Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till polisväsendet jämte motioner (Betänkande 1975/76:JuU27 Justitieutskottet)

Justitieutskottets betänkande

JuU 1975/76: 27

1975/76: 27

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till
polisväsendet jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga
4 (justitiedepartementet) under punkten B 1 (s. 26-28) föreslagit riksdagen
att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 132 712 000 kr., varav 7 830 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975/76:400 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs såvitt nu
är i fråga att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för utbildning av polismän
i samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi anvisar 350 000
kr. utöver vad regeringen föreslår (yrkande 1 b).

I motionen 1975/76:1062 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar att under punkten B 1 Rikspolisstyrelsen
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 350000 kr. förhöjt anslag
på 133 062 000 kr. för att förlänga polisens grundutbildning med två veckor
(yrkande 3).

I motionen 1975/76:1089 av fru Theorin m. fl. (s) föreslås att riksdagen
hos regeringen skall hemställa att 1975 års polisutredning får i uppdrag
att överväga en överflyttning av polisutbildningen från rikspolisstyrelsen
till reguljära undervisningsmyndigheter.

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget från
122 160 000 kr. innevarande budgetår till 132 712 000 kr. för budgetåret
1976/77.

I motionerna 400 och 1062 begärs ytterligare medelsanvisning för att möjliggöra
en förlängning av polisens grundutbildning.

Anslaget för innevarande budgetår innefattar bl. a. medel till förlängning
av grundkursen för polismän med en vecka för att polismännen skall ges
ökade kunskaper i samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi.

1 Riksdagen 1975/ 76. 7 sami. Nr 27

JuU 1975/76:27

I motioner torra året (1975:136 och 721) framställdes yrkanden som
gick ut på en sådan höjning av anslaget att grundkursen i enlighet med
förslag av rikspolisstyrelsen skulle utökas med tre veckor. Utskottet (JuU
1975:9 p. 2) delade motionärernas uppfattning om angelägenheten av att
polismännen ges ökade kunskaper i samhällsorienterande och beteendevetenskapliga
ämnen. Utskottet avstyrkte emellertid bifall till den av motionärerna
föreslagna ökade medelsanvisningen under hänvisning till att
syftet med motionerna redan genom regeringens förslag i allt väsentligt
blev tillgodosett samt påpekade att spörsmålet också skulle komma att omfattas
av deri aviserade allmänna översynen av polisverksamheten.

Rikspolisstyrelsen har för budgetåret 1976/77 ej begärt någon utökning
av grundkursen. 1 styrelsens anslagsäskanden vidhålls dock uppfattningen
att grundkursen bör utökas från nuvarande 41 veckor till 43 veckor och
att tonvikten vid en sådan förlängning bör läggas på samhällsorienterande
ämnen samt psykologi och kriminologi. Med hänsyn till att frågan om grundutbildningens
omfattning och innehåll skall övervägas av 1975 års polisutredning
begärs emellertid inte medel för någon utökning av grundkursen.

Enligt direktiven till 1975 års polisutredning ankommer det på de sakkunniga
att överväga polisutbildningens utformning och inriktning. 1 direktiven
uttalas bl. a. att man bör sträva efter att i ökad utsträckning kombinera
den praktiska verksamheten med studier i sociologi, kriminologi,
kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning och samhällskunskap.

Motiveringen i motionerna 400 och 1062 ansluter sig till de yrkanden
som framfördes vid behandlingen av budgetpropositionen förra året. Motionärerna
understryker att den av dem begärda utökningen kan genomföras
utan att man avvaktar polisutredningens resultat.

Regeringens förslag innefattar medel för vidareutbildning av obefordrade
polismän, som anställts under åren 1962-1967 och som tidigare ej haft möjlighet
att genomgå högre poliskurs. Förslaget avses ge dem tillfälle att frivilligt
genomgå sådan kurs. Enligt utskottets mening innebär förslaget en
välmotiverad satsning inom polisutbildningen. Utskottet anser också liksom
motionärerna att det är angeläget att polismännen ges ökade kunskaper
i samhällsorienterande och beteendevetenskap!iga ämnen. Även om polisutredningen
har att pröva denna fråga, kan det enligt utskottets mening
finnas starka skäl att redan innan utredningens resultat föreligger anvisa
medel för utökning av kursplanerna i detta hänseende. Med hänsyn emellertid
till att en prioritering måste göras mellan olika utbildningsbehov och
då den nyssnämnda satsningen på högre poliskurser för vissa polismän får
anses vara minst lika angelägen som den motionärerna förordar anser sig
utskottet i rådande budgetpolitiska läge inte kunna förorda att ytterligare
medel anvisas för utökning av grundkursen. Utskottet har därför ingen
erinran mot regeringens förslag i denna del och avstyrker bifall till motionerna.

Mot regeringens medelsberäkning i övrigt under förevarande punkt har
utskottet heller ingen erinran.

JuU 1975/76:27

Vad gäller yrkandet i motionen 1975/76:1089 att 1975 års polisutredning
skall få i uppdrag att överväga en överflyttning av polisutbildningen från
rikspolisstyrelsen till reguljära undervisningsmyndigheter vill utskottet till
en början erinra om att riksdagen under behandlingen av 1963 års proposition
angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala ledning (prop.
1963:144) godtog i propositionen framlagt förslag att den dåvarande statens
polisskola ej skulle ställas under det nya skolverkets ledning. Som skäl
härför hade anförts att polisutbildningen kunde jämföras med den interna
utbildningen inom statliga verk och att polisyrket var så särpräglat, att utbildningen
inte lämpligen borde inordnas i det reguljära yrkesutbildningsväsendet.
I propositionen 1964:100 angående organisationen av polis-, åklagar-
och exekutionsväsendet m. m. uttalade departementschefen att starka
skäl talade för att utbildningsverksamheten i sin helhet skulle ankomma
på rikspolisstyrelsen.

De funktioner som tidigare ankommit på polisskolans styrelse och rektor
överfördes i samband med polisväsendets förstatligande till rikspolisstyrelsen.
Utbildningsverksamheten planläggs och administreras nu vid utbildningsbyrån
inom rikspolisstyrelsen. Den centrala utbildningen bedrivs dels
som reguljär polisutbildning, dvs. grundutbildning samt inspektörs-, kommissarie-
och polischefsutbildning, dels som kurser inom varierande ämnesområden
såsom kriminalpolistjänst, pedagogik m. m. Den regionala utbildningen
genomförs genom länspolischefernas försorg och avser i första
hand viss utbildning i fråga om motorfordon och hundar samt fjällräddningstjänst.
Den lokala utbildningen slutligen omfattar huvudsakligen fysisk
träning och handhavande av tjänstevapen.

Den centrala utbildningen bedrivs bl. a. vid polisskolorna i Solna och
Ulriksdal. Vid dessa skolor finns det 76 heltidsanställda lärare, nämligen
44 polisiärare för undervisning i polisiära ämnen, 15 lektorer i juridik (straffrätt,
civilrätt, specialstraffrätt), 6 adjunkter för undervisning i svenska, engelska
och social- och samhällskunskap, 3 lektorer för undervisning i psykologi
och sociologi, 1 sjuksköterska för undervisning i akutsjukvård och
medicin, 1 handelslärare för undervisning i kontorsteknik och 6 idrottslärare
för fysisk träning.

Med anledning av det i motionen uttalade önskemålet att undervisningen
bör meddelas av för ändamålet särskilt utbildade lärare och inte av extraarbetande
poliser eller militär vill utskottet understryka att det enligt
vad utskottet inhämtat inte finns någon militär som bedriver undervisning
i rikspolisstyrelsens centrala kurser. I den regionala och lokala utbildningsverksamheten
medverkar militära instruktörer i begränsad omfattning i försvarsutbildningen.
Detta är påkallat av bl. a. säkerhetsskäl.

