Med anledning av propositionen 1975/76:64 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. jämte motioner (Betänkande 1975/76:JuU18 Justitieutskottet)

JuU 1975/76: 18

Justitieutskottets betänkande
1975/76:18

med anledning av propositionen 1975/76:64 med förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:64 har regeringen (justitiedepartementet) efter hörande
av lagrådet föreslagit riksdagen att anta förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

3. lag om ändring i vattenlagen (1918:523),

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lagom ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

6. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

7. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,

8. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

9. lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt,

10. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

11. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

12. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

13. lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol.

1 ärendet behandlar utskottet fyra under den allmänna motionstiden i
år väckta motioner samt en med anledning av propositionen väckt motion.
Motionerna redovisas nedan (s. 25).

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad
utskottet anför på s. 25 f.

De vid propositionen fogade lagförslagen är följande.

1 Riksdagen 1975176. 7 sami Nr 18

JuU 1975/76: 18

1 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrives i fråga om rättegångsbalken1

dels att 4 kap. 7 S och 36 kap. 12 S skall upphöra att gälla,

dels att I kap. 3 och 4 SS, 4 kap. 5, 6, 8 och 11 SS, 5 kap. 7 S, 6 kap.

2 §, 12 kap. 3 §, 29 kap. 1, 3 och 6 §§, 36 kap. 11, 13-15 och 21 §§ samt

40 kap. 9 och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I kap.

3 §2

Tingsrätt är i tvistemål domför
med tre lagfarna domare. Flera än
fyra lagfarna domare må ej sitta i
rätten. I brottmål skall tingsrätt bestå
av en lagfaren domare och
nämnd.

Tingsrätt är i tvistemål domför
med tre lagfarna domare. Flera än
fyra lagfarna domare må ej sitta i
rätten.

I brottmål skall tingsrätt bestå av
en lagfaren domare och nämnd.
Kan huvudförhandling i målet beräknas
kräva minst fyra veckor,
må dock två lagfarna domare och
nämnd sitta i rätten.

Tingsrätt är domför med en lagfaren domare
vid måls avgörande utan huvudförhandling,

vid annan handläggning, som ej sker vid huvudförhandling eller syn å
stället,

vid sådan huvudförhandling i tvistemål, som hålles i förenklad form,
vid huvudförhandling och syn å stället i mål om brott för vilket icke är
stadgat svårare straff än böter.

4 §3

I domsaga skola finnas nämndemän till det antal, som hovrätten efter

tingsrättens hörande bestämmer.

1 nämnd skola sitta fem nämndemän.
Inträffar förfall för nämndeman
sedan huvudförhandling påbörjats,
är rätten domför med fyra i
nämnden.

Tingsrätten fördelar tjänstgöringen
med dem.

1 Senaste lydelse av 36 kap. 12 S 1968:193
- Senaste lydelse 1969:244.

3 Senaste lydelse 1969:244.

I nämnd skola sitta fem nämndemän.
Om det är påkallat med hänsyn
till målets omfattning eller
annan särskild omständighet, må
dock sex sitta i nämnden. Inträffar
förfall för nämndeman sedan huvudförhandling
påbörjats, är rätten
domför med fyra i nämnden.

mellan nämndemännen efter samråd

Juli 1975/76: 18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

Nämndeman utses genom val.

Hör till domsaga mer än en
kommun, fördelar rätten antalet
nämndemän mellan kommunerna i
förhållande till deras folkmängd;
varje kommun skall dock utse
minst en nämndeman.

Val förrättas av kommunens fullmäktige.

Nämndeman utses genom val.
Hör till domsaga mer än en
kommun, fördelar rätten antalet
nämndemän mellan kommunerna i
förhållande till deras folkmängd,
varvid iakttages att varje kommun
skall utse ett jämnt antal nämndemän.

Val förrättas av kommunens fullmäktige.
Valet skall vara proportionellt,
om det begäres av minst iå
många väljande som motsvarar det
tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med I. Om
förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet
nämndemän inom domsagan.

Då nämndeman skall väljas, skall rätten göra anmälan därom till den som
har att föranstalta om valet.

Valbar till nämndeman är myndig
svensk medborgare, som är mantalsskriven
och boende inom kommunen
samt ej fyllt sjuttio år. Lagfaren
domare, befattningshavare
vid domstol, åklagare, polisman eller
advokat eller den som eljest har
till yrke att föra andras talan inför
rätta må ej vara nämndeman.

Valbar till nämndeman är myndig
svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen och ej fyllt
sjuttio år. Lagfaren domare, befattningshavare
vid domstol, åklagare,
polisman eller advokat eller den
som eljest har till yrke att föra andras
talan inför rätta må ej vara
nämndeman.

Ej må annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt
sextio år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått ur nämnden vare
ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes
behörighet.

4 Senaste lydelse 1969:244.

s Senaste lydelse 1969:244.

JuU 1975/76: 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nämndeman väljes för sex år, dock äge han avgå efter två år. Visar
nämndeman giltigt hinder, må rätten även tidigare entlediga honom. Nämndeman,
som fyllt sextio år, äge ock avgå ur nämnden. Upphör nämndeman
att vara valbar, vare uppdraget förfallet; dock må den som uppnått sjuttio
års ålder utan hinder därav tjänstgöra vid fortsatt behandling av mål, i vars
handläggning han förut deltagit.

Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden,
utses ny nämndeman
för återstående tid. Andras antalet
nämndemän inom domsagan, får
nytillträdande nämndeman utses för
kortare tid än som följer av första
stycket.

11 §7

Domare skall, innan han må
tjänstgöra, avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar inför
Gud den allsmäktige och vid
hans heliga ord, att jag vill och skall
efter mitt bästa förstånd och samvete
i alla domar rätt göra, ej mindre
den fattige än den rike, och döma
efter Sveriges lag och laga stadgar;
aldrig lag vränga eller orätt främja
för släktskap, svågerskap, vänskap,
avund, illvilja eller räddhåga, ej heller
för mutor och gåvor eller annan
orsak, under vad sken det vara må;
ej den saker göra, som saklös är,
eller den saklös, som saker är. Jag
skall varken förr, än domen avsäges,
eller sedan uppenbara dem,
som till rätta gå, eller andra de rådslag
rätten inom stängda dörrar håller,
Detta allt vill och skall jag som
en ärlig och uppriktig domare troget
hålla.”

Ed skall avläggas inför domstol
eller inför rättens ordförande. Med
domstolens eller ordförandens tillstånd
må den, som på grund av sin
åskådning i religiöst hänseende hyser
betänklighet mot att avlägga ed, i
stället avgiva försäkran på heder

Domare skall, innan han må
tjänstgöra, avlägga denna ed:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på
heder och samvete, att jag vill och
skall efter mitt bästa förstånd och
samvete i alla domar rätt göra, ej
mindre den fattige än den rike, och
döma efter Sveriges lag och laga
stadgar; aldrig lag vränga eller orätt
främja för släktskap, svågerskap,
vänskap, avund, illvilja eller räddhåga,
ej heller för mutor och gåvor
eller annan orsak, under vad sken
det vara må; ei den saker göra, som
saklös är, eller den saklös, som saker
är. Jag skall varken förr, än domen
avsäges, eller sedan uppenbara
dem, som till rätta gå, eller andra de
rådslag rätten inom stängda dörrar
håller. Detta allt vill och skall jag
som en ärlig och uppriktig domare
troget hålla.”

