Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner (Betänkande 1975/76:InU33 inu)

InU 1975/76: 33

Inrikesutskottets betänkande
1975/76: 33

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Arbetsmarknad
m. m. jämte motioner

1 betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1975/76:100 bilaga
13 (arbetsmarknadsdepartementet)- efter föredragning av statsråden Bengtsson
och Leijon - framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1976/77
till Arbetsmarknad m. m., punkterna B 1-B 8 samt till Arbetsmiljö, punkten
C 5. Propositionens förslag redovisas i den löpande framställningen under
rubriker som anknyter till propositionens uppställning.

Punkten B 9 behandlas av utskottet i ett senare betänkande och punkterna
B 10 och B 11 i betänkandet InU 1975/76:32. Punkterna C 1-C4 har remitterats
till socialutskottet och behandlas i betänkandet SoU 1975/76:31.

1 anslutning till propositionen behandlar utskottet nedanstående 51 motioner.

Motionerna

1975/76:191 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för intensifierat bekämpande av
ungdomsarbetslösheten som uppdragits i motionen, innebärande

a. att arbetsförmedlingen ges ökade resurser för att kunna göra större
insatser för arbetslös ungdom på alla orter där ungdomen har svårt att få
arbete,

b. att nya former för varvad utbildning införs som ett medel i de arbetslöshetsbekämpande
åtgärderna, innebärande olika kombinationsformer
av arbetsmarknadsutbildning-anställning,

c. att beredskapsarbetena för ungdom planeras i former som garanterar
anställning efter avslutat beredskapsarbete,

d. att beredskapsarbetena för ungdom i övrigt utformas så att de ger
kvalificerad praktik och inte enbart blir former för sysselsättning under begränsade
perioder,

e. att all planering som rör arbetslöshetsbekämpande åtgärder för ungdom
sker i samråd med de politiska och fackliga ungdomsorganisationerna,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning
fastställs till 90 kr. per dag för alla som inte är medlemmar
i erkänd arbetslöshetskassa eller är medlemmar men inte uppfyller
villkoren för ersättning vilket således betyder att bestämmelsen om dagpenning
på 45 kr. per dag för den som inte fyllt 20 år upphävs.

Behandlas
utsk.
yttr. s.

utsk.

hemst. p.

17, 20

17, 21

17, 22 12

18, 22 12

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

1975/76:249 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om initiativ för att utbilda därtill lämplig
arbetslös ungdom för vårdyrkena.

1975/76:282 av fru Göthberg (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statens vägverk får i uppdrag
att i samarbete med arbetsmarknadsverket utöka insatserna i fråga om röjningsarbeten
vid vägarna i enlighet med vad som framhållits i motionen.

1975/76:387 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motiveringen
i motionen 1975/76:383 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till höjt bidrag till anordnande av halvskyddat arbete.

1975/76:437 av herr Henrikson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av de bestämmelser som reglerar avstängning
från rätt till kontant arbetsmarknadsstöd i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1975/76:438 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för

1. att arbetsmarknadspolitiken bör ges en ny principiell inriktning i syfte
att bereda arbetshandikappade en meningsfull sysselsättning i produktionsföretag
enligt i denna motion skisserad riktning och med löne- och anställningsvillkor
i enlighet med dem som gäller för öppna marknaden och
där de anställda tillförsäkras inflytande över såväl produktionsinriktning
som anställnings- och arbetsvillkor,

2. att ett statligt huvudföretag bildas jämte på lämpliga platser i skilda
delar av landet lokala produktionsföretag samt att huvudmannaskapet för
denna verksamhet blir statligt, förslagvis genom AB Statsföretag.

1975/76:439 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att bidrag från AMS får utgå för det ändamål
som aktualiseras i motionen (upprustning av hundgårdar).

1975/76:440 av fru Nordlander m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen, med
understrykande av att allt praktikantarbete skall avlönas enligt principen
lön efter utfört arbete, hos regeringen hemställer om initiativ till att förhandlingar
kommer till stånd mellan vederbörande partsorganisationer rörande
lönevillkor m. m. för praktikanter.

1975/76:512 av herr Alftin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande anpassningsgruppernas
ställning som remissorgan i samband med pensionsutredningar
och försäkringskassans s. k. 90-dagarsgranskning.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

17, 21 6

18, 23 17

50, 52 59

InU 1975/76:33

Behandlas

utsk.

yttr. s.

1975/76:516 av herrar Stridsman (c) och Rämgård (c) vari yrkas att riks- 50, 52
dagen hos regeringen begär en utredning för att komma med förslag rörande
de handikappades möjlighet att fl ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

1975/76:517 av fru af Ugglas (m) och herr Oskarson (m) vari yrkas att 40

riksdagen till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 24 972 000 kr.

1975/76:652 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att sysselsättningspolitiken gesen sådan inriktning 17, 19

att alla ungdomar tillförsäkras arbete, utbildning eller praktik,

2. att riksdagen beslutar införa ett bidrag om 10 kr. per timme till ar- 17, 23

betsgivare som anställer och under sex månader utbildar ungdomar under

25 år,

3. att riksdagen beslutar att statsbidragen till kommuner som anordnar 18, 21

särskilda beredskapsarbeten för ungdomar sätts till 75 "« av den totala kostnaden.

4. att riksdagen beslutar att bidragen i punkterna 2 och 3 skall utgå fr. o. m. 21, 23

den 1 januari i år och t. o. m. i första hand utgången av 1976.

6. att riksdagen uttalar att flyttningsbidragen i princip bör täcka de faktiska 29

flyttningskostnaderna.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 5 och 7 i betänkandet InU
1975/76:28.

1975/76:684 av herr Ångström (fp) och fru Fraenkel (fp) vari yrkas att
riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förslag till höjning av statsbidraget till bil 44
så att full kostnadstäckning uppkommer,

2. hos regeringen anhåller om förslag till ändrade inkomstprövningsregler 44

för statsbidraget till inköp av bil för handikappade så att

a. den övre inkomstgränsen höjs till 50 000 kr. och den lägre i paritet
med detta,

b. vid beräkningen av bruttoinkomsten handikappersättningen icke medräknas
som inkomst,

3. hos regeringen begär förslag till slopande av bestämmelserna om åter- 44
krav av bidrag till bil.

1975/76:849 av herr Brännström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos 50, 51
regeringen begär en översyn av lagstiftningen om anpassningsgruppernas
verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.

utsk.

hemst.

7, 14
24

53
58

1975/76:851 av fröken Engman m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i syfte att effektivisera
kommunernas beredskapsplanering, 18, 23 15

InU 1975/76:33

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att den inom ramen för arbetsmarknadsanslaget
ytterligare förstärker åtgärder som syftar till att förbättra
sysselsättningsläget för ungdom.

1975/76:867 av herr Söderström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att samtliga anslag, som avser drift eller byggande av statliga vägar,
skall upptas under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

1975/76:889 av fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) vari yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen upprättar en plan för hur antalet praktikplatser
skall öka i statlig verksamhet.

1975/76:1514 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp) vari - med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975/76:1333 - yrkas att riksdagen beslutar
anhålla att regeringen uppdrar åt arbetsmarknadsstyrelsen att anvisa erforderliga
medel för åtgärder enligt vad i motionen anförts.

1975/76:1831 av fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen om en komplettering
av cirkuläret angående anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra
inom statlig och statsunderstödd verksamhet i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1975/76:1832 av herrar Andersson i Lycksele (s)och Nygren (s) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att mottagande av den s. k. 15-kronan inte skall utgöra hinder för att erhålla
introduktionsstöd i stödområdet.

1975/76:1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om olika åtgärder för
att bekämpa ungdomsarbetslösheten i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:1837 av herr Börjesson i Falköping (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana resursförstärkningar
för arbetsförmedlingarna att de handikappade - däribland det stora antalet
hörselskadade - ges möjligheter till sådana arbetsuppgifter på den öppna
arbetsmarknaden som de väl klarar genom lämplig vägledning hos arbetsförmedlingen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att resurser ställs till förfogande,
så att tjänstemän vid arbetsförmedlingar kan erhålla erforderlig utbildning
för att handlägga hithörande frågor i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:1841 av herr Danell (m) vari yrkas att riksdagen anhåller att
regeringen vidtar sådana ändringar i bestämmelserna om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten,
att dessa även omfattar nytillträdande på arbetsmarknaden.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst.

