Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1975/76:JoU33 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande

JoU 1975/76: 33

1975/76: 33

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna
för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner

DRIFTBUDGETEN
Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1975/76:100 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) under
punkterna A 1—A 4 (s. 14—16) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Jordbruksdepartementet ett förslagsanslag av 10 202 000 kr.,

2. till Lantbruksrepresemanter ett förslagsanslag av 1 602 000 kr.,

3. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 1 (s. 17—19) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 24 654 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkten B 2 (s. 19—21)
föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 133 293 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 506 av herrar Petersson i Ronneby och Elmstedt
(båda c) hemställs att riksdagen beslutar att ytterligare en tjänst
som trädgårdsassistent inrättas vid lantbruksnämnderna och placeras vid
lantbruksnämnden i Karlskrona.

U tskottet

I budgetpropositionen gjord beräkning av anslaget till lantbruksnämnderna
föranleder ingen invändning från utskottets sida. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag att 133 293 000 kr. för nästa budgetår
anvisas under denna punkt.

I motionen 506 framlagt förslag om viss förstärkning av resurserna
1 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

till rådgivningen på trädgårdsområdet i Blekinge överensstämmer med
ett förra året till riksdagen motionsledes framfört yrkande. Vid behandlingen
av detta erinrade jordbruksutskottet (JoU 1975: 1, p. 3) om att
riksdagen i samband med omorganisationen av lantbruksnämnderna år
1967 godkände vissa riktlinjer för trädgårdsnäringens organisation.
Dessa innebär att man för att tillgodose trädgårdsnäringens behov har
rådgivare som är specialinriktade på olika ämnesområden. Dessa specialister
betjänar samtidigt flera län, i vissa fall hela landet. De är
främst stationerade i områden dit trädgårdsodlingen är koncentrerad,
vilket har medfört att, såsom nämns i motionen, ett antal tjänster finns
vid lantbruksnämnderna i Malmö och Kristianstad. Utskottet ansåg att
denna stationering borde ge goda möjligheter till kvalificerad rådgivning
även till odlarna i Blekinge. I sammanhanget framhölls vidare att
det, i den mån nuvarande organisation på något håll leder till brister
i rådgivningen till trädgårdsnäringen, ankommer på lantbruksstyrelsen
att överväga vilka åtgärder som i form av omdisposition av personalresurserna
eller eljest är möjliga för att komma till rätta med bristerna.
Utskottet erinrade även om att 1974 års trädgårdsnäringsutredning enligt
sina direktiv hade att överväga bl. a. frågan om dimensioneringen
av resurserna för rådgivningen till trädgårdsnäringen. Vid angivna förhållanden
fann utskottet motionen inte böra föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. Riksdagen följde utskottet härvidlag.

Med anledning av det ånyo framförda yrkandet i ämnet konstaterar
utskottet att föreliggande motion liksom den tidigare inte synes åsyfta
en ändring i rådande principer för organisationen på trädgårdsrådgivningens
område. Som tidigare nämnts ankommer det på lantbruksstyrelsen
att svara för organisationens närmare utformning med utgångspunkt
i angivna principer. Självfallet är det viktigt att rådgivningen
inom ramen för tilldelade resurser organiseras på sätt som bäst gagnar
den svenska trädgårdsnäringens effektivitet och konkurrensförmåga.
Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen och den till styrelsen knutna
rådgivande nämnden i trädgårdsfrågor har sin uppmärksamhet riktad
på denna fråga och vidtar åtgärder så att trädgårdsnäringen i Blekinge
får erforderlig service. Med hänsyn härtill och under hänvisning till att
fortsatta överväganden rörande dimensioneringen av rådgivningsresurserna
är att vänta från 1974 års trädgårdsnäringsutredning föreslår utskottet
att motionen 506 f. n. lämnas utan åtgärd.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 506 utan åtgärd,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 133 293 000 kr.

JoU 1975/76: 33

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 21—22) och hemställer att

riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
4 900 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Regeringen har under
punkten B 4 (s. 22—24) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 37 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1644 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att
riksdagen uppdrar åt regeringen att göra en utvärdering av de miljövårdande
åtgärderna inom jordbruks- och trädgårdsföretag samt att
framlägga förslag om förlängning och utökning av den nu pågående
stödverksamheten från och med budgetåret 1977/78.

I motionen 1975/76: 1688 av herr Josefson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att miljövårdsbidrag till investeringar inom
jordbruks- och trädgårdsföretag vid förbättring av vatten- och luftvården
skall utgå t. o. m. 1978/79.

I motionen 1975/76: 1691 av herr Kronmark m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar 1. hos regeringen anhålla att motionen överlämnas
till 1972 års jordbruksutredning, 2. att anslaget Bidrag till jordbrukets
rationalisering minskas med 1 milj kr. till 36 milj. kr. för budgetåret
1976/77.

I motionen 1975/76:1741 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar 2. att bidraget till
täckdikning höjs till 50 % av investeringskostnaden.

I motionen 1975/76: 1742 av herr Åsling (c) hemställs att riksdagen
beslutar följande ändring i 31 § Kungl. Maj:ts kungörelse (1967:453)
om statligt stöd till jordbrukets rationalisering:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 § 31 §

För avskrivningslån skall sökan- För avskrivningslån skall sökanden
ställa tillfredsställande säker- den ställa tillfredsställande säkerhet.
Avskrivningslån får dock be- het. Avskrivningslån får dock be -

JoU 1975/76: 33

viljas utan säkerhet, om lånebeloppet
ej överstiger 20 000 kronor eller,
beträffande lån till högre belopp,
om sökanden på grund av sin
ekonomiska ställning har svårigheter
att ställa säkerhet och det är
sannolikt att han skall uppfylla
villkoren för lånet.

viljas utan säkerhet, om lånebeloppet
ej överstiger 50 000 kronor eller,
beträffande lån till högre belopp,
om sökanden på grund av sin
ekonomiska ställning har svårigheter
att ställa säkerhet och det är
sannolikt att han skall uppfylla
villkoren för lånet.

Utskottet

I några motioner föreslås ändrade regler för de bidrag som med medel
från förevarande anslag utgår till jordbrukets rationalisering. Sålunda
förordas bl. a. i motionen 1741, yrkande 2, vidgade bidragsmöjligheter
vid täckdikning främst med hänsyn till förhållandena i norra
Sverige. Mot bakgrund bl. a. av den allmänna prisutvecklingen hemställs
vidare i motionen 1742 om en höjning av den beloppsgräns under
vilken avskrivningslån enligt gällande rationaliseringskungörelse kan
beviljas utan säkerhet.

Frågan om bidragsgivning till miljövårdande åtgärder inom jordbruks-
och trädgårdsföretag tas upp i motionen 1644 vari dels begärs
en utvärdering av hittills vidtagna åtgärder på förevarande område,
dels yrkas på fortsättning av stödverksamheten efter utgången av budgetåret
1976/77, då den av riksdagen fastställda femårsperioden för
ifrågavarande bidragsverksamhet löper ut. Enligt motionärerna talar
bl. a. personella resursskäl för att tiden för miljövårdsstödet till jordbruket
förlängs. Även i motionen 1688 uttalar man sig för en förlängning
av den period under vilken ifrågavarande bidrag skall kunna utgå.

Utskottet vill med anledning av nu redovisade motionsyrkanden hänvisa
till att 1972 års jordbruksutredning, sedan riksdagen hade uttalat
sig härför i anslutning till vissa motioner rörande stödet till jordbrukets
rationalisering (JoU 1974: 6, rskr 1974: 97), år 1974 erhöll tilläggsuppdrag
att göra en förutsättningslös översyn av rationaliseringspolitiken
på jordbrukets område och utformningen av stödet till jordbruket i
norra Sverige. Samtidigt överlämnades till utredningen ett stort antal
motioner i ämnet. De frågor som tas upp i de nyss redovisade motionsyrkandena
innefattas i det uppdrag jordbruksutredningen har, varför
de inte nu bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad gäller skyddet mot miljöstörande utsläpp från jordbruk och
trädgårdsföretag vill utskottet i detta sammahang även fästa uppmärksamheten
på att regeringen den 18 mars 1976 tillsatt en utredning för
att genomföra en översyn av miljöskyddslagen.

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt

JoU 1975/76: 33

kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
m. m. (ändrad senast 1975: 1238), bidrag enligt kungörelsen (1972: 247)
om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölkproduktion, bidrag
till jordbruksföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till
miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårdsföretag samt bidrag
till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond som utfästs
före den 1 juli 1967. Därutöver används anslaget för vissa speciella
ändamål.

I fråga om inre rationalisering har under senare år tillkommit utvidgade
bidragsmöjligheter som tillsammans med ett ökat intresse för investeringar
medfört ett kraftigt ökat medelsbehov. Det ökade behovet
hänför sig främst till miljövårdsbidrag till jordbruket och statsbidrag
till rationaliseringsåtgärder i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen anför i
sin anslagsframställning att det är angeläget från både jordbruks- och
regionalpolitisk synpunkt att investeringsverksamheten i norra Sverige
fortsätter i hög takt. En förbättrad miljövård inom jordbruksföretagen
bedöms också som betydelsefull från allmän synpunkt. Då bidrag till
investeringar av nyssnämnda slag spelar stor roll för investeringsnivån
inom hithörande områden är det enligt styrelsen viktigt att till huvudsaklig
del kunna tillgodose det föreliggande medelsbehovet. Enligt styrelsen
bör den totala bidragsramen för nästa budgetår uppgå till 40
milj. kr., varav 12 milj. kr. bör få disponeras för bidrag till yttre rationalisering
och 28 milj. kr. för bidrag till inre rationalisering och miljövård.

Som redovisas under denna punkt har lantbruksstyrelsen härutöver
begärt att ramen för bidrag till jordbrukets rationalisering för innevarande
budgetår ökas med 4 milj. kr.

I propositionen erinrar föredragande departementschefen om att det
statliga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering huvudsakligen
utgår i form av kreditgarantier. Bidragsgivningen från detta anslag begränsas
i huvudsak till att avse åtgärder som har nära samband med
strukturrationaliseringen. All bidragsgivning till inre rationalisering i
samband med särskild rationalisering samt enligt kungörelsen (1971:
420) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk belastar dock anslaget
Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Med
hänsyn till lantbruksstyrelsens framställningar föreslås att bidragsramarna
under förevarande anslag ökas med 7 milj. kr. till sammanlagt

37 milj. kr., varav 12 milj. kr. bör avse yttre rationalisering och 25
milj. kr. inre rationalisering. Regeringen bör kunna jämka fördelningen
mellan dessa ändamål. För utbetalningar från anslaget beräknar föredraganden
27 milj. kr.

Utskottet vill understryka i det föregående återgivna uttalanden av
lantbruksstyrelsen rörande vikten av en fortsatt bidragsverksamhet på
nu berörda områden. Det bör erinras om att utskottet i betänkandet

JoU 1975/76: 33

1975/76: 32 också förordat en uppräkning av innevarande budgetårs
ram för statsbidrag till jordbrukets rationalisering från 30 till 34 milj.
kr. Med hänsyn härtill anser utskottet att den i budgetpropositionen
gjorda beräkningen för nästa budgetår f. n. bör kunna godtas av riksdagen.

Regeringens förslag under förevarande punkt kan utskottet sålunda
tillstyrka. Ett i motionen 1691 framlagt förslag syftande till viss inskränkning
av bidragsgivningen till samverkansföretag avstyrks i enlighet
härmed. Inte heller i övrigt finner utskottet sistnämnda motion böra
föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad gäller stödet till samverkan
inom jordbruk och trädgårdsnäring vill utskottet erinra om att riksdagen
så sent som föregående år fastställde riktlinjer härför (prop.
1975: 70, JoU 1975: 15, rskr 1975: 182).

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76:1644,

b. 1975/76: 1688,

c. 1975/76: 1741, yrkande 2,

d. 1975/76:1742,

e. 1975/76: 1691, yrkande 1,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag, såvitt nu
är i fråga, på motionen 1975/76: 1691, yrkande 2, medger att
under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 37 000 000 kr.,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag, såvitt i övrigt
är i fråga, på motionen 1975/76:1691, yrkande 2, till
Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 5 (s. 24—25) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 189 000 kr.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Regeringen
har under punkten B 6 (s. 25—27) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti lämnas för
lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån,
driftslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån
till rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar
och ridhästar med sammanlagt högst 340 000 000 kr., varav till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. 14 000 000 kr., till rennäringens ra -

JoU 1975/76: 33

tionalisering m. m. 2 500 000 kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar
500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 623 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 2), 2. att riksdagen vid behandlingen av propositionen
1975/76: 100, bilaga 11, punkt B 6, kreditgarantiramar, beslutar att medge
att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre
rationalisering etc. med sammanlagt högst 372 milj. kr., med den fördelning
som anges i motionen.

Utskottet

Efterfrågan på kreditgarantier har ökat kraftigt under de båda senaste
budgetåren. Särskilt gäller detta för lån till inre rationalisering och driftslån.
Med hänsyn till väntad ökning av efterfrågan redan under innevarande
budgetår behöver enligt föredragande departementschefen det
totala rambeloppet för budgetåret 1976/77 ökas med 37 milj. till 340
milj. kr.

Enligt föredraganden bör budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti beräknas
för lån till yttre rationalisering med 50 milj. kr., för lån till inre
rationalisering med 160 milj. kr., för jordförvärvslån med 42 milj. kr.,
för driftslån med 67 milj. kr., för maskinlån med 4 milj. kr., för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 14 milj. kr., för lån till
rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt till lån för inköp
av avels- och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen bör närmare
kunna bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.

Som redovisas i propositionen har lantbruksstyrelsen i sin anslagsframställning
föreslagit en ökning av det totala ramutrymmet med 69
milj. kr. jämfört med det utrymme som fastställts för budgetåret 1975/
76. Utskottet, som vill erinra om att utskottet i sitt betänkande 1975/76:

32 förordat en uppräkning av ramen för kreditgarantier för jordbrukets
rationalisering för innevarande budgetår med 30 milj. kr., anser sig inte
nu ha anledning frångå föredragandens beräkningar i budgetpropositionen
rörande behovet av kreditgarantiutrymme för nästa budgetår. Regeringens
förslag på denna punkt tillstyrks därför. I överensstämmelse
härmed föreslår utskottet att i motionen 623 framlagt yrkande om bifall
till den av lantbruksstyrelsen begärda utökningen av kreditgarantiramen
lämnas utan åtgärd. Utskottet vill erinra om den möjlighet regeringen
har att, om så senare befinns erforderligt, återkomma till riksdagen
med eventuella förslag i ämnet.

JoU 1975/76: 33

Anslaget bör som anförs i propositionen för nästa budgetår tas upp
med oförändrat 1 milj. kr.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 623, yrkande 2, medger att för budgetåret 1976/
77 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering,
lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån,
lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., lån till
rennäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av
avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 340 000 000
kr., varav till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
14 000 000 kr., till rennäringens rationalisering m. m.

2 500 000 kr. samt till inköp av avelshästar och ridhästar
500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

8. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Regeringen
har under punkten B 7 (s. 28—29) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till särskild
rationalisering med sammanlagt högst 21 000 000 kr.,

2. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1646 av herr Boo m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar 3, att som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande vidgade
bestämmelser angående B-stödet.

I motionen 1975/76: 1684 av herrar Jonasson och Norrby (båda c)
hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar 3. att
som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
vidgade bestämmelser angående B-stödet.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt de särskilda former för stöd till
jordbrukets rationalisering som gäller för norra Sverige, nämligen dels
stöd till särskild rationalisering (SR), dels bidrag till investeringar vid
vissa begränsat utvecklingsbara jordbruk. Dessa stödformer gäller förutom
i Norrland även i Kopparbergs och Värmlands län samt i landskapet
Dalsland.

Enligt motionerna 1646 och 1684 bör det statliga stödet till begränsat

JoU 1975/76: 33

utvecklingsbara jordbruk utvidgas till att omfatta jämväl nytillträdande
jordbrukare, som med nu gällande bestämmelser inte kan komma i fråga
för sådant stöd.

Utskottet vill erinra om att motioner av motsvarande innebörd föregående
år prövades av riksdagen utan att föranleda någon åtgärd med
hänsyn till att de föll inom ramen för 1972 års jordbruksutrednings
uppdrag. Som nämnts i det föregående under punkten 5 fick jordbruksutredningen
år 1974 tilläggsuppdrag att bl. a. göra en översyn av utformningen
av stödet till jordbruket i norra Sverige. Frågan om ett regionalt
jordbruksstöd ingick redan tidigare i utredningens uppdrag. Under hänvisning
till vad nu anförts föreslår utskottet att motionerna 1646 och
1684, såvitt nu är i fråga, lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt, hemställer
utskottet

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1646, yrkande 3,

b. 1975/76: 1684, yrkande 3,

2. medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas till
särskild rationalisering med sammanlagt högst 21 000 000 kr.,

3. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
17 000 000 kr.

9. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 8 (s. 29
—31) och hemställer

att riksdagen till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.

10. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten
B 9 (s. 31—32) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
1 340 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1725 av herr Stjernström (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående premier till uppfödare av nordsvenska hästar.

I motionen 1975/76: 1726 av herr Stjernström (c) hemställs att riksdagen
anhåller hos regeringen om uppsägning av avtalet mellan staten
och hästsportens organisationer i och för införande av viss statlig prövning
av nu gällande avtal mellan staten och sagda organisationer.

JoU 1975/76: 33

I motionen 1975/76: 1743 av herr Åsling m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att ett årligt reservationsanslag å 100 000 kr. måtte ställas
till förfogande i syfte att säkra Hingstuppfödningsanstalten Wångens
existens och därigenom säkerställa produktionen av för i första hand
skogsbruket lämpliga draghästar.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande
organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln.
Största delen av anslaget avses för sistnämnda stöd.

Enligt riktlinjer som godkändes av riksdagen år 1966 (prop. 1966:1
bil. 11 p. C 13, JoU 1966: 1 p. 21, rskr 1966: 9) utgår stödet till hästaveln
till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa
andra kvalitetsbefrämj ande åtgärder. Om den närmare utformningen av
stödet beslutar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Stödet regleras sålunda i kungörelsen (1966: 560) om stöd åt hästaveln,
m. m. samt föreskrifter som lantbruksstyrelsen meddelat. Såsom rådgivande
organ i dessa frågor har till lantbruksstyrelsen knutits en hästavelsnämnd.
Utskottet uttalade förra året (JoU 1975: 1, p. 9) med anledning
av ett motionsyrkande rörande vissa ändringar i premieringssystemet
att det, när som då åtta års erfarenhet av gällande system
förelåg, kunde vara motiverat att utvärdera effekterna av systemet.
Härför talade bl. a. den i viss mån ändrade trenden i utvecklingen i
fråga om antalet hästar i landet som kunnat noteras sedan år 1966.
Utskottet utgick från att lantbruksstyrelsen borde svara för nämnda
utvärdering. Riksdagen gav som sin mening till känna vad utskottet
sålunda anfört.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår den förordade översynen f. n.
inom lanbruksstyrelsen. Ett första resultat av nämnda översyn torde
komma att presenteras innevarande vår. I avvaktan härpå finner utskottet
inte anledning förorda någon särskild åtgärd med anledning av
i motionen 1725 framfört förslag om vissa ändrade regler beträffande
premier till uppfödare av nordsvenska hästar. Det kan tilläggas att det
i det följande under denna punkt omnämnda Aktiebolaget Trav och
Galopp för verksamhetsåret 1975 beslutat utbetala uppfödarpremier till
travsporten, avsedda för såväl varmblodshästar som nordsvenska hästar.

Stödet till uppfödningen av nordsvenska hästar berörs även i motionen
1743 om bidrag till hingstuppfödningsanstalten Wången. I motionen
hemställs att ett årligt reservationsanslag av 100 000 kr. ställs till förfogande
för att säkra anstaltens existens och därigenom säkerställa
produktionen av för i första hand skogsbruket lämpliga draghästar.

Frågan om stöd till hingstuppfödningsanstalten Wången har tidigare
vid innevarande riksmöte varit föremål för riksdagens behandling. Där -

JoU 1975/76: 33

vid redovisades (JoU 1975/76:11) att från reservationsanslaget Befrämjande
av husdjursaveln m. m. enligt de av riksdagen år 1966 fastställda
riktlinjerna för stödet till hästaveln årligen bl. a. utgått visst bidrag till
verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten Wången, för det dåvarande
100 000 kr. per år. Utskottet framhöll att hingstuppfödningsanstalten
enligt dess mening alltjämt hade en angelägen uppgift att fylla,
och att den därför i fortsättningen borde kunna påräkna statligt stöd.
Utskottet erinrade i samband härmed om att riksdagen våren 1975 vid
behandlingen av förslag till riktlinjer för energihushållningen betonade
angelägenheten av att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammades
av berörda myndigheter och organ, önskemålet härom
underströks av riksdagen i en framställning till regeringen (prop. 1975:
30, NU 1975:30, rskr 1975:202). Riksdagens beslut hade den 3 juli
1975 av regeringen getts lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen till känna.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört och med hänsyn jämväl till
den positiva inställning till hithörande frågor som riksdagen nyligen
hade gett uttryck åt förutsatte utskottet att regeringen och berörda
myndigheter vidtog erforderliga åtgärder för att bereda hingstuppfödningsanstalten
Wången tillfredsställande möjligheter att fortsätta sin
verksamhet. Någon anledning för riksdagen att i dåvarande sammanhang
gå närmare in på frågan ansåg utskottet inte föreligga. Riksdagen
delade utskottets uppfattning och ansåg en i ärendet behandlad motion
besvarad med vad utskottet anfört.

Med anledning av den nu väckta motionen i ämnet vill utskottet
nämna att bidraget till Wången i år höjts till 125 000 kr. I överensstämmelse
med sin tidigare deklarerade uppfattning hälsar utskottet den
vidtagna åtgärden med tillfredsställelse.

Med hänsyn till vad i ärendet utretts och till tidigare riksdagsuttalanden
i frågan finner utskottet emellertid inte anledning att nu påyrka
någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1743.

Utskottet har funnit lämpligt att under förevarande punkt redovisa
sitt ställningstagande till ytterligare en motion med viss anknytning till
hästaveln, nämligen motionen 1726. I denna yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om uppsägning senast under år 1977 av nu gällande
avtal mellan staten och hästsportens organisationer angående totalisatorverksamheten
vid trav- och galopptävlingar m. m. I motionen anförs
att det enligt avtalet ankommer på Svenska travsportens centralförbund
och Svenska galoppsportens centralförbund att övervaka ifrågavarande
tävlingsverksamhet. Någon möjlighet att påkalla statlig prövning av
beslut som fattats med stöd av bestämmelser i avtalet finns ej. Enligt
motionären kan det sättas i fråga om privata organisationer skall ha
sista ordet i väsentliga frågor som gäller övervakningen av beslut som
fattas på grundval av en monopolställning beträffande totalisatorvadhållningen.
Möjlighet till överprövning exempelvis hos lantbruksstyrelsen
bör enligt motionärens mening övervägas.

JoU 1975/76: 33

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1973 (prop. 1973: 113, JoU
1973:28, rskr 1973:235) godkände nu gällande riktlinjer för totalisatorverksamheten
vid trav- och galopptävlingar. Riksdagen bemyndigade
därvid regeringen att träffa avtal med centralförbunden för trav- och
galoppsporten om inrättande av en central association för totalisatorverksamheten.
Associationen avsågs få formen av ett aktiebolag som
bemyndigades att anordna eller låta anordna totalisatorvadhållning vid
trav- och galopptävlingar. I enlighet med riksdagens beslut har ett bolag,
Aktiebolaget Trav och Galopp, bildats för samordning av totalisatorverksamheten
vid ifrågavarande tävlingar. Enligt det avtal som enligt
vad nyss nämnts träffats för att reglera bolagets verksamhet och som
gäller för tiden den 1 januari 1974 t. o. m. den 31 december 1978,
åligger det bolaget att tillse att formerna för vadhållningen och tävlingsverksamheten
är betryggande. Tillsynen över totalisatorvadhållningen
utövas av riksskatteverket. I bolagets uppgifter ingår vidare att
bl. a. verka för att de inom sporten anställda får tillfredsställande arbetsförhållanden
och utbildning. Styrelsen för bolaget består av åtta
ledamöter, varav regeringen utser fyra, däribland ordföranden. Staten
har sålunda ett avgörande inflytande i bolagets styrelse.

Utskottet vill för sin del framhålla att den omständigheten att sportens
egna organisationer har ansvaret för bl. a. övervakningen av tävlingsverksamheten
inte är något unikt för hästsporten. Vid 1973 års
riksdagsbehandling uttalade också föredragande departementschefen att
enligt hans mening borde organisationerna inom trav- och galoppsporten
ha ett gemensamt intresse av att tävlingsverksamheten i landet bedrivs
på ett sätt som svarar mot publikintresset. Han fann det därför
riktigt att dessa organisationer fick ett ökat ansvar för verksamhetens
bedrivande. Mot detta uttalande hade riksdagen inte något att invända.
Mot bakgrund av vad här anförts finner utskottet inte tillräckliga skäl
att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1726.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot regeringens förslag
under förevarande punkt, hemställer
att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1725,

b. 1975/76: 1726,

c. 1975/76: 1743,

2. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1976/

77 anvisar ett reservationsanslag av 1 340 000 kr.

11. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet samt Bidrag till
statens hingstdepå och stuteri. Utskottet tillstyrker regeringen förslag under
punkterna B 10 och B 11 (s. 32—33) och hemställer

JoU 1975/76: 33

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag
av 350 000 kr.

12. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling. Regeringen har under punkten
B 12 (s. 33—34) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt biskötsel
och växtodling för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 215 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 815 av fru Andersson i Hjärtum och fru Göthberg
(båda c) hemställs att riksdagen till Särskilt stöd åt biskötsel och
växtodling (bil. 11, B 12) för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
315 000 kr.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag med 200 000 kr. till främjande av biskötsel
och med 15 000 kr. till främjande av växtodling. Anslagsposten
till främjande av biskötsel används till utbildning av bitillsynsmän, försök
med vandringsbiskötsel, undersökningar om binas utnyttjande i pollineringen
m. m. samt till bidrag åt Sveriges biodlares riksförbund. I propositionen
föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat
belopp.

I motionen 815 hemställs om en ytterligare anslagsanvisning under
denna punkt av 100 000 kr. I motionen erinras om binas oumbärlighet
när det gäller pollinering av för människan och djurriket livsviktig växtlighet
och om deras värde som känsliga indikatorer för olika slags giftstoff
m. m. Motionärerna påpekar att bina mer och mer utnyttjas som
provtagare i luftvårdens tjänst och därigenom i framtiden kommer att få
en ännu större betydelse än nu. De svenska biodlarna har trots detta
svårt att ta ut erforderliga priser för honungen då de har att möta hård
konkurrens utifrån. Enligt motionärerna är det en viktig fråga inom den
svenska binäringen att kunna hålla de ursprungliga raserna rena i deras
naturliga utbredningsområden. Ett stort steg i svensk biodlings utveckling
är enligt motionen startandet av en avelsstation för bin i Sveriges
biodlares riksförbunds regi. Den begärda anslagsuppräkningen skulle ge
riksförbundet möjlighet att genomföra projektet.

