Med anledning av propositionen 1975/76:152 med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen jämte motion (Betänkande 1975/76:FöU35 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande

FöU 1975/76:35

1975/76: 35

med anledning av propositionen 1975/76:152 med förslag till åtgärder
för försörjningsberedskapen jämte motion

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning
av statsrådet Lidbom - har förelagt riksdagen i propositionen 1975/76:152
(handelsdepartementet). Förslagen avser dels åtgärder för försörjningsberedskapen
inför fredskriser, avspärrning och krig, dels anslag m. m. för budgetåret
1976/77.

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76:2346.

1. Åtgärder för försörjningsberedskapen

1 propositionen 1975/76:152 har regeringen (s. 146)

dels föreslagit riksdagen att

1. antaga vid propositionen fogade förslag till

a) lag om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap,

b) lag om kriskoppling m. m.,

c) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för fredskrislagring inom det petrokemiska
varuområdet som föredragande statsrådet har förordat,

3. godkänna att en rörlig kredit om 600 milj. kr. ställs till regeringens
förfogande för att användas till clearing för oljeprodukter,

4. godkänna att 1970-1976 års oljelagringsprogram förlängs med ett år,

dels berett riksdagen tillfälle att

5. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om åtgärder
i syfte att begränsa energiförbrukningen i kristid.

I motionen 1975/76:2346 av herr Träff (m) har hemställts att riksdagen
uttalar sig för ett utökat samarbete mellan berörda intressenter i informationsfrågor
som ett led i försörjningsberedskapen.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen.
1 första hand behandlas beredskapen inför fredskriser. Detta görs främst
mot bakgrund av förslag som har lämnats av försörj ni ngsberedskapsutredningen
(FBU) i dess betänkande (SOU 1975/76:57) Varuförsörjning i kristid.
FBU har också lämnat förslag till åtgärder för att trygga försörjningen

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 35

FöU 1975/76: 35

vid avspärrning och krig. En stor del av utredningens förslag i denna del
kommer att prövas senare, i anslutning till kommande beredning av förslag
till riksdagen rörande totalförsvarets framtida utformning i första hand under
femårsperioden 1977/78-1981/82.

Åtgärder föreslås för att förbättra reglerings- och ransoneringsberedskapen
på energiområdet inför olika slag av kriser, främst fredskriser. Bl. a. anmäls
riktlinjer för reglering av drivmedelsförbrukningen och ransonering av eldningsolja.
Dessutom anges principerna för en ledningsorganisation. Angivna
åtgärder m. m. bygger på förslag som har lämnats av energiberedskapsutredningen
(EBU) i dess betänkande (SOU 1975:60-61) Energiberedskap för
kristid.

De i propositionen framlagda förslagen har delvis utformats mot bakgrund
av försvarsutredningens delbetänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och
totalförsvar.

Föredragande statsrådet (handelsministern) delar FBU:s uppfattning att
en särskild fredskrislagring bör ske av vissa försörjningsviktiga importerade
insatsvaror för att i första hand motverka de negativa verkningarna
av importbortfall av sådana varor i situationer då det inte är krig eller krigsfara
i vår nära omvärld. Vissa branscher inom industrin har numera så låg lageruthållighet
att redan mindre störningar av tillförseln kan vålla problem.
I vissa fall kan sådana störningar mycket snart påverka samhällslivet. Statsrådet
anför att 1974 års försvarsutredning i sitt delbetänkande har pekat
på att risken för importbortfall får anses vara större på oljeområdet än på
andra råvaruområden. Försvarsutredningen anser därför att planeringen för
fredskriser under de närmaste åren främst bör avse olja och oljeprodukter,
däri inbegripet vissa kemiska produkter. Statsrådet ansluter sig till den bedömningen.

Handelsministern erinrar om att en uppbyggnad av lager av olja och oljeprodukter
- främst avsedda för fredskriser - f. n. pågår i enlighet med
statsmakternas beslut. Han förordar att en motsvarande lagring kommer
till stånd även på det petrokemiska området. Härutöver bör även lagras
vissa kvaliteter av syntetiskt gummi samt ändlösa syntetiska garner. Båda
dessa varuslag har petrokemisk anknytning och är svåra att ersätta med
andra varor.

