Med anledning av propositionen 1975/76:178 om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m. jämte motioner (Betänkande 1975/76:SkU68 Skatteutskottet)

SkU 1975/76: 68

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 68

med anledning av propositionen 1975/76: 178 om ändrade avdragsregler
för egenavgifter, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:178 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I propositionen föreslås ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen
för s. k. egenavgifter, dvs. socialförsäkringsavgifter och allmän
arbetsgivaravgift som utgår på egenföretagares inkomster. Syftet med
de nya bestämmelserna är att egenavgifterna skall tas ut efter samma
principer som de avgifter som arbetsgivare betalar på utgående löner.
Därmed elimineras de särskilda marginaleffekter som annars skulle ha
kunnat uppkomma vid 1977 års taxering.

Förslaget innebär att egenavgifter, som belöper på inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse, i fortsättningen inte skall dras av som allmänt
avdrag utan som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxeringen för
visst beskattningsår medges ett schablonavdrag för de egenavgifter som
hänför sig till beskattningsåret i fråga. Schablonavdraget beräknas på ett
underlag som motsvarar bruttointäkterna i förvärvskällan efter avdrag
för andra omkostnader än schablonavdraget. Avdraget utgör vanligen
10 % av den del av underlaget som inte överstiger 10 000 kr., 20 % av
den del av underlaget som ligger mellan 10 000 kr. och 100 000 kr.
samt 15 % av överskjutande del av underlaget. För vissa skattskyldiga
med låga egenavgifter utgör schablonavdraget 4 % av underlaget.

De slutliga egenavgifter som påförs för visst beskattningsår skall avstämmas
mot det tidigare medgivna schablonavdraget. Är de slutliga
avgifterna större än schablonavdraget, får överskjutande belopp dras
av vid följande taxering. Har å andra sidan schablonavdrag medgetts
med högre belopp än de slutliga egenavgifterna, tas skillnadsbeloppet
upp som intäkt vid den följande taxeringen.

Det nya schablonavdraget medges första gången vid 1977 års taxering.
Egenavgifter som påförts på grund av 1976 års taxering får dras
av som allmänt avdrag enligt äldre bestämmelser. Avdraget skall dock
som regel fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977—1979 års
taxeringar.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 68

SkU 1975/76: 68

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 b §, samt anvisningar
till nämnda paragraf, av nedan angivna lydelse,

dels att till anvisningarna till 21 § skall fogas en ny punkt, 15, till
anvisningarna till 22 § en ny punkt, 2 a, till anvisningarna till 28 § en
ny punkt, 10, och till anvisningarna till 29 § en ny punkt, 9 a, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

1 morn.1 Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres intäkt,
som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut nämnts och
som ej heller härflutit av kapital.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
räknas även lotterivinst,
som icke är frikallad från
beskattning enligt 19 §, och belopp,
vilket motsvarar restituerad,
avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 § lagen
(1962: 381) om allmän försäkring,
tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift
eller allmän arbetsgivaravgift
och med vilket avdrag
enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid
tidigare års taxering.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas vidare i den omfattning
som angives i 2—4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsvinst).

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
räknas även lotterivinst,
som icke är frikallad från
beskattning enligt 19 §.

Belopp, varmed schablonavdrag
för egenavgifter överstigit påförda
avgifter, samt restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter
skall, i den omfattning som anges
i anvisningarna till 41 b §, upptagas
som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

41 h §

Vid inkomstberäkningen skall, i
den omfattning som anges i anvisningarna,
hänsyn tagas till påförda
egenavgifter och till schablonavdrag
för egenavgifter.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse 1973: 1109.

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

2 m o m.- 1 hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla,
i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den

omfattning som anges i
ningarna till 41b §;

3) för premier och andra avgifter.
som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag, vilka
ägas av honom själv eller, i förekommande
fall, hans make eller
hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring
samt sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen
avgift till sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i
33 (5 och som ej utgör sjukförsäkring
enligt 2—4 kap. lagen om
allmän försäkring;

2) för sudan socialförsiikringsavgift
till folkpensioneringen enligt
19 kap. 3 § lagen (1962: 381)
om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift,
som påförts den
skattskyldige under året näst före
det taxeringsår varom fråga är;

3) för d e I s sådan sjukförsäkringsavgift
enligt 19 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring, sorn påförts
den skattskyldige under året
näst före det taxeringsår varom
fråga är, dels ock premier och
andra avgifter, som skattskyldig
erlagt för försäkringar av följande
slag, vilka ägas av honom själv
eller, i förekommande fall, hans
make eller hans omyndiga barn,
nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring
samt sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
därunder inbegripen avgift till
sjukkassa för begravningshjälp,
som ej avses i 33 § och som ej utgör
sjukförsäkring enligt 2—4 kap.
lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen

fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för

underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller,
såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock
högst med 2 500 kronor för varje barn;

5) för sådan avgift eldigt 4 §

lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
som påförts den
skattskyldige under året näst före
det taxeringsår varom fråga är;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige crlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som
äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här

3 Senaste lydelse 1975: 1347.

1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 68

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt
icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit
här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den
mån det belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra Avdrag för premier och andra
avgifter, som avses i första stycket avgifter, som avses i första stycket

3) här ovan och som ej utgöra 3) här ovan må ej för skattskyldig

sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. åtnjutas till högre belopp än 250

2 § lagen om allmän försäkring, kronor; dock att, om skattskyldig

må ej för skattskyldig åtnjutas till under beskattningsåret varit gift

högre belopp än 250 kronor; dock och levt tillsammans med andra

att, om skattskyldig under beskatt- maken, ifrågavarande avdrag för

ningsåret varit gift och levt till- dem båda gemensamt må åtnjutas

sammans med andra maken, ifrå- med högst 500 kronor. Avdrag,

gavarande avdrag för dem båda som nu sagts, med högst 500 kro gcmensamt

må åtnjutas med högst nor må vidare åtnjutas om skatt 500

kronor. Avdrag, som nu sagts, skyldig under beskattningsåret va med

högst 500 kronor må vidare rit ogift (varmed jämställes änka,

åtnjutas om skattskyldig under änkling eller frånskild) och haft

beskattningsåret varit ogift (var- hemmavarande barn under 18 år.

med jämställes änka, änkling eller
frånskild) och haft hemmavarande
barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för beskattningsåret eller året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst.
Avdraget får uppgå till högst 30 procent av inkomst som hänför sig
till jordbruksfastighet eller rörelse och 10 procent av övrig A-inkomst,
beräknat på en sammanlagd A-inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp
som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts
för januari månad året närmast före taxeringsåret, men får i stället
beräknas till högst 7 000 kronor jämte 30 procent av inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst
av 23 000 kronor. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på
inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst
som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp
än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att
anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt
i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat
som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits
i föregående stycke. Har skattskyldig, som drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har
han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3
mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket
eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen
av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd
och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket

6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar 6 gånger det basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften
i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och
sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till
vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av
riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock
icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden
mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som
äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna
paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas
i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda
beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade
inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna
paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej
kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag

senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften

erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår
sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

Anvisningar

till 21 §

15. Belopp, varmed schablonavdrag
för egenavgifter överstigit
påförda avgifter, samt restituerade,
avkortade eller avskrivna
egenavgifter skall, i den omfattning
som anges i anvisningarna
till 41 b §, upptagas som intäkt
av jordbruksfastighet.

till 22 §

2.3 Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter till
det allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna
skatter få icke dragas av (se 20 §).