Utskottet vill vitsorda biodlingens betydelse för såväl växtodlingen som
för miljövården. Det kan erinras om att riksdagen år 1974 på utskottets
tillstyrkan godkände vissa riktlinjer, innefattande bl. a. ett utvidgat ekonomiskt
stöd till biodlingen (prop. 1974: 24, JoU 1974: 8, rskr 1974:

JoU 1975/76: 33

146). Sålunda beslöts att den del av förevarande reservationsanslag sorn
avser främjande av biskötsel skulle höjas från 81 000 kr. till 200 000
kr. Vidare beslöts att vissa kostnadsökningar till intensifierad bisjukdomsbekämpning
skulle bestridas från förslagsanslaget Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar. Riksdagen godkände samma år dessutom
att för regleringsåret 1974/75 stöd till biodlingen utgick med
500 000 kr. inom ramen för jordbruksprisregleringen (prop. 1974: 122,
JoU 1974: 29, rskr 1974: 275). Av nämnda belopp avsåg 250 000 kr.
medel inom fördelningsplanen och ett lika stort belopp medel utanför
denna plan. Medlen skulle tillföras en fond, vars behållning skulle användas
till kollektiva åtgärder för näringen. En sådan fond har upprättats,
som förvaltas av lantbruksstyrelsen. För frågor rörande bin har en
särskild rådgivande nämnd inrättats vid styrelsen. Förra året beslöt riksdagen
(prop. 1975: 55, JoU 1975:11, rskr 1975: 166) att ytterligare
500 000 kr. på motsvarande sätt skulle tillföras fonden.

Enligt vad utskottet erfarit har fondmedel tilldelats Sveriges biodlares
riksförbund för det med motionen 815 avsedda ändamålet. Motionens
syfte är därmed tillgodosett.

Med hänsyn till vad nu anförts och då regeringens förslag i övrigt under
förevarande punkt inte föranleder någon utskottets erinran hemställer
utskottet

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 815 till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 215 000
kr.

13. Bidrag till Svensk matpotatiskontroll och Restitution av bensinskatt
till trädgårdsnäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna B 13 och B 14 (s. 34—35) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag
av 170 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag
av 575 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

14. Främjande av rennäringen och Kompensation för bensinskatt till
rennäringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
B 15 och B 16 (s. 35—37) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag av 730 000
kr.,

2. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag
av 231 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JoU 1975/76: 33

Jordbruksprisreglcring

15. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel och fodermedel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna C 2 och C 4 (s. 38—40) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag
av 1 379 000 kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
m. m. ett förslagsanslag av 47 961 000 kr.

16. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkten
C 5 (s. 41) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisstödet till
rennäringen,

2. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 96 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 634 av herrar Ångström och Sellgren (båda fp)
hemställs att riksdagen beslutar att prisstödstillägget för renkött fr. o. m.
budgetåret 1976/77 uppräknas till 100 kr./ren vilket medför att anslaget
C 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige uppräknas med 1,5 milj. kr.

I motionen 1975/76:1646 av herr Boo m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen beslutar 1. att till Stöd till
jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 14,4 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av
110,4 milj. kr. innebärande en uppräkning med 15 procent, 2. att prisstödet
till jordbruket i norra Sverige görs värdebeständigt genom anknytning
till produktionsmedelsindex.

I motionen 1975/76:1684 av herrar Jonasson och Norrby (båda c)
hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen beslutar

1. att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 14,4 milj. kr. förhöjt
förslagsanslag av 110,4 milj. kr. innebärande en uppräkning med 15
procent, 2. att prisstödet till jordbruket i norra Sverige görs värdebestän
digt genom anknytning till produktionsmedelsindex.

I motionen 1975/76:1701 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs
att riksdagen under C 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige anvisar ett
anslag av summa kronor 118 750 000.

JoU 1975/76: 33

I motionen 1975/76: 1723 av herr Petersson i Gäddvik (m) hemställs
att riksdagen beslutar att fr. o. m. budgetåret 1976/77 pristillägget för
renkött skall uppräknas till 100 kr./ren, medförande ett ökat anslagsbehov
under punkten C 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige med 1,5
milj. kr.

I motionen 1975/76: 1731 av herr Takman m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen vid behandling av budgetpropositionen måtte besluta den ändringen
att prisstödet till renkött sätts till 100 kr. per slaktad ren och att
medelsbehovet för höjningen beräknas till 1 500 000 kr.

I motionen 1975/76: 1737 av fru Wiklund och herr Carlsson i Vikmanshyttan
(båda c) hemställs att riksdagen beslutar att prisstödstilllägget
för renkött fr. o. m. budgetåret 1976/77 uppräknas till 75 kr./ren.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids utgifterna för dels pristillägg till
jordbruket i norra Sverige enligt kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till
vissa jordbruk (omtryckt 1974: 420), dels pristillägg enligt kungörelsen
(1973: 508) om prisstöd till rennäringen (ändrad 1974: 474).

Med anledning av en framställning av Svenska samernas riksförbund
om ökning av prisstödet till rennäringen förordar föredraganden att pristillägget
per slaktad och besiktigad ren i avvaktan på översyn av stödet
till jordbruket i norra Sverige, med hänsyn till pris- och kostnadsutvecklingen,
höjs med tio kr. till 47: 50 kr. För övriga utgiftsändamål under
anslaget beräknas medel enligt de stödnivåer och den områdesindelning
som beslöts av riksdagen år 1974.1 propositionen föreslås att anslaget för
nästa budgetår förs upp med 96 milj. kr., vilket innebär en ökning med
en milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

I flera motioner framhålls att den i propositionen föreslagna höjningen
av pristillägget för renkött är för liten för att möjliggöra att rennäringen
får en med jordbruksnäringen i norra Sverige likvärdig behandling.
I motionerna påpekas bl. a. att prisstoppet på vissa baslivsmedel
negativt påverkat prisbildningen på renkött. Enligt motionerna
634, 1723 och 1731 bör sålunda pristillägget per ren höjas från 37: 50
till 100: — kr. per ren och anslaget i enlighet härmed räknas upp med
ytterligare 1,5 milj. kr. I motionen 1737 stannar man för att begära en
höjning av pristillägget till 75 kr. per ren. Med anledning härav får utskottet
anföra följande.

Prisstöd till rennäringen infördes den 1 juli 1973 enligt beslut av
1973 års riksdag (prop. 1973: 96, JoU 1973: 25, rskr 1973: 232). Prisstödet
fastställdes i form av pristillägg till 35 kr. per slaktad och besiktigad
ren. Enligt beslut av 1974 års riksdag (JoU 1974:29, rskr
1974: 275) höjdes pristillägget till 37: 50 kr. per ren inför kommande

JoU 1975/76: 33

treårsperiod. Bakgrunden till riksdagens beslut var bl. a. den uppräkning
av stödet till jordbruket i norra Sverige sorn riksdagen samtidigt
beslöt och att rennäringen förutsatts böra få en analog behandling
i förevarande avseende. Det i prop. 1975/76: 100 föreslagna beloppet
47: 50 beräknas ungefär motsvara det pristillägg om 1:35 kr. per kg
nötkött som f. n. utgår inom de tre nordligaste länen. Kostnaderna för
höjningen har beräknats till ca 0,4 milj. kr. per år.

Utskottet vill erinra om att det pristillägg som inledningsvis fastställdes
för renkött när förevarande stödform infördes, 35 kr. per ren,
var avpassat för att ungefär motsvara då gällande pristillägg på 1 kr.
per kg för nötkött i renskötselområdet. Vid beräkningarna utgick man
sålunda från en medelslaktvikt av ca 35 kg per ren. Under förutsättning
att medelslaktvikten håller sig runt nämnda tal är den i propositionen
gjorda beräkningen helt i överensstämmelse med de principer
som av riksdagen godtagits i fråga om nu behandlade stödform. Emellertid
har det vid utskottets beredning av förevarande ärende framkommit
att betydande skillnader beträffande slaktvikten är vanliga. Statistiken
är inte så utbyggd att man med absolut säkerhet kan fastställa den
riktiga siffran härvidlag. Föreliggande uppgifter tyder emellertid på att
en medelslaktvikt av ca 40 kg inte är osannolik. Detta talar för att
pristillägget skulle behöva uppräknas till i runt tal 55 kr. per ren för
att bättre motsvara prisstödet till den norrländska nötköttsproduktionen.
Utskottet har mot bakgrund av vad nu anförts inte något att erinra
mot att pristillägget för renkött höjs till sistnämnda belopp. Någon
ytterligare anslagsuppräkning på grund härav finner utskottet inte nödvändig.

I avvaktan på resultatet av 1972 års jordbruksutrednings prövning
av grunderna för utformningen av det framtida stödet till jordbruket i
norra Sverige är utskottet inte berett att i övrigt förorda någon särskild
åtgärd med anledning av motionerna 634, 1723, 1731 och 1737. Detta
gäller också motionerna 1646, 1684 och 1701, såvitt i dessa yrkats anslagsuppräkningar
eller ändringar av villkoren för ifrågavarande stöd till
jordbruket i norra Sverige.

Utskottet vill i förevarande sammanhang fästa uppmärksamheten på
att jordbruksutredningen, som anges i årets kommittéberättelse, beräknas
slutföra sitt arbete under år 1976.

Då utskottet i övrigt biträder regeringens förslag under denna punkt
hemställer utskottet
att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/
76: 634, 1975/76: 1723, 1975/76:1731, samtliga såvitt nu är i
fråga, och motionen 1975/76: 1737 godkänner vad utskottet
förordat i fråga om prisstödet till rennäringen,

2 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 1646, yrkande 1, 1975/76: 1684, yrkande 1,
och 1975/76:1701 samt, såvitt nu är i fråga, motionerna
1975/76: 634, 1975/76: 1723 och 1975/76: 1731, till Stöd till
jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 96 000 000 kr.,

3. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1646, yrkande 2,

b. 1975/76: 1684, yrkande 2.

17. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. Regeringen har under
punkten C 6 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Särskilt övergångsbidrag
åt jordbrukare, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1710 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag
får utgå även till minkuppfödare som måst nedlägga sina
farmar.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår bl. a. ersättningar enligt kungörelsen
(1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag åt jordbrukare.
Enligt föredraganden bör anslaget i enlighet med lantbruksstyrelsens
förslag föras upp med 2,5 milj. kr. Utskottet har inte något att
erinra häremot.

Med anledning av det i motionen 1710 framlagda förslaget om att
bidrag enligt kungörelsen (1967: 422) bör tillämpas även för minkfarmare
vill utskottet erinra om att utskottet tidigare (JoU 1972: 34) konstaterat
att pälsdjursuppfödning enligt gällande tillämpningsföreskrifter
till jordbrukets rationaliseringskungörelse ej räknas till jordbruksproduktion
och således ej heller erhåller stöd enligt sagda kungörelse. Motsvarande
bör gälla i fråga om kungörelsen (1967: 422), som får anses som
ett komplement till rationaliseringskungörelsen.

I sammanhanget må dock även erinras om att statens jordbruksnämnd
tidigare, senast regleringsåret 1973, fick ta i anspråk avgiftsmedel utanför
fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödarna av den del
av priset på inhemskt foder för minkuppfödning som var hänförlig till
införselavgiftema på fodermedel. Med hänsyn till rådande pris- och avgiftsförhållanden
behövdes under regleringsåret 1973/74 inte någon
återbäring. Medel har inte ansetts behövliga under de senaste regleringsåren.

JoU 1975/76: 33

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1710 utan åtgärd,

2. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

18. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under punkten
C 7 (s. 42—44) föreslagit riksdagen att 1. godkänna vad i propositionen
förordats om vissa ändringar i skördeskadeskyddet, 2. till Bidrag
till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag
av 30 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1643 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär 1. att nuvarande system för normskördeberäkningarna
omprövas, 2. att en uppjustering av normskördarna
verkställs för Gävleborgs län, inberäknat 1975 års skörd.

I motionen 1975/76: 1690 av herr Kristiansson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar uttala att i motionen anförda synpunkter skall beaktas
vid den av regeringen aviserade översynen av skördeskadeskyddet.

Utskottet

I budgetpropositionen redovisas under förevarande punkt de förslag
från skördestatistiska nämnden rörande skördeskadeskyddet som nämnden
i april 1975 presenterade i en rapport Bättre skördeskadeskydd och
vilka tidigare berörts av utskottet i dess betänkande 1975/76: 1 med
anledning av motioner om översyn av skördeskadeskyddet, m. m.

Föredragande departementschefen framhåller för egen del att nuvarande
system medför att ersättningar som inte står i riktig relation
till den verkliga skadan utbetalas i stor utsträckning, ökade problem
är dessutom att vänta i framtiden till följd av en alltmer differentierad
odlingsteknik. Skördestatistiska nämndens förslag om tilläggsersättningar
torde endast kunna lösa problemen delvis, nämligen i de fall då för liten
ersättning erhålls. Enligt föredragandens mening bör förslaget därför
prövas mot andra former av individuellt skördeskadeskydd. Han ämnar
därför begära regeringens bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga
för att utreda frågan om hur jordbrukarnas trygghetsproblem skall
lösas vid inkomstbortfall till följd av större skördeskador.

I övrigt tillstyrker föredraganden nämndens förslag om vilka företag
som bör ingå i skyddet samt om utbetalningen av mindre ersättningar
och finansieringen härav. Nämndens förslag innebär att man vid bestämningen
av vilka företag som skall ingå i skördeskadeskyddet skall
utgå från arealen brukad åker och ej som f. n. från företagens totala

JoU 1975/76: 33

åkerareal. Vidare bör alla jordbruksföretag som har en skada som ligger
i intervallet självrisken ±2 procentenheter få ett ersättningsbelopp
som utgör 2 % av normskördevärdet. Ändringen föreslås bli finansierad
genom att självrisken vid större skador ökas med i genomsnitt 0,7
procentenheter från 15,5 till 16,2 % av normskördevärdet. Minsta ersättningsbelopp
höjs vidare från 100 kr. till 300 kr.

Enligt föredraganden bör anslaget föras upp med oförändrat belopp,
30 milj. kr.

Vad föredraganden anfört föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

I motionen 1690 hemställs att riksdagen särskilt bör uttala sig för att
den av regeringen aviserade översynen också bör innefatta frågan om
skördestatistik och behovet härav vid ett eventuellt slopande eller förändring
av det nuvarande systemet. Bland de alternativ som bör prövas
ingår också, anser motionärerna, ett system med resultatutjämningskonto
i kombination med skördeskadelån med låg ränta.

Utskottet finner i motionen anförda synpunkter i och för sig värda
beaktande men anser det kunna förutsättas att hithörande problem måste
komma att ägnas uppmärksamhet i samband med den kommande utredningen
utan något särskilt initiativ från riksdagens sida. Utskottet vill
i samband härmed också erinra om att företagsskatteutredningen (Fi
1970: 77), som enligt sina direktiv bl. a. bör kunna överväga att i utjämnande
syfte åstadkomma temporära insättningar av vinstmedel på
spärrkonto, f. n. omprövar hela det frågekomplex som hänger samman
med skattereglerna för resultatutjämning. Någon särskild åtgärd med
anledning av motionen 1690 är utskottet därför inte beredd tillstyrka.
Detta gäller också motionen 1643.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1643,

b. 1975/76:1690,

2. godkänner vad i propositionen förordats om vissa ändringar i
skörd eskadeskyddet,

3. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1976/77 anvisar ett anslag av 30 000 000 kr.

19. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten C 8 (s. 44—47) och hemställer att

riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
22 696 000 kr.

JoU 1975/76: 33

Skogsbruk

20. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Regeringen har under punkten D 2
(s. 48—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 61 993 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76:1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen 2. beslutar upphäva
lagen om generell skyldighet att anmäla avverkning av skog, 3. till
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1976/77 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 6 000 000 kr. sänkt förslagsanslag
av 55 993 000 kr.

Utskottet

Under förevarande punkt föreslår regeringen en uppräkning av anslaget
med 12 750 000 kr. till 61 993 000 kr. Uppräkningen är av automatisk
natur och avser pris- och löneomräkning. Antalet förrättningsdagar
i skogsvårdsstyrelsemas offentliga verksamhet beräknar föredraganden
till oförändrat 69 000.

I motionen 1661 yrkas, såvitt nu är i fråga, på ett upphävande av lagen
om generell skyldighet att anmäla avverkning och en minskning
av anslagsanvisningen under detta anslag med 6 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Om anmälningsförfarandet upphör kan de som
nu sysselsätts med handläggningen av administrativa göromål i samband
med förfarandet frigöras för viktigare arbetsuppgifter, anser motionärerna.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte behandlat motioner med
yrkanden om upphävande av den fr. o. m. den 1 januari 1975 i skogsvårdslagen
införda bestämmelsen (8 a §) om skyldighet för markägare
att underrätta skogsvårdsstyrelsen om avverkning som skall äga rum på
hans mark. Utskottet erinrade i nämnda sammanhang (JoU 1975/76: 2)
om att riksdagen vid införandet av bestämmelsen utgick från att 1973
års skogsutredning vid sitt fortsatta arbete noga följde tillämpningen av
det förordade anmälningssystemet i fråga om avverkningar och om utredningen
fann det påkallat framlade erforderliga förslag i ämnet. Det
ansågs kunna förutsättas att i motionerna berörda frågor om såväl gränsdragningen
med hänsyn till awerkningsarealens storlek som tidpunkten
för anmälningsskyldighetens fullgörande härvidlag skulle komma under
förutsättningslös prövning.

Mot bakgrund av det anförda fann utskottet lämpligt att de behandlade
motionerna överlämnades till skogsutredningen för beaktande i belysning
av bl. a. erfarenheterna av tillämpningen av de bestämmelser
som skogsstyrelsen utfärdat i ämnet. Riksdagen beslöt i enlighet med ut -

JoU 1975/76: 33

skottets förslag att hos regeringen anhålla om att berörda motioner
överlämnades till 1973 års skogsutredning för beaktande.

Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen 1661
i nu berörda delar lämnas utan någon riksdagens åtgärd.

I propositionen gjord medelsberäkning föranleder ingen erinran av utskottet,
som alltså hemställer,
att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1661, yrkande 2, utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1661, yrkande 3, till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
61 993 000 kr.

21. Bidrag till skogsförbättringar. Regeringen har under punkten D 3
(s. 51—53) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 7 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1976/77 anvisa ett
förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1657 av herr Fransson m. fl. (c) hemställs 1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande dels inskränkningar i bidragsgivningen till skogsodling på
åkerjord, dels i vad gäller införande av nyodlingsbidrag, 2. att riksdagen
medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt
4 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och till med anslaget i övrigt avsedda ändamål, 3. att riksdagen
till Bidrag till skogsförbättringar anvisar ett förslagsanslag om 3 500 000
kr., 4. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag
angående införande av bidrag till nyodlingsverksamhet i jordbruket,
5. att riksdagen till Bidrag för nyodlingsverksamhet under budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag om 3 500 000 kr.

Utskottet

Huvuddelen av förevarande anslag utnyttjas för att lämna bidrag till
skogsplantering på nedlagd jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd till
iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a.
vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av
skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt till
att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti, som avses i
kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidrags -

JoU 1975/76: 33

bestämmelserna för anslaget finns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag
till vissa skogsförbättrande åtgärder.

I propositionen förordas att ramarna för statsbidrag under budgetåret
1976/77 till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och till med
anslaget i övrigt avsedda åtgärder tas upp med oförändrat 4,5 milj. kr.
resp. 3 milj. kr.

I motionen 1657 föreslås att riksdagen endast medger regeringen att
bevilja statsbidrag till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och övriga åtgärder med sammanlagt 4 milj. kr. och att anslaget på
motsvarande sätt räknas ned till 3,5 milj. kr. Härigenom frigjorda medel
borde enligt motionärernas mening reserveras till nyodlingsbidrag.
Motionen innefattar därför en anhållan om utredning och förslag angående
införande av bidrag till nyodlingsverksamhet i jordbruket samt
yrkande om att ett särskilt anslag om 3,5 milj. kr. anvisas för sådan
bidragsverksamhet.

De frågor som tas upp i förevarande motion faller inom ramen för
dels 1972 års jordbruksutrednings, dels 1973 års skogsutrednings uppdrag.
I avvaktan på resultaten av nämnda utredningar finner utskottet
inte anledning nu påyrka någon åtgärd från riksdagens sida med anledning
av motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt och hemställer
därför,

att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:1657, yrkandena 1 och 4,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1657, yrkande 2, medger att under budgetåret 1976/
77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 7 500 000 kr.
till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med
anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1657, yrkandena 3 och 5, till Bidrag till skogsförbättringar
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
7 000 000 kr.

22. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Regeringen har under punkten
D 4 (s. 53—56) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats rörande statsbidrag till
skogsvägar i det inre stödområdet,

2. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JoU 1975/76: 33

Motionerna

I motionen 1975/76: 433 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen belutar 1. att statsbidraget till skogsvägbyggnad i det inre stödområdet
fastställs till 75 procent av godkänd kostnad, 2. att som rambelopp
för skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet bevilja 24,8
milj. kr., 3. att för skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre itödområdet
bevilja ett rambelopp på 10,4 milj. kr.

I motionen 1975/76: 1655 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c) hemställs
att riksdagen 1. medger att statsbidrag under budgetåret 1976/77
får beviljas från anslaget D 4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo
med sammanlagt 38 700 000 kr., 2. till Vägbyggnader på skogar i enskild
ägo för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen 1975/76:1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 4 och 5), att riksdagen 4. för budgetåret
1976/77 medger en i förhållande till regeringens förslag med 19 700 000
kr. förhöjd ram för statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag av

38 700 000 kr., fördelat med 24 800 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag
i det inre stödområdet, 10 400 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag
utanför det inre stödområdet, 500 000 kr. till förhöjning av statsbidrag
till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt och

3 000 000 kr. till kreditgaranti till skogsvägbyggnadsföretag, 5. till Vägbyggnader
på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 6 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 23 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till vissa skogsoch
flottledsbyggnader m. m. (kungörelsen 1943: 530 med senare ändringar)
utgår bidrag till skogshuvudväg i allmänhet med högst 50 %
eller, om synnerliga skäl föreligger, med högst 75 % av byggnadskostnadema.
I fråga om skogshuvudväg av särskild betydelse från fritidssynpunkt
kan bidrag utgå med högst 70 % eller, om synnerliga skäl föreligger,
med högst 85 % av byggnadskostnadema. Om bidrag utgår
med förhöjt procenttal på grund av skogshuvudvägens betydelse för fritidsändamål
måste bidragstagaren förbinda sig att inte utan länsstyrelsens
medgivande avstänga vägen för trafik. Enligt regler som gällt
fr. o. m. den 1 juli 1974 utgår bidrag med 75 % av godkänd kostnad
för byggande av skogsbilväg inom det inre stödområdet.

Avsikten med det högre bidraget i det inre stödområdet är dels att
förbättra förutsättningarna för skogsbruk i avlägset belägna och ekonomiskt
svaga områden, dels att möjliggöra arbeten som på både kort

JoU 1975/76: 33

och lång sikt skapar sysselsättning. Enligt föredragande departementschefens
mening bör i fortsättningen större satsningar göras på vägar i
områden med utpräglat låg intensitet i skogsbruket. Genom en differentiering
av bidraget, så att nämnda projekt erhåller högre bidrag, bör
effekten av den högre bidragsprocenten bli större. Föredraganden föreslår
således att bidraget till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet
bestäms till högst 75 % av den godkända kostnaden.

I fråga om skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet föreslår
föredraganden att ramen tas upp med 10,5 milj. kr. För statsbidrag till
skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet anses ramen
böra tas upp med 8 milj. kr. För förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar
av särskild betydelse från fritidssynpunkt bör tas upp en
ram av oförändrat 500 000 kr.

Utskottet har inte något att invända mot de förslag som regeringen
under förevarande punkt lagt fram. Utskottet, som tidigare uttalat sin
tillfredsställelse över att möjligheter getts till förhöjning av statsbidrag
till byggande av skogsvägar i det inre stödområdet, delar föredragandens
uppfattning om angelägenheten av större vägsatsningar i områden med
utpräglat låg intensitet i skogsbruket. Den ändrade bidragskonstruktionen
bör kunna bidra härtill.

Med anledning av de i motionerna 433, 1655 och 1661 framförda
farhågorna att bidragsgivningen skall visa sig otillräcklig vill utskottet
hänvisa till den betydande resurstilldelning som för hithörande ändamål
sker via arbetsmarknadsmyndigheterna. Som redovisas under förevarande
punkt i budgetpropositionen ställde regeringen bl. a. genom
beslut den 23 oktober 1975 medel till förfogande för allmänna beredskapsarbeten,
varav högst 20 milj. kr. skulle användas för nybyggnad av
skogsbilvägar på skogar i enskild ägo. Utskottet får liksom tidigare
vidare framhålla att regeringen om så skulle befinnas erforderligt givetvis
har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan med äskanden
om medel på tilläggsbudget.

Med anledning av ett i motionen 1661 framfört yrkande om anvisande
av 3 milj. kr. för kreditgarantier till skogsvägbyggnadsföretag
vill utskottet hänvisa till att denna fråga f. n. bereds i jordbruksdepartementet.
Såsom nämns i budgetpropositionen är för frågans behandling
bl. a. av betydelse den översyn av formerna för statsbidrag till enskild
väghållning som på regeringens uppdrag utförts av statens vägverk
samt den översyn av statsbidrag till skogsbruket som görs av 1973 års
skogsutredning.

Utskottet hemställer under hänvisning till det anförda
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 433, yrkande 1, godkänner vad utskottet förordat
rörande statsbidrag till skogsvägar i det inre stödområdet,

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 433, yrkandena 2 och 3, 1975/76: 1655, yrkande
1, och 1975/76: 1661, yrkande 4, medger att under
budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst

19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 1655, yrkande 2, och 1975/76: 1661, yrkande

5, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

23. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Regeringen
har under punkten D 5 (s. 56—57 föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 30 100 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige
samt till åtgärder för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken.

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 30 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 373 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs
att riksdagen under D 5 Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra
Sverige, m. m. i bilaga 11 till budgetpropositionen anvisar 40 100 000 kr.
i enlighet med av skogsstyrelsen begärt anslag.

I motionen 1975/76: 1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 6 och 7), att riksdagen 6. för budgetåret
1976/77 medger en i förhållande till regeringens förslag med 9 800 000
kr. förhöjd ram för statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige
samt till åtgärder för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

7. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 40 100 000 kr.

I motionen 1975/76: 1724 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m)
hemställs att riksdagen under D 5 Åtgärder för intensifierad skogsvård i
norra Sverige, m. m. i bilaga 11 till budgetpropositionen måtte anvisa
40,1 milj. kr.

I motionen 1975/76: 1741 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen beslutar att för intensifierad
skogsvård i norra Sverige, m. m. anvisas ett förslagsanslag på 40 milj.
kr.

JoU 1975/76: 33

Utskottet

Från förevarande anslag utgår statsbidrag till markägare i Norrland
utom Gästrikland samt inom vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidrag till åtgärder för
intensifierad skogsvård i norra Sverige. Viss del används för bidrag inom
s. k. samverkansområden i de fyra nordligaste länen, medan en mindre
del utgår för att fullfölja tidigare planerade åtgärder inom s. k. skogsvårdsområden
i lappmarken. Bidragsbestämmelsema finns i kungörelsen
(1974: 472) om statsbidrag till skogsvård i norra Sverige, kungörelsen
(1940: 599) angående villkor för statsbidrag till åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland m. m. (ändrad senast 1974: 523) samt i regleringsbrev
för budgetåret 1960/61 angående bl. a. det särskilda stödet åt
skogsbruket i övre Norrland.

