Med anledning av propositionen 1975/76:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76, såvitt propositionen hänvisats till inrikesutskottet, jämte motioner (Betänkande 1975/76:InU23 inu)

Inrikesutskottets betänkande

InU 1975/76: 23

1975/76: 23

med anledning av propositionen 1975/76: 25 med förslag om tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76, såvitt propositionen
hänvisats till inrikesutskottet, jämte motioner

I betänkandet behandlas

dels propositionen 1975/76: 25 bil. 5 i fråga om anslaget Täckning
av merkostnader för löner och pensioner m. m. och bil. 9 i fråga om
anslagen till Arbetsmarknad och Arbetsmiljö,

dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen, nämligen
motionerna 1975/76: 103 av herr Helén m. fl. (fp), 1975/76: 114 av
herr Hermansson m. fl. (vpk) samt 1975/76: 115 av herr Nilsson i
Tvärålund m. fl. (c).

SJUNDE HUVUDTITELN

E. Diverse

E 17. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

Propositionen

Under denna rubrik behandlas finansieringen av vissa merkostnader
vid inrättande av personliga tjänster för tjänstemän som garanteras
fortsatt anställning i Stockholm i samband med myndighets omlokalisering
(tjänstemän med s. k. NOM-garanti).

I propositionen föreslås, efter föredragning av statsrådet Sträng, att
riksdagen bemyndigar regeringen att från anslaget till täckning av merkostnader
för löner och pensioner m. m. — efter prövning i varje särskilt
fall — få anvisa de medel som behövs utöver anvisade reservationsanslag
eller obetecknade anslag och för de affärsdrivande verken på
grund av utgifter för personliga tjänster för tjänstemän med NOMgaranti.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad

B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Propositionen

Under denna punkt föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet
Leijon, riksdagen att

1 Riksdagen 1975/76.18 sami. Nr 23

InU 1975/76: 23

1. godkänna de grunder för stöd till företag sorn utbildar personal
resp. utbildar och anställer ersättare som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att fastställa ram för stöd till företag som
anordnar utbildning av anställda kombinerat med anställning av ersättare.

Inledningsvis erinras om att ett reformerat system för utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning skall gälla från årsskiftet 1975—
1976. Det nya systemet innebär bl. a. att ungdomar under 20 år, som
är berättigade till kontant arbetsmarknadsstöd, får ett bidrag som med
10 kr. överstiger kontantstödets belopp (f. n. 35 kr. om dagen). Det
anmäls att regeringen kommer att höja utbildningsbidraget till 55 kr.
per dag under förutsättning av bifall till förslaget i propositionen 1975/
76: 59 att höja det kontanta arbetsmarknadsstödet till 45 kr. om dagen.

I samband med riksdagens beslut att reformera det studiesociala
stödet vid arbetsmarknadsutbildning bemyndigades regeringen att under
hösten 1975 justera nuvarande utbildningsbidrag i syfte att överbrygga
de tröskeleffekter som skulle kunna uppkomma. Med stöd
härav har regeringen för tiden den 16 oktober—31 december 1975 höjt
det i utbildningsbidraget ingående grundbidraget med 75 kr. per månad
för gift deltagare och med 125 kr. per månad för annan deltagare. Gift
och ogift deltagare får härigenom ett lika stort grundbidrag. Samtidigt
har nuvarande regler om inkomstprövning av utbildningsbidraget på
grund av makes inkomst modifierats, så att helt i stället för som nu halvt
grundbidrag skall utgå oberoende av makes inkomst.

Vidare har regeringen beslutat att arbetslösa ungdomar fram till årsskiftet
får tas in på vakanta platser vid arbetsmarknadsutbildningscentra.
Utbildningen får omfatta kurser på upp till tolv månaders
längd, varvid särskilda utbildningsbidrag utgår.

De förslag som läggs fram i propositionen gäller ökat stöd till företagsutbildning.
Bidrag utgår f. n. med sex kr. per timme till företag
som utbildar personal i stället för att avskeda eller permittera. Bidraget
skall enligt riksdagens beslut höjas till åtta kr. per timme från den 1
januari 1976. Under budgetåret 1974/75 omfattade verksamheten ca
4 800 anställda vid sammanlagt ett 100-tal företag.