Som också motionärerna anför övervägs polisutbildningen av 1975 års
polisutredning, som därvid skall söka åstadkomma att polisutbildningen
bringas i samklang med den utveckling som äger rum i samhället i övrigt.
Enligt utredningens direktiv skall de sakkunniga bl. a. undersöka om viss

1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 27

JuU 1975/76:27

del av den praktiska utbildningsverksamheten kan och bör ske vid institutioner
och organisationer utanför polisväsendet. Utskottet finner det naturligt
att utredningen vid sin allmänna översyn av polisutbildningen även
överväger möjligheterna till annan samordnad utbildningsverksamhet, t. ex.
på det sociala området. Däremot föreligger enligt utskottets mening inte
anledning att uppdra åt utredningen att enligt motionärernas förslag överväga
en överflyttning av polisutbildningen till reguljära undervisningsmyndigheter.
Under hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen ej
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975/76:400
i denna del (yrkande 1 b) och motionen 1975/76:1062 i denna
del (yrkande 3) till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 132 712 000 kr., varav 7 830 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande polisutbildning avslår motionen
1975/76:1089.

2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 28-30) och hemställer

1. att riksdagen till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 24 575 000
kr., varav 17 079 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen medger att radioutrustning till interpolradioverksamheten
beställs till en kostnad av högst 700 000 kr.

3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 30 och 31) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 89 870 000 kr., varav 49 788 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
brott mot rikets säkerhet m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 31
och 32) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 64 900 000 kr.

Motion

I motionen 1975/76:539 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer att den del av säkerhetspolisens organisation,
som innebär registrering och rapportering av politisk verksamhet

JuU 1975/76:27

och inblandning däri, upplöses (yrkande 1) samt att riksdagen beslutar att
anslaget till särskild polisverksamhet under punkten B 4 reduceras i enlighet
härmed (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den
särskilda polisverksamheten från 54 100 000 kr. för innevarande budgetår
till 64 900 000 kr. för budgetåret 1976/77. Ökningen beror till största delen
på automatiska kostnadsökningar.

I motionen 539 framställs yrkanden som går ut på att säkerhetspolisens
fortsatta verksamhet skall ges en närmare angiven begränsad och bestämd
inriktning och alt anslaget till verksamheten skall reduceras med hänsyn
härtill.

1 samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten
har utskottet åren 1971-1975 behandlat motioner med likartade yrkanden
som de nu framförda (se JuU 1971:5 p. 11, JuU 1972:4 p. 5, JuU
1973:6, JuU 1974:11 p. 4 och JuU 1975:9 p. 5). Varje år har motionsyrkandena
under stor politisk enighet avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen.
Utskottet vill särskilt hänvisa till sitt betänkande år 1973, där utskottet
lämnade en ingående redovisning för uppbyggnaden av den polisiära säkerhetstjänsten
i Sverige, för den mot Sverige riktade främmande underrättelseverksamheten,
för inriktningen av säkerhetspolisens arbete, för principerna
för registrering när det gäller medlemmar i politiska organisationer
som har våld på sitt program eller som kan befaras använda våld för sina
politiska syften och för utvecklingen under senare år av anslagen till den
särskilda polisverksamheten.

Utskottet anser i år liksom tidigare att fog uppenbarligen saknas för bifall
till de av motionärerna framförda förslagen.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens anslagsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande registrering av politisk verksamhet m. m.
avslår motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande 1),

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975/76:539
i denna del (yrkande 2) till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 64 900 000
kr.

5. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 5 (s. 32) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 2 775 000 kr.

JuU 1975/76:27

6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkten B 6 (s. 32-36) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 2 026 331 000 kr., varav 446 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975/76:205 av herr Torwald m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och erforderligt lagförslag för att s. k.
medborgarvittnen skall kunna användas vid polisförhör med anhållna eller
häktade personer.

I motionen 1975/76:400 av herr Ahlmark m. fl. (fp) yrkas såvitt nu är
i fråga att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1976/77 för fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten
m. m. anvisar 6 680 000 kr. utöver regeringens förslag avseende 34 polismanstjänster
och 30 andra tjänster (yrkande 1 c).

I motionen 1975/76:1053 av herr Andersson i Edsbro m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att polisbevakningen
vid Arlanda och Landvetter skall utföras av Märsta resp.
Mölndals polisdistrikt och att resp. polisdistrikt tilldelas erforderliga resurser
för att kunna fullgöra sina uppgifter inom berörda flygplatser på ett tillfredsställande
sätt.

1 motionen 1975/76:1059 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) hemställs
att riksdagen begär att regeringen skall verka för att en snabb översyn kommer
till stånd av villkoren för kvarterspolistjänster i syfte att göra dessa
mer attraktiva.

I motionen 1975/76:1062 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
förbudgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 2,3 milj. kr. förhöjt förslagsanslag på 2 028 631 000 kr. för att
inrätta flera tjänster för kvarterspoliser i enlighet med vad som anförts i
motionen (yrkande 1).

I motionen 1975/76:1064 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas såvitt
nu är i fråga att riksdagen beslutar att avslå förslaget att under B 6 Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader skall ingå ett belopp om
18 000 000 kr. för ökning av antalet polismanstjänster (yrkande 1).

I motionen 1975/76:1067 av fru Kristensson (m) yrkas att riksdagen uttalar
att regeringen vid sin fördelning på polisdistrikten av polismanstjänster bör
beakta vad i motionen anförts om förstärkning på narkotikasidan.

I motionen 1975/76:1075 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fru
Fredrikson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om anvisningar
att tillämpa vid polisförhör med minderåriga med beaktande av vad
som anförts i motionen.

JuU 1975/76:27

I motionen 1975/76:1085 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att rikspolisstyrelsen får i uppdrag
att under en försöksperiod få inrätta en särskild narkotikarote! placerad i
södra delen av Stockholms län.

I motionen 1975/76:1086 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) hemställs
att riksdagen uttalar att Huddinge polisdistrikt prioriteras vid fördelning
av nya polismanstjänster för budgetåret 1976/77.

I motionen 1975/76:1092 av herr Werner i Malmö (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag till upprustning av personalvården
inom polisen.

I motionen 1975/76:1097 av herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder syftande till att dold trafikövervakning
från polisens sida inte skall vara tillåten utom vid spaning efter grövre brottslingar.

I motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas under hänvisning
till motivering i motionen 1975/76:1979 såvitt nu är i fråga att
riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 028 541 000 kr., varav
466 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (yrkande 3), att
riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i enlighet med vad som anförts
i motionen 1979 för att fl till stånd särskilda ansvarsområden för polismän
på landsbygden (yrkande 5) och att riksdagen begär att regeringen lägger
fram en plan för förstärkning av polisen i enlighet med vad som anförts
i motionen 1979 (yrkande 6).

1 motionen 1975/76:2082 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) hemställs
under hänvisning till motivering i motionen 1975/76:2080 att riksdagen
hos regeringen begär förslag till förstärkta resurser inom polisen för att bekämpa
narkotikasmugglingen (yrkande l)och som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen 2080 om ytterligare initiativ i internationella
sammanhang för att åstadkomma ett samordnat och effektivt
bekämpande av handeln med narkotika (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens förslag innefattar medel för inrättande av 420 nya tjänster
inom den lokala polisorganisationen, varav 300 polismanstjänster och 120
tjänster för annan personal. Av de föreslagna polismanstjänsterna avses 230
för övervakningstjänst och trafikövervakningsverksamhet. Av dessa 230
tjänster beräknas ett 30-tal för kvarterspolisorganisationen. För spaningsoch
utredningsverksamhet beräknas 70 nya tjänster. Av dessa avses ett
antal för utredning av främst narkotikabrott och skattebrott. Tjänsterna för
annan personal än polispersonal är i första hand avsedda som ersättning
för de tjänster som tidigare funnits inrättade på s. k. vakansmedel.

I motionen 400 yrkas för en fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksam 1**

Riksdagen 1975/76. 7 sam!. Nr 27

JuU1975/76:27

heten m. m. en höjning av anslaget utöver regeringens förslag med 6 680 000
kr. utgörande medel för 34 polismanstjänster och 30 andra tjänster.

Kvarterspolisverksamheten berörs även i motionen 1059, där det hemställs
att riksdagen skall begära att regeringen verkar för att en snabb översyn
kommer till stånd av villkoren för kvarterspolistjänster i syfte att göra dem
mer attraktiva.

I motionen 1062 yrkas én höjning av anslaget med 2,3 milj. kr. motsvarande
medel för 34 polismanstjänster utöver regeringens förslag. Tjänsterna
bör enligt motionärerna inrättas som kvarterspolistjänster.