3 Senaste lydelse 1972: 741.

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag medges för påförda
egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna till
41 b §.

2.a. Vid beräkning av nettointäkt
av här i riket belägen jordbruksfastighet
som brukats av den
skattskyldige medges schablonavdrag
för egenavgifter enligt bestämmelserna
i denna punkt.

Schablonavdraget beräknas på
ett underlag som motsvarar bruttointäkten
av jordbruksfastigheten
minskad med dels sjukpenning
eller annan ersättning som avses
i punkt 14 av anvisningarna till
21 §, dels andra driftkostnader än
schablonavdraget, dels underskott
av annan här i riket belägen jordbruksfastighet
som brukats av den
skattskyldige.

Schablonavdraget utgör — såvida
annat icke följer av fjärde
stycket — 10 procent av den del
av underlaget enligt andra stycket
som icke överstiger 10 000
kronor, 20 procent av den del av
underlaget som överstiger 10 000
men icke 100 000 kronor samt 15
procent av den del av underlaget
som överstiger 100 000 kronor.

Schablonavdraget utgör 4 procent
av underlaget enligt andra
stycket om

a) den skattskyldige vid ingången
av året näst före taxeringsåret
har fyllt 65 år,

b) den skattskyldige för december
månad året näst före taxeringsåret
har åtnjutit förtidspension
eller hel ålderspension enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
och pensionsgrundande
inkomst icke skall beräknas för
honom enligt 15 kap. 2 § samma

lag,

c) den skattskyldige icke är inskriven
i allmän försäkringskassa
vid utgången av året näst före
taxeringsåret, eller

d) bruttointäkten av fastighe -

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten uteslutande eller så gott som
uteslutande omfattas av överenskommelse
som avses i 3 kap. 2 §
andra stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

till 28 §

10. Belopp, varmed schablonavdrag
för egenavgifter överstigit
påförda avgifter, samt restituerade,
avkortade eller avskrivna
egenavgifter skall, i den omfattning
som anges i anvisningarna
till 41 b §, upptagas som intäkt av
rörelse.

till 29 §

9.4 Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder m. m. dyl. Däremot få svenska allmänna skatter icke
avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda
egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna till
41 b §.

9.a. Vid beräkning av nettointäkt
av här i riket bedriven rörelse
skall punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § äga motsvarande
tillämpning. Vid tillämpning av
andra stycket av nämnda anvisningspunkt
skall bruttointäkten
minskas med dels sjukpenning
eller annan ersättning som avses

1 punkt 9 av anvisningarna till
28 §, dels andra driftkostnader än
schablonavdraget, dels underskott
av annan här i riket bedriven rörelse.

till 41 b §

Med egenavgifter förstås sjukförsäkringsavgift
enligt 19 kap.

2 § lagen (1962: 381) om allmän
försäkring, socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen och tillläggspensionsavgift
enligt 19 kap.

3 § samma lag samt avgift enligt

4 Senaste lydelse 1969: 741.

1** Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 68

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 § lagen <1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift.

Avdrag medges för egenavgifter
som påförts såsom slutlig
skatt. Har skattskyldig för det beskattningsår
till vilket avgifterna
hänför sig medgivits schablonavdrag
enligt punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 a
av anvisningarna till 29 §, medges
dock avdrag endast för det belopp
varmed egenavgifterna överstiger
schablonavdraget. Om schablonavdrag
för visst beskattningsår
medgivits med belopp överstigande
summan av de egenavgifter, som
påförts såsom slutlig skatt för
samma beskattningsår, skall skillnadsbeloppet
tagas upp som intäkt.

Avdrag medges även för egenavgifter
som har påförts såsom
tillkommande skatt samt för belopp
varmed medgivet schablonavdrag
för visst beskattningsår har
reducerats i samband med ändring
av taxeringen. Som intäkt upptages
egenavgifter, som restituerats,
avkortats eller avskrivits, samt belopp
varmed schablonavdrag för
visst beskattningsår i samband
med ändring av taxeringen medgivits
utöver tidigare åtnjutet
schablonavdrag.

Belopp som — efter beaktande
i förekommande fall av tidigare
medgivet schablonavdrag — är avdragsgillt
eller skattepliktigt enligt
första eller andra stycket hänföres
till det beskattningsår under vilket
slutlig eller tillkommande skatt
har påförts eller restitution, avkortning
eller avskrivning har
skett. Har schablonavdrag medgivits
eller har tidigare medgivet
schablonavdrag ändrats, skall, såvida
taxeringsåtgärden icke föranleder
omräkning av egenavgifterna
för beskattningsåret i fråga, avdraget
eller intäkten hänföras till
det beskattningsår under vilket be -

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutet angående taxeringsåtgärden
har meddelats.

Har den skattskyldige antingen
brukat en eller flera jordbruksfastigheter
eller bedrivit en eller flera
rörelser under det beskattningsår
som anges i fjärde stycket, skall
i nämnda stycke avsett avdragsgillt
eller skattepliktigt belopp hänföras
till den förvärvskälla som
ger störst underlag för beräkning
av schablonavdrag. Har den skattskyldige
under nämnda beskattningsår
både brukat jordbruksfastighet
och bedrivit rörelse, fastställes
i första hand det inkomstslag
inom vilket underlaget för avdrag
är störst. Inom detta inkomstslag
hänföres avdrag eller intäkt
till den förvärvskälla som ger störst
underlag. Har den skattskyldige
under beskattningsåret varken brukat
jordbruksfastighet eller bedrivit
rörelse, medges avdraget såsom
allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom.
medan intäkten upptages såsom
intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. De nya bestämmelserna i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och
punkt 9 a av anvisningarna till 29 § tillämpas första gången vid 1977
års taxering.

3. Bestämmelserna i 35 § 1 morn., 46 § 2 morn., punkt 2 av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 § i sin nya lydelse
samt de nya bestämmelserna i 41 b §, punkt 15 av anvisningarna
till 21 §, punkt 10 av anvisningarna till 28 § och anvisningarna till
41 b § tillämpas i fråga om egenavgifter och schablonavdrag som hänför
sig till beskattningsår för vilket taxering sker år 1977 eller senare
år.

4. Bestämmelserna i 35 § 1 mom. och 46 § 2 mom. i sin äldre lydelse
tillämpas alltjämt i fråga om egenavgifter hänförliga till beskattningsår
för vilket taxering sker år 1976 eller har skett tidigare år.