18, 23 15

18, 23 16

50, 52 62

31 28

17, 22

26, 19 19

26, 27 22

18, 22 13

InU 1975/76:33

Behandlas

utsk.

yttr. s.

1975/76:1855 av herr Gustavsson i Alvesta (c) vari yrkas att riksdagen 33
beslutar om sådan ändring av nuvarande bestämmelser, att dagpenning och
stimulansbidrag kommer att ligga till grund för beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst.

1975/76:1860 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen 39
beslutar om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

18 §, enligt följande:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

18 § Helt kontant arbetsmarknads- 18 § Helt kontant arbetsmarknadsstöd
utgår med 45 kronor för dag och stöd utgår med 75 kronor för dag och

halvt stöd med 23 kronor för dag. halvt stöd med 38 kronor för dag.

1975/76:1863 av herr Hovhammar (m) vari yrkas att riksdagen ger re- 26

geringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av arbetsförmedlingarna
med handläggare med personlig erfarenhet av såväl arbetslivet
som handikappet.

1975/76:1866 av fru Jonäng (c) och herr Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär

1. en utredning i syfte att bereda handikappade sysselsättning på den 50, 52
öppna arbetsmarknaden och att därvid även göra en utvärdering av 1973

års lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder,

2. att bidragen vid halvskyddad sysselsättning omprövas enligt AMS för- 47
slag.

1975/76:1867 av fru Karlsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar 47

att hos regeringen begära översyn och förslag om en utveckling av den
halvskyddade sysselsättningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1872 av herr Lindström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos 18, 22

regeringen anhåller att den förutom redan vidtagna åtgärder för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten även söker få till stånd någon form av ungdomsledarpraktik
med utbildningsinslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1877 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen be- 39
slutar att sänka karenstiden för kontant arbetsmarknadsstöd för de studerande
till 14 dagar.

1975/76:1878 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riks- 36
dagen beslutar att AMS-medel får användas för registrering och mikrofilmning
av värdefulla folkrörelsearkiv.

utsk.
hemst. p.

60, 63

InU 1975/76:33

1975176:1879 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att särskilda åtgärder vidtas för att bereda gravt handikappade
ungdomar arbete på den öppna arbetsmarknaden.

1975/76:1880 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om översyn av lånereglerna för personer med handikapp
för inköp av bil, så att rätten till lån liksom f. n. även skall gälla
dem som beviljats bidrag enbart för handikappkompenserande ändringar
och anordningar.

1975/76:1882 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka
(c) vari yrkas att riksdagen måtte uttala att av de medel arbetsmarknadsstyrelsen
disponerar för sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1976/77 ett belopp av 2 milj. kr. avdelas för att användas som statsbidrag
med upp till 100 procent för kyrkorestaureringar på Gotland, vilka restaureringar
lämpligen bör utföras som beredskapsarbeten för företrädesvis äldre,
lokalt bunden arbetskraft.

1975/76:1885 av herr Nordgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om ändring av 5 § lagen om anställningsskydd för att
bereda vidgad möjiighet till praktikanställning i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1975/76:1886 av herr Nordgren m. (1. (m, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamheten med arbetslöshetsersättning
till företagare bör vidgas enligt vad i motionen anförts.

1975/76:1888 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att bidrag till halvskyddade arbetsplatser för budgetåret 1976/77
skall beräknas på hela arbetskraftskostnaden och således utgöra 40 ‘av
kontantlön, semesterersättning och sociala kostnader samt att anslaget till
halvskyddad sysselsättning höjes med 5 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens
förslag till 175 milj. kr.

1975/76:1890 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att motionen överlämnas till familjelagssakkunniga
för en översyn som syftar till en likartad definition av begreppet sammanboende.

1975/76:1891 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av bestämmelserna beträffande
praktikarbeten för arbetslös ungdom, innebärande att bestämmelserna i fråga
även skall omfatta företag inom den privata sektom.

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

50, 52 61

18, 24 18

18, 22 10

1975/76:1895 av fröken Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att medge att handikappad, som är i behov av s. k. invalidbil, äger 44 52

InU 1975/76:33

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

rätt att via arbetsvärden fä låna till sådan, trots att hans inkomst överskrider
gränsen för bidrag,

2. att handikappad, som själv kan utnyttja sin invalidbil men som icke
kan fortsätta i arbete eller studier och som erhållit bidrag till fordon och
till anpassningsåtgärder för detta, befrias från återbetalningsskyldighet.

1975/76:1896 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ansluta sig till det åtgärdsprogram för unga handikappades sysselsättning
som presenteras i motionen.

1975/76:1899 av herr Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam utredning av arbetsmarknadsutbildningens
effektivitet med uppgift att framlägga förslag om de förändringar i dess
framtida inriktning som kan bidra till att underlätta för arbetssökande att
erhålla varaktig sysselsättning.

1975/76:1904 av herr Werner i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder avsedda att öka
möjligheterna till arbetsmarknadsmässig rehabilitering av skyddad arbetskraft.

1975/76:1905 av herr Wirtén (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
anställningsvillkoret vid företagsutbildning borttages.

1975/76:2033 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Näringspolitik i motionen 1975/76:1979 - yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen
innebärande att den även skall studera arbetsmarknadspolitiken
och göra en utvärdering av vunna erfarenheter och lämna förslag till den
framtida inriktningen av AMS:s verksamhet samt särskilt studera de problem
som skapats av den växande arbetslösheten bland ungdomar, kvinnor och
tjänstemän.

1975/76:2034 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Människan i arbetslivet i motionen 1975/76:1979
- yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsättes med
uppgift att granska effekterna av de s. k. trygghetslagarna med avseende
på möjligheterna för ungdom, kvinnor, handikappade, äldre och s. k. svårplacerad
arbetskraft att få arbete på den öppna arbetsmarknaden.

50, 52 61

46, 47 54, 55

49, 53 63

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i ett senare betänkande.

InU 1975/76:33

Behandlas

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1975/76:2085 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari - med hänvisning tili motiveringen
i motionen 1975/76:2084 - yrkas att riksdagen anvisar till Bidrag
till arbetsmarknadsutbildning 15 000 000 kr. utöver regeringens förslag för
reaktiveringskurser för sjuksköterskor och utbildning av sjukvårdsbiträden
m. fl.

1975/76:2098 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c, m) vari - med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975/76:2097 - yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening uttala att AMS i ökad utsträckning inriktar
sina sysselsättningsåtgärder för nybyggnad och upprustning av länsvägar
i områden som är i särskilt behov av regionalpolitiska insatser.

1975/76:2135 av herr Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att effekterna av lagen om anställningstrygghet
utvärderas i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att i övrigt ansluta sig till punkterna 1, 2, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 13 och
14 i det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper som presenteras
i motionen.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2, punkt 4, av utskottet i ett
senare betänkande.

1975/76:2149 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till åtgärder för att förverkliga
det tjugopunktsprogram för kamp mot kvinnodiskriminering som
redovisas i denna motion, innebärande såvitt här är i fråga

1. att all yrkesorienterande och platsanvisande personal hos AMS (och
länsarbetsnämnderna) ges utbildning i kvinnofrågan,

2. att instruktioner som syftar till att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden
utarbetas för arbetsförmedlingarna.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 3-7 av utskottet i senare betänkanden.

1975/76:2157 av herr Lorentzon (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för ett åtgärdsprogram i syfte att till Västernorrland förlägga industrier
och åstadkomma sysselsättningstillfällen, varvid förutsättes inriktning på
framtidsbetonade industrier med insättandet av medel ur AP-fonderna och
att åtgärderna bör avse bl. a.

d) att AMS genom beredskapsarbete i Västernorrlands inland skall ekonomiskt
svara för väsentlig del av åldringsvården där, i enlighet med i
motionen anförda synpunkter.

49, 53 63

9, 10, 17,
18, 19, 22,
26, 49, 51

I, 3,

II, 9,
57

26, 27 22

26, 27 21

Motionen behandlas beträffande punkterna a-c av utskottet i ett senare
betänkande.

InU 1975/76:33

Innan utskottet går in på propositionens förslag och därtill anknutna motionsyrkanden
behandlas ett antal motioner som gäller dels arbetsmarknadspolitikens
inriktning m. m., dels frågor om ungdomars inträde på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitikens inriktning m. m.