1 motionen 1998 yrkas en höjning av anslaget med 2 210 000 kr. motsvarande
medel för lönekostnader m. m. till 34 polismanstjänster utöver
regeringens förslag.

1 motionen 1064 yrkas avslag på regeringns förslag om anvisning av medel
för 300 nya polismanstjänster (yrkande 1). Medlen bör enligt särskilt yrkande
i motionen användas för att inom kriminalvården förstärka frivårdens resurser
på olika områden. Sistnämnda yrkande behandlas av utskottet i samband
med ställningstagandena till regeringens förslag till medelsanvisning
till kriminalvården (JuU 1975/76:28).

Yrkandena om ytterligare medelsanvisning i motionerna 400, 1062 och
1998 utgår från rikspolisstyrelsens äskanden som innebär att - utöver vad
regeringens förslag medger - 34 polismanstjänster och 30 tjänster för annan
personal kan inrättas. I anslutning till yrkandena görs i samtliga motioner
uttalanden som innebär att kvarterspolisverksamheten måste byggas ut. Vad
beträffar polismanstjänsterna har rikspolisstyrelsen motiverat det begärda
tillskottet främst med det arbetskraftsbortfall som den beslutade arbetstidsförkortningen
inom polisväsendet kommer att medföra. Tjänsterna för annan
personal bör enligt styrelsen användas främst för att anställa ytterligare kontorspersonal
och för att möjliggöra ett fortsatt överförande av arbetsuppgifter
från polispersonal till annan personal.

Utskottet delar motionärernas och rikspolisstyrelsens uppfattning att den
lokala polisorganisationen - bl. a. med hänsyn till verkningarna av beslutad
arbetstidsförkortning - för nästkommande budgetår bör tillföras en förstärkning
med 334 polismanstjänster, dvs. 34 tjänster utöver regeringens förslag.

I fråga om tjänster för annan personal bör regeringens förslag godtas. Det
ökade medelsbehovet kan beräknas till 2,5 milj. kr.

Vid detta ställningstagande avstyrker utskottet bifall till yrkandet om
anslagsminskning i motionen 1064.

När det gäller fördelningen av det ökade antalet polismanstjänster knyter
sig intresset främst till den i motionerna 400, 1059, 1062 och 1998 berörda
kvarterspolisverksamheten. Utskottet, som anser att kvarterspolisverksamheten
är mycket värdefull både från brottsförebyggande synpunkt och för
tillgodoseende av allmänhetens behov av bättre kontakt med polisen, har
tidigare uttalat sig för att antalet tjänster för denna verksamhet skall ökas
(JuU 1973:26 p. 9 och 1975:9 p. 7). Efter hand har också en ökning kommit

JuU 1975/76:27

till stånd, och det kan upplysas att antalet kvarterspolistjänster, som den
1 juli 1974 var 217 fördelade på 23 polisdistrikt, numera uppgår till 267
fördelade på 33 distrikt. I de tre storstadsdistrikten finns f. n. 160 kvarterspolistjänster,
varav 83 i Stockholm, 46 i Göteborg och 31 i Malmö.
Vid ställningstagande till motionsönskemålen bör enligt utskottets mening
beaktas att tendenser till minskad brottslighet kunnat noteras i de områden
där kvarterspolismän verkar.

Mot denna bakgrund vill utskottet på nytt understryka vikten av att övervakningsverksamheten
- bl. a. genom ökad fotpatrullering och en fortsatt
betydande utbyggnad av kvarterspolisverksamheten inte bara i storstadsområden
utan också i landsbygdsdistrikt - ges en sådan inriktning att de
önskvärda och nödvändiga kontakterna med allmänheten främjas. Utskottet
utgår från att regeringen vid fördelningen av de nya polismanstjänsterna
noga överväger angelägenheten av att prioritera behovet av en utvidgad
kvarterspolisverksamhet. Beträffande önskemålet i motionen 1059 om en
översyn av villkoren för kvarterspolistjänsterna - en fråga som också berörs
i motionen 1998 (1979) - kan upplysas att särskilda förhandlingar mellan
vederbörande arbetsmarknadsparter förra året resulterat i viss förbättrad lönesättning
samt att parterna enats om ytterligare förbättringar vid helt nyligen
avslutade nya förhandlingar. Utskottet utgår från att spörsmålet att
göra kvarterspolistjänsterna mera attraktiva kommer att ägnas uppmärksamhet
vid den fortsatta utbyggnaden av kvarterspolisverksamheten.

Utöver vad nu anförts påkallar önskemålen såvitt gäller kvarterspolisverksamheten
i motionerna 400, 1059, 1062 och 1998 inte något uttalande
från riksdagens sida.

När det gäller önskemålet i motionen 1998 om särskilda ansvarsområden
för polismän på landsbygden har utskottet tidigare (JuU 1973:26 och 1975:9)
intagit den ståndpunkten att frågan huruvida sådan verksamhet - utöver
vad som redan förekommer i vissa polisdistrikt - bör komma till stånd
inte bör avgöras av riksdagen. Under hänvisning till bl. a. utbyggnaden av
kvarterspolisverksamheten även på landsbygden har utskottet avstyrkt bifall
till motioner med liknande önskemål som det nu aktuella. Enligt utskottets
uppfattning torde frågan om behovet av den verksamhet motionärerna förespråkar
komma att belysas av 1975 års polisutredning. De sakkunniga
har nämligen enligt sina direktiv att mot bakgrund av den allmänna inriktningen
av polisverksamheten och särskilt behovet av service till allmänheten
studera om den nuvarande lokala polisorganisationen är ändamålsenlig.
Med hänsyn till det anförda och till den satsning på en fortsatt
utbyggnad av kvarterspolisverksamheten även i landsbygdsdistrikt som utskottet
förordat i det föregående påkallas inte någon riksdagens åtgärd i
anledning av det här behandlade yrkandet i motionen 1998.

I motionen 1092 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
utredning och förslag till upprustning av personalvården inom polisen.

JuU 1975/76:27

Personalvården inom polisväsendet bedrivs genom personalvårdssektionen
vid rikspolisstyrelsens personalbyrå och genom en regional personalvårdsorganisation.
Den regionala organisationen utgörs f. n. av sex personalvårdskonsulenter
knutna till den lokala polisorganisationen, varav två
i Stockholms polisdistrikt, en i Göteborgs polisdistrikt och tre i övriga landet.

En väl fungerande personalvårdsverksamhet är enligt utskottets mening
av stor betydelse särskilt inom polisväsendet med dess ofta pressande och
svåra tjänstgöringsförhållanden. Aktuella arbetsuppgifter för personalvårdskonsulenter
inom polisväsendet är anpassningsproblem och frågor om korttids-
och långtidssjukdom hos personalen. Hit hör också betydelsefulla frågor
rörande företagshälsovård, arbetarskydd m. m. enligt den moderna arbetsmiljö-
och sociallagstiftningen. Det är enligt utskottets mening angeläget
att den nuvarande organisationen byggs ut för att motsvara aktuella krav.
De överväganden i detta hänseende som begärs i motionen bör enligt utskottets
mening ankomma på 1975 års polisutredning. Arbetet i denna del
bör bedrivas med skyndsamhet. Utskottet förutsätter att vad utskottet här
uttalat beaktas i polisutredningens arbete. Någon riksdagens åtgärd i anledning
av motionen 1092 erfordras därför enligt utskottets mening inte.

I motionen 1998 yrkas att regeringen skall lägga fram en plan för förstärkning
av polisen. 1 anledning av ett motionsyrkande vid 1975 års riksmöte
om ny treårsplan för förstärkning av polisväsendet uttalade utskottet att
det enligt dess mening borde överlåtas åt regeringen att ta ställning till
frågan om lämpligheten av fortsatt långtidsplanering för förstärkningen av
polisverksamheten. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen (JuU
1975:9 p. 7). Utskottet finner ej skäl att i år bedöma frågan annorlunda.
Utskottet avstyrker därför motionen 1998 i denna del.

Motionerna 1067, 1085 och 2082 upptar bl. a. yrkanden om ytterligare
polisinsatser på narkotikaområdet.