Ed skall avläggas inför domstol
eller inför rättens ordförande.

6 Senaste lydelse 1963:149.

7 Senaste lydelse 1959:257.

JuU 1975/76: 18

Nuvarande lydelse

och samvete av samma innehåll i
övrigt, som sägs i första stycket.

Föreslagen lydelse

5 kap.

7 §K

Den sorn anställes som allmän tolk eller eljest förordnas att biträda som
tolk skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra
det uppdrag, som lämnats honom. Finnes anledning antaga att den som
förordnas att biträda som tolk skall erhålla ytterligare uppdrag som tolk vid
domstolen, må han avlägga ed som avser även framtida uppdrag.

Angående eds utbytande mot försäkran
på heder och samvete galle
vad om vittnesed är stadgat.

6 kap.

2 §"

Protokollet skall föras av befattningshavare vid rätten eller lagfaren
ledamot av rätten samt undertecknas av honom. Ordföranden äge, då
omständigheterna föranleda därtill, själv föra protokollet.

Ej må den anlitas som protokollförare,
vilken till saken eller till någondera
parten står i sådant förhållande,
att hans tillförlitlighet därigenom
kan anses förringad. Den
sorn ej avlagt domared skall, innan
han må tjänstgöra såsom protokollförare,
inför domstol eller inför rättens
ordförande avlägga ed, att han
skall efter bästa förstånd fullgöra
uppgiften såsom protokollförare
och icke för någon uppenbara de
rådslag rätten inom stängda dörrar
håller. Angående eds utbytande mot
försäkran på heder och samvete
gälle i tillämpliga delar vad om domared
är stadgat.

Ej må den anlitas som protokollförare,
vilken till saken eller till någondera
parten står i sådant förhållande,
att hans tillförlitlighet därigenom
kan anses förringad. Den
som ej avlagt domared skall, innan
han må tjänstgöra såsom protokollförare,
inför domstol eller inför rättens
ordförande avlägga ed, att han
skall efter bästa förstånd fullgöra
uppgiften såsom protokollförare
och icke för någon uppenbara de
rådslag rätten inom stängda dörrar
håller.

12 kap.

3 §'"

Lagfaren domare i eller rättsbildad
befattningshavare vid allmän
domstol eller allmän åklagare eller
utmätningsman må ej vara ombud,
med mindre regeringen för visst
mål giver lov därtill. Vad nu sagts
skall dock ej avse den som. under

Lagfaren domare i eller rättsbildad
befattningshavare vid allmän
domstol eller allmän åklagare
eller utmätningsman må ej vara
ombud, med mindre regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
giver lov därtill. Vad

8 Senaste lydelse 1973:240.

9 Senaste lydelse 1960:161.

10 Senaste lydelse 1974:573.

Juli 1975/76: 18

Nuvarande lydelse

tjänstledighet, i utbildningssyfte
tjänstgör såsom biträde åt
advokat.

Föreslagen lydelse

nu sagts skall dock ej avse den
som, under tjänstledighet, i utbildningssyfte
tjänstgör såsom biträde
åt advokat.

Ej må nämndeman vid den domstol han tillhör föra annans talan.

29 kap.

1 §"

Yppas vid överläggning till dom eller beslut skiljaktiga meningar, skall
omröstning ske.

Har nämnd säte i rätten, sage ordföranden
först sin mening oell inhämte
därefter nämndens.

Har nämnd säte i rätten, sage först
ordföranden och, om ytterligare en
lagfaren domare sitter i rätten, sedan
denne sin mening. Ordföranden
inhämte därefter nämndens mening.
Vid omröstning i annat fall skall den yngste i rätten först yttra sig och
sedan var efter annan, såsom de hava säte i rätten. Har målet berettsav viss
ledamot, säge han först sin mening.

Envar angive de skäl, varå han grundar sin mening.

3 §'

Yppas, då nämnd har säte i rätten,
annan mening än ordförandens
och förena sig minst fyra eller, då i
nämnden äro endast fyra, minst tre
nämndemän om skälen och slutet,
gälle nämndens mening; i annat fall
gäl le ordförandens.

11 Senaste lydelse 1958:8.

12 Senaste lydelse 1971:218.

Yppas, då rätten består av en lagfaren
domare och nämnd, annan
mening än ordförandens och förena
sig minst fyra eller, då i nämnden
äro endast fyra, minst tre nämndemän
om skälen och slutet, gälle
nämndens mening: i annat fall gälle
ordförandens.

Yppas, då rätten består av två
lagfarna domare och nämnd, annan
mening än sådan som omfattas av
de lagfarna domarna och förena sig,
när sex sitta i nämnden, minst fem
och eljest minst fyra nämndemän
om skälen och slutet, gälle nämndens
mening. I annat fall gälle den
mening som omfattas av de lagfarna
domarna. Förena sig dessa ej om en
mening, gälle av deras meningar den
som biträdes av de flesta av nämndemännen
eller, om lika många biträda
vardera meningen, den som är
lindrigast; kan ej någon mening anses
som lindrigare, gälle ordförandens.
Om det erfordras, sker i fall
som nu avses fortsatt omröstning inom
nämnden för att utröna hur
många som biträda vardera meningen.

JuU 1975/76: 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid omröstning, då nämnd ej har säte i rätten, gälle den mening, som
omfattats av mer än hälften av ledamöterna. Har någon mening erhållit
hälften av rösterna och är denna den lindrigaste, gälle den meningen; vid
särskild omröstning, huruvida villkorlig dom skall meddelas eller skyddstillsyn,
ungdomsfängelse eller internering ådömas eller förordnande meddelas
om överlämnande till särskild vård, så ock eljest, då ej någon mening kan
anses som lindrigare, gälle dock den mening, som erhållit hälften av röster -

na och bland dem ordförandens.

6 S

Beträffande omröstning i fråga,
som hör till rättegången och ej avser
ansvar eller som rörenskilt anspråk,
så ock i fråga enligt 5 5 eller om
rättegångskostnad, gälle vad i 16
kap. är stadgat; angående häktning
eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.,
äge dock vad i detta kapitel föreskrives
om omröstning i fråga om
ansvar motsvarande tillämpning.
Föres i brottmål talan om enskilt
anspråk vare rättens avgörande i
ansvarsfrågan bindande vid prövningen
av det enskilda anspråket.
Har nämnd säte i rätten, skall även
vid tillämpning av reglerna i 16 kap.
gälla vad i I § andra stycket och 3 S
första stycket i detta kapitel är
stadgat.

