Med anledning av propositionen 1975/76:143 om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret jämte motion (Betänkande 1975/76:FöU33 Försvarsutskottet)

Föll 1975/76: 33

Försvarsutskottets betänkande
1975/76: 33

med anledning av propositionen 1975/76:143 om vissa anslags- och
organisationsfrågor rörande försvaret jämte motion

I propositionen 1975/76:143 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter
föredragning av statsrådet Holmqvist - lagt fram slutliga förslag beträffande
anslagen till forskning och utveckling inom flygvapnet och till värnpliktsverket.
Det förra anslaget har utskottet behandlat i betänkandet FöU
1975/76:32. I detta betänkande behandlas anslaget till värnpliktsverket.

1 propositionen har regeringen under punkten F 7 (s. 7-25) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna de riktlinjer för värnpliktsverkets organisation som föredragande
statsrådet har förordat,

2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs för
att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar i värnpliktslagen
(1941:967),

3. till Värnpliktsverket för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 43 260 000 kr.

Med anledning av propositionen i denna del har väckts motionen
1975/76:2272 (c).

Propositionen

Värnpliktsverket inrättades genom beslut av vårriksdagen år 1968 (prop.
1968:34, SU 1968:92, rskr 1968:214) och är centralt organ för inskrivning
och personalredovisning inom försvarsmakten. Verket är organiserat på ett
huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret
i Kristianstad med Västra inskrivningscentralen i Säve utanför Göteborg,
Östra värnpliktskontoret i Solna med Bergslagens inskrivningscentral
i Karlstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund med Övre Norrlands
inskrivningscentral i Boden. Huvudkontoret består av en värnpliktssektion,
en administrativ sektion och ett datakontor.

Inskrivningsavdelningen vid Norra värnpliktskontoret betjänar även inskrivningscentralen
för Övre Norrland. Avdelningens helårsanställda personal
är stationerad i Östersund. För att genomföra inskrivningsprövningarna
inom Övre Norrlands militärområde flyttar avdelningen från Östersund till
Boden 2-3 månader per år.

Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr
1971:196) skall värnpliktsverkets huvudkontor omlokaliseras till Karlstad.
Tidpunkten har sedermera bestämts till den 14 juni 1976.

Det uppdrogs i april 1973 åt värnpliktsverket att i samarbete med försvarets
ratiorfaliseringsinstitut se över värnpliktsverkets organisation. En delrapport

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 33

FöU 1975/76:33

om arbetet förelåg i augusti 1974. En slutrapport om organisationsöversynen
överlämnades i september 1975.

Enligt värnpliktsverket bör verkets ledning utövas av en verkschef
med ett huvudkontor i Karlstad. För att leda huvudkontorets verksamhet
föreslås att en särskild chefsbefattning inrättas. Den regionala verksamheten
bör bedrivas militärområdesvis och utövas av nedan angivna sex vämpliktskontor
som skall vara direkt underställda verkschefen.

Värnpliktskontor Lokalisering

Södra Kristianstad

Västra Göteborg

Östra Solna

Bergslagens Karlstad

Nedre Norrlands Östersund

Övre Norrlands Boden

Cheferna förvämpliktskontoren föreslås bli inskrivningscheferförinskrivningsområden,
vilkas gränser stämmer överens med militärområdesindelningen.
Inskrivningsskyldiga i Nedre och Övre Norrlands militärområden
skall enligt förslaget blir prövade vid en permanent inrättad inskrivningscentral
i Umeå. Prövningarna av inskrivningsskyldiga inom övriga militärområden
föreslås ske vid värnpliktskontoren.

Enligt de riktlinjer som gällt för översynen skall ett centralt läkarhandlingsregister
inrättas och förläggas till Karlstad. Registret skall utgöra ett
för värnpliktsverket, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsanstalt
gemensamt centralt personaktsarkiv förläkarhandlingar, skärmbildshandlingar
och psykologiska prövningshandlingar.