Beträffande avdrag enligt 46 § 2 mom. i dess äldre lydelse för egenavgifter
hänförliga till beskattningsår för vilket taxering sker år 1976
gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt överstiger 3 000 kr.
Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan skall fördelas med en tredjedel
vid vardera av 1977—1979 års taxeringar. Har skattskyldig avlidit
under beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller år 1977, får
dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering. Har skattskyldig

SkU 1975/76: 68

nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår för vilket taxering
sker år 1976, får avdraget, i den mån det avser avgifter som belöper
på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, likaledes i sin helhet åtnjutas
vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig under beskattningsår,
för vilket taxering sker år 1978, får hela det då återstående avdraget
åtnjutas vid 1978 års taxering.

5. De nya bestämmelserna i punkt 15 av anvisningarna till 21 §
samt punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till 22 § skall tillämpas
även beträffande skattskyldig, som enligt lagen (1972: 742) om ikraftträdande
av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928:
370) alltjämt redovisar inkomst av jordbruksfastighet enligt kontantmässiga
grunder. Därvid skall punkterna 2 och 3 ovan äga motsvarande
tillämpning.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 4 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1 m o m.1 Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften
i 22 §, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst
från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att
avdrag icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid
beräkning av sjömansskatt eller för underskott av rederi- eller luftfartsrörelse
i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. tredje—sjätte styckena
kommunalskattelagen, samt att avdrag för realisationsförlust får
göras endast från realisationsvinst eller lotteri vinst;

sådan socialförsäkringsavgift till allmän kommunalskatt, som på folkpensioneringen

enligt 19 kap. förts den skattskyldige under året

3 § lagen (1962: 381) om allmän näst före taxeringsåret, dock enförsäkring,
tilläggspensionsavgift dast såvitt gäller annan skattskyl och

avgift enligt 4 § lagen om dig än fysisk person, oskiftat döds allmän

arbetsgivaravgift som på- bo och familjestiftelse.

förts den skattskyldige under året
näst före det taxeringsår, varom
fråga är, i den mån avdrag icke
åtnjutes enligt nästföljande stycke,
samt, såvitt gäller annan skattskyldig
än fysisk person, oskiftat
dödsbo och familjestiftelse, allmän
kommunalskatt, som påförts
den skattskyldige under året näst
före taxeringsåret.

1 Senaste lydelse 1973: 1110 och 1114.

SkU 1975/76: 68

Nuvarande lydelse

Skattskyldig, sorn varit här i
riket bosatt under hela eller någon
del av beskattningsåret, äger
jämväl åtnjuta avdrag för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning, för
tilläggspensionsavgifter och avgift
enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift
samt för avgifter för
pensionsförsäkring och för annan
personförsäkring ävensom för underhåll
åt ej hemmavarande barn,
allt i den omfattning som i 46 §

2 mom. kommunalskattelagen
sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt
första stycket skulle hava varit avdragsgill för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning
vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955
om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits
av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget
avstår från att yrka avdraget i fråga.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela eller någon
del av beskattningsåret, äger
åtnjuta avdrag som avses i 46 §
2 mom. första stycket 2) kommunalskattelagen
(1928:370) samt, i
den omfattning som i nämnda
moment sägs, jämväl för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning samt
för avgifter för pensionsförsäkring
och för annan personförsäkring
ävensom för underhåll åt ej
hemmavarande barn.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. De nya bestämmelserna tillämpas, såvitt gäller avdrag som avses
i 46 § 2 mom. första stycket 2) kommunalskattelagen (1928: 370), i
fråga om egenavgifter och schablonavdrag hänförliga till beskattningsår
för vilket taxering sker år 1977 eller senare år.

3. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt i fråga om avdrag för sjukförsäkringsavgift
enligt 19 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § samma lag samt avgift enligt 4 § lagen
(1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, om avgiften hänför sig till
beskattningsår för vilket taxering sker år 1976 eller har skett tidigare år.

Beträffande avdrag enligt äldre bestämmelser för avgifter, som avses
i föregående stycke och är hänförliga till beskattningsår för vilket taxering
sker år 1976, gäller dock följande, såvida avgifterna sammanlagt
överstiger 3 000 kronor. Avdraget får icke åtnjutas på en gång utan
skall fördelas med en tredjedel vid vardera av 1977—1979 års taxeringar.
Har skattskyldig avlidit under beskattningsår för vilket taxering
sker år 1976 eller år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas vid 1977 års
taxering. Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår
för vilket taxering sker år 1976, får avdraget, i den mån det
avser avgifter som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan,
likaledes i sin helhet åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider skattskyldig
under beskattningsår, för vilket taxering sker år 1978, får hela det då
återstående avdraget åtnjutas vid 1978 års taxering.

SkU 1975/76: 68

Motionerna

Följande motioner har väckts med anledning av propositionen

1975/76:2560 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att i enlighet med vad som i motionen anförts schablonavdraget skall
fastställas för ett år i taget,

2. att vid beräkning av definitiva egenavgifter de verkliga avgifterna -ej schablonmässigt beräknade sådana - skall ligga till grund och att därför
anvisningarna till 41 b § första stycket kommunalskattelagen enligt regeringsförslaget
kompletteras genom att följande mening tilläggs:

”Egenavgiften beräknas som viss i lag bestämd andel av inkomsten från
ifrågavarande förvärvskälla exklusive egenavgiften.”

3. att anvisningarna till 22 § punkt 2 a kommunalskattelagen kompletteras
så att efter tredje stycket enligt regeringsförslaget ett nytt stycke införs
med följande lydelse:

”1 fråga om makar, som gemensamt driver rörelse eller jordbruksfastighet,
skall, innan schablonavdraget beräknas, inkomsten fördelas mellan makarna
i enlighet med härför gällande regler. Makama lår, även i fråga om den
del av inkomsten som understiger 10 000 kronor, göra ett schablonavdrag
på 15 procent.”

4. att i fall, då inbetalningar av preliminära socialförsäkrings- och arbetsgivaravgifter
gjorts, så att dessa beloppsmässigt motsvarar det medgivna
schablonavdraget, skall, om de preliminära inbetalningarna inte täcker de
definitiva avgifterna, någon straffavgift inte utgå på den del av de oguldna
avgifterna, som motsvarar skillnaden mellan definitiva avgifter och avgifterna
enligt schablonavdraget,

5. att uttala att den i propositionen aviserade utvidgningen av 80/85-procentregeln till att omfatta även egenavgifterna skall tillämpas fr. o. m.
1977 års taxering;

1975/76:2561 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av prop. 1975/76:178 beslutar att företagares och fria yrkesutövares
premier till egna gruppliv- och gruppsjukförsäkringar fr. o. m. 1977
års taxering skall få dras av i förvärvskällan;

1975/76:2562 av herr Löfgren (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att lagen om ändring i kommunalskattelagen och lagen om ändring i lagen
om statlig inkomstskatt utformas i enlighet med vad i motionen anförts
beträffande övergångsbestämmelser för egenföretagare;

1975/76:2563 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att överskott inom inkomstslaget jordbruksfastighet
får kvittas mot underskott inom inkomstslaget rörelse och tvärtom
vid beräkning av egenavgifter.