Beträffande omröstning i fråga,
som hör till rättegången och ej avser
ansvar eller som rör enskilt anspråk,
så ock i fråga enligt 5 § eller om
rättegångskostnad, gälle vad i 16
kap. är stadgat; angående häktning
eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.,
iige dock vad i detta kapitel föreskrives
om omröstning i fråga om
ansvar motsvarande tillämpning.
Föres i brottmål talan om enskilt
anspråk, vare rättens avgörande i
ansvarsfrågan bindande vid prövningen
av det enskilda anspråket.
Har nämnd säte i rätten, skall även
vid tillämpning av reglerna i 16 kap.
gälla vad i I § andra stycket och 3 §
första och andra styckena i detta
kapitel är stadgat.

36 kap.

II 8

Innan vittne avgiver sin berättelse,
skall vittnet med handen på
den heliga skrift avlägga denna ed:
"Jag N.N. lovar och försäkrar inför
Gud den allsmäktige och vid
hans heliga ord, att jag skall säga
hela sanningen och intet förtiga, tilllägga
eller förändra."

Innan vittne avgiver sin berättelse,
skall vittnet avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på
heder och samvete, att jag skall säga
hela sanningen och intet förtiga, tilllägga
eller förändra."

'* Senaste lydelse 1969:244.

JulJ 1975/76: 18

Nuvarande lydelse

Ed eller försäkran må ej avläggas
av

1. den som är under femton år;
eller

2. den som på grund av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan
rubbning av själsverksamheten
finnes sakna erforderlig insikt om
betydelsen av ed eller försäkran.

Ej heller må i brottmål ed eller
försäkran avläggas av någon den
tilltalade närstående, som avses i
3 8.

Innan vittne höres, erinre rätten
vittnet om hans sanningsplikt så
ock, då ed eller försäkran avlagts,
om vikten därav. När skäl äro
därtill, skall vittnet tillika erinras
om innehållet i 5 och 6 §8.

Ed eller försäkran skall avläggas
av varje vittne för sig.

Vittne, som ånyo höres i målet,
må vittna å förut avlagd ed eller
försäkran-, vittnet skall av rätten
erinras om att denna ed eller försäkran
alltjämt är bindande för
honom.

Vägrar vittne utan giltigt skäl att
avlägga ed eller försäkran eller att
avgiva vittnesmål eller besvara
fråga eller att iakttag;» föreläggande
enligt 8 8. förelägge rätten
vittnet vid vite och, om vittnet ej
låter sig rätta därav, vid äventyr
av häkte att fullgöra sin skyldighet.
Ej må av anledning, som nu
sagts, någon hållas i häkte under
längre tid än tre månader och i intet
fall längre, än till dess rätten
skilt målet från sig. Vittne, som
insatts i häkte, skall senast var
fjortonde dag inställas för rätten.

Föreslagen lydelse

Ed må ej avläggas av

1. den som är under femton år;
eller

2. den som på grund av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan
rubbning av själsverksamheten
finnes sakna erforderlig insikt om
betydelsen av ed.

Ej heller må i brottmål ed avläggas
av någon den tilltalade närstående,
som avses i 3 8.

Innan vittne höres, erinre rätten
vittnet om hans sanningsplikt så
ock, då ed avlagts, om vikten därav.
När skäl äro därtill, skall vittnet
tillika erinras om innehållet i 5
och 6 88.

Ed skall avläggas av varje vittne
för sig.

Vittne, som ånyo höres i målet,
må vittna å förut avlagd ed; vittnet
skall av rätten erinras om att
denna ed alltjämt är bindande för
honom.

Vägrar vittne utan giltigt skäl att
avlägga ed eller att avgiva vittnesmål
eller besvara fråga eller att
iakttaga föreläggande enligt 8 8,
förelägge rätten vittnet vid vite
och. om vittnet ej låter sig rätta
därav, vid äventyr av häkte att
fullgöra sin skyldighet. Ej må av
anledning, sorn nu sagts, någon
hållas i häkte under längre tid än
tre månader och i intet fall längre,
än till dess rätten skilt målet från
sig. Vittne, som insatts i häkte,
skall senast var fjortonde dag inställas
för rätten.

JuU 1975/76: 18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sakkunnig, sorn höres muntligen,
skall, innan han avgiver sin utsaga,
avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på
heder och samvete, att jag efter bästa
förstånd skall fullgöra det sakkunniguppdrag,
som lämnats mig."

40 kap.

9<j

Sakkunnig, som höres muntligen,
skall, innan han avgiver sin utsaga,
med handen på den heliga skrift avlägga
denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar inför
Gud den allsmäktige och vid
hans heliga ord, att jag efter bästa
förstånd skall fullgöra det sakkunniguppdrag,
som lämnats mig."

Har den sakkunnige, då han höres, redan avgivit utlåtande, skall eden
därefter jämkas.

Sedan den sakkunnige avlagt ed, erinre rätten honom om edens vikt.

Angående eds utbytande mot försäkran
på heder och samvete galle
vadom vittnesed är stadgar.

14 §

Vägrar sakkunnig utan giltigt Vägrar sakkunnig utan giltigt

skäl att avlägga ed eller försäkran skäl att avlägga ed eller att avgiva

eller att avgiva utsaga eller besvara
fråga, förelägge rätten honom
vid vite att fullgöra sin skyldighet.

utsaga eller besvara fråga, förelägge
rätten honom vid vite att fullgöra
sin skyldighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Vad som föreskrives beträffande
4 kap. 5-8 §§ träder dock i kraft den 1 januari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år
1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall med
tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976. Valet
förrättas av de under år 1976 nyvalda fullmäktige. Härvid skall halva
antalet nämndemän utses för en tid av tre år och återstoden för en tid av sex
år.

1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 18

JuU 1975/76: 18

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder Härigenom

föreskrives att 19a § lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

19a

Hyresnämnd får hålla förhör
med vittne eller sakkunnig under
ed eller motsvarande försäkran
och förhör med part under sanningsförsäkran,
om part begär det
och förhöret är erforderligt för utredningen.
Sådant förhör får dock
ej hållas, om bevisningen finnes
kunna föras på annat sätt med avsevärt
ringare besvär eller kostnad.
Om sådant förhör gäller 36
kap. 1-18 och 20-22 §§, 37 kap.
1-3 och 5 §§ samt 40 kap. 1-10,
12-15 och 19 §§ rättegångsbalken i
tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse

Hyresnämnd får hålla förhör
med vittne eller sakkunnig under
ed och förhör med part under sanningsförsäkran,
om part begär det
och förhöret är erforderligt för utredningen.
Sådant förhör får dock
ej hållas, om bevisningen finnes
kunna föras på annat sätt med avsevärt
ringare besvär eller kostnad.
Om sådant förhör gäller 36
kap. 1-18 och 20-22 §§, 37 kap.
1-3 och 5 §§ samt 40 kap. 1-10,
12-15 och 19 §§ rättegångsbalken i
tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976.

' Lagen omtryckt 1974:1090.