Vid en konjunkturavmattning kan behovet av utbildningsinsatser
väntas öka väsentligt. De försämrade avsättningsmöjligheter för företagen
som ofta följer med en försämrad konjunktursituation kan medföra
ökat behov av att bedriva längre utbildningar då möjligheten att
snabbt återgå till full produktion eller låta arbetstagarna övergå till
andra tillverkningsenheter inom företaget minskar. Sådan längre utbildning
medför ekonomiska påfrestningar för företagen. För att stärka
företagens möjligheter att bedriva denna form av utbildning under
längre tidsperioder föreslås att ett förhöjt bidrag om 12 kr. per timme
skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1976 för den del av utbildningen som

InU 1975/76: 23

överstiger 160 och understiger 960 timmar. Verksamheten beräknas
omfatta 6 000 personer.

Utöver dessa förslag föreslås ett helt nytt stödsystem som syftar till
att under konjunkturavmattning stimulera personalutbildning i företag
som inte står inför akuta sysselsättningsproblem. Föredragande statsrådet
anför härvid bl. a.:

Ett system som förenar de arbetsmarknadspolitiska och företagsekonomiska
målsättningarna synes vara att ge företagen ekonomiskt stöd
för vidareutbildning av redan anställd personal samtidigt som arbetslösa
går in som ersättare och får fast anställning. Från företagens synpunkt
torde detta vara attraktivt dels genom att den fast anställda personalen
får en förbättrad yrkesutbildning, dels genom att företaget på
ett tidigt stadium får möjlighet att rekrytera den personal som behövs i
den kommande högkonjunkturen.

Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt innebär det självfallet en väsentlig
fördel om företagens personalrekrytering kan tidigareläggas till en
tidpunkt då den allmänna efterfrågan på arbetskraft är begränsad. För
att uppnå administrativ enkelhet bör det här av mig diskuterade stödet
helt vara inriktat på den som genomgår utbildning. Som villkor för sådant
utbildningsbidrag bör gälla dels att av arbetsförmedlingen anvisade
arbetslösa tas in som ersättare i en utsträckning som svarar mot stödberättigad
utbildning av redan anställda, dels att utbildningen bedrivs
efter utbildningsplan som godkänts av länsarbetsnämnd efter samråd
med de fackliga organisationerna. Ersättningspersonalen skall ges fast
anställning, dvs. utan tidsbegränsning eller andra förbehåll. Avtalsenliga
löner m. m. som godkänts av den fackliga organisationen skall utgå till
dem som utbildas och till dem som tas in som ersättare. Verksamheten
skall även i övrigt ha godkänts av den fackliga organisationen.

Med dessa utgångspunkter föreslår jag att fr. o. m. den 1 januari
1976 införs ett bidrag till företag, som låter anställda genomgå utbildning
och samtidigt ökar antalet anställda i däremot svarande utsträckning.
Bidraget bör utgå med 15 kronor per utbildningstimme. Bidragsberättigad
utbildning bör avse fortbildning, omfatta minst halvtid och
pågå under viss minsta tid inom maximiramen, vilken liksom i övriga
fall av företagsutbildning bör vara sex månader. Som förutsättning för
bidrag till utbildning bör gälla att företaget nyanställer ersättare för
den som utbildas. Huvudregeln bör därvid vara, att en ersättare nyanställs
för varje person som företaget erbjuder utbildning.

Om det med hänsyn till förhållandena i företaget är lämpligare att
erbjuda kortare utbildningar för flera anställda — jämsides eller efter
varandra — bör emellertid nyanställningskravet sättas lägre. Om i sådant
fall utbildningen för varje anställd omfattar kortare tid än 720
timmar bör en nyanställning krävas för varje inom företaget påbörjad
utbildningsperiod om 720 timmar. Vid exempelvis en utbildningstid för
varje anställd av 160 timmar kan då en utökning av personalstyrkan
med två personer ge utrymme för bidragsberättigad utbildning av nio
redan anställda.

Den person som genomgår utbildning bör ha fyllt 25 år eller ha
minst fem års yrkeserfarenhet. Företräde till utbildningen bör ges åt anställda
som har kort grundutbildning och/eller saknar yrkesutbildning.
Vid val av ersättare bör i första hand prövas möjligheten att anställa
ungdom under 25 år.

tl Riksdagen 1975/76.18 sami. Nr 23

InU 1975/76: 23

Motionen

I motionen 1975/76: 103, yrkandet 1, av herr Helén m. fl. (fp) begärs
att riksdagen godkänner de grunder (8 kr./timme) för stöd till
företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar och
kvinnor i enlighet med vad i motionen 1975/76: 102 anförts samt bemyndigar
regeringen att fastställa härför erforderlig ekonomisk ram.