Centerpartiet begär i motionen 2135 att riksdagen skall ansluta sig till
ett i motionen presenterat åtgärdsprogram för utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Programmet omfattar 14 punkter, varav fyra behandlas av andra
utskott.

Två av motionens programpunkter gäller arbetsmarknadspolitikens medverkan
till att skapa regional balans. Motionärerna framhåller att arbetsmarknadspolitiken
tar betydande samhällsresurser i anspråk och därmed
i hög grad styr samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadspolitiken bör, anförs
det vidare, vara ett medel för att uppnå ett decentraliserat samhälle med
full sysselsättning och regional balans i stället för att främja koncentration
av näringsliv och bebyggelse. Den förda politiken har inte kunnat skapa
likvärdiga livsbetingelser i olika delar av landet. Motionärernas slutsats är
att samhällsinsatserna på alla områden måste underordnas målsättningen
regional balans och en positiv utveckling i alla regioner. För arbetsmarknadspolitiken
innebär det en ny inriktning. Även de år 1972 beslutade regionala
befolkningsramarna måste ändras i decentralistisk riktning. Det sagda
sammanfattas i programpunkterna 1 och 2 så, att arbetsmarknadspolitiken
skall inriktas på att skapa närhet mellan boende, arbete och service resp.
att de arbetsmarknadspolitiska stödåtgärderna skall syfta till att skapa regional
balans.

Utskottet kan inte dela centerpartiets uppfattning att arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken inrymmer oförenliga strävanden. Tvärtom kompletterar
arbetsmarknadspolitiska åtgärder regionalpolitikens mer långsiktiga
mål. Det kan särskilt pekas på att de byggnads- och anläggningsarbeten
som utförs som beredskapsarbeten inte bara är avsedda att ge kortfristiga
sysselsättningstillfällen utan också tjänar det regionalpolitiska syftet att förbättra
de berörda orternas infrastruktur (tillgång till goda vägar, moderna
skolbyggnader, vatten- och avloppsnät etc.). Redan av detta skäl avvisar
utskottet de aktuella punkterna i centerpartiets åtgärdsprogram. Därtill kommer
att motionen bygger på centerpartiets regionalpolitiska grunduppfattning
som avvisats av riksdagen. Ett bifall till motionen skulle innebära nya riktlinjer
för regionalpolitiken. Bedömningar av det slaget bör anstå till senare
i år då riksdagen prövar slutresultatet av länsplanering 1974.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet således att riksdagen ansluter
sig till punkterna 1 och 2 i centerpartiets åtgärdsprogram.

InU 1975/76:33

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna. Ett av målen för
den ekonomiska politiken är att hålla sysselsättningen på en hög nivå även
i lågkonjunkturer. Planeringen är intensivt inriktad på att nå detta resultat.
Hithörande problem uppmärksammas av den pågående sysselsättningsutredningen,
som i sitt nyligen avgivna delbetänkande Arbete åt alla (SOU
1975:90) lagt fram synpunkter och förslag i ämnet. Utredningen kommer
att ägna planeringsfrågorna fortsatt uppmärksamhet, då de utgör en grundläggande
förutsättning för att målen för sysselsättningspolitiken skall uppnås.
Mot den angivna bakgrunden saknas anledning för riksdagen att ta något
initiativ med anledning av motionen, som för den skull avstyrks även i
nu aktuell del.

En utvärdering av arbetsmarknadspolitiken begärs i moderata samlingspartiets
motion 2033. Utvärderingen skall mynna ut i förslag till den framtida
inriktningen av AMS verksamhet. Särskilt bör studeras de problem som
enligt motionärerna skapats av den växande arbetslösheten bland ungdomar,
kvinnor och tjänstemän. De anför till stöd för yrkandet att redan den snabba
tillväxten av AMS uppgifter och resurstilldelningen till verket gör det angeläget
att utvärdera arbetsmarknadspolitiken. Därtill kommer att vissa undersökningar
av expertgruppen för utredningsverksamhet på arbetsmarknadsområdet
(EFA) och riksdagens revisorer tyder på problem med effektiviteten.
Det gäller bl. a. huruvida de arbetsmarknadspolitiska medlen är
tillräckliga för att garantera sysselsättning åt nyssnämnda grupper arbetslösa.
Enligt motionärerna avser sysselsättningsutredningen inte att göra någon
utvärdering av den hittills förda arbetsmarknadspolitikens resultat, ehuru
en sådan inriktning av utredningsarbetet förefaller dem naturlig. Riksdagen
bör därför begära att utredningen får tilläggsdirektiv av angiven innebörd.

Riksdagens revisorer har de senaste åren som ett av sina granskningsprojekt
tagit upp ett ärende kallat Effekten av vissa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Resultatet av de anlitade utredningsmännens arbete har nyligen
offentliggjorts i fyra granskningspromemorior (nr 7-10/1975), varav tre helt
eller delvis behandlar arbetsmarknadsutbildningen. Med hänvisning till vissa
mot utbildningen kritiska uttalanden som görs i de aktuella promemoriorna
begärs i motionen 1899 av herr Strindberg m. fl. (m) en skyndsam utredning
av arbetsmarknadsutbildningens effektivitet. Motionärerna framhåller att utbildningens
effektivitet inte i första hand är en kostnadsfråga utan att det
främst gäller att få en utbildning av de arbetssökande som verkligen ger
dem tillträde till arbetsmarknaden.

Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.

EFA har särskilt till uppgift att från samhällsekonomiska och sociologiska

InU 1975/76:33

utgångspunkter fortlöpande initiera vetenskapliga projekt för att utvärdera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 EFA:s regi har hittills studerats arbetsförmedlingsverksamheten,
geografisk rörlighet, arbetsmarknadsutbildningen
och immigrationen. Forskningsresultaten på dessa områden har sammanfattats
i betänkandet Att utvärdera arbetsmarknadspolitik (SOU
1974:29). EFA:s utredningsverksamhet är f. n. inriktad på bl. a. beredskapsarbeten
och andra sysselsättningsåtgärder. Forskning rörande arbetsmarknadsfrågor
bedrivs också av institutet för social forskning. Det åligger institutet
särskilt att bedriva forskning som är inriktad på praktisk tillämpning
inom social- och arbetsmarknadspolitiken samt på problem med direkt anknytning
till sådan politik.

Som tidigare nämnts har riksdagens revisorer tagit initiativ till utredning
om effekten av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsutbildningen har setts över av kommittén för översyn
av denna utbildning (KAMU), vars betänkande låg till grund för 1975 års
proposition om nya riktlinjer för utbildningen. Lagerstödet utvärderas av
tre sakkunniga. I propositionen (s. 78) redovisas preliminära resultat av de
sakkunnigas arbete. Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring gör
en utvärdering av bl. a. det kontanta arbetsmarknadsstödet. På arbetsvårdsområdet
föreligger aktuella betänkanden från två utredningar (Skyddat arbete,
SOU 1972:54, resp. Organisation för skyddat arbete, SOU 1975:82),
och ytterligare två utredningar är f. n. verksamma på området.

Den ovan gjorda uppräkningen, som inte är fullständig, visar att det bedrivs
ett omfattande utvärderings- och översynsarbete på arbetsmarknadspolitikens
område. Det kan mot den bakgrunden inte vara påkallat att generellt
uppdra åt sysselsättningsutredningen att företa nya vidlyftiga undersökningar
av det slag som begärs i motionen 2033. Det får förutsättas
att utredningen skaffar sig erforderligt underlag för sina ställningstaganden
och föranstaltar om de kompletterande undersökningar den anser sig behöva.
Utredningen har exempelvis tagit initiativ till försök med intensifierad arbetsförmedling
för unga arbetslösa och genomför tillsammans med AB Volvo
en studie om placering av betingat arbetsföra inkluderande ekonomisk
utvärdering. I Gävleborgs län planeras en försöksverksamhet med placering
av äldre i arbetsmarknadsutbildning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet alltså motionen 2033.
Utskottet vill inte heller biträda yrkandet i motionen 1899 om utredning
av arbetsmarknadsutbildningens effektivitet. Visst underlag för bedömning
av den frågan har tagits fram av utredningsmän som riksdagens revisorer
anlitat försitt granskningsprojekt Effekten av vissa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utredningsmännens promemoria remissbehandlas f. n., och därefter
kommer revisorerna att ta ställning till frågan. Att i detta läge sätta
igång en ny utredning i samma fråga kan inte vara riktigt.