SkU 1975/76: 68

I detta sammanhang behandlar utskottet de under den allmänna motionstiden
väckta motionerna

1975/76:953 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana lagändringar att samtliga
avgifter blir avdragsgilla i den förvärvskälla vartill verksamheten hör;

1975/76:954 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att undanröja
de skillnader i skatte- och avgiftsuttag som föreligger mellan enskilda
företagare och aktiebolag i enlighet med vad som anförts i motionen;

1975/76:1031 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en skyndsam utredning syftande till att eliminera de orimliga
konsekvenser ändringen av lagen om allmän försäkring medfört för vissa
rörelseidkare och att frågan om införande av en ny skattegrupp för egenföretagare
därvid särskilt prövas;

1975/76:1033 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att socialförsärkingsavgifterna på den del av egenföretagares inkomster under
1976 som överstiger 7,5 basbelopp blir avdragsgilla som omkostnad ijordbruk
eller rörelse redan vid 1977 års taxering;

1975/76:1044 av herrar Winberg (m) och Lidgård (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar om sådan ändring i bestämmelserna om inkomsttaxering
att rörelseidkare (egenföretagare) medges avdrag i rörelsen för ATP-avgift,
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, sjukförsäkringsavgift och allmän
arbetsgivaravgift (egenavgift);

1975/76:1045 av herr Wirtén m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om särskilda regler rörande avdragsrätt för beräknad egenavgift
för egenföretagare vid 1977 års taxering;

1975/76:1996 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet
i motionen 1975/76:1979 - under punkten 4 hemställs att riksdagen
beslutar om sådan ändring i skattelagstiftningen att egenföretagare och anställda
blir jämställda i fråga om erläggande av arbetsgivaravgifter, dvs.

a) avdrag för arbetsgivaravgifter för egenföretagare får göras i rörelsebilagan
vid deklarationen,

b) avdrag för egenföretagare liksom för anställd får göras för de under
inkomståret aktuella arbetsgivaravgifterna så att nuvarande avdragseftersläpning
borttages;

SkU1975/76: 68

1975/76:2114 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari - med hänvisning till innehållet
i motionen 1975/76:2113 - hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att förslag om rätt för egenföretagare att göra avdrag för social försäkringsavgifter
föreläggs riksdagen under 1976.

Behandlingen av övriga punkter i motionen 1975/76:1996 har riksdagen
beslutat uppskjuta till riksmötet 1976/77.

Utskottet

De fr. o. m. år 1976 höjda avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen
samt slopandet av beloppstaket för dessa avgifter har ytterligare
accentuerat de skillnader som föreligger mellan de avgifter, som erläggs
av arbetsgivarna på de anställdas löner, och de s. k. egenavgiftema, dvs.
egenföretagamas sjukförsäkrings-, folkpensions- och tilläggspensionsavgifter
samt allmänna arbetsgivaravgifter. Detta förhållande har bl. a. uppmärksammats
i motioner hösten 1975, vilka på begäran av riksdagen överlämnats
till företagsskatteberedningen för övervägande. Beredningen har emellertid
med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter inte haft möjlighet att lägga
fram förslag i sådan tid att det kunnat läggas till grund för en proposition
i ämnet till innevarande riksdag. Då det ansetts angeläget att frågan får
en snar lösning, härefter utredningar inom finans- och socialdepartementen
i den förevarande propositionen lagts fram förslag till ändrade avdragsregler
för egenavgifter fr. o. m. 1977 års taxering. Bestämmelserna syftar till att
egenaVgiftema skall tas ut efter i stort sett samma principer som de avgifter
arbetsgivarna erlägger på utgående löner. Förslaget innebär i huvudsak följande.

Egenavgifter som belöper på inkomst av jordbruksfastighet och rörelse
skall inte såsom för närvarande dras av som allmänt avdrag utan som omkostnad
i förvärvskällan. Vid taxeringen medges ett schablonmässigt beräknat
avdrag för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret. Schablonavdraget
skall med vissa undantag beräknas på ett underlag, som motsvarar
bruttointäkterna i förvärvskällan efter avdrag för andra omkostnader
än schablonavdraget. Avdraget utgör för skattskyldiga, som erlägger oreducerade
egenavgifter, 10 % av den del av underlaget, som inte överstiger
10 000 kr., 20 % av den del av underlaget, som ligger mellan 10 000 och
100 000 kr., och 15 % av överskjutande del av underlaget. För vissa skattskyldiga
med låga egenavgifter utgör schablonavdraget 4 % av underlaget.

En avstämning skall göras mellan de slutligt debiterade egenavgifterna
och schablonavdraget. Om de debiterade avgifterna är större än schablonavdraget,
får överskjutande belopp dras av som omkostnad i jordbruket
eller rörelsen vid följande års taxering. I det omvända fallet skall skillnadsbeloppet
tffs upp som intäkt i förvärvskällan vid den följande taxeringen.
Restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall redovisas som in -

SkU 1975/76:68

täkt av jordbruksfastighet eller rörelse vid taxeringen för det beskattningsår
under vilket avgiften ändrats. Egenavgifter, som påförts som tillkommande
skatt, får dras av i resp. förvärvskälla.

Som ovan nämnts skall de nya bestämmelserna tillämpas första gången
vid 1977 års taxering. Egenavgifter, som påförts på grund av 1976 års taxering,
får dras av som allmänt avdrag men avdraget skall i allmänhet fördelas
med en tredjedel vid vardera av 1977-1979 års taxeringar.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenavgiftema har uppmärksammats
i ett flertal motioner, som väckts under den allmänna motionstiden.
I motionerna 1975/76:953 och 2114 begärs att regeringen skall
lägga fram förslag om rätt för egenföretagare att göra avdrag för egenavgifterna
i resp. förvärvskälla. Motionärerna i motionerna 1975/76:1044,1045
och 1996 (punkten 4) yrkar att riksdagen omedelbart fattar beslut om författningsändringar
i samma syfte. I motionen 1975/76:954 begärs förslag,
som undanröjer de skillnader i skatte- och avgiftsuttag som föreligger mellan
enskilda företagare och aktiebolag. Vidare begärs i motionen 1975/76:1031
skyndsam utredning för att eliminera de konsekvenser som ändringarna
i lagen om allmän försäkring medfört för vissa rörelseidkare. Motionärerna
anser också att frågan om införande av en ny skattegrupp för egenföretagare
bör prövas i samband därmed. Slutligen begärs i motionen 1975/76:1033
att riksdagen beslutar, att socialförsäkringsavgifter som belöper på den del
av egenföretagares inkomster under 1976, som överstiger 7,5 basbelopp,
får dras av som omkostnad i jordbruk eller rörelse vid 1977 års taxering.

