	32
Västerbottens	94	-	-	94
Norrbottens	327	108	203	16
Hela riket	12 799	3 768	1 565	7 466

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1976/77:18

Lägenhetstyper

De färdigställda lägenheternas fördelning efter lägenhetstyp framgår av
följande tabell.

Tabell 7. Färdigställda lägenheter efter lägenhetstyp samt rumsenheter totalt
och per lägenhet åren 1975 och 1976

Alla Lägenhetstyp

heter Rum Övriga 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 o.fl.

i spe- utan och och och och och rum

cial- kök kök kök kök kök kök och

bo- kök

städer

Alla hus

1975	100	0,6	6,4	4,1	12,7	16,0	24,5	21,5	14,2
1976	100	1,2	3,8	2,6	9,9	14,5	24,9	23,8	19,4
Småhus
1975	100		0,2	0,3	1,6	7,5	34,4	33,5	22,5
1976	100		0,1	0,3	2,1	6,7	31,1	32,7	27,0
Flerfamiljshus
1975	100	1,7	17,1	10,6	31,5	30.7	7,5	0,7	0,1
1976		4,1	13,2	8,5	29,9	34,6	8,8	0,9	0,1

Källa: SCB

Byggnadskostnader för bostäder

Statistiska uppgifter om byggnadskostnadsutvecklingen lämnas i propositionen
(s. 92-94). I följande tabell ges en ytterligare belysning av produktionskostnader
och pantvärden m. m.

Tabell 8. Byggnadsprisutveckling m. m.

År och kvartal	Utveckling av bygg-nadspris-index1	Utveckling av faktor-prisindex2	TidskoefTi- cienten2	Utveckling av tids-koeffici-enten	Produktions- kostnad/ pantvärde4	Utveckling av produk-tionskost-nad/pantvärde'
1975:1	100,0	100,0	1,38	100,0	103,0	100,0
II	98,7	104,6	1,42	102,9	106,6	103,5
III	95,5	106,5	1,44	104,3	103.7	100,7
IV	101,2	106,0	1,47	106,5	103,3	100,3
1976:1	107,1	112,1	1,50	108,7	109,4	106,2
II	112,7	117,9	1,56	113,0	110,0	106,8
III	109,3	119,7	1,62	117,4	111,1	107,9
IV		122,5	1,67	121,0
1977:jan.		127,7

Källor: SCB och bostadsdepartementets låneunderlaggrupp

1 Flerfamiljshus/Anbudspriser

2 Flerfamiljshus exkl. löneglidning och mervärdeskatt. Kvanalsmedeltal
31 ärenden vid slutligt lånebeslut

4 Flerfamiljshus

CU 1976/77:18

De nya och högre tidskoefficienterna medförde att överkostnaderna under
de tre forsta kvartalen 1976 blev rimliga.

Efter tredje kvartalet 1976 har, enligt vad utskottet erfarit, kostnadsutvecklingen
för upphandlade eller på annat sätt prissatta projekt enligt samstämmiga
uppgifter varit snabb - särskilt mot slutet av det gångna året
och i början av det innevarande. Efter hand till bostadsstyrelsen inkommande
kostnadsuppgifter bekräftar att så är fallet. En översiktlig genomgång
av de preliminära lånebesluten för januari 1977 uppges visa att den genomsnittliga
kostnaden över pantvärdet är ca 7,5 96 för gruppbyggda småhus
och ca 10 96 för flerfamiljshus. Materialet är begränsat - ca 800 småhus
och 570 lägenheter i flerfamiljshus - men kostnadsbilden är relativt väl
samlad.

Hyror

Uppgifter om hyror i allmännyttiga företag och om hyresförändringar
i bostadsbeståndet lämnas i budgetpropositionen (bil. 16 s. 94-95).

Vid hyresförhandlingar mellan allmännyttiga bostadsföretag och hyresgäströrelsen
vid vilka bostadsföretagens centralorganisation (SABO) medverkat
har de genomsnittliga hyreshöjningarna för såväl 1976 som 1977
uppgått till ca 9 96 per år. Hyreshöjningarna avser 100 företag som förvaltar
ca 300 000 lägenheter. Förändringar av bränsletillägg ingår inte.

Outhyrda lägenheter

Andelen outhyrda lägenheter i hela riket var störst för de under första
halvåret 1974 färdigställda lägenheterna. Därefter har andelen sjunkit och
var första halvåret 1976 4 96 av de färdigställda för hela riket. Över riksgenomsnittet
låg vid senaste undersökningstillfället endast Storstockholm.
Mellan första halvåret 1975 och första halvåret 1976 sjönk andelen i samtliga
redovisningsgrupper utom i Storgöteborg. Noteras bör dock att andelen
där första halvåret 1975 var den lägsta som någonsin uppnåtts under den
period nedanstående tabell behandlar.

CU 1976/77:18

Tabell 9. Andelen % outhyrda lägenheter i statsbeldnade flerfamiljshus inom
olika orts/grupper tre månader efter färdigställandet

Färdigstäl- landeperiod	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor-mal mö	Kommuner med mer är 75 000 inv.	Övriga i kommuner	Hela riket
1971
1 halvåret	3,2	7,4	1,2	2,4	4,2	3,9
2 halvåret	2,6	12,7	2,6	7,8	8,8	7,5
1972
1 halvåret	10,3	21,8	6,9	5,9	13,0	11,4
2 halvåret	12,1	24,9	13,7	7,7	8,4	10,9
1973
1 halvåret	14,8	12,4	15,3	10,2	13,3	13,2
2 halvåret	18,6	6,9	12,7	11,7	8,3	11.2
1974
1 halvåret	22,0	7,4	12,4	13,3	11,0	13,9
2 halvåret	13,2	8,8	11,8	9,2	7,3	9,6
1975
1 halvåret	14,2	0,9	4,0	11,0	6,6	9,0
2 halvåret	5,9	2,6	11,3	3,6	4,4	6,3
1976
1 halvåret	9,8	3,4	3,2	1,4	1,6	4,0

Källa: SCB

Tabell 10. Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbeldnade flerfamiljshus
färdigställda 1967 och senare

Kommungrupper

Undersök- ningstid- punkt	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö	Kommuner med mer än 75 000 inv.	Övriga kommuner	Hela riket
1972
1 mars	540	2 730	330	1 690	2 920	8 200
1 september	1 220	3 910	800	2 340	4 195	12 470
1973
1 mars	2 240	4 520	1 410	2 950	5 260	16 380
1 september	8 940	4 670	2 200	4 030	6 470	21 310
1974
1 mars	5 180	4 720	2 270	4 050	6 760	22 980
1 september	6 860	5 470	2 560	4 690	7 060	26 630
1975
1 mars	6 670	5 220	2 340	3 770	5 460	23 460
1 september	6 680	4810	2 330	3 920	5 310	23 040
1976
1 mars	6 540	4210	2 390	2 870	4 440	20 450
1 september	6 330	3 860	2 370	2 630	3 680	18 870

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1976/77:18

Antalet outhyrda lägenheter minskade - enligt redovisningen i tabellen
- från 1 september 1974 till motsvarande undersökning 1976 med mera
än 7 700. Minskningen i storstadsområdena är drygt 2 300 medan minskningen
i riket i övrigt alltså uppgick till drygt 5 400. Av de outhyrda lägenheterna
den 1 september 1976 fanns flera än 12 500 i storstadsområdena
medan hälften så många fanns i riket i övrigt.

Tabell 11. Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statligt belånade flerfamiljshus
färdigställda 1967 och senare

Företagsformer

Undersök- ningstid- punkt	Allmän- nyttiga företag	Koopera- tiva företag	Enskilda foretag	Samtliga foretag
1972
1 mars	5 360	1 760	1 080	8 200
1 september	8 160	3010	1 300	12 470
1973
1 mars	11 060	3 430	1 880	16 380
1 september	14 870	4 060	2 380	21 310
1974
1 mars	16 950	3 790	2 250	22 980
1 september	21 070	3 502	2 060	26 630
1975
1 mars	19 420	2 600	1 440	23 460
1 september	19 400	2 260	1 380	23 040
1976
1 mars	17 640	1 750	1 060	20 450
1 september	16 530	1 480	860	18 870

Källa: Bostadsstyrelsen

Av ovanstående tabell framgår att antalet outhyrda lägenheter i olika
företagsformer i absoluta tal minskat vid varje undersökningstillfälle fr. o. m.
september 1974. Under hela undersökningsperioden har de allmännyttiga
företagens andel av antalet outhyrda lägenheter ökat - från 65 % den 1
mars 1972 till 88 % den 1 september 1976.

Genom beslut år 1972 skapades möjligheter för ägare av statsbelånade
hus att få lån för hyresförluster som uppkommit på grund av att lägenheter
ej kunnat hyras ut. Enligt gällande bestämmelser kan lån utgå för sådana
förluster som uppkommit under åren 1971-1977.1 budgetpropositionen (bil.
16 s. 114-115) föreslås att hyresförlustlån får utgå även för år 1978. I följande
tabell redovisas långivningen för perioden 1971-1976. Uppgifterna bygger
på ansökningar inkomna t. o. m. december 1976.

CU 1976/77:18

Tabell 12. Lån för läckande av hyresförluster 1971-1976

Kalenderår/räkenskapsår Summa

	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1976
Antal inkomna ansökningar	157	261	362	376	275	8	1 439
Antal beviljade lån	143	248	353	361	247	7	1 359
Beräknade hyresförluster (sökt belopp) milj. kr.	31,2	95,5	167,2	242,4	240,3	12,1	788,7
Beviljat lånebelopp (milj. kr.)	29,8	92,8	165,0	231,1	228,3	12,2	759,2
Antal avslagsbeslut	14	13	9	6	3	-	45
Antal ej avgjorda ärenden	-	-	-	9	25	1	35

Källa: Bostadsstyrelsen

Noteras bör att 25 ärenden som gäller 1975 ännu inte avgjorts före årsskiftet
1976-1977. Dessutom ligger ett antal ansökningar ännu hos de kommunala
förmedlingsorganen.

Eftergift av hyresförlustlån hade t. o. m. december 1976 beviljats till ett belopp
av ca 128 milj. kr. Fördelningen på företagsform framgår av följande
tablå.

Tabell 13. Beviljade eftergifter av hyresförlustlån

Företagskategori	Eftergifter, milj. kr.
Allmännyttiga företag	112,0
Kooperativa företag	6,8
Enskilda företag	6.6
Studentbostadsföretag	2,4
Totalt	127,8

Källa: Bostadsstyrelsen

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Sedan 1963 har möjligheter funnits för regeringen att medge höjning av
låneunderlaget vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Regeringen kan också efter 1974-07-01 medge förhöjt låneunderlag
för bostadslån för byggnad vars bevarande främst har betydelse för en kulturhistoriskt
värdefull miljö.

Enligt kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse kan sådana lån utgå sedan 1974-07-01. Tilläggslån kan
utgå för ombyggnad av hus som förklarats eller kan förklaras för byggnadsminne
och som byggs om med stöd av bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen.
Tilläggslån utgår med belopp motsvarande skäliga

CU 1976/77:18

kostnader utöver låneunderlaget för bostadslånet, i regel dock högst 40 %
av låneunderlaget före förhöjningen.

Tabell 14. Beslut om förhöjning av löneunderlag och tilläggslån för kulturhistoriskt
värdefulla byggnader under perioden 1974-07-01—1976-12-31

Län	Kommun	Antal beslut	Förhöjning av låneunderlag 1 000 kr.	Tilläggslån 1 000 kr.
AB	Stockholm	5	1 368	528
AB	Värmdö	1	79
AB	Nynäshamn	1	63
C	Enköping	1		75
D	Eskilstuna	1	90
E	Norrköping	2	157
E	Söderköping	1	12	105
E	Kinda	1	50
E	Ödeshög	1	56
F	Jönköping	2	105	620
H	Kalmar	2	42
H	Västervik	3	141
1	Gotland	2	124
K	Karlskrona	1	75
K	Karlshamn	1	271
K	Simrishamn	1	21
M	Helsingborg	4	2 263
M	Landskrona	2	779
M	Ystad	3	1 134	2 281
0	Göteborg	1	440
O	Kungälv	2	170
s	Arvika	1	20
u	Västerås	1	370
w	Falun	1	77
z	Östersund	1	252
AC	Skellefteå	1	32
Summa		43	8 191	3 609

Källa: Bostadsstyrelsen

Under de två och ett halvt år tilläggslångivningen i nuvarande form funnits
har 43 ärenden avgjorts. I 38 ärenden har förhöjt låneunderlag beslutats
och i fem har tilläggslån bifallits. I tre fall har tilläggslånet kombinerats
med förhöjt låneunderlag. Beslut om förhöjt låneunderlag uppgår till 8,2
milj. kr. medan tilläggslån om 3,6 milj. kr. beviljats. Under år 1976 har
beslut fattats i 31 ärenden. I 25 av dem godtog regeringen bostadsstyrelsens
förslag om förhöjt låneunderlag. I två ärenden beslöt regeringen efter förslag
av bostadsstyrelsen om tilläggslån. Vid utgången av år 1976 hade 18 av
bostadsstyrelsen tillstyrkta ansökningar ännu ej avgjorts av regeringen.

2 Riksdagen 1976/77. 19 samt. Nr 18

CU 1976/77:18

Bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag enligt kungörelsen om bostadsanpassningsbidrag
(1973:327), som trädde i kraft 1973-07-01, kan beviljas för sådana åtgärder
inom och i anslutning till lägenheten som behövs för att en handikappad
skall kunna utnyttja lägenheten på ett ändamålsenligt sätt. Tidigare
kunde - från 1959-07-01 - särskilda bidrag utgå för specialinredning av
bostäder enbart för rörelsehindrade personer. Fr. o. m. 1963-07-01 infördes
bestämmelser om invalidbostadsbidrag. Bostadsanpassningsbidragen beviljas
utan inkomstprövning och med belopp som motsvarar skäliga kostnader
för åtgärderna, dock högst 15 000 kr. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag
utgå med högre belopp. Särskilda skäl anses föreligga om det framkommit
att anordningar och åtgärder som kostar mer än 15 000 kr. är nödvändiga
med hänsyn till den handikappades behov. Exempel på sådana anordningar
är lyftanordningar.

Tabell 15. Bostadsanpassningsbidragens storlek i nybyggda respektive befintliga
hus dr 1975

Beviljat bidrag, kr. per lägenhet	Antal lägenheter Befintliga hus	Nybygg- nad
Under 3 000	1 094	467
3 000 - 4 999	529	239
5 000 - 6 999	443	48
7 000 - 8 999	322	44
9 000 - 11 999	367	92
12 000 - 14 999	246	161
15000	462	161
15 001 - 19 999	35	11
20 000 och däröver	128	4
Samtliga	3 626	1 227

Källa: Bostadsstyrelsen

De låga beloppen dominerar, vilket torde innebära att det ofta är begränsade
åtgärder som behövs. 1 lägenheter i befintliga hus har belopp över maximibeloppet
15 000 beviljats i 163 fall. I 132 fall låg bidragen mellan 15 000
och 30 000 kr. medan i 6 fall bidragen översteg 50 000 kr. Bidrag för lyftanordningar
beviljades i 139 fall medan bidrag för ramper beviljades i 89
fall. I flera fall var det vanligt med kombination av dessa åtgärder.

Under år 1975 avslogs ansökningar om bostadsanpassningsbidrag i 147
ärenden, motsvarande 3 % av samtliga lägenheter för vilka bidrag sökts
under året. Andelen avslag är densamma som under budgetåret 1969/70.

CU 1976/77:18 19

Följande avslagsskäl har angivits av länsbostadsnämnderna.

Avslagsskäl Amal

lägenheter

Standardhöjande åtgärd 35

Ej bidragsberättigande åtgärd 37

Åtgärden ej lämplig 14

Åtgärden avser sjukvård 13

Handikappet ej av sådan svårighetsgrad att bidrag kan
beviljas 12

Åtgärden ej motiverad av handikappet 9

Sökanden har redan tillgång till anordningen i bostaden 7

Fått maximalt bidrag tidigare 6

Underhållsarbeten 4

Normala ombyggnadsarbeten 3

Åtgärd för rehabilitering 2

Övriga skäl 5

Summa 147

Vinterbidrag

Beslut om vinterbidrag meddelades enligt (»stadsstyrelsen i den omfattning
som framgår av tablån nedan.

För flerfamiljshus och gruppbyggda småhus (Sm2) fattas dessa beslut samtidigt
med det slutliga beslutet. Totala antalet lägenheter i dessa beslut redovisas
också.

För styckebyggda småhus fattas besluten om vinterbidrag i anslutning
till ansökan om utbetalning av lån. Totala antalet lägenheter för vilka lån
utbetalats under en tidsperiod är okänt, men i tablån har satts in antalet
lägenheter med lånebeslut 1 år tidigare.

Tabell 16. Vinterbidrag budgetåret 1975/76

	Totalt antal lägenheter med lånebeslut	Beslut	om vinterbidrag
Igh	kr.	kr./lgh
Fh	29 900		1 724 000
Sm2	19 750	9000	34 825 000	3 870
Sm1	15 500	6 300	36 517 000	5 800

Källa: Bostadsstyrelsen

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag till förbättring av boendemiljön utgår sedan 1975-07-01. Bidrag utgår
med högst 50 % av kostnaden för åtgärder, dock i regel med högst 1 000
kr. per lägenhet. Bidrag utgår för olika åtgärder som förbättrar boendemiljön
i första hand i områden med flerfamiljshus. Husen skall ha färdigställts

CU 1976/77:18

före år 1975, och prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter.
Bidrag kan utgå i kombination med bostadslån. Om så sker minskas låneunderlaget
med bidragsbeloppet. Bidragsgivningen handhas av en särskild
delegation inom bostadsstyrelsen - boendemiljödelegationen.

Under perioden 1975-07-01-1976-12-31 har ansökningar kommit in för
drygt 450 områden med ca 189 000 lägenheter. Balansen vid utgången av
år 1976 uppgick till 178 ärenden. De sökta bidragen uppgår till sammanlagt
ca 49 milj. kr. Beviljade belopp uppgår till ca 23,5 milj. kr. avseende 185
områden. 5,2 milj. kr. avseende 84 områden har avslagits. 61 av de kommuner
från vilka ansökningar har kommit in har minst 1 % outhyrda lägenheter.

1 vad gäller flerfamiljshusområden har 36 % av ansökningarna kommit
från allmännyttiga bostadsföretag. Bostadsrättsföreningarna svarar för 31 %,
kommunerna för 25 % och de privata fastighetsägarna för 8 %. För småhusområdena
kommer ansökningarna i de flesta fall antingen från samfäll
ighetsföreningar eller från kommuner.

72 % av ansökningarna gäller förbättring av utemiljön, i första hand lekplatser.
I vissa fall har ansökningarna gällande utemiljö kombinerats med
åtgärder rörande om- eller tillbyggnad av fritidslokaler. För småhusområdena
söks dock nästan alltid bidrag för åtgärder avseende lekplatser. Under budgetåret
1975/76 uppgick det genomsnittligt sökta beloppet för alla ansökningar
till ca 330 kr. medan motsvarande belopp för andra halvåret 1976
uppgick till ca 175 kr.

Servicebostäder för äldre m. m.

Under senare år har byggts ett antal bostadshus där äldre m. fl. erbjuds
ett självständigt boende med eget hyreskontrakt i lägenhet med normal
standard i förening med tillgång till kollektiva utrymmen, kollektiv service
att utnyttjas efter eget val och möjlighet till individuell service i form av
social hemhjälp och hemsjukvård. Dessa servicebostäder är sålunda att skilja
från ålderdomshem med institutionell vård och pensionärsbostäder med ingen
eller en ringa kollektiv service. Den inom socialdempartementet arbetande
pensionärsundersökningen har under hand redovisat preliminära uppgifter
som visar att i april 1975 fanns 103 sådana serviceanläggningar med sammanlagt
närmare 6 500 lägenheter i 61 kommuner. 1 lägenheterna bodde
närmare 6 900 personer. Av dessa var 1 800 personer eller närmare 28 %
relativt gravt handikappade. Nära 80 % av anläggningarna finns i 19 kommuner
med mer än 60 000 invånare. 81 anläggningar med ca 6 000 lägenheter
har tagits i bruk under 1970-talet. Den kraftigaste utbyggnaden har skett
de senaste åren. Samtidigt redovisades ca 1 150 ålderdomshem med ca
60 000 platser. Enligt uppgifter från kommunerna fanns det mer eller mindre
konkreta planer på att under åren 1975-1985 bygga ytterligare ca 200 serviceanläggningar
av denna typ med sammanlagt ca 9 400 lägenheter. Dessa

CU 1976/77:18

uppgifter och uppgifter om planerat ålderdomshemsbyggande tyder på att
platsantalet i dessa boende- och vårdformer i relation till antalet 80-åringar
och äldre dock totalt skulle sjunka från 30 % år 1975 till 26 % år 1985.

Bostäder i servicehus finansieras liksom övriga normala bostäder genom
statliga bostadslån. Lånets storlek och säkerhetsläge bestäms därmed på
vanligt sätt genom låneunderlag och pantvärde. Vidare gäller här som eljest
regeln att bostadslån inte utgår bl. a. då kostnaden väsentligt överstiger pantvärdet.

För kollektiva komplement till bostäderna får enligt bostadsstyrelsens anvisningar
göras tillägg till låneunderlaget med belopp som för motsvarande
lokal i vad de utgör kök, toaletter, badrum, bastu, läkarmottagning och
sjukrum för de boende, matsal, dagrum, samlingslokal samt reception för
förmedling av varor och tjänster åt de boende. Bestämmelserna i denna
del gäller fr. o. m. 1975-01-01.