Utskottet

Ökade utbildningsinsatser är ett av de bästa arbetsmarknadspolitiska
medlen att ta till vid konjunkturavmattning. Utskottet hälsar därför med
tillfredsställelse de förslag på utbildningsområdet som läggs fram i propositionen.

I motionen läggs fram förslag om ytterligare insatser att förbättra sysselsättningsmöjligheterna
för två utsatta grupper på arbetsmarknaden:
ungdomar och kvinnor. Motionärerna vill att man skall återuppliva det
system som gällde vid den förra konjunkturnedgången och som innebar
att företag som anställde och utbildade ungdomar och kvinnor fick bidrag
under sex månader med ett visst belopp per timme. Tidigare gällde
5 kr. per timme. Motionärerna föreslår nu att beloppet bestäms till 8 kr.
per timme.

Utskottet är för sin del berett att tillstyrka motionärernas förslag. Ungdomar
under 25 år utgör f. n. nästan hälften av alla arbetslösa och omkring
40 % av de arbetssökande vid förmedlingarna. Problemen är störst
i åldrarna 16—19 år och särskilt besvärligt är det för flickor. Generellt
är arbetsmarknadsläget för kvinnor betydligt besvärligare än för män.
Mot denna angivna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget
att man tar till vara alla till buds stående medel att öka sysselsättningen
för de unga och för kvinnor. Planerna på att öka möjligheten till praktik
hos statliga myndigheter måste snarast sättas i verket. Likaså måste möjligheterna
till beredskapsarbeten ökas. Därutöver bör man emellertid
också pröva den metod motionärerna föreslår. Detta är angeläget bl. a.
av det skälet att denna typ av utbildningsstöd kan utnyttjas effektivt även
av små företag. De reella kostnaderna för motionärernas förslag torde bli
begränsade med hänsyn till att andra åtgärder av socialpolitiskt och liknande
slag eljest i ökad omfattning måste sättas in.

B 3. Svsselsättningsskapande åtgärder

Propositionen

Under denna punkt föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet
Bengtsson, riksdagen att till Sysselsättningsskapande åtgärder på tillläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 585 000 000 kr., varav förslagsvis 70 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

InU 1975/76: 23

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU
1975: 1, rskr 1975: 30) beslutade regeringen den 23 oktober 1975 att
AMS från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får —
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestrida
utgifter med högst 585 milj. kr. Utgifterna skall användas till följande
ändamål.

300 milj. kr. har avsatts för att bereda ca 25 000 personer arbete i beredskapsarbeten
under vintern. Ytterligare 30 milj. kr. har avsatts för
vissa väg- och broprojekt.

Regeringen har bemyndigat AMS att under tiden den 1 november
1975—den 30 juni 1976 utge förhöjt statsbidrag med 50 % till särskilt
anordnade kommunala beredskapsarbeten vilka ger sysselsättning för i
första hand arbetslösa ungdomar under 25 år. Kostnaderna för denna
höjning av statsbidraget har beräknats till 20 milj. kr.

Regeringen har vidare beslutat utvidga verksamheten med arbetsmarknadsutbildning
i kombination med beredskapsarbete inom den kommunala
sektorn till att omfatta inte enbart vårdområdet och barnstugeverksamheten
utan hela det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdet.
Sammanlagt väntas inemot 10 000 personer kunna få
utbildning eller arbete på detta sätt. Kostnaderna har beräknats till 15
milj. kr.

Ramen för bidrag till projektering av kommunala anläggnings- och
husbyggnadsarbeten har vidgats från 20 milj. kr. till 30 milj. kr. Regeringen
har slutligen bemyndigat AMS att i samråd med berörda myndigheter
och verk lägga ut beställningar och handla upp förnödenheter intill
ett belopp av högst 210 milj. kr., varav 10 milj. kr. avser industribeställningar
inom beklädnadssektorn.

Motioner

I motionen 1975/76: 103, yrkandet 2, av herr Helén m. fl. (fp) begärs
— med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975/76: 102 —
att riksdagen beslutar höja statsbidraget till kommuner för särskilda beredskapsarbeten
för ungdom till 75 % samt anvisar erforderlig ökning
på anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.

I motionen 1975/76: 115 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) yrkas
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76: 25, punkt B 3.
Sysselsättningsskapande åtgärder, beslutar att förhöjt statsbidrag till
kommunala beredskapsarbeten skall utgå med minst 75 % av kostnaderna
med möjlighet till jämkning uppåt under tiden 1 november 1975—
30 juni 1976.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen föreslagna
anvisningen av anslag.