JuU 1975/76: 18

3 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1918:523)

Härigenom föreskrives att 11 kap. 5 § vattenlagen (1918:523) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kap.

5 8'

Nämndeman tjänstgör efter kallelse
av vattenrättsdomaren. Till
tjänstgöring böra företrädesvis kallas
nämndemän från den domsaga
till vilken målet närmast har anknytning.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse
av vattenrättsdomaren. Till
tjänstgöring böra företrädesvis kallas
nämndemän från den del av
domsområdet till vilken målet närmast
har anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

' Senaste lydelse 1971:53l.

JuU 1975/76: 18

4 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrives att 15 kap. I och 4 a SS brottsbalken skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
15 kap.

1 5

Om någon under laga ed eller
under försäkran som avgives i eds
ställe lämnar osann uppgift eller
förtiger sanningen, dömes för mened
till fängelse i högst fyra år
eller, om brottet är ringa, till böter
eller fängelse i högst sex månader.

Om någon under laga ed lämnar
osann uppgift eller förtiger sanningen,
dömes för mened till fängelse i
högst fyra år eller, om brottet är
ringa, till böter eller fängelse i högst
sex månader.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst två och högst åtta år. Vid
bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett
med uppsåt att oskyldig skulle fällas till ansvar för allvarligt brott eller eljest
synnerlig skada tillfogas annan.

Om någon under straffansvar inför
domstol i Danmark, Finland,
Island eller Norge lämnar osann
uppgift eller förtiger sanningen, dömes
han för o sa n n utsaga inför
nordisk domstol till påföljd
enligt I 8. om utsagan här i
riket skulle ha avgivits under laga ed
eller under försäkran som avgives i
eds ställe, och enligt 2 S. när fråga är
om utsaga av part i tvistemål. Begås
gärningen av grov oaktsamhet, dömes
för ovarsam utsaga inför
nordisk domstol till påföljd
enligt 3 S.

Om någon under straffansvar inför
domstol i Danmark, Finland, Island
eller Norge lämnar osann uppgift
eller förtiger sanningen, dömes
han för osann utsaga inför
nordisk domstol till påföljd
enligt 1 S, om utsagan här i riket
skulle ha avgivits under lagaed, och
enligt 2 5, när fråga är om utsaga av
part i tvistemål. Begås gärningen av
grov oaktsamhet. dömes för ovarsam
utsaga inför nordisk
domstol till påföljd enligt 3 S.

Bestämmelserna i 4. 14 och 15 SS äger motsvarande tillämpning på gärning

som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.1 fråga om gärning som begåtts
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

1 Paragrafen tillagd 1974:753.

JuU 1975/76:18

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken Härigenom

föreskrives i fråga om lagen (1946:804) om införande av
nya rättegångsbalken1

dels att 22 $ skall upphöra att gälla,
dels att 23 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 8

Vad i nya rättegångsbalken är
stadgat om lydelsen av ed och eds
utbyte mot försäkran på heder och
samvete äge motsvarande tillämpning
i andra fall, oå enligt lag eller
författning ed skall avläggas inför
domstol eller annan myndighet.

Vad i nya rättegångsbalken är
stadgat om lydelsen av ed äge motsvarande
tillämpning i andra fall, då
enligt lag eller författning ed skall
avläggas inför domstol eller annan
myndighet.

Ed eller försäkran, som avlagts enligt äldre lag, vare alltjämt bindande.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 23 § den 1 januari 1976 och i
övrigt den 1 januari 1977.

1 Senaste lydelse av 22 $ 1975:503.

JuU 1975/76: 18

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrives att 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §‘

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ordförande
samt fjorton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk medborgare
och får ej vara omyndig borgare och får ej vara omyndig

eller i konkurstillstånd. Innan le- eller i konkurstillstånd. Innan ledamot
tar säte i arbetsdomstolen, damot tar säte i arbetsdomstolen,

skall han ha avlagt domared eller skall han ha avlagt domared.

försäkran enligt 4 kap. II § rättegångsbalken.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad
i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt
anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Senaste lydelse 1974:1092.

JuU 1975/76: 18

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål'

dels att i 1, 5, 14 och 18 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 6-8 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Nämndeman i fastighetsdomstol
utses genom val för sex år. Konungen
eller myndighet, som Konungen
bestämmer, fastställer för varje
domsaga inom fastighetsdomstols
domkrets det antal nämndemän som
skall utses. Nämndeman skall vara
valbar till nämndeman i den domsaga
för vilken lian utses. Avgår
nämndeman under tjänstgöringstiden.
skall val avse återstående del
av samma tid.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol
förrättas i kommun, som
ensam hildar domsaga, ar kommunens
fullmäktige samt i annat fall
inför tingsrätt av valmän sorn utses
av fullmäktige i varje kommun inom
domsagan. Bestämmelserna i kommunallagen
den 18. december 1953
(nr 753) om ersättning till fullmäktig
äger motsvarande tillämpning.

Konungen eller myndighet, som

Föreslagen lydelse

Nämndeman i fastighetsdomstol
utses genom val. Regeringen eller
myndighet, som regeringen bestämmer,
fastställer för varje län det antal
nämndemän som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol
förrättas av landstinget eller,
om i länet finns kommun som ej
ingår i landstingskommun, av landstinget
och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan
som länsstyrelsen bestämmer efter
befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas valet av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt,
om det begäres av minst så många
väljande som motsvarar det tal,
vilket erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet.

Halva antalet nämndemän väljes
vart tredje år.

7 S

Nämndeman i fastighetsdomstol
skall vara kyrkobokförd i länet. Iövrigt
har bestämmelserna i 4 kap. 6
och 8 §§ rättegångsbalken motsvarande
tillämpning på nämndeman i
fastighetsdomstol.

' Lagen omtryckt 1974:1064.

JuU 1975/76: 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Konungen bestämmer, fastställer
det antal valmän jämte suppleanter
för dem som skall utses.

Klagan över valet föres genom besvär
hos hovrätten. Mot hovrättens
beslut får talan ej föras.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse
av fastighetsdomstolens ordförande.
Till tjänstgöring bör företrädesvis
kallas nämndemän från
den domsaga till vilken målet närmast
har anknytning.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse
av fastighetsdomstolens ordförande.
Till tjänstgöring bör företrädesvis
kallas nämndemän från
den del av domkretsen till vilken målet
närmast har anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år
1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall med
tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976. Valet
förrättas av landsting och i förekommande fall kommunfullmäktige, som
nyvalts under år 1976. Härvid skall halva antalet nämndemän utses för en tid
av tre år och återstoden för en tid av sex år.

Juli 1975/76: 18

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom

föreskrives att 15 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara
svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej
utöva befattning som ledamot eller föredragande.

Ledamot och föredragande i Ledamot och föredragande i
allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall

ha avlagt domared eller försäkran ha avlagt domared.

enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 S
rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol
.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976.

Juli 1975/76: 18

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971.52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt

Härigenom föreskrives att 8-11 SS lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 S'

Nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt utses
genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som
ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med
den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen.
I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.