Fr. o. m. 1977-01-01 har grundbeloppet i låneunderlaget höjts.

Bostadsstyreisen har i skrivelse 1977-01-20 till regeringen anfört att, i
likhet med vad som tidigare gällde för studentbostäder, produktionskostnaden
under vissa angivna förutsättningar - bl. a. upphandling i konkurrens
- skulle få utgöra låneunderlag för servicehus för äldre. Styrelsen hemställer
att regeringen bl. a. utfärdar bestämmelser med nämnda innebörd att gälla
från 1977-01-01.

Bostadsstyrelsen har i sin nämnda framställning uppgett att redovisade
eller beräknade kostnader på 25-50 % över pantvärdet inte varit ovanliga.
Enligt vad som upplysts i fråga om två vid framställningen aktuella projekt
skulle produktionskostnaderna överstiga pantvärdet efter nu gällande grunder
med ca 40 resp. 30 %. Utskottet har vidare erfarit att i ett tredje nu
aktuellt projekt på motsvarande sätt beräknats överkostnader på ca 30 %.
En arbetsgrupp inom Stockholms kommun har studerat tre tidigare uppförda
anläggningar och funnit överkostnader enligt 1976 års grunder om ca 36,
16 resp. 12 %. En gruppens beräkning enligt samma grunder beträffande
tre aktuella projekt visade överkostnader om ca 20, 14 resp. 13 %. De förstnämnda
siffrorna 36 resp. 20 % avsåg båda mindre anläggningar i innerstaden.

Bostadsstyrelsen uppger att orsaken till överkostnaderna i första hand
är att de ofta uppförs som enstaka projekt och i allmänhet på centralt belägna
resttomter utan samband med annan nybebyggelse. Styrelsen har anfört
att anläggningarnas gemensamma utrymmen ofta har hög standard i fråga
om kvalitet och utförande samt att ett hus där samtliga lägenheter är små
blir mer kostsamt än ett normalt bostadshus.

1 en reservation till bostadsstyrelsens beslut om framställningen har hävdats
att ett beslut borde föregås av ytterligare utredning, bl. a. för att klarlägga
om en föreslagen särskild belåning skulle leda till ökad segregation i åldringars
boende. Om serviceboende medför högre produktionskostnader borde
detta motivera samma belåning för servicehus där personer med olika

CU 1976/77:18

ålder, hushållsmönster och eventuella handikapp kan bo.

Frågan om bostäder för äldre har tidigare behandlats av riksdagen (CU
1975/76:22, s. 22-23) och i interpellationsdebatt 1977-03-08. En motion om
hyreskontrakt för boende på ålderdomshem behandlas i socialutskottets betänkande
SoU 1976/77:23.

Viss samordning mellan bostadsbidragssystemen m. m.

Bostadsbidrag till folkpensionärer utgår f. n. huvudsakligen såsom kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT). Två grupper har dock rätt att
uppbära statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan
barn (SKBB). Den ena gruppen består av dem som har barn. Dessa folkpensionärer
har rätt till såväl statligt bostadsbidrag till barnfamiljer (SBB)
som SKBB enligt gällande regler. Därutöver kan de erhålla KBT som ett
utfyllnadsbidrag. Den andra gruppen består av personer som uppbär ålderspension
före lagstadgad pensionsålder, s. k. förtida uttag. Dessa personer
kan ej erhålla KBT utan är hänvisade till SKBB-systemet.

För SKBB gäller följande. Bidrag utgår med 80 % av bostadskostnaden
från 350 till 600 kr. per månad för ensamstående och 700 kr. per månad
för makar. Bidraget utgår med fullt belopp upp till en inkomst till f. n.
26 000 kr. Beloppet reduceras med 15 % av inkomsten över denna inkorrtst.
Maximibeloppet 2 400 kr. för ensamstående är helt reducerat vid en inkomst
på 42 000 kr. och maximibeloppet 3 360 kr. för pensionärspar vid en inkomst
på 48 400 kr.

Administrationen av KBT sköts av försäkringskassorna och riksförsäkringsverket
medan SKBB handhas av kommunens förmedlingsorgan,
länsbostadsnämnderna och bostadsstyrelsen.

Boende-och bostadsfinansieringsutredningarna(SOU 1975:51-52) föreslog
i sitt slutbetänkande Bostadsförsörjning och bostadsbidrag att en samordning
på sikt skulle ske mellan de två bostadsbidragssystemen. Som en första
åtgärd för att uppnå den föreslagna samordningen borde en möjlighet öppnas
för folkpensionärer utan barn att få SKBB när reglerna inom detta system
gav ett gynnsammare utfall än reglerna för KBT. Utredningarnas förslag
kombinerades med en grundnivå för KBT - en grundnivå som borde lagfästas.
Nivån föreslogs till 400 kr. per månad. Utredningarna som inte ansåg
sig ha befogenhet att behandla frågan om kostnadsfördelningen mellan stat
och kommun hänvisade i denna fråga till kommunalekonomiska utredningen.
Utredningarnas förslag om en långsiktig samordning av bidragssystemen
stöddes av remissinstanserna som också var positiva till ett av
utredningarna framfört förslag om behovet av större likformighet kommunerna
emellan beträffande storleken av KBT.

Kostnadsansvaret för SKBB till pensionärer utan barn föreslås ske efter
samma grunder som gäller för SKBB till övriga hushåll, dvs. staten svarar
för 72 % av kostnaderna och kommunen för 28 %. Vidare bör kommunerna

Cl) 1976/77:18

själva få besluta om bidragsmöjligheten beträffande SKBB till pensionärer
skall införas. Motsvarande ordning gäller för SKBB till övriga hushåll. Om
kommun beslutat om SKBB för pensionärer bör betalningen för kommunens
andel av utgivna bidrag göras årligen i efterskott.

Riksdagen beslöt år 1976 att frågan om bostadsbidrag lill föräldrar som
inte har sina barn stadigvarande boende hos sig borde övervägas så att förslag
i frågan kunde föreläggas 1976/77 års riksmöte. I budgetpropositionen (bil.
16 s. 27-29) föreslås följande gälla beträffande den part i ett gemensamt
vårndadsförhållande som inte har barnet stadgivarande boende hos sig, liksom
beträffande annan förälder som utan att ha del i vårdnaden umgås
med barnet. För hushåll som denna förälder bildar eller ingår i bör den
övre hyresgränsen i SKBB-systemet fastställas till samma belopp som gäller
för en barnfamilj med motsvarande antal barn som helt eller delvis försörjs
inom familjen. Motsvarande regel bör även gälla för hushåll med egna samboende
barn, där någon av hushållsmedlemmarna också har barn som bor
på annat håll. Vissa krav på intensiteten i umgänget mellan föräldrar och
barn bör ställas. Som riktpunkt föreslås gälla att syftet med det höjda bidraget
är att förbättra förutsättningarna för en god kontakt mellan föräldrar och
barn. Reglerna för reducering av bidraget föreslås anpassas till de nu gällande.

I propositionen (s. 19-20) erinras om att en förenklad blankett för ansökning
om bostadsbidrag utarbetats inför bidragsåret 1977. Trots gjorda
ändringar anser bostadsstyrelsen att ansökningsförfarandet alltjämt är komplicerat.
Föredragande statsrådet finnér det angeläget att förenklingar både
av ansökningsförfarandet och administrationen tillvaratas och erinrar om
att en arbetsgrupp inom bostadsstyrelsen gör en översyn av frågorna. Gruppens
arbete fortsätter. I propositionen anförs att ställning får tas till föreslagna
förändringar i den takt som de aktualiseras under arbetets gång.

Beräkning av finansieringsunderlag

Låneunderlagsberäkningen utgår nu från grundbelopp som bestämts med
hänsyn till kostnadsläget i oktober 1976. Tidigare belopp uttrycktes i 1968
års priser. De delar av låneunderlaget som hänförs till byggnadskostnad,
finplanering och tomtutrustning justeras med ortskoefficient och tidskoefficient.
Ortskoefficienten ger en anpassning till prisskillnader mellan olika
delar av landet. Den fastställs av bostadsstyrelsen och varierar mellan 0,96
och 1,20. Tidskoefficienten avser att med för längre tid fasta grundbelopp
anpassa låneunderlaget till prisutvecklingen i byggandet. Tidskoefficienten
fastställs av regeringen och är nu i ärenden med preliminärt beslut efter
1976-12-31 satt till 1,0. När det gäller slutliga lånebeslut beräknas för tiden
från byggstart till färdigställande en tidskoefficient som motsvarar ett vägt
medeltal av de tidskoefficienter som gällt under olika perioder. Metoderna
för beräkning av bl. a. tidskoefficient har setts över av byggnadsindexkommittén
(SOU 1971:79, 1976:13).

CU 1976/77:18

Bostadsstyrelsen har i sina anslagsframställningar för budgetåren 1976/77
resp. 1977/78 pekat på nackdelarna med systemet att fastställa tidskoefficienten
endast en gång per år. Styrelsen anför att problem uppkommer främst
för styckebyggda småhus, vilka i lånebeslut mot slutet av året fått en oförmånlig
relation mellan lån och kostnad. Också för gruppbyggda småhus
och flerfamiljshus har ordningen varit otillfredsställande genom att byggnadskreditiven
lämnas i relation till pantvärdet i det preliminära beslutet.
Det har också visat sig en tendens att skjuta fram de statliga låneansökningarna
mot slutet av året för att inte gå miste om de retroaktiva tidskoefficienterna.

I prop. 1967:100 (s. 107) uttalades att tidskoefficienten bör omprövas med
relativt korta tidsintervall för att reducera tröskeleffekterna.

I prop. 1974:150 (s. 437) uttalade dåvarande bostadsministern att mycket
talade för att man utnyttjade mark- och konkurrensvillkoren till att förskjuta
tyngdpunkten i kostnadskontrollen från en bedömning av skäligheten av
produktionskostnaden som sådan till en prövning av om konkurrensförutsättningarna
utnyttjats till fullo.

Byggadministrationsutredningen har föreslagit att produktionskostnaden
enligt bästa anbud läggs till grund för belåningen. Produktionskostnaden
för ett projekt får dock inte väsentligt överskrida en jämförelsekostnad, beräknad
i princip enligt nuvarande beräkningsmetod. Storleken av den avvikelse
som kan tolereras bör bedömas enligt hittillsvarande praxis. Förslaget
kombineras med ett förordande av att räntebidraget bör grundas på den
beräknade jämförelsekostnaden om den är lägre än den upphandlade kostnaden.
Den del av bostadslånet som inte berättigar till räntebidrag skall
förräntas efter statens självkostnad. Förslagen borde enligt utredningen
genomföras vid en inte angiven tidpunkt då regeringen bedömde att reglerna
om upphandling i konkurrens fått tillräcklig effekt. Utredningens förslag
övervägs inom bostadsdepartementet.

Utskottet

Bostadsbyggandets inriktning

De bostadspolitiska värderingarna skall som hittills utgå från uppfattningen
att tillgång till en god och tillräckligt rymlig bostad i god miljö
är en omistlig social rättighet. Kvar står också konstaterandet att synen
på bostaden som en social rättighet inte kan gälla mer än upp till en viss
standardnivå, varav följer att samhället inte har anledning att slå vakt om
mer lyxbetonade inslag i bostadsutbudet.

Riksdagen har år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36) godtagit vissa riktlinjer
för planeringen av bostadsproduktionen under den närmaste tioårsperioden
- riktlinjer som i allt väsentligt kan återföras till de allmänt formulerade
mål för bostadsförsörjningen som statsmakterna antog år 1967.

CU 1976/77:18

Föredraganden anger i budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. 16,
s. 108) vissa utgångspunkter för planeringen av boendet. En sådan utgångspunkt
anges vara att motverka tendenser till segregerat boende samtidigt
som behovet av service och gemenskap i boendet tillgodoses. Småhus bör
byggas även för hushåll som vill ha mindre lägenheter. Man bör eftersträva
en varierad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus. För ali uppnå en allsidig
hushållssammansättning behövs också en blandning av hustyper och
besittningsformer i samma bostadsområde. Vad föredraganden sålunda anfört
överensstämmer i sak med tidigare uttalanden från statsmakterna. Något
förslag till andra uttalanden läggs inte heller fram i propositionen.

Betoningen av strävandena att motverka en skiktning mellan olika befolkningsgrupper
återkommer även i motionen 1976/77:553 (s), vars konkreta
förslag utskottet tar upp nedan (s. 27) och i betänkandet CU 1976/77:26.

När det gäller medlen för att uppnå de ställda målen har tidigare (prop.
1974:150) framhållits att statsmakterna inte har att ange någon boendeform
som den ideala och att det inte är statsmakternas sak att t. ex. söka styra
människor till enfamiljshus eller flerfamiljshus. I anslutning härtill har likaledes
betonats att bostadsbyggandet måste inriktas så att utbudet av lägenheter
så nära som möjligt anpassas till det efterfrågemönster som framträder
på orten. Uttalanden har gjorts i denna del som en vägledning för
kommuner och bostadsföretag, vilka har att ta ansvaret för bostadsförsörjningen
på de lokala bostadsmarknaderna.

I motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 6, förslås att riksdagen begär
en utredning av de samhälleliga ekonomiska och sociala konsekvenserna
av ett ökat småhusbyggande. Motionärerna anser att den frågan måste ställas
om samhället har råd att i tätorter satsa på en fortsatt ökning av ett småhusbyggande
som i många avseenden innebär ett stort slöseri med de allmänna
tillgångarna. I sammanhanget hänvisas till en av Stockholms läns
landsting (regionplanekontoret, planeringskontoret) i maj 1976 publicerad
kunskapsöversikt Konsekvenser av ett utökat småhusbyggande (rapport
1976:3).

Motionsförslaget berör en central bostadspolitisk frågeställning. Det finns
enligt utskottets mening dock inte anledning att på föreslaget sätt begära
en särskild utredning. Utskottet har utgått från att dessa frågor beaktas
i regeringens fortlöpande överväganden.

I motionen 1976/77:991 (m) om åtgärder för ökat småhusbyggande, yrkandet
2, föreslås riksdagen besluta att det privatfinansierade småhusbyggandet
skall släppas fritt. Motionärerna anför att detta byggande under senare
år fått en årlig kvot på omkring 8 000 hus, vilket inte svarat mot efterfrågan.
Resultatet har blivit att prisnivån på dessa hus ökat mycket kraftigt.

Regleringen av byggandet utan statliga lån återförs till lagen (1971:1204)
om byggnadstillstånd, som ger regeringen rätt att förordna om byggnadstillstånd,
om det "behövs med hänsyn till samhällsekonomiska förhållanden
eller läget på arbetsmarknaden eller andra väsentliga intressen”. Förordnande

CU 1976/77:18

får begränsas till att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss
del av landet. Lagen ger också möjlighet att kräva igångsättningstillstånd
för visst byggnadsarbete även för säsonutjämning av sysselsättningen. Föreskrifter
har lämnats genom kungörelse (1971:1205) om byggnadstillstånd,
varigenom krav på byggnadstillstånd ställts upp för bl. a. bostadshus för
permanent boende som uppförts utan statligt stöd och för fritidshus i vissa
fall.

I budgetpropositionen (s. 110) förordas en bostadsbyggnadsplan för år 1977,
vari oförändrat beräknas en ram om 8 000 lägenheter för beslut om tillstånd
att bygga bostäder utan statliga lån. Härtill kommer liksom tidigare en projektreserv
på 10 000 lägenheter m. m. gemensamt för statslåneramen och
privatfinansieringsramen.

I den preliminära national budgeten (prop. 1976/77:100 bil. 1 till bil. 1,
s. 134) anförs att det 1971-1973 omfattande byggandet av privatfmansierade
småhus sannolikt täckt en stor del av det efterfrågeöverskott som tidigare
gällt denna bostadskategori.

Utskottet har inte ansett att vad i motionen anförts kan grunda några
ändringar vare sig i regleringssystemet som sådant eller i den förordade
bostadsbyggnadsplanen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Den ovan nämnda motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 4, innefattar
också förslaget att riksdagen begär ett program för vidareutveckling av befintliga
flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer.

Förslaget torde syfta till att främja ett bostadsbyggande med kollektiva
komplement i skilda former. Frågan har i en vid mening berörts bl. a. av
boende- och bostadsfinansieringsutredningama (SOU 1975:51 s. 192-193)
och tas också upp i motionen 1976/77:553 (s). 1 andra sammanhang har
frågan tagits upp med mer begränsad innebörd, som t. ex. då det gällt byggandet
av s. k. servicebostäder. Utskottet berör nedan (s. 32) vissa förutsatta
överväganden beträffande servicehus för äldre m. fl. I bostadssociala delegationens
arbete har förbättringar av inte endast den fysiska utan även den
sociala miljön aktualiserats. En allmänt hållen begäran om ett åtgärdsprogram
anser emellertid utskottet inte vara meningsfull. Inte heller skulle
särskilda medel förbostadsstyrelsenelleri forskningssammanhang vara lämpliga.
De ytterligare byggforskningsuppgifter på området som kan behöva
föregå ställningstaganden i skilda sammanhang får bedömas i vanlig ordning.

Användningen av tomträtt som upplåtelseform har tagits upp i riksdagen
såväl som en allmän markpolitisk fråga som i samband med uttalanden
om kommunernas markfördelning i bostadspolitiskt sammanhang. Motionsförslaget
i ämnet tas nu upp i utskottets betänkande CU 1976/77:21. Tomträttslånen
behandlas nedan (s. 49).

Den regionala fördelningen av låneramarna har med hänsyn till efterfrågeutvecklingen
inte varit aktuell på samma sätt som i tidigare bristsituationer.
Metoden att fördela lånekvoterna inom storstadsregionerna har dock
aktualiserats, senast i betänkandet CU 1975/76:22 (s. 26-27, 79-80). Frågan

CU 1976/77:18

tas nu åter upp i motionen 1976/77:1289 (c, s, fp, m) med yrkandet att
riksdagen uttalar att länsbostadsnämnden i Malmöhus län och, om så befinns
lämpligt, även i övriga storstadslän skall ges möjlighet att fördela bostadsbyggandet
i hela länet.

Utskottet har inte funnit att det anförts några nya skäl som kan motivera
en tillstyrkan av motionen. Frågan om ramsystemet liksom byggadministrationsutredningens
förslag bereds inom regeringens kansli. Utskottet förutsätter
att frågan löses i dessa sammanhang.

Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m.

Boende- och bostadsfmansieringsutredningarna (SOU 1975:51) lade fram
förslag om en ny lag for bostadsförsörjningen som skulle ersätta den nu gällande
lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m. (bostadsförsörjningslagen). I lagen skulle formuleras vissa
krav som bör ställas på kommunerna, krav som går längre än de skyldigheter
som nu gäller men som i praktiken godtagits i det överväldigande antalet
kommuner. Den föreslagna lagen skulle i motsats till den nu gällande innehålla
ett klart stadgande att kommunen har det lokala ansvaret för bostadsförsörjningen
och även föreskrifter om den närmare innebörden av detta
ansvar. Förslaget innebär vidare att statsmakterna anger vissa allmänna metoder
som kommunerna skall tillämpa, bl. a. i fråga om bostadsförsörjningsprogram
och bostadssociala inventeringar.

Utredningarnas förslag till lag om bostadsförsörjningen förs nu vidare
genom motionen 1976/77:553 (s), yrkandet 1. Vidare föreslås riksdagen
genom yrkandet 2 som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadssociala inventeringar och kommunala bostadsförsörjningsprogram.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 106) anförs att utredningarnas förslag
i denna del har ett nära samband med vissa av de frågor som byggadministrationsutredningen
tagit upp i betänkandet (SOU 1976:26) Bostadsverket.
Frågorna övervägs f. n. inom departementet.

Också enligt utskottets mening bör utredningsförslagen ytterligare övervägas.
Det är därför inte lämpligt att nu ta ställning i sak till här behandlade
motionsförslag.

Kommunal anvisningsrätt m. m.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna föreslog i sitt slutbetänkande
(SOU 1975:51) att kommunens anvisningsrätt utvidgades genom särskild
lagstiftning. Häremot anfördes reservation av herrar Kallenius, Näverfeldt
och Turesson. Förslaget tas nu upp i motionen 1976/77:553 (s),
yrkandet 4. Däri föreslås riksdagen anta förslag till lag om upplåtelse av
bostadslägenhet i vissa fall jämte därtill anknytande lagstiftning. Förslaget

CU 1976/77:18

ger kommunen rätt att i fråga om viss lägenhet eller viss eller vissa kategorier
av lägenheter eller lägenheterna inom viss eller vissa delar av kommunens
område besluta att ägare av hyreshus skall underrätta kommunen om att
lägenheten är ledig för uthyrning. Kommunen har därefter rätt att hyra
lägenheten och kan därefter upplåta den i andra hand till bostadssökande
eller överlåta hyresrätten till denne. Motsvarande regler skulle gälla för nyupplåtelse
av bostadsrättslägenhet.

Vidare föreslås i motionen 1976/77:305 (vpk) att riksdagen uttalar sig
för obligatorisk kommunal bostadsförmedling och begär att förslag härom snarast
föreläggs riksdagen.

Motionärerna utgår från att kommunerna bör ha det avgörande inflytandet
på anvisningsrätten till alla nyproducerade och ledigblivna lägenheter.

Utredningarnas förslag bereds f. n. inom bostadsdepartementet. Enligt
utskottets mening bör denna beredning inte föregripas genom ett riksdagens
ställningstagande till här upptagna förslag. Motionsförslagen avstyrks därför.