I motionen 1067 framhålls att det föreligger ett klart samband mellan
å ena sidan en stor del av de nu allt vanligare inbrotten i bostäder, källare,
vindskontor, automater och kiosker samt å andra sidan narkotikahandeln.
En förstärkning av insatserna på polissidan för spaning och utredning av
narkotikabrott skulle därför enligt motionärerna ha stor effekt från brottsförebyggande
synpunkt. Förstärkning erfordras, framhåller motionärerna,
såväl inom rikskriminalens narkotikarotel som i de narkotikabekämpande
enheterna i polisdistrikten, framför allt där det föreligger ett kontinuerligt
tryck på narkotikamarknaden. Det bör enligt motionärerna övervägas om
det inte i exempelvis Helsingborgs polisdistrikt bör inrättas en särskild narkotikarotel.
Enligt motionsyrkandet bör riksdagen uttala att vad sålunda
anförts bör beaktas av regeringen vid fördelningen av polismanstjänster på
distrikten.

1 motionen 1085 uttalas att narkotikaproblemet förutom i storstäderna
synes vara svårast i nybyggnadsområdena i dessa städers förorter. Där finns,
framhåller motionärerna, stora ungdomskullar och möjlighet till en skyd -

JuU 1975/76:27

dande anonymitet, vilket lockar narkotikalangarna. Motionärerna nämner
särskilt Handens och Huddinge polisdistrikt och finnér det angeläget att
här och eventuellt i angränsande distrikt pröva nya former i kampen mot
langarna. I detta syfte bör enligt motionärerna rikspolisstyrelsen få i uppdrag
att under en försöksperiod inrätta en särskild narkotikarotel i södra delen
av Stockholms län.

I motionen 2082 (2080) yrkas att riksdagen skall begära förstärkta resurser
för att bekämpa narkotikasmugglingen. Motionärerna uttalar också att ytterligare
initiativ bör tas i skilda internationella sammanhang för att åstadkommaett
samordnat och effektivt bekämpande av handeln med narkotika.
Uttalandena härom bör enligt motionsyrkandet ges regeringen till känna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med kraftfulla
åtgärder mot den illegala narkotikahanteringen, även om några mer
påfallande förändringar i missbruks- och brottslighetsbilden inte synes ha
inträffat i vårt land under det senaste året. Särskilt angeläget är enligt utskottets
mening att inga ansträngningar skys när det gäller att förhindra
att heroinmissbruket vinner utbredning. Som utskottet framhållit då narkotikaproblematiken
tidigare aktualiserats i riksdagen är det nödvändigt med
åtgärder på mycket bred front, vilka måste fortsätta med all kraft (JuU
1974:33 och 1975:16).

Vad gäller de i motionerna upptagna förslagen om ökade polisiära insatser
vill utskottet erinra om de mycket betydande satsningar vad gäller polisverksamheten
som beslutades av 1973 års riksdag och som givetvis innebär
ökade möjligheter i kampen mot narkotikabrottsligheten, även om antalet
polismän med uppgift att enbart eller till huvudsaklig del ägna sig åt narkotikabrottsligheten
hållits relativt konstant. Det bör också erinras om att
lagen om telefonavlyssning vid förundersökning vid grovt narkotikabrott
ger polisen möjlighet att efter domstols medgivande i vissa fall använda
telefonavlyssning som komplement till de vanliga spaningsmetoderna vid
bekämpandet av den grova narkotikabrottsligheten. Telefonavlyssning som
spaningsmetod kräver självfallet avsevärt mindre polisiära resurser än konventionella
spaningsmetoder. Lagens giltighetstid har senast förlängts
t. o. m. utgången av juni månad i år.

Beträffande önskemålen om inrättande av särskilda narkotikarotlar vill
utskottet erinra om att sådana rotlar finns, förutom i Stockholm (vid rikskriminalen),
i Göteborgs och Malmö polisdistrikt. I övriga delar av landet
kan vid behov bildas tillfälliga s. k. narkotikarotlar eller göras andra arbetskraftsförstärkningar
genom omplacering av personal. Så har också skett
genom länspolischefernas försorg med anlitande av personal från de olika
polisdistrikten i länet och i vissa fall också från rikskriminalen. En tillfällig
narkotikarotel finns f. n. i vardera Skaraborgs och Jönköpings län samt planeras
i Älvsborgs län. I bl. a. Huddinge polisdistrikt, som särskilt nämns
i motionen 1085 och där enligt vad utskottet inhämtat situationen f. n.
är utomordentligt besvärlig, har helt nyligen personalen tillfälligt förstärkts

JuU 1975/76:27

med fem polismän från andra distrikt och en från rikskriminalen. Utskottet
förutsätter att rikskriminalen och länspolischeferna noga beaktar behovet
av liknande förstärkningar på andra orter där narkotikabrottsligheten inte
kan bemästras av polispersonalen i distriktet i fråga. Utskottet utgår också
från att sådana orter prioriteras vid fördelningen av de nya tjänster som
inrättas den 1 juli 1976 och av vilka ett antal, som förut nämnts, är avsett
för utredning av narkotikabrott. Anledning för riksdagen att i vidare mån
uttala sig om prioritering av särskilda distrikt föreligger inte.

Beträffande yrkandet i motionen 2082 om ytterligare initiativ på det internationella
planet vill utskottet hänvisa till betänkandena JuU 1974:33
och JuU 1975:16, där utskottet givit en rad exempel på svensk medverkan
i internationellt samarbete såväl på konventions- och lagstiftningsplanet som
i fråga om rent konkreta polisiära och liknande insatser. Även problematiken
rörande kontrollen av det svenska luftrummet har belysts där. Sammanfattningsvis
uttalas i betänkandena att problemen i fråga om kampen mot
den internationella brottsligheten sedan en lång följd av år varit föremål
för en betydande uppmärksamhet från svensk sida och att det är en klart
uttalad svensk målsättning att även i fortsättningen initiera och aktivt verka
för ett internationellt samarbete på detta område. Under hänvisning härtill
fann utskottet inte skäl till någon åtgärd från riksdagens sida med anledning
av de då aktuella motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.

Under den tid som förflutit efter nyssnämnda överväganden har inte
inträffat några omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande
till nu ifrågavarande motionsyrkande. Med anledning av uttalandet i motionen
2080 om den nederländska regeringens bristande intresse för narkotikapolitiken
vill utskottet endast tillägga att ett regeringsförslag innebärande
bl. a. skärpt lagstiftning beträffande handeln med narkotika i dagarna
prövats i det nederländska parlamentet.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
2082.

Vad utskottet ovan anfört om att det ej föreligger anledning för riksdagen
att i vidare mån uttala sig om prioritering av särskilda distrikt vid fördelningen
av nya polismanstjänster är också tillämpligt vid bedömningen
av önskemålet i motionen 1086 om prioritering av Huddinge polisdistrikt.
Motionen bör därför ej föranleda något riksdagens yttrande utöver vad som
anförts i anledning av motionerna om inrättande av särskilda narkotikarotlar
m. m.

I motionen 205 framställs önskemål om utredning och lagförslag för att
s. k. medborgarvittnen skall kunna användas vid polisförhör med anhållna
och häktade.

Frågan om förhörsvittnen (medborgarvittnen) vid förundersökning i brottmål
har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen (se JuU
1972:7, rskr 121, JuU 1974:8, rskr 130, och JuU 1975:9 p. 1). Som utskottet

JuU 1975/76:27

anförde förra året ankommer det på 1975 års polisutredning att behandla
frågan. Motionen ger därför inte anledning till någon riksdagens åtgärd. Utskottet
vill nu liksom förra året framhålla att spörsmålet inte minst med
hänsyn till tidigare riksdagsskrivelser i ärendet bör behandlas med skyndsamhet.

En annan fråga rörande ordningen vid polisförhör tas upp i motionen
1075. Motionärerna efterlyser anvisningar att tillämpa vid polisförhör med
minderåriga som begått brott.

Särskilda föreskrifter för polisens handlande i fall där den misstänkte är
under 15 år ges i rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen. Enligt
dessa föreskrifter får polisman rikta sådan fråga till barnet som oundgängligen
krävs för ställningstagande till om barnet har begått gärningen. Däremot
får förhör i egentlig mening inte hållas med barnet utom i vissa särskilt
angivna situationer. Det skall här vara fråga om fall då man vill utröna
om någon som har uppnått straffbarhetsåldern är delaktig eller då man vill
efterforska gods som någon har åtkommit genom brottet eller då det annars

- t. ex. vid anlagd brand - är av särskild vikt att få uppgifter av barnet
om gärningen och dessa uppgifter inte kan fås på annat sätt. I de nu angivna
fallen får förhör med barnet inte äga rum utan att undersökningsledaren
särskilt har medgett det. Enligt föreskrifterna bör vårdnadshavaren vara
närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen. Innan
förhöret hålls, skall vidare förhörsledaren underrätta barnavårdsnämnden
så att nämnden kan närvara genom ombud. Förhöret skall ske så att det
inte uppkommer fara för att barnet tar skada. Det skall noga ses till att
uppseende inte väcks kring förhöret.