InU 1975/76: 23

När det gäller motionsyrkandena om höjning av bidragsprocenten till
kommunala beredskapsarbeten får utskottet anföra följande.

Procenttalet har när det gäller beredskapsarbeten som anordnas särskilt
för ungdomar genom regeringens beslut höjts generellt från 33 till
50. Med stöd av arbetsmarknadskungörelsen beviljar AMS för ifrågavarande
typ av beredskapsarbeten högre bidrag i vissa kommuner med
hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande befolkningstal. F. n. utgår
bidrag med 60 % eller 70 % till kommuner i inre stödområdet samt
Gotland. Regeringen har fått fullmakt av riksdagen att för kommunala
beredskapsarbeten vid behov ge statsbidrag med 75 %.

Utskottet utesluter inte att det längre fram kan visa sig nödvändigt
med ökat statligt stöd till kommunala beredskapsarbeten. Enligt utskottets
uppfattning bör emellertid utvecklingen avvaktas innan man sätter
in ytterligare stödåtgärder. Regeringen kan med stöd av tidigare meddelad
fullmakt vid behov snabbt höja bidragsprocenten. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

B 4. Stöd till lageruppbyggnad

För innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ett förslagsanslag
med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Propositionen

Under denna punkt föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet
Bengtsson, riksdagen att

1. godkänna de i propositionen redovisade grunderna för förskott på
statsbidrag till lagerökning,

2. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att besluta om statlig garanti för förluster i samband med län till lageruppbyggnad,

3. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för förluster i samband
med lån till lageruppbyggnad.

F. n. kan statsbidrag utgå till lagerökningar som inträffar under perioden
den 1 juli 1975—den 30 juni 1976. För sågverk gäller tiden den 1
januari 1975—den 31 december 1975 och enligt regeringens beslut den
16 oktober i år dessutom för perioden den 1 januari till den 30 juni 1976.

Ett villkor för stödet är att det i varje enskilt fall har väsentligt intresse
från sysselsättningssynpunkt och att sysselsättningen upprätthålls
under stödperioden.

Bidraget utgår i allmänhet med 20 % av ökningen av värdet av företagens
lager av hel- och halvfabrikat.

Lagerstödet betalas enligt gällande bestämmelser i efterskott sedan
den faktiska lagerökningen under stödperioden har redovisats. Det har
därför inte någon omedelbar effekt på företagens likviditetssituation.

InU 1975/76: 23

I propositionen föreslås att bidraget till 75 % av det troliga lagerstödsbeloppet
i varje enskilt fall får betalas ut i förskott. Förskotten
skall enligt förslaget förenas med ränta. Eftersom förskotten bör kunna
betalas ut så tidigt som möjligt under stödperioden har regeringen redan
utfärdat bestämmelser härom och begär nu riksdagens godkännande
av grunderna för förskottet. Utgifterna under förevarande anslag har
beräknats till 200 milj. kr. under budgetåret.

Lagerstödet föreslås nu bli kompletterat med en möjlighet till statlig
garanti för banklån som företagen utöver förskott på statsbidraget tar
upp för att finansiera lageruppbyggnad. Garantin föreslås bli utformad
som ett statligt ansvarstagande för de förluster som bankerna kan
åsamkas. Enligt förslaget tar staten ansvaret för två tredjedelar av
eventuella förluster på de aktuella lånen. Statens ansvar föreslås gälla
belopp som enligt låneavtalet förfaller till betalning före den 1 januari
1977, förutsatt att förlusterna styrks före utgången av år 1978. Garantin
innebär att staten tar huvuddelen av ansvaret för bankernas åtagande.

Regeringen förordar således att AMS får ge förlustgarantier för lån
till företag som i preliminärt beslut har beviljats statsbidrag till lagerökning.
Garantierna bör kunna avse lån som högst uppgår till den
beräknade lagerökningen dock efter avdrag med eventuellt förskott.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör kunna medge
eftergift av fordran som uppkommer på grund av garantiåtagande.
Eventuella utgifter till följd av statsgarantin bör betalas från förevarande
anslag.

Motion

I motionen 1975/76: 114 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att
riksdagen avslår regeringens hemställan under bilaga 9 punkten B. 4
”Stöd till lageruppbyggnad”.