Frågor om medinflytande i boendet

Yrkandet 1 i motionen 1976/77:931 (vpk) innebär att riksdagen skulle
begära en utredning angående ändrade förvaltningsformer för boende i flerfamiljshus
i syfte att skapa ett ökat inflytande för hyresgästerna. Motionärerna
hänvisar till de försök med nya förvaltningsformer som gjorts beträffande
möjligheterna att inom de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagen
ge hyresgästerna ansvaret för förvaltningen av både den inre och den yttre
miljön.

Föredraganden anför i budgetpropositionen (bil. 16 s. 105) att boendeoch
bostadsfinansieringsutredningarnas förslag med syfte att stärka hyresgästinflytandet
bör behandlas i samband med hyresrättsutredningens förslag
(SOU 1976:60).

Föredraganden hänvisar också till de praktiska försök som pågår och anser
det önskvärt med fler sådana försök. Det är, anförs det vidare, angeläget
att organisationerna på hyresmarknaden själva finner de lämpliga formerna
för hur hyresgästinflytandet skall utövas. Statsmakternas uppgift är att
undanröja de hinder som kan finnas för den fortsatta utvecklingen mot
en fördjupad boendedemokrati. Det anförda ansluter till vad utskottet samt
boende- och bostadsfinansieringsutredningarna tidigare uttalat.

Utskottet, som ansluter sig till vad föredraganden anfört, har inte funnit
anledning tillstyrka motionsförslaget. Den särskilda frågan om beslutsformerna
i allmännyttiga bostadsföretag behandlas i boendeutredningarnas betänkande
(SOU 1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (s. 287-299).

CU 1976/77:18

Finansieringssystemet m. m.

I motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandena 1 och 2, föreslås riksdagen
begära att regeringen med förtur behandlar och lägger fram förslag rörande
statlig totalfmansiering genom en bostads- eller samhällsbyggnadsbank, som
tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar till
en lag och fast ränta.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förordade utifrån bostadsförsörjningens
krav i betänkandet (1975:12) Totalfinansiering att fullständig
och integrerad finansiering införs på bostadssektorn. Konsekvenserna för
kapitalmarknaden och institutionella frågor utreds av 1968 års kapitalmarknadsutredning,
som uppges lägga fram sina förslag hösten 1977. Byggadministrationsutredningen
har lämnat förslag (SOU 1976:26) om bl. a. den
bostadspolitiska organisationen. Frågan om statlig totalfmansiering har behandlats
av riksdagen vid flera tillfällen (SU 1967:100 s. 34, 1968:100 s. 12,
1969:50 s. 16, 1970:50 s. 15, CU 1971:12 s. 25, 1972:9 s. 16, 1973:19 s. 30,
1974:36 s. 36-38, 43, 1975:7 s. 18, 1975/76:22 s. 28). Den även fristående
del av frågan som berör finansieringssystemets utformning med garanterad
ränta och amorteringstid och som ingår i nuvarande lånesystem avgjordes
av riksdagen år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36).

Utskottet har inte funnit anledning frångå sina tidigare bedömningar att
frågorna om fullständig och integrerad finansiering inte påkallar något initiativ
från riksdagens sida. Anledning finns inte heller att i sak frångå tidigare
principbeslut om finansieringssystemet i fråga om ränta och amortering.
De organisatoriska frågorna bereds. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

Genom motionen 1976/77:991 (m), yrkandet 1, föreslås riksdagen begära
åtgärder så att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus
vidgas.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76:22 s. 29) behandlat ett likartat yrkande
och då anfört att specifika förslag om bankernas utlåningskapacitet, säkerhet
och prioriteringar bör behandlas utifrån andra utgångspunkter än de i motionen
angivna. Utskottet erinrar också om de kreditpolitiska riktlinjer som
nu gäller. Motionsförslaget avstyrks.

Bostadslån

Som förutsättning för bostadslån gäller bl. a. i princip att kommunen skall
ha förmedlat den mark på vilken bostadsbyggandet skall ske - det s. k.
markvillkoret. Det syftar till att befästa kommunernas möjligheter att se till
att bostadsbyggandet anförtros de byggherrar som har de bästa förutsättningarna
och viljan att bygga goda och billiga bostäder. Vidare syftar markvillkoret
till att eliminera eller i vart fall dämpa konkurrensen om marken
samt att förhindra att byggintressenter genom innehav av mark skaffar sig
konkurrensfördelar.

CU 1976/77:18

I motionen 1976/77:930 (m) (delvis) föreslås riksdagen anhålla om förslag
i syfte att främja bostadssaneringsverksamheten bl. a. så att markvillkoret
avskaffas. Förslaget utgår från uppfattningen att vissa kommuner konsekvent
utnyttjat markvillkoret för att hindra sanering i enskild regi genom
att inte tillstyrka dispens. 1 andra kommuner åter har man varit mer generös
med tillstyrkan av dispens.

Dispens från markvillkoret kan lämnas av regeringen. För hus inom exploateringsområde
förutsätts att kommunen söker dispensen. För hus inom
saneringsområde räcker det att lånsökanden söker dispens och kommunen
tillstyrker ansökning.

Utskottet behandlade motsvarande fråga senast i betänkandet CU
1975/76:22 (s. 30) och har inte nu anledning att gå ifrån tidigare hävdade
ståndpunkter. Det torde vara obestritt att kommunen har ett grundläggande
ansvar för bostadsbyggandet och att det är kommunen som har att fatta
beslut om fördelning av mark och byggherreuppdrag. Den möjlighet som
kommunen får genom markvillkoret att utöva detta ansvar bör därför inte
tas bort. Det ligger i sakens natur att olika politiska grunduppfattningar
kan få uttryck också i kommunala dispensavgöranden av här aktuell art.
Regeringen har ytterst att ta ställning i frågan. Motionsförslaget avstyrks.

I motionen tas också upp önskemål om en samordnad prövning av markvillkoret,
förköp och ev. prövning av tillstånd till förvärv av hyresfastighet.
Frågan behandlades i betänkandet CU 1975/76:22 (s. 30-31). Utskottet pekade
på att markvillkorsdelen i ett låneärende kan avgöras av
länsbostadsnämnd genom partiellt beslut. Förutsatt att låntagaren aktualiserade
frågan kan sålunda ställningstagandena-i kommunalt sammanhang
- ske i princip samtidigt. Slutsatsen blir även nu att syftet torde vara tillgodosett
utan någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört (s. 115-116)
om ändringar i fråga om markvillkorets tillämpning. Förslaget tillstyrks.

Beträffande den krets av fysiska eller juridiska personer som kan beviljas
bostadslån finns endast två inskränkningar. Lån utgår inte om låntagaren
kan antas sakna förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som är förbundna
med lånet eller att förvalta huset tillfredsställande. Lån till allmännyttigt
bostadsföretag förutsätter att vissa krav uppfylls i fråga om grundkapital
och revision.

I motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 3, föreslås den begränsningen
av läntagarkretsen att fr. o. m. 1977-07-01 bostadslån inte längre skall utgå
till ny- eller ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus eller av småhus,
som inte skall bebos av låntagaren. Utskottet behandlar i betänkandet CU
1976/77:21 motionsförslag (s) (vpk) som rör att endast allmännyttiga och
kooperativa bostadsföretag får uppträda som byggherrar och ägare av flerfamiljshus
resp. ett successivt överförande av privata hyreshus i samhällets
ägo.

Utskottet har ovan berört statsmakternas tidigare ställningstaganden till

CU 1976/77:18

riktlinjer för fördelningen av mark och byggherreuppdrag. Till det här behandlade
motionsyrkandet har inte knutits några nya motiv för att avstå
från en fortsatt konkurrens även vid förvaltningen av hyresfastigheter. I
prop. 1974:150 (s. 428) strök dåvarande bostadsministern under att byggherrarnas
skicklighet som byggherrar och förvaltare bör kunna vara utslagsgivande
för fördelningen av byggherreuppdrag. Även enligt utskottets mening
tjänar en sådan konkurrens bäst de bostadspolitiska målen. Motionsförslaget
avstyrks sålunda.

Vilka åtgärder som är belåningsbara regleras i första hand genon grunderna
för beräkning av låneunderlaget, dvs. beräknade mark- och byggnadskostnader.
Huvudregeln är att hänsyn endast får tas till utrymmen för bostadsändamål
samt till lokaler för de i området boendes behov. När det gäller
lån för ombyggnad ställs också upp bl. a. förutsättningarna att ombyggnaden
medför väsentlig ökning av bostadsvärdet, att lägenhet uppnår minst lägsta
godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen och att standarden inte
väsentligt överstiger normal nybyggnadsstandard.

Mot bakgrund av att lägenhetsfördelningen i befintliga bostadsområden
utgör ett hinder för att befolkningssammansättningen skall kunna ändras
föreslås i motionen 1976/77:553 (s), yrkandet 5 a (delvis), att bostadslån skall
kunna utgå för sammanslagning av mindre lägenheter till lägenheter om tre
rum och större. I motionens yrkande 6 föreslås att även vid nybyggnad
de särskilda kostnaderna för förberedelse av ändrad lägenhetsindelning inryms
i låneunderlaget. Vidare föreslås (yrkandet 5 a delvis) att statliga bidrag
om 10 000 kr. skall kunna utgå för ovan nämnda sammanslagningar av
mindre lägenheter. Bidragsgivningen skall ses som ett försök och (yrkandet
5 b) inom en ram för nästa budgetår om 10 milj. kr. De till 2 milj. kr.
beräknade utbetalningarna under samma tid föreslås (yrkandet 5 c) t. v.
få belasta boendemiljöanslaget. Frågorna om ram och anslag behandlas nedan
(s. 52).

Motionsförslagen i denna del innebär en uppföljning av förslag från boende-
och bostadsfinansieringsutredningarna i betänkandet (SOU 1975:51)
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (s. 233-236). Förslagen bereds f. n.
inom bostadsdepartementet. Föredraganden har i propositionen (s. 108) förklarat
sig inte beredd att ta ställning till förslaget om stimulansbidrag.

I syfte att minska kostnaderna för outhyrda lägenheter har (prop. 1975:1
bil. 14, CU 1975:7) öppnats möjlighet för regeringen att medge att bostadslån
utgår för ombyggnad som innebär ändring av lägenhetssammansättningen
i bostadsbelånade hus utan hinder av att det inte innebär någon ökning
av bostadsvärdet eller att kostnaden skulle ge förlustrisk vid förvaltningen.
Kostnaden täcks genom höjning av pantvärdet.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet (CU 1975/76:22 s. 46-47)
en motion (c) om särskilda tioåriga lån för bl. a. sammanslagning av lägenheter.
Utskottet konstaterade att detta förslag liksom utredningarnas
förslag hade ett mer allmänt syfte än att endast bidra till att minska hy -

CU 1976/77:18

resförluster. Med hänsyn till pågående beredning av utredningsförslagen
ansåg utskottet emellertid att något riksdagens uttalande då inte behövde
göras.

Utskottet ansluter sig till utgångspunkten att man bör eftersträva en varierad
lägenhetssammansättning i flerfamiljshus - något som också framhållits
i budgetpropositionen. Utskottet anser dock även nu att något riksdagens
uttalande inte bör göras i detta sammanhang med hänsyn till den
fortsatta beredningen av utredningarnas förslag.

I propositionen (bil. 16 s. 51-52) föreslås i anslutning till frågorna om
bostadsmiljön att riksdagen godkänner att bostadslån såsom för ombyggnad
skall kunna utgå för alla åtgärder och anordningar som är bidragsberättigade
enligt de regler som gäller för miljöförbättringsbidragen (se ovan s. 19).
Lån bör sålunda för alla företagskategorier utgå för sådana bidragsgrundande
kostnader som inte täcks av bidrag. Räntebidrag föreslås utgå för lånet i
dess helhet, sålunda oberoende av om det kan hänföras till låneunderlaget
för bostäder och för lokaler upp till 20 000 kr. eller inte. Lån föreslås kunna
utgå beträffande de projekt för vilka ansökan om miljöförbättringsbidrag
har kommit in till förmedlingsorganet efter utgången av år 1976.

Motionen 1976/77:416 (s) utmynnar i förslaget att den föreslagna lånemöjligheten
skall stå öppen i samtliga bidragsärenden där arbetena inte påbörjats.
Detta skulle innebära att lån kunde beviljas inte bara för projekt
där bidragsansökan behandlas utan också i de fall där bidrag beviljats men
arbetet inte påbörjats.

Utskottet tillstyrker att de i propositionen föreslagna vidgade lånemöjligheterna
öppnas. När det gäller ikraftträdandefrågorna har utskottet inte
någon erinran mot att lån kan lämnas oavsett när ansökan om bidrag gjorts.
Den begränsningen bör dock göras att arbetena inte skall ha påbörjats
1977-04-01, ett datum satt med hänsyn till antagen tidpunkt för riksdagens
beslut i ämnet. Regeringen bör ha att meddela eller uppdra åt bostadsstyrelsen
att ge de ytterligare föreskrifter som behövs. Utskottet har förutsatt
att långivningen inte skall innefatta någon ytterligare sakbedömning än den
som skett i bidragsärendet. Det förhållandet att lånemöjligheten som sådan
gäller från budgetårsskiftet torde inte hindra att tidigare inkomna låneansökningar
bereds också dessförinnan.

I motionen 1976/77:129 (s) föreslås riksdagen hemställa om sådana omedelbara
ändringar i reglerna för beräkning av låneunderlag att servicebostäder
för äldre och handikappade med tillhörande särskilda utrymmen och anordningar
i full utsträckning kan finansieras med statliga bostadslån. Motionärerna
hänvisar till lösningar som prövas på vissa håll med bostadshus
i kombination med vissa kollektiva anordningar för service och enklare
former av vård åt de boende och service även för dem som bor i omkringliggande
bostadsområde. Det anförs i motionen att gällande grunder
för beräkning av låneunderlaget gör det svårt, för att inte säga omöjligt,
att finansiera sådana projekt med statliga bostadslån. Därigenom motverkas

CU 1976/77:18

tillkomsten av boendeformer som är särskilt anpassade för de äldres och
handikappades behov.

Av för utskottet nu kända uppgifter framgår att betydande skillnader
mellan produktionskostnad och pantvärde fortfarande beräknas för vissa
projekterade servicebostäder - detta trots gjorda förbättringar av lånemöjligheterna
och en generös tolkning av gällande bestämmelser. Det är troligen
möjligt att på många håll genom bl. a. fortsatt projektering minska dessa
skillnader. Tillgängligt underlag tyder dock på att dessa överkostnader kommer
att till största delen kvarstå. Det är därför också troligt att uppförandet
av nya serviceanläggningar försvåras och i några fall hindras om inte låneförutsättningarna
förbättras.

Utskottet konstaterar vidare att de invändningar som antytts i princip
utgår från farhågor om att boendeformen skulle bidra till segregation i boendet.
Utskottet noterar att huvudprincipen - att underlätta för de äldre
att bo i sin normala miljö - inte ifrågasätts. Det finns dock fall då det
inte är möjligt att lämna vård och service i hemmen liksom det finns fall
när den enskilde föredrar kollektiva boendeformer. I dessa fall skall kommunen
kunna erbjuda ett alternativ där intensivare service och tillsyn kan
ges. Det bör vidare noteras att den kollektiva servicen för de boende i ett
servicehus ofta kombineras med en dagcentral för dem som bor i grannskapet.
I många fall kan de kollektiva komplementen i stället för att leda till segregation
bidra till att bryta en isolering i den egna bostaden.

Civilutskottet har inte att i detta sammanhang pröva riktlinjer för planering
och byggande av servicehus för äldre m. fl. Utskottet har med hänsyn till
vad bostadsministern uttalat ansett sig kunna utgå från att grundläggande
överväganden i denna del initieras i samråd mellan social- och bostadsdepartementen
och med medverkan från kommunerna. Utskottet har nu
inte anledning till annat än att konstatera att denna typ av bostäder ingår
i den kommunala planeringen i en omfattning mot vilken några invändningar
inte nu riktas från den statliga sektorn. Det finns då inte anledning
att inom det bostadspolitiska området med bostadslångivningen som redskap
söka motverka detta byggande. Bostadslån bör därför ställas till förfogande
under i huvudsak samma reella förutsättningar som för bostadsbyggandet
i övrigt. Grunderna för låneunderlagsberäkningen fastställs i den mån de
inte är reglerade genom riksdagens beslut av regeringen. Regeringen har
bemyndigat bostadsstyrelsen att bl. a. besluta om vissa avvikelser från grundbeloppet
och om vissa tillägg till detta. Utskottet har mot denna bakgrund
förutsatt att sådana ändringar snarast görs beträffande servicebostäder för
äldre och handikappade att belåningsförutsättningarna i princip jämställs
med vad som gäller i övrigt. I den mån ett motsvarande behov visas för
bostäder med kollektiv service riktad till även andra grupper gäller samma
principiella ställningstagande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inte haft anledning att här ta upp frågan om produktions 3

Riksdagen 1976/77. 19 samt. Nr 18

CU 1976/77:18

kostnadsbelåning i ett vidare sammanhang. Byggadministrationsutredningens
förslag i denna riktning övervägs inom bostadsdepartementet.

Genom propositionen föreslås riksdagen godkänna vad föredraganden -efter samråd med arbetsmarknadsministern - förordat (bil. 16 s. 113-114)
om ändringar i reglerna för täckning av vintermerkostnader. Förslaget innebär
att de vinterbidrag som nu utgår för att täcka vintermerkostnader för småhus
och - över en viss beloppsgräns per ytenhet - även för flerfamiljshus omvandlas
till vintertillägg, dvs. den typ av tillägg till grundbeloppet för låneunderlag
som beräknas intill de nämnda beloppgränserna. Förslaget motiveras
i huvudsak med att det från sysselsättningssynpunkt inte längre finns
anledning att bibehålla bidragsgivningen och att det från bostadspolitisk
synpunkt är av vikt att så lika låneregler som möjligt gäller för olika hustyper.

Häremot har ställts motionen 1976/77:920 (s) med dess förslag att vinterbidraget
bibehålls och att i stället vintertillägget på sikt avskaffas. Motionären
anför i huvudsak att låntagare med begränsade ekonomiska förutsättningar
därigenom i ökad omfattning tvingas bygga under sommarhalvåret
med inte önskade sysselsättningseffekter.

Vad gäller de styckebyggda småhusen, beträffande vilka det inte sker
någon styrning av igångsättningen, anförs i propositionen att det överväldigande
antalet sådana hus byggs vid tidpunkter som inte berättigar tili
vinterbidrag. Enligt bostadsstyrelsens uppgifter beräknas vinterbidrag dock
ha utgått under budgetåret 1975/76 för ca 6 300 av de ca 15 500 lägenheterna
i styckebyggda småhus. När det gäller gruppbyggda småhus utgick bidrag
för ca 9 000 av totalt ca 19 750 lägenheter med slutligt lånebeslut under
samma tid.

Utskottet har, med beaktande bl. a. av räntebidragets effekt på denna
del av boendekostnaden, inte funnit anledning till annat än att tillstyrka
förslaget i propositionen och sålunda avstyrka motionen.

I motionen 1976/77:415 (vpk) föreslås riksdagen (yrkandet 3) uttala att
finansieringen av ombyggnadskostnader för att förbättra soprum m. m. och
därmed sophämtarnas arbetsmiljö skall ordnas så att belastningen på boendekostnaderna
blir den minsta möjliga samt (yrkandet 4) ge regeringen
till känna att åtgärderna skall kunna stödjas med statliga bidrag och lån.
Motionens övriga yrkanden, gällande skärpta krav i byggnadsstadgan, behandlas
i betänkandet CU 1976/77:26.

Härtill anknytande frågor behandlades av riksdagen i december 1976 (CU
1976/77:6). Utskottets majoritet hänvisade i fråga om åtgärder i befintliga
hus utan samband med annan ombyggnad till ett av bostadsministern aviserat
fortsatt och skyndsamt utredningsarbete, innefattande också finansieringsaspekter.
Detta arbete kan, enligt vad utskottet erfarit, beräknas vara
slutfört i juni månad 1977. Reservanter (s) hänvisade i fråga om kostnaden
för hyresgästerna till att hyran bestäms efter bruksvärdejämförelser och inte
med hänsyn till kapitalkostnader. Reservanterna föreslog också att riksdagen
skulle ge regeringen till känna att åtgärder av här aktuell typ skall kunna
stödjas med bostadslån. Frågan om eventuella bidrag borde enligt reser -

CU 1976/77:18

vanterna tas upp när ytterligare krav på en förbättrad avfallshantering än
de här behandlade kan aktualiseras.

Enligt utskottets mening är det redan på principiella grunder givet att
skäliga och inte oväsentliga kostnader för att uppfylla av statsmakterna ställda
krav på ingrepp av här aktuell typ i befintlig bebyggelse skall kunna
finansieras med bostadslån. I avvaktan på resultatet av det fortsatta utredningsarbetet
är det emellertid för tidigt att nu göra några specifika uttalanden
om denna finansiering. Det torde också vara obestritt att det i
hyresfallen inte finns någon direkt koppling mellan kapitalkostnader och
hyra i ett visst hus. Frågan om behovet av eventuella bidrag kan bedömas
först när nivån på de statliga anpassningskraven slutligt angetts. Motionsyrkandena
avstyrks sålunda.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 116-117) att tillägget i
låneunderlaget för konstnärlig utsmyckning m. m. höjs från 7 kr. till 10 kr.
per m2 våningsyta.

Förslaget att lånebestämmelserna skall ändras så att bostadslån utgår även
när man bygger tvä kök i enfamiljshus förs fram i motionen 1976/77:130 (m).