InU1975/76:33

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden

1 propositionen redovisas de åtgärder mot ungdomsarbetslösheten som
vidtagits under hösten 1975. Ytterligare åtgärder förordas i tolv motioner
som behandlas i det följande.

Det bör observeras att frågor om kontakten mellan skola och arbetsliv
m. m. behandlas även av utbildningsutskottet i anslutning till propositionen
1975/76:39 om skolans inre arbete.

Statistiska uppgifter

Förändringarna i sysselsättning och arbetslöshet bland ungdom under
1970-talet belyses av följande statistiska uppgifter som hämtats från statistiska
centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU).

Sysselsättning bland ungdom i åldern 16-24 år

	1970	1971	1972	1973	1974	1975
Åldersgruppens storlek1	1107	1091	1057	1029	1008	996
Sysselsatta: Absoluta tal1	681	659	637	625	646	665
Samtliga i "<>	60	59	58	59	63	66
Män i "o	65	62	62	63	67	70
Kvinnor i	56	55	55	54	58	61

1 Årsgenomsnitt i tusental

Som framgår av tabellen sjönk sysselsättningen bland ungdom under lågkonjunkturåren
1971-1972. Nedgången var relativt sett större bland män
än bland kvinnor. Därefter har skett en ökning av andelen sysselsatta, så
att den år 1975 var betydligt större än 1970. Sysselsättningsökningen är
lika stor för kvinnor och män.

I januari 1976 var antalet sysselsatta ungdomar 619 000, vilket är samma
tal som för januari 1975.

InU 1975/76:33

Arbetslösheten i olika åldersgrupper under 1970-talet åskådliggörs av följande
diagram:

1000-tal

Män

Kvinnor

60*

30-

20-

År 70 71 72 73

70 71 72 73 7^ 75

16-19 år

20-2k år

□

25-71*

InU 1975/76:33

Ungdomarnas andel av den totala arbetslösheten har under de nämnda
åren stigit från 34 till 39 96. Bland ungdomarna är arbetslösheten antalsmässigt
ganska jämnt fördelad på åldrarna 16-19 resp. 20-24 år liksom på
män och kvinnor åren 1970-1973. Den nedgång i arbetslösheten som skedde
de båda följande åren har mer gynnat män än kvinnor. För flickor i åldern
16-19 år är arbetslösheten oförändrad.

Aktuella åtgärder och förslag

Regeringens 25-punktsprogram. Det förslag i 25 punkter till sysselsättningsfrämjande
åtgärder inför vintern 1975-1976 som aviserades i regeringsförklaringen
den 15 oktober 1975 upptog följande åtgärder för att hjälpa arbetslös
ungdom.

Vidgad personalutbildning inom den kommunala och landstingskommunal
sektorn i kombination med ersättare som i första hand skall vara under
25 år.

Förstärkning av den redan inledda försöksverksamheten med intensifierad
arbetsförmedling för ungdom med ytterligare 75 erfarna förmedlare.

Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) från 35 till 45 kr.
per dag (prop. 1975/76:59, InU 1975/76:22).

Vidgade möjligheter för ungdomar under 20 år att få yrkesutbildning vid
AMU-centra med användande av vakanta platser. Liksom under år 1975
skall under tiden 1 januari-30 juni 1976 få antas ungdomar för utbildning
med en längd av högst tolv månader. Det förutsätts att dessa ungdomar
inte kan få lämplig utbildning inom gymnasieskolan och att de varit anmälda
som arbetssökande vid arbetsförmedlingen under längre tid. Särskilda utbildningsbidrag
utgår.

Höjda statsbidrag (från 33 till 50 96, i vissa fall upptill 70 96) för kommunala
beredskapsarbeten för ungdomar. Den 26 februari i år har regeringen beslutat
att öka bidragsandelen till 75 "•> för arbeten som bedrivs under tiden
den 1 mars-31 december 1976 inom natur- och landskapsvård samt tjänsteoch
vårdsektorerna. Det förutsätts att den sammanlagda dagsverkskostnaden
uppgår till högst 250 eller i undantagsfall högst 300 kr. Vid utgången av
februari i år var 5 300 ungdomar sysselsatta i kommunala arbeten.

Anordnande av fler praktikplatser inom den offentliga sektorn. I slutet
av februari i år var 4 000 ungdomar placerade i praktikarbeten anordnade
som beredskapsarbeten hos statliga verk.

Ökad rörlighet vid intagningen till värnpliktsutbildning.

Stöd till utbildning i företag med 15 kr. per timme under förutsättning
att som ersättare för den personal som utbildas anställs i första hand ungdom
under 25 år (prop. 1975/76:25, bil. 9, InU 1975/76:23).

Intensifierat samarbete mellan kommuner, skola och arbetsförmedling för
att få till stånd effektivt uppsökande arbete bland ungdom.

Sysselsättningsutredningen framhåller i betänkandet Arbete åt alla att övergången
mellan skola och arbetsliv måste underlättas. Skola, arbetsmarknadsmyndigheter
och företrädare för arbetslivet måste samverka för att
genom uppföljande och uppsökande verksamhet tillförsäkra alla ungdomar

InU 1975/76:33

utbildning, praktik och arbete. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitik bör
samordnas på olika sätt så att möjligheter skapas till återkommande utbildning.
Alla ungdomar skall efter grundskolan ha rätt till grundläggande
yrkesutbildning eller annan fortsatt utbildning av viss omfattning. För att
stimulera till sådan utbildning bör denna kunna erbjudas i etapper och/eller
som studier på deltid eller fritid. Det studiesociala stödet bör utformas så,
att det ger alla ungdomar möjlighet att få välja mellan studier och arbete.
Arbetslivet måste medverka med introduktion och inskolning av nyanställda
ungdomar.

Sysselsättningsutredningens betänkande remissbehandlas f. n.

För att bl. a. kunna undersöka vilka resultat som kan uppnås med fast
organisation för kontinuerlig uppföljning av ungdomar som lämnat skolan
har sysselsättningsutredningen tagit initiativ till försök med intensifierad
arbetsförmedling som inleddes på fem orter (Södertälje, Halmstad, Karlstad,
Söderhamn och Skellefteå). Försöken är i första hand inriktade på ungdomar
under 20 år. Arbetsförmedlingarna på försöksorterna har tilldelats personalförstärkningar.
Verksamheten följs lokalt av särskilda samarbetsgrupper
med representanter för förmedlingen, kommunen, skolan, socialförvaltningen
och arbetsmarknades parter.

Sysselsättningsutredningen har den 25 februari i år föreslagit regeringen
att den nämnda försöksverksamheten förlängs och utvidgas till fler orter.
Samarbetsgrupper av det slag som nu finns på försöksorterna bör enligt
utredningen bildas i landets samtliga kommuner. Vidare föreslås ökad användning
av utbildningsmöjligheterna vid AMU-centra, ökat stöd till ungdomar
som avslutar beredskapsarbete, m. m.

Propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete. För grundskolans del
förordas utvidgad försöksverksamhet med uppsökande studie- och yrkesorientering.
Verksamheten tar särskilt sikte på ungdomar som inte fullföljer
sin utbildning i grundskolan eller gymnasieskolan. Den bedrivs f. n. i ca
50 kommuner. Den praktiska yrkesorienteringen på grundskolans högstadium
bör mer än f. n. inriktas på arbetslivsorientering i nära samarbete mellan
skola, arbetsförmedling, företag och fackliga organisationer. Den praktiska
yrkesorienteringen skall ses över.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA), vars betänkande ligger till
grund för propositionen, föreslog att skolan skall följa ungdomarna under
två år efter grundskolans slut. I anslutning till det förslaget förordas i propositionen
en systematisk uppföljning som bör starta med ungdomar som
inte går vidare till gymnasieskolan eller avbryter studierna i gymnasieskolan.
Syftet med uppföljningen skall vara att ge alla ungdomar en möjlighet till
arbete eller utbildning. Var och en som inte studerar eller har arbete bör
sökas upp för personlig kontakt. Därvid skall utrönas om eleven har intresse
för arbete eller någon form av utbildning eller om eleven har personliga
problem som motiverar speciell hjälp. Verksamheten förutsätter ett nära

InU 1975/76:33

samarbete mellan skolan, den kommunala socialförvaltningen och arbetsförmedlingen.
Behovet av en viss rörlighet i organisationen med hänsyn
till de lokala förhållandena understryks. I de fall det är aktuellt med arbetsplacering
skall det ankomma på skolan att kontakta den lokala arbetsförmedlingen
som därefter skall ha ansvaret för att kontinuerlig kontakt
hålls med ungdomarna tills arbete har kunnat ordnas. Samma ansvar skall
gälla för arbetsförmedlingen om det visar sig att någon form av arbetsmarknadsutbildning
är lämplig i det enskilda fallet. Arbetsförmedlingens
roll vid uppföljningen ligger enligt propositionen i linje med den av sysselsättningsutredningen
initierade försöksverksamheten med intensifierad
arbetsförmedling m. m. för ungdom. Den nyss redovisade försöksverksamheten
med uppsökande studie- och yrkesorientering bör i fortsättningen
i huvudsak bedrivas enligt propositionens riktlinjer för systematisk uppföljning.