Den föreslagna reformen, som utskottet i princip redan förordat i ett yttrande
till socialförsäkringsutskottet den 25 november 1975 och nu i sin
allmänna uppläggning tillstyrker, innebär, som framgår av den ovan lämnade
redogörelsen för bestämmelserna, att de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna
får dras av som omkostnad med ett schablonmässigt beräknat
belopp i den förvärvskälla från vilken den avgiftsbelagda inkomsten härrör.
En överflyttning av avdragsrätten från allmänt avdrag till resp. förvärvskälla
på sätt föreslås i propositionen innebär dels att socialförsäkringsavgifterna
och den allmänna arbetsgivaravgiften kommer att beräknas på i huvudsak
samma sätt oavsett i vilken företagsform verksamheten bedrivs, dels att den
nuvarande eftersläpningen av avdragsrätten försvinner. Dessutom elimineras
de ogynnsamma marginaleffekter, som genom ändringarna i lagen
om allmän försäkring (AFL) skulle ha uppkommit för egenföretagarna
fr. o. m. nästa års taxering. Såvitt utskottet kan bedöma torde yrkandena
i de ovannämnda motionerna i allt väsentligt vara tillgodosedda genom
förslaget i propositionen. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet
bifall till skrivelseyrkandena i motionerna 1975/76:953, 954, 1031 och 2114
samt till lagstiftningsyrkandena i motionerna 1975/76:1033, 1044, 1045 och
1996 punkten 4.

SkU 1975/76:68

Utskottet behandlar härefter de med anledning av propositionen väckta
motionerna.

Om en skattskyldig har inkomst av såväl jordbruksfastighet som rörelse,
utgör enligt nuvarande bestämmelser i AFL, lagen om allmän arbetsgivaravgift
och förordningen angående beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen om allmän försäkring summan av den till statlig inkomstskatt
taxerade inkomsten av jordbruksfastighet och av rörelse underlag
för beräkning av egenavgifterna. Underskott i en förvärvskälla får kvittas mot
överskott i annan förvärvskälla inom samma inkomstslag.

I motionen 1975/76:2563 yrkas att vid beräkning av egenavgifterna underskott
i inkomstkällan jordbruksfastighet får kvittas mot överskott i inkomstkällan
rörelse och tvärtom.

Reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsfinansiering i socialförsäkringssystemet
är f. n. föremål för överväganden inom pensionskommittén. Enligt
vad utskottet erfarit kommer kommittén, som enligt uppgift i årets kommittéberättelse
har för avsikt att före utgången av 1976 avlämna ett betänkande
om bl. a. avgiftsreglerna i socialförsäkringssystemet, att pröva den
fråga som motionärerna uppmärksammat. I avvaktan på kommitténs ställningstagande
är utskottet inte berett att biträda motionärernas förslag och
avstyrker således bifall till motionen 1975/76:2563.

I motionen 1975/76:2560 behandlas vissa frågor om beräkning av schablonavdraget.
Under punkten 1 i motionens hemställan yrkas att schablonavdraget
skall fastställas för ett år i taget.

Schablonavdraget bör självfallet vara så utformat att det så nära som
möjligt överensstämmer med de slutliga egenavgiftema. Föredraganden
framhåller i propositionen, att det sannolikt finns anledning att på nytt
ta upp frågan hur avdragsrätten för egenavgifterna skall konstrueras, när
pensionskommittén slutfört sitt arbete. Utskottet förutsätter emellertid att
utformningen av schablonavdraget kommer att omprövas dessförinnan, om
basbelopp, grundavdrag och avgifternas storlek ändras mera väsentligt. Med
det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet under punkten 1 i
motionen 1975/76:2560.

Enligt förslaget i propositionen skall schablonavdraget för egenavgifter
i regel beräknas på skillnaden mellan bruttointäkten och samtliga avdrag
i förvärvskällan utom schablonavdraget. Underlaget för fastställande av schablonavdraget
motsvarar alltså i normalfallet den enligt nuvarande bestämmelser
beräknade nettointäkten av förvärvskällan.

Motionärerna i motionen 1975/76:2560 framhåller, att det är oklart hur
schablonavdraget skall beräknas i fråga om företag, i vilka båda makarna
arbetar, bl. a. i de fall då den nya tredjedelsregeln i tredje stycket av anvisningarna
till 52 § kommunalskattelagen (KL) äger tillämpning. Det framgår
inte av propositionen, om schablonavdraget skall beräknas på den gemensamma
inkomsten av förvärvskällan, innan denna fördelas mellan makarna,
eller först sedan inkomstfördelningen skett. Med hänvisning till att

SkU1975/76:68

den förra beräkningsmetoden leder till felaktigt resultat yrkas under punkten
3 i motionen en komplettering av bestämmelserna av innebörd att innan
schablonavdraget beräknas för makar, som gemensamt driver jordbruk eller
rörelse, inkomsten skall fördelas mellan makarna enligt gällande bestämmelser.
I fråga om den del av inkomsten som understiger 10 000 kr. bör
makarna enligt motionärernas mening få beräkna schablonavdraget efter
15 %.

Om ingen av makarna eller om båda har en ledande ställning i företaget,
skall enligt bestämmelserna i femte stycket av anvisningarna till 52 § KL
vardera maken taxeras för den inkomst av verksamheten, som med hänsyn
till hans arbete och övriga insatser skäligen tillkommer honom. I dessa
fall kan utan svårighet en beräkning av schablonavdraget för vardera maken
göras på grundval av den mellan makarna fördelade nettointäkten av förvärvskällan.
Frågan hur schablonavdraget skall beräknas i de fall som regleras
i tredje stycket av anvisningarna till 52 § KL - de s. k. medhjälparfallen
- är däremot, som motionärerna påpekat, oklar. Utskottet är för sin del
inte berett att utan närmare utredning ta ställning till hur schablonavdraget
skall beräknas i sistnämnda fall. Det har emellertid kommit till utskottets
kännedom att frågan om beräkning av egenavgifter i medhjälparfallen är
under övervägande i socialdepartementet. Utskottet förutsätter att förslag
till lösning av den fråga, som aktualiserats i motionen, kommer att föreläggas
riksdagen i den proposition rörande ändring av 80/85-procentregeln som
aviserats till hösten och att dessa bestämmelser skall tillämpas fr. o. m. 1977
års taxering.

Av det anförda framgår att utskottet f. n. inte är berett biträda lagstiftningsyrkandet
under punkten 3 i motionen 1975/76:2560.

Även frågan om beräkning av de slutliga egenavgifterna behandlas i motionen
1975/76:2560. Hur beräkningen av avgifterna skall gå till vid debiteringen
kan bäst åskådliggöras med följande exempel. En skattskyldigs
nettointäkt av rörelse visst år utgör 100 000 kr. Det vid taxeringen medgivna
schablonavdraget för egenavgifter uppgår då till 19 000 kr. Enligt förslaget
i propositionen skall egenavgifterna vid debiteringen beräknas på ett belopp
av (100 000- 19 000=) 81 000 kr. istället för såsom för närvarande på 100 000
kr.

Motionärerna anser att egenföretagaren enligt förslaget i propositionen
kommer att påföras egenavgifter med felaktiga belopp och yrkar därför under
punkten 2 att de verkliga avgifterna och inte de schablonmässigt beräknade
skall ligga till grund för debiteringen av de slutliga egenavgifterna.