Motionsförslaget torde närmast avse låneunderlagsberäkningen vid nybyggnad
av småhus. Beräkningen är schabloniserad och utgår kostnadsmässigt
från att ett kök finns i varje lägenhet. I sammanhanget får noteras
att för nybyggnad av småhus gäller en högsta godtagbar kostnad. Kostnadsgränsen
för enfamiljshus i vad avser byggnadskostnaden skall i princip
vara 200 000 kr. - under vissa förutsättningar 215 000 kr. Enligt utskottets
mening finns inte anledning att från riksdagens sida förorda särskilt tillläggsbelopp
för extra köksutrustning. Frågan torde ligga inom ramen för
bostadsstyrelsens befogenheter. Enligt svensk byggnorm innebär installation
av extra köksutrustning i och för sig inte hinder mot byggnadslov, förutsatt
att normerna följs i övrigt. Motionen avstyrks sålunda.

Till de i propositionen (s. 109) anmälda frågorna om priserna inom bostadsbyggandet
anknyter motionen 1976/77:421 (s). Däri föreslås riksdagen
begära en skyndsam utredning om vilka föräpdringar i den statliga bostadsfinansieringen
sorn kan vidtas för att möta den kraftiga stegringen av
produktionskostnaderna. Motionären anför att i första hand bör skillnaden
mellan låneunderlag och pantvärde undanröjas för flerfamiljshus på samma
sätt som för småhus. Vidare bör låneunderlaget anpassas så att de faktiska
produktionskostnaderna kan läggas till grund för belåningen.

Pantvärdet, som bestämmer statslånets läge i förmånsrättshänseende, kan
överstiga låneunderlaget med värdet av mark, byggnad eller annan nyttighet
som inte beaktas vid beräkning av låneunderlaget. I pantvärdet men inte
i låneunderlaget ingår sålunda lokaler utanför låneunderlaget, annan nyttighet
- t. ex. kvarstående äldre byggnad på fastigheten och särskilda markkostnader
för lokaler i låneunderlaget. Genom att tidigare tilläggsbelopp
förts över från pantvärde till låneunderlag blir skillnaden mellan dessa i
nybyggnadsfallen som regel ringa. Några ytterligare överväganden i denna

CU 1976/77:18

del behövs därför inte.

När det åter gäller skillnader mellan faktisk produktionskostnad och pantvärde
(överkostnaden) förekommer det, som påpekas i motionen, sådana
i många projekt. Dessa överkostnader är dyra att finansiera och leder därmed
till en ökning av hyresnivån resp. en direkt ökning av boendekostnaderna
i övriga fall. De kan därmed också motverka nya projekt. Detta är bl. a.
en följd av att schablonmetoden anpassats så att låneunderlaget ligger på
en nivå något under genomsnittet för produktionskostnaderna. Det hör också
samman med den snabba stegringen av byggnadskostnaderna. Ovan (s. 24)
har lämnats en redogörelse för beräkningsmetoderna och byggadministrationsutredningens
förslag till produktionskostnadsanpassad belåning i vissa
fall.

Enligt utskottets mening finns det i avvaktan på fortsatt beredning av
tidigare utredningsförslag m. m. nu inte anledning att påkalla ytterligare
utredning om låneunderlagets anpassning till produktionskostnaderna. Motionen
avstyrks sålunda.

Inom utskottet har emellertid i detta sammanhang tagits upp frågan om
möjligheterna att på andra sätt än genom ytterligare utredning närma sig
lösningar av de alltmer akuta problemen i samband med byggkostnadsstegringen
och anbudsprisernas relation till Jinansieringsnnderlagei.

Utskottet har noterat uppgifter om en snabb uppgång i byggkostnaderna
som inte helt kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt
utskottets mening finns skäl som talar för byggadministrationsutredningens
förslag att låta belåningen knytas till produktionskostnaden i en fullt utvecklad
konkurrens. Det krävs dock, liksom enligt utredningens förslag,
att härtill läggs ett system som gör det möjligt att beräkna en jämförelsekostnad
som man inte väsentligt får överstiga. De närmare reglerna torde
få övervägas vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Utredningen har i samband med sina förslag beträffande beräkning av
en jämförelsekostnad anfört att det krävs en översyn bl. a. av sättet att
räkna upp beloppen med tidskoefficienter. Bostadsstyrelsen har lämnat förslag
om att denna koefficient bör räknas upp med kortare intervall för att
undanröja nuvarande olägenheter. Utskottet, som finneratt en sådan ordning
kan ha fördelar, har förutsatt att denna fråga övervägs inom regeringen
även fristående från bedömningen av hur en framtida jämförelsekostnad
skall konstrueras. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I propositionen (s. 112-113) föreslås i fråga om de övre lånegränserna vid
nybyggnad att bostadslån får utgå med 22 % av låneunderlaget samt att
lånet i säkerhetshänseende placeras inom 92 % av pantvärdet för låntagare
som f. n. får bostadslån med 15 eller 20 % av låneunderlaget. Förslaget
rör därmed i huvudsak enskilt ägda hyreshus. De nya lånevillkoren föreslås
gälla i ärenden där ansökan om preliminärt beslut om bostadslån har inkommit
till förmedlingsorganet efter årsskiftet 1976-1977.

CU 1976/77:18

Häremot ställs förslagen i motionerna 1976/77:1282 (s), yrkandet 4 a,
och 1293 (vpk), yrkandet 4. I motionerna yrkas avslag på propositionens
förslag i denna del. I den senare motionen förs avslagsyrkandet fram under
förutsättning att yrkandet 3 i samma motion inte bifalls - dvs. att lån inte
alls skall utgå för enskilt ägda hus för uthyrning. Utskottet har ovan (s. 30)
avstyrkt detta sistnämnda motionsförslag.

Propositionsförslaget motiveras med syftet att minska skillnaden i övre
lånegräns och därmed även räntebidrag mellan de självkostnadsanknutna
och de övriga formerna för bostadsförvaltning. Föredraganden hänvisar till
gällande riktlinjer för kommunernas fördelning av mark och byggherreuppdrag
- riktlinjer som bl. a. innebär att det konkurrenselement som ligger
i att byggandet sker i olika företags- och förvaltningsformer bör bibehållas.

Utskottet delar föredragandens bedömning. De skäl som tas upp i motionerna
i denna del utgör närmast en argumentering mot statsmakternas
ovan berörda tidigare ställningstaganden till allmänna riktlinjer för markfördelningen
(prop. 1974:150 s. 428, CU 1974:36). Dåvarande bostadsministern
anslöt sig till vad som tidigare strukits under, nämligen det önskvärda
i att behålla det konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika
företagsformer. Om denna riktlinje fortfarande skall gälla sorn statsmakternas
mening kan det knappast hävdas att en sådan konkurrens samtidigt
skall försvåras och snedvridas genom lånevillkor. En kommunal vilja att
i bostadspolitiskt syfte utnyttja konkurrensen i förvaltningsledet bör inte
motverkas genom lånesystemet. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i budgetpropositionen
och avstyrker här behandlade motionsyrkanden.

I motionen 1976/77:930 (m) (delvis) föreslås riksdagen anhålla om förslag
i syfte att främja bostadssanering genom att övre lånegränserna vid ombyggnad
höjs till 22/92 %. Motionären anför att motiv inte angetts för att konkurrensen
skall vara mindre viktig när det gäller sanering än i fråga om nyproduktion.

Som föredraganden anför i propositionen (s. 113) har ställningstagandet
till lånegränserna vid ombyggnad uppskjutits i avvaktan på en av riksdagen
(CU 1975/76:22 s. 39-40) begärd översyn av anknytande skatteregler. I sammanhanget
har också hänvisats till möjligheterna att räkna in även ingångsvärde
i låneunderlaget.

Inte heller enligt utskottets mening finns det anledning att utan samband
med en översyn av skattereglerna pröva förslaget om höjda övre lånegränser
vid ombyggnad av enskilt ägda hyreshus m. m.

Motionärens förslag i denna del anknyter till förslaget i samma motion
- 1976/77:930 (m) (delvis) - att den garanterade räntesatsen vid ombyggnad
skall vara lika oavsett ägarkategori. För det första året av lånetiden utgör
den garanterade räntesatsen 6 % om lånet avser småhus som skall bebos
av låntagaren. Vid ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av konventionellt
beskattade företag eller enskilda personer kan låntagaren välja mellan räntesatserna
5 och 3,9 %. Den högre räntesatsen utgår då sökanden begär

CU 1976/77:18

belåning av ingångsvärdet eller räntebidrag för ett motsvarande lånebelopp.
I övriga fall är räntesatsen 3,9 %.

Motionären hävdar att de skillnader som finns i beskattningshänseende
mellan olika förvaltningsformer inte motiverar skilda räntesatser. Om skatteolikheterna
upplevs som oriktiga skall de dock rättas till genom skattepolitiska
åtgärder. Utskottet (CU 1975/76:22 s. 40) har tidigare ansett sig
kunna konstatera att vissa skillnader föreligger vid köp av fastighet för
upprustning mellan å ena sidan schablonbeskattad och å andra sidan konventionellt
beskattad köpare. Den sistnämnde köparen kan vid beskattningen
göra avdrag för en del av ombyggnadskostnaderna. Skattereduktionen
kan under innehavstiden antas ge ränta eller motsvarande avkastning. Detta
lades till grund för bedömningen att skilda nivåer bör införas för den garanterade
räntesatsen vid belåning m. m. av ett ingångsvärde.

Enighet torde råda om att frågan om olikheter vid beskattningen av bostadsförvaltning
bör lösas inom skattesystemets ram. Utskottet är emellertid
som tidigare (CU 1975/76:22 s. 39) inte berett att i väntan på detta avstå
från metoden med skilda räntesatser när ingångsvärdet belånas eller eljest
berättigar till räntebidrag. Motionen avstyrks även i denna del.

I motionen 1976/77:934 (s) föreslås (yrkandet 1) att riksdagen beslutar
att köpeskillingskontrollen beträffande gruppbyggda småhus skall gälla vid
andrahandsöverlåtelse inom fem år från slutligt lånebeslut i stället för som
nu två år. Vidare föreslås (yrkandet 2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att möjlighet bör öppnas till statlig prövning av pris m. m.
vid försäljning av privatfmansierade gruppbyggda småhus enligt vad i motionen
närmare förordas.

Den åberopade köpeskillingskontrollen infördes (prop. 1974:150
s. 416-417, CU 1974:36 s. 45) med anledning av förslag från boende- och
bostadsfinansieringsutredningarnas i betänkandet (SOU 1974:17) Solidarisk
bostadspolitik. Utredningarnas behandling av ämnet hade initierats av riksdagen
(CU 1973:19 s. 34) efter en motion. Utredningarna föreslog att kommunerna
skulle få besluta om fortsatt kontroll under en period som inte
borde överstiga tre år. I reservationer (c, fp, m) hävdades att det bästa sättet
att motverka överpriser är att åstadkomma en bättre balans mellan tillgång
och efterfrågan på småhusmarknaden - en ståndpunkt som på motsvarande
sätt hävdades också i riksdagsbehandlingen. Statsmakterna beslöt om en
generell kontroll under två år.

Utredningarna pekade i det nämnda betänkandet (s. 406-417) också på
andra åtgärder som kommun, byggherrar och långivare kan vidta för att
motverka spekulativa inslag vid överlåtelsen av småhus: kommunal borgen
som förutsättning för lån, villkor i samband med kommunal bostadsförmedling,
avtal mellan kommun och byggare/köpare om vitén m. m., banks
krav på viss boendeförsäkran, klausuler i tomträttsavtal m. m. Utredningarna
ansåg sig inte kunna gå in på rättsliga utredningar eller överväganden i
fråga om kommunernas möjligheter att agera i dessa fall. Utredningarna

CU 1976/77:18

ansåg vidare att det i detta sammanhang kunde finnas starka skäl att ta
upp skyddsfrågor i den mån de inte behandlades på konsumentsektorn och
anförde att frågan om utredning på detta område borde ytterligare prövas.
Slutligen anfördes att förhållandena vid snar försäljning av bostadsrätter
i vissa fall kan likna de här åsyftade och att det fanns skäl att med uppmärksamhet
följa denna fråga.

Byggadministrationsutredningen har lagt fram förslag om kontroll och
besiktning av nyuppförda småhus vid första försäljningen. I propositionen
(s. 119) noteras den mellan Sveriges villaägareförbund och Svenska byggnadsentreprenörföreningen
träffade överenskommelsen om ökad kontroll
och tioårig producentgaranti för småhus som uppförs av föreningens medlemmar.

Spekulativa inslag i småhusbyggandet har uppträtt och tilldragit sig uppmärksamhet
på lokala bostadsmarknader. I anslutning härtill har uppkommit
skilda frågor om kommunernas befogenheter och olika rättsliga problem.
Enligt utskottets mening bör dessa frågor belysas i en fortsatt och förutsättningslös
översyn. Syftet bör vara att kartlägga frågorna och redovisa
det eventuella behov av åtgärder från slatmakternas sida som därvid kan
framkomma. 1 avvaktan på en sådan översyn bör ytterligare överväganden
i denna del inte göras från riksdagens sida. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 118-119) i fråga om bostadslån
för företas som påbörjats före läneprövningert.

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Statsmakterna främjar ekonomiskt ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse på två vägar. För sådan bebyggelse i allmänhet
gäller att regeringen kan besluta om ett särskilt tillägg till låneunderlaget
för bostadslån upp till den kostnadsnivå som kan förväntas genom bruksvärdeshyran
eller på motsvarande sätt uppnås i övriga upplåtelseformer. För
särskilt värdefull bebyggelse - som enligt byggnadsminneslagen skulle kunna
förklaras som byggnadsminnesmärke - erbjuds därutöver ett under i
första hand tio år ränte- och amorteringsfritt tilläggslån. Sådant lån bör i
allmänhet utgå med belopp som motsvarar 40 % av låneunderlaget före
höjningen. Om det finns särskilda skäl kan högre lån beviljas.

Riksdagen har(CU 1975:7 s. 30, 1975/76:22 s. 48) förordat en redovisning
i fråga om erfarenheterna av långivningen. Bostadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår lämnat en redogörelse för verksamheten.
Uppgifterna sammanfattas i propositionen (s. 102, 127-129). Vissa uppgifter
om stödet redovisas ovan (s. 16).

Våren 1976 tillkallade dåvarande utbildningsministern en utredning om
formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse (byggnadsvårdsutredningen). Utredningsarbetet skulle be -

CU 1976/77:18

drivas skyndsamt och beräknas enligt kommittéberättelsen vara slutfört under
år 1977. I direktiven anförs - med hänvisning till den av riksdagen
önskade redogörelsen - att det inte finns något skäl för de sakkunniga att
se över det statliga ekonomiska stödet för bostadsbebyggelse. Frågan om
stödåtgärder i övrigt bör enligt direktiven ses mot bakgrund av bl. a. stödet
på bostadsområdet, varvid de sakkunniga bör beakta den förutskickade redovisningen
till riksdagen.

Föredraganden anför i propositionen (s. 129-130) bl. a. att det alltjämt
saknas tillförlitligt underlag för en bedömning av lånereglernas lämplighet.
Inom regeringens kansli pågår dock vissa överväganden mot bakgrund av
vad utskottet (CU 1975/76:22 s. 48) uttalat om ansvarsfördelningen mellan
riksantikvarieämbetet, planverket och bostadsstyrelsen. Detta utskottets uttalande
gjordes mot bakgrund av en motion (c, s, m). De anmälda övervägandena
avses grunda förslag i nästa budgetproposition.

Det kan konstateras att det förbättrade ekonomiska stödet som varit i
kraft sedan 1974-07-01 ännu inte resulterat i antagen ökning av långivningen.
Av ramen för beslut om tilläggslån under år 1975 på 20 milj. kr. utnyttjades
endast 2,4 milj. kr. Av den lika stora ramen för år 1976 har utnyttjats
1,3 milj. kr. Inte heller 1977 års lika stora ram torde komma att tas i anspråk
helt. Tilläggslån har beviljats i fem fall, två under år 1975 och tre under
år 1976. Även om erfarenheterna i form av lånebeslut sålunda är begränsade
kvarstår dock ett önskemål om ytterligare redovisning - då från även andra
utgångspunkter än ärendebehandlingen. Det förhållandet att byggnadsvårdsutredningen
enligt sina direktiv har att bedöma stödformerna beträffande
annan bebyggelse än bostäder och därvid beakta redovisade erfarenheter
från denna sektor torde i vart fall komma att påkalla kompletterande
överväganden. Utskottet har dock inte anledning att gå in på frågor utanför
dess ansvarsområde. Utskottet har emellertid förutsatt att frågan om det
fortsatta stödet inom bostadssektorn följs och att sambandet med de principiella
frågor som byggnadsvårdsutredningen har att behandla därvid beaktas.
Med dessa förutsättningar finns det nu inte anledning till något riksdagens
ytterligare initiativ i dessa frågor.

Räntebidrag m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (s. 33) att räntebidrag till tomträttsavgäld
får utgå i samband med bostadslån för nybyggnad även av småhus
som skall bebos av låntagaren.

Inte heller har utskottet någon erinran mot regeringens förslag (s. 33-34)
beträffande upplysnings- och återbetalningsskyldighet.

Utskottet tar nedan (s. 45) upp fråga om rätt till räntebidrag vid ändrad
användning av bostäder i område med outhyrda lägenheter.

CU 1976/77:18

Bostadsbidrag

Fö/mogenhetsprövningen beträffande bostadsbidrag innebär att 20 % av
förmögenheten över 75 000 kr. läggs till inkomsten innan bidraget reduceras.
Även barns förmögenhet inräknas.

I motionen 1976/77:429 (c) föreslås att riksdagen beslutar att vid prövningen
av inkomstprövat bostadsbidrag 10 % av förmögenheten över
100 000 kr. skall jämställas med inkomst. Ett motsvarande motionsförslag
(c) beträffande studiehjälpssystemet har avstyrkts av socialförsäkringsutskottet
och avslagits av riksdagen (SfU 1976/77:18). Frågan om förmögenhetsgränserna
i studiehjälpssystemet behandlas f. n. av studiestödsutredningen.

Nu gällande regler för förmögenhetsprövningen beslöts så sent som år
1976. Utskottet finnér inte anledning föreslå en ändring av gällande regler.
Ett sådant ställningstagande innebär också att den önskvärda samordningen
mellan bostadsbidrags- och studiehjälpssystemen bibehålls. Motionen
1976/77:429 (c) avstyrks.

Riksdagen begärde år 1976 en samordning av bostadsbidragssystemen
så utformad att pensionärerna skulle kunna få bostadsbidrag enligt det system
som i varje enskilt fall gav det gynnsammaste utfallet. I propositionen
föreslås riksdagen godkänna de grunder för statskommunalt bostadsbidrag
till folkpensionärer utan barn som förordats. Förslaget kan sammanfattas sålunda.

Reformen, som inte innebär att kommunernas ansvar för pensionärernas
ekonomiska möjligheter att erhålla goda bostäder minskar, tar uteslutande
sikte på den grupp av pensionärer som utöver folkpension har arbetsinkomst,
tilläggspension eller annan inkomst som jämställer dem med yrkesverksamma
lågavlönade personer. Drygt 100 000 pensionärer kommer att beröras
av reformen. Ungefär hälften av dem har också kommunalt bostadstillägg
till folkpension (KBT). För dem som har KBT föreslås statskommunalt bostadsbidrag
(SKBB) utgå som utfyllnadsbidrag.

I flera motioner behandlas frågan om samordningen mellan KBT- och
SKBB-systemen och tas upp förslag om hur finansieringen av KBT och
SKBB bör utformas. I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 1, hemställs
att riksdagen uttalar att det fortsatta arbetet med förbättring av pensionärernas
bostadsbidrag skall följa i motionen förordade riktlinjer. Motionärerna
anser att förslaget i propositionen leder till förbättringar för vissa
pensionärer men lämnar just dem som bäst behöver förbättringarna utanför.
Som exempel på sådana som lämnas utanför nämns pensionärer som bor
i kommuner med låga KBT-belopp och endast har folkpension och pensionstillskott
att leva av. En helhetslösning av det slag boendeutredningarna
föreslog och som refererats ovan (s. 22) krävs för att lösa i motionen nämnda
problem. Genom att förslaget i propositionen inte innehåller någon regel
om lagfäst grundnivå är det enligt motionärerna inte möjligt att åstadkomma
rättvisa inom pensionärskollektivet. Regeringen bör enligt motionärerna
återkomma med förslag till helhetslösning enligt vad i motionen förordats.

CU 1976/77:18

I motionen 1976/77:231 (s) hemställs om en översyn av pensionärernas
bostadsstöd för att åstadkomma större likformighet mellan kommunerna.
Även i denna motion åberopas boendeutredningarnas förslag. I motionen
1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 c, hemställs om ett skyndsamt förslag om
ett statligt grundbidrag om 500 kr. till SKBB för pensionärer, medan i motionen
1976/77:1308 (vpk) hemställs om statligt grundbidrag till KBT.

Utskottet får med anledning av förslagen i propositionen och motionerna
anföra följande. Frågan om ett grundbidrag prövades av riksdagen för mindre
än ett år sedan i samband med behandlingen av propositionen 1975/76:145
om ändrade regler för bostadsbidrag. Dåvarande bostadsministern anförde
därvid att ytterligare utredningsunderlag behövdes innan ställning kunde
tas till frågan om ökad samordning mellan KBT- och SKBB-systemen samt
beträffande kostnadsansvaret i vad gäller bostadsbidragssystemen. Därvid
erinrades om det arbete som pågick inom socialpolitiska samordningsutredningen
och inom kommunalekonomiska utredningen. Sistnämnda utredningsarbete
förklarades av budgetministern avslutat den 18 november
1976. Samma dag tillkallades en ny utredning - Utredningen om kommunernas
ekonomi. Av utredningens direktiv framgår att den bl. a. bör
pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, varvid även den framtida
finansieringen av KBT bör beaktas. Utredningens resultat bör enligt
direktiven föreligga redan före den 1 december 1977.