Såväl överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) som FBU har föreslagit
fredskrislagring även av andra varor än petrokemiska. Liksom försvarsutredningen
bedömer emellertid statsrådet risken för fredskriser beträffande
sådana varor åtminstone på kort sikt vara ringa och han biträder därför
inte FBU:s förslag om en fredskrislagring av dem.

Lagringen bör enligt statsrådets mening i princip omfatta tre månaders
normal förbrukning. Härigenom uppnås den uthållighet som eftersträvas
för oljeområdet inom ramen för det internationella energiprogrammet.

Finansieringen av den förordade lagringen föreslås ske genom en höjning

FöU 1975/76: 35

av den särskilda beredskapsavgiften på bensin med 1 öre/liter och på eldningsolja
och motorbrännolja med 2 kr./m3.

Handelsministern anser att fredskrislager i princip bör få tas i anspråk
endast för att vid störningar i tillförseln av insatsvaror motverka negativa
följder för samhället. Fredskrislager bör liksom beredskapslager tas i anspråk
först efter beslut av regeringen.

Handelsministern föreslår att företag som förbrukar insatsvaror skall kunna
åläggas att upplåta lagerutrymme eller plats för sådant utrymme för lagring
för beredskapsändamål av sådana varor samt att omsätta beredskapslagrade
insatsvaror. Ersättning bör utgå till företag för kostnader som uppkommer
i samband med sådan lagring. Eventuell merkostnad vid omsättning av
lager bör också täckas av staten.

I anslutning till nämnda förslag föreslås en ändring i lagen om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter samt en särskild lag om skyldighet för
näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap.

1 propositionen redovisas olika former av stöd till inhemsk produktion
som skall göra det möjligt att bibehålla en från försörjningsberedskapssynpunkt
tillräcklig kapacitet inom landet. Enligt föredragande
statsrådet är kapitalstöd i princip att föredra framför driftbidrag och åtgärder
vid gränsen. Det kapitalstöd i form av avskrivningslån till teko-, sko- och
garveriindustrin som sedan år 1973 lämnats i första hand till den grundtextila
tillverkningen har enligt statsrådets mening haft en god effekt och varit
den huvudsakliga anledningen till att denna tillverkning till stora delar har
kunnat upprätthållas.

I propositionen redovisas också en mängd olika typer av åtgärder för att
förbättra reglerings- och ransoneringsberedskapen på
energiområdet. Handelsministern framhåller i detta sammanhang betydelsen
av att man kan disponera en rikt utvecklad åtgärdsarsenal för energikriser.
Ju fler åtgärder som har förberetts desto större möjligheter har
man att välja en åtgärd som passar till den aktuella situationen. Regeringen
och ansvariga myndigheter får sålunda ökad handlingsfrihet om möjliga
motåtgärder inte snävt begränsas till en omedelbar riksomfattande kortransonering.

I fråga om reg 1 e r i n g av drivmedelsförbrukningen framhåller
handelsministern bl. a. att det s. k. egenkvotsystemet, som innebär
att myndigheter och företag kan få en samlad tilldelning som kan fördelas
vidare på organisationens fordon efter eget önskemål, bör kunna ges ökad
betydelse vid framtida regleringar och inte som nu vara begränsat till några
större statliga myndigheter. Det bör kunna utökas till att omfatta bl. a. vissa
primär- och landstingskommunala förvaltningar. Transportnämnden (TN)
avses få i uppdrag att utarbeta närmare anvisningar för egenkvotsystemets
tillämpning.

Även när det gäller ransonering av eldningsolja behandlar
propositionen ett flertal åtgärder.