Den i propositionen förordade metoden för beräkning av de slutliga egenavgifterna
medför givetvis inte ett i alla lägen exakt resultat men är enkel
i den praktiska tillämpningen. I vissa fall är den till fördel och i andra
fall till nackdel för egenföretagaren, men avvikelserna torde i flertalet fall
bli relativt obetydliga. En exakt beräkning av de slutliga avgifterna på sätt
motionärerna förordar är svår att kontrollera av den skattskyldige och kom -

SkU 1975/76:68

plicerar det administrativa förfarandet. Utskottet avstyrker därför yrkandet
under punkten 2 i motionen 1975/76:2560.

Under punkten 4 yrkas i motionen 1975/76:2560 att i de fall preliminär
inbetalning av egenavgifter gjorts med belopp motsvarande schablonavdraget,
kvarskatleavgift inte skall tas ut på det belopp, som utgör skillnaden
mellan slutliga egenavgifter och schablonavdraget.

Vid preliminär inbetalning av skatt och fyllnadsinbetalning av sådan skatt
görs ingen uppdelning av det inbetalade beloppet på olika skatter och avgifter.
Det finns således ingen möjlighet att konstatera om egenföretagaren gjort
en preliminär inbetalning av egenavgifter med belopp motsvarande schablonavdraget.
Ett bifall till motionärernas yrkande förutsätter en genomgripande
omläggning av skatte- och avgiftsinbetalningarna, som utskottet
inte är berett tillstyrka. 1 detta sammanhang vill utskottet emellertid erinra
om att kvarskatteavgift inte utgår, om den kvarstående skatten uppgår till
högst 899 kr. Om den skattskyldige efter upprättandet av deklarationen
och beräkningen av sina slutliga skatter och avgifter konstaterar, att den
kvarstående skatten kommer att överstiga sistnämnda belopp, har han möjlighet
att undvika kvarskatteavgift genom att göra fyllnadsinbetalning av
preliminär skatt senast den 30 april under taxeringsåret.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet under punkten
4 i motionen 1975/76:2560.

Vid tillämpningen av den s. k. 80/85-procentregeln i lagen om begränsning
av skatt i vissa fall tas f. n. inte hänsyn till egenavgifter. Föredraganden
upplyser i propositionen att han har för avsikt att till hösten lägga fram
en proposition om sådan ändring av 80/85-procentregeln att även egenavgiftema
helt eller delvis beaktas vid bedömningen av om den totala skatten
skall begränsas.

1 motionen 1975/76:2560 punkten 5 begärs ett riksdagsuttalande om att
den förutskickade utvidgningen av 80/85-procentregeln till att omfatta även
egenavgifterna skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering.

Även utskottet förutsätter att eventuella ändringar såvitt avser egenavgifterna
i lagen om begränsning av skatt i vissa fall kommer att äga tilllämpning
fr. o. m. 1977 års taxering. Härigenom torde yrkandet under punkten
5 i motionen 1975/76:2560 vara tillgodosett.

En speciell fråga rörande avdrag för egenavgifter på grund av 1976 års taxering
tas upp i motionen 1975/76:2562. Förslaget i propositionen innebär
att om en skattskyldig nedlagt jordbruk eller rörelse under beskattningsår,
för vilket taxering sker år 1976, allmänt avdrag medges för egenavgifter,
som belöper på inkomst av den nedlagda förvärvskällan, i sin helhet vid
1977 års taxering.

I motionen begärs sådan ändring av övergångsbestämmelserna att uppdelning
av avdraget för egenavgifter på grund av 1976 års taxering på tre

SkU 1975/76:68

år endast skall gälla den som 1976 fortfarande är egenföretagare. Yrkandet
motiveras med att många egenföretagare 1975 ombildat sina företag till
aktiebolag eller kommanditbolag och vid årsskiftet 1975-1976 ingivit preliminärdeklarationer,
vari antagits att hela beloppet av de på år 1976 belöpande
egenavgifter^ skulle få dras av vid 1977 års taxering. En fördelning
av avdragsbeloppet på tre år skulle enligt motionärens uppfattning medföra
en besvärande förändring i den finansiella planeringen för dessa företagare.

De föreslagna övergångsbestämmelserna vid företagsnedläggelse innebär
att en egenföretagare, som under år 1975 eller motsvarande beskattningsår
överlåtit sin jordbruksfastighet eller rörelse till ett aktiebolag eller kommanditbolag,
anses ha lagt ned sin tidigare bedrivna verksamhet under samma
år. Med hänsyn härtill är han berättigad att vid 1977 års taxering tillgodoföra
sig avdrag med hela beloppet av de egenavgifter som påförts honom
vid 1976 års taxering. Då syftet med motionen 1975/76:2562 således redan
är tillgodosett avstyrker utskottet bifall till densamma.

En fråga, som ligger utanför ramen för de i propositionen behandlade
spörsmålen, tas upp i motionen 1975/76:2561, nämligen frågan om avdrag
för premier för gruppliv- och gruppsjukförsäkringar. Enligt gällande bestämmelser
är premier för sådana försäkringar avdragsgilla endast inom ramen för
försäkringsavdraget, som är maximerat till 250 kr. för ensamstående och
500 kr. för makar.

Enligt motionärernas uppfattning är det från rättvisesynpunkt angeläget
att egenföretagare och andra, som inte åtnjuter skattefria försäkringsförmåner,
tillerkänns rätt till avdrag för premier för motsvarande försäkringar,
vare sig dessa premier ryms inom beloppsgränserna för försäkringsavdraget
eller ej. Motionärerna yrkar därför att företagares och fria yrkesutövares
premier för egna gruppliv- och gruppsjukförsäkringar skall få dras av som
omkostnad i resp. förvärvskälla fr. o. m. 1977 års taxering, vilket medför
en ökad likställighet med löntagarna också i det hänseendet att avgiftsunderlaget
för egenavgifterna sjunker.

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan uttalat sig positivt för
en omläggning av avdragsrätten för premier för gruppliv- och gruppsjukförsäkringar
men ansett att det utredningsarbete som pågår inom livförsäkringsskattekommittén
och 1972 års skatteutredning bör avvaktas, innan
definitiv ställning tas till frågan. Dessa utredningars arbete har emellertid
försenats. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en omläggning av
avdragsrätten för ifrågavarande försäkringspremier är angelägen. Med hänsyn
till den korta tid som stått till buds för behandlingen av motionen
och i avsaknad av närmare utredning är utskottet inte berett att tillstyrka
omedelbar lagstiftning i ämnet utan förordar att förslag till ändrade relger
föreläggs riksdagen i den proposition angående ytterligare ändringar i fråga
om egenavgifterna som aviserats till hösten. Av det anförda framgår att
utskottet inte kan biträda lagstiftningsyrkandet i motionen 1975/76:2561.