Verkets personalbehov har beräknats till 357 tjänster, vilket innebär en
minskning med 28 tjänster. Antalet deltidstjänstgörande minskar samtidigt
från 90 till 68. Antalet värnpliktiga som tjänstgör vid verket minskar också.
Vidare behöver viss av arbetsmarknadsstyrelsen anvisad arbetskraft inte
längre tas i anspråk.

I propositionen lämnas (s. 14-19) en redogörelse för de remissyttranden
som har avgetts över värnpliktsverkets förslag.

Enligt fö red ra g a n d e statsrådet bör värnpliktsverkets förslag
läggas till grund för en omorganisation av verket. Han godtar således den
föreslagna organisationen i stort och förordar att den införs successivt från
den 1 juli 1976 i samband med huvudkontorets omlokalisering till Karlstad.
På ett par punkter har han emellertid ansett sig böra frångå värnpliktsverkets
förslag.

När det gäller huvudkontoret innebär förslaget att det vid sidan av verkschefen
skall finnas en chef med uppgift att leda huvudkontorets verksamhet.
Statsrådet anser det vara osäkert vilka effekter omorganisationen kommer
att få på verksamheten i huvudkontoret. Han är därför inte beredd att tillstyrka
den föreslagna chefstjänsten.

FöU 1975/76:33

Värnpliktsverket har, främst av ekonomiska skäl, inte ansett sig kunna
föreslå att fullständiga värnpliktskontor med såväl personalredovisning som
inskrivning inrättas i Boden och Östersund. 1 stället föreslås att reducerade
värnpliktskontor skall organiseras i Boden och Östersund och att inskrivning
för hela Norrland skall ske vid en gemensam inskrivningscentral i Umeå.
Försvarsministern förordar emellertid det förra alternativet. Han anför:

Enligt min mening är det av stor vikt att kostnadsminskningar uppnås
vid omorganisationer inom försvarsmakten. Värnpliktsverkets förslag till
organisation i Norrland tillfredsställer detta krav. Vid val av alternativ måste
emellertid i detta fall enligt min mening stor betydelse tillmätas lokaliseringspolitiska
skäl, samarbetsmöjligheter mellan värnpliktskontor och militärområdesstab,
de inskrivningsskyldigas reseförhållanden och personalens
anställningsförhållanden. Mot denna bakgrund förordar jag alternativet med
fullständiga värnpliktskontor med såväl personalredovisning som inskrivning
i Boden och Östersund trots att det i ekonomiskt hänseende är mindre
fördelaktigt än reducerade värnpliktskontor med gemensam inskrivningscentral
i Umeå.

Det centrala personaktsarkiv, som föreslås bli inrättat i Karlstad, bör enligt
statsrådet benämnas centralt läkarhandlingsarkiv.

För att genomföra omorganisationen behövs vissa författningsändringar,
som försvarsministern sedermera har tagit upp i propositionen 1975/76:199.

Motionen

I motionen 1975/76:2272 av herr Korpås m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att, i avvaktan på riksdagsbeslut om ökat skydd för enskilda människors
integritet, bl. a. genom skärpning av datalagen, avslå propositionen
1975/76:143 i vad avser förslaget om inrättande av ett centralt läkarhandlingsarkiv.

Utskottet

Värnpliktsverket fick sin nuvarande organisation år 1968, då verket inrättades.
Verket har nyligen i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut
sett över sin organisation och i en slutrapport redovisat resultatet
av organisationsöversynen. I propositionen föreslås nu - på grundval av
denna rapport och däröver avgivna remissyttranden - en omstrukturering
av verket som i korthet innebär följande.

Värnpliktsverkets huvudkontor, som nu ligger i Solna, flyttar enligt tidigare
beslut av riksdagen till Karlstad. Den regionala verksamheten föreslås
i likhet med vad som nu är fallet skola bedrivas militärområdesvis. I stället
för nuvarande organisation med tre värnpliktskontor och tre inskrivningscentraler
skall det emellertid finnas sex värnpliktskontor som är direkt underställda
verkschefen. Värnpliktskontoren förutsätts ligga i Kristianstad,
Göteborg, Solna, Karlstad, Östersund och Boden. De nuvarande inskriv -

FöU 1975/76:33

ningscentralerna i Göteborg, Karlstad och Boden (Sr således ett delvis förändrat
lydnadsförhållande och jämställs med övriga värnpliktskontor. De
kallas i den nya organisationen Västra värnpliktskontoret, Bergslagens vämpliktskontor
och Övre Norrlands värnpliktskontor.