För åtgärder inom samverkansområden finns för innevarande budgetår
upptaget en ram av 9 milj. kr. Enligt skogsstyrelsen kommer ifrågavarande
verksamhet under nästa budgetår att omfatta fullföljande av
de utfästelser som gjorts till anslutna skogsägare. Något rambelopp för
anslagsdelen behövs alltså inte för budgetåret 1976/77. För statsbidrag
till fullföljande av vissa skogsvårdsföretag i lappmarken beräknar styrelsen
att det dock behövs en ram av 100 000 kr. För statsbidrag till intensifierad
skogsvård i norra Sverige anser skogsstyrelsen att ramen —
mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under budgetåret 1974/75,
som var det första året då förevarande stödform var tillämplig, och
av det bättre planeringsunderlag som numera finns — bör ökas från
nuvarande 30 milj. kr. till 40 milj. kr. Regeringen ansluter sig till skogsstyrelsens
bedömning när det gäller de båda förstnämnda bidragsändamålen,
men har inte ansett sig kunna biträda skogsstyrelsens förslag till
ökning av bidragsramen till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra
Sverige. För nämnda ändamål beräknas i propositionen en oförändrad
ram av 30 milj. kr.

I de motioner som behandlas under förevarande punkt uttrycks besvikelse
över att regeringen inte ansett sig kunna följa skogsstyrelsens
förslag när det gäller bidragsgivningen till intensifierad skogsvård i
norra Sverige. Motionärerna anser att såväl virkesbalanssituationen som
arbetsmarknadsläget talar för att ytterligare åtgärder sätts in på förevarande
område, ökande insatser i nuläget är enligt motionen 373 på
längre sikt lönsamma från samhällsekonomisk synpunkt. I motionen
1724 framhålls i sammanhanget att det nu ifrågavarande stödet haft en
omvittnad betydelsefull psykologisk effekt för framtidstron i glesbygderna.
Även enligt motionen 1661 är regeringens förslag otillfredsställande
från skogsvårdssynpunkt. I motionen 1741 slutligen framhålls det stora
behov som finns när det gäller medel till skogsdikning. Motionerna utmynnar
samtliga i yrkanden av innebörd att skogsstyrelsens förslag bör
genomföras.

JoU 1975/76: 33

Utskottet vill erinra om att utskottet när frågan om införande av
ifrågavarande särskilda stöd till intensifierad skogsvård i norra Sverige
behandlades av riksdagen (prop. 1974: 61, JoU 1974:16, rskr 1974:
217) mot bakgrund av tidigare från riksdagens sida framförda önskemål
om ett särskilt skogsvårdsprogram för norra Sverige med tillfredsställelse
hälsade de förslag i ämnet som då förelädes riksdagen. Utskottet
fann i likhet med departementschefen att en intensifierad skogsvård i
nämnda område var så betydelsefull både för sysselsättningen och för
den framtida virkesproduktionen att åtgärder borde vidtas utan att 1973
års skogsutrednings förslag avvaktades. Riksdagen delade denna uppfattning
och godtog med vissa av utskottet förordade jämkningar regeringens
förslag.

Enligt utskottets mening har de förhoppningar som ställdes på ifrågavarande
bidragsgivning i allt väsentligt infriats. Fortsatta kraftiga insatser
på den inslagna vägen torde därför vara väl motiverade. I likhet med
motionärerna anser utskottet att man härvidlag bör kunna sträcka sig
längre än vad regeringen vid sin allmänna budgetavvägning funnit
lämpligt. För egen del kan utskottet så till vida biträda motionärerna
att utskottet anser att för nästa budgetår 37 milj. kr. bör tas upp som
ram i fråga om åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige.
För utbetalning under anslaget beräknar utskottet 37,1 milj. kr.

Då regeringens förslag i övrigt inte föranleder någon invändning från
utskottets sida hemställer utskottet,
att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:
1661, yrkande 6, medger att under budgetåret 1976/77 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 37 100 000 kr. till intensifierad
skogsvård i norra Sverige samt till åtgärder för att
fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,

2. med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975/
76: 373, 1975/76: 1661, yrkande 7, 1975/76:1724 och 1975/76:
1741, yrkande 5, till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra
Sverige, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 37 100 000 kr.

24. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. och Främjande
av skogsvård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna D 6 och D 7 (s. 57—59) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. ett
förslagsanslag av 2 019 000 kr.,

2. till Främjande av skogsvård m. m. ett reservationsanslag av
7 500 000 kr.

JoU 1975/76: 33

Fiske

25. Kursverksamhet på fiskets område. Regeringen har under punkten
E 4 (s. 60—61) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet på fiskets
område för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 330 000
kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:1703 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen beslutar höja det föreslagna anslaget till kursverksamhet
på fiskets område till 390 000 kr. för budgetåret 1976/77.

I motionen 1975/76:2106 av herr Kronmark m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), 2. att riksdagen beslutar att anslaget
Kursverksamhet på fiskets område höjs med 45 000 kr., avseende posten
för yrkesutbildning för budgetåret 1976/77.

Utskottet

Anslaget tas i budgetpropositionen upp med oförändrat belopp av
330 000 kr. för nästa budgetår. Regeringens förslag innebär att den
post som ställs till fiskeristyrelsens disposition för yrkesutbildning av
fiskare m. m. höjs med 25 000 kr. till 310 000 kr. och att en post på
25 000 kr. för fortbildning av fiskeritjänstemän utgår. Som framgår
av propositionen har fiskeristyrelsen i sin anslagsframställning hemställt
om ytterligare uppräkning av förevarande anslag med 60 000 kr., varav
huvuddelen eller 45 000 kr. avser posten till yrkesutbildning av fiskare
m. m. Enligt styrelsen krävs uppräkningen av sagda post för att kursverksamheten
skall kunna upprätthållas i tillfredsställande omfattning.
Återstående 15 000 kr. avser bidrag till vissa organisationer.

Enligt motionen 1703 kommer det föreslagna anslaget att vara otillräckligt,
eftersom kursverksamheten på fiskets område sannolikt måste
utökas ytterligare under kommande budgetår. En uppräkning är också
nödvändig på grund av ökade kostnader för arvoden, reseersättningar
m. m. Enligt motionen bör anslaget som fiskeristyrelsen föreslagit höjas
till 390 000 kr. Även i motionen 2106 yrkas en höjning av förevarande
anslag utöver vad regeringen förordat. Mot bakgrund av väntad fortsatt
avgång från yrket under de närmaste åren bedömer motionärerna yrkesutbildningen
av fiskare vara en angelägen åtgärd och förordar en
höjning av posten härför med 45 000 kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet delar uppfattningen att en ökad statlig satsning på kurser
för yrkesutbildning av fiskare i dagens läge är motiverad. För sin del är
utskottet berett att sträcka sig något längre än regeringen härvidlag och
tillstyrker därför motionsyrkandena om en ytterligare medelsanvisning
av 45 000 kr. för ändamålet. I övrigt föranleder regeringens förslag
under denna punkt inte någon erinran från utskottets sida.

JoU 1975/76: 33

Utskottet hemställer således

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975/76: 1703 samt med bifall till motionen 1975/76: 2106,
yrkande 2, till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 375 000 kr.

26. Bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen har under punkten E 5
(s. 61—62) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:1711 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att
riksdagen beslutar att av medel från det under nionde huvudtiteln anvisade
anslaget E 5 Bidrag till fiskehamnar m. m. skall bestridas kostnader
för utbyggnad och upprustning av Torekovs hamn.

I motionen 1975/76: 1740 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) hemställs
att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att höja anslaget till byggande
och underhåll av fiskehamnar till 8 mkr., 2. beslutar att för täckande av
underskott vid driften av de statliga fiskehamnarna skall utgå 300 000
kr. samt för underhåll och drift av fiskefyrar och utmärkning av fiskegränser
150 000 kr.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår förutom statsbidrag till byggande av
fiskehamnar bl. a. ersättning för täckande av eventuella underskott vid
driften av kvarvarande statliga fiskehamnar. Enligt bidragsbestämmelserna
ankommer det på fiskeristyrelsen att besluta om den närmare
medelsfördelningen för nyssnämnda ändamål. Frågor om stöd till byggande
och förbättringar av fiskehamnar skall enligt gällande riktlinjer
bedömas mot bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens
utveckling inom vederbörande region. Denna bedömning åvilar regeringen.
Med hänsyn härtill finner utskottet inte anledning för riksdagen
att genom särskilt uttalande binda anslagsanvändningen på sätt som
ifrågasatts i motionen 1711 beträffande Torekovs hamn. Motionen
föreslås således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Föredragande departementschefen beräknar det totala anslagsbehovet
till 6,2 milj. kr., vartill kommer den reservation som kan beräknas
föreligga vid ingången av nästa budgetår. Vid sin bedömning har föredraganden
beräknat bl. a. 2 140 000 kr. för att täcka fiskets andel i sjöfartsverkets
kostnader för farledsverksamheten m. m. Förslaget innebär
i förhållande till innevarande budgetår en anslagsuppräkning med
400 000 kr.

JoU 1975/76: 33

Som redovisas i propositionen har fiskeristyrelsen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till sammanlagt 8 450 000 kr. utöver fiskets
andel i sjöfartsverkets kostnader. Styrelsen har därvid räknat med att
disponibla medel i det närmaste kommer att tas i anspråk under detta
budgetår.

Enligt motionen 1740 är i propositionen föreslaget anslagsbelopp
klart otillräckligt för att erforderliga förbättringsarbeten i fiskehamnarna
skall kunna utföras inom rimlig tid. Motionärerna förordar för sin
del att anslaget beräknas i enlighet med fiskeristyrelsens förslag.

Utskottet har tidigare betonat angelägenheten av att det statliga stödet
till byggande och förbättringar av fiskehamnar ges en sådan omfattning
att det blir ett verksamt instrument vid de fortsatta strävandena
att rusta upp våra fiskehamnar. Mot bakgrund av föreliggande behov
i nämnda avseende har riksdagen de båda senaste åren beslutat inte
oväsentliga anslagsuppräkningar för ändamålet eller med ca 1 milj. kr.
för vartdera av budgetåren 1974/75 och 1975/76.

Enligt utskottets mening måste den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar
och statsbidragsgivningen i anslutning härtill bli i hög grad
beroende av den prövning av fiskets kort- och långsiktiga problem som
den i november 1975 tillsatta fiskerikommittén fått i uppdrag att utföra.
En plan för fiskehamnsutbyggnaden bör bygga på den totalbedömning
av det svenska yrkesfiskets framtida förutsättningar som bör kunna
göras på grundval av fiskerikommitténs arbete. I avvaktan på resultatet
av fiskerikommitténs överväganden vill utskottet förorda att anslaget
för nästa budgetår tas upp i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1711 utan åtgärd,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1740 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 200 000 kr.

27. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna E 6—E 8 (s. 62—63) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av

20 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 1 470 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.

JoU 1975/76: 33

28. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 9 (s. 64) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1976/77 statlig garanti beviljas
för lån till konsolidering av eller investering i fiskeföretag med
sammanlagt högst 20 000 000 kr., för lån till investeringar inom
fiskets berednings- och konservindustri med sammanlagt högst
5 000 000 kr. och för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket
med sammanlagt högst 2 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 10—E 12 (s.
64—66) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. ett
förslagsanslag av 500 000 kr.,

3. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

30. Statens livsmedelsverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten F 1 (s. 67—69) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens livsmedelsverk inrätta en
tjänst för professor i Fe 23/24,

2. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 32 286 000 kr.

31. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 69—
70) och hemställer

att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 12 447 000 kr.

32. Statens veterinärmedicinska anstalt. Regeringen har under punkten
F 3 (s. 70—72) föreslagit riksdagen att till Statens veterinärmedicinska
anstalt för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 22 700 000 kr.

JoU 1975/76: 33

Motionen

I motionen 1975/76: 1669 av herr Hallenius m. fl. (c, s, m, fp, vpk)
hemställs att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga regeringen att vid statens
veterinärmedicinska anstalt inrätta en tjänst som biträdande konsulent
i husdjurshygien, placerad vid veterinärhögskolans husdjurshygienavdelning
i Skara, 2. att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret
1976/77 anvisa ett, i förhållande till regeringens förslag, med
113 000 kr. höjt förslagsanslag på 22 813 000 kr.

Utskottet

Anslaget under denna punkt föreslås till 22 700 000 kr. Häri innefattas
bl. a. medel för en tjänst som laboratorieveterinär för utredningar
angående fisksjukdomar.

I motionen 1669 begärs att en ny tjänst som biträdande konsulent i
husdjurshygien inrättas och att anslaget därför ökas med 113 000 kr.
utöver regeringens förslag. F. n. finns en sådan tjänst med placering
vid veterinärhögskolans institution för husdjurshygien i Skara. Enligt
motionärerna har arbetsbelastningen för denna konsulent kraftigt ökat
under senare tid, bl. a. till följd av den obligatoriska djurskyddsgranskning
som lantbruksnämnderna har att ombesörja i samband med nybyggnad
av djurstallar. Statens veterinärmedicinska anstalt har i sin
anslagsframställning begärt medel för den i motionen upptagna tjänsten.
Även anstalten har framhållit den kraftigt ökade arbetsbelastningen
för konsulenten i husdjurshygien samt dessutom erinrat om att
den föreslagna förstärkningen är ägnad att förebygga uppkomsten av
olämpliga miljöer från djurskydds- och djurhälsosynpunkt.

Utskottet vill för sin del erinra om att den snabba utvecklingen
inom lantbruket medfört väsentliga förändringar i fråga om djurhållningen,
inte minst genom att en ny teknik tagits i anspråk på olika
områden. Den ökade intensiteten inom animalieproduktionen och de
förändringar i djurmiljön som ägt rum ställer ökade krav på en kvalificerad
veterinärmedicinsk rådgivning på djurmiljö- och djurhälsoområdet.
Som utskottet i annat sammanhang (JoU 1975/76: 20) framhållit
kan utvecklingen mot allt starkare effektivitetskrav inom animalieproduktionen
på lång sikt resultera i en behandling av djuren som är
betänklig från djurskyddssynpunkt. Den granskning av ny- och ombyggnadsärenden
som sedan den 1 juli 1973 äger rum med stöd av
djurstallkungörelsen (1973: 270) har visserligen medfört en väsentlig
förbättring av djurmiljöerna men ställer enligt utskottets mening också
ökade krav på den veterinärmedicinska forskningen och rådgivningen.
Även de nyligen införda stödformerna på jordbrukets område, såsom
t. ex. stödet till vissa mindre jordbruksenheter och stödet till miljöförbättrande
åtgärder, innebär en ökande mängd utredningsärenden på
central och lokal nivå angående djurens miljö och de omgivningshy 3

Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

gieniska problemen. Utskottet vill särskilt understryka det från allmän
och enskild synpunkt väsentliga i att den veterinärmedicinska rådgivningen
inriktas på att förebygga de oönskade effekter på djurhälsan
som den moderna animalieproduktionen kan ge upphov till. Utskottet
anser således att skäl talar för en personalförstärkning vid statens veterinärmedicinska
anstalts konsulentavdelning på i huvudsak det sätt
som föreslagits i motionen. Anslaget under förevarande punkt bör för
ändamålet räknas upp med 113 000 kr. utöver regeringens förslag. Någon
ytterligare åtgärd med anledning av motionen finner utskottet ej
erforderlig.

Med den ändring som följer av det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag under punkten och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975/76: 1669 till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 22 813 000 kr.

33. Veterinärstaten. Regeringen har under punkten F 4 (s. 72—73) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtalet med Svensk Husdjursskötsel,

2. till Veterinärstaten för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 29 025 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1632 av herr Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs
att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om sådana åtgärder
att en försöksverksamhet skyndsamt genomförs i enlighet med vad i motionen
anförts.

I motionen 1975/76: 1652 av herrar Enlund och Ekinge (båda fp)
hemställs 1. att riksdagen anvisar 293 000 kr. till tjänstetelefoner med
telefonsvarare åt distriktsveterinärerna, 2. att riksdagen till Veterinärstaten
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 29 318 000
kr.

I motionen 1975/76: 1677 av herr Johansson i Holmgården och fru
Andersson i Hjärtum (båda c) hemställs att riksdagen till lantbruksstyrelsen
anvisar 293 000 kr. för att bekosta distriktsveterinärernas telefoner.

I motionen 1975/76: 1716 av herr Norrby m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar anhålla att regeringen ger lantbruksstyrelsen i uppdrag
att igångsätta en försöksverksamhet med kommunikationsradio för distriktsveterinärerna
i Värmlands län.

JoU 1975/76: 33

I motionen 1975/76: 1728 av herr Sundkvist m. fl. (c, m) hemställs
att riksdagen beslutar att under jordbrukshuvudtiteln punkt F 4 Veterinärstaten
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 29 318 000
kr.

I motionen 1975/76: 1729 av herrar Svanström och Andersson i Nybro
(båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla
om en förnyad översyn av veterinärdistriktsindelningen.

Utskottet

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973: 178, JoU 1973: 51,
rskr 1973: 378) omorganiserades distriktsveterinärväsendet den 1 juli
1974. Beslutet innebar en minskning av antalet fasta distriktsveterinärtjänster
med 30. I stället inrättades 15 förfogandetjänster för mera varaktig
tjänstgöring i distrikt där en förstärkning befanns nödvändig.
Dessutom inrättades 40 tjänster för regionsvikarier, vilka skulle fullgöra
vikariatstjänstgöring och tillgodose det behov av ytterligare veterinär
arbetskraft som föreligger i organisationen. Reformen skulle enligt
beslutet genomföras under en femårsperiod. När särskilda skäl talade
härför skulle det dock vara möjligt att utsträcka övergångstiden för genomförandet
av den nya distriktsindelningen, dock längst i fem år.

I motionen 1729 framhålls att den förändrade djurhållningen och
jordbrukets på nytt ökade samhällsvärde samt vikten av god service till
jordbrukarna och behovet av fler veterinärtjänster motiverar att veterinärdistriktsindelningen
blir föremål för en ny översyn. Utskottet vill i
denna fråga nämna att lantbruksstyrelsen, enligt vad som framgår av
styrelsens anslagsframställning, avser att under innevarande budgetår utvärdera
hittillsvarande erfarenheter av den nya organisationen och att
i anslagsäskanden för budgetåret 1977/78 lägga fram de förslag till
ändringar som kan visa sig erforderliga. Det förtjänar vidare nämnas
att veterinärhögskolan på regeringens uppdrag utreder vilka resursbehov
som kan bli följden av en kraftigt ökad intagning av elever vid högskolan.
Med hänsyn till den utredningsverksamhet som sålunda pågår
anser sig utskottet f. n. inte böra förorda någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen 1729.

I motionerna 1652, 1677 och 1728 hemställs att riksdagen till lantbruksstyrelsen
anvisar ett med 293 000 kr. förhöjt anslag för att bekosta
tjänstetelefoner med telefonsvarare åt distriktsveterinärerna.

I motionerna 1632 och 1716 framställs yrkanden av innebörd att
lantbruksstyrelsen får i uppdrag att igångsätta en försöksverksamhet med
kommunikationsradio för distriktsveterinärer. Motionen 1716 tar närmast
sikte på Värmlands län. Motionärerna anför som stöd för nu ifrågavarande
yrkanden bl. a. att den nya veterinärdistriktsindelningen i
många fall medfört att veterinärerna fått större verksamhetsområden

JolJ 1975/76: 33

med längre reseavstånd som följd. De ifrågasatta reformerna skulle därför
enligt motionärerna innebära bättre arbetsförhållanden för veterinärerna
och möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av deras arbetsinsatser.
Vidare betonas de föreslagna förbättringarnas betydelse från
djurskyddssynpunkt och med hänsyn till möjligheten att ge djurägama
bättre service. Vad beträffar kravet på tjänstetelefoner framhålls att
den nuvarande ordningen, som innebär att distriktsveterinärerna själva
bekostar sina telefoner, ofta leder till praktiska problem då distriktsveterinär
avgår från sin tjänst samt i samband med vikariatsförordnande.
Liknande synpunkter anförs av lantbruksstyrelsen, som i årets anslagsframställning
begär medel för att utrusta distriktsveterinärerna med
tjänstetelefoner med automatiska telefonsvarare.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att verksamheten organiseras
så att möjligheterna för djurägarna att snabbt nå kontakt
med veterinärerna på allt sätt underlättas. Förslaget om tjänstetelefoner
med automatiska telefonsvarare är härvidlag värt att överväga med
hänsyn till de positiva effekter som måste antagas bli följden av en
sådan reform. Enligt utskottets mening har emellertid en förmån av nu
åsyftat slag till övervägande delen karaktären av en tjänsteförmån
som på ett naturligt sätt sammanhänger med veterinärernas löne- och
anställningsförhållanden över huvud taget. Utskottet vill med anledning
härav i första hand förorda att frågan om tjänstetelefoner tas upp i
samband med förhandlingar mellan statsverket och vederbörande personalorganisation.

Även motionerna 1632 och 1716 innehåller synpunkter som i förevarande
sammanhang förtjänar att noga beaktas. Det finns enligt utskottets
mening stor anledning att undersöka i vad mån införandet av ett
kommunikationssystem av åsyftat slag kan medföra fördelar för veterinärer
och djurägare samt för djursjukvårdens handhavande över huvud
taget. En sådan undersökning bör som motionärerna föreslagit kunna
utföras i form av en försöksverksamhet som syftar till att ge erforderligt
underlag för närmare överväganden av såväl praktisk som ekonomisk
art. Utskottet förutsätter att vid en sådan försöksverksamhet också
frågan om samordning med befintliga alarmeringscentraler bör bli föremål
för uppmärksamhet. Enligt utskottets mening bör det kunna anförtros
åt lantbruksstyrelsen att genomföra försöksverksamheten och
att fastställa de närmare formerna för denna verksamhet. Någon särskild
uppräkning av nu ifrågavarande anslag för ändamålet synes inte
erforderlig. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
1632 och 1716 bör ges regeringen till känna.

Regeringens förslag under denna punkt kan utskottet biträda.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtalet med Svensk Husdjursskötsel,

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 1652, 1975/76: 1677 och 1975/76: 1728 till Veterinärstaten
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 29 025 000 kr.,

3. med anledning av motionerna 1975/76: 1632 och 1975/76:

1716 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående försöksverksamhet med kommunikationsradio
för distriktsveterinärer,

4. lämnar motionen 1975/76: 1729 utan åtgärd.

34. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten F 5 (s. 73—74) och hemställer att

riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1976lil anvisar ett förslagsanslag av

4 500 000 kr.

35. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Regeringen har under punkten
F 6 (s. 74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1631 av herrar Andersson i Ljung och Nisser
(båda m) hemställs 1. att riksdagen beslutar att regeln om begränsning
till 15 djurenheter för bidrag till djurägare, enligt förordningen (1975:
540), utgår, 2. att nu gällande inkomstgräns, 15 000 kr., höjs till 18 000
kr. vid beräkning av bidrag till djursjukvård.

I motionen 1975/76: 1692 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c) hemställs
att riksdagen beslutar att den i förordningen 1975: 540 upptagna
bestämmelsen om begränsningsregeln om 15 djurenheter utgår.

Utskottet

Enligt förordningen (1975: 540) om statsbidrag till djursjukvård i
vissa fall utgår bidrag för kostnader för viss veterinärvård till sådana
djurägare med begränsad produktion och låg inkomst, vilkas djurbesättningar
särskilt hårt drabbats av sjukdomsfall. Bidrag utgår endast
till djurägare som har sin huvudsakliga inkomst av jord- eller skogsbruk
och vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst ej överstiger
15 000 kr. och som ej heller påförts förmögenhetsskatt. Som ytterligare
villkor gäller att djurantalet ej överstiger 15 djurenheter. I motionerna
1631 och 1692 föreslås att begränsningsregeln beträffande djurantalet
utgår. I motionen 1631 föreslås dessutom att inkomstgränsen höjs från

JoU 1975/76: 33

15 000 kr. till 18 000 kr., motsvarande gällande inkomstgräns för skyldighet
att erlägga s. k. egenavgift.

Utskottet vill erinra om att inkomstgränsen med verkan fr. o. m.
den 1 juli 1975 höjdes från 5 000 kr. till 15 000 kr. och att begränsningsregeln
beträffande djurantalet infördes samtidigt härmed (prop.
1975: 1 bil. 11, JoU 1975: 1 s. 39 f.). I samband med behandlingen av
de föreslagna ändringarna avstyrkte utskottet ett motionsyrkande att
begränsningsregeln beträffande djurantalet skulle utgå. Utskottet underströk
därvid att syftet med de bidrag som utgick från anslaget alltjämt
borde vara att mindre bemedlade lantbrukare, vilkas djurbesättningar
särskilt drabbades av husdjurssjukdomar, inte av kostnadsskäl skulle
behöva avstå från att anlita veterinär. Utskottet fann därför att begränsningen
till företag med högst 15 djurenheter fick ses som en
komplettering till inkomstvillkoret vid avgränsningen av vilka som
skulle anses vara mindre bemedlade. Utskottet tillstyrkte därför regeringens
förslag till nya bidragsregler.

Med anledning av nu förevarande motionsyrkanden vill utskottet
fästa uppmärksamheten på att också själva bidragssystemet innehåller
bestämmelser vilka, enligt vad utskottet erfarit, i praktiken kommit att
fungera som spärregler. Sålunda utgår statsbidrag av åsyftat slag endast
för veterinärvård enligt 3 § veterinärtaxeförordningen (1975: 539),
dvs. för vissa former av undersökning och ingrepp m. m. men däremot
inte för t. ex. veterinärs inställelse och resa. Vidare gäller enligt 4 § förordningen
om statsbidrag till djursjukvård i vissa fall att bidrag utgår
med högst 80 % av den del av kostnaden för veterinärvård som överstiger
60 kr. Bl. a. med hänsyn härtill har utskottet viss förståelse för
motionernas syfte. Utskottet anser dock för sin del att de sedan den
1 juli 1975 gällande reglerna verkat alltför kort tid för att kunna ge
underlag för några säkra slutsatser. Enligt vad utskottet inhämtat har
lantbruksstyrelsen sin uppmärksamhet riktad på de problem som sammanhänger
med ifrågavarande bidragssystem. Utskottet förutsätter att
lantbruksstyrelsen ser över och noga beaktar behovet av förbättringar
och mot bakgrund av sina erfarenheter av reglernas tillämpning framlägger
de förslag som kan befinnas motiverade. Någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motionerna 1631 och 1692
finner utskottet mot angivna bakgrund f. n. ej påkallad.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Bidrag till djursjukvård
i vissa fall för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
150 000 kr.,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1631,

b. 1975/76:1692.

JoU 1975/76: 33

36. Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset ni. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 7—F 10 (s. 74—78)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset ett förslagsanslag
av 700 000 kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 14 295 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 60 000 kr.,

4. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av
150 000 kr.

37. Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet. Ut .

skottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 11 (s. 78—84)
och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för verksamheten vid statens lantbrukskemiska
laboratorium som förordats i propositionen,

2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

38. Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 12 (s. 84) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av

3 335 000 kr.

39. Statens maskinprovningar. Regeringen har under punkten F 13 (s.
84—85) föreslagit riksdagen att till Statens maskinprovningar för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 3 794 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 820 av fru Göthberg m. fl. (c) hemställs att riksdagen
till Statens maskinprovningar för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 4 154 000 kr.

Utskottet

Anslaget under denna punkt föreslås till 3 794 000 kr. I motionen
820 begärs att statens maskinprovningar erhåller förstärkning med fyra
tjänster och att anslaget därför skall ökas med 360 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag. Motionärerna framhåller bl. a. att den stora
ökningen av antalet provningsuppdrag de senaste åren medfört en ar -

JoU 1975/76: 33

betsbelastning för vilken tillgängliga personalresurser är otillräckliga.
Som exempel på det ökade ianspråktagandet av maskinprovningarnas
tjänster nämns bl. a. att statens maskinprovningar fr. o. m. år 1975
förordnats att vara riksprovanstalt för grävmaskiner och traktorgrävmaskiner.