Spörsmålet om förfarandet vid polisförhör med barn under 15 år var föremål
för en frågedebatt i kammaren den 23 oktober 1975 och har också
uppmärksammats av JO i årets ämbetsberättelse.

I frågedebatten uttalade chefen för justitiedepartementet bl. a. att polisens
spaningsarbete när det gäller brott begånget av barn under 15 år bör bedrivas
med varsamhet. Måste förhör med barnet äga rum, bör enligt departementschefen
valet av plats för förhöret övervägas noga, och om barnet går i skola
bör man så långt möjligt undvika att förlägga förhöret till skolan eller att
hämta barnet därifrån under skoltid. Enligt departementschefen är det viktigt
att gällande föreskrifter iakttas noga i polisens dagliga arbete. Departementschefen
nämnde också att rikspolisstyrelsen överväger att i samråd med skolöverstyrelsen
och socialstyrelsen utfärda ytterligare anvisningar. Något initiativ
från regeringens sida syntes därför enligt departementschefen inte
vara påkallat.

JO konstaterade att några närmare föreskrifter, anvisningar eller råd om
hur det lämpligen bör tillgå från polisens sida när underåriga utfrågas inte
har lämnats centralt från rikspolisstyrelsen. Med hänsyn härtill och till att
avfattningen av förundersökningskungörelsens och rättegångsbalkens hit -

JuU 1975/76:27

hörande regler enligt JO inte kunde anses lämna all den ledning som syntes
erforderlig och även med hänsyn till vad han erfarit om innehållet i förekommande
undervisningslitteratur rörande underrättelser från polisens
sida till barnavårdsnämnd, "målsman, skola eller annan" fann han det lämpligt
att ge rikspolisstyrelsen kännedom om de aktualiserade frågeställningarna.
Enligt JO:s mening syntes behov föreligga av att råd och anvisningar
på området utges centralt och i samråd med socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Från rikspolisstyrelsen har utskottet inhämtat att spörsmålet om utfärdandet
av råd och anvisningar i det i motionen 1075 berörda hänseendet
f. n. övervägs av en särskild arbetsgrupp inom styrelsen. 1 arbetsgruppen
ingår företrädare för socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Eftersom syftet
med motionen således är tillgodosett, saknas skäl till någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen.

1 motionen 1097 begärs att riksdagen hos regeringen skall anhålla om
åtgärder syftande till att dold trafikövervakning från polisens sida inte skall
vara tillåten utom vid spaning efter grövre brottslingar. Motionären vänder
sig mot användandet av civila polisbilar med traffipaxanläggning, vilket
sägs framkalla irritation och kunna provocera bilisten att köra fortare än
hastighetsbestämmelserna medger.

Till en början vill utskottet i linje med motionärens inställning konstatera
att det råder allmän enighet om att polisverksamheten i princip skall ske
fullt öppet. Av naturliga skäl kan denna princip inte upprätthållas fullt ut.

Traffipaxanläggning, som särskilt berörs i motionen, är en fotoanläggning
som monteras i bilar utan polismarkering. Enligt rikspolisstyrelsens anvisningar
för användandet av traffipaxanläggning (FAP 331-2,
gällande fr. o. m. den 20 oktober 1970) är sådan anläggning avsedd att användas
huvudsakligen vid övervakning av grova trafikbrott och i sådana
fall, där svårighet föreligger att på annat sätt ordna effektiv övervakning
av bestämmelser som är viktiga för trafiksäkerheten.

Vid sidan härav bör nämnas att 1975 års polisutredning enligt sina direktiv
har att undersöka om polisens arbetsmetoder är anpassade till ett modernt
samhälles krav och värderingar. Enligt vad utskottet erfarit har utredningen
börjat sitt arbete med en bred kartläggning av polisverksamheten. Som ett
led i denna kartläggning har utredningen nyligen till ett stort antal polisstyrelser
utsänt en enkät. När det gäller frågor om trafikövervakning begär
utredningen i enkäten besked om förhållandet mellan å ena sidan övervakning
med civilklädd personal och ”civila” fordon å andra sidan övervakning
med uniformerad personal och "polismålade” fordon. Utredningen
efterlyser också motivet för den i vederbörande polisdistrikt tillämpade avvägningen
mellan de båda övervakningsmetoderna.

Som framgår av det anförda övervägs motionsspörsmålet av 1975 års polisutredning.
Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1097

JuU1975/76:27

är därför enligt utskottets mening inte påkallad. Utskottet avstyrker bifall
till motionen.

I motionen 1053 tas upp frågan om polisverksamheten på våra storflygplatser.
Enligt motionärerna bör riksdagen uttala att polisbevakningen vid
Arlanda och Landvetter skall utföras av Märsta resp. Mölndals polisdistrikt
och att dessa polisdistrikt tilldelas erforderliga resurser för att tillfredsställande
kunna fullgöra sina uppgifter inom flygplatserna.

Frågan om polisverksamheten på våra största flygplatser har diskuterats
under en följd av år (se JuU 1974:36 och JuU 1975:9 p. 1). År 1974 konstaterade
utskottet att den fortgående ökningen av flygtrafikens omfattning
i förening med ökade tendenser till en allt allvarligare internationell brottslighet
riktad mot den civila luftfartens säkerhet motiverade en översyn av
organisations-, effektivitets- och samordningsfrågorna vid våra storflygplatser.
I linje härmed anslöt sig utskottet förra året till den av departementschefen
i propositionen 1975:1, bilaga 4, uttalade uppfattningen att polisverksamheten
vid Arlanda och den nya flygplatsen Landvetter bör läggas
under vederbörande storstads polisdistrikt. Med anledning av vissa motionsuttalanden
underströk utskottet att det måste anses omöjligt för Märsta
och Mölndals polisdistrikt att med sina begränsade personalresurser klara
tillfälliga toppar i flygtrafiken och på ett tillfredsställande sätt möta inträffade
oväntade händelser. Att låta personal från andra polisdistrikt än det som
svarar för polisverksamheten vid flygplatsen tjänstgöra där ansåg utskottet
i likhet med departementschefen vara till nackdel för polisverksamheten

i dessa distrikt. Vid en överföring av ansvaret för polisverksamheten till
vederbörande storstads polisdistrikt skulle enligt utskottets mening denna
olägenhet försvinna. Utskottet framhöll också att man samtidigt skulle nå
en från personaladministrativa utgångspunkter ändamålsenlig organisation
med erforderlig flexibilitet men också stadga i organisationen. Utskottet
förordade att den nya ordningen beträffande Arlanda skulle träda i kraft
den 1 november 1976.

De olika frågor - delvis berörda i den föreliggande motionen - som aktualiseras
av en överflyttning av polisverksamheten i enlighet med statsmakternas
uttalanden förra året har såvitt gäller Arlanda utretts inom rikspolisstyrelsen
på regeringens uppdrag. Utredningen innehåller förslag till
nödvändiga ändringar i polisdistriktsindelningen och andra åtgärder för
genomförandet som kräver beslut av regeringen. Utredningen övervägs f. n.
av regeringen.