SkU 1975/76:68

De förslag i propositionen, som inte närmare behandlats i det föregående,
har inte föranlett några erinringar eller särskilda uttalanden från utskottets
sida. Beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen föreslår
utskottet emellertid dels en följdändring i 53 § 1 mom. a), dels ändringar
av teknisk natur i fjärde stycket av anvisningarna till 41 b § och i punkt
4 av ikraftträdandebestämmelserna. Utskottet föreslår också en teknisk ändring
i punkt 3 av ikraftträdandebestämmelserna till lagen om ändring i lagen
om statlig inkomstskatt.

Utskottet hemställer

1. beträffande underlaget för beräkning av egenavgifter
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2563;

2. beträffande ändrade avdragsregler för egenavgifter

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2560 punkterna
2-4 och 1975/76:2562 samt med bifall till propositionen
1975/76:178 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrives i fråga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 35 § 1 morn., 46 § 2
mom. samt punkt 2 av anvisningarna
till 22 § och punkt 9 av anvisningarna
till 29 § skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 41 b §, samt anvisningar
till nämnda paragraf, av nedan angivna
lydelse,
dels att till anvisningarna till 21
§ skall fogas en ny punkt, 15, till
anvisningarna till 22 § en ny punkt,
2 a, till anvisningarna till 28 § en ny
punkt, 10, och till anvisningarna till
29 § en ny punkt, 9 a, av nedan angivna
lydelse.

Utskottets förslag

Härigenom föreskrives i fråga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 35 § 1 morn., 46 § 2
morn., 53 § l mom. samt punkt 2 av
anvisningarna till 22 § och punkt 9
av anvisningarna till 29 § skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 41 b §, samt anvisningar
till nämnda paragraf av nedan angivna
lydelse,
dels att till anvisningarna till 21
§ skall fogas en ny punkt, 15, till
anvisningarna till 22 § en ny punkt,
2 a, till anvisningarna till 28 § en ny
punkt, 10, och till anvisningarna till
29 § en ny punkt, 9 a, av nedan angivna
lydelse.

dels 53 § 1 mom. och anvisningarna till 41 b § erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1975/76:68

Nuvarande lydelse

53 §

1 mom. Skyldighet att erlägga
skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller
i särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av överenskommelse eller
beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:
för tid, under vilken
han varit här i riket bosatt: för

all inkomst, som av honom här
i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken
han ej varit här i riket
bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här
bedrivits;

för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag,
i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet
här i riket;

för pension och annan ersättning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller pension på grund av
anställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av
pensionsförsäkring, som meddelats
i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Utskottets förslag

all inkomst, som av honom här
i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken
han ej varit här i riket
bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här
bedrivits;

för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för pension och annan ersättning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller pension på grund av
anställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av
pensionsförsäkring, som meddelats
i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring

SkU 1975/76:68

Nuvarande lydelse

och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag
eller författning, som utgått till någon
vid sjukdom elier olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring; för

dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för

timstudiestöd och inkomstbidrag
enligt studiestödslagen
(1973:349);

för annan härifrån uppburen,
genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring
av fastighet eller rörelse här
i riket eller tillbehör till sådan fastighet
eller rörelse; samt
för belopp vilket motsvarar restituerad,
avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen
enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, tilläggspensionsavgift,
sjukförsäkringsavgift eller allmän
arbetsgivaravgift och med vilket avdrag
enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid tidigare
års taxeringar;

b) staten: - -- -- -- -Riksskatteverket må, - - - - -

R ege ringens förslag

Utskottets förslag

och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag
eller författning, som utgått till någon
vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring; för

dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för

timstudiestöd och inkomstbidrag
enligt studiestödslagen
(1973:349);

för annan härifrån uppburen,
genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring
av fastighet eller rörelse här
i riket eller tillbehör till sådan fastighet
eller rörelse; samt
för belopp, varmed schablonavdrag
för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restituerade, avkortade eller
avskriva egenavgifter, allt i den
omfattning som anges i anvisningarna
till 41 b j;

-------av fastighet.

- - - - — icke föras.

Utskottets förslag

Anvisningar
till 41 b §

Med egenavgifter - -- -- -- — - allmän arbetsgivaravgift.

Avdrag medges _____ som intäkt.

Avdrag medges - -- -- -- -- - åtnjutet schablonavdrag.
Belopp som - efter beaktande i fö- Belopp som - efter beaktande i förekommande
fall av tidigare med- rekommande fall av tidigare med -

SkU 1975/76:68

R ege ringens förslag
givet schablonavdrag - är avdragsgillt
eller skattepliktigt enligt första
eller andra stycket hänfdres till det
beskattningsår under vilket slutlig
eller tillkommande skatt har påfdrts
eller restitution, avkortning eller avskrivning
har skett. Har schablonavdrag
medgivits eller har tidigare
medgivet schablonavdrag ändrats,
skall, såvida taxeringsåtgärden icke
föranleder omräkning av egenavgifterna
för beskattningsåret i fråga, avdraget
eller intäkten hänföras till det
beskattningsår under vilket beslutet
angående taxeringsåtgärden har
meddelats.

Har den - -- -- -- -

U tskotteis förslag

givet schablonavdrag - är avdragsgillt
eller skattepliktigt enligt andra
eller tredje stycket hänföres till det
beskattningsår under vilket slutlig
eller tillkommande skatt har påförts
eller restitution, avkortning eller avskrivning
har skett. Har schablonavdrag
medgivits eller har tidigare
medgivet schablonavdrag ändrats,
skall, såvida taxeringsåtgärden icke
föranleder omräkning av egenavgifterna
för beskattningsåret i fråga, avdraget
eller intäkten hänföras till det
beskattningsår under vilket beslutet
angående taxeringsåtgärden har
meddelats.

- - tillfällig förvärvsverksamhet.

dels punkt 4 av ikraftträdandebestämmelsema erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

R egeringens förslag

Utskottets förslag

4. Bestämmelserna i - - -Beträffande avdrag enligt 46 §
2 mom. i dess äldre lydelse för egenavgifter
hänförliga till beskattningsår
för vilket taxering sker år 1976 gäller
dock följande, såvida avgifterna
sammanlagt överstiger 3 000 kr. Avdraget
får icke åtnjutas på en gång
utan skall fördelas med en tredjedel
vid vardera av 1977-1979 års taxeringar.
Har skattskyldig avlidit under
beskattningsår för vilket taxering
sker år 1976 eller år 1977, får dock
hela avdraget åtnjutas vid 1977 års
taxering. Har skattskyldig nedlagt
jordbruk eller rörelse under beskattningår
för vilket taxering sker år
1976, får avdraget, i den mån det avser
avgifter som belöper på inkomst
av den nedlagda förvärvskällan, likaledes
i sin helhet åtnjutas vid 1977
års taxering. Avlider skattskyldig

------- tidigare år.