Valet skull vara proportionellt,
om det be fiäre s av minst så många
väljande som motsvarar det tal, vilket
erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med I. Om
förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet.

Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av regeringen.

Värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt förordnas av länsstyrelsen.

Vart tredje år väljes halva antalet
nämndemän i länsskatterätt och
länsrätt.

9S Valbar

till nämndeman i läns- Valbar till nämndeman i länsskatterätt,
fastighetstaxeringsrätt skatterätt, fastighetstaxeringsrätt

och länsrätt är myndig svensk med- och länsrätt är myndig svensk medborgare,
som är mantalsskriven borgare, som är kyrkobokfördilänet

och bosatt inom länet och ej har fyllt och ej har fyllt sjuttio år. Till nämn sjuttio

år. Till nämndeman i den deman i den mellankommunala

mellankommunala skatterätten får skatterätten får utses endast myndig

utses endast myndig svensk med- svensk medborgare, som ej har fyllt

borgare, som ej har fyllt sjuttio år. sjuttio år.

Tjänsteman vid länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller under länsstyrelse
lydande myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, socialvårdskonsulent,
lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till
yrke att föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig
att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman
är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

' Senaste lydelse 1974:352.
J Senaste lydelse 1973:1108.

Juli 1975/76: 18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 S:'

Nämndeman i skatterätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter
två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten entlediga
honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdraget.
Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande
nämndeman i fastighetstaxeringsrätt, dock att sådan nämndeman utses för
tiden från och med den I juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum,
till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt förordnas för tid som
sägs i andra stycket.

När ledighet uppkommer, utses
ny nämndeman eller förordnas ny
värderingsteknisk ledamot för den
tid som i vartdera fallet återstår.

När ledighet uppkommer, utses
ny nämndeman eller förordnas ny
värderingsteknisk ledamot för den
tid som i vartdera fallet återstår.
Andras antalet nämndemän, får
nytiUträdande nämndeman utses för
kortare tid än som följer av första
stycket.

Ledamot och föredragande i skat- Ledamot och föredragande i skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och terätt, fastighetstaxeringsrätt och

länsrätt skall ha avlagt domared eller länsrätt skall ha avlagt domared.

försäkran enligt 4 kap. II § rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 § den I januari 1976 och i
övrigt den I januari 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän i länsskatterätt och länsrätt
upphör vid utgången av år 1976. Nyval av nämndemän för tiden från och
med år 1977 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under
år 1976. Valet förrättas av landsting och i förekommande fall kommunfullmäktige,
som nyvalts under år 1976. Härvid skall halva antalet nämndemän
utses för en tid av tre år och återstoden för en tid av sex år.

Senaste lydelse 1973:1108.
' Senaste lydelse 1973:1108.

Jul) 1975/76: 18

10 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrives att 25 och 51 §§ förvaltningsprocesslagen
(1971:291) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

25 S

Rätten får förordna om förhör
med vittne eller sakkunnig. Sådant
förhör äger rum vid muntlig förhandling.
Förhöret får hållas under
ed eller försäkran. Om förhör
gäller 36 kap. 1-18 och 20-23 §§
samt 40 kap. 9-11, 13-16 och
20 §§ rättegångsbalken i tillämpliga
delar.

Rätten får förordna om förhör
med vittne eller sakkunnig. Sådant
förhör äger rum vid muntlig förhandling.
Förhöret får hållas under
ed. Om förhör gäller 36 kap.
1-18 och 20-23 §§ samt 40 kap.
9-11, 13-16 och 20 §§ rättegångsbalken
i tillämpliga delar.

51 §'

Den som anlitas som tolk vid
muntlig förhandling skall inför rätten
avlägga ed eller försäkran, att
han efter bästa förstånd skall fullgöra
sitt uppdrag. Finnes anledning
antaga att han skall erhålla
ytterligare sådana uppdrag av rätten,
får han avlägga ed eller försäkran
som avser även framtida
uppdrag.

Den som anlitas som tolk vid
muntlig förhandling skall inför rätten
avlägga ed, att han efter bästa
förstånd skall fullgöra sitt uppdrag.
Finnes anledning antaga att
han skall erhålla ytterligare sådana
uppdrag av rätten, får han avlägga
ed som avser även framtida
uppdrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Senaste lydelse 1974:357.

JulJ 1975/76: 18

11 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrives att 305 och 310 §*> sjölagen (1891:35 s. I)1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305 52

Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt, som enligt 336 § utsetts att
vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn
eller ort där sjöförklaring skall äga rum enligt 304 §. Regeringen äger
dock för viss hamn förordna att annan av sjörättsdomstolarna skall vara
behörig, om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och
övriga förhållanden.

Om annat ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförklaring inför
domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av lagfaren domare
såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och erfarna
i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfarenhet
från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen
hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda
ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket årligen upprättar
för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga
minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i
visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda
såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen i förteckningen.
Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurstillstånd får ej vara ledamot. Särskild ledamot
äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som
meddelas av regeringen.

I Danmark. Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg
av domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt
bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrättning.
Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda
två av konsuln tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska,
danska, finska eller norska medborgare, mot vilka ej förekommer
jäv som gäller mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild
sakkunskap ändamålsenligt, äger konsuln tillkalla även sådan person.
I ort, där behörig svensk konsul ej finnes, hålles sjöförklaring av
behörig dansk, finsk eller norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför I fråga om sjöförklaring inför
konsul gälla i tillämpliga delar be- konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna
om sjöförklaring vid stämmelserna om sjöförklaring vid

domstol. Konsul äger dock ej domstol. Konsul äger dock ej

upptaga ed eller försäkran eller upptaga ed eller meddela vites meddela

vitesföreläggande. föreläggande.

' Lagen omtryckt 1974:621.

2 Senaste lydelse 1975:601.

JuU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

310 §3

Befälhavaren och övriga personer som kallats skola höras var för sig.
Ingen av dem äger närvara vid förhör med annan utan att särskilda skäl
föranleda det.

Förhör hålles av rätten. Med
rättens tillstånd kan förhör hållas
av företrädare för sjöfartsverket
eller av sakägare. Var och en som
hörts skall bekräfta sin berättelse
med ed eller försäkran, om ej laga
hinder möter eller rätten i övrigt
med hänsyn till omständigheterna
finner, att ed eller försäkran ej bör
avläggas. Rätten skall före förhöret
erinra den som skall höras om
hans skyldighet att avlägga ed eller
försäkran och om vikten därav.

Ed som avses i andra stycket
har denna lydelse: ”Jag N.N. bekräftar
och försäkrar inför Gud
den allsmäktige och vid hans heliga
ord att jag har sagt hela sanningen
och intet förtigit, tillagt eller
förändrat.” Försäkran har
denna lydelse: ”Jag N.N. bekräftar
och försäkrar på heder och
samvete att jag har sagt hela sanningen
och intet förtigit, tillagt eller
förändrat. ”

Förhör hålles av rätten. Med
rättens tillstånd kan förhör hållas
av företrädare för sjöfartsverket
eller av sakägare. Var och en som
hörts skall bekräfta sin berättelse
med ed, om ej laga hinder möter
eller rätten i övrigt med hänsyn till
omständigheterna finner, att ed ej
bör avläggas. Rätten skall före
förhöret erinra den som skall höras
om hans skyldighet att avlägga
ed och om vikten därav.

