Med anledning av propositionen 1975/76:132 om skogsstyrelsens organisation, m. m. jämte motioner (Betänkande 1975/76:JoU41 Jordbruksutskottet)

Joll 1975/76: 41

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76: 41

med anledning av propositionen 1975/76:132 om skogsstyrelsens
organisation, m. m. jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11 under punkten
D 1 (s. 48) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen
i propositionen 1975/76: 132 (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för en skoglig prognosverksamhet som förordats
i propositionen,

2. godkänna de riktlinjer för skogsstyrelsens organisation som förordats
i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder
i övrigt som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att till Skogsstyrelsen för
budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 14 454 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om en skoglig prognosverksamhet,
vars primära mål är att bidra med underlag för utformning och tillämpning
av skogspolitiken. Prognosverksamheten skall också ge underlag
för bedömningar om skogsindustrins utbyggnadsmöjligheter, för samhällsplaneringen,
för planering av forskning och utbildning m. m. I anslutning
till förslaget om prognosverksamhet föreslås en omorganisation
av skogsstyrelsen.

Motioner

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de med anledning av propositionen 1975/76: 132 väckta motionerna 1975/76:

2302 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att godkänna organisationsförslaget med undantag för
prognosenheten, vilket innebär att organisationsförslaget skall genomföras
i enlighet med skogsstyrelsens förslag,

1975/76: 2303 av herrar Nilsson i Tvärålund och Fågelsbo (båda c)
vari hemställs att riksdagen uttalar att förslag om frö- och plantförsörjningen
snarast föreläggs riksdagen för beslut,

1 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 41

JoU 1975/76: 41

dels de fristående motionerna

1975/76: 628 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande behovet av att snabbt få fram förslag till skogspolitiskt
styrmedel för påverkan av utbudet av virke,

1975/76: 630 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar anhålla hos regeringen att motionen överlämnas till 1973
års skogsutredning med uppdrag att behandla frågan om behovet av
åtgärder för en förbättrad skogshygien,

1975/76: 1694 av herrar Leuchovius och Nisser (båda m) vari hemställs 1.

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
angelägenheten av att nu pågående inventering av snytbaggeskador
bedrivs skyndsamt,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande DDT-preparatens
eventuella toxikologiska risker i samband med dessa preparats
användning för plantbehandling,

1975/76: 1722 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att 1973 års skogsutredning får i uppdrag
att utreda skogsavgift för skogsvård i Sverige.

Utskottet

I propositionen erinras om att vi i vårt land inte har något fortlöpande
aktuellt underlag i form av nulägesbeskrivningar och prognoser över
virkeskonsumtionen och virkesproduktionen. Denna brist har 1974 års
skogsadministrativa utredning i betänkandet (Ds Jo 1975: 15) Skoglig
prognosverksamhet föreslagit böra botas genom att en skoglig prognosverksamhet
organiseras vid skogsstyrelsen. Förslaget biträds av föredragande
departementschefen, som förordar att sådan prognosverksamhet
inleds. Målet för verksamheten bör, anser föredraganden, vara att lämna
underlag för utformning och tillämpning av skogspolitiken och för samhällets
och näringslivets planering på områden med anknytning till skogsbruket.
Det framhålls att skogsstyrelsen bör ha det samordnande ansvaret
för prognosverksamheten, som i sina huvudsakliga delar bör vara
lokaliserad till styrelsen.

Prognosverksamheten avses i huvudsak bygga på uppgifter om tillståndet
i landets skogar. Sedan länge sker insamlingen av dessa uppgifter
genom årliga riksskogstaxeringar. Ansvaret för riksskogstaxeringen
har skogshögskolan. Skogsadministrativa utredningen har föreslagit
att skogsstyrelsen skall överta det ekonomiska ansvaret för taxeringen.
Föredraganden är för sin del inte nu beredd att ta ställning i denna
fråga utan anser att frågan om riksskogstaxeringens finansiering och

JoU 1975/76: 41

resursbehov bör utredas så att ställning kan tas i god tid före år 1978,
då ett nytt taxeringsomdrev påbörjas.