Utskottet vill erinra om att utredningen om kontrollanstalterna på
jordbrukets område haft uppdrag att utreda vissa frågor angående bl. a.
statens maskinprovningar. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningens
betänkande härom att läggas fram inom några dagar. I avbidan
på de förslag som sålunda snart kan förväntas anser sig utskottet f. n.
inte böra förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen
820.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76: 820 till Statens maskinprovningar för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 3 794 000 kr.

40. Statens växtsortnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten F 14 (s. 86) och hemställer

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 182 000 kr.

Utbildning och forskning

41. Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Central
förvaltning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna G 1—G 4 (s. 91—99) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt:
Central förvaltning ett förslagsanslag av 17 770 000 kr.,

2. till Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt:
Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 1 293 000 kr.,

3. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 71 453 000 kr.,

4. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 15 936 000 kr.

42. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Regeringen har under
punkten G 5 (s. 99—100) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan:
Försöksverksamheten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 38 941 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76:1663 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag beträffande lant -

JoU 1975/76: 33

brukshögskolan och dess försöksverksamhet, bl. a. med hänsyn tagen till
motionens riktlinjer.

I motionen 1975/76: 1713 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) hemställs
att riksdagen till G 3 Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 268 000 kronor förhöjt
förslagsanslag på 71 721 000 kr., i enlighet med vad som anförts i
motionen.

I motionen 1975/76: 1717 av herr Nyquist m. fl. (fp, c, m) hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
skall ökas med 1 milj. kr. utöver departementschefens förslag
för budgetåret 1976/77.

Utskottet

Försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan, som följer ett program
som årligen fastställs av styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas
försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i
skilda delar av landet. Försöksverksamheten planeras regionalt av distriktsförsöksnämnder
i vilka förutom representanter för lantbrukshögskolan
ingår ledamöter för bl. a. jordbrukets organisationer och lantbruksnämnderna.

Från nu ifrågavarande anslag bestrids vissa driftkostnader för högskolans
försöksverksamhet.

I propositionen framlagt förslag innebär en uppräkning av anslaget
med 8,9 milj. kr. till 38 941 000 kr. för nästa budgetår.

I enlighet med statsmakternas beslut år 1974 om den framtida organisationen
av växtskyddsverksamheten (prop. 1974: 109, JoU 1974: 23,
rskr 1974: 242) skall statens växtskyddsanstalt upphöra som särskild
myndighet. Beslutet innebär bl. a. att anstaltens forsknings- och försöksverksamhet
samt delar av dess rådgivnings- och informationsverksamhet
den 1 juli 1976 förs över till lantbrukshögskolan. Av förenämnda
ökningsbelopp avser ca 3,4 milj. kr. medel för den forsknings- och försöksverksamhet
som innevarande budgetår bekostas från anslaget Statens
växtskyddsanstalt. Av anslagsökningen avser vidare 500 000 kr. ytterligare
resurser för forsknings- och försöksverksamhet på växtskyddets område.
I det inledande avsnittet rörande vissa för jordbrukets högskolor
gemensamma frågor understryker föredragande departementschefen att
kraven på att växtskyddsåtgärder utformas så att de kan godtas från
miljövårds- och livsmedelssynpunkt i första hand fordrar ökade forskningsinsatser.
Särskilt pekas på behovet av den forskning som syftar till
att få fram alternativ till nuvarande kemiska bekämpningsmetoder. Inom
ramen för de ytterligare medel som nästa budgetår kan ställas till förfogande
för högskolornas verksamhet har föredraganden därför prio -

JoU 1975/76: 33

riterat en förstärkning av resurserna för växtskyddsverksamheten. Vid
anslagsberäkningen har i övrigt beaktats behovet av medel för inträffade
eller förväntade löne- och prisstegringar.

I motionen 1717 hemställs att anslaget ökas med 1 milj. kr. utöver
departementschefens förslag för budgetåret 1976/77. Motionärerna befarar
att det i propositionen föreslagna anslaget är otillräckligt för att
täcka inträffade och förväntade löne- och prisstegringar, vilket innebär
risk för att bl. a. antalet fältförsök som utläggs av hushållningssällskap
och lantbruksnämnder kommer att minska. Detta skulle medföra att
åtskilliga försök som framför andra omfattar praktiska problem av stor
betydelse för de enskilda jordbrukarna i de olika bygderna ej kan
genomföras.

I förevarande sammanhang har utskottet funnit lämpligt att också behandla
det i motionen 1713 framförda yrkandet om höjning av lantbrukshögskolans
förvaltningskostnadsanslag med 268 000 kr. för sammanställning
och utvärdering av den ny- och ombyggnadsverksamhet
som skett inom ramen för den särskilda rationaliseringsverksamheten i
Norrland under de senaste 10—15 åren.

I vad gäller sist redovisade motionsyrkande vill utskottet nämna att
det får anses ingå som ett normalt led i lantbruksorganisationens verksamhet
att följa utvecklingen och utvärdera resultaten av den statliga
stödverksamheten i fråga om jordbrukets rationalisering och att föreslå
de åtgärder som härvid kan anses påkallade. Som förut nämnts
är lantbruksnämnderna representerade i de distriktsförsöksnämnder som
regionalt tar fram underlaget för det riksförsöksprogram som styrelsen
för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt fastställer.
Det är härvid styrelsen som inom ramen för anvisade medel har
att svara för angelägenhetsgraderingen och den närmare fördelningen
av anslaget på olika försöksprojekt. Med hänsyn till det nära samband
som organisatoriskt finns mellan lantbrukshögskolans försöksverksamhet
och de statliga rationaliseringsorganen synes goda förutsättningar föreligga
för att den i motionen berörda frågan skall ägnas vederbörlig uppmärksamhet
vid diskussionerna rörande lantbrukshögskolans försöksprogram.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i samband
med behandlingen av motsvarande anslag för tidigare budgetåi
vid flera tillfällen understrukit vikten av att den norrländska försöksverksamheten
röner erforderligt beaktande vid resurstilldelningen.

I fråga om medelsberäkningen under detta anslag vill utskottet anföra
följande. Försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan syftar till
att ge jordbruket, husdjursskötseln, inklusive renskötseln och trädgårdsnäringen
direkt vägledning i praktiska och ekonomiska frågor. Verksamheten
har karaktär av tillämpad forskning till vilken resurser beräknas
på i princip samma sätt som när det gäller stödet till den forskning
som finansieras via forskningsråden. Någon automatisk omräkning

JoU 1975/76: 33

av anslaget till följd av inträffade eller förväntade löneförändringar av
det slag som regelmässigt görs under exempelvis förvaltningskostnadsanslaget
ingår således i princip inte i anslagskonstruktionen. Utskottet
vill emellertid erinra om att riksdagen på utskottets förslag på tilläggsbudget
för detta budgetår beslutat en anslagsanvisning av 1,4 milj. kr.
till lantbrukshögskolans försöksverksamhet för att verksamheten skall
kunna hållas på oförändrad nivå (prop. 1975/76: 101, JoU 1975/76: 31,
rskr 1975/76: 144). Om denna målsättning, bortsett från i det föregående
angiven resursförstärkning för växtskyddet, skall kunna upprätthållas
även nästa budgetår krävs enligt numera framkomna uppgifter en ökning
av anslaget med 500 000 kr. utöver regeringens i budgetpropositionen
framlagda förslag. Utskottet är för sin del berett tillstyrka en
sådan ytterligare anslagsförstärkning. Härigenom tillmötesgås också i väsentlig
mån de i motionerna 1713 och 1717 framförda anslagsyrkandena.

I motionen 1663 har begärts utredning och förslag beträffande lantbrukshögskolan
och dess försöksverksamhet, bl. a. i fråga om fältförsöksverksamheten.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året i anslutning till behandlingen
av en motion i ämnet uttalade sig för oförändrade riktlinjer
för fältförsöksverksamheten. Bl. a. anfördes att den organisation som
byggts upp för planering och genomförande av försöksverksamheten
torde ge goda förutsättningar för att bl. a. även lokala intressen skall
kunna beaktas. Utskottet finner inte skäl förorda någon särskild riksdagens
åtgärd med anledning av motionen 1663.

Utskottet som i övrigt tillstyrker propositionen under denna punkt
hemställer

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:

1717 och 1975/76: 1713, sistnämnda motion såvitt avser anslagsberäkningen,
till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
39 441000 kr.,

2. anser motionen 1975/76: 1713, såvitt i övrigt är i fråga, besvarad
med vad utskottet anfört,

3. lämnar motionen 1975/76: 1663 utan åtgärd.

43. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
och Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna G 6 och G 7 (s. 100—102) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

JoU 1975/76: 33

2. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 33 079 000 kr.

44. Veterinärhögskolan: Driftkostnader. Regeringen har under punkten
G 8 (s. 102—103) föreslagit riksdagen att till Veterinärhögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
10 937 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1744 av herr Åsling m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar 1. att hovslagarskolan i enlighet med utredningens förslag
tillföres följande tjänster: 1 chef (veterinär) F 17, 1 verkmästare i
F 7, 2 hovslagarinstruktörer i F 5, 2. att jämväl i enlighet med utredningens
förslag medel ställs till veterinärhögskolans förfogande för två
hovslagarinstruktörer i F 5 under den tid då veterinärstudenternas undervisning
pågår i Skara.

Utskottet

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår räknas upp
med 1 980 000 kr. Höjningen är i sin helhet av automatisk natur. Utskottet
har inte något att erinra mot förslaget och förordar därför att
anslaget förs upp med 10 937 000 kr. Utskottets ställningstagande innebär
bl. a. att utskottet inte funnit tillräckliga skäl att tillstyrka i motionen
1744 framförda yrkanden om inrättande av vissa tjänster vid
hovslagarskolan m. m. Utskottet vill nämna att styrelsen för jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt visserligen tagit
upp vissa äskanden om personalförstärkning vid hovslagarskolan och
avdelningen för hov- och klövvårdslära i sin anslagsframställning men
samtidigt i sin prövning gett ifrågavarande önskemål förhållandevis
låg angelägenhetsgrad. Det ankommer närmast på styrelsen att tillse
att tillgängliga resurser används på ett sätt som står i överensstämmelse
med bl. a. riksdagens tidigare fattade beslut om hovslagarskolan och
den högre undervisningen och forskningen inom howårds- och klövvårdsläran.

Som redovisas i propositionen har styrelsen för jordbrukets högskolor
och statens veterinärmedicinska anstalt dels föreslagit en ökning av
antalet studerande vid lantbrukshögskolans hortonomlinje, dels anmält
sin avsikt att i nästkommande anslagsframställning redovisa konsekvenserna
av en ökning av antalet studerande vid veterinärhögskolan
och skogshögskolan. Föredragande departementschefen har i anslutning
härtill (prop. 1975/76: 100, bil. 11, s. 91) som sin mening anfört
att en samlad bedömning bör göras av de resursbehov som följer av
en ökad antagning av studerande till de olika utbildningslinjerna vid

JoU 1975/76: 33

högskolorna. Den gemensamma organisationens möjligheter till samordning
kan då bättre beaktas. En sådan samlad bedömning av resursbehoven
som här antytts bör enligt utskottets mening omfatta jämväl
spörsmål av den art som behandlas i nu förevarande motion.

Åberopande det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. lämnar motionen 1975/76: 1744 utan åtgärd,

2. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/
77 anvisar ett reservationsanslag av 10 937 000 kr.

45. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna G 9—G 11 (s. 103—106)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 748 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 25 807 000 kr.

46. Skogshögskolan: Driftkostnader. Regeringen har under punkten G
12 (s. 106—107) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 19 034 000
kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 328 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en intensifierad forskning beträffande
skyddsbehandling av barrträdsplantor kommer till stånd.

I motionen 1975/76: 1661 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen 1. till Skogshögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 1 229 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 20 263 000 kr.,
varvid även beräknas medel för storprojektet Hugin samt vissa följdkostnader
för tjänster.

Utskottet

Föredragande departementschefen föreslår att förenämnda anslag
för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 3 314 000 kr. till
19 034 000 kr. Anslagshöjningen motsvaras till övervägande del av prisoch
löneomräkning.

Som redovisas i propositionen har styrelsen för jordbrukets högskolor

JoU 1975/76: 33

och statens veterinärmedicinska anstalt i sin anslagsframställning begärt
särskild anslagsuppräkning för att täcka nästa budgetårs kostnader
för ett vid högskolan påbörjat s. k. storprojekt, benämt Hugin. Projektets
mål är att bl. a. utveckla säkrare metoder för långsiktiga prognoser
över skogarnas utveckling vid olika skötsel och vid insättande av
olika produktionshöjande åtgärder. I motionen 1661 föreslås att skogshögskolan
tilldelas ytterligare 1 229 000 kr. under budgetåret 1976/77
för detta projekt.

Utskottet anförde förra året vid behandlingen av högskolans anslag
för innevarande budgetår att mycket talade för att satsningen på skoglig
forskning borde intensifieras såsom en väg att undvika den under 1980-talet väntade svackan i virkesproduktionen. Innan beslut fattades om
hur en resursförstärkning för ändamålet närmare borde utformas,
borde riksdagen dock ha en någorlunda fast grund för sin prioritering.
Enligt utskottets mening fanns anledning att avvakta det åtgärdsprogram
1973 års skogsutredning hade att framlägga. Utskottet utgick
från att den skogliga forskningens inriktning och omfattning måste
övervägas i samband härmed.

I avvaktan på att regeringen på grundval av skogsutredningens arbete
framlägger ett skogspolitiskt åtgärdsprogram som jämväl inkluderar
frågan om forskningens inriktning och omfattning vill utskottet förorda
att riksdagen godtar den medelsberäkning under nu berörda anslag till
skogshögskolan som föreslagits i budgetpropositionen. Detta innebär
att utskottet avstyrker bifall till motionen 1661, yrkande 1.

I detta sammanhang har utskottet funnit lämpligt att också behandla
den under allmänna motionstiden väckta motionen 328 vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en intensifierad forskning beträffande
skyddsbehandling av barrträdsplantor kommer till stånd.
Bakgrunden till yrkandet är behovet att finna lämpliga metoder för att
motverka snytbaggeskador till följd av det fr. o. m. förra året införda
förbudet mot att inom skogsbruket använda DDT som plantskydd.

Utskottet vill i anslutning härtill nämna att undersökningar rörande
snytbaggeskadornas omfattning under 1975 företagits under medverkan
av skogshögskolan, skogsvårdsstyrelserna, domänverket, skogsbolag och
skogsägarföreningar. Forskningsarbete pågår och planeras fortsätta
vid skogshögskolans institution för skogszoologi. Med hänsyn till det
intresse förevarande fråga rönt från skogsbrukets olika företrädare utgår
utskottet från att den i motionen 328 väckta frågan om att förstärka
resurserna till ifrågavarande forskningsområde kommer att ägnas uppmärksamhet
utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Det ankommer
bl. a. på statens råd för skogs- och jordbruksforskning att ta
ställning till hithörande spörsmål vid fördelningen av medel från anslaget
till skoglig forskning. Utskottet tillstyrker i det följande under
nämnda anslag en anslagsuppräkning av 750 000 kr., vilket innebär en

JoU 1975/76: 33

höjning av anslaget med mellan 18 och 19 % i jämförelse med innevarande
budgetår.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1661, yrkande 1, till Skogshögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
19 034 000 kr.,

2. anser motionen 1975/76: 328 besvarad med vad utskottet anfört.

47. Statens skogsmästarskola. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten G 13 (s. 107—109) och hemställer

att riksdagen till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 2 152 000 kr.

48. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. ni.

Regeringen har under punkten G 14 (s. 109—116) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom i inrednings-
och utrustningsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med
vad som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000
kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1670 av fru Hambraeus (c) hemställs att riksdagen
beslutar att i budgetpropositionen bil. 11 angivet belopp för skogshögskolan,
Ultuna, 9 700 000 kr. skall överföras från definitiv kostnadsram
till delram t. o. m. 30 juni 1977, i avvaktan på slutligt ställningstagande
från den s. k. LUP-kommittén för jordbrukets högskolor.

Utskottet

Under förevarande punkt föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen
att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler
vid jordbrukets högskolor m. m. inom vissa i inrednings- och utrustningsplanerna
uppförda kostnadsramar. Mot bakgrund av i budgetpropositionen
närmare redovisade beräkningar av medelsförbrukningen
förordas en anslagsanvisning av 35 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag.
Detta innebär bl. a. att utskottet tillstyrker ett i propositionen
framlagt förslag att i utrustningsplanen förs upp en definitiv kostnads -

JoU 1975/76: 33

ram för utrustning av ny- och ombyggnader för skogshögskolan vid
Ultuna av 9,7 milj. kr. I överensstämmelse härmed avstyrks i motionen
1670 gjord hemställan att ifrågavarande kostnadsram, i avvaktan på
slutligt ställningstagande från lokal- och utrustningsprogramkommittén
för jordbrukets högskolor i frågan, överförs från definitiv ram till delram.
Det bör framhållas att fråga om eventuellt senare erforderlig omräkning
av nu förordad kostnadsram på sedvanligt sätt torde få underställas
riksdagens prövning, oavsett om den nu tas upp som definitiv
kostnadsram eller som delram.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1670 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. inom i inrednings- och utrustningsplanerna
uppförda kostnadsramar i enlighet med vad utskottet i det
föregående förordat,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 35 000 000 kr.

49. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten G 15 (s. 116) och hemställer att

riksdagen till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 400 000 kr.

50. Jordbruksforskning. Regeringen har under punkten G 16 (s. 116—
117) föreslagit riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 12 766 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 427 av fru Anér (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att belysa de kortoch
långsiktiga ekonomiska och ekologiska följderna av alternativa jordbruksmetoder
samt att framlägga förslag till åtgärder för att främja sådana
metoder.

I motionen 1975/76: 431 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att utveckla Vojakkala
f. d. lantbruksskola i Tornedalen i Norrbotten till ett centrum för
jordbruksforskning och utbildning.

JoU 1975/76: 33

I motionen 1975/76: 624 av herr Hallenius m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag om ökad
forskning om biologisk bekämpning.

1 motionen 1975/76: 1664 av herr Granstedt m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att en utredning tillsätts
med uppgift att klarlägga de ekonomiska och ekologiska konsekvenserna
av alternativa jordbruksmetoder samt framlägga förslag till
åtgärder för att stödja utvecklingen av sådana metoder.

I motionen 1975/76: 1685 av herr Jonasson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till program för forskningsoch
stödåtgärder i syfte att nå en minskad användning av kemiska medel
i jord- och skogsbruket, bl. a. genom stöd tiii alternativ i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I motionen 1975/76: 2102 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning beträffande tillgången på
erforderliga mineraler och spårämnen i jordbrukets processer.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna 1975/76: 427 och
1975/76: 1664 från Vetenskapsakademien, lantbrukshögskolan och Lantbrukarnas
riksförbund (LRF).

Vetenskapsakademien har överlämnat ärendet till sin miljövårdskommitté
som anför att frågan om möjligheter att använda sig av jordbruksmetoder
som i högre grad än de gängse tar till vara jordens avkastningsförmåga
utan, eller med mindre, användning av konstgödsel
och kemiska bekämpningsmedel är intressant. I stor utsträckning saknas
underlag för en bedömning av sådana jordbruksmetoders ekonomiska
och ekologiska effekter såväl på kort som på lång sikt. Det finns
därför, enligt miljövårdskommittén, skäl att utreda och klarlägga de
alternativa jordbruksmetodernas konsekvenser.

Lantbrukshögskolan anför att en utredning baserad på våra nuvarande
kunskaper endast skulle resultera i konstaterandet att en tillräcklig
faktabakgrund för en objektiv bedömning saknas. Den begärda
utredningen bör därför ges en långsiktigare teknisk-biologisk inriktning
med ekonomisk utvärdering. Enligt högskolan bör särskilda medel ställas
till förfogande för detta. I yttrandet anförs vidare bl. a.

Lantbrukshögskolan är i princip positiv till att frågor kring de alternativa
metoderna närmare belyses. Detta ligger också i linje med vid
lantbrukshögskolan pågående och planerad verksamhet i ämnet, dock
ej i form av en utredning utan som jämförande undersökningar för att
ur olika aspekter ge fakta inom området. Sålunda har vid institutionen
för växtodling sedan 1971 genomförts en undersökning av ”Skördeprodukternas
kvalitet vid vanlig och biodynamisk odling” med anslag från

4 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

Ekhagastiftelsen, Statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt
Lantbruksakademien. Undersökningen, som avslutas i och med 1976
års skörd, visar på skillnader som talar till fördel för båda odlingsformerna
beroende på vilken egenskap som värderas. Skillnaderna beror i
detta fall givetvis på att två olika odlingssystem använts men samma
resultat kan erhållas inom vilket odlingssystem som helst, om man varierar
insatsen av i första hand kvävegödsel. Undersökningen har främst
gällt teknisk och i någon mån även näringsfysiologisk kvalitet medan
flera andra väsentliga avsnitt måst lämnas åt sidan. Från flera håll har
framförts att undersökningen bör fortsätta och utvidgas med de delar,
som hittills ej kunnat beaktas; bekämpning, ekonomi m. m. En lämplig
och till praktiken bättre anknytande fortsättning av ovan omnämnda
undersökningar vore att inordna verksamheten i försöksorganisationen.
En arbetsgrupp inom jordbrukssektionen vid lantbrukshögskolan har
därför under 1975 gjort en sammanställning över de vid högskolan redan
pågående aktiviteterna inom problemområdet. Försöksavdelningen
för växtföljder presenterade samtidigt i samband med planeringen av
nästkommande budgetårs verksamhet ett förslag till dylika arbeten.
Dessa siktar på att ta fram de för de alternativa odlingsformerna gemensamma
och även för praktiken väsentliga punkterna vari de alternativa
systemen skiljer sig från det konventionella. Detta innebär att
jämförelsen skall koncentreras till frågor kring gödsling, växtskydd och
ogräsbekämpning, allt för att undersöka hur skillnader däri påverkar
växtnärings- och humustillstånd, förekomst av skadegörare och ogräs
samt ekonomi i odlingarna.

En sådan undersökning, som kostnadsberäknats till ca 500 000 kr.,
skulle inom överskådlig tid ge ett relativt fast underlag för en objektiv
värdering av de alternativa jordbruksmetoderna. F. n. har dock lantbrukshögskolan
ej medel att genomföra undersökningen.

Utöver detta behövs sedan en långsiktigare direkt och komplett jämförelse
mellan de olika odlingssystemen där man fortlöpande följer
miljökonsekvenser av gödsling och andra tekniska åtgärder.

Beträffande forskningen rörande de metoder som kan utgöra alternativ
till den konventionella kemiska bekämpningen och som väsentligen
utförs vid institutionen för växtpatologi vid lantbrukshögskolan och statens
växtskyddsanstalt har endast spridda insatser kunnat göras. De
pågående strävandena att förstärka och samordna aktiviteterna och den
omorganisation av växtskyddsverksamheten som f. n. pågår kommer på
sikt leda till ett meningsfullt underlag för en utredning av föreslagen
inriktning. Bl. a. förbereds en satsning som direkt tar sikte på att med
biologiska metoder ersätta pesticider i kampen mot några viktigare
skadedjur där möjligheterna till framgång synes vara särskilt stora.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anser att riksdagen inte nu bör
bifalla motionernas krav på utredning om alternativa odlingsmetoder.
Riksförbundet anför bl. a. följande.

Utan att här gå in på en sakdiskussion om dessa metoders påstådda
ekonomiska konkurrensförmåga eller ekologiska överlägsenhet vill vi
påpeka att dessa metoder kan tillämpas endast i mycket begränsad omfattning
i det moderna jordbruket. I varje fall om man skall uppställa
krav på att upprätthålla en tillfredsställande skördenivå. Av de erfaren -

JoU 1975/76: 33

heter LRF haft möjlighet att under några år inhämta från jordbruk
som tillämpar dessa odlingsmetoder i Schweiz, Västtyskland och Frankrike
kan vissa slutsatser dras. Nämnda odlingsmetoder är inte helt enhetliga.
Det finns variationer som ibland tillmäts stor betydelse för att
uppnå ett gott odlingsresultat. En benämning som ofta används i Sverige
är naturenlig odling eller biodynamisk odlingsmetod. Som en sammanfattning
av odlingsresultaten kan emellertid sägas att förutsättningen
för att få tillfredsställande skördar är att växtnäring i organisk form kan
tillföras i samma omfattning som om växtnäring ges i form av handelsgödsel.
Det betyder att dessa odlingsmetoder kan användas endast i
samband med en intensiv djurhållning eller om avfallsprodukter från
tätorter, slakthus eller liknande växtnäringskällor finns att tillgå. Kväve
tillförs i huvudsak genom odling av luftkvävesamlande växter, främst
leguminoser såsom klöver, ärter och bönor.

Att en stor del av växtnäringen tillförs efter speciell kompostering av
det organiska materialet förändrar i princip ingenting beträffande kravet
på en tillfredsställande växtnäringsbalans.

Det bör också här tas med i bilden att man även i dessa odlingsformer
använder handelsgödselmedel för att säkerställa fosfat, kali,
kalk och mikronäringsämnena för växterna. Den principiella skillnaden
är att man använder ”oförädlade” bergarter i form av t. ex. dolomit,
apatit och kalkstensmjöl. Men även thomasfosfat och fabriksbehandlade
havsalger som numera säljs under namnet algomin förekommer i betydande
omfattning.

En jordbruksproduktion uppbyggd efter dessa principer bör inte ses
som ett alternativ som kan avlösa nuvarande jordbruksteknik, men kan
med säkerhet försvara sin plats som komplettering under vissa givna
förhållanden. Den har fått sin främsta tillämpning vid odling av trädgårdsprodukter
och torde också här kunna vara konkurrenskraftig på
ett helt annat sätt än när det gäller mer fältmässig odling av traditionella
lantbruksväxter.

I en tid med allt högre priser på energi och handelsgödsel är det
nödvändigt att ägna ökat intresse åt att finna metoder för att hushålla
med växtnäringsämnena. En omprövning i denna fråga är på väg inom
svenskt jordbruk. Som ett exempel härpå har halmbränningen nästan
helt upphört under senare år. Den naturliga gödseln börjar också värderas
på ett nytt sätt i växtodlingen. Samtidigt kan påvisas en minskning
av användningen av kemiska växtskyddsmedel. — ”Anpassad betning,
anpassad ogräsbekämpning etc”.

Vid lantbrukshögskolan bedrivs sedan ett flertal år en omfattande
försöks- och forskningsverksamhet inom hela detta område. Även här
relaterade odlingsmetoder ingår i ett försöksprogram, där man beräknar
att vissa preliminära slutsatser kan publiceras under innevarande år.
Forskning och försök bedrivs också beträffande alternativa växtskyddsmetoder.
En fortsatt försöksverksamhet på detta område är önskvärd
och bör möjliggöras genom statliga försöksanslag för ändamålet. Därigenom
kan erfarenheter vinnas av betydelse för svenskt jordbruk.

Att däremot med utgångspunkt från det tämligen knapphändiga försöksmaterial
som kan samlas in från Sverige och vissa europeiska länder
nu tillsätta en utredning som skulle utvärdera detta material kan
inte vara meningsfullt.

JoU 1975/76: 33

Utskottet

Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning
för bidrag till forskning inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

Forskningsrådet har i sin anslagsframställning erinrat om att jordbruket
ständigt förändras genom bl. a. fortgående rationaliseringar, omläggningar
i växt- och djurproduktion samt nya utvecklingslinjer inom
livsmedelsindustrin. Behovet av nya produkter okar. I syfte att uppnå
en bättre anpassning av kulturväxter och husdjur till produktionsmiljön
behövs intensifierade undersökningar på många områden. Den
mest angelägna forskningen under den närmaste framtiden omfattar
enligt forskningsrådet bl. a. undersökningar rörande kulturväxternas
produktionsförmåga, problemen kring växtnäringsämnena och alternativa
möjligheter till kemiska bekämpningsmedel. Vidare måste ekonomiska
undersökningar i större omfattning ingå i jordbrukets forskningsprojekt
liksom frågor som rör samspelet jordbruk—miljövård,
särskilt jordbruk—landskapsvård.