Försök med samrådsgrupper för kontakter mellan skola och arbetsliv (SSAgrupperna)
har bedrivits i skolöverstyrelsens regi. Med utgångspunkt i förslag
av skolöverstyrelsen föreslås i propositionen inrättande av lokala och regionala
planeringsråd som skall finnas i varje kommun resp. län med uppgift
att systematisera kontakterna mellan skola och arbetsliv. Bl. a. avses planeringsråden
vara ett forum för samverkan i praktikfrågor mellan skola,
arbetsförmedling, arbetsgivare och fackförening, och de skall också planera
och följa den uppsökande studie- och yrkesorientering bland ungdomar som
inte fortsätter till gymnasieskolan. Verksamheten föreslås börja läsåret
1977/78. Särskilda bidrag skall utgå till ändamålet.

Gymnasieskolegruppen lade i december 1975 fram en rapport om utbildning
m. m. för 16-19-åringar(DsU 1975:18). För ungdomar som klarar sig mindre
bra i nuvarande utbildningssystem föreslås bl. a. kortare yrkesinriktade kurser.
Rapporten remissbehandlas f. n. Gruppen har initierat en försöksverksamhet
i Göteborg, Linköping, Ludvika och Lycksele.

Praktik/rägor på den statliga sektorn behandlades förra året av utskottet
(InU 1975:33) med anledning av förslag i bilaga 2 till 1975 års budgetproposition.
Utskottet behandlade i det sammanhanget även andra, motionsledes
väckta frågor i ämnet. AMS har i juni 1975 tillsammans med skolöverstyrelsen
och universitetskanslersämbetet till regeringen överlämnat en
rapport om praktikfrågor. Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Arbete
åt alla angett några riktlinjer för arbetet med dessa frågor. Enligt årets
budgetproposition (bil. 13 s. 29) kommer praktikfrågor att tas upp i den proposition
på grundval av bl. a. sysselsättningsutredningens betänkande som
aviserats till våren 1976.

Motioner

I två av de föreliggande motionerna begärs att riksdagen skall ange målinriktningen
för samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller ut -

InU 1975/76:33

bildning. Enligt partimotionen 652 från folkpartiet bör riksdagen uttala att
sysselsättningspolitiken ges sådan inriktning att alla ungdomar tillförsäkras
arbete, utbildning eller praktik. Centerpartiet yrkar som led i sitt arbetsmarknadspolitiska
åtgärdsprogram i motionen 2135 att riksdagen skall
ge sin anslutning till att samhället har skyldighet att ta sig an varje ung
människas sysselsättningssituation. Bakgrunden till yrkandena är kvarstående
hög arbetslöshet bland ungdom, särskilt i åldersgrupperna 16-19 år.
Föratt komma till rätta med problemen efterlyses bl. a. organiserat samarbete
mellan skola, sociala myndigheter och arbetsförmedling. Behovet av en uppsökande
verksamhet understryks. Centerpartimotionen har en särskild programpunkt
härom som innebär att skolstyrelserna skall åläggas ansvara för
uppföljningen av elever som lämnar grundskolan eller gymnasieskolan i
förtid.

Vänsterpartiet kommunisterna lägger i motionen 191 fram förslag till riktlinjer
för intensifierat bekämpande av ungdomsarbetslösheten. Bl. a. förordas
ökade resurser lill arbetsförmedlingen. Syftet skall vara att den verksamhet
med intensifierad arbetsförmedling för ungdom som bedrivs på vissa orter
skall utsträckas till alla distriktskontor och andra större kontor på orter där
ungdomar har svårt att få arbete.

I samma motion av vänsterpartiet kommunisterna tar man upp även
utbildningsfrågor. Det förordas att nya former av varvad utbildning införs
som ett medel i de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna, innebärande olika
kombinationsformer av arbetsmarknadsutbildning-anställning så att även
skoltrötta ungdomar får en chans till utbildning. Herr Börjesson i Falköping
m. fl. (c) föreslår i motionen 249 ökad vårdyrkesutbildning för ungdom inom
ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Därmed skulle enligt motionärerna
behovet av vårdpersonal kunna tillgodoses till viss del och för utbildningen
lämpad arbetslös ungdom få en meningsfull sysselsättning. Folkpartiet föreslår
i motionen 652 att tidigare införda bidrag till företagsutbildning kompletteras
med bidrag om 10 kr. per timme till företag som anställer och
under sex månader utbildar ungdomar under 25 år. Motionärerna erinrar
om att ett liknande bidrag, den s. k. femkronan, utgick under den förra
lågkonjunkturen. Det nu föreslagna bidraget förutsätts utgå fr. o. m. den
1 januari 1976 till i första hand utgången av samma år. Tanken att i någon
form återinföra den tidigare femkronan väcks också i motionen 1834 av
herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c). I motionen begärs utredning
om olika åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Som övriga utredningsuppslag
förs fram att lärlingsbidrag bör utgå till alla ungdomar under
deras första anställning under ett år, att ATP-avgifter inte tas ut för nybörjararbetskraft
och att värnpliktstjänstgöring får fullgöras i omedelbar anslutning
till avslutad utbildning, m. m.

Vad sedan beträffar beredskapsarbeten vill vänsterpartiet kommunisterna

1 motionen 191 att sådana arbeten för ungdom skall planeras i former som
garanterar anställning efter avslutat arbete och att arbetena i övrigt utformas

2 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

så, att de ger kvalificerad praktik och inte enbart sysselsättning under begränsade
perioder. Herr Danell (m) anför i motionen 1841 att aktuella åtgärder
mot ungdomsarbetslöshet, bl. a. i form av olika slag av beredskapsarbeten,
framför allt inriktats på ungdomar under 25 år. Långtidsutbildade som i
många fall är några år äldre har emellertid samma problem som de yngre,
nämligen brist på erfarenhet av arbetslivet. De insatta åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet
bör därför enligt motionärens mening omfatta nytillträdande
på arbetsmarknaden med bortseende från den nämnda åldersgränsen.
1 motionen 1872 av herr Lindström m. fl. (s) erinras om att ungdomsledarpraktik
med arbetslivsorientering anordnades som beredskapsarbeten hos
olika ungdomsorganisationer under åren 1972 och 1973. Motionärerna föreslår
att liknande verksamhet tas upp på nytt som inslag i bekämpandet
av ungdomsarbetslösheten. Folkpartiet yrkar i motionen 652 att statsbidraget
till kommunala beredskapsarbeten för ungdomar höjs till 75 "> räknat
fr. o. m. den 1 januari i år.

Effektiviserad kommunal beredskapsplanering efterlyses i motionen 851
av fröken Engman m. fl. (s). Det måste, säger motionärerna, finnas en målmedveten
inriktning på ett mer differentierat utbud av beredskapsarbeten
med speciell inriktning på ungdomen. Vidare framställs i motionen ett allmänt
yrkande om förstärkta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget
för ungdom. Vid planeringen av arbetslöshetsbekämpande åtgärder för ungdom
bör enligt vänsterpartiet kommunisternas motion 191 samråd ske med
de politiska och fackliga ungdomsorganisationerna.