Ed som avses i andra stycket
har denna lydelse: "Jag N.N. bekräftar
och försäkrar på heder och
samvete att jag har sagt hela sanningen
och intet förtigit, tillagt eller
förändrat.”

Annan än befälhavaren eller medlem av besättningen äger för sin inställelse
till förhör vid rätten erhålla ersättning av allmänna medel i enlighet
med bestämmelserna om ersättning till vittne. Ersättningen skall
stanna på statsverket. I fråga om ersättning för inställelse till förhör
inför konsul meddelas bestämmelser av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

3 Senaste lydelse 1975:601.

JuU 1975/76: 18

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrives att 23 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Bostadsdomstolen får hålla förhör
med vittne eller sakkunnig under
ed eller motsvarande försäkran
och med part under sanningsförsäkran,
om det är erforderligt för
utredningen och bevisningen icke
finnes kunna föras på annat sätt
med avsevärt ringare besvär eller
kostnad. Under motsvarande förutsättningar
får domstolen hålla
syn på stället.

Föreslagen lydelse

Bostadsdomstolen får hålla förhör
med vittne eller sakkunnig under
ed och med part under sanningsförsäkran,
om det är erforderligt
för utredningen och bevisningen
icke finnes kunna föras på
annat sätt med avsevärt ringare
besvär eller kostnad. Under motsvarande
förutsättningar får domstolen
hålla syn på stället.

Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför
hyresnämnden och beror avgörandet även i bostadsdomstolen av tilltron
till den bevisningen, får ändring i hyresnämndens beslut i denna del
ej ske, om ej beviset upptagits ånyo vid bostadsdomstolen eller synnerliga
skäl föreligger att dess värde är ett annat än hyresnämnden antagit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

JuU 1975/76: 18

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol

Härigenom föreskrives att 16 och 23 §§ lagen (1961:262) om försäkringsdomstol
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Försäkringsdomstolen får för- Försäkringsdomstolen får förordna
om förhör med vittne eller ordna om förhör med vittne eller
sakkunnig. Förhöiet får hållas un- sakkunnig. Förhöret får hållas under
ed eller försäkran. Om förhör der ed. Om förhör gälla 36 kap.

gälla 36 kap. 1-18 och 20-23 §§ 1-18 och 20-23 §§ samt 40 kap.

samt 40 kap. 9-11, 13-16 och 9-11, 13-16 och 20 §§ rättegångs 20

§§ rättegångsbalken i tillämpli- balken i tillämpliga delar,
ga delar.

23 §2

Ledamot i försäkringsdomstolen,
så ock ersättare och vikarie
för ledamot, skall hava avlagt domared
eller försäkran enligt vad i

4 kap. 11 § rättegångsbalken sägs.
I fråga om jäv mot den som
tjänstgör såsom ledamot skall gälla
vad i 4 kap. rättegångsbalken är
föreskrivet om jäv mot domare.

Ledamot i försäkringsdomstolen,
så ock ersättare och vikarie
för ledamot, skall hava avlagt domared.
I fråga om jäv mot den
som tjänstgör såsom ledamot
skall gälla vad i 4 kap. rättegångsbalken
är föreskrivet om jäv mot
domare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

1 Senaste lydelse 1971:1171.

2 Senaste lydelse 1971:1171.

JuU 1975/76: 18

Motionerna

Under den allmänna motionstiden 1975 väckta motioner

I motionen 1975:20 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om sådan ändring av rättegångsbalken,
att rätt införs till proportionellt val av nämndemän i tingsrätt.

1 motionen 1975:449 av fru Thunvall m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till sådana lagändringar, varigenom edgång
ersätts med försäkran på heder och samvete.

I motionen 1975:1106 av herr Gustafsson i Stockholm m. fl. (s) hemställs
att riksdagen begär förslag av regeringen till sådan lagändring att eden avskaffas
och att i stället, i de fall som här avses, det föreskrivs att försäkran
skall avges.

I motionen 1975:1116 av fru Lindquist (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om utredning och förslag till ändring av domförhetsreglerna
vid handläggning av större brottmål i tingsrätterna.

Med anledning av propositionen väckt motion

I motionen 1975/76:45 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att det religiösa inslaget
i vittneseden och andra eder inför domstol skall behållas, åtminstone som
ett alternativ.

Utskottet

I propositionen och motionerna behandlas olika frågor om ändring i rättegångsbalken
(RB), vilka på skilda sätt har aktualiserats under de senaste
åren. Förslagen gäller formerna för val av nämndemän, tingsrätts sammansättning
i vidlyftiga brottmål, utbyte av ed mot försäkran och befogenhet
för tjänsteman inom rättsväsendet att vara ombud i rättegång.

Formerna för val av nämndeman

Sedan länge gäller att nämndemän i tingsrätt utses av kommunfullmäktige
i den eller de kommuner som hör till tingsrättens domsområde, domsagan.
Några särskilda bestämmelserom valmetoden har inte meddelats. I avsaknad
härav gäller därför huvudregeln enligt 22 S kommunallagen att utgången
bestäms genom enkel röstövervikt, dvs. enligt majoritetsvalsmetoden. I de
flesta kommuner har dock de politiska partierna kommit överens om att
fördela nämndemansplatserna proportionellt mellan partierna.

Nämdeman väljs för en period av sex år men får under vissa förhållanden

JulJ 1975/76: 18

avgå dessförinnan (4 kap. 8 5 RB). När ny nämndeman skall väljas efter
den som avgått i förtid, avser valet full mandatperiod om sex år och inte
blott återstoden av den avgångnes period.

I motionen 1975:20, väck;, under den allmänna motionstiden vid 1975
års riksmöte, yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
sådan ändring av RB att rätt införs till proportionellt val av nämndemän
i tingsrätt.

Propositionen innebär att den nuvarande majoritetsvalsmetoden bibehålls
men att en uttrycklig lagbestämmelse införs enligt vilken en minoritet i
kommunfullmäktige kan påkalla proportionellt val. Någon ändring av den
sexåriga mandattiden föreslås inte i propositionen. Däremot framläggs förslag
som innebär att hälften av nämndemännen skall tillsättas vart tredje år.
Som en konsekvens härav föreslås att fyllnadsval efter den som avgått innan
hans mandatperiod löpt ut endast skall avse återstoden av mandatperioden
och inte en ny sexårsperiod. Förslagen gäller i tillämpliga delar även nämndemän
i fastighetsdomstol, länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt och
länsrätt. Beträffande nämndemän i fastighetsdomstol föreslås härutöver att
det nuvarande indirekta valsättet avskaffas och att valet i stället läggs på
landstingen med de undantag som följer av att vissa kommuner inte ingår
i landsting. Slutligen föreslås att klagan över nämndemansval i fortsättningen
skall föras genom kommunalbesvär.