Som framgår av det anförda har önskemålet i motionen 1053 att polisbevakningen
vid Arlanda och Landvetter skall utföras av det lokala polisdistriktet
övervägts av statsmakterna förra året. Enligt utskottets mening
har inte förebragts skäl att frångå den då intagna ståndpunkten att ansvaret
för polisverksamheten bör överföras till vederbörande storstads polisdistrikt.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

JuU1975/76:27

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
regeringens förslag och i anledning av motionen 1975/76:400

1 denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1062 i denna del
(yrkande 1) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande
3) samt med avslag på motionen 1975/76:1064 i denna del
(yrkande 1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av

2 028 831 000 kr., varav 466 556 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande kvarterspolisverksamheten avslår motionen
1975/76:400 i denna del (yrkande 1 c), motionen
1975/76:1059, motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande
1) och motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 3), allt
i den mån de icke tillgodosetts genom vad utskottet ovan anfört
och hemställt,

3. att riksdagen beträffande ansvarsområden för polisman på
landsbygden avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande

5),

4. att riksdagen beträffande personalvården inom polisväsendet
avslår motionen 1975/76:1092,

5. att riksdagen beträffande plan för personalförstärkning inom polisväsendet
avslår motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande

6),

6. att riksdagen beträffande narkotikabrottsligheten m. m. avslår
motionerna 1975/76:1067, 1975/76:1085 och 1975/76:2082,

7. att riksdagen beträffande personalförstärkning i Huddinge polisdistrikt
avslår motionen 1975/76:1086,

8. att riksdagen beträffande medborgarvittnen avslår motionen
1975/76:205,

9. att riksdagen beträffande polisförhör med barn avslår motionen
1975/76:1075,

10. att riksdagen beträffande dold trafikövervakning avslår motionen
1975/76:1097,

11. att riksdagen beträffande polisverksamheten vid Arlanda och
Landvetter avslår motionen 1975/76:1053.

7. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Regeringen har under punkten
B 7 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 18 600 000
kr., varav 3 645 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1975/76:27

Motioner

I motionen 1975/76:1062 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas såvitt nu är i
fråga att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 18 800 000 kr. (yrkande 2).

1 motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är
i fråga att riksdagen anvisar 18 770 000 kr., dvs. ett i förhållande till regeringens
förslag med 170 000 kr. förhöjt anslag (yrkande 4).

Förslagen i motionerna bygger på motionärernas ställningstaganden till
frågan om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen. Under
punkten 6 ovan har utskottet förordat inrättandet av ett större antal tjänster
än regeringen föreslagit. I följd härav bör också utrustningsanslaget räknas
upp. Det ökade medelsbehovet kan beräknas till 180 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens
förslag samt i anledning av motionen 1975/76:1062
i denna del (yrkande 2) och motionen 1975/76:1998 i denna
del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen: Utrustning för
budgetåret 1976/77 anvisare» reservationsanslag av 18 780 000
kr., varav 3 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. Statens kriminaltekniska laboratorium m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 8-B 10 (s. 38-41) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av
8 630 000 kr.,

2. till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1976

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Johansson i Växjö (c). Jönsson i Malmö (s). Westberg i Ljusdal (fp). Nygren
(s), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby (s). Lövenborg (vpk), fru Wiklund
(c), fru André (c), herr Lundgren (s), fru Lindquist (m) och herr Raneskog
(c).

JuU 1975/76:27

Reservationer

1. vid punkten I (Rikspolisstyrelsen)

av herr Lövenborg (vpk), som beträffande polisutbildning anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Som
också” och slutar på s. 4 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att starka skäl dock talar för att frågan om
en överflyttning av polisutbildningen till reguljära undervisningsmy ndigheter
åter prövas.

Det förefaller därför lämpligt att 1975 års polisutredning ges i uppdrag
att pröva frågan i enlighet med motionärernas förslag. Utredningen har bl. a.
att överväga polisutbildningen och söka åstadkomma att den bringas i samklang
med den utveckling som äger rum i övrigt. Med den målsättningen
kan man inte gå förbi den fråga som tas upp i motionen 1089. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att starka skäl talar för att polisutbildningen
flyttas från rikspolisstyrelsen till en fristående organisation med egen styrelse
och inordnas under skolöverstyrelsen i vad det gäller grundutbildningen
och under universitetskanslersämbetet i vad avser polisbefäls- och polismästarutbildningen.

1975 års polisutredning har bl. a. att överväga om utbildningen är rätt
avvägd. Det uppdraget bör lämpligen vidgas till att också omfatta frågan
om överflyttning av polisutbildningen till reguljära undervisningsmyndigheter
så att denna i vad gäller huvudmannaskapet blir jämställd med andra
former av undervisning och yrkesutbildning. Utskottet tillstyrker med det
anförda bifall till motionen 1089.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande polisutbildning med bifall till motionen
1975/76:1089 hos regeringen hemställer att 1975 års polisutredning
får i uppdrag att överväga en överflyttning av polisutbildningen
från rikspolisstyrelsen till reguljära undervisningsmyndigheter.

2. vid punkten 4 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)

av herr Lövenborg (vpk), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Regeringens
anslagsframställning" och slutar med ”regeringens anslagsberäkning" bort
ha följande lydelse:

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den
särskilda polisverksamheten från 54 100 000 kr. för innevarande budgetår
till 64 900 000 kr. för budgetåret 1976/77. Utskottet anser detta vara en
anmärkningsvärd höjning mot bakgrund av den förändrade inriktning som

JuU 1975/76:27

det uppges att säkerhetspolisen fått under senare år. Det försäkras att den
politiska åsiktsregistreringen har upphört och att den omfattande övervakningen
av den politiska vänstern skulle ha upphört. Trots alla försäkringar
står det emellertid klart, att åsiktsregistrering och infiltration i svenska vänsterorganisationer
fortfarande är en faktisk realitet. Som påvisas i motionen
539 visar en rad händelser under senare år att säkerhetspolisen, i stället
för att begränsa sin verksamhet enligt statsmakternas uttalade intentioner,
tvärtom låter den mot vänsterkrafterna riktade verksamheten svälla ut.

I debatten kring säkerhetspolisens verksamhet hänvisar dess försvarare
ofta till det betryggande i att rikspolisstyrelsen har ett inslag av representanter
från riksdagen. Denna representation kan emellertid enligt utskottets mening
knappast anses utgöra tillräcklig garanti mot en felaktig inriktning eller övergrepp
av skilda slag. Riksdagens insyn utövas enbart av representanter för
de partier som redan förut burit ansvaret för tidigare missförhållanden. Vänsterpartiet
kommunisterna har däremot icke medgetts sådan insyn, vilket
ur demokratisk synpunkt icke kan anses tillfredsställande.

1 samband med en allt starkare opinion ansåg regeringen det nödvändigt
att i oktober 1969 utfärda en personalkontrollkungörelse som skulle förhindra
åsiktsregistrering och trakasserier av socialistiskt tänkande människor. I samma
syfte ändrades kungörelsen 1972, men paragraferna är fortfarande så
tänjbara att missbruk kan ske. Så är också fallet. Som exempel härpå hänvisas
i motionen 539 bl. a. till den skandalösa telefonavlyssningen av en bokhandel,
vilket förhållande avslöjades i mitten av 1975. Som ytterligare exempel
anförs säkerhetspolisens agerande inom sjukvårdsförvaltningen i Göteborg.
Bl. a. den nu nämnda aktiviteten har enligt utskottets mening fått
sådana former, att den måste betraktas som ett synnerligen uppenbart fall
av politisk åsiktsregistrering.

Mot den nu angivna bakgrunden tvingas utskottet konstatera, att regeringens
och riksdagens uttalade intentioner inte lyckats tränga igenom
så att säkerhetspolisens inriktning förändrats. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet, att det finns fog för bifall till de av motionärerna framförda
förslagen. Anslaget till den särskilda polisverksamheten måste sålunda reduceras
i enlighet härmed. Eftersom utskottet saknar erforderligt underlag
för en bedömning av medelsbehovet och anslagets fördelning mellan olika
grenar av säkerhetspolisens verksamhet, finner sig utskottet inte kunna tillstyrka
regeringens föreliggande förslag till medelsanvisning. Behövliga medel
för en i enlighet med vad utskottet anfört reducerad verksamhet får
regeringen begära genom förslag på tilläggsstat. Utskottet förutsätter att anslagsframställningen
därvid underbyggs med preciserade uppgifter angående
säkerhetspolisens fortsatta verksamhet och inriktning i enlighet med de tankegångar
som ovan anförts. I samband därmed måste särskild uppmärksamhet
ägnas frågan om upphörande av all personregistrering grundad på
den registrerades politiska uppfattning.

JuU 1975/76:27

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande registrering av politisk verksamhet
m. m. med bifall till motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande
1) hos regeringen begär att den del av säkerhetspolisens organisation,
som innebär registrering och rapportering av politisk
verksamhet och inblandning däri, upplöses,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
motionen 1975/76:539 i denna del (yrkande 2) avslår regeringens
föreliggande förslag till anslag för budgetåret 1976/77 till
Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m.

3. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)
av herr Lövenborg (vpk), som beträffande medelsberäkningen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”motionen 1064” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning att den lokala polisorganisationen
bör tillföras en förstärkning med 300 polismanstjänster. Polisens
resurser har under den senaste tioårsperioden utvecklats med stor hastighet.
Det har motiverats med ökat antal våldsbrott och andra företeelser. Men
frågan är om man inte lika gärna kan dra en annan slutsats: Utökningen
av antalet poliser är inte den rätta metoden för att minska brottsligheten.

Utskottet anser i överensstämmelse med de synpunkter som anförs i
motion 1064 att de medel som äskas för polisförstärkningar skulle göra
mera nytta om de satsas på frivården och andra förebyggande åtgärder.
Det är grundorsakerna till brottslighet man måste söka undanröja, dvs. felaktig
samhällsplanering, avsaknaden av jämlikhet, arbetslöshet, rigorös
koncentrationspolitik m. m.

Frivården är fortfarande underdimensionerad i vårt land, trots att vikten
av en väl utbyggd sådan omvittnas av allt fler. Utskottet anser mot den
bakgrunden att en annan prioritering av resurserna bör ske och att det därför
finns skäl att tillmötesgå yrkandena i motion 1064. Ifrågavarande anslag
bör i enlighet härmed nedsättas med 18 milj. kr. i förhållande till vad regeringen
föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till motionen
1975/76:1064 i denna del (yrkande 1) och i anledning
av regeringens förslag samt med avslag på motionen
1975/76:400 i denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1062

i denna del (yrkande 1) och motionen 1975/76:1998 i denna
del (yrkande 3) till Lokala polisorganisationen: Föiyaltnings kostnader

för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av

JuU 1975/76:27

2 008 331 000 kr., varav 462 456 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fröken Mattson (s), herrar Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), fru Bergander
(s), herrar Nilsson i Visby (s) och Lundgren (s), som beträffande medelsberäkningen
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”2,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens och rikspolisstyrelsens uppfattning att en förstärkning
av den lokala polisorganisationen bör komma till stånd. Utskottet
finner emellertid med beaktande av de förstärkningar som tillförts polisorganisationen
under de senaste tre åren och med hänsyn till det budgetpolitiska
läget att förstärkningen, såvitt avser antalet polismanstjänster, bör
stanna vid de av regeringen föreslagna 300 nya tjänsterna. Också i fråga
om tjänster för annan personal bör regeringens förslag godtas. Utskottet
avstyrker därför såvitt avser antalet tjänster bifall till de här behandlade
yrkandena i motionerna 400, 1062 och 1998.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975/76:400 i
denna del (yrkande 1 c), motionen 1975/76:1062 i denna del
(yrkande 1), motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 3)
och motionen 1975/76:1064 i denna del (yrkande 1) till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret

1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 026 331 000 kr., varav
466 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

5. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av herr Westberg i Ljusdal (fp), som beträffande medelsberäkningen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”2,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I fråga om tjänster för annan personal bör organisationen bl. a. som ersättning
för tjänster som tidigare funnits inrättade på vakansmedel och för ett fortsatt
överförande av arbetsuppgifter från polisutbildad personal i enlighet med

JuU 1975/76:27

yrkandet i motionen 400 tillföras 150 tjänster, dvs. 30 tjänster utöver regeringens
förslag. Det ökade medelsbehovet kan beräknas till 4,5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
regeringens förslag och i anledning av motionen 1975/76:400

2 030 831 000 kr., varav 467 056 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande ansvarsområden
för polisman pd landsbygden anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det”
och slutar med ”motionen 1998” bort ha följande lydelse:

När det gäller önskemålet i motionen 1998 om särskilda ansvarsområden
för polismän på landsbygden har utskottet tidigare (JuU 1973:6 och 1975:9)
intagit den ståndpunkten, att frågan huruvida sådan verksamhet - utöver
vad som redan förekommer i vissa polisdistrikt - bör komma till stånd

inte bör avgöras av riksdagen. Utvecklingen gör det emellertid enligt ut skottets

mening nödvändigt att riksdagen nu uttalar att tiden är mogen
för att införa ett system där vederbörande polisman tilldelas ett särskilt
ansvarsområde utan att hans tjänstgöringsförhållanden i övrigt ändras. Ett
sådant system skulle verksamt kunna bidra till ökad effektivitet inom polisväsendet
och skapa bättre kontakt och över huvud taget ett bättre förhållande
mellan polis och allmänhet. Riksdagen bör därför i enlighet med
önskemålet i motionen begära att regeringen vidtar åtgärder för att få till
stånd särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande ansvarsområden för polisman på landsbygden
med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna

del (yrkande 5) begär att regeringen vidtar åtgärder i enlighet

med vad utskottet anfört för att få till stånd särskilda ansvarsområden
för polismän på landsbygden.

JuU 1975/76:27

7. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande plan för personalfdrstärkning
inom polisväsendel anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I motionen
1998” och slutar med "i denna del” bort ha följande lydelse:

Den år 1973 beslutade treårsperioden för förstärkning av polisväsendet
sträcker sig till utgången av budgetåret 1975/76. 1 motionen 1998 (1979)
yrkas att regeringen skall lägga fram en ny plan för förstärkning av polisen.

Vid sin bedömning av personalbehovet för polisväsendet synes regeringen
numera ha tagit intryck av rikspolisstyrelsens tidigare framförda krav
att hänsyn skall tas till följderna av arbetstidsförkortningen. Någon målmedveten
plan för hur bristen på polispersonal skall täckas har däremot
inte utarbetats.

Utskottet har i det föregående uttalat att den lokala polisorganisationen

- bl. a. med hänsyn till verkningarna av arbetstidsförkortningen - för nästkommande
budgetår bör tillföras en förstärkning med 34 tjänster utöver
regeringens förslag eller med sammanlagt 334 tjänster. Dessa nya tjänster
täcker emellertid inte på långt när bortfallet av arbetskraft på grund av
arbetstidsförkortningen. Detta bortfall uppgår enligt rikspolisstyrelsens senaste
beräkning till totalt 897 årsarbetskrafter.

Rikspolisstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det erforderliga
tillskottet för att täcka arbetskraftbortfallet fördelas på en treårsperiod.

Brottsutvecklingen måste enligt utskottets mening i dag bedömas som
minst lika oroande som då beslutet om den gällande treårsplanen fattades.
Från länsstyrelser och lokala polismyndigheter har också i större utsträckning
än någonsin tidigare inför det kommande budgetåret framställts krav på
fler polismanstjänster. Uppklaringsprocenten är f. n. oroväckande låg. Alarmerande
rapporter har i dagarna lämnats om polisens bristande kapacitet
i Stockholm. Utbyggnaden av kvarterspolisverksamheten, som utskottet enligt
det föregående ställt sig bakom, kräver för att verksamheten ej skall
inkräkta på polisens övriga uppgifter en kraftig förstärkning av antalet polismanstjänster.
För de mindre polisdistrikten gäller generellt att de behöver
förstärkas om verksamheten där skall kunna hållas på en tillfredsställande
nivå. Ytterligare skäl till inrättande av fler polismanstjänster utgör enligt
utskottets mening behovet av en fortsatt satsning på skolundervisning i
lag och rätt under medverkan av polismän liksom polismäns deltagande
i skilda fritidsaktiviteter bland barn och ungdom. De nämnda verksamheterna
får enligt utskottets mening antas ha stor brottspreventiv effekt
och grunda ett förtroendefullt förhållande mellan ungdomen och polisen.