Som ovan framgått begärde riksdagen år 1976 en samordning mellan
SKBB- och KBT-systemen så utformad att pensionärerna skulle få bostadsbidrag
enligt det system som i varje enskilt fall gav det gynnsammaste
resultatet. Utskottet tillstyrker det förslag som presenteras i propositionen
och som bedkrivits ovan.

Motionerna 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 c, och 1308 (vpk) om statligt
grundbidrag avstyrks. Även förslaget i motionen 1976/77:231 (s) om bl. a.
en översyn av pensionärernas bostadsstöd i syfte att lagfästa en lägsta nivå
för KBT avstyrks liksom förslaget i motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet
1, om ett uttalande om riktlinjer för det fortsatta arbetet beträffande pensionärernas
bostadsbidrag. Dessa frågor kommer att kunna bedömas när
påbående utredningsarbete inom kort avslutats.

Utskottet har ingen erinran mot att de föreslagna reglerna träder i kraft
den 1 januari 1978. Förslaget i motionen 1976/77:426 (vpk), yrkandena 1 b
och 2, om kraftträdande den 1 juli 1977 avstyrks sålunda.

I motionen 1976/77:426 (vpk), yrkandet 1 a, föreslås riksdagen avslå propositionsförslaget
om kommunalt kostnadsansvar för SKBB till pensionärer.
Utskottet har ovan godtagit de i propositionen förordade grunderna,
varför förslaget i motionen avstyrks.

I motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 a, föreslås riksdagen uttala sig
för att bostadsstödet beträffande SKBB blir en helt statlig angelägenhet samt
att hemställa hos regeringen om att förslag i frågan skyndsamt utarbetas.
Motsvarande fråga behandlades och avstyrktes av utskottet förra året. Ut -

CU 1976/77:18

skottet anförde då att pågående utredningsarbete borde avvaktas. Riksdagen
följde utskottet. Utskottet finnér inte anledning föreslå riksdagen ett ändrat
ställningstagande. Motionsyrkandet avstyrks.

Enligt utskottets mening får av samordningskraven föranledda mindre
administrativa justeringar anses falla under regeringens prövning.

Riksdagen beslöt år 1976 att barn på institution skall vara bidragsberättigande
även hos sina ordinarie vårdnadshavare även om det vistas hos
dem endast kortare perioder årligen. Utskottet har inte funnit anledning
till särskilt uttalande beträffande vad i propositionen (s. 18-19) anförts i
fråga om bidrag till vissa utvecklingsstörda ungdomar över 16 är. Utskottet
tillstyrker att riksdagen godkänner vad föredraganden (s. 26-29) förordat
i fråga om SKBB till föräldrar som inte har sina bar stadigvarande boende
hos sig.

I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 3, hemställs att riksdagen beträffande
bostadsbidrag för barn som placerats i enskilt hem beslutar att bidrag
skall utgå till ordinarie vårdnadshavare enligt förslag i motionen. I motionen
erinras om riksdagens beslut.

Samma regler beträffande bostadsbidrag bör enligt utskottets mening gälla
oavsett om barnet placerats på institution eller i enskilt hem. Utgångspunkten
bör vara att ge familjem möjlighet att bibehålla en god bostad. Det finns
alltså ingen anledning att särbehandla grupperna efter barnets placering.
Det är rimligt att barnet kommer att vara bidragsberättigande vid placering
i enskilt hem på samma sätt som vid institutionsplacering. Utskottet finner
det viktigt att lika regler skapas och föreslår att riksdagen som sin mening
ger regeringen detta till känna. Yrkandet 3 i motionen 1976/77:1282 (s)
är därmed tillgodosett.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats om ändrade
inkomstgränser för statliga och statskommunala bostadsbidrag.

Inkomstprövningsbegreppet för statligt bostadsbidrag (SBB) och SKBB är
den till statlig skatt taxerade inkomsten året före bidragsåret. Makars inkomst
läggs samman. Underhållsbidrag och bidragsförskott innefattas inte i begreppet.
Särskilda regler gäller vid väsentliga inkomstförändringar.

I motionen 1976/77:1292 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
en översyn av inkomstprövningsbestämmelserna så att möjligheterna ökar att
göra undantag från regeln att den taxerade inkomsten skall ligga till grund
för beräkningen av bostadsbidrag.

Som ovan framgått finns kompletteringsregler vid väsentliga inkomstförändringar.
Principerna för dessa regler behandlades av riksdagen år 1974
(prop. 1974:150, CU 1974:36 s. 59-61). Även om det i något enstaka fall
kan inträffa att de nuvarande inkomstprövningsreglerna får en inte önskvärd
effekt är utskottet bl. a. mot bakgrund av tidigare och pågående utredningsarbete
inte berett tillstyrka motionen.

F. n. utgår SBB eller SKBB till familj med barn under 17 år. SKBB kan
även utgå till familj med barn sorn fyllt 17 är om barnet uppbär förlängt barnbidrag
eller studiehjälp om SKBB utgick då barnet fyllde 17 år.

CU 1976/77:18

I motionen 1976/77:303 ts) föreslås att bostadsbidrag skall kunna utgå
även till familj med barn som fyllt 17 år och som uppbär förlängt barnbidrag
eller studiehjälp trots att familjen inte hade sådant då barnet fyllde 17 år.

Enligt utskottets mening finns inte skäl att avstå från att nu pröva förslaget

1 motionen. Den i motionen upptagna frågan berör mycket få familjer. Det
kan dock i det enskilda fallet vara av väsentlig betydelse att bostadsbidrag
kan beviljas då familjeinkomsterna förändras. Om regeln slopas kommer
barnfamiljerna att behandlas lika - detta oavsett om bidrag utgick då barnet
fyllde 17 år och då övriga förutsättningar för att erhålla bidrag är uppfyllda.
Utskottet anser att riksdagen som sin mening och med bifall till motionen
1976/77:303 (s) ger regeringen till känna vad som anförts beträffande bostadsbidrag
i vissa fall till familjer med barn som fyllt 17 år.

1 motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 2, föreslås riksdagen besluta att
åldersgränsen för rätt till bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks från
18 till 17 år. År 1976 behandlade riksdagen frågan om åldersgränsen (prop.
1975/76:145, CU 1975/76:25 s. 12-13). Gränsen ändrades därvid från 20
till 18 år. 1 samband därmed behandlade och avstyrkte utskottet ett motionsförslag
(vpk) om en ytterligare sänkning till 17 år. Riksdagen följde
utskottet. Utskottet finner inte anledning ändra sitt tidigare ställningstagande.
Motionsförslaget avstyrks.

Hyreshöjningar under året kan omprövas av kommunerna med bibehållet
statsbidrag. Kommunerna har alltså rätt men ingen skyldighet härtill. Bostadsutgiften
den 1 oktober året före bidragsåret ligger till grund för bidraget.
Mer än hälften av landets kommuner ändrar bidragen under löpande bidragsåret.

I motionen 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 b, föreslås riksdagen uttala sig
för en ändring så att kommunerna blir skyldiga att ompröva bidragen vid
hyreshöjningar under bidragsåret.

Mot bakgrund av hittillsvarande utveckling finner utskottet inte anledning
föreslå att regeln görs tvingande. Motionsyrkandet avstyrks.

I motionen 1976/77:1282 (s) anförs - utan direkt yrkande därom - att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändrade hyresgränser
på grund av ökade hyror så att bostadsbidragens reella värde behålls.
Hyresgränserna har tidigare justerats ungefär vart tredje år. De nuvarande
gränserna gäller från den 1 januari 1977.

Ansökningsförfarandet behandlas i motionen 1976/77:1282 (s). I yrkandet

2 hemställs att riksdagen begär förslag beträffande förenklat ansökningsförfarande
enligt vad som i motionen anförts. Motionärerna erinrar om boende-
och bostadsfinansieringsutredningarnas förslag till förenklat ansökningsförfarande
och anser att en sådan reform bör kunna gälla fr. o. m.
år 1978. Enligt utredningarnas förslag borde det vara möjligt att automatiskt
på grundval av tillgängliga registeruppgifter pröva frågan om fortsatt bostadsbidrag.
Detförenkladeansökningsförfarandet bordeenligt utredningarna
införas inför bidragsåret 1977. Vid behandlingen av frågan om bostadsbidrag

CU 1976/77:18

år 1976 fann utskottet (CU 1975/76:25 s. 14-15) det viktigt att olika åtgärder
vidtogs som kunde leda till att ett årligt ansökningsförfarande kunde undvaras.

Som ovan (s. 23) framgått fortsätter bostadsstyrelsens arbetsgrupp undersökningarna
om bl. a. ett förenklat ansökningsförfarande så att om möjligt
årliga ansökningar kan undvikas. Det är emellertid inte möjligt att lämna
förslag i sådan tid att det kan träda i kraft inför bidragsåret 1978. Utskottet
finnér därför inte anledning tillstyrka förslaget i motionen 1976/77:1282
(s), yrkandet 2, med begäran om ett förenklat ansökningsförfarande fr. o. m.
år 1978. Enighet torde föreligga om vikten av att ett mera lättöverskådligt
och för bidragstagarna mindre betungande förfarande kan tillämpas. Gällande
bestämmelser bidrar emellertid till att svårigheter kan inträffa för
att uppnå ett sådant ansökningsförfarande. Utskottet instämmer med vad
i propositionen (s. 20) anförts om att ställning till förändringar beträffande
ansökningsförfarandet får tas i den takt de aktualiseras av arbetsgruppen.

Vad /' övrigt anförts i budgetpropositionen under avsnittet Bostadsbidrag
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Anslagsfrågan
behandlas nedan (s. 51).

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Utskottet har ovan (s. 32) behandlat regeringens förslag (s. 51-52) att
miljöförbättringsbidrag alltid skall kunna kombineras med bostadslån.

I motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 3, föreslås riksdagen begära att
bidragsandelen höjs till minst 75 % av kostnaderna.

Utskottet delar föredragande statsrådets mening att en höjning av bidragsandelen
inte är motiverad mot bakgrund av de nya lånemöjligheterna.
Motionsförslaget avstyrks.

Föredraganden anmäler(s. 53) till regeringsprotokollet sin avsikt att föreslå
regeringen viss ändring av bestämmelserna om bidragsmottagare. Utskottet
delar den mening föredraganden anfört. Något riksdagens uttalande är inte
påkallat.

Outhyrda lägenheter m. m.

Regeringen föreslår (s. 35, 114-115) att hyresförlustlån - som nu kan utgå
för förluster som uppkommit även 1971-1977-fårutgåäven för hyresförluster
under år 1978. Förslaget tillstyrks.

I motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 5, föreslås att hyresförlustlån
och eftergift av sådana lån skall kunna ges till allmännyttiga bostadsföretag
även för andra kostnader än outhyrda lägenheter. Förslaget motiveras med
att extra kostnader och ett extra socialt ansvar läggs framförallt på de nämnda
företagen.

Frågan om de olika bostadsföretagens ansvarsåtaganden berörs även ovan

CU 1976/77:18

(s. 27) i samband med förslag om kommunal anvisningsrätt m. m. Utskottet
har i detta sammanhang inte funnit anledning till överväganden enligt motionsförslaget.

Inom utskottet har aktualiserats fråga om att minska kostnaderna för outhyrda
lägenheter. Frågan har tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1975:1
bil. 14, CU 1975:7). Sålunda har öppnats lånemöjligheter för att ändra lägenhetssammansättningen
(se även ovan s. 31). Vidare har lättnader gjorts
för att bostäder skall kunna hyras ut som lokaler. De senare reglerna (44 §
bostadsfinansieringsförordningen) innebär att avvikelser från lånevillkoren
godtas: länsbostadsnämnd kan tillåta att bostäder hyrs ut som lokaler av
den typ som kan ingå i låneunderlaget, och regeringen kan medge att bostäder
temporärt hyrs ut som andra lokaler än låneunderlagslokaler (kontor m. m.)
under förutsättning att behovet av hyresförlustlån därmed minskar påtagligt.
Då regeringen medger sådan uthyrning sker det regelmässigt för ett år
med befogenhet för länsbostadsnämnden att ge medgivande för ytterligare
ett år. Om länsbostadsnämndens medgivande avser en stadigvarande uthyrning
skall dock räntebidraget upphöra för motsvarande lånedel och
amorteringstiden bestämmas till 30 år. Ett regeringens medgivande att temporärt
hyra ut bostäderna som kontor m. m. leder alltid till att räntebidrag
inte utgår under uthyrningstiden.

Det förhållandet att räntebidraget regelmässigt upphör när bostad hyrs
ut såsom lokal, vilken inte ingår i låneunderlaget, kan i vissa fall leda till
att fastighetsägaren överväger att inte välja ett sådant utnyttjande. För att
motverka denna lösning bör enligt utskottets mening regeringen överväga
möjligheten att medge att räntebidrag får utgå i vissa fall när den medger
temporär uthyrning enligt ovan. Avgörande bör - efter hyresmarknadsmässiga
bedömningar - inte vara endast den minskade kostnad staten slutligen
får utan också hänsyn till den kommunala ekonomin och samhällsintresset
att investeringarna nyttiggörs. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört och medge att regeringen fattar beslut i enlighet
med detta.

Utskottet erinrar om de hinder som i övrigt kan föreligga för att utnyttja
bostäder som lokaler.

Förbättringslån

Utskottet noterar att riksdagen (CU 1975/76:22 s. 51) med anledning av
motion (c) begärt en översyn av förbättringslångivningen i former som regeringen
bör ha att närmare överväga. Utskottet anförde att den grundläggande
frågan är i vilken utsträckning denna särskilda låneform med dess
inslag av kapitalsubventioner är ett nödvändigt komplement till kreditstödet,
räntebidragen och de skilda typerna av bostadsbidrag. Bostadsministern har
i interpellationssvar 1977-03-08 anfört att denna översyn bör knytas till fortsatta
överväganden om åtgärder i fråga om såväl planering som statens

CU 1976/77:18

ekonomiska stöd till bostadsbyggande och bostadskonsumtion.

Inkomstgränserna för räntefria och stående förbättringslån är taxerade inkomster
för ensamstående 17 000 kr. (fr. o. m. 1975-07-01) och för makar
24 000 kr. (fr. o. m. 1976-07-01). Regeringen föreslår (s. 41-42) att inkomstgränsen
för makar höjs till 26 000 kr. I motionen 1976/77:304 (s) hemställs
att riksdagen begär förslag från regeringen om höjning även av inkomstgränsen
för ensamstående.

Regeringens förslag utgår från att inkomstgränserna skall anpassas till
ändringar i bl. a. folkpensionens storlek och samtidigt så att hänsyn tas
till skillnaden i levnadskostnader mellan makar och ensamstående. Bostadsstyrelsen
har, vilket åberopas av motionärerna, föreslagit att inkomstgränsen
för ensamstående skulle höjas till 21 000 kr. och anfört att inkomstgränserna
bör anpassas till prisutvecklingen. Konsumentprisindex har
under perioden januari 1975-januari 1977 stigit med 21,5 %.

Utskottet har tidigare (CU 1975/76:22 s. 50) noterat att de återkommande
riksdagsfrågorna om uppräkning av inkomstgränserna och motsvarande
andra gränser kan tas till intäkt för behovet av mer principiella överväganden.
Denna bedömning kvarstår. Inte heller de i propositionen angivna
utgångspunkterna kan ge entydiga resultat utan påverkas av budgetmässiga
överväganden. Utskottet är dock berett att godta propositionens förslag och
avstyrker sålunda motionsyrkandet om att begära nytt förslag från regeringen.
Ett bifall därtill skulle inte heller medföra någon ökning av inkomstgränserna
från budgetårsskiftet.

Bostadsanpassningsbidrag

Bidrag utgår enligt kungörelsen (1973:327) om bostadsanpassningsbidrag
för åtgärd inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att
handikappad skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag
utgår dock endast om lägenheten fyller skäliga krav på god bostadsstandard.
Bidrag får utgå även för åtgärd som tillgodoser den handikappades behov
av sjukvård, om åtgärden är av mindre omfattning och det finns särskilda
skäl att genomföra den med stöd av statsbidrag. Medför åtgärd att lägenhetens
standard höjs, utgår bidrag endast om åtgärden är av väsentlig betydelse
för den handikappade, är av mindre omfattning och inte utgör ett
led i en större upprustning. Bidrag utgår med belopp som motsvarar skälig
kostnad för åtgärden, dock högst med 15 000 kr. Föreligger särskilda skäl,
kan bidrag utgå med högre belopp.

I motionen 1976/77:921 (s) föreslås riksdagen besluta att kostnadsgränsen
15 000 kr. slopas. Föredraganden förklarar sig i propositionen (s. 43) inte
beredd att tillstyrka bostadsstyrelsens förslag 1976-10-14 om en höjning till
20 000 kr. - ett förslag motiverat med den kostnadsutveckling som skett
sedan den nu gällande gränsen lades fast av riksdagen år 1965. Remissinstanserna
tillstyrkte förslaget och föreslog i ett fall höjning till 25 000 kr.

CU 1976/77:18

Statens handikappråd ifrågasatte behovet av en kostnadsgräns, eftersom det
enligt rådets uppfattning alltid måste föreligga särskilda skäl, om ett bostadsanpassningsbidrag
skall utgå. Föredraganden motiverar sitt ställningstagande
med att det inte f. n. föreligger några betydande svårigheter att
få bidrag och med att möjligheten att bevilja högre belopp medger ett hänsynstagande
till de behov som - enligt den medicinska och sociala prövningen
- föreligger i det enskilda fallet. Utskottet redovisar ovan (s. 18)
uppgifter om bidragsgivningen.

Inte heller enligt utskottets mening finns det nu anledning att höja eller
slopa beloppsgränsen. Utskottet har anledning utgå från att beloppsgränsen
uppfattas som ett krav på en särskild prövning av behovets tyngd vid dessa
mer kostnadskrävande åtgärder. En sådan prövning är betingad inte endast
av rent ekonomiska skäl utan också av att dessa ansökningar kan kräva
särskilda insatser från bl. a. förmedlingsorganets sida när det gäller att skapa
den bästa möjliga lösningen av det individuella problemet. Motionen avstyrks
sålunda.

Vidare föreslås i motionen 1976/77:1302 (s) att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen 1976/77:1298 (s) anförts om
reglerna för bostadsanpassningsbidragen. Däri anför motionärerna som sin
mening att man från regeringens sida bör göra en förnyad prövning med
syfte att få en enhetlig praxis vid bedömningen av bidragsansökningarna
och att bidragen skall utgöra ett verksamt stöd för de handikappades boendemiljö.
Detta förs fram mot bakgrund av påpekandet av behovet av
enhetlighet i praxis mellan länsbostadsnämnderna och en erinran om anpassning
av fritidsbostäder för handikappade.

Utskottet erinrar om att den del av bidragsansökningarna som kan på
något sätt vara kontroversiell rör frågor om individuella åtgärder där en
schablonisering av bostadsformerna inte är önskvärd förden bidragssökande.
Bostadsstyrelsen tillhandahåller regelbundet länsbostadsnämnderna beslut
i besvärsärenden för att utvecklingen i praxis skall kunna följas och besluten
bli enhetliga. Det är självfallet av vikt att förmedlingsorganen liksom de
sakkunniga som har att bidra till beredningen av ärendena aktivt söker
skapa den bästa möjliga lösningen för den enskilde. En översyn av regelsystemet
på denna grund kan inte anses motiverad. Inte heller kan frågan
om anpassning av fritidsbostäder vara skäl för en översyn.

Riksdagen har (SoU 1976/77:3) hemställt att en motion i ämnet (s) överlämnas
till handikapputredningen. Civilutskottet har tidigare (CU 1973:19
s. 37) anfört att behovet av bidrag i vissa fall för fritidsbostäder torde vara
obestritt men att vid en prioritering av uppgifter som återstår att lösa inom
denna sektor dessa åtgärder t. v. torde få stå tillbaka.

I propositionen (s. 43-44) anförs emellertid att föredraganden har för avsikt
att i lämpligt sammanhang redovisa övervägandena med anledning av riksdagens
uttalanden om de äldres boendeförhållanden m. m. samt att i dessa
överväganden både frågan om förbättringslångivningens syfte och framtida

CU 1976/77:18

omfattning och frågan om bostadsanpassningsbidraget får sin givna plats.

Med hänsyn till sålunda aviserade överväganden får motionen
1976/77:1302 (s) anses vara redan tillgodosedd i viss omfattning. Något
tillkännagivande enligt motionsforslaget bör inte göras.

Tomträttslån

Enligt tomträttslånekungörelsen (1965:905, omtryckt 1976:793) utgår lån
till kommun som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål. Lån utgår
med 95 % av ett på särskilt sätt beräknat låneunderlag. Lånet utgår vid
bebyggelse med bostadslån kalenderåret efter det att bostadslånet beviljats.
Ränta utgår från utbetalningsdagen (f. n. efter 9,75 %). Lånet är amorteringsfritt
i tio år och skall därefter amorteras under 30 år.

I motionen 1976/77:425 (vpk) föreslås riksdagen besluta ändra grunderna
för långivningen så att lån inte utgår endast för bostadsmark, att lån utgår
med 100 % av låneunderlaget, att amorteringsfriheten förlängs till 20 år,
att lånet därefter amorteras under 40 år, att lånen utbetalas snabbare och
att räntan subventioneras som vid bostadslån.