I propositionen förordas att anslaget för nästa budgetår räknas upp
med 1 330 000 kr. Då medelsanvisningen för innevarande budgetår
uppgår till 11 436 000 kr. innebär förslaget en anslagsförstärkning av
närmare 12 %.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker
därför att riksdagen anvisar 12 766 000 kr. under detta anslag
för nästa budgetår.

Under förevarande punkt har utskottet funnit lämpligt att även behandla
några fristående motioner som rör forskningen på jordbrukets
och trädgårdsnäringens områden.

I motionerna 427 och 1664 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts med uppgift att belysa de kort- och långsiktiga
ekonomiska och ekologiska följderna av alternativa jordbruksmetoder
samt att lägga fram förslag till åtgärder för att främja sådana
metoder. Närliggande yrkanden framförs i motionen 624 vari hemställs
om utredning och förslag om ökad forskning om biologisk bekämpning
samt i motionen 1685 vari begärs förslag till program för forskningsoch
stödåtgärder i syfte att nå en minskad användning av kemiska medel
i jord- och skogsbruket, bl. a. genom stöd till alternativa metoder.

I yttrande som inhämtats över motionerna 427 och 1664 anför Vetenskapsakademiens
miljövårdskommitté att det finns skäl att utreda och
klarlägga de alternativa jordbruksmetodernas konsekvenser. Lantbrukshögskolan
ställer sig i princip positiv till att frågor kring de alternativa
metoderna närmare belyses. Detta ligger också i linje med vid högskolan
pågående och planerad verksamhet i ämnet, dock ej i form av

JoU 1975/76: 33

en utredning utan som jämförande undersökningar för att ur olika aspekter
ge fakta inom området. Enligt lantbrukshögskolan skulle en utredning
baserad på våra nuvarande kunskaper endast resultera i konstaterandet
att en tillräcklig faktabakgrund för en objektiv bedömning
saknas. En begärd utredning bör därför ges en långsiktigare tekniskbiologisk
inriktning med ekonomisk utvärdering.

LRF anser för sin del att motionernas krav på utredning om alternativa
odlingsmetoder inte nu bör bifallas av riksdagen. Riksförbundet
erinrar om att det vid lantbrukshögskolan sedan många år bedrivs en
omfattande försöks- och forskningsverksamhet inom hela förevarande
område. Alternativa metoder för odling ingår i ett försöksprogram,
där man beräknar att vissa preliminära slutsatser kan publiceras under
innevarande år. Forskning och försök bedrivs också beträffande alternativa
växtskyddsmetoder. En fortsatt försöksverksamhet på detta
område är enligt LRF önskvärd och bör möjliggöras genom statliga
försöksanslag för ändamålet. Därigenom kan erfarenheter vinnas av
betydelse för svenskt jordbruk. Att däremot med utgångspunkt i det
tämligen knapphändiga försöksmaterial som kan samlas in från Sverige
och vissa europeiska länder nu tillsätta en utredning som skulle
utvärdera detta material anser riksförbundet inte vara meningsfullt.

Riksdagen har vid tidigare behandling av frågan om stöd till giftfri
odling och alternativa jordbruksmetoder gjort uttalanden av innebörd
bl. a. att det på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet
på förevarande område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades
i olika sammanhang. Det har härvid bl. a. erinrats om den resistensbiologiska
forskning som bedrivs framför allt vid lantbrukshögskolan,
statens växtskyddsanstalt, skogshögskolan och vissa universitetsinstitutioner
samt vid Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt. Det har också hänvisats till att statens råd för
skogs- och jordbruksforskning inom ramen för tillgängliga anslagsmedel
lämnat inte oväsentliga bidrag till olika grenar inom miljövårdsforskningen.
Medel har sålunda anvisats för utvecklingsarbeten med syfte att
minska användningen av pesticider. Dessa arbeten har gällt såväl resistensförädling
som biologisk bekämpning.

Utskottet har för sin del i nämnda sammanhang (bl. a. JoU 1975: 5,
s. 5) framhållit angelägenheten av att de ekologiska synpunkterna tillmäts
stor betydelse i samband med övervägandena rörande jordbrukets
fortsatta utveckling. Utskottet vill ånyo understryka denna uppfattning.
Som förut nämnts har försök som utförts vid lantbrukshögskolan visat
att vissa alternativa jordbruksmetoder kan ge ett kvalitativt gott resultat.

I sammanhanget vill utskottet erinra om under punkten 42 berörda uttalanden
i årets budgetproposition att kraven på att växtskyddsåtgärder
utformas så att de kan godtas från miljövårds- och livsmedelssynpunkt

JoU 1975/76: 33

i första hand fordrar ökade forskningsinsatser. Särskilt pekas på behovet
av den forskning som syftar till att få fram alternativ till nuvarande
kemiska bekämpningsmetoder. Inom ramen för de ytterligare medel som
nästa budgetår kan ställas till förfogande för högskolornas verksamhet
har föredraganden därför prioriterat en förstärkning av resurserna för
växtskyddsverksamheten. Som tidigare redovisats innebär förslagen beträffande
lantbrukshögskolans försöksverksamhet en ökning av resurserna
med 500 000 kr. En motsvarande anslagsförstärkning förordas
under förvaltningskostnadsanslaget. Som inledningsvis redovisats har
även statens råd för skogs- och jordbruksforskning framhållit angelägenheten
av forskning rörande bl. a. problemen kring växtnäringsämnena
och alternativa möjligheter till kemiska bekämpningsmedel.

De åtgärder som från skilda håll sätts in i forsknings- och försöksverksamheten
på förevarande forskningsområde bör bidra till att skapa
ett säkrare underlag för det fortsatta handlandet. Det är oomtvistligt
att debatten vinner på ett mera preciserat underlag genom jämförelse
av de ekonomiska och ekologiska följderna av konventionella och alternativa
jordbruksmetoder. Med hänsyn härtill hälsar utskottet de olika
initiativ som presenterats bl. a. i årets budgetproposition med tillfredsställelse.
Utskottet anser för sin del att vad som inhämtats i ärendet
ger vid handen att syftet med de fyra nu behandlade motionerna i allt
väsentligt torde komma att tillgodoses utan att riksdagen nu behöver
taga något ytterligare initiativ i frågan.

I motionen 2102 hemställs om utredning beträffande tillgången på
erforderliga mineraler och spårämnen i jordbrukets processer. Bakgrunden
till yrkandet är bl. a. en befarad utarmning av åkerjorden vid
användning av kemiska gödningsmedel o. d. Den i motionen väckta
frågan, som i och för sig berör en viktig del av jordbruksproblematiken,
faller enligt utskottets mening inom ramen för det forsknings- och försökskomplex
som enligt vad i det föregående nämnts ägnas uppmärksamhet
från ett stort antal institutioner och organ. Någon särskild åtgärd
från riksdagens sida synes därför inte erforderlig med anledning av
motionen. I vad gäller frågan huruvida våra livsmedel innehåller mineraler
och spårämnen i tillräckliga kvantiteter vill utskottet hänvisa till
livsmedelsverkets kontrollerande funktion i sammanhanget.

Slutligen har utskottet under denna punkt funnit anledning behandla
motionen 431 vari hemställs om åtgärder för att utveckla den nedlagda
lantbruksskolan i Vojakkala i Tornedalen i Norrbotten till ett centrum
för jordbruksforskning och utbildning.

Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksnämnden efter nedläggningen
av ifrågavarande undervisningsanstalt från landstinget övertagit
skolans fastigheter. Lantbruksnämnden har upplåtit dessa dels till lantbrukshögskolan
för högskolans försöksverksamhet, dels till SR-jordbrukare
och dels till Norrbottens länsförbund av Sveriges 4 H.

JoU 1975/76: 33

Lantbruksnämnden har erbjudit Haparanda kommun att förvärva
fastigheterna under förutsättning bl. a. att lantbrukshögskolans och
Sveriges utsädesförenings verksamhet kan tillgodoses. Utsädesföreningen
hade tidigare anmält intresse för eventuellt förvärv av fastigheten.
Vidare har fråga väckts om att 4 H-distriktet skall få disponera vissa
byggnader för en planerad lantbruksgård för ungdom.

Lantbrukshögskolan har, som framgått, förlagt en del av sin forsknings-
och försöksverksamhet på jordbruksområdet till Vojakkala, och
planerar att utöka verksamheten där. Vojakkala är en av de fem försöksstationerna
inom norra jordbruksförsöksdistriktet. Från Vojakkala
sköts ett 60-tal försök, representativa för Tornedalen.

Enligt utskottets mening får motionens syfte anses tillgodosett genom
de åtgärder som sålunda vidtagits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. till Jordbruksforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 12 766 000 kr.,

2. anser motionerna 1975/76: 427, 1975/76: 624, 1975/76: 1664
och 1975/76: 1685 besvarade med vad utskottet anfört,

3. lämnar motionen 1975/76: 2102 utan åtgärd,

4. anser motionen 1975/76: 431 besvarad med vad utskottet anfört.

51. Stöd till jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 17 (s. 117) och hemställer

att riksdagen till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
1 470 000 kr.

52. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Regeringen har under punkten
G 18 (s. 117—118) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
9 638 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 503 av fru Andersson i Hjärtum m. fl. (c) hemställs
att riksdagen till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret
1976/77 anvisar ett med 100 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär en uppräkning
av anslaget i jämförelse med innevarande budgetår med 1 960 000
kr. till 9 638 000 kr.

JoU 1975/76: 33

I motionen 503 föreslås en ytterligare uppräkning av anslaget med
100 000 kr. för stöd till husbehovsodlingen av spånadslin.

Utskottet vill erinra om att frågan om särskilt statligt stöd till linodling
med anledning av motioner i ämnet förra året var föremål för
riksdagens behandling i samband med prövningen av anslagsäskandena
under förevarande anslag. Utskottet (JoU 1975:1, p. 52) anförde då att
sådant särskilt statligt stöd till linodlingen tidigare utgått i olika former
men att detta stöd upphört år 1966 sedan utredning i frågan gjorts.
Utskottet ansåg i likhet med ifrågavarande motionärer att linhanteringen
för husbehov borde tillmätas ett värde för bl. a. upprätthållande
av gamla kulturtraditioner. Det torde, anförde utskottet, få anses
ådagalagt att de omständigheter, varpå 1966 års beslut grundades, numera
i väsentliga avseenden ändrats och att verksamheten därför i dag
möter vissa svårigheter bl. a. vad gäller försörjningen med råvaror.
Mycket talade för att stöd i någon form var påkallat om hanteringen
skulle kunna upprätthållas i önskvärd omfattning. Utskottet förutsatte
emellertid att regeringen samt berörda myndigheter och organisationer
hade sin uppmärksamhet riktad på förevarande fråga. Utskottet bedömde
att det för innevarande budgetår borde vara möjligt att inom
ramen för här berört anslag lämna visst stöd till linodlingen. Riksdagen
gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan.

Med anledning av den nu väckta motionen vill utskottet hänvisa till
att jordbruksministern enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober
1975 tillkallat en sakkunnig för att utreda vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten.
Enligt direktiven skall den sakkunnige bl. a. göra
en samlad analys av de nuvarande formerna för växtförädlingen inom
jordbruk och trädgårdsnäring. Därvid bör den nuvarande inriktningen
och omfattningen av den svenska växtförädlingen studeras. Växtförädlingens
roll i biståndsarbetet skall också prövas liksom möjligheterna
att genom växtförädling åstadkomma sjukdomsresistens och i samband
därmed pröva möjligheterna att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Den sakkunnige bör därför också undersöka förutsättningarna
för ett utvidgat samarbete såväl inom Sverige som mellan
Sverige och de övriga nordiska länderna och med länder vilkas klimat
liknar vårt. Nödvändigheten av en nära kontakt mellan den praktiska
växtförädlingen och det långsiktiga forskningsarbetet bör beaktas vid
denna prövning. Slutligen bör det statliga stödet till växtförädling liksom
effekterna av den gällande lagstiftningen på området utvärderas.

Utskottet som vill hänvisa till de uttalanden som förra året gjordes
av riksdagen utgår från att behovet av stöd till linodlingen kommer att
prövas i samband med nyssnämnda utredningsarbete. Mot bl. a. angivna
bakgrund finner utskottet inte skäl biträda motionsyrkandet om en
särskild uppräkning av anslaget för här ifrågavarande ändamål.

JoU 1975/76: 33

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76: 503 till Bidrag till Sveriges utsädes förening
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
9 638 000 kr.

53. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Regeringen har
under punkten G 19 (s. 118—119) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1976/77 anvisa
ett anslag av 285 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1649 av herr Dahlgren m. fl. (c, m, fp) hemställs
att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för
budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
105 000 kr. förhöjt anslag av 390 000 kr.

I motionen 1975/76: 1674 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl.
(c, m, fp) hemställs att riksdagen till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 275 000 kr. förhöjt anslag av 560 000 kr.

Utskottet

Från detta anslag utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt
vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling
som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB. Regeringens förslag
innebär att för nästa budgetår anvisas oförändrat 225 000 kr. resp.
60 000 kr. för angivna ändamål. Weibulls har för det kommande budgetåret
begärt 225 000 kr. för sin samlade växtförädlingsverksamhet
och dessutom ett särskilt anslag om 275 000 kr. till sin trädgårdsväxtförädling.
Algot Holmberg och Söner AB har anhållit om en höjning
av sitt bidrag med 105 000 kr. avseende arbete med förädling av sojabönan.

I motionen 1674 hemställs att bidraget till verksamheten vid Weibullsholm
bestäms till 500 000 kr. Motionärerna hänvisar till det arbete
som bedrivs vid Weibullsholm i vad gäller förädlingen inom trädgårdsväxtområdet
och framhåller angelägenheten av att detta arbete skall
kunna fullföljas.

Frågan om höjning av anslagsposten för bidrag till verksamheten vid
Weibullsholm har tidigare åtskilliga gånger varit uppe till behandling
i samband med de årliga budgetprövningarna. Vid dessa har dock
Weibullsholm under åtskilliga år fått stå tillbaka för andra angelägna
utgiftsändamål under huvudtiteln. Det har bl. a. hänvisats till de möj -

JoU 1975/76: 33

ligheter till ökat stöd till exempelvis trädgårdsväxtförädlingen som öppnats
genom de senaste årens höjningar av anslaget till jordbruksforskning.
Det har också vid diskussionerna pekats på den finansieringsmöjlighet
som växtförädlingsavgifterna representerar för anstalten.

Vid sin behandling av det föreliggande motionsyrkandet har utskottet
funnit sig böra pröva om det inte trots nyss angivna omständigheter föreligger
skäl att för nästa budgetår justera den del av finansieringen av
växtförädlingsanstaltens verksamhet som sker direkt över budgeten. Utskottet
har därvid beaktat att anslagsposten 225 000 kr. stått oförändrad
fr. o. m. budgetåret 1969/70. För sin del är utskottet berett tillstyrka en
uppräkning av anslagsposten i fråga till 400 000 kr. Utskottet avser härmed
inte att förorda en ändring i principerna för det statliga stödet till
växtförädlingen utan syftar med förslaget endast till att bidragsgivningen
skall återföras i riktning mot tidigare reella nivå. Som anförts under
föregående punkt har en särskild sakkunnig uppdraget att bl. a. utvärdera
det statliga stödet till växtförädling liksom effekterna av den gällande
lagstiftningen på området.

I motionen 1649 föreslås att bidrag till växtförädlingsanstalten Algot
Holmberg och Söner AB lämnas med det av bolaget begärda beloppet
165 000 kr. Bidraget avser bolagets arbete med förädling av sojabönan.
I motionen anförs bl. a. att sojabönan är den utan jämförelse värdefullaste
proteinväxten i världen och lämnas uppgifter om inom företaget
pågående och planerade förädlingsförsök m. m.

Utskottet vill liksom vid tidigare behandling av hithörande frågor
betona vikten av att de problem som föreligger i fråga om världens
proteinförsörjning ägnas uppmärksamhet. Odling av sojabönor måste,
såvitt utskottet kunnat bedöma, tillmätas en stor betydelse i detta sammanhang.
År 1974 höjdes också på riksdagens initiativ det tidigare till
Algot Holmberg och Söner AB utgående bidraget, 30 000 kr., till
60 000 kr. Som i det föregående framhållits kan stöd till växtförädlingsverksamhet
erhållas även på annat sätt än genom här förevarande anslag.
Med hänsyn till den nära samhörighet som råder mellan Weibullsholm
och Algot Holmberg och Söner AB bör det också kunna förutsättas
att den av utskottet förordade uppräkningen av bidraget till förstnämnda
anstalt indirekt även bör kunna komma Algot Holmberg &
Söner AB till godo. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte
berett att förorda den ytterligare höjning av bidraget till bolaget som
föreslås i motionen 1649.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 1674 och
regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975/76:
1649 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 460 000 kr.

JoU 1975/76: 33

54. Skoglig forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten G 20 (s. 119—120) och hemställer

att riksdagen till Skoglig forskning för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 4 846 000 kr.

55. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. Regeringen har under punkten G 21 (s. 120) föreslagit
riksdagen att till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 1 912 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1678 av herrar Johansson i Holmgården och
Stjernström (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag,
Institutet för skogsförbättring, för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 2 500 000 kr. vilket bör finansieras med medel
från skogsvårdsavgifterna.

Utskottet

Mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffades den 8 november
1974 avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet
rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.
(prop. 1975: 1 bil. 11 s. 124, JoU 1975: 1, rskr 1975: 83). Avtalet avser
tiden den 1 juli 1975—den 30 juni 1978. Enligt avtalet medverkar
staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av
1 912 000 kr., eller sammanlagt 5 736 000 kr., medan stiftelsen under
samma period tillskjuter sammanlagt 8 864 000 kr. Ansvaret för verksamheten
åvilar Institutet för skogsförbättring. Enligt ett motsvarande
avtal för tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975 utgjorde statens årliga
bidrag 1 152 000 kr.

Enligt regeringens förslag bör i enlighet med gällande avtal anslaget
för nästa budgetår föras upp med 1 912 000 kr.

I motionen 1678 föreslås att medel, förslagsvis 2,5 milj. kr., av skogsvårdsavgiften
1976/77 får utgöra en viss del av skogsnäringens bidrag
till finansieringen av Institutet för skogsförbättring och att för ändamålet
ett nytt reservationsanslag Institutet för skogsförbättring förs upp i
statsbudgeten. Motionärerna anför att nuvarande finansieringsmetod
medför att medlemmarna i det organiserade privatskogsbruket i egenskap
av intressenter i Stiftelsen Skogsförbättring får bära en kostnad
som de oorganiserade skogsägarna inte åsamkas. Detta upplevs som
orättvist av skogsägarrörelsernas medlemmar då verksamheten vid Institutet
för skogsförbättring kommer hela skogsbruket till godo.

Utskottet finner för sin del vad i motionen anförts inte utgöra tillräcklig
anledning för utskottet att påyrka någon ändring i det av riksda -

JoU 1975/76: 33

gen så sent som förra året godkända avtalet mellan staten och skogsnäringens
företrädare angående stödet till kollektiv forskning rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Motionen avstyrks därför.

I vad gäller skogsvårdsavgiftema vill utskottet i förevarande sammanhang
erinra om att dessa avgifter utgör skogsbrukets bidrag till
skogsvårdsstyrelsemas finansiering. Fr. o. m. budgetåret 1960/61 fastställda
principer för finansiering av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet
(prop. 1960: 106, BeJoU 1960: 1, rskr 1960: 326) innebär bl. a. att staten
ekonomiskt skall svara för uppgifter av uppenbart offentlig natur.
För styrelsernas serviceverksamhet skall tas ut ersättning enligt taxa.
Denna skall utformas med utgångspunkt i självkostnadsprincipen men
med nedsättning som motsvarar de skogsvårdsavgifter som inflyter till
statskassan och som återgår till skogsvårdsstyrelserna över driftbudgetanslag.
Skogsvårdsavgiften subventionerar alltså numera kostnaderna
för skogsvårdsstyrelsemas serviceverksamhet. Under den första tiden
efter förordningens tillkomst utgick skogsvårdsavgift i hela landet med
1,5 promille. Det promilletal med vilket skogsvårdsavgift tas ut har
därefter stegvis sänkts. Fr. o. m. år 1966 har talet varit oförändrat

0,9 promille. Till statsverket influtna inkomster på förevarande titel har
under de senaste budgetåren uppgått till drygt 11 milj. kr. per år.

Resultatet av 1975 års fastighetstaxering innebär en ökning av det
totala skogsbruksvärdet för landet med i genomsnitt 62 %.

Vid 1976 års taxering kan därför skogsvårdsavgiftema uppskattas
komma att öka från tidigare beräknade 11,7 milj. kr. till ca 19,2 milj.
kr. Frågan om användningen av de sålunda ytterligare inflytande medlen
prövades av riksdagen vid riksmötet 1975 i samband med behandlingen
av prop. 1975:56 med förslag till lag om ändring i förordningen
(1946: 324) om skogsvårdsavgift. Frågan om finansieringen av
skogsvårdsstyrelsemas verksamhet — vilken hänger nära samman med
skogsvårdsavgiften — behandlas f. n. av skogsadministrativa utredningen
(Jo 1974: 03). Innan förslag förelåg från utredningen var riksdagen
inte beredd att ta ställning till frågan om skogsvårdsstyrelserna borde
tillföras medel utöver de 11,7 milj. kr. som tidigare beräknats. I avvaktan
på ställningstaganden till kommande förslag från skogsadministrativa
utredningen och 1973 års skogsutredning borde mellanskillnaden,
ca 7,5 milj. kr., i stället efter beslut av regeringen i varje särskilt
fall användas för åtgärder som främjar skogsvård samt arbetarskydd
och arbetsmiljö i skogsbruket. Som exempel på sådana åtgärder nämndes
rådgivnings- och informationsverksamhet samt undersökningar eller
utredningar som behövs som underlag för verksamheten.

På regeringens förslag beslöt riksdagen att på statsbudgeten för budgetåret
1975/76 skulle föras upp ett reservationsanslag av 7,5 milj. kr.,
benämnt Främjande av skogsvård m. m.

I yttrande till skatteutskottet i ärendet anförde jordbruksutskottet

JoU 1975/76: 33

(JoU 1975:1 y) bl. a. att utskottet förutsatte att regeringens beslut i de
aktuella fallen skulle komma att bestämmas med hänsyn till föreliggande
behov att så effektivt som möjligt främja skogsvården och förbättra
arbetsförhållandena i skogsbruket.

Under punkten 24 har utskottet i det föregående tillstyrkt en medelsanvisning
av oförändrat 7,5 milj. kr. för angivet ändamål nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet tillstyrker regeringens
förslag beträffande förevarande anslag hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76: 1678,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 1 912 000 kr.

56. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna G 22—G 24 (s. 120—122)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning ett reservationsanslag
av 4 400 000 kr.,

2. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 372 000 kr.,

3. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av
39 000 kr.

57. Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Regeringen har under punkten
G 25 (s. 122) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet
för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1683 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen vid sin behandling av jordbrukshuvudtiteln punkt
G 25 Bidrag till viss ungdomsverksamhet beslutar bevilja ett i förhållande
till regeringens förslag med 80 000 kr. förhöjt anslag av 580 000
kr.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på
jordbrukets och skogsbrukets områden. Anslaget är för innevarande
budgetår upptaget med 500 000 kr. Enligt gällande bestämmelser för
ifrågavarande stödgivning skall bidragen främja yrkesorienterande och
yrkesfostrande verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och lanthushåll.
Bidrag utgår f. n. till Jordbrukare-Ungdomens förbund med 290 000 kr.,

JoU 1975/76: 33

till Förbundet Skog och ungdom med 105 000 kr., till Riksförbundet
Sveriges 4 H med 65 000 kr. och till Förbundet Vi unga med 40 000 kr.
De två förstnämnda förbunden är specialförbund inom Riksförbundet
Sveriges 4 H.

Anslaget är i budgetpropositionen uppfört med oförändrat belopp av
500 000 kr. för nästa budgetår.

I motionen 1683 hemställs att anslaget räknas upp med 80 000 kr.
Beloppet överensstämmer med vad lantbruksstyrelsen efter samråd med
skogsstyrelsen förordat i sina anslagsäskanden.

Utskottet vill framhålla att förevarande organisationer i viss omfattning
även åtnjuter stöd inom ramen för anslagen till den allmänna
ungdoms- och folkbildningsverksamheten. I detta sammanhang kan
erinras om att riksdagen föregående år fattade beslut om bl. a. en ny
utformning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet. För ifrågavarande stöd anvisades under åttonde huvudtiteln
en medelsökning av ca 5,5 milj. kr. Årets budgetproposition
innehåller (bil. 10, s. 101 ff.) förslag om ytterligare förstärkning av de
statliga insatserna till stöd för ungdoms- och folkbildningsverksamheten.
Som i nämnda sammanhang redovisas svarar vidare kommunerna
och landstingen för en mycket omfattande bidragsgivning till ungdomsorganisationerna.
Kommunernas bidrag kan uppskattas till 230 milj. kr.
och landstingens till 37 milj. kr. under 1975. I huvudsak är det samma
ändamål som kommunerna och landstingen ger stöd till. Bidragsstandarden
kan emellertid variera mycket starkt, varför organisationernas
ekonomiska förutsättningar i hög grad skiftar från kommun till kommun.
Inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet pågår
f. n. utredningar rörande kommunernas resp. landstingens bidragsgivning
till ungdomsorganisationer. Syftet med utredningarna är att om
möjligt skapa underlag för centrala rekommendationer för bidragsgivningen.
I budgetpropositionen redovisas vidare att statens ungdomsråd
i sitt förslag till anslagsframställning begärt medel för en kartläggning
av kommunernas stöd till olika slag av ungdomsverksamhet. Vid beräkningen
av medel för ungdomsrådets verksamhet har tagits hänsyn
till kostnader för en sådan kartläggning. Den planerade undersökning,
som rådet avser genomföra, väntas få stor betydelse när det gäller att
klargöra ungdomsorganisationernas arbetsvillkor.

Frågan om stödet till ungdomsorganisationerna aktualiseras således
från flera olika utgångspunkter. Det finns en strävan från kommunernas
och landstingens sida att samordna bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna
för att göra den mera likformig. Genom de beslut som
riksdagen har fattat har det statliga stödet till central verksamhet utformats
så att organisationernas krav på enkelhet kunnat tillgodoses.

Kulturutskottet anförde vid behandlingen av prop. 1975: 14 att det
enligt utskottets mening var viktigt och värdefullt att den statliga bi -

JoU 1975/76: 33

dragsgivningen kan ske efter klara och entydiga riktlinjer, vilket bl. a.
bidrar till att tillgängliga resurser fördelas så rättvist som möjligt mellan
organisationerna (KrU 1975: 9). Jordbruksutskottet delar kulturutskottets
uppfattning härvidlag. Utskottet vill mot bakgrund härav ifrågasätta
om inte den verksamhet som f. n. stöds med medel från bl. a. nu
förevarande anslag under nionde huvudtiteln och som har ett värde,
varom inga delade meningar råder, i sin helhet borde erhålla statligt
stöd inom ramen för ett mera generellt utformat bidragssystem. Enligt
utskottets mening skulle det vara önskvärt att denna fråga ägnades
uppmärksamhet exempelvis i samband med det fortsatta översynsarbetet
inom utbildningsdepartementet rörande stödet till ungdomsorganisationernas
verksamhet.