Antalet inskrivningsområden utökas samtidigt från tre till sex. Dessa får
samma gränser som militärområdena.

Den föreslagna organisationsstrukturen bör - som föredragande statsrådet
framhåller - ge vissa effektivitetsvinster i förhållande till den nuvarande
organisationen. Detta kan motivera att man mera än hittills satsar på vämpliktsverkets
organisation i Norrland. Utskottet har för sin del inte något
att erinra mot de av statsrådet förordade riktlinjerna för verkets organisation.

Förslaget att inrätta ett centralt läkarhandlingsarkiv i Karlstad behandlas
mycket knapphändigt i propositionen. Det förklarar den oro som kommer
till uttryck i motionen 1975/76:2272 (c) för att integritetsskyddet skall trädas
för nära. Motionärerna erinrar om att riksdagen med anledning av motioner
vid 1975 års riksmöte uttalat sig för en samlad översyn av datalagen (KU
1975:11, rskr 1975:103). De anser att riksdagen inte bör besluta om ett centralt
läkarhandlingsarkiv som med nu gällande regler kan innebära ett hot mot
de registrerades integritet.

Det finns i nuläget åtta register för läkarhandlingar, varav ett i varje militärområde
och två i marinstaben. Handlingar om psykologiska prövningar
finns förvarade vid försvarets forskningsanstalt. Försvarets sjukvårdsstyrelse
förvarar skärmbildshandlingarna. Alla dessa handlingar skall enligt propositionen
föras över till läkarhandlingsarkivet, som skall vara gemensamt
för värnpliktsverket, försvarets forskningsanstalt och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Enligt vad utskottet har inhämtat är de befintliga arkiven manuella och
det finns inte några planer på att föra över handlingarna i det centrala arkivet
till data för maskinell bearbetning. För att tillgodose kraven på säkerhetsoch
integritetsskydd kommer arkivet att bli särskilt avskärmat i värnpliktsverkets
lokaler i Karlstad. Lokalerna kommer även att förses med särskilda
lås- och säkerhetsanordningar. Motionen 1975/76:2272 bör, med anledning
av vad man nu vet om det föreslagna arkivet, enligt utskottets mening
avslås.

Sedan motionen lämnades har regeringen den 11 mars 1976 beslutat tillkalla
en parlamentarisk kommitté för att se över lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. och utreda frågan om förstärkning
av offentlighetsprincipen i fråga om ADB-upptagningar. Kommittén skall
enligt direktiven överväga den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga
integriteten i samband med registrering av personuppgifter. Den
skall därvid i första hand undersöka de problem som hänger samman med
användningen av ADB-tekniken. Den skall emellertid också - och det är
av betydelse i detta sammanhang - kunna pröva behovet av offentlig kontroll
av sådan registrering av persondata som görs med annan teknik än den

FöU 1975/76:33

elektroniska eller som sker rent manuellt men avser särskilt integritetskänsliga
uppgifter.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet eller mot anslagsberäkningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2272,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för värnpliktsverkets organisation
som föredragande statsrådet har förordat,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
som behövs för att genomföra förslagen och som inte
innebär ändringar i värnpliktslagen (1941:967),

4. att riksdagen till Värnpliktsverkel för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 43 260 000 kr.

Stockholm den 22 april 1976

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Glimnér (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp), Brännström (s), Pettersson i
Örebro (c), Gustavsson i Nässjö (s), Olsson i Asarum (s), Gernandt (c). Hedberg
(s), Björk i Gävle (c), Konradsson (s), Svartberg (s) och Danell (m).

GOTAB 51786 Stockholm 1976