I den principiella frågan om avvägningen i kristid mellan värmestan -

FöU 1975/76: 35

dard och varmvattenstandard anser föredragande statsrådet,
liksom EBU, att sänkt inomhustemperatur bör föredras framför inskränkningar
i fråga om varmvattentillförseln. För att likväl kunna begränsa varmvattenförbrukningen
i kristid bör redan i fredstid installeras en särskild anordning,
s. k. kriskoppling, som gör det möjligt att på ett enkelt sätt
hindra tillförseln av tappvarmvatten till förbrukarna och leda in kallt vatten
i systemet. En god beredskap kräver att frågan om kriskoppling löses skyndsamt.
Statsrådet förordar i propositionen en särskild lag, enligt vilken kriskoppling
skall vara införd i det befintliga byggnadsbeståndet senast den
1 januari 1979. För nybyggnad föreslås reglerna träda i kraft den 1 januari
1977.

Bland övriga åtgärder som diskuteras i propositionen kan nämnas s. k.
värmetaxering av alla fastigheter i landet. Det är enligt handelsministerns
uppfattning viktigt att åtgärder vidtas för att åstadkomma ett licenssystem
i vilket hänsyn kan tas till det faktiska behovet av energi. Innan
man tar ställning till en värmetaxering i full skala bör emellertid vissa frågor
utredas ytterligare. Föredragande statsrådet beräknar ett medelsbehov för
budgetåret 1976/77 om 500 000 kr. för detta ändamål. Ett eventuellt genomförande
av en värmetaxering bör samordnas med nästa allmänna fastighetstaxering
som är planerad till år 1980.

Propositionen innehåller också vissa förslag rörande informationsoch
sparkampanj beredskapen. Enligt handelsministern bör
ÖEF leda och samordna informationsaktiviteterna och ha det övergripande
ansvaret för att en sparkampanjberedskap för kristider kommer till stånd
och upprätthålls. Till en kvalificerad informationsexpert vid ÖEF bör knytas
en informationsgrupp bestående av informationscheferna vid övriga förbrukningsreglerande
myndigheter. I den utsträckning informationsgruppen finner
det erforderligt för planeringens genomförande bör representanter för
TN, Vattenfall/CDL, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och jordbruksnämnden
delta i arbetet. De fackliga organisationerna bör utnyttjas
för informationsspridningen och ett ökat samarbete bör ske mellan ÖEF
och dessa organisationer. Statsrådet avser att återkomma med förslag rörande
formerna för detta samarbete sedan de sakkunniga för översyn av ÖEF:s
organisation m. m. (ÖEF-utredningen - H 1975/76:16) har lagt fram sitt
betänkande.

För att förbättra ransoneringsberedskapen på energiområdet borman enligt
statsrådet ge ökade möjligheter till utbildning på regional och lokal
nivå. TN och ÖEF bör så långt möjligt samordna erforderliga utbildningsinsatser
så att resurserna utnyttjas på lämpligt sätt. Ökade resurser måste
övergångsvis ställas till dessa myndigheters förfogande för att genomföra
utbildningsprogrammet.

I sitt betänkande (SOU 1975:60-61) har EBU lämnat förslag avseende
principerna för en ledningsorganisation på energiområdet
och beträffande den organisation som skall genomföra regleringsåtgärderna
i ett fredskrisläge. Förslagen berör i stor utsträckning ÖEF. Den särskilda

FöU 1975/76: 35

ÖEF-utredningen skall lämna förslag till fredsmässig organisation av ÖEF.
Utredningen skall vidare enligt direktiven föreslå hur kris- och krigsorganisationen
bör vara utformad.

Föredragande statsrådet avser att avvakta förslagen från ÖEF-utredningen
innan han tar slutlig ställning till hur energiberedskapen bör vara organiserad.
För att inte förlora tid förordar han emellertid att det redan nu sker en
viss förstärkning av ÖEF:s bränsleregleringsenhet.

Handelsministern påpekar att en utvidgning av beredskapsplaneringen
till att omfatta även fredskriser innebär ökade uppgifter för länsstyrelserna,
närmast försvarsenheterna. En översyn av försvarsenheternas organisation
pågår i försvarets rationaliseringsinstituts regi.