Utskottet

Lagerstödet innebär ett värdefullt medel att hålla produktionen uppe
i besvärliga konjunkturlägen. Utskottet ställer sig därför bakom de förslag
till förstärkningar av stödformen som propositionen innebär. Härav
följer att utskottet avstyrker vpk-motionen.

När det gäller förslaget om en statlig förlustgaranti för banklån som
företag tar upp för att möjliggöra lageruppbyggnad vill utskottet anföra
följande. Utskottet godtar den konstruktion av garantin som föreslås i
propositionen. Utskottet förutsätter därvid att detaljreglerna utformas
så att det inte ställs alltför höga beviskrav för att förlust skall anses
visad och garantin infrias. Det är alltså inte enbart vid konkurs som garantin
skall infrias. Kan det på annat sätt göras sannolikt att långivaren
lidit eller kommer att lida förlust bör garantin kunna tas i anspråk.

Enligt propositionen skall förlustgarantin gälla belopp som förfaller

InU 1975/76: 23

till betalning före den 1 januari 1977 förutsatt att förlusterna styrks
före utgången av år 1978.

Med hänsyn till de bedömningar som nu kan göras om konjunkturutvecklingen
bör dessa tidsgränser förlängas något. Utskottet föreslår
därför att garantin skall gälla belopp som förfaller till betalning före
den 1 april 1977 förutsatt att förlusterna styrks före den 1 april 1979.

C. Arbetsmiljö

C 5. Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m.

Propositionen

I propositionen anmäls att regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) beslutat
att för arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m. får bestridas
utgifter med högst 25 milj. kr. AMS skall efter förslag av berörda verk
besluta om dispositionen av medlen. Ett nytt anslag bör föras upp för
ändamålet.

Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen, efter föredragning
av statsrådet Bengtsson, rikdagen att till Arbetsmiljöinsatser inom statliga
affärsverk m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförs och föreslås
under denna punkt.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 5,
E 17, bemyndigar regeringen att från anslaget till täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m. — efter prövning
i varje särskilt fall — få anvisa de medel som behövs utöver
anvisade reservationsanslag eller obetecknade anslag och för
de affärsdrivande verken på grund av utgifter för personliga
tjänster för tjänstemän med NOM-garanti,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 9,
B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning,

dels godkänner i propositionen förordade grunder för stöd till
företag som utbildar personal resp. utbildar och anställer ersättare,

dels bemyndigar regeringen att fastställa ram för stöd till
företag som anordnar utbildning av anställda kombinerat med
anställning av ersättare,

InU 1975/76: 23

3. beträffande bidrag till företag som anställer och under sex
månader utbildar ungdomar och kvinnor att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76: 103, yrkandet 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten
för ungdom att riksdagen avslår motionerna 1975: 103,
yrkandet 2, och 1975/76: 115,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 9,
B 3, till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 585 000 000 kr., varav förslagsvis 70 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen,

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 25,
bil. 9, B 4 Stöd till lageruppbyggnad och med avslag på motionen
1975/76: 114

dels godkänner de i propositionen redovisade grunderna för
förskott på statsbidrag till lagerökning,

dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att besluta om statlig garanti för förluster i samband
med lån till lageruppbyggnad i enlighet med vad utskottet
anfört,

dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att efterge statens rätt på grund av garantiåtagande
för förluster i samband med lån till lageruppbyggnad,

7. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 25, bil. 9,
C 5, till Arbetsmiljöinsatser inom statliga affärsverk m. m. på
tilläggsbudget I till statbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Stockholm den 4 december 1975

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i
Tvärålund (c), Nordgren (m), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), fru Jonäng
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c),
fru Berglund (s), herr Andréasson i Falkenberg (s), fru af Ugglas (m)
fru Ekholm-Frank (s) och herr Hallgren (vpk).

Reservationer

1. Bidrag till företag som anställer och under sex månader utbildar ungdomar
och kvinnor (punkt 3)

av herr Fagerlund (s), fru Hörnlund (s), fru Ludvigsson (s), fru Berglund
(s), herr Andréasson i Falkenberg (s), fru Ekholm-Frank (s) och
herr Hallgren (vpk) som anser

InU 1975/76: 23

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet
är” och slutar ”sättas in” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionens syfte som är att förbättra sysselsättningssituationen
för ungdomar och för kvinnor. Åtskilliga åtgärder
för att komma till rätta med problemet har satts in och ytterligare insatser
blir en direkt följd av denna proposition. Utskottet hänvisar till
vad nedan sägs om kommunala beredskapsarbeten och det ovan skisserade
nya utbildningssystemet som syftar till att ge ungdomar arbete
som ersättare för anställda som går på utbildning. Därutöver planeras
ökade möjligheter till praktik hos statliga verk och myndigheter.