I avvaktan på ytterligare överväganden i angivna fråga bör riksdagen
för nästa budgetår kunna godtaga regeringens förslag under nu förevarande
punkt.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1683, såvitt avser medelsanvisning under förevarande
anslag, till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret
1976/77 anvisar ett anslag av 500 000 kr.,

2. med anledning av motionen 1975/76: 1683, såvitt i övrigt är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående överväganden av möjligheten att inordna
stödet till ungdomsverksamheten på jordbrukets område m. m.
i ett mera generellt system för statligt stöd till ungdomsorganisationernas
verksamhet.

Miljövård

58. Statens naturvårdsverk. Regeringen har under punkten H 1 (s. 123—
126) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en
tjänst för avdelningschef i Fe 25,

2. till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 44 323 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1637 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen
hos regeringen begär att förslag om inrättande av ett centralt undersökningslaboratorium
för hälso- och miljöfarliga ämnen snarast föreläggs
riksdagen, 2. att riksdagen till Statens naturvårdsverk (bil. 11 H 1)
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag på 45 323 000 kr., innebärande
en ökning i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000

JoU 1975/76: 33

kr., att användas för undersökningar och bedömningar rörande hälsooch
miljöfarliga ämnen i arbetslivet och i den yttre miljön.

Utskottet

Anslaget har i årets budgetproposition räknats upp med 12 004 000
kr. Därvid har särskilt beaktats behovet av ytterligare förstärkningar
av resurserna för kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor. Sålunda
har medel beräknats motsvarande de av statens naturvårdsverk föreslagna
förstärkningarna för upprättande av ett produktregister. Vidare
har medel räknats för ytterligare två handläggare och ett biträde vid
produktkontrollbyrån. En forsknings- och undersökningsavdelning föreslås
inrättad för samordning av naturvårdsverkets forsknings- och
undersökningsverksamhet. I övrigt föreslås bl. a. vissa ytterligare personalf
örst ärkningar.

I motionen 1637 framhålls att hälso- och miljöfarliga ämnen i stor
omfattning används inom industrin samt inom jord- och skogsbruket.
Motionärerna erinrar om att flera myndigheter f. n. bedriver undersökningsverksamhet
med anknytning till miljövården. Enligt motionärernas
mening är splittringen av resurserna på detta område alltför
stor. Man anser det angeläget att en förbättrad organisation kommer
till stånd samtidigt som de totala resurserna ökas. För angivna ändamål
bör ett centralt undersökningslaboratorium för hälso- och miljöfarliga
varor inrättas. Vidare föreslår motionärerna att anslaget till
naturvårdsverket räknas upp med 1 milj. kr., att utnyttjas i första hand
för undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfarliga
ämnen i arbetslivet och den yttre miljön.

Utskottet vill för egen del framhålla angelägenheten av en effektiv
kontroll av hälso- och miljöfarliga ämnen. Utskottet vill dock erinra
om att hithörande frågor redan blivit föremål för uppmärksamhet i
olika sammanhang. Sålunda har t. ex. frågan om en utbyggnad av forskningsverksamheten
rörande hälso- och miljöfarliga ämnen tidigare behandlats
av utskottet (bl. a. JoU 1975: 1 och 1975/76: 15). I sitt av riksdagen
godkända betänkande 1975/76: 15 (s. 9 ff.) avstyrkte utskottet
då behandlade motioner angående ifrågavarande spörsmål med hänvisning
till det omfattande utredningsarbete inom miljöforskningsutredningen,
arbetsmiljöutredningen m. fl. utredningar som riksdagen skulle
få tillfälle att återkomma till inom en förhållandevis nära framtid. Samtidigt
framhöll utskottet det angelägna i att nuvarande tillfälliga lösning
av laboratoriefrågan på förevarande område ersätts med en mera permanent
lösning, anpassad till utvecklingens krav. Utskottet förutsatte
att regeringen med uppmärksamhet följde frågan och så snart sig göra
lät framlade erforderliga förslag i ämnet. Utskottet vill med anledning
av nu förevarande motionsyrkanden också framhålla att de ovan redovisade
förslagen angående ett produktregister samt en ny forsknings -

JoU 1975/76: 33

och undersökningsavdelning vid naturvårdsverket synes ägnade att i viss
utsträckning tillgodose motionens syften. Vad särskilt beträffar arbetsmiljön
vill utskottet nämna att arbetsmiljöutredningen framlagt sitt slutbetänkande
med förslag till arbetsmiljölag (SOU 1976: 1), vilket f. n. remissbehandlas
i arbetsmarknadsdepartementet. Med hänsyn till det anförda
anser sig utskottet f. n. inte böra förorda någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen 1637.

Utskottet, som biträder regeringens förslag under punkten, hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta
en tjänst för avdelningschef i Fe 25,

2. lämnar utan åtgärd motionen 1975/76:1637, yrkande 1,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 1637, yrkande 2, till Statens naturvårdsverk för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 44 323 000 kr.

59. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten H 3 (s. 126—127) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid koncessionsnämnden för miljöskydd
inrätta en tjänst för ställföreträdande ordförande i Fe 25
och en tjänst för överingenjör i Fe 23/24,

2. till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1976/
77 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

60. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H 4 (s. 127—
129) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 370 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 1 och 2), 1. att riksdagen ger regeringen till
känna att bidrag under anslaget Miljövårdsinformation (Bil. 11, H 4)
måtte kunna utgå utöver till Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet
för hembygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar
även till andra ideella föreningar och organisationer för verksamhet
eller speciella projekt i enlighet med vad som i motionen anges,

2. att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 1 043 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 3 843 000 kr., varav utöver vad statens naturvårdsverk
äskar för dessa ändamål 800 000 kr. skall avse bidrag till ideella
organisationer.

I motionen 1975/76: 830 av herr Svanström (c) hemställs 1. att riksdagen
uttalar att de ideella naturvårdsorganisationerna, däribland Sam 5

Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

fundet för hembygdsvård, bör erhålla största möjliga anslag för sin miljövårdande
verksamhet, 2. att riksdagen till Miljövårdsinformation i enlighet
med naturvårdsverkets förslag för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 3 043 000 kr.

Utskottet

Anslaget, som i budgetpropositionen föreslås uppräknat med 500 000
kr. till 2,8 milj. kr., används för information inom miljövårdsområdet.
Bidrag lämnas också till vissa ideella naturvårdsorganisationer, såsom
Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet för hembygdsvård och Svenska
förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar.

I motionen 370, yrkande 1, föreslås att riksdagen uttalar sig för bidrag
från anslaget till andra ideella föreningar och organisationer än
de i det föregående nämnda. I motionens yrkande 2 hemställs om uppräkning
av anslaget med 1 043 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit,
varav, utöver vad naturvårdsverket äskat för dessa ändamål, 800 000 kr.
bör avse bidrag till ideella organisationer. I motionen 830, yrkande 1,
hemställs om ett uttalande av riksdagen att de ideella naturvårdsorganisationema
skall få största möjliga bidrag till sin miljövårdande verksamhet.
I samma motion, yrkande 2, föreslås en höjning av anslaget med
243 000 kr. utöver regeringens förslag.

Riksdagen har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om
bidrag till olika ideella organisationer för arbete på miljövårdsområdet,
senast förra året (JoU 1975: 1 p. 59). Utskottet har i sina av riksdagen
godkända uttalanden erinrat om att flera av dessa organisationer får
bidrag från anslagen till stöd till idrotten och att Svenska naturskyddsföreningen
därjämte får bidrag ur jaktvårdsfonden. Utskottet har vidare
ansett att principiella betänkligheter kan anföras mot att stödet till organisationerna
splittras upp på flera anslag och att det ankommer på regeringen
eller efter regeringens bemyndigande naturvårdsverket att besluta
om förevarande anslags fördelning på olika ändamål. Enligt utskottets
förslag har motionsyrkandena inte föranlett någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl föreslå något
ändrat ställningstagande av riksdagen vad gäller yrkande 1 i motionen
370 och yrkande 1 i motionen 830 angående vissa uttalanden från riksdagens
sida och avstyrker således motionerna i dessa delar. Då utskottet
inte finner anledning till erinran emot medelsberäkningen under anslaget
avstyrkes jämväl yrkande 2 i motionen 370 och yrkande 2 i motionen
830 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna 1975/76: 370, yrkande 1, och
1975/76: 830, yrkande 1,

JoU 1975/76: 33

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76:370, yrkande 2, och 1975:76:830, yrkande 2,
till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 2 800 000 kr.

61. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H 5 (s. 129—130) och hemställer

att riksdagen till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
9 000 000 kr.

62. Vård av naturreservat m. m. Regeringen har under punkten H 6 (s.
130—138) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen har förordats rörande riktlinjer för
förvaltningen av naturreservat m. m.,

2. godkänna vad i propositionen har förordats rörande statligt stöd till
landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet,

3. till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 17 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 622 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen
till Vård av naturreservat m. m. (Bil. 11, H 6) för budgetåret
1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 19 100 000 kr., 2. att riksdagen beslutar
att anslag skall kunna utgå till vård av naturvårdsobjekt oavsett förvaltningsform
och ägareförhållande i enlighet med naturvårdskommitténs
förslag.

I motionen 1975/76: 1680 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c)
hemställs att riksdagen beslutar att till Vård av naturreservat m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag på 20 100 000 kr., att
fördelas i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 5 milj. kr.
till 17,1 milj. kr. Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning
av dels nationalparker och sådana andra naturvårdsobjekt i statens
ägo som redovisas på naturvårdsfonden och förvaltas av domänverket,
dels naturvårdsobjekt — däribland efter prövning i varje särskilt fall
naturvårdsområden — i ecklesiastik och enskild ägo som förvaltas av
eller i samråd med skogsvårdsstyrelse. Vissa kostnader för vård och
föryngring av bokskog får även bestridas från anslaget. Härjämte tas
anslaget i anspråk för ersättning till domänverkets fond för upplåten

JoU 1975/76: 33

mark motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder
på bokföringsvärdet av fastigheter som redovisas under naturvårdsfonden.
Från anslaget utgår också medel för landskapsvårdande åtgärder
inom odlingslandskapet.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad i densamma förordats
angående dels vissa riktlinjer rörande förvaltningen av naturreservat
m. m., dels det statliga stödet till landskapsvårdande åtgärder
inom odlingslandskapet. Med hänvisning till ett av naturvårdskommittén
avgivet betänkande (Ds Jo 1974: 1) förordas, såvitt avser förvaltningsfrågor
m. m., att naturvårdsverket får ett centralt ansvar för förvaltningen
av naturvårdsobjekt med länsstyrelserna som regionalt ansvariga
organ. För varje naturvårdsobjekt skall härutöver utses en lokal
naturvårdsförvaltare.

Genom att naturvårdsverket och länsstyrelserna får ökade möjligheter
att göra en samordnad planering och bedömning av de skötselåtgärder
som behöver vidtas inom områden som avsatts med stöd av naturvårdslagen
anser föredraganden att bättre förutsättningar skapas för en
effektiv användning av anvisade medel. Det anses också vara av vikt att
en bedömning av behovet av och kostnaderna för skötselåtgärder inom
ett värdefullt naturvårdsområde eller friluftsområde kan göras av naturvårdsverket
och länsstyrelserna redan i samband med att ställning tas
till frågan om att avsätta området som naturreservat e. d. Det anförda
innebär enligt föredraganden inte att dessa myndigheter skall bygga upp
en egen organisation för förvaltningen av enskilda objekt. Naturvårdsverkets
och länsstyrelsernas uppgifter avses främst bestå i att meddela
anvisningar för förvaltningen, utse lokala förvaltare för olika objekt,
fördela de medel som anvisats för vård av naturreservat m. m. samt
utöva tillsyn över förvaltningen. När det gäller valet av lokala förvaltare
bör liksom f. n. beträffande kommunala naturvårdsobjekt vederbörande
kommun eller kommunala stiftelser utses till förvaltare, om
inte särskilda skäl föreligger däremot. När det gäller övriga objekt
förutsätts också i fortsättningen domänverket eller skogsvårdsstyrelse
i flertalet fall komma att utses till förvaltare. Nödvändigheten av en
samordning av förvaltningen av olika objekt inom ett område bör också,
framhålls det, beaktas vid valet av förvaltare.

Naturvårdskommittén har vidare föreslagit att ansvaret för förvaltningen
av naturvårdsfonden skall föras över från domänverket till naturvårdsverket.
Förslaget har tillstyrkts av berörda remissinstanser. Enligt
föredragandens uppfattning är det naturligt att också förvaltningen
av naturvårdsfonden läggs på naturvårdsverket.

Anslaget Vård av naturreservat m. m. används f. n. för att bestrida
kostnaderna för vården och förvaltningen endast av vissa slag av naturvårdsobjekt.
Naturvårdskommittén har föreslagit att anslaget i fortsättningen
skall kunna utnyttjas för alla naturvårdsobjekt oavsett förvalt -

JoU 1975/76: 33

ningsform och ägarförhållande. Föredraganden bedömer det för sin
del som angeläget att möjlighet införs att lämna bidrag till kommuner
för vård och förvaltning av områden som avsatts för naturvårdsändamål
i sådana fall där dessa områden anses ha ett betydande allmänt
intresse. I den mån särskilda skäl talar härför bör, framhålls det, regeringen
kunna besluta att bidrag från anslaget skall kunna utgå också
för andra naturvårdsobjekt.

Vidare anför föredraganden att statligt stöd också i fortsättningen
bör kunna utgå till landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet.
Bidrag anses i princip böra utgå endast när det gäller områden
som avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde.

I motionen 622 hemställs, med hänvisning till ökade medelsbehov
för bl. a. avsättande av nya naturreservat och genomförandet av riktlinjerna
för den fysiska riksplaneringen m. m., om en ytterligare höjning
av anslaget med 2 milj. kr. Vad beträffar riktlinjerna för förvaltningen
av naturreservat m. m. hemställs, med hänvisning till den oklarhet som
enligt motionärernas uppfattning vidlåder departementschefens uttalanden
på denna punkt, om ett beslut från riksdagens sida att bidrag skall
kunna utgå till vård av naturvårdsobjekt oavsett förvaltningsform och
ägarförhållande i enlighet med naturvårdskommitténs förslag.

I motionen 1680 föreslås en höjning av anslaget med 3 milj. kr. att
tillsammans med det av naturvårdsverket föreslagna anslaget om 2,2
milj. kr. för beredskapsvårdande åtgärder redovisas som en särskild
delrubrik under anslaget Vård av naturreservat m. m. — Landskapsvårdande
åtgärder. Motionärerna kritiserar i samband härmed det förhållandet
att anslaget för landskapsvårdande åtgärder förbehålls i huvudsak
områden vilka avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde.
Vidare anförs i motionen synpunkter på bl. a. administrationen
av naturvården och möjligheterna till effektivisering av densamma.

Utskottet vill för sin del erinra om att det numera genom tillkomsten
av naturvårdsverket och utbyggnaden av särskilda naturvårdsenheter
vid länsstyrelserna finns organ som på central och regional nivå har
möjligheter att anordna och genomföra en rationell naturvårdsförvaltning.
Utskottet tillstyrker därför förslaget att naturvårdsverket får ett
centralt ansvar för förvaltningen av naturvårdsobjekt med länsstyrelserna
som regionalt ansvariga organ och med lokala naturvårdsförvaltare
för de särskilda objekten. Enligt utskottets mening är valet av förvaltare
för de enskilda objekten av stor betydelse för en väl genomförd
förvaltning. Att domänverket och skogsvårdsstyrelse även i framtiden
i många fall utses förefaller utskottet riktigt liksom att kommunen primärt
bör komma i fråga som förvaltare av sina naturvårdsobjekt. Utskottet
vill härvid understryka det angelägna i att den lokala förvaltningen
sker med anlitande av erforderlig sakkunskap på förevarande

JoU 1975/76: 33

område. Vad sedan beträffar förslaget att förvaltningen av naturvårdsfonden
överförs från domänverket till naturvårdsverket ser utskottet
detta som en naturlig konsekvens av förslagen i övrigt när det gäller
naturvårdsförvaltningen. I fråga om användningen av anslaget Vård av
naturreservat m. m. innebär de i propositionen förordade riktlinjerna
enligt utskottets mening i princip att de nuvarande begränsningarna i
möjligheten att utnyttja anslaget upphör. Även med hänsyn till vad i
propositionen anförts på denna punkt föreligger således formellt möjlighet
att bevilja bidrag till vård av naturvårdsobjekt oavsett förvaltningsform
och ägarförhållande. Utskottet finner på grund härav att
motionen 622, yrkande 2, inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens
sida. Med hänsyn bl. a. till den relativt betydande anslagshöjning
som föreslås på denna punkt avstyrker utskottet jämväl yrkande 1
i motionen 622.

Mot bakgrund bl. a. av de av naturvårdsverket redovisade positiva
erfarenheterna av försöksverksamheten med landskapsvårdande åtgärder
inom odlingslandskapet tillstyrker utskottet förslaget att statligt
stöd också i fortsättningen bör utgå till sådana åtgärder. Utskottet finner
ingen anledning till erinran mot vare sig medelsberäkningen eller
förslaget att bidrag av förevarande slag — utom i vissa undantagssituationer
— i princip bör utgå endast när det gäller områden som avsatts
som naturreservat eller naturvårdsområde. Stödet bör också i fortsättningen
utgå inom ramen för de medel som står till förfogande för vård
av naturreservat m. m. Härigenom kan behovet av landskapsvårdande
åtgärder vägas mot behovet av andra skötselåtgärder inom avsatta naturvårdsobjekt.
Utskottet avstyrker således det i motionen 1680 framställda
yrkandet. Vad som i övrigt anförts i motionen 1680 anser utskottet
ej vara av beskaffenhet att föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 622, yrkande 2, godkänner vad i propositionen
förordats rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat
m. m.,

2. godkänner vad i propositionen förordats rörande statligt stöd
till landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 622, yrkande 1, och 1975/76: 1680 till Vård
av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 17 100 000 kr.

63. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H7 (s. 138—
140) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 30 460 000 kr.

JoU 1975/76: 33

Motionerna

I motionen 1975/76: 372 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), 1. att riksdagen under H 7 i propositionen
1975/76: 100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag
till Miljövårdsforskning anvisar ett till 37 500 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975/76: 620 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
till Miljövårdsforskning (bil. 11, H 7) för budgetåret 1976/77 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 33 460 000 kr.

I motionen 1975/76:1660 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att 1. till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 32 960 000 kr.

I motionen 1975/76:1676 av herr Hörberg (fp) och fru Hambraeus (c)
hemställs att riksdagen 1 a. uttalar att i Sverige tillämpade energiomvandlingssystem
— inklusive avfallshantering — skall ha som huvudinriktning
en optimerad samverkan med solenergiflödet, b. uttalar att
Sverige i internationella sammanhang skall arbeta för att samma inriktning
blir målet för all världens energiomvandlingssystem, 2 a. beslutar
att för budgetåret 1976/77 under jordbruksdepartementets titel H 7 Miljövårdsforskning
anslå ytterligare 2 milj. kr., totalt 32 460 000 kr., att
disponeras för kvalificerade analyser av nu tillämpade energiomvandlingssystems
samverkan med solenergiflödet och för intensifierad forskning
inom och försöksverksamhet med nya biologiska energiomvandlingssystem,
b. beslutar begära förslag från regeringen om en flerårsplan
för intensiv försöksverksamhet med avloppsvattens utnyttjande för omvandling
till energi i form av alger och fisk.

I motionen 1975/76:1736 av herr Wijkman (m) hemställs 1. att riksdagen
hos regeringen anhåller att naturvårdsverket får i uppdrag att analysera
förutsättningarna för ett utnyttjande av i motionen beskriven energifixerande
kretsloppsteknik inom den kommunala avloppshanteringen,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att övriga i motionen angivna
myndigheter och organ får i uppdrag att analysera förutsättningarna och
möjligheterna med en energifixerande kretsloppsteknik i verksamheter
av infrastrukturell, miljövårdande, energiförsörjande eller resurshushållande
karaktär i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 3 740 000
kr. till 30 460 000 kr.

Uppräkningar av anslaget utöver regeringens förslag för att tillgodose
olika forskningsbehov m. m. yrkas i motionen 372, yrkande 1, till 37,5

JoU 1975/76: 33

milj. kr. i enlighet med naturvårdsverkets förslag, i motionen 620 med

3 milj. kr., i motionen 1660, yrkande 1, med 2,5 milj. kr. och i motionen
1676, yrkande 2 a, med 2 milj. kr.

Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden om höjning av anslaget
till miljövårdsforskning behandlades av utskottet även i samband med
beredningen av 1975/76 års budgetförslag (JoU 1975: 1, p. 62). Utskottet
framhöll därvid att miljöforskningsutredningen avgivit ett betänkande
Samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974: 48) vari bl. a. angivits
att den totala statliga satsningen på miljövårdsforskning kunde beräknas
till omkring 60 milj. kr. årligen. Utredningen föreslog åtgärder i syfte
att åstadkomma effektivisering och samordning av pågående forskning
och vid planeringen av nya forskningsprojekt. Enligt utskottets mening
borde genom den vidare prövningen av förslaget ett säkrare underlag
kunna erhållas för en bedömning av frågan om eventuella ytterligare
behov av forskningsmedel. I avvaktan härpå föranledde motionsyrkandena
på förslag av utskottet inte någon riksdagens åtgärd. Miljöforskningsutredningens
betänkande är f. n. föremål för övervägande
inom jordbruksdepartementet. I förevarande budgetproposition framhåller
föredraganden att han, bl. a. med hänsyn till att formerna för
övergripande forskningsplanering också behandlas av 1972 års forskningsrådsutredning,
f. n. inte är beredd att ta ställning till miljöforskningsutredningens
förslag. Utskottet vill med hänsyn till det anförda för
sin del inte förorda någon anslagsuppräkning utöver den som föreslås
i budgetpropositionen.

Utskottet har funnit lämpligt att under denna punkt också behandla
motionen 1676 i de delar den ej redovisats ovan samt motionen 1736.
I motionen 1676, yrkandena 1 a och b, hemställs om vissa uttalanden
från riksdagens sida till förmån för energiomvandlingssystem vilka som
huvudinriktning har en optimerad samverkan med solenergiflödet. I yrkande
2 b, samma motion, hemställs om förslag om en flerårsplan för
försöksverksamhet med avloppsvattens utnyttjande för omvandling till
energi i form av alger och fisk. En av grundtankarna i motionen är att
all framtida energiomvandling (produktion och konsumtion av energi)
måste ske i samverkan med naturens eget energiomvandlingssystem för
att ge maximal resursförnyelse. Det framhålls att naturvården måste ses
som en del av energiflödet. Genom nu tillämpade reningsåtgärder hindras
den biologiska omvandlingsprocessen. Enligt motionärerna framstår
allt klarare behovet av reningsverk som avgiftar avloppsvattnet och överför
avfallet till organiskt sediment för vidare omvandling till kol, olja
och livsmedel. Liknande tankegångar framförs i motionen 1736. Motionären
framhåller att de ökande mängderna och koncentrationerna av
olika avfallsämnen i sig representerar betydelsefulla energiflöden. Motionären
förordar utarbetandet av en kretsloppsteknik, vilken har sin
förebild i naturen. Detta naturens omvandlingssystem samordnar enligt

JoU 1975/76: 33

motionären energi- och materialflöden med varandra och med solenergiflödet
varigenom nya resurser och råvaror byggs upp av avfallet, samtidigt
som vatten och luft renas och förnyas. Tekniken att ta till vara
samlade avfallsströmmar (t. ex. spillvärme, slam från reningsverk och
rökgaser) genom att länka in dem i energifixerande kretslopp som bygger
upp nya resurser måste, anser motionären, undersökas närmare.
Motionären anser därför att naturvårdsverket bör få i uppdrag att analysera
förutsättningarna för ett utnyttjande av en sådan energifixerande
kretsloppsteknik inom den kommunala avloppshanteringen. Vidare hemställs
att vissa övriga i motionen närmare angivna myndigheter och organ
får i uppdrag att analysera förutsättningarna för samma kretsloppsteknik
i verksamheter av infrastrukturell, miljövårdande, energiförsörjande
och resurshushållande karaktär.

Båda de nu förevarande motionerna berör stora och enligt utskottets
uppfattning betydelsefulla frågor med anknytning till såväl avfallshanteringen
som energi- och resurshushållningen i vid bemärkelse. Utskottet
vill till en början erinra om att riksdagen under senare år vid
flera tillfällen haft att ta ställning till motioner med yrkanden om ökade
forsknings- och utvecklingsinsatser på avfallshanteringens område. I
sina av riksdagen godkända betänkanden har utskottet bl. a. framhållit
att det är uppenbart att våra kunskaper om bästa sättet att omhänderta
avfall av olika slag behöver förbättras och att stora forskningsinsatser
krävs för att komma till rätta med avfallsproblemen. Dessa problem
kännetecknas bl. a. av att de spänner över många, delvis vitt skilda områden.
Utskottet har därför funnit anledning betona vikten av att avfallsforskningen
ges en tvärvetenskaplig inriktning. Med hänsyn bl. a.
härtill har utskottet funnit angeläget att samarbetet mellan statens naturvårdsverk
och övriga på området verksamma krafter ägnas stor uppmärksamhet,
och utskottet har också förutsatt att så sker. Utskottet har
i samband härmed starkt understrukit angelägenheten av att återvinningsprincipen
och över huvud taget möjligheten att nyttiggöra avfall
ges stort utrymme i forskningsarbetet. Utskottet har i sammanhanget
framhållit att naturvårdsverket, genom att en särskild enhet för renhållnings-
och avfallsfrågor inrättats vid verket, bör ha goda möjligheter
att bedöma inriktningen av forskningsinsatserna mot bakgrund av
en allmän överblick över avfallsområdet. Utskottet har samtidigt konstaterat
(JoU 1973: 31) att forsknings- och utvecklingsarbete beträffande
avfallshantering bedrivs vid ett stort antal myndigheter, forskningsinstitutioner,
stiftelser och enskilda företag.

Med hänsyn till de mångskiftande uppgifter som här anmäler sig har
utskottet funnit det i och för sig naturligt att uppgifter delas upp på
det sätt som sker. Mot angivna bakgrund har det emellertid enligt utskottets
mening framstått som särskilt angeläget att de olika insatserna
samordnas så att största möjliga effektivitet och från samhällssynpunkt

JoU 1975/76: 33

mest ändamålsenliga användning kommer till stånd av såväl ekonomiska
som personella resurser. Utskottet har förutsatt att regeringen och övriga
berörda organ ägnar denna fråga stort beaktande.

Utskottet vill vidare erinra om att motionsyrkandena, i den mån de
inte direkt berör avfallshanteringens område, delvis anknyter till den
diskussion som fördes i samband med att riksdagen år 1975 beslutade
om vissa riktlinjer för energihushållningen (prop. 1975: 30, NU 1975:
30, rskr 1975: 202). Utan att närmare ingå på detta område vill utskottet
nämna att näringsutskottet därvid bl. a. behandlade motioner vari
förordades att energiförsörjningen i framtidens samhälle skulle präglas
av resursbevarande och över huvud taget av ekologiskt ansvar och således
baseras på s. k. kretsloppsresurser — solenergi, vatten- och vindkraft
samt den i biomassan lagrade fotokemiska energin. Näringsutskottet
underströk bl. a. att den forskning och det utvecklingsarbete
vars finansiering propositionen behandlade i inte ringa grad skulle inriktas
på de förnyelsebara energikällorna. Med bifall till en vid näringsutskottets
betänkande fogad reservation beslöts i detta sammanhang
bl. a. att forskning rörande biologiska energihushållningssystem skulle
tilldelas 2 milj. kr. utöver medelsramen i övrigt för energiforskningsprogrammet.
I enlighet med riksdagens beslut angående riktlinjerna för
energihushållningen har ett omfattande forskningsprogram på detta
område börjat utarbetas inom ett flertal organ och utredningar, vilka
också nämns i motionen 1736. Enligt vad utskottet erfarit är denna
verksamhet till stor del inriktad på ett framtidsbetonat forsknings- och
utvecklingsarbete i fråga om energiförsörjning och energihushållning.
Som exempel på redan inledd verksamhet såvitt avser biologisk energiomvandling
kan nämnas ett av nämnden för energiproduktionsforskning
administrerat projekt, ”rotationsskogsbruk för energiändamål”. Utskottet
vill också något beröra de ökade möjligheter till internationellt forsknings*
och utvecklingsarbete som skapats genom tillkomsten av det internationella
energiorganet International Energy Agency (IEA). IEA:s
styrelse har vid olika tillfällen fattat beslut om igångsättning av gemensamma
program inom sådana områden som t. ex. spillvärme- och avfallsutnyttjande,
solenergi och biologisk materiaomvandling (”energi ur
biosystem”).