Kungl. Maj:t beslöt i december 1973 att med stöd av allmänna ransoneringslagen
införa ettclearingsystem för vissa oljeprodukter.
Syftet var att genom bidrag från en clearingfond, som Finansierades
med clearingavgifter på vissa oljeprodukter, möjliggöra för landet viktig
import till priser som låg över den högstprisnivå om vilken beslut tidigare
fattats av regeringen.

Handelsministern förordar att en beredskap för prisclearing skall Finnas
även i fortsättningen och att den rörliga krediten i riksgäldskontoret om
600 milj. kr. till clearing för oljeprodukter som år 1974 ställdes till Kungl.
Maj:ts disposition (prop. 1974:21, FöU 1974:11, rskr 1974:44) även framdeles
skall stå till regeringens förfogande.

Den 27 februari 1975 tillkallade chefen för handelsdepartementet sakkunniga
med uppgift att utreda frågan om program för beredskapslagring
av oljeprodukter m. m. efter år 1976. Nu gällande
lagringsprogram omfattar sjuårsperioden 1970-1976. För kontinuitet
mellan nu löpande oljelagringsprogram och ett motsvarande program för
tiden därefter erfordras att ett nytt oljelagringsprogram kan påbörjas den
1 januari 1977. De sakkunniga har därför fått i uppdrag att senast under
sommaren 1976 lägga fram förslag till nytt oljelagringsprogram. De har emellertid
anmält att de bedömer detta vara omöjligt och har hemställt att nuvarande
oljelagringsprogram Förlängs med ett år.

En förlängning av lagringsperioden 1970-1976 med ett år innebär att 1977
års lagringsmål kommer att kvarstå oförändrade även under år 1978. Föredragande
statsrådet anser att en förlängning av oljelagringsprogrammet
kan godtas från försörjningsberedskapssynpunkt och förordar att en sådan
förlängning beslutas.

Både FBU och EBU föreslår ökade insatser då det gäller resurser
för planering på myndighetsnivå. Beträffande resurserna vid ÖEF
anser FBU att det föreligger en viss eftersläpning. Föredragande statsrådet
anser att frågan om en förstärkning av ÖEF:s planeringsresurser bör till
väsentlig del prövas först sedan ÖEF-utredningen har lämnat sina Förslag.
För att kunna genomföra den föreslagna fredskrislagringen och övriga åt -

FöU 1975/76: 35

gärder behöver emellertid ÖEF få en viss förstärkning, utöver den som
redan nämnts i fråga om bränsleregleringsenheten.

Utskottet

Utskottet behandlar först frågan om fredskrislagring och konstaterar
att såväl riksdagen som regeringen på senare tid i olika sammanhang
har uttalat att fredskrisproblematiken måste ägnas en ökad uppmärksamhet
i det ekonomiska försvarets fortsatta planering (jfr FöU 1974:23). Härvid
avses med fredskriser lägen då produktion, sysselsättning, export och konsumtion
inte kan upprätthållas i normal omfattning på grund av importbortfall
av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller
krigsfara i vår nära omvärld. Fredskriser bör skiljas från sådana knapphetssituationer,
konkurrenssituationer och handelsstrukturomvandlingar som är
ständigt återkommande i det internationella handelsutbytet.

En uppbyggnad av lager främst avsedda för sådana fredskriser som drabbar
tillförseln av olja och oljeprodukter pågår f. n. enligt tidigare riksdagsbeslut
(prop. 1973:194, FöU 1973:27, rekr 1973:366 och prop. 1975:30, FöU 1975:15,
rskr 1975:205). Även om det enligt utskottets mening knappast finns exempel
på importvaror med lika avgörande betydelse för samhällets funktion som
energiråvarorna, kan man inte bortse från risken för störningar i importen
av andra varor, såsom vissa kemiska produkter och metaller. Allvarliga
störningar i produktion och sysselsättning kan bli följden även i sådana
fall. Flera viktiga råvaror utvinns i ett fåtal länder. Utvinning, bearbetning,
förädling eller marknadsföring kontrolleras i många fall av ett litet antal
multinationella företag. I många råvaruproducerande länder har inre oroligheter
förekommit i ökande omfattning på senare tid. Dessa omständigheter
medför enligt utskottets mening att man måste beakta risken för avsiktliga
eller oavsiktliga störningar i den internationella handeln med sådana
råvaror som vi är starkt beroende av.