Frågan om statsmakternas uttalanden angående upplåtelse av mark med
tomträtt behandlas i betänkandet CU 1976/77:21. I betänkandet LU
1976/77:9 (1976-12-02) konstaterades att en parlamentarisk utredning inom
kort skulle tillsättas. Utskottet uttalade att utredningen borde ta upp även
andra moment än den i betänkandet aktuella avgäldsregleringen. Utskottet
förutsatte bl. a. att stor vikt läggs vid att arbetet sker skyndsamt. Riksdagen
har tidigare (CU 1973:19, 1974:14 och 1975:7) behandlat frågan om utbetalning
av tomträttslån. Utskottet har ovan (s. 40) behandlat regeringens
förslag om räntebidrag för tomträttsavgäld i vissa ytterligare fall.

Utskottet har inte funnit anledning att nu påkalla en särskild översyn
av grunderna för tomträttslånen enligt motionsforslaget. Vissa av frågorna
torde ha samband med den avviserade utredningen. Motionen avstyrks.
Syftet med förslaget om räntesubventioner har delvis tillgodosetts.

Övriga frågor

Mot bakgrund av förslag från boende- och bostadsfmansieringsutredningarna
föreslås riksdagen godkänna vad föredraganden förordat i propositionen
(s. 117-118) i fråga om stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser
boendekvaliteten. Medel bör enligt förslaget i begränsad omfattning kunna
utgå från boendemiljöanslaget.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Riksdagen föreslås vidare godkänna vad föredraganden förordat i propositionen
(s. 118) i fråga om mönsterplaner och typritningsverksamhet. Förslaget
innebär att riksdagen skulle medge att bostadsstyrelsen inom ramen
för befintliga resurser prövar en utveckling av verksamheten med möns 4

Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 18

CU 1976/77:18

terplaner för vissa småhustyper i linje med den tidigare avvecklade typritningsverksamheten.

Utskottet har inte övertygats om lämpligheten av denna utveckling. Under
alla förhållanden bör överväganden av denna typ anstå till dess förslag om
framtida organisation av de centrala myndighetsuppgifterna har beretts för
ställningstagande.

I motionen 1976/77:1291 (fp) föreslås riksdagen begära förslag till lämpligt
styrmedel för att främja användandet av en kvalificerad och enhetlig bosladsinformation
av typ ”Bofakta’’. Denna beteckning avser en av bostadsstyrelsen
presenterad modell för enhetlig redovisning av bostäder i flerfamiljshus.
Arbete med revision och vidareutveckling pågår.

Byggadministrationsutredningen har förordat att staten i ökad grad bistår
kommuner och andra intressenter med råd, service och information. Utredningen
föreslår bl. a. att verksamheten i högre grad inriktas på att främja
konsumentupplysning och varudeklaration, information och råd till småhusköpare
m. m. Förslaget bereds i bostadsdepartementet.

Utskottet har ingen erinran mot det grundläggande syftet med motionen
men anser att specifika åtgärder bör anstå till dess att organisationsfrågan
löses. Pågående utvecklingsarbete bör dock fortsätta. Motionsförslaget avstyrks
sålunda.

Vidare har i motionen 1976/77:550 (m) (delvis) föreslagits att riksdagen
begär en översyn av det bostadspolitiska regelområdet. Utskottet behandlar
i detta sammanhang vad motionären anfört om behovet av enklare regler
för bostadsldngivningen inkl. bostadsstyrelsens anvisningar. Motionen i vad
den rör svensk byggnorm behandlas i betänkandet CU 1976/77:24.

Motionären anför att myndigheterna aldrig lyckas komma i fatt sin ständigt
stegrade ambition att hitta på nya regler - att tjänstemän som skriver nya
regler tvingar fram nya tjänstemän och skapar en alltmer hotande byråkrati
till kostnader i kanske miljardstorlek.

Motionären torde inte avse att hävda att bostadsadministrationens omfattning
är direkt beroende av anvisningsmängden. Syftet kan snarast antas
vara att i argumentativ form kräva belåningsregler som är enklare att tilllämpa.
Bostadsstyrelsens anvisningar till bostadsfinansieringsförordningen,
vilka har fått utgöra exempel, innehåller i de avsnitt som tilldragit sig uppmärksamhet
föreskrifter för låneunderlagsberäkningen. Denna sker nu efter
riksdagens beslut enligt en schablonmetod. Schablonerna kräver för att fylla
sin uppgift som enkla hjälpmedel klara definitioner. Dessa definitioner underlättar
i sin tur tillämpningen - det krävs mindre diskussioner, tid och
tjänstemän vid ärendebehandlingen.

Utskottet har i liknande sammanhang tidigare (CU 1973:19 s. 42-43) enhälligt
anfört att det enligt dess mening är obestritt och närmast självklart
att regler och krav skall vara motiverade av något samhällets syfte att påverka
en utveckling och - med tanke på utskottets eget ansvar - tillagt att detta
också får beaktas vid riksdagens bedömningar. Utskottet har inte funnit

CU 1976/77:18

anledning lämna denna ståndpunkt. Regelsystemets innehåll är emellertid
ytterst beroende av de allmänna krav som ställs av statsmakterna - krav
som man med all rätt väntar sig att få fullföljda. Som utskottet ovan berört
är bl. a. metoderna för att fastställa ett finansieringsunderlag under prövning.
Från regeringens sida har uttalats att bostadsadministrationen ses över i
syfte att åstadkomma förenklade och decentraliserade beslutsformer. Låneregler
och andra bestämmelser skall göras mindre omfattande och detaljerade.
Motionärens synpunkter torde få förutsättas bli beaktade i bl. a.
dessa sammanhang. Ett föreslaget initiativ från riksdagens sida för en särskild
översyn behövs inte.

Ramar och anslag

Bostadsbidrag m. m. (B 3)

Anslagsberäkningen i propositionen har inte föranlett erinran. Utskottet
har ovan (s. 43) förordat bidrag till föräldrar, vilkas barn placeras i enskilt
hem, samt att bidrag skall kunna utgå för barn som fyllt 17 år även om
de då inte var bidragsberättigande. Detta ställer nu inte krav på en annan
anslagsberäkning.

Räntebidrag (B 4)

Inte heller i denna del görs någon invändning mot anslagsberäkningen
på hittillsvarande material. Utskottets förslag (s. 46) om möjlighet att bibehålla
räntebidraget vid viss temporär uthyrning kan inte i märkbar mån
påverka denna beräkning.

Förslagen i prop. 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader
m. m. innebär bl. a. att räntebidrag skall utgå till kostnaderna för ränta på
energisparlån i vissa fall.

Eftergift av hyresförlustlån (B 5)

Förslaget tillstyrks.

K/ss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (B 6)

Utskottet har ingen erinran mot förordade ramar m. m. för räntefria förbättringslån.

Medelsberäkningen avser utgifter för räntefria förbättringslån, bostadsanpassningsbidrag,
vinterbidrag, initialstöd och information till allmänheten.
Häri ingår också särskilda förbättringslån för energibesparande åtgärder, vilka
lån också är räntefria och stående. Beslut om sådana lån avräknas mot
den särskilda ramen för bidrag och lån för energisparande åtgärder. Denna
ram föreslås i prop. 1976/77:107 utgöra 429 milj. kr. för nästa budgetår.
Medelsberäkningen har inte gett anledning till erinran.

CU 1976/77:18

Bidrag till förbättring av boendemiljön (B 7)

Regeringen föreslår (s. 52) att anslaget räknas upp från 30 till 35 milj.
kr. Därvid har hänsyn tagits till att vid budgetårsskiftet fanns en reservation
på närmare 30 milj. kr.

I motionen 1976/77:553 (s), yrkandena 5 b och c, föreslås en ram för beslut
om bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter om 10 milj. kr. samt
en ytterligare uppräkning av anslaget med 2 milj. kr. till 37 milj. kr.

Vidare föreslås i motionen 1976/77:931 (vpk), yrkandet 2, att anslaget
höjs med 25 milj. kr. till 60 milj. kr. Förslaget knyts till yrkande om en
bidragsandel för miljöförbättringsbidrag om minst 75 %.

Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstaganden
i sakfrågorna (s. 32 och 45). Regeringens förslag tillstyrks.

Lånefonden för bostadsbyggande (IV: 10)

Utskottet tillstyrker att riksdagen uttalar sig för den av föredraganden
(s. 110-111) förordade bostadsbyggnadsplanen. Den principiella frågan om
ett fritt privatfinansierat bostadsbyggande har behandlats ovan (s. 25).

Regeringens förslag till ramar för beslut om bostadslån för nybyggnad
och för räntebärande förbättringslån har inte mött erinran i motioner och
tillstyrks av utskottet. Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens
förslag till ram för beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse.

Förslaget till ramar för beslut om bostadslån för ombyggnad har lagts
fram utan hänsynstagande till senare förslag i prop. 1976/77:107. Genomförs
dessa förslag kommer de behov som nu tillgodoses genom bostadslån enligt
8 § bostadsfinansieringsförordningen att bortfalla i vad de avser energisparåtgärder.
Utskottet har dock inte ansett sig böra frångå regeringens förslag.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 2 205 000 000 kr. I motionen
1976/77:1282 (s), yrkandet 4 b, föreslås att anslaget beräknas till ett 15 milj.
kr. lägre belopp som en konsekvens av ovan (s. 37) behandlat förslag att
inte höja övre lånegränserna för enskilt ägda hyreshus.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Oavsett bedömningen av den
bakomliggande frågan är anslagsminskningen endast av marginell betydelse
i detta sammanhang.

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (IV: 11)

Regeringens förslag tillstyrks.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (V:9)

Utskottet noterar att föreslagen ram för år 1978 endast avser preliminärt
belopp i avvaktan på förslag i nästa budgetproposition.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till ram och anslag.

CU 1976/77:18

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om konsekvenserna av ett ökat småhusbyggande
att riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet
6,

2. beträffande ett fritt privatfinansierat småhusbyggande att riksdagen
avslår motionen 1976/77:991, yrkandet 2,

3. beträffande ett program för mer kollektiva boendeformer att
riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet 4,

4. beträffande den regionala fördelningen av låneramarna att riksdagen
avslår motionen 1976/77:1289,

5. beträffande kommunernas roll i bostadsförsörjningen m. m. att
riksdagen avslår motionen 1976/77:553, yrkandena 1 och 2,

6. beträffande kommunal anvisningsrätt m. m. att riksdagen avslår
motionerna 1976/77:553, yrkandet 4, och 305,

7. beträffande utredning om ändrade förvaltningsformer att riksdagen
avslår motionen 1976/77:931, yrkandet 1,

8. beträffande statlig totalfinansiering m. m. att riksdagen avslår
motionen 1976/77:1293, yrkandena 1 och 2,

9. beträffande kreditinstitutens lån för äldre småhus att riksdagen
avslår motionen 1976/77:991, yrkandet 1,

10. beträffande markvillkoret att riksdagen avslår motionen
1976/77:930 i motsvarande del,

11. beträffande ändringar i fråga om markvillkorets tillämpning
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

12. beträffande låntagarkretsen att riksdagen avslår motionen
1976/77:1293, yrkandet 3,

13. beträffande bidrag och lån för sammanslagning av mindre lägenheter
att riksdagen avslår motionen 1976/77:553, yrkandena
5 a och 6,

14. beträffande bostadslån i förening med miljöförbättringsbidrag
att riksdagen

a. godkänner de grunder för lån som angetts i regeringsprotokollet,

b. med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1976/77:416 godkänner de övergångsregler som förordats
av utskottet,

15. beträffande servicebostäder för äldre och handikappade att riksdagen
med bifall till motionen 1976/77:129 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande vintermerkostnader att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1976/77:920
godkänner de ändringar i reglerna för täckande av sådana kostnader
som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1976/77:18

17. beträffande finansiering av viss ombyggnad av soprum m. m.
att riksdagen avslår motionen 1976/77:415, yrkandena 3 och
4,

18. beträffande tillägg till låneunderlaget avseende kostnader för
konstnärlig utsmyckning och gestaltning att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokol let förordats,

19. beträffande lån för två kök i enfamiljshus att riksdagen avslår
motionen 1976/77:130,

20. beträffande utredning om åtgärder för att möta höjda produktionskostnader
att riksdagen avslår motionen 1976/77:421,

21. beträffande metoder för att fastställa ett finansieringsunderlag,
m. m., att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

22. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1976/77:1282, yrkandet 4 a, och 1293, yrkandet 4, godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

23. beträffande övre lånegränserna vid ombyggnad att riksdagen
avslår motionen 1976/77:930 i motsvarande del,

24. beträffande den garanterade räntesatsen vid ombyggnad att
riksdagen avslår motionen 1976/77:930 i motsvarande del,

25. beträffande prisprövning m. m. vid överlåtelse av småhus att
riksdagen med anledning av motionen 1976/77:934 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande påbörjandet när det gäller bostadslån för ombyggnad
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits,

27. beträffande räntebidrag till tomträttsavgäld att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet anförts,

28. beträffande upplysnings- och återtalningsskyldighet i samband
med räntebidrag och räntelån att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet anförts,

29. beträffande förmögenhetsprövningen för bostadsbidrag att riksdagen
avslår motionen 1976/77:429,

30. beträffande grunderna för statskommunalt bostadsbidrag till
fölkpensionärer utan barn i vad de inte behandlas nedan att
riksdagen gokänner vad i regeringsprotokollet förordats,

31. beträffande kostnadsansvaret för statskommunalt bostadsbidrag
till fölkpensionärer utan barn att riksdagen med avslag
på motionen 1976/77:426, yrkandet 1 a, godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

32. beträffande ikraftträdande av reglerna om statskommunalt bostadsbidrag
till fölkpensionärer utan barn att riksdagen med
avslag på motionen 1976/77:426, yrkandena 1 b och 2, god -

CU 1976/77:18

känner vad i regeringsprotokollet förordats,

33. beträffande grundbidrag m. m. att riksdagen

a. avslår motionerna 1976/77:422, yrkandet 1 c, och 1308 om
statligt grundbidrag,

b. avslår motionerna 1976/77:231 och 1282, yrkandet 1, om
lagfäst grundnivå m. m.,

34. beträffande ett enbart statligt ansvar för statskommunala bostadsbidrag
att riksdagen avslår motionen 1976/77:422, yrkandet
1 a,

35. beträffande bostadsbidrag vid barns placering i enskilt hem att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet 3,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande statskommunalt bostadsbidrag till föräldrar som
inte har sina barn stadigvarande boende hos sig i vad frågan
inte behandlats under 35 att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

37. beträffande ändrade inkomstgränser för statliga och statskommunala
bostadsbidrag att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

38. beträffande inkomstprövningsbestämmelserna att riksdagen
avslår motionen 1976/77:1292,

39. beträffande statskommunalt bostadsbidrag till familj med barn
som fyllt 17 år att riksdagen med bifall till motionen
1976/77:303 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

40. beträffande åldersgränsen för bostadsbidrag till hushåll utan
barn att riksdagen avslår motionen 1976/77:422, yrkandet 2,

41. beträffande omprövning av bidrag vid hyreshöjning under året
att riksdagen avslår motionen 1976/77:422, yrkandet 1 b,

42. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande fr. o. m. år 1978
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1282, yrkandet 2,

43. beträffande bidragsandelen för bidrag till förbättring av boendemiljön
att riksdagen avslår motionen 1976/77:931, yrkandet
3,

44. beträffande kostnader för outhyrda lägenheter att riksdagen
medger att långivningen får avse även hyresförluster som uppkommer
under år 1978,

45. beträffande lån och eftergift avseende andra kostnader än outhyrda
lägenheter att riksdagen avslår motionen 1976/77:1293,
yrkandet 5,

46. beträffande räntebidrag vid temporär uthyrning av bostad som
lokal att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

47. beträffande inkomstgränserna för räntefria förbättringslån att

CU 1976/77:18

riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:304 godkänner den ändring som förordats
i regeringsprotokollet,

48. beträffande kostnadsgränsen för bostadsanpassningsbidrag att
riksdagen avslår motionen 1976/77:921,

49. beträffande översyn av reglerna för bostadsanpassningsbidragen
i syfte att få enhetlig praxis att riksdagen avslår motionen
1976/77:1302,

50. beträffande grunderna för tomträttslångivningen att riksdagen
avslår motionen 1976/77:425,

51. beträffande stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete som
avser boendekvaliteter att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

52. beträffande mönsterplaner och typritningsverksamhet att riksdagen
inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

53. beträffande information om bostäder att riksdagen avslår motionen
1976/77:1291,

54. beträffande enklare regler för bostadslån att riksdagen avslår
motionen 1976/77:550 i motsvarande del,

55. beträffande en bostadsbyggnadsplan för år 1977 m. m. att riksdagen a.

godkänner vad i regeringsprotokollet anförts,

b. medger att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv
för år 1977 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

56. beträffande ramar för långivning m. m. att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån får beviljas med högst
110 000 000 kr. under år 1977 och med högst 100 000 000 kr.
under år 1978,

b. medger att ramar för beslut om bostadslån till nybyggnad
under år 1977 fastställs till 8 160 000 m2 våningsyta, motsvarande
ett beräknat antal lägenheter av 64 700 jämte lokaler
som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

c. medger att ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad
under vart och ett av åren 1978 och 1979 får samma omfattning
som den under b föreslagna ramen för år 1977,

d. medger att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas
intill ett belopp av 3 655 000 000 kr. under år 1977,

e. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån under vart och ett av åren 1977 och
1978 meddelas intill ett beloDp av 450 000 000 kr.,

f. medger att under år 1977 ramarna för beslut om bostadslån
och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads-
och förbättringsverksamhet i den mån de inte ut -

CU 1976/77:18

nyttjas helt för sitt ändamål och att ramen för beslut om bostadslån
till ombyggnad och räntebärande förbättringslån på
motsvarande sätt får tas i anspråk för nybyggnadsverksamhet,

g. medger att beslut om höjt låneunderlag för kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse under vart och ett av åren 1977
och 1978 meddelas intill ett belopp av 15 000 000 kr.,

h. medger att beslut om tilläggslån får meddelas intill ett belopp
av 5 000 000 kr. under år 1978,

i. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angetts
i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under
a för år 1977 samt under d, e och g upptagna ramarna,

57. beträffande ram och anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1976/77:553, yrkandena 5 b och c, samt 931, yrkandet
2, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1977/78 till Bidrag till förbättring av boendemiljön anvisar
ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

58. beträffande anslag i övrigt på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1977/78 att riksdagen anvisar

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 781 000 000
kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 560 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000
kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 265 000 000 kr.,

59. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1977/78 att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1976/77:1282, yrkandet 4 b, till Lånefonden för bostadsbyggande
anvisar ett investeringsanslag av 2 205 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar
ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

60. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd
förbudgetåret 1977/78 att riksdagen till Tilläggslån
för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse anvisar ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1977

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1976/77:18

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s),
Åkerfeldt (c), Jadestig (s)1, fröken Eliasson (c), fru Landberg (s), herr Nisser
(m), fru Dahl (s), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Persson i Karlstad
(s), Håkansson i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp) och Hägelmark (fp).

'Deltog inte i behandlingen av p. 21-28.

CU 1976/77:18

Reservationer

Herrar Bergman, Lindkvist, Jadestig1, fru Landberg, fru Dahl, herrar Persson
i Karlstad och Håkansson i Trelleborg (alla s) har reserverat sig mot
betänkandet i följande delar.

1. Målen för bostadspolitiken

Reservanterna anser att efter det första stycket i utskottets yttrande -det stycke på s. 24 som börjar ”De bostadspolitiska” och slutar "i bostadsutbudet”
- bort införas ytterligare följande:

Det är nödvändigt att se bostadsmiljön i ett vidgat perspektiv. Bostadsmiljön
utgörs inte enbart av den fysiska ramen, lägenheten, huset eller
den yttre anläggningen. Minst lika väsentligt som dessa fysiska förutsättningar
är den sociala miljön, dvs. de kontakter som kan utvecklas mellan
de människor som bor i bostadsområdet. Till bostadsmiljön måste också
räknas verksamheter av olika slag. Det krävs att en social helhetssyn sätter
sin prägel på kommunernas bostadsförsörjningsplanering såväl vid nybyggnad
som vid förvaltning och förbättring av redan byggda områden. I en
sådan helhetssyn ingår naturligt att segregation bör motverkas och att miljön
inte får utgöra ett hinder för människor med fysiska, sociala eller psykiska
handikapp. Brister i miljön går främst ut över redan svaga grupper. Ett
målmedvetet arbete med att skapa en god social miljö och motverka segregation
i boendet innebär insatser för att bekämpa orättvisor mellan olika
samhällsgrupper, att skapa trygghet och gemenskap mellan generationerna
att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att höja levnadsvillkoren
för den som i särskilt hög grad är beroende av samhällets solidaritet.

2. Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m.

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar "Boende- och
bostadsfinansieringsutredningarna” och slutar ”behandlade motionsförslag”
bort ha följande lydelse:

I den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:553, yrkandet 1, föreslås
riksdagen anta det förslag till lag om bostadsförsörjningen m. m. vilket nu
fogas till utskottets betänkande som bilaga 1. Den föreslagna lagen avses
ersätta lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m. (bostadsförsörjningslagen). Lagförslaget innehåller i motsats
till gällande lag ett klart stadgande om att kommunen har det lokala
ansvaret för bostadsförsörjningen samt föreskrifter om den närmare innebörden
av detta ansvar. Vidare reglerar lagförslaget kommunernas skyldighet att
upprätta bostadsförsörjningsprogram resp. utföra bostadssocial inventering
liksom kommunernas informationsskyldighet i bostadsförsörjningsfrågor.