Utskottet anser för sin del att åtskilligt av tankegångarna i förevarande
motioner är värt beaktande. Enligt utskottets mening får emellerid
motionärernas synpunkter beträffande energiomvandlingssystem m. m.
till stor del anses tillgodosedda genom det omfattande forsknings- och
utvecklingsarbete som pågår på detta och närliggande områden och som
något antytts i det föregående. Utskottet förutsätter att vetskapen om
de primära energikällornas (olja, kol, uran m. m.) kvantitativa begränsning
kommer att leda forskningen in på bl. a. sådana aspekter som motionärerna
förordar i den mån så ej redan har skett. När det gäller

JoU 1975/76: 33

önskemålet att ta till vara avfallsströmmar för att bygga upp nya resurser
vill utskottet hänvisa till sina i det föregående återgivna uttalanden
angående angelägenheten av att återvinningsprincipen och över huvud
taget möjligheten att nyttiggöra avfall ges stort utrymme i forskningsarbetet.
Verksamheten på detta område är visserligen f. n. till
största delen inriktad på det fasta avfallet. I naturvårdsverkets regi bedrivs
t. ex. det s. k. Laxåprojektet, innefattande försök med kompostering
av fast avfall. Vid lantbrukshögskolan pågår viss forskning angå•ende
möjligheten att utvinna från energisynpunkt nyttiga ämnen (gaser
m. m.) ur olika sorters avfall. Hanteringen av kommunalt avloppsvatten
är föremål för naturvårdsverkets uppmärksamhet så till vida att man
studerar möjligheterna att i allt större utsträckning utnyttja slammet
från avloppsreningsverken som gödnings- och jordförbättringsmedel.
Andra enligt utskottets mening angelägna problem inom naturvårdsverkets
ämnesområde är sådana som berör hanteringen av det miljöfarliga
avfallet. Utskottet anser sig i nuvarande läge inte böra förorda att naturvårdsverket
erhåller ett sådant i viss mån grundforskningsbetonat
uppdrag som avses i motionen 1736. Enligt utskottets mening finns f. n.
■ej heller tillräckliga skäl för ett så vittsyftande och i teknologiskt hänseende
svåröverskådligt beslut från riksdagens sida som enligt samma motion
skulle avse verksamheten hos övriga i motionen nämnda myndigheter
och organ. Utskottet anser sig dock kunna förutsätta att forsknings-
och utvecklingsarbetet på miljövårdens och energihushållningens
område kommer att vidga de grundläggande förutsättningarna för sådana
åtgärder som i motionerna 1676 och 1736 åsyftas vad beträffar
hanteringen av de samlade avfallsströmmarna.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. anser motionerna 1975/76: 1676, yrkandena 1 a, 1 b och 2 b,
samt 1975/76: 1736 besvarade med vad utskottet anfört,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 372, yrkande 1, 1975/76: 620, 1975/76: 1660,
yrkande 1, och 1975/76: 1676, yrkande 2 a, till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 30 460 000 kr.

64. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H 8 (s. 140—141) och hemställer att

riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med
vad som anförts i propositionen,

JoU 1975/76: 33

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 800 000
kr.

65. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H 9 (s. 141—142) och hemställer

att riksdagen till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
1 500 000 kr.

66. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkten H 10 (s. 142—143) föreslagit riksdagen att till
Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 372 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), 2. att riksdagen under H 10 i propositionen
1975/76: 100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag
till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. anvisar
ett till 9 500 000 kr. uppräknat belopp.

I motionen 1975/76: 429 av fröken Eliasson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam översyn av det statliga
stödet till restaurering av starkt förorenade vattenområden med beaktande
av de synpunkter som framförs i motionen.

I motionen 1975/76: 621 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen
till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.
(Bil. 11, H 10) för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 4 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av

9 500 000 kr. i avsikt att öka statsbidragen för sjörestaureringar, 2. att
riksdagen ger regeringen till känna att ett program för sjörestaureringar
bör utarbetas och att statsmedel i ökad omfattning anvisas för detta ändamål.

I motionen 1975/76: 626 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c) hemställs
att under budgetåret 1976/77 3 milj. kr. ställs till förfogande för
sjörestaureringar i Stockholms län.

I motionen 1975/76: 629 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl.
(vpk) hemställs 1. dels att Värmlands län förs till det antal områden i
landet som inte skall tillåtas använda eldningsoljor överstigande 1 procent
svavel, 2. dels att regeringen tar initiativ till att från naturvårdsverkets
sida en kartläggning genomförs över vilka sjöar i landet som drabbats
av den största försurningen samt att en plan utarbetas för genomförandet
av en kalkning av dessa.

JoU 1975/76: 33

I motionen 1975/76: 1660 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen 2. under ett nytt anslag Sjörestaureringar
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av

10 000 000 kr. i enlighet med den fördelning som angivits i motionen.

I motionen 1975/76: 1718 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär initiativ till restaureringsåtgärder, förslagsvis
som pilotprojekt, av någon eller några av de av länsstyrelsen i
Värmlands län inventerade sjöarna, vilka har en kraftig försurningsgrad.

I motionen 1975/76: 1721 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) hemställs
att riksdagen beslutar att av anslaget under H 10 Särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet, m. m., Bilaga 11 till budgetpropositionen
1976, ställa 500 000 kr. till förfogande för undersökningar i Laholmsbukten.

Utskottet

Förevarande anslag används för utredningar och undersökningar inom
miljövårdsområdet, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering
av förorenade vattenområden, m. m. I propositionen föreslås en
höjning av anslaget från 5 milj. kr. till 5,5 milj. kr.

I ett antal motioner har framförts önskemål om ytterligare höjning
av anslaget, om anvisande av ett nytt anslag, Sjörestaureringar, och om
olika åtgärder i arbetet med restaurering av vattenområden.

Sålunda hemställs i motionen 621, yrkande 1, att anslaget räknas upp
till 9,5 milj. kr. i enlighet med vad naturvårdsverket begärt, dvs. med

4 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna betonar bl. a. vikten
av att snabbt vidta åtgärder för en intensifierad restaurering av nedsmutsade
och igenväxta sjöar. I samma motion, yrkande 2, hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna att ett program för sjörestaureringar
bör utarbetas och att statsmedel i ökad omfattning anvisas för detta
ändamål. Också i motionen 372, yrkande 2, hemställs om en anslagshöjning
till 9,5 milj. kr. i enlighet med naturvårdsverkets yrkande. I motionen
626 hemställs att 3 milj. kr. ställs till förfogande för sjörestaureringar
i Stockholms län. I motionen 1660, yrkande 2, hemställs om anvisande
av ett nytt anslag till sjörestaureringar av 10 milj. kr.

Utskottet vill beträffande de i motionerna begärda ökningarna av
medlen för undersökningsverksamheten erinra om att utskottet vid förra
årets riksmöte behandlade motionsyrkanden i detta syfte (JoU 1975:1
p. 64) vilka tillhopa innebar att för ifrågavarande ändamål skulle anvisas
13,5 milj. kr. mot av regeringen föreslagna 5 milj. kr. och av naturvårdsverket
begärda 8,5 milj. kr. Utskottet ansåg det bl. a. tvivelaktigt
om en så omfattande, omedelbar ökning av statens insatser, som ett bifall
till motionerna skulle innebära, var tillrådlig i det rådande läget. Utskottet
hänvisade vidare till att frågan om fördelningen av kostnaderna

JoU 1975/76: 33

för miljövården mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda var under
prövning genom en särskild utredning. Utskottet uttalade också bl. a.
att de kända restaureringsmetodema ännu inte prövats i sådan omfattning
att de kunde anses helt säkra och att naturvårdsverket disponerade
medel för vissa utredningar även under anslaget till statens naturvårdsverk.
På utskottets förslag avslog riksdagen motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening måste betänkligheter av det slag som tidigare
anförts mot en sådan ökning av statens ekonomiska engagemang på detta
område som bl. a. nu förevarande motionsyrkanden innebär göra sig gällande
även i dagens läge. Utskottet anser sig böra tillstyrka regeringens
förslag och avstyrker följaktligen motionerna 372, yrkande 2, samt motionerna
621 och 626. Vad beträffar motionen 626 vill utskottet dessutom
framhålla att det åvilar statens naturvårdsverk att pröva och till
regeringen avge förslag beträffande ansökningar om bidrag. Enligt utskottets
mening bör det därvid i första hand ankomma på naturvårdsverket
att inom ramen för disponibla medel och i ett större sammanhang
göra de prioriteringar mellan olika projekt som är nödvändiga.

I enlighet med det anförda finner sig utskottet inte heller böra tillstyrka
det förslag om särskild medelsanvisning till sjörestaureringar,
som framförts i motionen 1660, yrkande 2.

I motionen 429 hemställs om en översyn av bestämmelserna om statsbidrag
till restaurering av starkt förorenade vattendrag. Utskottet får i
denna fråga hänvisa till den tidigare nämnda, f. n. pågående utredningen
om kostnader för miljövården, som prövar frågan om kostnadernas fördelning
mellan olika för miljövården ansvariga parter. Utredningens resultat
bör avvaktas, och motionen bör därför inte nu föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motionen 629, yrkande 1, hemställs att Värmlands län införlivas
med de områden i landet där eldningsolja med svavelhalt överstigande
en viktprocent inte får användas. I samma motion, yrkande 2, hemställs
att naturvårdsverket får i uppdrag att genomföra en kartläggning över
vilka sjöar i landet som drabbats av den största försurningen samt utarbeta
en plan för kalkning av dessa. I motionen 1718 hemställs om
restaureringsåtgärder beträffande någon eller några av de kraftigt försurade
sjöarna i Värmlands län.

Det är enligt utskottets mening angeläget att, som utskottet även i
tidigare sammanhang uttalat, stora ansträngningar görs för att skydda
våra vattendrag och så långt möjligt råda bot på redan inträffade skador.
Såvitt utskottet kunnat finna ägnas emellertid hithörande problem avsevärd
uppmärksamhet. Vad gäller frågan om förorening genom nedfall
av svavelhaltiga ämnen vill utskottet framhålla att denna olägenhet
främst torde härröra från förbränningen av svavelhaltig eldningsolja.
Sedan flera år pågår emellertid strävanden att, bl. a. genom lagstiftning,
nedbringa halten av svavel i oljorna. Naturvårdsverket har år 1974

JoU 1975/76: 33

framlagt ett program för ytterligare nedtrappning av svavelhalten som
beräknas minska de årliga utsläppen av svavel med 70 000 ton. Även
utomlands pågår en utveckling mot begränsning av svavelutsläppen, och
inom OECD föreligger projekt i syfte att minska den långväga spridningen
genom luften av föroreningar. Vidare har år 1975 tillsatts en
särskild utredning om åtgärder för att motverka de negativa effekterna
av svavelutsläpp. Utredningen har nyligen framlagt betänkandet (Ds Jo
1976: 2) Mindre svavel — Bättre miljö, som f. n. bereds i jordbruksdepartementet.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att motionen
629 f. n. inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande motionen 1718 vill utskottet erinra om att det i första hand
torde ankomma på naturvårdsverket att bedöma förutsättningarna för
initierandet av speciella projekt av det slag som avses i motionen. Utskottet
anser det kunna förutsättas att naturvårdsverket när det gäller handhavandet
av de resurser som står till buds på förevarande område gör en
noggrann prioritering mellan projekt som kan komma i fråga och för de
särskilda fallen överväger lämpliga metoder för restaurering. Utskottet
vill vidare fästa uppmärksamheten på att tre sjöar i Värmlands län blivit
föremål för ett restaureringsprojekt inom Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning (IVL). Projektet omfattar bl. a. studier av de effekter
som uppkommer genom att sjöarna kalkas. En rapport angående de två
första verksamhetsåren har avgivits till styrelsen för teknisk utveckling
(STU). Den fortsatta verksamheten med utvärdering av effekterna av
olika restaureringsåtgärder sker i samarbete med naturvårdsverket. Utskottet
finner med hänsyn till det sagda att motionen 1718 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1721 hemställs att riksdagen beslutar att av förevarande
anslag ställa 0,5 milj. kr. till förfogande för vissa marina undersökningar
i Laholmsbukten. Utskottet anser för sin del att skäl talar för att den i
motionen åsyftade undersökningen kommer till stånd. Enligt vad utskottet
erfarit har nämligen under de senare åren stora problem uppkommit
i Laholmsbukten till följd av anhopning av stora algmassor på vissa
strandavsnitt och i vissa vattenområden. Med hänsyn bl. a. till områdets
stora betydelse från rekreationssynpunkt anser utskottet det angeläget att
åtgärder vidtas som på sikt kan bidra till att lösa föreliggande problem.
Utskottet finner sig dock — med hänvisning till att det närmast
ankommer på regeringen eller naturvårdsverket att pröva frågan om
anslagsfördelning för särskilda projekt — inte böra förorda någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Med vad
utskottet i det föregående anfört bör dock motionen 1721 kunna anses
besvarad.

Utskottet hemställer med stöd av det anförda

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

JoU 1975/76: 33

a. 1975/76:429,

b. 1975/76:629,

c. 1975/76: 621, yrkande 2, och

d. 1975/76: 1718,

2. anser motionen 1975/76:1721 besvarad med vad utskottet
anfört,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76:372, yrkande 2, 1975/76:621, yrkande 1, och
1975/76: 626, såvitt nu är i fråga till Särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.,

4. lämnar utan åtgärd motionen 1975/76: 1660, yrkande 2, och,
såvitt i övrigt är i fråga, motionen 1975/76: 626.

67. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Regeringen har under
punkten H 11 (s. 143—145) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1976/77 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk
får beviljas med sammanlagt högst 130 000 000 kr.,

2. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda statsbidrag
till avloppsreningsverk inom Vindelälvsområdet och Torneträskområdet,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 372 av herr Israelsson m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkande 3), 3. att riksdagen under H 11 i propositionen
1975/76:100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, beslutar antaga
ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk i enlighet
med föreliggande förslag från statens naturvårdsverk.

Utskottet

Från detta anslag utgår bl. a. bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av
avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och
utgår normalt med lägst 30 % och högst 50 % av kostnaden. Bidragsbestämmelsema
återfinns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till
avloppsreningsverk (omtryckt 1974: 551). Enligt övergångsbestämmelserna
till denna kungörelse får statsbidrag enligt kungörelsen (1959:
251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana
vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras
före den 1 juli 1968.

Enligt beslut år 1973 av riksdagen har bidrag med högst 75 % kunnat
utgå till reningsverk inom Vindelälvsområdet, om arbetena påbörjats
före den 1 juli 1975 (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248).

JoU 1975/76: 33

Eftersom ett flertal planerade reningsverksutbyggnader inom detta område
ännu inte hunnit sättas i gång, förordar föredraganden att den tid
under vilken dessa förhöjda bidrag skall kunna utgå förlängs och att
bidrag sålunda får utgå för anläggningar som påbörjas före den 1 juli
1977. Statsbidrag med upp till 75 % föreslås också efter särskild prövning
av regeringen kunna utgå för avloppsanläggningar inom Torneträskområdet,
för vilket med stöd av 8 § miljöskyddslagen meddelats
särskilt förordnande för att skydda vattenområdet mot utsläpp av avloppsvatten.

Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning föreslagit vissa ändringar
i bidragsreglerna. För att stimulera till en fortsatt förbättring av
avloppsreningen behöver, anser verket, den högsta bidragsnivån justeras
till 55 %. Enligt nuvarande bidragsregler får bidrag till en och samma
anläggning överstiga 5 milj. kr. endast om särskilda skäl föreligger.
Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör detta maximibelopp höjas
till 7,5 milj. kr.

Som framgår av budgetpropositionen har departementschefen inte
varit beredd att biträda naturvårdsverkets förslag.

[ motionen 372, yrkande 3, föreslås att riksdagen biträder naturvårdsverkets
förslag om ändrade bidragsregler.

Utskottet vill erinra om att frågan om fördelningen av kostnaderna
för miljövårdsåtgärder mellan stat och kommun och andra berörda
parter utreds av miljökostnadsutredningen. Det kan förutsättas att utredningen
kommer att pröva spörsmålen beträffande den statliga bidragsgivningen
till miljövårdsändamål. Utskottet finner under angivna förhållanden
inte anledning till erinran mot departementschefens bedömning,
såvitt avser ändrade bidragsbestämmelser, och avstyrker således
motionsförslaget.

I övrigt anser utskottet att regeringens förslag under punkten bör
godtas och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1976/77 statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt 130 000 000
kr.,

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda
statsbidrag till avloppsreningsverk inom Vindelälvsområdet
och Torneträskområdet,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.,

4. lämnar motionen 1975/76: 372, yrkande 3, utan åtgärd.

68. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten H 12
(s. 145—146) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling m.m.
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

9 Riksdagen 1975176. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

Motionen

I motionen 1975/76: 1660 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar 3. till Stöd till avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande til!
regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
20 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag med högst 50 % av godkänt bidragsunderlag
till anläggning för återvinning eller annat nyttiggörande av hushållsavfall
samt försöksanläggning för sådant ändamål. Till anläggning
för konventionell behandling av hushållsavfall utgår i vissa fall bidrag
med högst 25 %. Bidrag kan även utgå till anläggning för behandling
av annat avfall än hushållsavfall med högst 50 %. Garanti kan vidare
lämnas för förluster vid förvaring av annat avfall än hushållsavfall.
För försöksanläggning i full storlek, som minskar vatten- eller luftförorening
eller buller, utgår bidrag med högst 50 %. Bidragsbestämmelserna
återfinns i förordningen (1975: 495) om statligt stöd till avfallsbehandling
m. m.

Av budgetpropositionen framgår att föredraganden beräknat ett medelsbehov
av 15 milj. kr. för fortsatt stöd till avfallsbehandling och till
försöksanläggningar för utprovande av nya tekniska metoder inom
milj övårdsområdet.

I motionen 1660, yrkande 3, hemställs bl. a. med hänvisning till det
nödvändiga i att kommunernas verksamhet med omhändertagande av
miljöfarligt avfall får ökat stöd om en anslagshöjning med 5 milj. kr.
utöver regeringens förslag.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen att utvecklingen
av anläggningar för avfallsbehandling är en betydelsefull fråga
såväl från miljövårdssynpunkt som med hänsyn till det angelägna i en
utökad återvinning av råvaror ur avfall. Med hänsyn till att verksamheten
i viss mån befinner sig i ett inledningsskede finner dock utskottet
ingen anledning till erinran mot den av föredraganden gjorda beräkningen
av medelsbehovet och avstyrker således motionen 1660, yrkande
3.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76: 1660, yrkande 3, till Stöd till avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr.

69. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. och Bidrag till Förenta
Nationernas miljöfond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna H 13 och H 14 (s. 146—147) och hemställer

JoU 1975/76: 33

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag
av 1 455 000 kr.,

2. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.

Diverse

70. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten J 1 (s. 154) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 55 000 kr.

71. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har
under punkten J 2 (s. 154) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid förlust
på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76: 1665 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn och förslag angående
principerna och reglerna för bidrag vid förlust på grund av naturkatastrofer.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning
för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av
kammarkollegiet som får disponera dem i enlighet med föreskrifter som
regeringen meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget
gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar
(prop. 1960: 2, SU 1960: 17, rskr 1960: 59; prop. 1967: 105, JoU
1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare
vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel
med 50 % av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande fall
öka bidraget till 90 % av nämnda belopp. För skadebelopp som understiger
visst belopp, f. n. 1 000 kr., utgår i regel inte något bidrag.

I motionen 1665 hemställs om översyn och förslag angående principerna
och reglerna för bidrag på grund av naturkatastrof. Enligt motionären
torde i praxis tillämpade inkomst- och förmögenhetsgränser vara
för låga för att bidrag i nämnvärd utsträckning skall kunna utgå.

Med anledning av motionen vill utskottet anföra att nu tillämpade
av riksdagen godtagna principer för utanordnande av ersättning från
förevarande anslag bl. a. innebär att inkomst- och förmögenhetsgränserna
fortlöpande anpassas till pris- och löneutvecklingen. Sålunda har

JoU 1975/76: 33

exempelvis förmögenhetsgränsen i praxis följt nedre gränsen för taxering
till statlig förmögenhetsskatt.

Utskottet utgår självfallet från att den anpassning av bidragsgivningen
till löne- och prisutvecklingen som fortlöpande äger rum genomförs
på ett sätt som medför att bidragsformens reella värde inte urholkas.

Med hänsyn till de starkt skiftande omständigheter som kan ligga till
grund för bidragsanspråk från anslaget är det i sammanhanget värt att
framhålla att gällande principiella riktlinjer naturligtvis inte kan täcka
alla upptänkliga fall. Med utgångspunkt i den allmänt gällande grundsatsen
för ifrågavarande stöd att den skadelidande skall vara i påtagligt
behov av ekonomisk hjälp förefaller naturligt att regeringen skall
ha en viss frihet vid sin bedömning i det enskilda fallet. Enligt vad utskottet
erfarit har i praxis också förekommit att regeringen i särskilt
ömmande fall ansett sig böra medge att större bidrag beviljas än vad
en strikt bokstavlig tillämpning av principerna skulle föranleda. Mot
detta finns enligt utskottets mening inte något att erinra.

Utskottet, som tillstyrker i propositionen framlagt förslag under
punkten, hemställer
att riksdagen

1.anser motionen 1975/76: 1665 besvarad med vad utskottet
anfört,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.

72. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 3—J 5 (s.
155—156) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 7 597 000 kr.,

2. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag
av 7 000 kr.,

3. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar ett
förslagsanslag av 5 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

73. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten II: 16 (s. 157—159) och hemställer att

riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
jordbrukets högskolor m. m. inom i investeringsplanen upp -

JoU 1975/76: 33

förda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 95 000 000 kr.

74. Fiskerilånefonden. Regeringen har under punkten IV: 7 (s. 159—
160) föreslagit riksdagen att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1976/
77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Utskottet

Ur fiskerilånefonden beviljar fiskeristyrelsen lån främst för inköp av
båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt fiske. Lån får ej beviljas
till högre sammanlagt belopp än 200 000 kr. eller, om särskilda
skäl föreligger, 300 000 kr. Bestämmelserna om lån ur fonden finns i
kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad senast
1974: 228). Ramen för utlåning från fonden har för ett vart av
budgetåren 1966/67—1975/76 utgjort 9 milj. kr.

I propositionen förordas att en låneram på oförändrat 9 milj. kr. tas
upp för nästa budgetår. Då föredraganden beräknar att de medel som
finns odisponerade eller flyter in som amorteringar och räntor på fiskerilån
skall räcka till för låneverksamheten anser han det tillräckligt
att anslaget förs upp med 1 000 kr.

I motionen 1696 föreslås vissa höjningar av maximigränserna för lån
ur fiskerilånefonden. Utskottet avser att senare behandla denna motion
i samband med prövningen av propositionen 1975/76:130 om stödåtgärder
på fiskets område, m. m.

Utskottet anser att regeringens beräkningar under nu förevarande
punkt f. n. bör godtas och hemställer således

att riksdagen till Fiskerilånefonden för budgetåret 1976/77 anvisar
ett investeringsanslag av 1 000 kr.

75. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
och Statens fiskredskapslånefond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna IV: 8 och IV: 9 (s. 160) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m. ett investeringsanslag av 700 000 kr.,

2. till Statens fiskredskapslånefond ett investeringsanslag av 1 000
kr.

76. Lagring av jordbruksprodukter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten VII: A (s. 161) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1970/71 anvisade investeringsanslaget
Lagring av jordbruksprodukter under budgetåret
1976/77 får användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

7 Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 33

JoU 1975/76: 33

77. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VII: B (s. 161) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget
Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret
1976/77 får användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

78. Jordfonden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
IX: 6 (s. 161—164) och hemställer

att riksdagen till Jordfonden för budgetåret 1976/77 anvisar ett
investeringsanslag av 1 000 kr.

79. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten IX: 7 (s. 165—166) och hemställer

att riksdagen

1. beslutar att en särskild kapitalfond, naturvårdsfonden, skall
inrättas under vilken naturvårdsobjekt skall redovisas i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för budgetåret
1916111 anvisar ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1976

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c), Hedström (s), Magnusson i
Tanum (s), Kronmark (m), fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Lundblad
(s), fru Anér (fp), herrar Lindberg (s), Pettersson i Lund (s), Wachtmeister
i Johannishus (m), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c),
Takman (vpk) och fru Fredrikson (c),

dock att vid behandlingen av punkterna 1—29 herr Enlund (fp) deltagit
i stället för fru Anér (fp) och vid punkterna 58—79 fru Ohlin (s)
deltagit i stället för herr Lindberg (s).

Reservationer

Vid punkten 16 (Stöd till jordbruket i norra Sverige)

1. av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”inte nödvändig” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill (lika med utskottet) i renskötselom -

JoU 1975/76: 33

rådet. Från och med år 1973 har systemet med subventioner i kombination
med prisstopp på vissa baslivsmedel, bl. a. kött, helt ändrat relationerna
mellan renköttsproducentema och producenterna av övriga
köttvaror. Renkött räknas inte till baslivsmedlen, varför producenterna
därav, dvs. de renskötande samerna, inte fått någon del av subventionerna.
Utskottet anser mot angivna bakgrund den i propositionen föreslagna
höjningen av pristillägget för renkött alltför ringa för att märkbart
förbättra förhållandena inom rennäringen. De i flera motioner,
bl. a. i motionen 1731 från vänsterpartiet kommunisterna, framförda
kraven på en höjning av pristillägget till 100 kr. per ren förefaller utskottet
välmotiverade och utskottet får därför tillstyrka bifall till desamma.
Härav följande anslagskrav bör kunna tillgodoses inom ramen
för det anslag av 18 750 000 kr. som utskottet i det följande beräknar
för nästa budgetår.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:
1737 samt med bifall till motionerna 1975/76: 634, 1975/76:
1723 och 1975/76: 1731, samtliga såvitt nu är i fråga, godkänner
vad utskottet förordat i fråga om prisstödet till rennäringen.

2. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och
fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”norra Sverige” bort ha följande lydelse:

I avvaktan (lika med utskottet) och 1737. Vad

härefter gäller stödet till jordbruket i norra Sverige i övrigt vill utskottet
erinra om att stödets nivå bedömdes senast år 1974. Sedan dess har
en betydande urholkning skett genom inflationen. Om man räknar efter
produktionsmedelsindex, som används vid jordbruksprisregleringen,
torde kostnadsökningen från 1973 till november 1975 varit ca 12 %.
Samma trend synes fortsätta. Det är därför rimligt att utgående prisstöd
till jordbruket i norra Sverige uppräknas för budgetåret 1976/77
med minst 15 % för att stödet skall bibehålla sitt reala värde. Detta är
viktigt för sysselsättningsutvecklingen i berörda områden och för att de
i näringen sysselsatta skall få del av standardutvecklingen. Mot bakgrund
av det anförda tillstyrker utskottet i motionerna 1646, yrkandet

1, och 1684, yrkandet 1, framförda förslag om en uppräkning av anslaget
med ytterligare 14,4 milj. kr. utöver vad i propositionen förordats.
Härigenom skulle i betydande mån tillgodoses även det förslag
till anslagsuppräkning som framförts i motionen 1701. De i motionerna
1646 och 1684 framförda förslagen om vissa ändringar av villkoren för
ifrågavarande stöd synes i avvaktan på jordbruksutredningens överväganden
inte f. n. böra föranleda någon särskild åtgärd.