Kravet på en fortsatt förstärkning av polisväsendet är således enligt utskottets
mening i hög grad motiverat. För förstärkningen är det enligt utskottet
erforderligt med en plan i enlighet med rikspolisstyrelsens och motionärernas
önskemål. Med en sådan plan vinner man flera fördelar av praktisk
natur. Antagningen av aspiranter kan sålunda anpassas till rekryte -

JuU1975/76:27

ringsunderlaget så att kravet på kvalificerade sökande kan upprätthållas och
rekryteringsverksamheten kan bedrivas planenligt. Belastningen på utbildningsorganisationen
bli relativt konstant. Vidare kan budget- och planeringsarbetet
på olika nivåer bedrivas inom en fastställd ram och begränsas
till en bedömning av var de fastställda personalförstärkningarna skall sättas
in. Härigenom sparas åtskilligt arbete och personalen kan utnyttjas för andra
arbetsuppgifter såsom rationaliserings- och inspektionsverksamhet.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att en ny plan för förstärkning
av polisväsendet bör framläggas i enlighet med motionärernas
förslag. Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 1998 i nu berörd
del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande p/an för personalförstärkning inom polisväsendet
med bifall till motionen 1975/76:1998 i denna
del (yrkande 6) begär att regeringen lägger fram en plan för
förstärkning av polisen i enlighet med vad utskottet anfört.

8. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m), herr Westberg (fp) och fru Lindquist (m), som beträffande
narkotikabrottsligheten m. m. anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 12 med ”motionen 2082” bort ha följande lydelse:

Läget på narkotikaområdet är enligt utskottets mening i dag ytterst oroande
med hänsyn framför allt till att heroinet nu fått fotfäste i vårt land.
Heroinet är särskilt farligt genom att det leder till snabb tillvänjning och
genom att möjligheterna till avvänjning är begränsade. Vidare är riskerna
för överdosering stora och spridningseffekten större än i fråga om andra
narkotiska medel. Slutligen underlättas den illegala handeln av att heroinet
är lätt att smuggla.

Av rikspolisstyrelsens petita framgår att arbetet med narkotikabrottsligheten
blivit mer personalkrävande genom brottslingarnas ökade försiktighet
och väl genomtänkta arbetsmetoder. Införseln och distributionen ligger numera
huvudsakligen i händerna på yrkesförbrytare och kännetecknas av
större förslagenhet än tidigare.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet det nödvändigt att få till
stånd en satsning i kampen mot narkotikan liknande den som genomfördes
år 1969 och som uppenbarligen hade mycket stor effekt. Enbart polisiära
insatser hjälper emellertid inte om man vill komma till rätta med narkotikabrottsligheten
utan det måste som motionärerna framhåller bli fråga
om åtgärder på bred front. På vårdsidan måste sättas in åtgärder som syftar
till att åstadkomma en effektiv rehabilitering av de vårdbehövande narkomanerna.
Lyckas man därmed finns anledning räkna med att efterfrågan

JuU 1975/76:27

på narkotika minskar och att den svenska marknaden i följd därav blir
mindre lockande förde professionella ligor som enligt vad ovan sagts numera
i huvudsak svarar för den illegala narkotikahandeln i vårt land.

En annan viktig synpunkt är enligt utskottets mening att narkotikabrottsligheten
sedan lång tid tillbaka inte är enbart ett storstadsproblem utan
har spritt sig till praktiskt taget hela landet. Denna utveckling har medfört
ökat arbete för rikskriminalens narkotikarotel som tvingas medverka i spanings-
och utredningsarbeten på vitt skilda håll inom landet. För sådana
insatser är rikskriminalens resurser helt otillräckliga. Som framhålls i motionerna
erfordras förstärkningar också i de olika polisdistrikten om kampen
mot narkotikabrottsligheten skall kunna bli framgångsrik. F. n. är det, som
framhålls i motionen 1067, i hela landet endast ca 220 polismän som har
till huvudsaklig uppgift att syssla med spaning och utredning av narkotikabrott.
År 1969 var motsvarande siffra ca 550.

De förstärkningar, som utskottet förordar, bör främst sättas in i distrikt
med ett kontinuerligt tryck på narkotikamarknaden och där bör övervägas
att inrätta särskilda narkotikarotlar i enlighet med vad som föreslås i motionerna.
Hit hör t. ex. Helsingborgs polisdistrikt. I andra distrikt där situationen
är särskilt besvärlig - hit hör t. ex. Huddinge polisdistrikt och
vissa polisdistrikt i Östergötlands och Jönköpings län - bör skapas tillfälliga
sådana rotlar eller övervägas förstärkningar i annan form.

Utskottet delar också uppfattningen i motionen 2080 att ytterligare initiativ
erfordras på det internationella planet för att bekämpa narkotikabrottsligheten.
Eftersom ett enskilt land har begränsade möjligheter att hejda utvecklingen,
måste en samverkan äga rum mellan olika berörda länder.

Viktiga uppgifter i ett sådant samarbete är att åstadkomma en harmonisering
av lagstiftningen och att förstärka gränskontrollen. Konkreta åtgärder
i det sistnämnda syftet bör vidtas av polisen och tullen samt den
civila och militära luftbevakningen gemensamt. Regeringen bör i linje med
önskemålen i motionen 2082 ta initiativ till att i internationell samverkan
göra framställningar till de länder där opiumodling förekommer för att om
möjligt begränsa förädlingen och utförseln av förädlad vara. Ett dylikt samarbete
synes lämpligen ske genom FN:s narkotikakommission i Genéve.
När det gäller internationella insatser i större skala från polisens sida i narkotikabekämpande
syfte synes ett svenskt initiativ hos Interpol vara en
lämplig och effektiv väg.

Vad utskottet här i anledning av motionerna 1067,1085 och 2082 anfört bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande narkotikabrottsligheten m. m. med
anledning av motionerna 1975/76:1067, 1975/76:1085 och
1975/76:2082 ger regeringen till känna vad utskottet anfört
i detta hänseende.

JuU 1975/76:27

9. vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av fröken Mattson (s), herrar Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), fru Bergander
(s), herrar Nilsson i Visby (s) och Lundgren (s), som beträffande medelsberäkningen
- under förutsättning av bifall till den vid punkten 6 avgivna
reservationen nr 4 - anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Förslagen
i” och'slutar med ”180 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna bygger på motionärernas ställningstaganden till frågan
om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen.

Under hänvisning till vad utskottet under punkten 6 ovan anfört och
hemställt beträffande antalet polismanstjänster avstyrker utskottet bifall till
motionerna i nu ifrågavarande delar.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975/76:1062
i denna del (yrkande 2) och motionen 1975/76:1998 i denna
del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen: Utrustning för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 18 600 000
kr., varav 3 645 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

10. Vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av herr Lövenborg (vpk), som beträffande medelsberäkningen - under förutsättning
av bifall till den vid punkten 6 avgivna reservationen nr 3 -anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Förslagen
i”'och slutar med ”180 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna bygger på motionärernas ställningstaganden till
frågan om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen.

Under hänvisning till vad utskottet anfört och hemställt under punkten
6 ovan beträffande antalet polismanstjänster bör anslaget under denna punkt
bestämmas till ett lägre belopp än regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens
förslag och motionen 1975/76:1064 samt med avslag
på motionen 1975/76:1062 i denna del (yrkande 2) och motionen
1975/76:1998 i denna del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 17 400 000 kr., varav 3 400 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

JuU 1975/76:27

Särskilt yttrande

vid punkten 6 moment 11 (polisverksamheten vid Arlanda och Landvetter)

av herrar Polstam (c), Johansson i Växjö (c), Westberg i Ljusdal (fp), fru
Wiklund (c), fru André (c) och herr Raneskog (c):

Önskemålet i motionen 1053 att polisbevakningen vid flygplatserna Arlanda
och Landvetter skall utföras av det lokala polisdistriktet övervägdes
av statsmakterna förra året. Riksdagens majoritet intog då ståndpunkten
att ansvaret för polisverksamheten borde överföras till vederbörande storstads
polisdistrikt.

I en reservation, som justitieutskottets center- och folkpartiledamöter fogade
till utskottets betänkande i ämnet, uttalades på anförda skäl att något
överförande av ansvaret för polisverksamheten inte borde komma till stånd.
I stället borde enligt reservanterna tillses att Märsta och Mölndals polisdistrikt
ges erforderliga resurser för att på tillfredsställande sätt kunna fullgöra
polisuppgifterna på de inom distrikten belägna flygplatserna.

Vi vidhåller i princip den uppfattningen i frågan som uttalades av reservanterna
förra året. Med hänsyn till det beslut statsmakterna då fattade
och med beaktande av det planerings- och förberedelsearbete som hittills
genomförts i syfte att verkställa det beslutet, anser vi oss emellertid inte
lämpligen böra yrka bifall till motionen 1053.