Beträffande avdrag enligt 46 §
2 mom. i dess äldre lydelse för egenavgi
fter, som ingår i slutlig skatt och är
hänförliga till beskattningsår för vilket
taxering sker år 1976, gäller dock
följande, såvida avgifterna sammanlagt
överstiger 3 000 kronor. Avdraget
får icke åtnjutas på en gång utan
skall fördelas med en tredjedel vid
vardera av 1977-1979 års taxeringar.
Har skattskyldig avlidit under beskattningsår
för vilket taxering sker
år 1976 eller år 1977, får dock hela
avdraget åtnjutas vid 1977 års taxering.
Har skattskyldig nedlagt jordbruk
eller rörelse under beskattningsår
för vilket taxering sker år
1976, får avdraget, i den mån det avser
avgifter som belöper på inkomst
av den nedlagda förvärvskällan, likaledes
i sin helhet åtnjutas vid 1977

SkU 1975/76:68

Regeringens förslag

Utskottets förslag

under beskattningsår, för vilket taxering
sker år 1978, får hela det då återstående
avdraget åtnjutas vid 1978
års taxering.

års taxering. Avlider skattskyldig
under beskattningår, för vilket taxering
sker år 1978, får hela det då
återstående avdraget åtnjutas vid
1978 års taxering.

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
med den ändringen att punkt 3 av ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Regeringens förslag

3. Äldre bestämmelser - - -Beträffande avdrag enligt äldre bestämmelser
för avgifter, som avses
i föregående stycke och är hänförliga
till beskattningsår för vilket taxering
sker år 1976, gäller dock följande, såvida
avgifterna sammanlagt överstiger
3 000 kronor. Avdraget får icke
åtnjutas på en gång utan skall fördelas
med en tredjedel vid vardera
av 1977-1979 års taxeringar. Har
skattskyldig avlidit under beskattningsår
för vilket taxering sker år
1976 eller år 1977, får dock hela avdraget
åtnjutas vid 1977 års taxering.
Har skattskyldig nedlagt jordbruk eller
rörelse under beskattningår för
vilket taxering sker år 1976, får avdraget,
i den mån det avser avgifter
som belöper på inkomst av den nedlagda
förvärvskällan, likaledes i sin
helhet åtnjutas vid 1977 års taxering.
Avlider skattskyldig under beskattningsår,
för vilket taxering sker år
1978, får hela det då återstående avdraget
åtnjutas vid 1978 års taxering.

Utskottets förslag

------- tidigare år.

Beträffande avdrag enligt äldre bestämmelser
för avgifter, som avses
i föregående stycke och ingär i slutlig
skatt samt är hänförliga till beskattningsår
för vilket taxering sker år
1976, gäller dock följande, såvida avgifterna
sammanlagt överstiger
3 000 kronor. Avdraget får icke åtnjutas
på en gång utan skall fördelas
med en tredjedel vid vardera av
1977-1979 års taxeringar. Har skattskyldig
avlidit under beksattningsår
för vilket taxering sker år 1976 eller
år 1977, får dock hela avdraget åtnjutas
vid 1977 års taxering. Har
skattskyldig nedlagt jordbruk eller
rörelse under beskattningsår för vilket
taxering sker år 1976, får avdraget,
i den mån det avser avgifter som
belöper på inkomst av den nedlagda
förvärvskällan, likaledes i sin helhet
åtnjutas vid 1977 års taxering. Avlider
skattskyldig under beskattningsår,
för vilket taxering sker år
1978, får hela det då återstående avdraget
åtnjutas vid 1978 års taxering.

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:953,

2. motionen 1975/76:954,

3. motionen 1975/76:1031,

4. motionen 1975/76:1033,

SkU 1976/76:68

5. motionen 1975/76:1044,

6. motionen 1975/76:1045,

7. motionen 1975/76:1996 punkten 4,

8. motionen 1975/76:2114,

9. motionen 1975/76:2560 punkterna 1 och 5,

i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet
ovan anfört och under moment 2 a hemställt;

3. beträffande avdrag för premier för gruppliv- och gruppsjukförsäkringar att

riksdagen avslår motionen 1975/76:2561 i den mån den
inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 28 maj 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s), Stadling (s),
Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), fru Troedsson (m), herrar Boström (s),
Hörberg* (fp), Marcusson (s) och Rosqvist (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

beträffande underlaget för beräkning av egenavgifter

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med ”Reglerna
om” och slutar med ”motionen 1975/76:2563” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionen 1975/76:2563 bör man få kvitta underskott i inkomstkällan
jordbruksfastighet mot överskott i inkomstkällan rörelse och
tvärtom. Denna rättvisefråga, som det knappast kan råda delade meningar
om, bör för egenavgifternas del lösasigod tid före 1977 års taxering. Eftersom
även andra frågor rörande egenavgifterna kommer att tas upp i en särskild
proposition till hösten, bör även denna detalj få sin lösning i det sammanhanget.
Med det anförda är syftet med motionen 1975/76:2563 tillgodosett.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2563 hos regeringen
begär förslag till hösten 1976 om ändrade regler för
beräkning av egenavgift i de fall den avgiftsskyldige har in -

SkU 1975/76:68

komst av en förvärvskälla och underskott av en annan förvärvskälla
av annat slag i enlighet med vad ovan anförts.

beträffande beräkning av de slutliga egenavgifterna

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 17 med ”Motionärerna
anser” och slutar överst på s. 18 med ”motionen 1975/76:2560”
bort ha följande lydelse:

De i propositionen föreslagna schablonreglerna innebär att egenavgifterna
kommer att beräknas till felaktiga belopp, även om avvikelserna blir mindre
betydande än f. n. Som framhålls i motionen 1975/76:2560 bör därför de
verkliga avgifterna och inte de schablonmässigt beräknade ligga till grund
för debiteringen av de slutliga egenavgifterna. Utskottet är emellertid inte
berett att föreslå omedelbar lagstiftning på denna punkt utan anser att frågan
bör tas upp tillsammans med andra detaljfrågor i den proposition som
aviserats till hösten 1976. Med det anförda är syftet med yrkandet i motionen
1975/76:2560 punkten 2 tillgodosett.

dels att utskottet under moment 2 a i denna del bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2560 punkten
2 hos regeringen begär förslag till hösten 1976 om beräkning
av egenavgifterna med hänsyn till verkliga avgifter i stället
för schablonmässigt beräknade i enlighet med vad ovan anförts.

beträffande kvarskatteavgift

3. av herr Magnusson i Borås (ml och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Vid
preliminär” och slutar med ”motionen 1975/76:2560” bort ha följande lydelse: Den

som vid beräkning av sina inbetalningar av preliminär skatt tar upp
egenavgifterna enligt den schablon, som föreslås i propositionen, bör - som
framhålls i motionen - inte rimligen riskera att bli påförd kvarskatteavgift
av den anledningen att de slutligt debiterade egenavgifterna överstiger schablonbeloppet.
Enligt utskottets uppfattning bör därför förslag i enlighet med
motionärernas yrkande läggas fram av regeringen hösten 1976 i den tidigare
omtalade propositionen. Med det anförda är syftet med yrkandet i motionen
1975/76:2560 punkten 4 tillgodosett.

dels att utskottet under moment 2 a i denna del bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2560 punkten
4 hos regeringen begär förslag till hösten 1976 angående ändrade
regler för kvarskatteavgift i enlighet med vad ovan anförts.