I propositionen redovisas också ett av statskontoret utarbetat förslag
till ny organisation för skogsstyrelsen. Enligt förslaget skall skogsstyrelsen
bestå av fem enheter, nämligen cn administrativ enhet, en skoglig
enhet, en prognosenhet, en enhet för den kommersiella frö- och
plantverksamheten samt en rådgivnings- och personalenhet. Vidare föreslås
att en särskild grupp inrättas för frågor av strategisk karaktär och
att verksamhetsplaneringen stärks.

Skogsadministrativa utredningen har i betänkandet (Ds Jo 1975: 11)
Frö- och plantverksamhet i skogsvårdsorganisationen bl. a. föreslagit
att skogsvårdsstyrelsernas plantskoleverksamhet skall överföras till
skogsstyrelsen. Statskontorets förslag om en särskild enhet för den kommersiella
delen av frö- och plantverksamheten motiveras härav.

Föredraganden ansluter sig i allt väsentligt till förslaget om omorganisation
av skogsstyrelsen men anser, mot bakgrund av vad några remissinstanser
anfört, att frågan om frö- och plantverksamheten bör
prövas först i samband med ställningstagandena till skogsvårdsstyrelsernas
organisation över huvud. De ekonomiska problem som vissa
skogsvårdsstyrelser kan komma att ställas inför under mellantiden får
enligt förslaget lösas från fall till fall genom att regeringen liksom hittills
medger att lån tas upp på den allmänna kreditmarknaden. Föredraganden
uppger att han har för avsikt att uppdra åt skogsstyrelsen
att, inom ramen för sin uppgift att fastställa riktlinjer för hur verksamheten
tekniskt och ekonomiskt skall bedrivas, utarbeta förslag till åtgärder
i syfte att ge verksamheten en tillfredsställande ekonomisk bärkraft.

I skogsstyrelsens organisation bör sålunda enligt föredraganden tills
vidare finnas fyra enheter, nämligen en administrativ enhet, en skogsenhet,
en prognosenhet och en rådgivningsenhet.

Med anledning av den föreslagna nya organisationen räknar föredraganden
medel för bl. a. tjänsterna för chefer för respektive enhet samt
för sex nya tjänster som handläggare och en ny tjänst sorn assistent vid
prognosenheten.

I motionen 2302 framhålls att den föreslagna omorganisationen av
skogsstyrelsen i huvudsak är välmotiverad med hänsyn till de förändrade
förhållanden sorn nu råder i förhållande till den tid då skogsstyrelsen
inrättades. Emellertid kan det enligt motionärerna finnas anledning
att ytterligare överväga huruvida en ökad handläggning av rent
skogspolitiska frågor i framtiden skall ske genom skogsstyrelsens försorg.
Motionärerna anser det angeläget att den statliga skogspolitiken
inte blir detaljstyrande och framhåller vikten av ett nära och förtroendefullt
samarbete med skogsägare och skogsindustri. Motionärerna säger
sig i avvaktan på 1973 års skogsutredning inte vara beredda att

JoU 1975/76: 41

genom förslag om inrättande av nya tjänster föregripa utredningens överväganden.
Vidare framhålls att riksskogstaxeringen även i fortsättningen
bör kvarstå som obunden forskningsinstitution vid skogshögskolan. I motionen
hemställs att riksdagen beslutar godkänna organisationsförslaget
med undantag för prognosenheten, vilket sägs innebära att omorganisationen
skall genomföras i enlighet med skogsstyrelsens förslag.