'Deltog ej i behandlingen av p. 22 (reservation 6)

CU 1976/77:18

Förslaget i motionen innebär ett vidareförande av det motsvarande lagförslag
som boende- och bostadsfinansieringsutredningarna förde fram i sitt slutbetänkande
(SOU 1975:51). Utredningarnas förslag i denna del var enhälligt
utom i vad avsåg stadgandena i lagförslagets 5 och 6 §§ beträffande bostadssocial
inventering. Reservanterna (Kallenius, Näverfeldt, Turesson och Ullsten)
ansåg att de föreslagna inventeringarna var av värde. De motsatte sig dock en
lagstiftning på området.

Vad först angår huvudfrågan - behovet av att lagfästa och definiera kommunernas
lokala ansvar - har utskottet stannat för följande bedömning.
Viktiga förutsättningar för att uppnå de bostadspolitiska målen ges direkt
eller indirekt genom kommunala beslut. Det är inte möjligt att nå dessa
mål enbart genom statliga insatser. Grundsynen att kommunen bör ha det
yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen torde vara obestridd. De hinder
som tidigare kan ansetts ha förelegat mot en föreslagen lagstiftning - då
pågående utredningar- föreligger inte längre. Ett lagfästande av kommunens
skyldigheter på föreslaget sätt tillstyrks därför av utskottet.

De i lagförslaget intagna föreskrifterna om kommunala bostadsförsörjningsprogram
och bostadssociala inventeringar kompletteras av förslaget i
samma motion 1976/77:533 (s), yrkandet 2, att riksdagen skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförs därom.

De bostadsförsörjningsprogram som kommunen sålunda föreslås svara
för skall ses mot bakgrund av den helhetssyn som motionärerna liksom
utredningarna anser skall prägla kommunens insatser för bostadsförsörjningen.
De anses sålunda vara ett planeringsinstrument med en vidare inriktning
än nuvarande bostadsförsörjnings- och bostadssaneringsprogram.
De skall röra såväl bostäder som verksamheter, redovisas bostadsområdesvis
och årligen föreläggas kommunfullmäktige för ställningstagande. Utskottet
ansluter sig till förslagen, mot vilka inga vägande invändningar torde ha riktats.

Lagförslagets regel, att kommun skall utföra bostadssocial inventering
inom bostadsområde, markerar den intresseförskjutning som i sak torde
vara obestridd, de befintliga bostadsområdena skall vara föremål för bostadsförsörjningsåtgärder
i lika hög grad som nyproduktionen. Det torde
inte heller råda några delade meningar om behovet i sig av att kommunerna
gör de föreslagna inventeringarna på bostadsområdesnivå. Enligt utskottets
mening är de invändningar som riktats mot principen att lagfästa en skyldighet
i detta avseende inte grundade på motiv som kan övertyga. Utskottet
vill i stället betona att med en sådan skyldighet ges möjlighet att redovisa
det kunskapsunderlag som behövs för kommunernas planering - något som
ligger helt i linje med det också i och för sig obestridda syftet att få en
planering utifrån sociala utgångspunkter och mål. Utskottet tillstyrker förslagen
i denna del.

Lagförslaget i övrigt, som i flera fall tar upp redan gällande lagstiftning,

CU 1976/77:18

har inte gett anledning till annan erinran från utskottets sida än att 8 § tredje
stycket bör omformuleras med hänsyn till riksdagens beslut (KU 1976/77:25,
s. B 118) om ändring i bostadsförsörjningslagen. Utskottet tillstyrker sålunda
att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget med den lydelse av nämnda
lagrum vilket anges som reservanternas förslag och som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen 1976/77:553 om bostadsförsörjningsprogram
och bostadssocial inventering.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande kommunernas roll i bostadsförsörjningen m. m. att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandena 1
och 2,

a. antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om bostadsförsörjningen
m. m. med den lydelse av 8 § tredje stycket som
betecknats som reservanternas förslag,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsförsörjningsprogram och bostadssocial inventering,

3. Kommunal anvisningsrätt m. m.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar "Utredningarnas
förslag” och slutar "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:553, yrkandet

4, innebär att riksdagen antar de förslag till lag om upplåtelse av bostadslägenhet
i vissa fall, lag om ändring i jordabalken och lag om ändring
i bostadsrättslagen (1971:479) som tagits in i bilagorna 2-4 till detta betänkande.

Enligt bostadsfinansieringsförordningen kan länsbostadsnämnden på
framställning av kommun besluta att bostadslån för hus med hyres- eller
bostadsrättslägenheter kommer att beviljas och får övertas endast om kommun
får rätt att förmedla bostäderna. Länsbostadsnämnden kan också på
kommunens begäran besluta att lån för småhus, som skall bebos av låntagaren,
beviljas endast om denne medverkar till att tidigare bostad i hyreseller
bostadsrättshus får förmedlas av kommunen. Dessa möjligheter har
utnyttjats av kommunerna i storstadsområdena och ett mindre antal andra
kommuner.

Förslaget till lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall (bil. 2) avser
att ge kommun möjlighet att bestämma att en ledig hyreslägenhet också
skall hyras ut åt den som kommunen anvisar. Lagförslaget innebär motsvarande
skyldighet vid upplåtelse av bostadsrätt men inte vid senare överlåtelser.
En lägenhet som omfattas av kommunens beslut får i princip inte
hyras ut till annan än kommunen. Husägaren skall underrätta kommunen

CU 1976/77:18

om att en lägenhet blivit ledig. Om kommunen vill ta lägenheten i anspråk
och meddelar detta skall hyresavtal anses ha träffats mellan husägaren och
kommunen på villkor som husägaren ställt upp. Kommer inte något meddelande
från kommunen får lägenheten hyras ut åt annan. Sedan kommunen
fått dispositionsrätten kan den från fall till fall avgöra på vilket sätt den
bostadssökande skall disponera den - genom upplåtelse i andra hand eller
genom överlåtelse av hyresrätten. Hyreslagens regler om förverkande av
hyresrätten föreslås inte ändrade och skall sålunda gälla både mot kommunen
och den som kommunen överlåtit sin hyresrätt till. Motionärerna anför
att om lagstiftningen antas är det sannolikt att den sällan behöver tillgripas.
Redan lagregleringen bör medverka till en önskvärd attitydförändring.

En bred riksdagsmajoritet torde ansluta sig till utgångspunkten för motionen:
att det är av stor vikt inte endast att kunna erbjuda fullgoda bostäder
åt alla och att inte vissa hyresgästkategorier samlas i särskilda fastigheter
eller bostadsområden. Utgångspunkten innebär att samtliga fastighetsägare
tar sin rimliga del av samhällets totala ansvar för alla hushåll i bostadsfrågan.

I utredningssammanhanget har endast reservanterna (Kallenius, Näverfeldt,
Turesson) ansett att de socialt avvikandes särskilda behov och problem får
lösas av samhällets sociala omsorgsvård.

Enligt utskottets mening är behovet av den föreslagna lagstiftningen så
starkt att endast mycket tungt vägande skäl skulle kunna leda till en avstyrkan.
Sådana skäl har inte anförts. Tillämpningen av lagstiftningen bör
givetvis följas upp. I detta sammanhang får också övervägas den formella
vidarebearbetning av förslagen som då kan visa sig behövas. Sambandet
mellan denna lagstiftning och byggadminstrationsutredningens förslag är
inte heller så markerat att hänsyn därtill kan motivera ett uppskov med
ställningstagandet. Lagförslagen tillstyrks sålunda.

Förslaget i motionen 1976/77:305 (vpk) syftar till en framtida obligatorisk
bostadsförmedling - dvs. en ordning där kommunen inte skulle ha valmöjlighet
i fråga om att använda sig av en förmedlingsrätt. Förslaget skulle
ge upphov till en stel och byråkratisk hantering i situationer där några ingrepp
inte behövs. Förslaget innehåller inte något om att denna anvisnings- eller
förmedlingsrätt också skulle vara förknippad med lagförslagets möjlighet
för kommuner att bestämma att en lägenhet skall hyras ut åt den som
kommunen anvisar. Motsvarande förslag har tidigare behandlats och avslagits
av riksdagen. Utskottet avstyrker motionen.

dels att utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande kommunal anvisningsrätt m. m. att riksdagen med
bifall till motionen 1976/77:553, yrkandet 4, och med avslag
på motionen 1976/77:305 antar de i bilagorna 2-4 intagna förslagen
till

a. lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall,

b. lag om ändring i jordabalken,

c. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

CU 1976/77:18

4. Låntagarkretsen vid bostadslån

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar
”Utskottet har ovan” och på s. 31 slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydlese:

Förslaget i den nämnda motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 3, att
bostadslån inte längre skall utgå för enskilt ägda hyreshus ansluter i och
för sig väl till utgångspunkten att bostadspolitiken uteslutande skall tjäna
sociala behov. Det förhållandet att också enskilda fått ekonomisk stimulans
för att bidra till bostadsproduktionen utgår från den situation då bostadsbristen
var det allt överskuggande problemet. Synen på ägandet av hyreshus
som kapitalplacering eller näringsfång kan självfallet inte få principiellt stöd.
Samma principiella mål kan emellertid förenas med en viss privatekonomisk
verksamhet på denna sektor under förutsättning bl. a. att de självkostnadsbestämda
företagen har en klart dominerande ställning och att hyreslagstiftningen
ger hyresgästerna möjlighet att inte behöva underkasta sig de
krav som kan grundas på en oinskränkt äganderätt. Mot denna bakgrund
har också riksdagsledamöter från samtliga partier tidigare (CU 1974:36 s.
32) lämnat utan erinran de redan av 1967 års riksdag antagna riktlinjerna
för bl. a. kommuns markfördelning. Dessa innebär bl. a. att självkostnadsföretagen
bör ges en dominerande ställning inom produktionen av flerfamiljshus
- något som självfallet måste anses gälla också småhus för uthyrning.
Mot bl. a. denna bakgrund finns det nu inte tillräcklig anledning
att tillstyrka motionsförslaget.

5. Sammanslagning av mindre lägenheter

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar "Utskottet
ansluter” och slutar ”utredningarnas förslag” bort ha följande lydelse:

I propositionen (s. 108) har föredraganden upprepat tidigare ställningstaganden
till förmån för en mer varierad lägenhetssammansättning i flerfamiljshus
- såväl i nyproduktionen som i redan byggda bostadsområden.
Tillgängliga uppgifter visar entydigt på att lägenhetsfördelningen på många
håll är ett hinder för att bryta ekonomisk och åldersmässig segregation.
Slutsatsen måste då bli att statsmakterna inom den del av ansvarsområdet
som de kan påverka skapar instrument som bidrar till att lösa dessa problem.
Kommunernas ansvar vid planering av ny- och ombyggnad torde vara obestritt.

De här aktuella förslagen i motionen 1976/77:503 (s), yrkandena 5 a och

6. syftar till att öppna möjlighet att stimulera till åtgärder för en ändrad
lägenhetssammansättning genom bidrag och lån. Mot förslagen har vid utskottsbehandlingen
inte riktats annan invändning än en hänvisning till att
föredraganden vid beslut om budgetpropositionen (s. 108) förklarade sig inte
beredd att ta ställning till motsvarande förslag från boende- och bostads -

CU 1976/77:18

finansieringsutredningarna. Enligt utskottets mening är emellertid förslagen
så beredda att det inte finns anledning till annat än att riksdagen i detta
sammanhang fattar beslut om en begränsad försöksverksamhet enligt motionsförslaget,
vilket sålunda tillstyrks.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande bidrag och lån för sammanslagning av mindre lägenheter
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:553,
yrkandena 5 a och 6,

a. beslutar att bostadslån för ombyggnad samt statliga bidrag
om 10 000 kr. skall kunna utgå för sammanslagning av mindre
lägenheter till bostadslägenheter om tre rum och kök eller större,

b. godkänner att låneunderlaget för bostadslån vid nybyggnad
skall omfatta även särskilda kostnader för förberedelser för ändrad
lägenhetsindelning,

6. Övre lånegränser vid nybyggnad

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionen 1976/77:1282 (s) innebär propositionens förslag
om förmånligare finansiering av enskilt ägda hyreshus en omedelbar resultatförbättring
för dessa fastighetsägare men ingen motsvarande förbättring
för hyresgästerna i dessa fastigheter. Statens ökade utlåning beräknas till
ca 45 milj. kr./år. Förslaget i propositionen (s. 112-113) utgår från tesen
att skillnader i övre lånegräns snedvrider konkurrensen företagsformerna
emellan och från det angivna syftet att öka denna konkurrens. En utgångspunkt
ges också i en hänvisning till de år 1974 antagna riktlinjerna för
kommunernas fördelning av mark och byggherreuppdrag: att det konkurrenselement
som ligger i att byggandet sker i olika företags- och förvaltningsformer
bör bibehållas. Som också anförs i motionen innebär emellertid
de åberopade riktlinjerna - riktlinjer för kommunernas handlande - att kommunerna
skall utnyttja sina möjligheter att genom markfördelningen främja
effektiviteten i bostadsbyggandet och att de allmännyttiga och kooperativa
företagen bör ha ett dominerande inflytande. I sammanhanget anfördes att
riktlinjerna för bostadsbyggandets fördelning på förvaltningsformer - något
annat än riktlinjerna om konkurrens om entreprenaduppdragen - "inte heller
lägger hinder i vägen för att bibehålla det konkurrenselement som ligger
i att byggandet sker i olika förvaltningsformer”. Ett åberopande av riktlinjerna
skulle - sett ur propositionens synpunkt - kunna ha varit rimligt
om det visats tecken på att den privata sektorns vilja sviktar då det gäller

CU 1976/77:18

att engagera sig i det byggande som ligger utanför de självkostnadsbestämda
företagens avsedda dominerande sektor. Så är emellertid inte fallet - den
enskilda sektorn strävar att öka sin andel i förvissning om framtida vinster
av denna kapitalplacering.

Utskottet vill för sin del betona att utgångspunkterna för de bostadspolitiska
besluten måste vara att de främjar de uppsatta bostadspolitiska målen
- ytterst de boendes intressen. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslag,
vars enda effekt är att enskilda fastighetsägare för en förbättrad avkastning
av sina kapitalplaceringar och därmed snabbare når den långsiktiga kapitaltillväxt
som är det privata hyreshusägandets yttersta mål.

Ställningstagandet tillgodoser också det i andra hand framförda avslagsyrkandet
i motionen 1976/77:1293 (vpk), yrkandet 4.

dels att utskottet under 22 bort hemställa:

22. beträffande övre lånegränserna vid nybyggnad att riksdagen
med bifall till motionerna 1976/77:1282, yrkandet 4 a, och 1293,
yrkandet 4, inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

7. Samordning mellan statskommunalt bostadsbidrag och kommunalt bostadstillägg Reservanterna

anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 42 som börjar "Motionerna
1976/77:422 (vpk)” och slutar "kort avslutats” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan godtagit förslaget i propositionen om samordning i
vissa fall mellan SKBB- och KBT-systemen - ett förslag som alltså innebär
att de pensionärer som vid sidan av sin folkpension har arbetsinkomst,
tilläggspension eller inkomst därutöver som jämställer dem med lågavlönade
personer i yrkesverksam ålder skall kunna få SKBB om detta är gynnsammare.

Förslaget i propositionen leder till förbättringar för vissa pensionärer men
lämnar många andra-och just dem som bäst behöver förbättringar - utanför.
I första hand gäller detta de pensionärer som bor i kommuner med låga KBTbelopp
och som endast har folkpension och pensionstillskott att leva av. Den
lösning som presenteras i budgetpropositionen är därför ofullständig och bör
byggas ut snarast. I motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 1, hemställs att det
fortsatta arbetet med förbättring av pensionärernas bostadsbidrag skall följa i
motionen förordade riktlinjer - riktlinjer som bör utgå från boendeutredningarnas
förslag. Utredningarnas förslag, som refererats ovan (s. 22) innebär
sammanfattningsvis att de olika bostadsbidragssystemen borde sammanföras
till ett, att en lagfäst miniminivå borde införas samt att pensionären
skulle tillhöra antingen KBT- eller SKBB-systemet så att därigenom en administrativ
enkelhet för såväl bidragsmottagare som handläggande myndighet
kunde nås.

5 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr IS

CU 1976/77:18

I motionen anförs att stora skillnader mellan olika kommuner beträffande
utgående KBT-belopp finns - skillnader som endast delvis kan förklaras
med skillnader i hyresläget på olika orter. I stället ger skillnaderna uttryck
för kommunernas ambitioner och möjligheter.

Utskottet anser att ett system bör utformas så att i pensionärernas bostadsbidragssystem
byggs in en garanterad grundtrygghet samt att systemet
konstrueras såatt kommunermed många pensionäreroch låg skattekraft kommeratt
ges möjligheter att erbjuda högre bostadsbidrag än f. n. Pensionärernas
riksorganisation har krävt förslag i denna riktning. Ett förslag med ovan angivet
innehåll bör snarast föreläggas riksdagen. Boendeutredningarna har utrett
frågan. Utredningarnas förslag har även remissbehandlats och fått ett positivt
mottagande. Givetvis bör som framhålls i motionen frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun utredas. Boendeutredningarna var
genom sina direktiv förhindrade att behandla denna fråga. Den kommer
dock att tas upp av utredningen om kommunernas ekonomi vars betänkande
väntas föreligga senast den 1 december 1977.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1282
(s), yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om pensionärernas bostadsbidrag. Det i motionen 1976/77:231 (s) framförda
förslaget om översyn av pensionärernas bostadsstöd kommer därvid att tillgodoses.

Förslagen i motionerna 1976/77:422 (vpk), yrkandet 1 c, och 1308 (vpk)
om grundbidrag i SKBB- och KBT-systemen avstyrks bl. a. med anledning
av vad som ovan anförts om kostnadsfördelnngen mellan stat och kommun.
Förslagen i dessa motioner innehåller ingen garanti för att pensionärernas
bostadsbidrag verkligen kommer att förbättras. En sådan garanti uppnås
endast om förslaget om lagfäst grundnivå införs.

dels att hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande grundbidrag m. m. att riksdagen

a. avslår motionerna 1976/77:422, yrkandet 1 c och 1308 om
statligt grundbidrag,

b. med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet l,och med
anledning av motionen 1976/77:231 om lagfäst grundnivå
m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
ovan anfört,

8. Förenklat ansökningsforfarande beträffande bostadsbidrag

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 45 som börjar ”Sorn ovan”
och slutar ”av arbetsgruppen” bort ha följande lydelse:

Bostadsstyrelsens arbetsgrupp fortsätter sitt arbete om bl. a. ett förenklat
ansökningsforfarande - ett arbete som alltså initierats av boendeutredning -

CU 1976/77:18

arna och om vilket riksdagen år 1976 uttalat sig positivt. Arbetet inom
arbetsgruppen har pågått och det bör vara möjligt att besluta om ett förenklat
ansökningsförfarande inom SKBB-systemet att gälla fr. o. m. bidragsåret
1978. Riksdagen bör föreläggas förslag härom. Ett förenklat ansökningsförfarande
innebär bl. a. att bidragsmottagarna inte skall behöva lämna årliga
ansökningar. Motionen 1976/77:1282 (s), yrkandet 2, bör bifallas genom
att riksdagen ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

dels att hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande ett förenklat ansökningsförfarande fr. o. m. år 1978
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1282, yrkandet
2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan
anfört,

9. Inkomstgränserna för förbättringslån

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet
har” och slutar "från budgetårsskiftet” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen 1976/77:304 (s) syftar till att öka inkomstgränsen
för räntefria och stående förbättringslån även när det gäller ensamstående.
Vare sig man anpassar inkomstgränserna till i första hand ändringar i folkpensionen
eller direkt till prisutvecklingen kan man enligt utskottets mening
inte rimligen komma till resultatet att inkomstgränsen för ensamstående
inte skulle höjas. Det obestridda förhållandet att hänsyn skall tas till skillnaden
i levnadskostnader mellan makar och ensamstående kan inte heller
rimligen leda till att ett av beloppen kvarstår oförändrat - det skulle däremot
påverka relationen mellan de olika höjningarna. Bostadsstyrelsen har i sin
anslagsframställning anfört bl. a. att inkomstgränserna för alla sökande kontinuerligt
bör anpassas till prisutvecklingen, så att inte möjligheterna att
få lån försämras. Erfarenheter från länsbostadsnämnderna anges visa att
man tvingas avslå många låneansökningar i fall där förbättringslån utan
tvivel vore motiverat.