De angivna åtgärderna har samtliga inriktning på de grupper som
motionärerna vill stödja och enligt utskottets uppfattning är de av utskottet
redovisade metoderna effektivare än ett utbildningsstöd av det
slag som föreslås i motionen. Tidigare erfarenheter av sådant stöd är
nämligen inte odelat positiva och det kan ifrågasättas om systemet
har större effekt på företagens benägenhet att rekrytera arbetskraft utöver
vad eljest skulle gjorts.

Med hänvisning till det anförda och till den helhetsbedömning finansutskottet
gjort om storleken och inriktningen av de av regeringen
föreslagna stimulansåtgärderna (FiU 1975/76: 16) avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande bidrag till företag som anställer och under sex
månader utbildar ungdomar och kvinnor att riksdagen avslår
motionen 1975/76: 103, yrkandet 1.

2. Bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten för ungdom
(punkt 4)

av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),
fru Jonäng (c), herrar Jonsson i Mora (fp) och Granstedt (c) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet
utesluter” och slutar ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Om

det inte är möjligt att skaffa ungdomar arbete på öppna arbetsmarknaden
hänger det ofta i praktiken på kommunerna om ungdomarna
skall kunna beredas meningsfull sysselsättning. Mot bakgrund härav
och med hänvisning till vad tidigare anförts om det angelägna i att
på alla sätt stödja sysselsättningen av ungdomar tillstyrker utskottet
motionsyrkandena om höjning av bidragsprocenten till 75 % att gälla i
hela riket för kommunala beredskapsarbeten som anordnas särskilt för
ungdomar under 25 år. Därutöver bör möjlighet finnas att i undantagsfall
något jämka procentsatsen uppåt.

InU 1975/76: 23

Det får längre fram under budgetåret bedömas om ytterligare medel:
behöver tillföras anslaget på grund av utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bidragsprocenten till kommunala beredskapsarbeten
för ungdom att riksdagen med bifall till motionerna 1975/
76: 103, yrkandet 2, och 1975/76: 115 ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

3. Stöd till lageruppbyggnad (punkt 6)

av herr Hallgren (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Lagerstödet
innebär” och på s. 8 slutar ”april 1979” bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker de i propositionen föreslagna åtgärderna och hänvisar
som motivering härför följande synpunkter i motionen från vänsterpartiet
kommunisterna:

I den omfattande floran av statliga bidrag och subventioner för näringslivet
— dvs. dess ägare — spelar det s. k. lagerstödet en icke oviktig
roll. Tanken är att stimulera företagen att upprätthålla inköp och
produktion genom att de skall öka sina lager. I teorin skulle detta stöd
kunna ha en verkan på kort sikt — det skulle en tid kunna dämpa en
konjunkturnedgång. Företagen skulle upprätthålla en högre produktion
än vad som skulle tyckas motiverat i ett dåligt konjunkturläge. Men det
finns gränser för hur stor lagerhållning som företagen kan anse lönsam.
Lagerstödet är inte heller något styrmedel för den ekonomiska politiken
— kapitalet avgör fortfarande om det vill spekulera i lager. I vissa
branscher är möjligheterna till lageruppbyggnad små. På längre sikt
får en förhöjd lagerhållning effekten att den dämpar beställnings- eller
produktionsökning i bättre konjunkturläge. Lagerstödet är således på
sikt sysselsättningsneutralt, påverkar inte produktionstillväxten och
minskar inte profitjakten som produktionens mål. Dess enda säkra effekt
är att inkomster överförs till kapitalägarnas fickor.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:114 avslår
propositionen 1975/76: 25, bil. 9, B 4 Stöd till lageruppbyggnad.

Särskilt yttrande

Beträffande arbetsmarknadsutbildning

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m):

Med hänsyn till vikten av att i nuvarande sysselsättningsläge underlätta
för ungdomar att komma ut i arbetslivet och därvid få praktikutbildning
biträder vi förslaget med bidrag med 8 kr. per timme till
företag som anställer och utbildar ungdomar. Kostnaderna härför blir
mycket begränsade i förhållande till de medel som totalt står till förfogande
för arbetsmarknadsutbildning innevarande budgetår. Vi förutsätter
att reformkostnaden ryms inom ramen för tillgängliga medel.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97S 7SOOS8

.iv



■ : f .