I motionen 2303 framhålls det angelägna i att krafttag tas på skogsvårdens
område för att höja produktionen i de svenska skogarna. Man
hänvisar bl. a. till resultatet av skogsstyrelsens återväxttaxering och
snytbaggeundersökning och till de rekommendationer styrelsen utfärdat
såvitt avser plantmaterialet. Enligt motionärerna är frö- och plantförsörjningen
en väsentlig fråga för bibehållande av en hög produktion i
skogsindustrin. Med anledning härav hemställs om ett uttalande från
riksdagens sida att förslaget om frö- och plantförsörjningen snarast
föreläggs riksdagen för beslut.

Vad först beträffar prognosverksamheten vill utskottet erinra om att
skogsutredningen i betänkandet (Ds Jo 1975: 1) Virkesbehov och virkestillgång
bl. a. föreslog att ett permanent organ inrättades för fortlöpande
studier av skogsproduktion och virkeskonsumtion samt för regelbundna
avstämningar till ledning för politiken på skogsbrukets och
skogsindustrins område. Utredningen ansåg att verksamheten borde
knytas till skogsstyrelsen. I remissyttrandena över skogsutredningens
förslag tillstyrktes allmänt att en permanent verksamhet av nämnda slag
startades vid skogsstyrelsen. Skogsadministrativa utredningen har haft
i uppdrag att skyndsamt lämna förslag om i vilken form de av skogsutredningen
föreslagna studierna bör bedrivas och därvid beakta eventuella
konsekvenser för skogsstyrelsens organisation. Skogsutredningens
fortsatta verksamhet bör enligt utskottets uppfattning mot angivna bakgrund
inte utgöra något skäl att uppskjuta ställningstagandet till den
föreslagna prognosverksamheten. Utskottet vill för sin del understryka
det angelägna i att tillfredsställande underlag kan erhållas för utformning
och tillämpning av skogspolitiken och för samhällets och näringslivets
planering med anknytning till skogsbruket. Verksamheten bör
självfallet bedrivas i samråd med de olika intressenterna på området
och utformas så att den tillgodoser skogsnäringens rimliga behov. Utskottet
tillstyrker sålunda förslaget om inrättande av en skoglig prognosverksamhet
enligt de riktlinjer som angivits i propositionen.

Utskottet, som vill framhålla att skogsstyrelsen i allt väsentligt godkänt
föreliggande förslag om prognosverksamhet och ny organisation
av styrelsen med angivna resursförstärkningar, tillstyrker jämväl vad
i propositionen förordats om inrättande av en prognosenhet vid skogsstyrelsen
och avstyrker bifall till motionen 2302.

Vad beträffar motionen 2303 vill utskottet nämna att skogsstyrelsen
av regeringen erhållit uppdrag att snarast utarbeta förslag till åtgärder

JoU 1975/76: 41

i syfte att ge skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet en tillfredsställande
ekonomisk bärkraft. Bl. a. med hänsyn härtill kan utskottet
ansluta sig till vad som i propositionen förordats, nämligen att
frågan om frö- och plantverksamheten bör prövas i samband med ställningstagandena
till skogsvårdsstyrelsernas organisation över huvud taget.
Utskottet utgår från att det samlade behovet av frön och plantor i landet
kommer att i vederbörlig mån beaktas, inte minst med hänsyn till
att återväxtsituationen på många håll synes kräva särskilda insatser på
detta område. Enligt utskottets uppfattning finns anledning förutsätta
att syftet med motionen 2303 kommer att tillgodoses utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla även
de under allmänna motionstiden väckta motionerna 628, 630, 1694 och
1722. I samtliga nu nämnda motioner framläggs förslag till åtgärder
som syftar till att trygga återväxten i landets skogar eller förebygga den
bristsituation i fråga om virke som enligt vissa bedömningar kommer
att drabba landet inom en snar framtid.

I motionen 628 påpekas bl. a. att det finns många överåriga skogsbestånd
som inte avverkas. Enligt motionärerna krävs en ändring i
skogsvårdslagen som möjliggör att i vissa fall en slutavverkning kan
framtvingas. Motionärerna erinrar om att behovet av ett skogspolitiskt
styrmedel av nu nämnd art skall behandlas av skogsutredningen men
anser att frågan är av så väsentlig betydelse att den bör behandlas med
förtur av utredningen.