Praktikfrågor tas upp i några motioner. Fru af Ugglas (m) och herr Danell
(m) begär i motionen 889 en plan för ökat antal praktikplatser i statlig verksamhet
med hänvisning till att antalet platser inom statsförvaltningen enligt
deras mening är alldeles för lågt jämfört med utbudet inom det enskilda
näringslivet. Centerpartiet uttalar sig i motionen 2135 för att ett ökat antal
praktikplatser i såväl offentlig som enskild regi bör inrättas. Herrar Petersson
i Ronneby (c) och Elmstedt (c) föreslår i motionen 1891 att reglerna om
beredskapsarbete för ungdomar i form av praktikarbeten hos statliga verk
och myndigheter som får anordnas till utgången av juni månad i år skall
omfatta även företag inom den privata sektorn.

Löne- och andra anställningsvillkor för praktikanter behandlas i motionen
440 av fru Nordlander m. fl. (vpk). Motionärerna är positiva till olika former
av praktik men motsätter sig att anställda i reguljärt arbete ersätts med
praktikanter till en lön som vida understiger avtalsenlig lön för det arbete
som utförs. De anser därför att regeringen bör ta initiativ till förhandlingar
mellan partsorganisationerna om lönevillkor m. m. för praktikanter med
utgångspunkt i att praktikantarbetet avlönas enligt principen lön efter utfört
arbete.

Enligt 5 § lagen om anställningsskydd skall anställning anses gälla tills
vidare. Anställning för viss tid medges dock om det gäller bl. a. praktikarbete.
Enligt motionen 1885 av herr Nordgren m. fl. (m) klargör inte lagen vad

InU 1975/76:33

som skall anses som praktik. Om detta tolkningsproblem undanröjdes, skulle
företagens villighet att anställa ungdomar och ge dem erfarenhet från arbetslivet
öka betydligt. Som lösning av problemet tänker sig motionärerna
att alla anställningar av ungdom under 25 år skall upp till ett år räknas
som praktikanställning. Någon åldersgräns bör dock inte finnas för personer
som nyligen avslutat utbildning, exempelvis akademiker eller personer som
genomgått arbetsmarknadsutbildning. Med hänvisning härtill yrkas i motionen
att regeringen får i uppdrag att utarbeta förslag till ändring av den
aktuella lagbestämmelsen.

Utskottet

Arbetslösheten bland ungdom har under hela 1970-talet legat på en betydligt
högre nivå än för andra grupper, trots att sysselsättningen relativt
sett samtidigt har stigit under senare år. Särskilt stora problem har den
yngsta gruppen i åldern 16-19 år. Arbetsmarknaden får årligen ta emot
25 000 ungdomar som slutat grundskolan utan yrkesutbildning eller avbrutit
gymnasieutbildning. Dessa grupper har ofta svårt att göra sig gällande. Ungdomarnas
arbetslöshet påverkas inte av skiftningar i konjunkturerna på
samma sätt som för andra grupper på arbetsmarknaden.

Mot den angivna bakgrunden har kraven på samhällets ansvar att ge de
unga möjlighet till arbete eller utbildning rests allt starkare. 1 betänkandet
Arbete åt alla har sysselsättningsutredningen uttalat att övergången mellan
skola och arbetsliv måste underlättas. Som mål anges att alla ungdomar
skall genom uppföljning och uppsökande verksamhet tillförsäkras utbildning,
praktik och arbete. För att nå det nålet behövs enligt utredningen
en uppsökande och uppföljande verksamhet bland ungdomar som inte fortsätter
efter grundskolan med gymnasiestudier eller som avbryter sådana
studier. För att få en uppfattning om vilka praktiska problem som möter
och vilka resultat som kan nås har på utredningens initiativ startats en
försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedling med uppsökande
verksamhet på fem orter. Verksamheten har senare ökats med ytterligare
ett tiotal orter. Parallellt härmed bedrivs en liknande försöksverksamhet
med uppsökande studie- och yrkesorientering i ett antal kommuner.

Med hänvisning till sysselsättningsutredningens uttalande och förslag begärs
i folkpartimotionen 652 att sysselsättningspolitiken skall inriktas på
att alla ungdomar tillförsäkras arbete, utbildning eller praktik. Centerpartiet
formulerar en liknande uppfattning i motionen 2135, nämligen att samhället
har skyldighet att ta sig an varje ung människas sysselsättningssituation.
Centerpartiet vill i samma motion att skolstyrelserna skall åläggas ansvar
för uppföljningen av elever som lämnar grundskolan eller gymnasieskolan
i förtid.

Sedan motionerna väcktes har regeringen i propositionen 1975/76:39 om
skolans inre arbete lagt fram förslag med syfte att underlätta ungdomarnas

InU 1975/76:33

övergång mellan skola och arbetsliv. Det förordas sålunda en systematisk
uppföljning av ungdomar som inte går vidare till gymnasieskolan eller som
avbryter studierna i gymnasieskolan. Avsikten med uppföljningen skall vara
att ge alla ungdomar en möjlighet till arbete eller utbildning, och verksamheten
skall bygga på ett nära samarbete mellan skola, socialförvaltning
och arbetsförmedling. I de fall arbetsplaceringar är aktuella, skall arbetsförmedlingen
ha ansvar för kontakten med ungdomarna tills arbete har
kunnat ordnas. Propositionens förslag överensstämmer på den punkten
med den pågående försöksverksamheten med intensifierad arbetsförmedling.
Vidare förordas i propositionen en utbyggnad av den uppsökande studie-
och yrkesorienteringen. För samverkan mellan skola och arbetsliv inrättas
lokala och regionala planeringsråd. Denna samverkan skall bl. a. gälla
praktikfrågor, och man skall också planera och följa den uppsökande studieoch
yrkesorienteringen.

Med förslagen i propositionen 39 har ett steg tagits mot målet att ge
alla ungdomar en möjlighet till utbildning, praktik eller arbete. Utskottet
förutsätter att ytterligare åtgärder planeras i anslutning till sysselsättningsutredningens
förslag, så att samhällets insatser inriktas även på de arbetslösa
ungdomsgrupper som inte omfattas av propositionen. I försöksverksamheten
med intensifierad arbetsförmedling söker man f. ö. klarlägga vilka resurser
av olika slag som krävs om alla ungdomars rätt till arbete eller utbildning
skall kunna tillgodoses. Beträffande de konkreta insatser som i dag görs
för att bereda ungdomar sysselsättning hänvisas till den följande framställningen.

Det är självfallet anledning att se positivt på de steg som har tagits, men
samtidigt vill utskottet framhålla att fortsatta kraftfulla åtgärder är nödvändiga
för att stödja ungdomen vid övergången mellan skola och arbetsliv.
Konkreta handlingslinjer måste utformas i samverkan mellan staten, kommunerna
och den enskilda sektorn. Den självklara utgångspunkten för det
arbetet är samhällets ansvar för att de unga får en meningsfull sysselsättning
genom utbildning eller arbete. För att tillgodose dessa mål måste den uppsökande
verksamheten byggas ut, så att man når alla ungdomar. Staten
måste ta på sig de kostnader som blir aktuella i sammanhanget. För ungdomar
som är tveksamma inför sitt yrkesval måste på den offentliga och
enskilda sektorn finnas ett rikt utbud av praktikplatser som kan underlätta
för dem att välja rätt yrke och utbildningsväg. En inriktning av åtgärderna
som nu angivits innebär att samhället tillförsäkrar alla ungdomar möjlighet
till arbete, utbildning eller praktik.

Med det anförda har utskottet biträtt de båda aktuella yrkandena i motionerna
från centerpartiet och folkpartiet.

Vad utskottet anfört bör gälla som en allmän utgångspunkt i arbetet på
att bereda ungdomar meningsfull sysselsättning eller utbildning. Riksdagen
bör underrätta regeringen om detta ställningstagande.

Förstärkning av arbetsförmedlingarnas personalresurser för ungdomar begärs

InU 1975/76:33

i vänsterpartiet kommunisternas motion 191. Verksamheten med intensifierad
arbetsförmedling bör enligt motionärernas mening utsträckas till
alla distriktskontor men även till vissa andra förmedlingskontor. Med anledning
av detta yrkande bör påpekas att 100 erfarna arbetsförmedlare har
satts in i den nuvarande intensifierade förmedlingsverksamheten. Det betyder
att andra kundgrupper hos förmedlingen i motsvarande grad betjänas
av arbetsförmedlingsaspiranter. Servicebehovet för andra grupper sätter alltså
en praktisk gräns för möjligheterna att öka verksamheten, och utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet.