Enligt utskottets mening bör frågan om inkomstgränsen för ensamstående
på nytt prövas av regeringen och förslag om ändring snarast föreläggas riksdagen.
För det fall att förslaget skulle leda till annan anslagsberäkning kan
denna fråga tas upp i kommande förslag till tilläggsbudget. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslaget
i propositionen tillstyrks sålunda endast i avvaktan på ytterligare förslag.
Utskottet förutsätter att den av riksdagen tidigare begärda allmänna översynen
nu påbörjas.

dels att utskottet under 47 bort hemställa:

47. beträffande inkomstgränserna för räntefria förbättringslån att

CU 1976/77:18

riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1976/77:304 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Enhetlig praxis för beslut om bostadsanpassningsbidrag

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 49 slutar ”inte göras” bort ha följande lydelse:

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:1302 (s) betonar
behovet av en enhetlig praxis i de skilda länsbostadsnämnderna vid beslut
om bostadsanpassningsbidrag. Från skilda håll har förts fram kritik, innebärande
att likartade fall ansetts olika behandlade i skilda län. Även om
åtgärderna i dessa sammanhang syftar till att tillgodose skiftande individuella
behov kan denna kritik inte negligeras. Det är här uppenbarligen inte tillräckligt
att besvärsavgöranden distribueras till nämnderna - en ytterligare
genomgång av regelsystemet måste till för att i kombination med en följande
information inom bostadsverket åstadkomma gemensamma grundläggande
värderingar och en gemensam positiv attityd till denna stödform. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under 49 bort hemställa:

49. beträffande översyn av reglerna för bostadsanpassningsbidragen
i syfte att få enhetlig praxis att riksdagen med bifall till
motionen 1976/77:1302 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

11. Ram och anslag för miljöförbättringsbidrag

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationen
5 -

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Motionsförslagen
avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt grunder för en försöksverksamhet med bl. a.
bidrag för sammanslagning av lägenheter. Utskottet tillstyrker motionens
förslag angående ram och ytterligare anslag för denna bidragsgivning. Förslaget
i motionen 1976/77:931 (vpk) om ökat anslag avstyrks med hänvisning
till ställningstagandet i sakfrågan.

dels att utskottet under 57 bort hemställa:

57. beträffande ram och anslag för miljöförbättringsbidrag att riksdagen a.

med bifall till motionen 1976/77:553, yrkandet 5 b, medger

CU 1976/77:18

att beslut om bidrag för sammanslagning av bostadslägenheter
får meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret
1977/78,

b. med anledning av regeringens förslag, med avslag på motionen
1976/77:931, yrkandet 2, och med bifall till motionen
1976/77:553, yrkandet 5 c, på driftbudgeten under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1977/78 till Bidrag till förbättring
av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 37 000 000

kr.,

12. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationen
6 -

dets att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Utskottet

tillstyrker” och slutar ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse:

Den minskning av anslagsbehovet som blir en följd av att utskottet avstyrkt
förbättrade bostadslån för enskilt ägda hyreshus bör markeras även
om beloppet det första året är begränsat i förhållande till det totala anslaget.
Årseffekten i framtiden ligger dock i storleksordningen närmare 50 milj.
kr. - ett lånebelopp som kan få en bostadspolitiskt sett bättre användning.
De minskade kostnaderna för räntebidrag i jämförelse med regeringens förslag
får beaktas senare.

dels att utskottet under 59 bort hemställa:

59. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1977/78 att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1976/77:1282, yrkandet 4 b, till Lånefonden för bostadsbyggande
anvisar ett investeringsanslag av 2 190 000 000
kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder anvisar
ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

Särskilda yttranden

Herrar Danell och Nisser (båda m) har till betänkandet fogat följande särskilda
yttranden.

1. Kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus (s. 29)

Vikten av att kreditinstituten ges möjligheter att i ökad utsträckning kunna
ge lån i äldre småhus har tagits upp i motionen 1976/77:991 (m). Det

6 Riksdagen 1976177. 19 sami. Nr 18

CU 1976/77:18

måste vara ett angeläget bostadspolitiskt mål att öka möjligheterna för fler
att köpa äldre småhus lika väl som det i många fall måste anses angeläget
att möjliggöra försäljning av hus för äldre människor. En ökad omsättning
av äldre småhus kan få en prispressande inverkan på nyproduktionen. Vi
utgår från att denna fråga fortlöpande uppmärksammas i skilda sammanhang.

2. Markvillkoret (s. 29)

Markvillkoret är ett trubbigt instrument i markpolitiken. Kommunerna
tvingas att öka markinköpen och på sikt blir markvillkoret ett instrument för
en långtgående marksocialisering. Moderata samlingspartiet har alltsedan
1974 varit motståndare till markvillkoret och i stället för den hotande koncentrationen
av markägandet till kommunerna föreslagit bl. a. en rullande markplanering.
Med det instrumentet skulle kommunerna ha en god plan- och
markberedskap samt påverkan på markpriserna. I detta sammanhang hänvisar
vi utan något speciellt yrkande till vår markpolitiska motion 1976/77:551
(m).

CU 1976/77:18

Bilaga 1

Förslag till

Lag om bostadsförsörjningen m. m.

Härigenom förordnas följande.

1 § Kommunen ansvarar för bostadsförsörjningen inom kommunen.

Kommunen skall verka för att dess invånare och de som avser att bosätta

sig inom kommunen får tillgång till rymliga, väl utrustade och ändamålsenliga
bostadslägenheter och en i övrigt god bostadsmiljö. Kommunen
skall därvid skapa förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning
inom kommunens bostadsområden.

Kommuner inom samma bostadsförsörjningsområde skall samråda för
att främja bostadsförsörjningen.

2 5 Kommunen får ställa medel till förfogande enligt grunder som kommunen
bestämmer för att göra det möjligt för den enskilde att anskaffa
och inneha en fullvärdig bostad inom det bostadsförsörjningsområde kommunen
tillhör. Kommunen får dock ej bedriva sådan verksamhet inom
annan kommun utan samtycke av denna.

I fråga om bostadsföretag, vari kommunen äger bestämmande inflytande
och vars grundkapital delvis består av kapitaltillskott från annan än kommunen,
får kommunen ställa medel till förfogande för att täcka hos bostadsföretaget
uppkommen förvaltningsförlust även till den del förlusten belöper
på sådan medintressent i företaget.

3 S Kommunen är skyldig att genom lämpligt kommunalt organ förmedla
lån och bidrag, som utgår av statsmedel i syfte att främja bostadsförsörjningen
inom riket eller eljest gäller bostäder och lokaler inom bostadsområde,
samt att vid sådan statlig låne- och bidragsverksamhet biträda vid byggnadskontroll
och låneförvaltning.

4 § Kommunen skall årligen upprätta bostadsförsörjningsprogram för den
närmaste femårsperioden.

5 S Kommunen skall utföra bostadssocial inventering inom bostadsområde.

6 f; Bostadsförsörjningsprogram och bostadssocial inventering skall upprättas
efter samråd med myndighet som regeringen bestämmer och tillställas
myndigheten.

7 ii Kommunen skall fortlöpande lämna information om bostadsförsörjningen
i kommunen.

Bostadssökande skall underrättas om möjligheterna att få bostadslägenhet
i kommunen, bostadslägenheternas belägenhet, storlek, utrustning och pris
samt andra förhållanden av betydelse.

8 ii Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall kommunen
anordna avgiftsfri bostadsförmedling. I område som kan anses utgöra en

Cl) 1976/77:18

enhet i bostadsförsörjningshänseende åligger sådan skyldighet kommunerna
i området. Därvid skall gemensam bostadsförmedling anordnas och enhetliga
grunder tillämpas vid anvisning av bostäder.

Regeringen kan ålägga kommun att fullgöra skyldighet enligt första
stycket.

Motionärernas förslag

Har regeringen ålagt kommuner
att anordna gemensam bostadsförmedling,
skall de deltagande kommunerna
handha denna i kommunalförbund.
Enas de ej om förbundsordningen
eller ändring av den eller om
ordförande i förbundets fullmäktige eller
styrelse, beslutar länsstyrelsen eller,
om kommuner i mer än ett län berörs,
regeringen. / övrigt gäller lagen
(1957:281) om kommunalförbund.

Reservanternas förslag

Har regeringen ålagt kommuner
att anordna gemensam bostadsförmedling,
skall de deltagande kommunerna
handha denna i kommunalförbund.

9 § Kommun eller kommunalförbund, som handhar för två eller flera
kommuner gemensam bostadsförmedling, får besluta att anvisning eller förmedling
av bostad genom kommunal bostadsförmedling skall ske under
villkor att den bostadssökande medverkar till att bostad, som han hyr eller
innehar med bostadsrätt och som han lämnar i samband med inflyttningen
i den nya bostaden, överlåts på bostadssökande som kommunen eller kommunalförbundet
anvisar.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1977, då lagen (1947:523)om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. skall upphöra att gälla.

CU 1976/77:18

Bilaga 2

Förslag till

Lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall

Härigenom förordnas följande.

1 ii Denna lag äger tillämpning på bostadslägenhet som husägaren regelmässigt
hyr ut för annat ändamål än fritidsändamål och som ej utgör
del av hans egen bostad samt på bostadslägenhet som upplåtes med bostadsrätt.
Lagen gäller ej bostadslägenhet i hus som ägs av staten eller kommun.

Lagen äger ej heller tillämpning om

1. det är nödvändigt för upplåtare att förfoga över lägenheten för upplåtelse
åt anställd,

2. lägenheten utgör möblerat rum.

2 8 Kommunen får i fråga om viss lägenhet eller viss eller vissa kategorier
av lägenheter eller lägenheterna inom viss eller vissa delar av kommunens
område besluta att husägaren skall underrätta kommun om att lägenheten
är ledig för uthyrning. Sådant beslut skall delges husägare som beslut angår.

Husägare får ej utom i fall som anges i 4 § andra stycket hyra ut lägenhet
som avses med beslut enligt första stycket till annan än kommunen, om
lägenheten blir ledig för uthyrning efter det att husägaren fått del av kommunens
beslut.

3 ii Underrättelse som avses i 2 § första stycket skall vara skriftlig och
innehålla uppgift om lägenhetens storlek och belägenhet i huset, tillträdesdagen
och de hyresvillkor som husägaren önskar.

4 ii Meddelar kommunen husägaren skriftligen inom tre veckor efter det
att denne fullgjort vad som ålagts honom med stöd av 2 ii första stycket
att kommunen gör anspråk på lägenheten, anses hyresavtal beträffande lägenheten
ha träffats mellan husägaren och kommunen på de villkor som
husägaren har uppställt i sin underrättelse till kommunen.

Iakttages ej tiden enligt första stycket, får husägaren hyra ut lägenheten
åt annan.

5 ii Kommunen får begära att hyresnämnden prövar de hyresvillkor som
enligt 4 ii första stycket gäller för upplåtelsen. Vid prövningen äger 12 kap.
48 ii första-tredje styckena jordabalken motsvarande tillämpning. Nedsättes
hyra, skall den lägre hyran gälla från och med den dag hyresförhållandet
började.

Begäres ej prövning av hyresvillkoren inom en månad från det att hyresförhållandet
enligt 4 ii första stycket började, är rätten till sådan prövning
förlorad.

6 ii Bestämmelserna i 2-A §8 äger motsvarande tillämpning i fråga om
lägenhet som upplåtes med bostadsrätt.

Villkor för upplåtelse av bostadsrätt åt kommun som ej kan anses skäliga

CU 1976/77:18

får jämkas av hyresnämnden på begäran av kommunen. Sådan begäran
skall framställas inom tid som anges i 5 S andra stycket.

Om rätt för kommun som förvärvat bostadsrätt till lägenhet att erhålla
medlemskap i bostadsrättsförening finnes bestämmelser i bostadsrättslagen
(1971:479).

7 § Hyresnämnden får på ansökan av kommunen förelägga bostadsrättsförening
att utfärda sådan upplåtelsehandling som avses i 6 $ bostadsrättslagen
(1971:479). I föreläggandet, som får förenas med vite, skall bestämmas
viss tid inom vilken handlingen skall ha utfärdats.

Hyresnämnden får självmant upptaga fråga om utdömande av vite som
avses i första stycket.

8 § Är sådan underrättelse som avses i 3 § eller meddelande som avses
i 4 § första stycket avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga
adress, skall avsändaren anses ha fullgjort vad som ankommer på honom.

9 § Husägare som underlåter att fullgöra vad som ålagts honom med
stöd av 2 § första stycket eller som bryter mot föreskrifterna i 2 § andra
stycket dömes till böter. Gärningen får icke åtalas av åklagare, om ej åtal
finnes påkallat från allmän synpunkt.

10 § I fråga om förfarandet vid hyresnämnden i ärenden enligt denna
lag finnes bestämmelser i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

11 § Talan mot hyresnämnds beslut i fråga som avses i 5 § första stycket,
6 § andra stycket och 7 § föres hos bostadsdomstolen genom besvär inom
tre veckor från den dag beslut meddelades. Besvärshandlingen skall inges
till domstolen.

12 § I tvist som avses i 5 § första stycket och 6 § andra stycket skall
vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den
mån annat ej följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

CU 1976/77:18

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas i fråga om 12 kap. jordabalken1 att 32, 39 och 44 88
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.
32 §

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten
utan hyresvärdens samtycke,
om ej annat följer av 34-36 8§-

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten
utan hyresvärdens samtycke,
om ej annat följer av andra
stycket eller av 34-36 88-År bostadshyresgäst kommun, behövs
ej samtycke som avses i första
stycket.

Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked
inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga
hyresavtalet.

39 8

Hyresgästen får ej utan hyresvär -

dens samtycke i andra hand upplåta
lägenheten i dess helhet utom i fall
som avses i 40 8.

Hyresgästen får ej utan hyresvärdens
samtycke i andra hand upplåta
lägenheten i dess helhet utom i fall
som avses /' andra stycket eller i 40 8.

Är bostadshyresgäst kommun, behövs
ej samtycke som avses i första
stycket.

44 8

Är hyresrätten enligt 42 8 första
stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av hyra och har
hyresvärden med anledning därav
uppsagt avtalet, får hyresgästen ej på
grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten,
om hyran betalas på sätt
som anges i 20 8 andra eller tredje
stycket eller nedsättes hos överexekutor
enligt 21 8 senast tolfte vardagen
efter det att hyresgästen, i den

1 Kapitlet omtryckt 1974:1083.

CU 1976/77:18

Nuvarande lydelse

ordning som gäller för uppsägning,
delgivits underrättelse om att han
genom att betala hyran på angivet
sätt äger återvinna hyresrätten. I avvaktan
på att hyresgästen visar sig ha
fullgjort vad som sålunda fordras för
att återvinna hyresrätten får beslut
om vräkning icke meddelas förrän
fjorton vardagar förflutit från det att
hyresgästen delgivits underrättelsen.

Föreslagen lydelse

ordning som gäller för uppsägning
delgivits underrättelse om att han
genom att betala hyran på angivet
sätt äger återvinna hyresrätten samt
socialnämnden i den kommun inom
vilken lägenheten är belägen underrättats
om uppsägningen och anledningen
till den. Beslut om vräkning får icke
meddelas förrän fjorton vardagar
förflutit från det att hyresgästen och
socialnämnden fått del av underrättelse
som sagts nu.

Första stycket gäller ej, om skyldighet att flytta inträder inom kortare
tid än en månad efter det att hyresrätten förverkades.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär
till underrättelse som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

CU 1976/77:18

Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom förordnas i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)

dels att 11, 30 och 52 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf 53 a §, av nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 $

Den till vilken bostadsrätt övergått
får ej vägras inträde i föreningen,
om han uppfyller de villkor för medlemskap
som föreskrives i stadgarna
och föreningen skäligen kan nöjas
med honom som bostadsrättshavare.
Kommun sorn förvärvat bostadsrätt
till bostadslägenhet eller den sorn förvärvat
bostadsrätt av kommun får ej
vägras medlemskap. Ej heller får den
som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv
försäljning eller vid offentlig auktion
enligt 10, 12 eller 37 SS vägras
medlemskap på den grund att ersättning
för bostadsrätten icke beräknats
enligt grunder som anges i stadgarna.

Har bostadsrätt övergått till bostadsrättshavarens make får inträde i föreningen
vägras maken endast om hinder möter på grund av bestämmelser
i stadgarna att medlem skall tillhöra viss sammanslutning eller uppfylla
liknande villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller villkoret.
Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning, om bostadsrätt till bostadslägenhet
övergått till bostadsrättshavarens närstående som sammanbodde
med honom.

I fråga om andel i bostadsrätt äger första och andra stycket tillämpning
endast om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar. Vad som sagts
nu gäller ej, om annat bestämts i stadgarna.

30 S

Bostadsrättshavaren får ej utan Bostadsrättshavaren får ej utan
styrelsens samtycke i andra hand styrelsens samtycke i andra hand

upplåta lägenheten i dess helhet till upplåta lägenheten i dess helhet till

annan än medlem utom i fall som annan än medlem utom i fall som

avses i andra stycket. avses i andra och tredje styckena.

Den till vilken bostadsrätt övergått
får ej vägras inträde i föreningen,
om han uppfyller de villkor för medlemskap
som föreskrives i stadgarna
och föreningen skäligen kan nöjas
med honom som bostadsrättshavare.
Den som förvärvat bostadsrätt vid
exekutiv försäljning eller vid offentlig
auktion enligt 10, 12 eller 37 SS
får dock ej vägras medlemskap på
den grund att ersättning för bostadsrätten
icke beräknats enligt grunder
som anges i stadgarna.

CU 1976/77:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bostadsrättshavare, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin
bostadslägenhet, får upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden
lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas,
om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen
ej har befogad anledning att vägra samtycke. Tillstånd kan begränsas
till tid och förenas med villkor.

Kommun som är bostadsrättshavare
får upplåta bostadslägenhet i dess
helhet i andra hand.

52 §

Kommun till vilken upplåtits bostadsrätt
till bostadslägenhet anses
genom upplåtelsen förvärva medlemskap
i föreningen.

Förvärvare av bostadsrätt, som vägrats inträde i föreningen, kan inom
en månad från det han fick del av beslutet härom hänskjuta tvisten till
hyresnämnden.

53 a §

Föreskrift i bostadsrättsföreningens
stadgar som icke kan uppfyllas av envar
äger ej tillämpning på kommun
som förvärvat bostadsrätt till bostadslägenhet
eller på den till vilken kommun
överlåter sådan bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

CU 1976/77:18

Motionsyrkandenas behandling

Bilaga 5

Motion Yrkande Utskottets Utskottets Reservation Särskilt

(nr) yttrande hemställan (nr) yttrande

(s) (punkt) (nr)

129 (s)		32	15
130 (m)		35	19
231 (s)		42	33 b	7
303 (s)		44	39
304 (s)		47	47	9
305 (vpk)		28	6	3
415 (vpk)	3	34	17
	4	34	17
416 (s)		32	14 b
421 (s)		35	20
422 (vpk)	1 a	42	34
	1 b	44	41
	1 c	42	33 a	7
	2	44	40
425 (vpk)		49	50
426 (vpk)	1 a	42	31
	1 b	42	32
	2	42	32
429 (c)		41	29
550 (m)		50	54
553 (s)	1	27	5	2
	2	27	5	2
	4 a	27	6	6
	4 b	27	6	6
	4 c	27	6	6
	5 a	31	13	5
	5 b	52	57	11
	5 c	52	57	11
	6	31	13	5
920 (s)	1	34	16
	2	34	16
921 (s)		47	48
930 (m)		30, 37	10, 23, 24
931 (vpk)	1	28	7
	2	52	57	11
	3	45	43
	4	26	3
	6	25	1

CU 1976/77:18

Motion (nr)	Y rkande	Utskottets yttrande (s)	Utskottets hemställan (punkt)	Reservation (nr)	Särskilt yttrande nr
934 (s)	1	38	25
	2	38	25
991 (m)	1	29	9		1
	2	25	2
1282 (s)	1	41	33 b	7
	2	44	42	8
	3	43	35
	4 a	37	22	6
	4 b	52	59	12
1289 (c, s, m.	fp)
		26	4
1291 (fp)		50	53
1292 (fp)		43	38
1293 (vpk)	1	29	8
	2	29	8
	3	30	12	4
	4	37	22	6
	5	45	45
1302 (s)		48	49	10
1308 (vpk)		42	33 a	7

CU 1976/77:18

Innehåll

Propositionen 1

Motionerna 3

Nuvarande förhållanden m. m 7

Nybyggnad 7

Ombyggnad 10

Lägenhetstyper 12

Byggkostnader för bostäder 12

Hyror 13

Outhyrda lägenheter 13

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 16

Bostadsanpassningsbidrag 18

Vinterbidrag 19

Bidrag till förbättring av boendemiljön 19

Servicebostäder för äldre m. m 20

Viss samordning mellan bostadsbidragssystemen m. m. 22

Beräkning av finansieringsunderlag 23

Utskottet 24

Bostadsbyggandets inriktning 24

Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m 27

Kommunal anvisningsrätt m. m 27

Frågor om medinflytande i boendet 28

Finansieringssystemet m. m 29

Bostadslån 29

Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 39

Räntebidrag m. m 40

Bostadsbidrag 41

Bidrag till förbättring av boendemiljön 45

Outhyrda lägenheter m. m 45

Förbättringslån 46

Bostadsanpassningsbidrag 47

Tomträttslån 49

Övriga frågor 49

Ramar och anslag 51

Hemställan 53

Reservationer 59

1. Målen för bostadspolitiken 59

2. Kommunernas roll - bostadssocial inventering m. m 59

3. Kommunal anvisningsrätt m. m 61

4. Låntagarkretsen vid bostadslån 63

5. Sammanslagning av mindre lägenheter 63

6. Övre lånegränser vid nybyggnad 64

CU 1976/77:18 82

7. Samordning mellan stadskommunalt bostadsbidrag och kommunalt
bostadstillägg 65

8. Förenklat ansökningsförfarande beträffande bostadsbidrag . 66

9. Inkomstgränserna för förbättringslån 67

10. Enhetlig praxis för beslut om bostadsanpassningsbidrag... 68

11. Ram och anslag för miljöförbättringsbidrag 68

12. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande 69

Särskilda yttranden 69

1. Kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus
69

2. Markvillkoret 70

Bilagor 71

1. Förslag till Lag om bostadsförsörjningen m. m 71

2. Förslag till Lag om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall

3. Förslag till Lag om ändring i jordabalken 75

4. Förslag till Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:179) 77

5. Motionsyrkandenas behandling 79

GOTAB 53535 Stockholm 1977