Både ÖEF och FBU har föreslagit fredskrislagring av ett betydligt bredare
varusortiment än det som regeringen nu förordar. Ingen av de remissmyndigheter
som har behandlat FBU:s förslag i detta avseende har haft några
principiella invändningar mot det urval av varor som utredningen rekommenderade.

Utskottet delar handelsministerns uppfattning om vilka varor som i första
hand och närmast i tiden bör bli föremål för fredskrislagring.De skäl som
talar för en viss fredskrislagring även av andra av ÖEF och FBU förordade
varor motiverar emellertid att utvecklingen inom dessa varuområden följs
noga. Som försvarsutredningen har uttalat (SOU 1976:5 s. 237) bör det åligga
de planerande myndigheterna att kontinuerligt bedöma riskerna för importsvårigheter
och föreslå åtgärder.

Utskottet förordar att man vid planering och vid redovisning av kostnader
m. m. gör åtskillnad mellan å ena sidan den säkerhetspolitiskt motiverade

FöU 1975/76: 35

beredskapslagringen - avsedd att trygga den mest nödvändiga försörjningen
vid avspärrning och krig - och å andra sidan fredskrislagringen för att i
så långt möjligt normal omfattning upprätthålla produktion, export och sysselsättning
samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner.

I propositionen (s. 115-116) redovisas synpunkter på lämpligheten av att
vid fredskris använda lager som främst är avsedda för avspärrning eller
krig. EBU har anfört att denna utväg bör undvikas, bl. a. därför att sådana
lager kan komma att behövas om fredskrisen övergår till en svårare internationell
kris. Överbefälhavaren och statens planverk delar EBU:s uppfattning
medan Svenska petroleuminstitutet menar att uttag borde kunna
ske när man kan skönja slutet av en fredskris. Handelsministern anser att
lager som främst är avsedda för krig och avspärrning om möljligt bör reserveras
för användning vid krig eller avspärrning. Utskottet har samma
uppfattning. Det bör vara en fast strävan från statsmakternas sida att inte
på grund av fredskris minska den beredskap som är motiverad av vår säkerhetspolitik.
Beroende på fredskrisens verkningar och det internationella
läget måste regeringen självfallet ha rätt att besluta om undantag från den
angivna huvudregeln.

När det gäller metoder för att upprätthålla sådan produktion inom
landet som är nödvändig från försörjningsberedskapssynpunkt anser utskottet
liksom handelsministern att kapitalstöd äratt föredra framför löpande
driftbidrag och åtgärder vid gränsen. Genom prop. 1975/76:206 har regeringen
lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att bibehålla försörjningsviktig
produktion inom landet.

1 likhet med föredragande statsrådet anser utskottet det vara betydelsefullt
att man vid behov av reglerings - och ransoneringsåtgärder
på energiområdet kan disponera ett stort antal olika åtgärder med
varierande styrka och effekt. Detta ger önskvärd handlingsfrihet att anpassa
åtgärderna i takt med lägets utveckling. De olika åtgärder som föreslås finner
utskottet ägnade att ge sådan handlingsfrihet.

Den tilltänkta värmetaxeringen ligger i linje med vad utskottet
anförde i sitt betänkande 1973:29 (s. 2). Utskottet framhöll vikten av att
man så långt möjligt har rättvisa utgångspunkter om man tvingas påbjuda
olika slags inskränkningar av nyttoförbrukning.

Mot bakgrund av erfarenheterna från försörjningskrisen på oljeområdet
1973-1974 fäster utskottet stor vikt vid informationsberedskapen
och biträder handelsministerns uppfattning att ÖEF bör leda och samordna
de olika informationsaktiviteterna.