Utskottet vill för sin del understryka att skogsutredningen enligt sina
direktiv bl. a. har att överväga möjligheterna att inom ramen för skogsvårdslagstiftningen
tillgodose samhällets behov att styra skogsproduktionen
så att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas i skogsbruket.
Utskottet utgår från att denna fråga kommer att behandlas med
den skyndsamhet som situationen på virkesmarknaden enligt utredningens
bedömande kräver. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen 628 synes inte erforderlig.

I motionen 630 framhålls bl. a. att de kraftiga insektsangreppen på
skogen under senare tid till stor del sammanhänger med bristande
skogshygien, varmed åsyftas t. ex. icke upprensade avverkningsplatser
samt lagringen av obarkad och obesprutad massaved längs vägarna.
Enligt motionärerna bör åt skogsutredningen uppdras att med förtur
behandla behovet av åtgärder för en förbättrad skogshygien.

Också i motionen 1694 framförs farhågor för insektsangreppens konsekvenser
för skogsbruket och virkesproduktionen. Ett allvarligt hot
mot barrskogsplanteringar är enligt motionärerna den barkgnagande
insekten snytbaggen, vilken fram till år 1975 kunnat bemästras med
DDT-behandling av plantorna. Rapporter om erfarenheterna från den
första planteringssäsongen med totalt DDT-förbud är enligt motionä -

JoU 1975/76: 41

rerna oroande. Man anser det angeläget att dels skogsstyrelsens pågående
inventering av snytbaggeskador snarast slutförs, dels en utredning
kommer till stånd angående DDT-preparatens eventuella toxikologiska
risker i samband med dessa preparats användning för plantbehandling.

Utskottet vill erinra om att skogsstyrelsen i början av år 1976 avslutat
1975 års återväxttaxering och snytbaggeundersökning. På grund
härav påkallar motionen 1694, yrkandet 1, ej någon åtgärd från riksdagens
sida. Skogsstyrelsens förenämnda undersökningar visar, i likhet
med motsvarande undersökningar år 1974, att både planteringar och
självföryngringar som utförts hittills under 1970-talet i mycket stor utsträckning
har så låg kvalitet att de inte uppfyller de krav på nöjaktig
återväxt som ställs i skogsvårdslagen. Orsakerna till de dåliga ålerväxtresultaten
är flera, bl. a. att tillräckligt effektiva åtgärder inte använts
och att de senaste somrarna varit utpräglat nederbördsfattiga. Sedan år
1975 är det inte längre tillåtet att använda DDT-haltiga preparat i
skogsbruket. Skogsstyrelsens senaste återväxttaxering visar att en stor
del av de obehandlade plantor som sattes ut i Syd- och Mellansverige
under år 1975 har skadats och dödats av snytbagge. Taxeringen visar
emellertid också att förebyggande åtgärder i form av markberedning
kan minska skadornas omfattning avsevärt.

Enligt utskottets mening understryker resultaten av skogsstyrelsens
undersökningar behovet av ökade insatser inom skogsvården. Utskottet
vill emellertid erinra om att detta behov uppmärksammats i olika sammanhang.
Sålunda har regeringen i januari 1976 anvisat 1,5 milj. kr.
till bekämpning av skogsinsekter i södra och mellersta Sverige samt i
Gävleborgs och Västernorrlands län. Vidare har regeringen i propositionen
1975/76: 125 med förslag om tilläggsbudget III för budgetåret
1975/76 bl. a. lagt fram förslag till statsbidrag till viss omplantering av
skogskulturer som skadats av snytbagge. Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen dessutom uppdragit åt skogsstyrelsen att utarbeta förslag till
föreskrifter om förebyggande åtgärder såvitt avser skogshygien, t. ex.
i form av minskad lagring av virke vid skogsbilvägarna. Uppdraget
kommer enligt uppgift att redovisas under innevarande år. Utskottet
finner med hänvisning till det anförda att syftet med motionen 630 i
huvudsak är tillgodosett. Vad beträffar yrkandet i motionen 1694 om
viss utredning angående DDT-preparaten vill utskottet upplysa om att
frågan om DDT-förbudet och därmed sammanhängande spörsmål blivit
föremål för överläggningar mellan företrädare för bl. a. produktkontrollnämnden,
skogshögskolan och skogsstyrelsen. Därvid har skogsstyrelsen
erhållit uppdrag att bilda en projektgrupp för studier av de problem
som sammanhänger med berörda DDT-förbud. Utskottet anser
med hänsyn härtill att motionen 1694, yrkandet 2, ej behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