I några motioner behandlas utbildningsfrågor. Vänsterpartiet kommunisterna
vill i motionen 191 ha nya former av varvad utbildning som kan verka
lockande även för skoltrötta elever. Försök med kortare utbildningar inom
gymnasieskolans ram för att tillgodose mindre utbildningsbenägna ungdomar
prövas f. n. på initiativ av gymnasieskolegruppen, som lagt fram förslag
till kortare yrkesinriktade kurser i en promemoria som f. n. remissbehandlas.
Att återkommande utbildning skall ligga till grund som princip för den
fortsatta planeringen av utbildningssystemet fastslogs av riksdagen förra
året (UbU 1975:17). Med hänsyn härtill saknas anledning för riksdagen att
göra uttalande av det slag som begärs i motionen, vilken för den skull
avstyrks i förevarande del.

I anknytning till yrkandet i motionen 249 av herr Börjesson i Falköping
m. fl. (c) om initiativ till ökad vårdyrkesutbildning för ungdomar inom arbetsmarknadsutbildningen
erinras om att en sådan utbildning redan bedrivs
i stor omfattning. Av skäl som utvecklas senare i betänkandet (s. 34) finns
hinder av praktisk och organisatorisk art som begränsar möjligheterna att
i varje fall på kort sikt snabbt bygga ut utbildningen. Av detta skäl kan
utskottet inte biträda motionsyrkandet.

1 två motioner behandlas också frågor om utbildning i företag m. m. Utskottet
återkommer till dem i närmast följande avsnitt.

När det gäller beredskapsarbeten för ungdom medgav regeringen i höstas
förhöjda bidrag till sådana arbeten som utförs i kommunal regi, och
det uppdrogs vidare åt AMS att anordna arbeten i praktiksyfte på den statliga
sektorn. Den 26 februari i år beslöt regeringen att bidraget till kommunala
beredskapsarbeten för ungdom skulle höjas till 75 96. Beslutet gäller från
den 1 mars till utgången av innevarande år. Genom detta beslut har yrkandet
i folkpartimotionen 652 om höjt statsbidrag till kommunala arbeten i det
väsentliga tillgodosetts.

Vidare meddelade regeringen den 11 mars föreskrifter om enskilt beredskapsarbete
hos företag eller organisation. Avsikten är att bereda arbetslösa
under 20 år praktik och yrkeserfarenhet. Samråd skall äga rum med
vederbörande fackliga organisation. Statsbidrag skall utgå med 75 "n av lönekostnaden,
dock med högst åtta kr. per timme, kompletterat med ett
bidrag med två kr. per timme för att täcka kostnaderna för inträning i arbetet.
Bidrag för utges längst till utgången av år 1976, och verksamheten får omfatta

InU 1975/76:33

högst 10 000 personer. Utskottet utgår från att regeringen höjer detta tal,
om arbetsmarknadsläget kräver det. Beslutet innehåller också åläggande för
AMS att vidta åtgärder för att de ungdomar som får praktikarbete av detta
slag snarast får fast anställning eller yrkesutbildning.

Regeringens beslut innebär att följande motioner blivit i huvudsak tillgodosedda,
nämligen 1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl.
(c) om lärlingsbidrag m. m., 1872 av herr Lindström m. fl. (s) om praktikarbete
hos ungdomsorganisationer och 1891 av herrar Petersson i Ronneby (c) och
Elmstedt (c) om beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn. Motionerna
behöver sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Besluten om beredskapsarbeten som praktik på den statliga sektorn, det
förstärkta bidraget till kommunala beredskapsarbeten för ungdom och det
nya bidraget på den enskilda sektorn får också anses tillgodose önskemålen
i centerpartiets motion 2135 om ökat antal praktikplatser i offentlig och privat
regi.

1 vänsterpartiet kommunisternas motion 191 uttalas att beredskapsarbeten
för ungdom inte enbart skall vara sysselsättning under begränsade perioder
utan ge kvalificerad praktik. Arbetena bör dessutom planeras i former som
garanterar anställning efter arbetets avslutande. Planeringen av arbetena liksom
av andra arbetslöshetsbekämpande åtgärder bör ske i samråd med de
politiska och fackliga ungdomsorganisationerna.

Beredskapsarbeten för ungdomar liksom andra beredskapsarbeten skall
givetvis ge meningsfull sysselsättning. Det främsta syftet med de särskilda
arbetena för ungdom är att ge arbetslivserfarenhet. Det ligger i beredskapsarbetenas
natur att de är tidsbegränsade. Det är inte möjligt att ge en formlig
garanti för att beredskapsarbetena följs av en fast anställning, men som
framgår av det ovan refererade regeringsbeslutet skall ungdomarna ges arbetsmarknadsmyndigheternas
särskilda stöd i det hänseendet. Ett åläggande
för arbetsmarknadsverket av liknande slag finns f. ö. i 85 § arbetsmark -nadskungörelsen när det gäller beredskapsarbeten i allmänhet och personer
sysselsatta i arkivarbete. Det är utsagt att den nya typen av beredskapsarbeten
för ungdom skall anordnas i samråd med den fackliga organisationen. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen i förevarande delar.

Vissa av de aktuella åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten är knutna
till åldersgränsen 25 år. Herr Danell (m) anser i motionen 1841 att åtgärderna
bör komma i fråga även för långtidsutbildade som saknar arbetslivserfarenhet
utan hinder av att de är äldre än 25 år.

Arbetsmarknadsläget för långtidsutbildade har allmänt sett förbättrats det
senaste året, och tidigare vidtagna speciella åtgärder för dem har inskränkts
eller lagts om. Utskottet förutsätter att arbetsmarknadsmyndigheterna är
beredda att vid behov göra insatser för att komma till rätta med problem
som från tid till annan kan föreligga för olika grupper långtidsutbildade.
Det finns knappast skäl att i dag ta något särskilt initiativ i frågan. Den
förevarande motionen bör alltså inte föranleda någon åtgärd.

InU 1975/76:33

Det av regeringen inrättade bidraget till beredskapsarbeten för ungdomar
på den enskilda sektorn och folkpartiets förslag i motionen 652 om bidrag
lill inbildning i företag med 10 kr. i timmen har samma inriktning, nämligen
att öka företagens intresse att ta in ungdomar som lärlingar och praktikanter.

I realiteten tillgodoser regeringens beslut de önskemål som ligger bakom
motionen. Denna behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

När det gäller yrkandet i motionen 851 av fröken Engman m. fl. (s) om
effektiviserad kommunal beredskapsplanering i vad avser sysselsättning åt ungdom
bör framhållas att planeringsfrågorna, inte minst på kommunal nivå,
ägnas stor uppmärksamhet av sysselsättningsutredningen. Motionärernas
önskemål får därmed anses vara beaktade. Vad som anförs i motionen om
förstärkta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget för ungdom föranleder
- bl. a. mot bakgrunden av de åtgärder som vidtagits sedan motionen
väcktes - i övrigt inte något uttalande från utskottets sida.

Utskottet tar härefter upp tre yrkanden om praktikfrågor. Fru af Ugglas
(m) och herr Danell (m) begär i motionen 889 en plan för ökat antal praktikplatser
i statlig verksamhet. Med anledning av förslag i förra årets budgetproposition
(bilaga 2) om åtgärder med syfte att öka tillgången på statliga
praktikplatser betonade utskottet (InU 1975:3 s. 16-17) vikten av att myndigheterna
på ett effektivt sätt påverkas att verkligen inrätta fler praktikplatser.
Utskottet förutsatte att regeringen även i fortsättningen skulle hålla
sig väl informerad om resultatet av ansträngningarna att öka möjligheterna
till praktik samt att riksdagen skall lämnas en redovisning för utfallet av
verksamheten. Utskottet tilläde att om verksamheten inte leder till önskat
resultat, bör redovisningen kombineras med förslag om effektivare åtgärder
för framtiden. Vad utskottet anfört godkändes av riksdagen och gavs regeringen
till känna.

I årets budgetproposition aviseras att praktikfrågor kommer att behandlas
i propositionen med anledning av sysselsättningsutredningens betänkande.
Det får förutsättas att en första redovisning i enlighet med riksdagens begäran
lämnas i samband härmed. Det kan te sig naturligt att redovisningen kompletteras
med en plan i någon form. Med hänsyn till riksdagens förra året
fattade beslut förutsätter utskottet att så sker utan särskild framställning
från riksdagens sida med anledning av motionen.