I motionen 1975/76:2346 av herr Träff (m) hemställs att riksdagen uttalar
sig för ett utökat samarbete mellan berörda intressenter i informationsfrågor
som ett led i försörjningsberedskapen. För att så långt möjligt undvika missförstånd
och brister på grund av dåligt samarbete bör enligt motionen omgående
komma till stånd ett ökat samarbete i informationsfrågor. Motionären
tänker sig ett samarbete i en vidare krets som komplement till den i pro -

FöU 1975/76: 35

positionen föreslagna informationsgruppen. Representanter för både myndigheter,
näringsliv, organisationer och konsumenter föreslås ingå så att
spridningen blir så bred som möjligt. Med denna gemensamma kunskapsnivå
kommer vi enligt motionären att vara bättre rustade att möta en eventuell
kris i framtiden.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att den föreslagna
informationsgruppen skapar så breda kontaktytor som möjligt mot
näringslivets branscher, intresseorganisationer m. fl. Det är enligt utskottets
mening väsentligt att så många som möjligt av de berörda intressenterna
får tillfälle att gemensamt klara ut hur man skall arbeta tillsammans om
kriser skulle inträffa. Utskottet tar inte ställning till i vilken form ett aktivt
och brett samarbete i informationsfrågor bör bedrivas men tillstyrker motionsförslaget
att riksdagen uttalar sig för ett utökat samarbete mellan berörda
intressenter i informationsfrågor som ett led i försörjningsberedskapen. Handelsministern
anmäler i propositionen (s. 131) att han tar ställning till formerna
för samarbete i informationsfrågor sedan ÖEF-utredningen har lagt
fram sitt betänkande.

Utskottet, som inte finner anledning till erinran mot författningsförslagen,
tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring
för försörjningsberedskap,

b) lag om kriskoppling m. m.,

c) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter,

2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för fredskrislagring
inom det petrokemiska varuområdet som föredragande
statsrådet har förordat, innebärande bl. a. att behållningen i
oljelagringsfonden får användas för finansiering av fredskrislager,

3. att riksdagen godkänner att en rörlig kredit om 600 milj. kr.
ställs till regeringens förfogande för att användas till clearing
för oljeprodukter,

4. att riksdagen godkänner att 1970-1976 års oljelagringsprogram
förlängs med ett år,

5. att riksdagen bifaller motionen 1975/76:2346,

6. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om åtgärder i syfte att begränsa energiförbrukningen
i kristid.

FöU 1975/76: 35

Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Institut m. m.

2. Transportnämnden. Regeringen har i propositionen (s. 168) föreslagit
riksdagen att till Transportnämnden för budgetåret 1976/77, utöver i prop.
1975/76:100 bil. 8 föreslaget förslagsanslag, anvisa ytterligare 400 000 kr.

Transportnämnden (TN) är central myndighet för planläggningen av den
civila transportregleringsverksamheten vid krig eller krigsfara. Nämnden
svarar vidare för bl. a. beredskapsplanläggningen i fråga om drivmedelsransonering.
För den sistnämnda uppgiften föreslås i propositionen att till
TN skall anvisas medel för att bl. a. genomföra utbildning i ransonering
m. m. och utveckla det s. k. egenkvotsystemet.

Riksdagen har till TN för nästa budgetår anvisat ett förslagsanslag av
2 162 000 kr., varav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen
(prop. 1975/76:100 bil. 8, TU 1975/76:11, rskr 1975/76:253).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Transportnämnden förbudgetåret 1976/77, utöver
tidigare beslutat förslagsanslag, anvisar ytterligare 400 000 kr.

HANDELSDEPARTEMENTET
Ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är central förvaltningsmyndighet
för den ekonomiska försvarsberedskapen. ÖEF har till uppgift att
samordna landets förberedelser på det ekonomiska försvarets område. I den
mån det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF också ombesörja
att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig
eller under utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda förhållanden.

Enligt målsättningen för totalförsvaret skall detta bl. a. ha en sådan sammansättning
och beredskap att det verkar fredsbevarande. För det ekonomiska
försvaret gäller härvid att bidra till att trygga vår försörjning om
vårt land helt eller delvis blir hänvisat till egna försörjningsresurser. Om
Sverige utsätts för angrepp skall det ekonomiska försvaret trygga folkförsörjningen
i vidaste bemärkelse.

3. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Regeringen har under punkten F 1
(s. 168-171) föreslagit riksdagen att

1. medge att beställningar av gasol får läggas ut inom en ram av 16 000 000
kr.,

2. medge att beställningar av läkemedelsråvaror och läkemedel får läggas

ut inom en ram av 50 000 000 kr.,

3. medge att beställningar av petrokemiska varor får läggas ut inom en

ram av 110 000 000 kr.,

FöU 1975/76: 35

4. till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 128 756 000 kr.

ÖEF är en av de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten
med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning
gäller för det ekonomiska försvaret.

1. Livsmedel

2. Beklädnad m. m.

3. Bränsle, drivmedel

4. Sjukvård

5. Kemiska produkter m. m.

6. Metaller m. m.

7. Övrigt

Alla program redovisas i driftbudgeten under detta anslag.

Utskottet

Överstyrelsen har enligt propositionen f. n. 182 befattningshavare. För
att kunna genomföra sina förslag under de olika programmen har ÖEF
i sin anslagsframställning begärt en personalökning som i propositionen anges
till 50 manår, varav 39 avser handläggare. Överstyrelsens förslag avser
främst förstärkning av planeringsresursema för samtliga program samt utökad
personal för affärsverksamheten.

Propositionen tillmötesgår överstyrelsens önskemål på så sätt att 10 helt
nya tjänster föreslås bli inrättade. Tjänsterna fördelar sig programvis på följande
sätt.

Program Antal

Beklädnad m. m. 1

Bränsle, drivmedel 3

Sjukvård 1

Kemiska produkter m. m. 2
Övrigt 3

Summa tjänster 10

Härutöver tillförs resurser motsvarande tre å fyra tjänster samt förs sju
tjänster som tidigare har inrättats med disponibla medel upp i personalförteckningen.

Försörjningsberedskapsutredningen och energiberedskapsutredningen har
i sina tidigare nämnda betänkanden lämnat förslag till personalförstärkningar
utöver dem som har föreslagits i propositionen. Förslagen bearbetas f. n.
av den särskilda ÖEF-utredningen. I likhet med föredragande statsrådet
finner utskottet det vara lämpligt att man i avvaktan på utredningens förslag
tillgodoser de mest angelägna personalbehoven.

FöU 1975/76:35

Inom programmet Livsmedel svarar statens jordbruksnämnd (JN)
för frågor avseende försörjningen med livsmedel, fodermedel, utsäde och
fettråvaror. För gödselmedel och råvaror härför samt bekämpningsmedel
svarar ÖEF. Det mål för livsmedelsberedskapen som JN eftersträvar vid
beredskapsplaneringen är att försörjningen med livsmedel skall kunna klaras
under en treårsperiod med fullständig avspärrning. Detta mål är helt avgörande
för beredskapsåtgärder avseende gödselmedel och bekämpningsmedel.
De resurser som står till förfogande för ÖEF:s lagring av växtskyddsmedel
har hittills endast räckt till att täcka en mindre del av behovet under
ett första avspärrningsår. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer såväl
1972 års jordbruksutredning som 1974 års försvarsutredning att behandla
ifrågavarande lagringsbehov. Utskottet förutsätter att frågan därefter kommer
upp till behandling i samband med 1977 års försvarsbeslut.

Programmet Beklädnad m. m. omfattar beklädnads- samt övriga
textil- och lädervaror. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande
planering, företagsplanläggning, lagring och samordning. Häri ingår samordning
av statlig upphandling på området samt prövning av ansökningar
om avskrivningslån och kreditgarantier till teko-, sko- och garveriindustrier.

Riksdagen beslöt i december 1975 om åtgärder för att förstärka försörjningsberedskapen
påbeklädnadsområdet(prop. 1975/76:57, NU 1975/76:15,
rskr 1975/76:107). Därmed tillgodosågs redan budgetåret 1975/76 vissa yrkanden
i ÖEF:s anslagsframställning för budgetåret 1976/77. Utvecklingen
inom programmet följer i övrigt i huvudsak de riktlinjer som riksdagen
i tidigare sammanhang har godkänt.