JoU 1975/76: 41

I motionen 1722 föreslås, med hänvisning till ett i Norge tillämpat
system med fondering av s. k. skogsvårdsavgifter, att skogsutredningen
får i uppdrag att utreda skogsavgift för skogsvård i Sverige.

Utskottet vill erinra om att en motion angående ett finansieringssystem
för ett långsiktigt skogsvårdsprogram efter norsk förebild enligt
beslut av 1974 års riksdag redan överlämnats till skogsutredningen
(JoU 1974: 7, rskr 1974: 124). På grund härav synes motionen 1722
inte påkalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. med avslag på motionen 1975/76: 2302, såvitt nu är i fråga,
godkänner de riktlinjer för en skoglig prognosverksamhet som
förordats i propositionen,

2. med avslag på motionen 1975/76:2302, såvitt i övrigt är i
fråga, godkänner de riktlinjer för skogsstyrelsens organisation
som förordats i propositionen,

3. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen skall
kunna genomföras,

4. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 14 454 000 kr.,

5. anser motionerna

a. 1975/76:628,

b. 1975/76:630,

c. 1975/76: 1694,

d. 1975/76: 1722 och

e. 1975/76:2303

besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 27 april 1976

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i
Tanum (s)*, Kronmark (m)*, Jonasson (c)*, fru Lundblad (s), herr Lindberg
(s), fru Olsson i Helsingborg (c), herrar Pettersson i Lund (s),
Wachtmeister i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk)*, fru
Fredrikson (c), fru Ohlin (s) och herr Enlund (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975/76: 41

Särskilt yttrande

av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m):

Tillgången på skogsråvaror är en för virkes- och massaindustrin mycket
viktig fråga. En framtida befarad virkesbrist kan få vittgående ekonomiska
konsekvenser för den enskilde skogsägaren och skogsindustrin
och därmed för samhällsekonomin. Behovet av underlag för bedömningar
rörande tillgången på skogsråvaror är angeläget. Frågan om skoglig
prognosverksamhet har varit föremål för överväganden inom 1973
års skogsutredning och 1974 års skogsadministrativa utredning. Sistnämnda
utredning har bl. a. föreslagit att en skoglig prognosverksamhet
bör organiseras inom skogsstyrelsen.

Vi vill peka på värdet av det prognosarbete som bedrives inom riksskogstaxeringens
ram och understryker vikten av att denna verksamhet
alltjämt bör bibehållas såsom en obunden forskningsinstitution till skogshögskolan.
Enligt vår mening bör detta arbete kompletteras med någon
form av prognosverksamhet av övergripande karaktär, vari skogsmyndigheter,
skogsägare och skogsindustri bör samarbeta. Huruvida denna verksamhet
bör förläggas till skogsstyrelsen liksom vilken skogspolitisk tyngd
som skall tillmätas detta organ, anser vi skall bli föremål för slutliga
överväganden i samband med de ställningstaganden som blir följden av
skogsutredningens framtida förslag. Emellertid vill vi redan nu ifrågasätta
en inriktning av prognosverksamheten som kan leda till ökad detaljstyrning
i samband med den statliga skogspolitikens genomförande.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760056