Frågan om valmetod vid nämndemansval måste enligt utskottets mening
ses mot bakgrunden av nämndemansuppdragets särskilda karaktär av förtroendeuppdrag,
till vilket inte är knutet uppgifter av politisk natur. Uppdraget
innebär utövande av en domarfunktion, för vilken mindre vikt måste
fästas vid tillhörigheten till visst parti än vid sådana personliga kvalifikationer
som omdömesgillhet, rättrådighet och självständighet. Sådana kvalifikationer
har blivit särskilt betydelsefulla efter 1969 års domstolsreform, varigenom
nämnden gavs en starkare ställning och större utrymme skapades för en
mer individuellt betonad medverkan från nämndemännens sida än tidigare.
Även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer därav inte att
nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med något politiskt ansvar
såsom fallet är beträffande andra uppdrag, till vilka rekryteringen sker
genom val av kommunfullmäktige och andra på politisk grund bildade valkorporationer.
Från dylika uppdrag skiljer sig nämndemansuppdraget också
därigenom att lekmannadomarnas medverkan i rättskipningen innebär en
insyn i domstolsarbetet som är ägnad att stärka allmänhetens förtroende
för domstolarna.

Mot denna bakgrund är det såväl från allmänt demokratiska synpunkter
som av rättssäkerhetsskäl angeläget att nämnden får en så bred förankring
i samhället som möjligt och en i politiskt hänseende allsidig sammansättning.
Ett ensidigt politiskt hemvist hos nämndemännen skulle kunna ge anledning
till misstanke att deras politiska värderingar inverkade på deras ställningstaganden
i den dömande verksamheten och därigenom äventyra allmän -

Juli 1975/76: 18

hetens förtroende för domstolarna.

Som ovan framhållits har med nu gällande ordning önskemålet om fördelning
av nämndemansbefattningar mellan olika samhällsgrupper kunnat
tillgodoses genom överenskommelser mellan de politiska partierna. Garantier
har emellertid saknats mot att ett majoritetsparti utnyttjar sin ställning
till att välja uteslutande sina egna kandidater. Att sådana garantier skapas
är enligt utskottets mening av utomordentligt stor vikt från principiell synpunkt.
Den bl. a. av vissa remissorgan framförda uppfattningen att den i
propositionen föreslagna regleringen skulle vara ägnad att leda till en ökad
politisering kan utskottet inte dela; enligt utskottets mening bör ändringen
snarare utgöra motiv för strävanden mot samförståndslösningar vid utseendet
av nämndemän.

Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet propositionen såvitt avser förslaget
om ny valmetod vid nämndemansval. Motionsyrkandet är tillgodosett
genom framläggandet av propositionen. Även i övrigt tillstyrker utskottet
förslagen i propositionen i nu ifrågavarande del, vilka i väsentliga avseenden
ansluter till synpunkter som tidigare framförts av utskottet i samband med
dess prövning av motioner om översyn av bestämmelserna om nämndemansval
(JuU 1972:23, rskr 275; JuU 1973:10).

Tingsrätts sammansättning i vidlyftiga brottmål

I den under den allmänna motionstiden vid 1975 års riksmöte väckta
motionen 1975:1116 yrkas utredning och förslag till ändring av domförhetsreglerna
vid handläggning i tingsrätt av större brottmål.

I propositionen föreslås att tingsrätt under vissa förutsättningar skall kunna
förstärkas med ytterligare en lagfaren domare och en nämndeman. Dessutom
föreslås vissa följdändringar i rättegångsbalkens omröstningsregler.

Förslagen har främst avseende på särskilt långvariga och vidlyftiga rättegångar
och syftar till att undvika att rätten till följd av ledamots sjukdom
eller eljest förlorar sin domförhet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslagen och tillstyrker
alltså propositionen även i nu berörd del. Ställningstagandet innebär ett
tillgodoseende av önskemålen i motionen 1975:1116.

Ed och försäkran

I motionerna 1975:449 och 1975:1106, som väckts vid början av 1975
års riksmöte, samt i propositionen föreslås att det religiösa inslaget i vittneseden
och i andra legala edsformulär tas bort och att eden i dess nuvarande
form ersätts med en utfästelse på heder och samvete, som - enligt propositionen
- bör betecknas med ordet ”ed”.

I den i anledning av propositionen väckta motionen 1975/76:45 uttalas

JuU 1975/76: 18

att förslaget i propositionen utgör ytterligare ett steg i en sekulariseringsprocess
som pågått i Sverige en längre tid och som siktar mot avlägsnandet
av allt som erinrar om vårt folks kristna bakgrund, vår nations rötter i
bibeln och vårt kulturarvs förankring i kyrkans tradition. Motionärerna yrkar
att riksdagen hos regeringen skall begära att det religiösa inslaget i vittneseden
och andra eder skall behållas, åtminstone som ett alternativ.

Enligt utskottets mening saknas anledning att ta bort den valfrihet mellan
ed och försäkran som RB f. n. erbjuder. Som domkapitlet i Göteborgs stift
framhållit i ärendet är en edsavläggelse i nuvarande form för hundratusentals
människor en väsentligt allvarligare sak än en försäkran på heder och samvete.
Förslaget i propositionen innebär att man tvärt bryter mot månghundraårig
tradition och hävd i den västerländska kulturkretsen. Förslaget står
också i strid med de strävanden mot ökad förståelse för oliktänkande som
kännetecknat de senaste årens utveckling på det kyrkliga området.

Enligt nuvarande ordning utgör ed och försäkran jämställda alternativ.
Fortfarande består dock ett företräde för ed på så sätt att initiativet till
dess utbytande mot försäkran lagts hos den som skall höras. Detta företräde
synes utskottet omotiverat. I likhet med vad 1968 års beredning om stat
och kyrka förordat i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) anser utskottet att
ed och försäkran bör göras till helt likvärdiga alternativ, mellan vilka den
som skall höras fritt får välja.

Lagförslag härom bör utarbetas i regeringens kansli och föreläggas riksdagen
under innevarande riksmöte. Ställningstagandet tillgodoser i allt väsentligt
önskemålen i motionen 1975/76:45. Det innebär vidare att utskottet
avstyrker bifall till motionerna 1975:449 och 1975:1106 samt propositionen
i de delar som gäller ed och försäkran.

Befogenhet för tjänsteman inom rättsväsendet att vara ombud i rättegång

Enligt 12 kap. 3 5 RB får lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare
vid allmän domstol eller allmän åklagare eller utmätningsman inte
vara ombud i rättegång, om inte regeringen för visst mål ger tillstånd.

1 propositionen föreslås att uppgiften att pröva om dispens bör meddelas
skall kunna delegeras från regeringen till den centrala myndighet under
vilken tjänstemannen hör eller till annan myndighet som regeringen bestämmer
samt att den nuvarande begränsningen att dispensen skall avse
visst mål slopas.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslagen.