JoU 1975/76: 33

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/
76: 1701 samt, såvitt nu är i fråga, 1975/76: 634, 1975/76:
1723 och 1975/76: 1731 ävensom med bifall till motionerna

1975/76: 1646, yrkandet 1, och 1975/76: 1684, yrkandet 1, till

Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 110 400 000 kr.,

3. av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”år 1976” bort ha följande lydelse:

I avvaktan (lika med utskottet) och 1737. Vad

härefter gäller stödet till jordbruket i norra Sverige i övrigt vill utskottet
erinra om att den stödnivå som nu gäller beslöts av 1974 års riksdag.
På grund av den ekonomiska utvecklingen i vårt Iand har detta s. k.
norrlandstillägg utsatts för en kraftig värdeminskning, vilket negativt
drabbat de små jordbrukarna i norra Sverige. Tillägget har trots sin begränsade
omfattning spelat en viss positiv roll och sannolikt förhindrat
jordbruksnedläggningar som annars skulle ha skett.

I flera av norrlandslänen börjar man nå den nedre gränsen för den
egna självförsörjningsgraden. I Norrbotten har man redan nu passerat
den. Både mjölk och kött måste importeras söderifrån. Fortsatta jordbruksnedläggningar
i norrlandslänen måste förhindras. En ökning av
norrlandstilläggen kan i det sammanhanget spela en betydande roll.
Enligt utskottets mening bör — i avvaktan på förutsättningslös översyn
— en skälig uppräkning av nu utgående anslag med 25 % kunna anses
befogad, vilket jämfört med budgetåret 1975/76 innebär ett med
23 750 000 kr. till 118 750 000 kr. förhöjt anslag. Härigenom tillgodoses
också de önskemål om medelsförstärkning som i förevarande avseende
framförts i motionerna 1646 och 1684.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/
76:1646, yrkandet 1, och 1975/76:1684, yrkandet 1, samt,
såvitt nu är i fråga, 1975/76: 634, 1975/76:1723 och 1975/76:
1731 ävensom med bifall till motionen 1975/76: 1701 till Stöd
till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 118 750 000 kr.,

4. vid punkten 21 (Bidrag till skogsförbättringar) av herrar Larsson i
Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga
c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”De frågor”
och slutar med ”hemställer därför” bort ha följande lydelse:

JoU 1975/76: 33

Utskottet vill för sin del peka på den stora roll jordbruket bl. a. spelar
för möjligheterna att upprätthålla en tillfredsställande service i glesbygden
för de mindre tätorterna. Det statliga bidrag som utgår till
skogsodling på åkermark förorsakar emellertid att jordbruksproduktionen
ofta kommer i ett försämrat konkurrensläge gentemot skogsplantering.
Det måste i dagens läge på livsmedelsförsörjningens område anses
stötande att man på detta sätt försvårar en fortsatt jordbruksproduktion
på marker som bäst lämpar sig härför. I avvaktan på de mera omfattande
förslag i ämnet som kan bli resultatet av bl. a. 1972 års jordbruksutrednings
arbete förordar utskottet som ett steg i riktning mot ett
bättre hushållande med våra markresurser att, såsom föreslagits i motionen
1657, en viss del av de resurser som enligt budgetpropositionen
föreslagits utgå till skogsodling på jordbruksmark i stället avsätts till
nyodlingsbidrag. Riksdagen bör hos regeringen anhålla om utredning
och förslag angående införande av bidrag till nyodlingsverksamhet inom
jordbruket. För nästa budgetår bör för ändamålet beräknas 3,5
milj. kr.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76:1657, yrkandena 1 och 4, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om dels inskränkningar
i bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels
införande av nyodlingsbidrag,

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76:1657, yrkandet 2, medger att under budgetåret
1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
4 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76: 1657, yrkandena 3 och 5, för budgetåret
1976/77

a. till Bidrag till skogsförbättringar anvisar ett förslagsanslag
av 3 500 000 kr.,

b. till Bidrag för nyodlingsverksamhet anvisar ett förslagsanslag
av 3 500 000 kr.

5. vid punkten 22 (Vägbyggnader på skogar i enskild ägo) av herrar
Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson
(samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”års skogsutredning” bort ha följande lydelse:

JoU 1975/76: 33

Utskottet vill för sin del framhålla vikten av ett väl utbyggt skogsvägnät
när det gäller att aktivera skogsarealer med avsides belägenhet
och för att höja intensiteten i brukandet av skogstillgångarna. I motionerna
433, 1655 och 1661 uttrycks farhågor för att regeringens förslag
till medelsanvisning m. m. skall visa sig otillräckligt med hänsyn till de
utbyggnadsbehov som föreligger. Utskottet, som tidigare uttalat sin tillfredsställelse
över att möjligheter getts till förhöjning av statsbidrag till
byggande av skogsvägar i det inre stödområdet, anser att det kan finnas
fog för motionärernas uppfattning när det gäller resurstilldelningen
under förevarande anslag. För egen del är utskottet berett tillstyrka i
motionerna framlagda förslag, innebärande att i fråga om skogsvägbyggnadsföretag
i det inre stödområdet ramen tas upp med 24,8 milj.
kr. För statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet
bör ramen tas upp med 10,4 milj. kr. För förhöjning av statsbidraget
till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt
bör tas upp en ram av oförändrat 500 000 kr. Vidare bör ett nytt rambelopp
av 3 milj. kr. för kreditgarantier till skogsvägbyggnadsföretag
anvisas.

För utbetalning under anslaget beräknar utskottet 23 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:
433, yrkandena 2 och 3, samt med bifall till motionerna 1975/
76: 1655, yrkandet 1, och 1975/76: 1661, yrkandet 4, medger
att under budgetåret 1976/77 statsbidrag m. m. beviljas med
sammanlagt högst 38 700 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna
1975/76: 1655, yrkandet 2, och 1975/76: 1661, yrkandet
5, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. vid punkten 46 (Skogshögskolan: Driftkostnader) av herrar Larsson

i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga
c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ”Utskottet
anförde” och slutar med ”1661, yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anförde (lika med utskottet) i virkespro duktionen.

Det forskningsprojekt som här avses utgör ett viktigt led i
strävandena att få fram metoder för att effektivt bemöta den sviktande
tendensen i fråga om virkesproduktionen. Enligt utskottets mening bör
skogshögskolan tillförsäkras medel för att täcka kostnaderna för projektet
nästa budgetår. Härför krävs som anförs i motionen 1661 en
uppräkning av förevarande anslag med 1 229 000 kr. utöver vad rege -

JoU 1975/76: 33

ringen förordat. Detta innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen
1661, yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76: 1661, yrkandet 1, till Skogshögskolan: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 20 263 000 kr.,

7. vid punkten 58 (Statens naturvårdsverk) av fru Anér (fp) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 65 slutar med ”motionen 1637” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) miljöfarliga

ämnen. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att splittringen
av resurserna såvitt gäller undersökning av hälso- och miljöfarliga
ämnen är alltför stor. Med hänsyn till att sådana ämnen i allt
större utsträckning används inom industrin samt jord- och skogsbruket
är det enligt utskottets mening angeläget att förbättra undersökningsoch
kontrollverksamheten. Utskottet vill för angivna ändamål förorda
att ett centralt undersökningslaboratorium för kontroll av hälso- och
miljöfarliga ämnen snarast inrättas. I avvaktan på att ett sådant laboratorium
kommer till stånd bör enligt utskottets mening statens naturvårdsverk
få ökade resurser. Utskottet förordar därför att anslaget till
statens naturvårdsverk räknas upp med 1 milj. kr. utöver vad i proposionen
föreslagits, att användas för en förstärkning av verksamheten
inom undersökningslaboratoriet och omgivningshygieniska avdelningen.
Medlen bör i första hand utnyttjas för undersökningar och bedömningar
rörande hälso- och miljöfarliga ämnen i arbetslivet och den yttre miljön.

dels utskottets yttrande på s. 65 fr. o. m. ”Utskottet, som” och utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i övrigt biträder regeringens förslag under punkten,
hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen (lika med utskottet)

Fe 25,

2. med bifall till motionen 1975/76: 1637, yrkande 1, hos regeringen
begär att förslag om inrättande av ett centralt undersökningslaboratorium
för hälso- och miljöfarliga ämnen snarast
föreläggs riksdagen,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76: 1637, yrkande 2, till Statens naturvårdsverk
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 45 323 000
kr.,

JoU 1975/76: 33

8. vid punkten 60 (Miljövårdsinformation) av fru Anér (fp) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att det — utöver de inledningsvis nämnda
organisationerna — finns ett flertal föreningar, vilka från förevarande
anslag borde kunna komma i åtnjutande av ett statligt stöd till sin
verksamhet eller till speciella projekt för miljövårdsinformation. Bland
sådana föreningar kan nämnas: Friluftsfrämjandet, Miljövårdsgruppernas
riksförbund, Svenska turistföreningen, Sveriges fritidsfiskares riksförbund,
Vattenvärnet, Jordens vänner och Fältbiologerna.

Utskottet vill vidare framhålla att de ideella organisationerna gjort
och kan väntas även i fortsättningen göra förtjänstfulla insatser i fråga
om miljövårdsinformation på skilda områden. Organisationerna har
särskilda förutsättningar att i sina strävanden på miljövårdsområdet nå
snabb och effektiv kontakt med och gensvar från allmänheten. Många
av de åtgärder som vidtagits under senare år, exempelvis inrättandet av
statens naturvårdsverk, miljölagstiftning och sammankallandet av FNkonferensen
om den mänskliga miljön torde ha kommit till stånd inte
minst genom det ambitiösa, grundläggande arbete som de ideella organisationerna
presterat. Betydande insatser för faktasamling och opinionsbildning
görs också av lokala miljögrupper. Detta gäller bl. a. inför
ställningstagande till stora industrilokaliseringar. Ett aktuellt exempel
är Skövde Miljöforum, som agerat i frågan om utbyggnaden av
urangruvan i Ranstad. Organisationen har utfört ett mycket omfattande
arbete genom egna undersökningar och påpekanden som förmått exploatören
till att göra nya undersökningar och utfästelser. Detta arbete
har skett på ideell basis. Enligt utskottets mening förtjänar de här berörda
strävandena ett starkt stöd från statens sida, och lämnade bidrag
bör fritt få disponeras av vederbörande organisationer.

Enligt utskottets mening krävs att större anslag disponeras för miljövårdsinformation
än vad regeringen föreslagit. Utskottet kan för sin del
biträda yrkandet i motionen 370 att anslaget för nästa budgetår beräknas
till 3 843 000 kr. Härav bör 3 043 000 kr. utgå enligt den anslagsframställning,
som naturvårdsverket gjort. Övriga medel — således
800 000 kr. — bör tillföras den ideella sektom enligt de riktlinjer som
nyss angivits. Härvid bör ökade anslag kunna utgå även till de ideella
organisationer som redan nu får bidrag. Vad utskottet anfört innebär
också ett tillgodoseende av de önskemål som framförts i motionen 830.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av motionerna 1975/76: 370, yrkande 1, och

JoU 1975/76: 33

1975/76: 830, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört beträffande bidrag till ideella organisationer,

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:
830, yrkande 2, samt med bifall till motionen 1975/76: 370,
yrkande 2, till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77
anvisar ett reservationsanslag av 3 843 000 kr.,

9. vid punkten 62 (Vård av naturreservat m. m.) av herrar Larsson i
Borrby (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herr Johansson i Holmgården
(c) och fru Fredrikson (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 70 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) gäller natur vårdsförvaltningen.

I fråga om användningen av anslaget Vård av naturreservat
m. m. vill utskottet understryka det angelägna i att de nuvarande
begränsningarna i möjligheten att utnyttja anslaget upphör.
Föredragande departementschefen är på denna punkt något oklar och
anser att i den mån särskilda skäl talar härför regeringen bör kunna
besluta att bidrag skall kunna utgå också för andra naturvårdsobjekt
än sådana som förvaltas av stat eller kommun. Utskottet anser för sin
del — i likhet med vad som anförs i motionen 622 (yrkande 2) — att
bidrag från förevarande anslag bör utgå oavsett förvaltningsform och
ägareförhållande.

Vad sedan beträffar anslagsberäkningen under denna punkt vill utskottet
framhålla att under innevarande och nästkommande budgetår
kommer — såsom statens naturvårdsverk uppgivit i sin anslagsframställning
— ett stort antal nya naturreservat att avsättas. Kostnaderna
för vård av dessa områden torde bli omfattande. Genom de nya reglerna
i naturvårdslagen om naturvårdsområden skapas nya och bättre
möjligheter för naturvården. Samtidigt ökar behovet av anslag för skötsel
och vård. Också genomförandet av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen
ställer ökade krav på förevarande anslag. Utskottet vill i
detta sammanhang framhålla det betänkliga i att eftersläpningen i vårdåtgärderna
enligt naturvårdsverket redan är så betydande att den bör
inhämtas enligt en systematiskt upprättad flerårsplan. Utskottet anser
således i likhet med vad som anförs i motionerna 622 och 1680, att
starka skäl talar för en höjning av anslaget och förordar en uppräkning
med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.

JoU 1975/76: 33

ser att jämväl på detta område behov av ökade insatser föreligger, förutsätter
att detta behov tillgodoses vid medelsfördelningen. Vad beträffar
förslaget att stöd till landskapsvårdande åtgärder i princip skall förbehållas
sådana områden som avsatts som naturreservat eller naturvårdsområde
vill utskottet för sin del framhålla de praktiska fördelar
som kan uppnås genom att vården tryggas genom ett avtal med vederbörande
markägare.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975/76: 622, yrkande 2, godkänner vad utskottet förordat
rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat
m. m.,

3. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:
1680 samt med bifall till motionen 1975/76: 622, yrkande 1,
till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 19 100 000 kr.

Vid punkten 63 (Miljövårdsforskning)

10. av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herr
Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse: Från

förevarande anslag bestrids utgifter för målinriktad miljövårdsforskning.
Till denna forskning hör bl. a. vatten-, luft- och annan naturvårdsforskning,
bullerforskning, viltforskning samt forskning om miljögifter.
Forskningen leds av statens naturvårdsverk, som har en särskild
forskningsnämnd för denna uppgift.

Naturvårdsverket har förordat att detta anslag höjs med 10 800 000
kr. till 37 500 000 kr. Departementschefen föreslår dock en ökning med
endast 3 740 000 kr. till 30 460 000 kr.

Utskottet vill framhålla att merparten av de medel som begärs avser
uppföljningar av redan pågående projekt samt vissa fasta kostnader.
Det är givetvis av stor vikt att pågående forskning inte behöver avbrytas
men också att det finns tillräckliga anslagsmedel för att nya väsentliga
forskningsprojekt skall kunna sättas i gång. Ett flertal enligt utskottets
mening angelägna forskningsprojekt har planlagts för kommande
budgetår. Det är dock osäkert om de kan realiseras inom ramen
för regeringens budgetförslag. Utskottet vill med hänsyn till det anförda
biträda i ärendet väckta motioner så till vida att utskottet föreslår
att naturvårdsverket tillförs ytterligare 2,5 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

JoU 1975/76: 33

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/
76: 372, yrkande 1, 1975/76: 620 och 1975/76:1676, yrkande

2 a samt med bifall till motionen 1975/76: 1660, yrkande 1,
till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 32 960 000 kr.

11. av herr Takman (vpk) som av motsvarande skäl som angivits i reservation
10 anser att anslaget för nästa budgetår bör beräknas i enlighet
med naturvårdsverkets förslag och att därför utskottets hemställan
under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/
76: 620, 1975/76: 1660, yrkande 1, och 1975/76:1676, yrkande
2 a, samt med bifall till motionen 1975/76: 372, yrkande 1,
till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 37 500 000 kr.

Vid punkten 66 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet
m. m.)

12. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och
fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionen 429 framhålla att de nuvarande
bestämmelserna om bidrag till restaurering av förorenade vattenområden
innehåller villkor som gör det svårt att utnyttja bidragen
även för projekt som kan vara av hög angelägenhetsgrad. Ett bidragsvillkor
är t. ex. att restaureringen måste avse återställande av vattenområdet
på lång sikt. Kortsiktiga åtgärder i underhållssyfte, såsom t. ex.
begränsad vassröjning, är således inte bidragsberättigade. Med denna
utformning av bestämmelserna begränsas enligt utskottets mening möjligheterna
att med statligt stöd stimulera viktiga insatser inom vattenvården.
Utskottet vill med anledning härav förorda att bidragssystemet
blir föremål för en översyn så att det bättre motsvarar behoven av och
det växande intresset för vattenvårdsåtgärder.

dels utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1 a. med bifall till motionen 1975/76: 429 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört beträffande översyn av
bestämmelserna om statsbidrag till sjörestaurering.

JoU 1975/76: 33

13. av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”Det är”
och på s. 79 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionen 629 framhålla att effekterna
av det svavelnedfall som främst sammanhänger med förbränningen av
svavelhaltiga eldningsoljor är ett av landets absolut största miljöproblem.
Den snabba försurningen av sjöarna är bara ett exempel på svavelnedfallets
skadeverkningar. Också på andra områden, bl. a. inom jordbruket
och skogsbruket, kan allvarliga konsekvenser förväntas. Enligt utskottets
mening är Värmlands län ett av de områden där försurningsproblemen
blivit särskilt kännbara. Härtill bidrar en rad faktorer, såsom t. ex.
den omfattande skogsgödsling som de stora skogsbolagen sedan några
år utfört. Utskottet vill därför för sin del förorda att även Värmlands
län omfattas av det i vissa delar av landet gällande förbudet mot användning
av eldningsolja med mer än en procent svavel. Det är vidare
enligt utskottets mening väsentligt att vidta åtgärder för att återställa de
försurade sjöarna. Detta gäller självfallet landet i sin helhet. Naturvårdsverket
bör för detta ändamål ges i uppdrag att kartlägga de mest
försurade sjöarna samt utarbeta en plan för återställande av dessa sjöar
genom kalkning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen
629 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 b bort ha följande lydelse:

1 b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975/76: 629.

14. av fru Anér (fp) och herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 78 slutar med ”är nödvändiga” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att de undersökningar som finansieras från
detta anslag är av avgörande betydelse för naturvårdsverkets möjligheter
att få fram tillfredsställande underlag i efter hand alltmer komplicerade
frågor. De här ifrågavarande undersökningarna är också av
betydelse för planläggningen av fortsatta insatser inom miljöområdet.
Undersökningarna har hittills mest gällt vattenfrågor, men anslaget är
numera avsett att finansiera undersökningar inom hela miljöområdet.
Restaurering av förstörda sjöar är dock enligt utskottets mening en av
våra största och mest angelägna miljövårdsuppgifter. Hittills har insatserna
varit få och begränsade till ett fåtal projekt, trots att vetskapen
om miljöförstöringens omfattning ökat under 1970-talet. Enligt utskottets
mening bör i enlighet med vad som hemställs i motionerna 372,
yrkande 2, och 621, yrkande 1, förevarande anslag de närmaste åren
kraftigt höjas. Vidare bör som i sistnämnda motion föreslås (yrkande 2)

JoU 1975/76: 33

ett program för sjörestaureringar utarbetas. Ett första steg bör vara att
anslaget för budgetåret 1976/77 höjs till det av statens naturvårdsverk
begärda beloppet, 9,5 milj. kr.

dels utskottets hemställan under punkterna 1 c och 3 bort ha följande
lydelse:

1 c. med anledning av motionen 1975/76: 621, yrkande 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
ett program för sjörestaureringar,

3. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:
626, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna 1975/
76: 372, yrkande 2, och 1975/76: 621, yrkande 1, till Särskilda
undersökningar inom miljövårdsområdet m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.

15. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och
fru Fredrikson (samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av yrkande 2 i motionen 1660 anföra
att föroreningssituationen för våra vattendrag måste bedömas vara så
allvarlig att de hittills gjorda insatserna från statens sida inte kan anses
tillräckliga. För att komma till rätta med hithörande problem krävs
förutom en intensiv och på bred front bedriven undersökningsverksamhet
även att praktiska åtgärder för sjörestaurering på allvar kommer
i gång. Staten bör lämna strävandena på detta område ett effektivt ekonomiskt
stöd. Man bör även beakta att härigenom skulle skapas sysselsättningsmöjligheter
av värde i dagens situation på arbetsmarknaden.
Enligt utskottets mening skulle det föreslagna nya anslaget komma att
fylla en viktig funktion. Utskottet finner det föreslagna anslagsbeloppet
väl motiverat och tillstyrker därför motionsyrkandet. Ett bifall till detsamma
bör vara ägnat att även tillgodose syftet med motionen 626.

dels utskottets hemställan under punkten 4 bort ha följande lydelse:

4. med bifall till motionen 1975/76: 1660, yrkande 2, och med
anledning av motionen 1975/76: 626, såvitt i övrigt är i fråga,
till Sjörestaureringar för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

16. vid punkten 67 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.)
av herr Takman (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”således motionsförslaget” bort ha följande
lydelse:

JoU 1975/76: 33

Utskottet vill med anledning av nyssnämnda motionsyrkande framhålla
det från miljövårdssynpunkt angelägna i att bidragsreglerna utformas
så att de stimulerar till en fortsatt förbättring av avloppsreningen.
Utskottet finner således naturvårdsverkets förslag välmotiverat och
tillstyrker en ändring av bidragsreglerna i enlighet med vad verket yrkat.
Någon särskild anslagsuppräkning på grund härav synes ej erforderlig.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med anledning av motionen 1975/76: 372, yrkande 3, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk.

17. vid punkten 68 (Stöd till avfallsbehandling m. m.) av herrar Larsson
i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson
(samtliga c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet (lika med utskottet) ur avfall. Dessa an läggningar

är också en förutsättning för att man skall kunna komma
till rätta med bl. a. det kemiska avfallet. Mot bakgrund härav och med
hänsyn till de utfästelser som gjordes i propositionen 1975:32 angående
utbyggnad av det statliga stödet till avfallsbehandling finner utskottet
en anslagshöjning motiverad. Med hänsyn till att verksamheten befinner
sig i inledningsstadiet bör, som framhållits i motionen, totalt 20
milj. kr. vara tillräckligt.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1975/76: 1660, yrkande 3, till Stöd till avfallsbehandling
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 3 (Lantbruksnämnderna) av herrar Ifarsson i Borrby,
Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga c):

Inom Blekinge finns ett stort antal trädgårdsmästare med 97 000 m2
växthusyta och därtill stora frilandsodlingar.

För den förhållandevis stora specialodlingen var det till stor fördel
så länge man hade tillgång till en trädgårdskonsulent i Blekinge. Efter

JoU 1975/76: 33

övergång till ny statlig lantbruksorganisation 1967 indrogs emellertid
tjänsten som trädgårdskonsulent i Blekinge som i detta avseende nu
sorterar under Kristianstads län.

Bland specialodlarna och även bland trädgårdsmästarna har de nya
förhållandena visat sig innebära svårigheter beträffande rådgivningen.
Berörda odlare saknar i den nya organisationen den tidigare naturliga
kanaliseringen av frågeställningar och rådgivning via lantbruksnämndens
kontor i Karlskrona. Behovet av rådgivning har ju ingalunda
minskat, utan i stället ökat, då det gäller att till de praktiska odlarna
föra ut försöksresultat och andra rön, som gjorts för att åstadkomma
goda odlingsresultat.

Den nuvarande organisationen på trädgårdsområdet med elva tjänster
i Malmö och tre i Kristianstad ger inte specialodlarna och trädgårdsmästarna
i Blekinge den naturliga kontakt med rådgivarna som är önskvärd.
Tanken med att samla specialisterna i Malmö var ju att förbättra
och effektivisera rådgivningen men för Blekingeodlarna har omorganisationen
fått motsatt effekt.

Enligt vår mening skulle den avsedda effektiviseringen kunna ernås,
om det vid lantbruksnämnden i Karlskrona placerades en trädgårdsassistent.
Med ett sådant arrangemang kunde specialisterna, som är placerade
i Malmö, effektivare än nu utnyttjas även till odlarnas i Blekinge
hjälp.

Med anledning av en motion i frågan uttalade sig jordbruksutskottet
förra året mycket starkt för att — i den mån nuvarande organisation
på något håll leder till brister i rådgivningen till trädgårdsnäringen —
det skulle ankomma på lantbruksstyrelsen att överväga vilka åtgärder
som i form av omdisposition av personalresurserna eller eljest var möjliga
för att komma till rätta med bristerna. Som nämns i motionen 506
har utskottets uttalande ännu inte medfört att lantbruksstyrelsen placerat
någon trädgårdsassistent i Karlskrona. Vi finner detta mycket märkligt.

Jordbruksutskottet har i år ytterligare betonat att det är viktigt att
rådgivningen organiseras på sätt som bäst gagnar den svenska trädgårdsnäringens
effektivitet och konkurrensförmåga. Utskottet har därvid
särskilt understrukit angelägenheten av att trädgårdsnäringen i Blekinge
får erforderlig service. I avvaktan på resultatet av denna förstärkta
meningsyttring från utskottets sida har vi avstått från att i dagens
läge påyrka bifall till motionen 506.

2. vid punkten 20 (Bidrag till skogsvårdsstyrelserna) av herrar Larsson
i Borrby, Jonasson, Johansson i Holmgården och fru Fredrikson (samtliga
c):

I partimotionen 1661, yrkande 3, har centerpartiet förordat ett i förhållande
till regeringens förslag sänkt anslag till skogsvårdsstyrelserna

JoU 1975/76: 33

100

med 6 milj. kr. Motionsyrkandet bör ses mot bakgrund av den allmänna
behandling skogsbruket erhållit i årets budgetproposition, innebärande
en stark utbyggnad av de administrativt inriktade enheterna men med
oförändrade och delvis även försvagade resurser till de produktiva
verksamhetsgrenarna när det t. ex. gäller skogsvägbyggnader, skogsvårdsåtgärder
i Norrland m. m.

Under utskottsbehandlingen har vi kunnat enas om förslag till ökad
satsning på åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.
som medverkar till en enligt vår mening mera rimlig resursfördelning
till de olika ändamålen på skogsbrukets område. Vi har därför ansett
oss inte längre böra vidhålla kravet på en sänkning av bidragsanslaget
till skogsvårdsstyrelserna.

3. vid punkten 66 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m. m.) av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m):

Vi delar helt uppfattningen, att restaurering av insjöar är en ytterst
angelägen samhällsuppgift med tanke icke enbart på deras betydelse
för rekreation i olika former utan fastmera på den viktiga roll de spelar
som recipienter, för åkerjordens bevattning, för grundvattnet m. m.

I mars 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt naturvårdsverket att översiktligt
kartlägga våra vattentillgångar och anspråken på dessa. Denna utredning,
som kommer att avslutas under år 1977, ägnar sig visserligen
icke åt de speciella problem, varom här är fråga, men dess arbete torde
lägga en god grund för vidare kartläggning av erforderliga sjörestaureringar,
så att vi får den angelägenhetsgradering, som krävs för att ev.
statsbidrag skall kunna dirigeras till de sjöar, där en restaurering är av
behovet mest påkallad. Vi förutsätter, att naturvårdsverket har sin uppmärksamhet
riktad härpå och utan dröjsmål vidtager erforderliga åtgärder.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1974 7<S05t