Programmet Brä ns 1 e , drivmedel omfattar ved, torv, kol, petroleumprodukter
samt förädling, lagring och distribution av sådana produkter.
Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering (bl. a. ransoneringsförberedelser),
företagsplanläggning och beredskapslagring. Förslagen
i propositionen innebär främst ett fullföljande av redan fattade riksdagsbeslut
i fråga om löpande oljelagringsprogram och uppbyggnad av fredskrislager
av olja och oljeprodukter. Förslagen innefattar också den ytterligare
utredning om värmetaxering (500 000 kr.), den informationsberedskap
(500 000 kr.) och den sparkampanjberedskap (500 000 kr.) som utskottet har
tillstyrkt i det föregående.

Inom programmet Sjukvård och Kemiska produkter
m. m. har föredragande statsrådet i huvudsak följt de förslag som har lämnats
av ÖEF och därutöver föreslagit ytterligare åtgärder som föranleds av de
tidigare redovisade principförslagen i fråga om fredskrislagring. Beträffande
behovet av fotosättpapper, litografisk film, offsetplåtar m. m. för tidningsproduktion
i krig (prop. s. 159-160) förutsätter utskottet att det sker en
prövning i samband med 1977 års försvarsbeslut.

Som utskottet har angett i det föregående kan det även inom programmet
Metaller m. m. bli aktuellt med viss fredskrislagring.

Utskottet, som i övrigt inte finner anledning att gå in på vad som anförs

FöU 1975/76: 35

under denna punkt i propositionen, tillstyrker regeringens förslag och hemställer 1.

att riksdagen medger att beställningar av gasol för läggas ut
inom en ram av 16 000 000 kr.,

2. att riksdagen medger att beställningar av läkemedelsråvaror
och läkemedel för läggas ut inom en ram av 50 000 000 kr.,

3. att riksdagen medger att beställningar av petrokemiska varor
får läggas ut inom en ram av 110 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Överstyrelsen för ekonomiskt forsvar för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 128 756 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

4. Lån till utbyggnad av oljelagringen. Regeringen har under punkten V:6
(s. 171-172) föreslagit riksdagen att till Lån till utbyggnad av oljelagringen
för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 5 800 000 kr.

Från anslaget bestrids statens kostnader för beredskapslagring av olja enligt
en utbyggnadsplan, som har godkänts av riksdagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 5 800 000 kr.

5. Lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Regeringen har under punkten
V:7 (s. 172) föreslagit riksdagen att till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier
för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000
kr.

Från anslaget bestrids kostnader för de amorterings- och räntefria lån
som av beredskapsskäl lämnas till teko-, sko- och garveriindustrierna. Riksdagen
har medgett att sådana lån för lämnas inom en investeringsram av
160 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.

Fonden för beredskapslagring
Överstyrelsens För ekonomiskt försvar delfond

6. Lagring För beredskapsändamål. Regeringen har under punkten VIII: 1
(s. 173-174) föreslagit riksdagen att till Lagring för beredskapsändamål för
budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 59 400 000 kr.

På fonden för beredskapslagring, som inrättades genom beslut av Kungl.
Maj:t den 27 maj 1970, redovisas den beredskapslagring som handhas av
statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Verk -

FöU 1975/76: 35

samheten förutsätter en successiv omsättning av lagervaror.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Lagring för beredskapsändamål för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 59 400 000 kr.

Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

7. Förrådsanläggningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten IX:8 (s. 174-175) och hemställer

att riksdagen till Förrådsanläggningarm. m. förbudgetåret 1976/77
anvisar ett investeringsanslag av 25 025 000 kr.

Stockholm den 27 april 1976
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), fru Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg
(fp), Brännström (s), Pettersson i Örebro (c), herr andre vice talmannen Virgin
(m), herrar Gernandt (c), Hedberg (s). Konradsson (s), Svartberg (s) och fru
Ekelund (c).

GOTAB 51809 Stockholm 1976