Övrigt

Utöver vad sålunda anförts föranleder propositionen inte något uttalande
från utskottets sida.

juU 1975/76:18

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande formerna för nämndemansval med
anledning av motionen 1975:20 och med bifall till propositionen
1975/76:64 antar

a) 4 kap. 5,6 och 8 §ij i det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i rättegångsbalken jämte ingressen och övergångsbestämmelserna
till lagförslaget såvitt gäller 4 kap. 5-8 §§,

b) förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1918:523),

c) förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar
i fastighetsmål.

d) 8-10 S5 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:52) om
skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt jämte ingressen
och övergångsbestämmelserna till lagförslaget utom såvitt gäller
11 §;

2. att riksdagen beträffande tingsrätts sammansättning i vidlyftiga
brottmål med anledning av motionen 1975:1116 och
med bifall till propositionen antar 1 kap. 3 och 4 §§ samt 29
kap. 1, 3 och 6 §§ förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken; 3.

att riksdagen beträffande ed och försäkran med anledning av
motionen 1975/76:45

dels avslår motionerna 1975:449 och 1975:1106 samt propositionen
såvitt gäller

a) 4 kap. 11 S, 5 kap. 7 §, 6 kap. 2 S, 36 kap. 11-15 och 21 S§,
40 kap. 9 och 14 SS förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder,

c) förslaget till lag om ändring i brottsbalken,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande
av nya rättegångsbalken,

e) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister,

0 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,

g) 11 § förslaget till lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och länsrätt,

h) förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),

i) förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

k) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

Juli 1975/76:18

1) förslaget till lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om framläggandet
av nytt lagförslag;

4. att riksdagen bifaller propositionen i vad den inte omfattas
av utskottets hemställan under 1-3.

Stockholm den 4 december 1975

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Larfors (s), Johansson i Växjö (c). Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal
(fp). Bengtsson i Göteborg (c). Schött (m), Nilsson i Visby (s), Lövenborg
(vpk), fru Wiklund (c), fru Andersson i Kumla (s), herrar Lundgren (s) och
Raneskog (c).

Reservationer

1. vid punkten I i utskottets hemställan (formerna för nämndemansval)

av fröken Mattson (s), herrar Larfors (s). Jönsson i Malmö (s), Nilsson i
Visby (s), fru Andersson i Kumla (s)och herr Lundgren (s), som beträffande
motiveringen anser att den del av utskottets yttrande som böijar på s. 26
med ”Frågan om” och slutar på s. 27 med ”av nämndemän” bort ha följande
lydelse:

Frågan om valmetod vid nämndemansval måste enligt utskottets mening
ses mot bakgrunden av nämndemansuppdragets särskilda karaktär av förtroendeuppdrag.
Uppdraget innebär utövande av en domarfunktion, för vilken
största vikt måste fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet,
rättrådighet och självständighet. Sådana kvalifikationer har
blivit särskilt betydelsefulla efter 1969 års domstolsreform, varigenom nämnden
gavs en starkare ställning och större utrymme skapades för en mer
individuellt betonad medverkan från nämndemännens sida än tidigare.
Även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer därav inte att
nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med ett politiskt ansvar
på samma sätt som fallet är beträffande andra politiska uppdrag.

Från dylika uppdrag skiljer sig nämndemansuppdraget också därigenom
att lekmannadomarnas medverkan i rättskipningen innebär en insyn i domstolsarbetet
som är ägnad att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna.

JuU 1975/76:18

en viss minoritet kan få till stånd proportionellt val.

Som ovan framhållits har med nu gällande ordning önskemålet om fördelning
av nämndemansbefattningar mellan olika samhällsgrupper kunnat
tillgodoses genom överenskommelser mellan de politiska partierna. Garantier
har emellertid saknats mot att ett majoritetsparti utnyttjar sin ställning
till att välja uteslutande sina egna kandidater. Att sådana garantier skapas
är enligt utskottets mening av utomordentligt stor vikt från principiell synpunkt.
Den bl. a. av vissa remissorgan framförda uppfattningen att den
i propositionen föreslagna regleringen skulle vara ägnad att leda till en ökad
politisering kan utskottet inte dela; enligt utskottets mening bör ändringen
snarare bidra till att minska eventuella motsättningar vid utseendet av nämndemän.

2. vid punkten 3 i utskottets hemställan (ed och försäkran)

av fröken Mattson (s), herrar Larfors (s). Jönsson i Malmö (s), Nilsson i
Visby (s), Lövenborg (vpk), fru Andersson i Kumla (s) och herr Lundgren
(s), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”och försäkran” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta avsnitt hänvisa till den remissbehandling som skett
av ett med propositionen i denna del likalydande förslag. Vid remissbehandlingen
har anförts att samhällsutvecklingen har gått därhän att det
nuvarande edsformuläret för de flesta människor förlorat sin religiösa innebörd.
En mycket stor majoritet bland remissorganen - däribland ärkebiskopen
efter hörande av övriga biskopar - har tillstyrkt att det religiösa
inslaget i edsformuläret skall tas bort. Som departementschefen konstaterar
torde det alltså finnas en betydande opinion som är positiv till en sådan
åtgärd.

För en ändring talar också enligt utskottets mening att det ligger något
stötande i att personer, som är helt likgiltiga för religiösa ting, avlägger
en ed, vars ordalydelse och innebörd får anses förutsätta att de som går
eden har en bestämd trosuppfattning. Med anledning av innehållet i motionen
1975/76:45 vill utskottet tillägga att det synes svårt att hävda att
en på heder och samvete avgiven försäkran skulle uppfattas som mindre
förpliktande än en ed i vedertagen bemärkelse; den som är beredd till mened
efter en försäkran på heder och samvete är med all sannolikhet beredd
härtill även om edstemat har ett religiöst inslag.

På anförda skäl tillstyrker utskottet att en lagändring vidtas i enlighet
med vad som föreslås i propositionen i nu berörd del.

Utskottet ansluter sig också till förslaget att den högtidliga utfästelsen
i fortsättningen bör lämnas på heder och samvete och att utfästelsen även

i fortsättningen bör betecknas med ordet ”ed”.

Ställningstagandet innebär ett tillgodoseende av önskemålen i motionerna
1975:449 och 1975:1106 samt avstyrkande av motionen 1975/76:45.

Juli 1975/76:18

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande ed och försäkran med anledning av
motionerna 1975:449 och 1975:1106, med bifall till propositionen
samt med avslag på motionen 1975/76:45 antar

a) 4 kap. 11 §, 5 kap. 7 5, 6 kap. 2 §, 36 kap. 11, 13-15 och

21 §§, 40 kap. 9 och 14 SS förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

b) förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder,

c) förslaget till lag om ändring i brottsbalken,

d) förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande
av nya rättegångsbalken,

e) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister,

0 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,

g) 11 5 förslaget till lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och länsrätt,

h) förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),

i) förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

k) förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

1) förslaget till lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol.

GOTAB 75 10451 S Stockholm 1975