Löne- och andra anställningsvillkor för praktikanter behandlas i motionen
440 av fru Nordlander m. fl. (vpk). Även förra året väcktes en motion
(1975:818) med delvis samma inriktning och med fru Nordlander som första
namn. Med anledning av bl. a. den senare motionen förutsatte inrikesutskottet
(InU 1975:3 s. 17) att sysselsättningsutredningens arbete med praktikfrågor
även kommer att inkludera ekonomiska och liknande frågor som
berör villkoren för praktik. Riksdagen beslöt underrätta regeringen om vad
utskottet anfört. Med anledning av det i år framställda yrkandet om initiativ
från regeringen till förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om lönevillkor
m. m. för praktikanter kan nämnas att ett avtal vid det senaste

InU 1975/76:33

årsskiftet slutits mellan statens avtalsverk och de statsanställdas organisationer
om beredskapsarbeten i praktiksyfte på den statliga sektorn. På
den kommunala och enskilda sektorn åvilar förhandlingsinitiativet parterna
själva. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motionen 1885 av herr Nordgren m. fl. yrkas på ändring av 5 \v lagen
om anställningsskydd för att öka ungdomarnas möjligheter till praktikanställning.
Motionärerna hävdar att trygghetslagstiftningens skydd mot uppsägning
gör att företagarna tvekar att anställa ungdomar antingen på prov
eller för att enbart ge dem viss tids arbetslivserfarenhet. Visserligen medger
anställningsskyddslagen anställning för begränsad tid om det gäller praktikarbete,
men det klargörs inte i lagen vad som är att anse som praktik.
Motionärerna tänker sig att tolkningsproblemet kan lösas genom att alla
anställningar av ungdomar under 25 år under en tid upp till ett år skall
räknas som praktikarbete. En motsvarande regel avses gälla för nyutbildade
som är äldre än nu sagts.

Utskottet konstaterar att motionärernas syfte delvis tillgodosetts genom
det av regeringen nyligen införda statsbidraget till beredskapsarbeten på den
enskilda sektorn. De enskilda företagen och organisationerna kan nämligen
i denna form ta emot ungdomar utan att bli bundna att ge ungdomarna
fast anställning efter arbetets slut. Lagen om anställningsskydd är nämligen
inte tillämplig på personer som är sysselsatta i beredskapsarbete. I övrigt
hänvisar utskottet till den utvärdering av trygghetslagstiftningens verkningar
som bedrivs av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet i samarbete
med parterna på arbetsmarknaden och till vad utskottet anför längre
fram i betänkandet i denna fråga. Med hänsyn till det anförda är utskottet
inte berett att förorda den begärda lagändringen som skulle medföra urholkning
av anställningsskyddet för ungdomsgruppen i dess helhet.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. Av programmen
gäller ett åtgärder för flyktingar och ett annat regionalpolitiska stödåtgärder.
Dessa program behandlas i andra betänkanden. Övriga åtta program framgår
av den följande framställningen.

I en programbudget skall förvaltningskostnaderna belasta varje program.
Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
i ett sammanhang vid sidan av andra yrkanden under programmen. Som
framgår av nedanstående sammanställning beräknas kostnaderna för nästa
budgetår uppgå till i runt tal 500 milj. kr. Drygt 80 % härav faller på programmet
Arbetsmarknadsinformation (arbetsförmedling, yrkesvägledning
och arbetsvärd).

InU 1975/76:33

1975/76 1976/77

Beräknad ändring

AMS	Före-
	draganden

Personal Handläggande personal Övrig personal	3 740 1 135 4 875	+ + +	319 208 527	+	250
Utgiftsposter Vissa lönekostnader	289 331 000	+ 105 365 000	+ 84 569 000
Arvoden till yrkesvalslärare övriga arvoden	206 000 1 440 000		-	+	600 000
Utbildnings- och instruk-tionsverksamhet	3 970000	+	2 930 000	+	2 930 000
Sjukvård	822 000	+	256 000	+	248 000
Lokalkostnader a) Styrelsen	10 027 000	+	3 473 000	+	3 473 000
b) Länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren	48 690 000	+	13510000	+	9310000
Reseersättningar	8 766 000	+	1 634 000	+	1 234 000
Expenser	22 133 000	+	7 467 000	+	2 367 000
Automatisk databe-handling m. m. a) Datasystem och terminaler m. m.	9 120 000		1 420 000		2 095 000
b) Rationaliseringsunder-sökningar	225 000	+	225 000	+	125 000
c) Bearbetning av sta-tistiskt material	525 000	+	425 000	+	100 000
d) Arbetsförmedlingsstatistik1	800 000	-	800 000	-	800 000
Postavgifter	550 000	+	150 000		-
Kapitalkostnader	2 150 000	+	850 000		-
	398 755 000	+	134 065 000	+ 102 061 000

1 Utgiftsposten Arbetsförmedlingsstatistik redovisas fr. o. m. budgetåret 1976/77
under anslaget Arbetsmarknadsserviee. programmet Arbetsmarknadsinformation.

Sorn anges i sammanställningen föreslås för nästa budgetår mJÖrstärkning
av arbetsmarknadsverkets personal med 250 tjänster. Till en del utgör förstärkningen
en uppföljning av de förslag i prop. 1975/76:84 som behandlas
i betänkandet InU 1975/76:28, nämligen försöksverksamheten i vissa län
med lagfäst skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen,
försöksverksamheten med distriktsnämnder vid förmedlingens
distriktskontor, utbyggd offentlig förmedlingsverksamhet på kulturområdet
samt praktiska prov med ADB-teknik i själva förmedIingsarbetet. I
övrigt motiveras förstärkningen med de ökade och nya arbetsuppgifter som
ålagts arbetsmarknadsverket bl. a. till följd av successiv ökning av antalet
arbetssökande hos förmedlingen och den snabba utvecklingen av verksam -

InU 1975/76:33

heten med anpassningsgrupper i företagen. Resultatet av den verksamheten
är i hög grad beroende av arbetsförmedlingens aktiva medverkan.

Arbetsförmedlingsverksamheten och dess inriktning behandlas i fyra motioner.
Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram i motionen
2135 innebär i aktuell del att arbetsförmedlingens resurser förstärks. Herr
Hovhammar (m) förordar i motionen 1863 att handikappade anställs som
handläggare vid arbetsförmedlingarna för att vidga förmedlingarnas bedömning
av möjligheterna att placera handikappade på arbetsmarknaden. Det
förutsätts att de handikappade som anställs har erfarenheter från arbetsmarknaden.
Herr Börjesson i Falköping (c) vill i motionen 1837 att arbetsförmedlingen
skall få ökade resurser för att placera handikappade på den
öppna marknaden. Motionären framhåller i sammanhanget särskilt de hörselskadades
problem. Medel bör vidare enligt motionären ställas till förfogande
för utbildning av fölmedlingspersonalen i hithörande frågor.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i partimotionen 2149 som ett led
i ett åtgärdsprogram mot diskriminering av kvinnor att all yrkesorienterande
och platsanvisande personal får utbildning i kvinnofrågan och att för arbetsförmedlingarna
utfärdas instruktioner om att de skall medverka till att
bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsverket har under 1970-talet förstärkts med 1 000 tjänster,
och för nästa budgetår föreslås, som nämnts, en ytterligare förstärkning
med 250 tjänster. Utskottet räknar med att verkets personalresurser kommer
att byggas ut även i fortsättningen och att denna utbyggnad liksom hittills
särskilt kommer att vara motiverad av behovet att stödja utsatta grupper
på arbetsmarknaden. Vad gäller utbyggnaden under nästa budgetår tillstyrks
propositionens förslag som får anses väl avvägt. De allmänt hållna yrkandena
i motionerna 1837 och 2135 om förstärkning av resurserna bör inte föranleda
någon åtgärd.

Vad gäller yrkandet i motionen 1863 om anställning av handikappade
personer som arbetsförmedlare får erinras om att det åligger arbetsmarknadsverket
liksom andra statliga myndigheter att främja anställning av handikappade
i den egna verksamheten. Föreskrifter härom har meddelats i
cirkuläret 1960:553 (senare omtryckt) om anställning av partiellt arbetsföra
i statlig och statsunderstödd verksamhet. En ny författning är aktuell (se
s. 52). Om handikappade personer som anställs eller redan är anställda
som arbetsförmedlare skall särskilt syssla med arbetsplacering av andra handikappade
är en fråga som bör lösas i det enskilda fallet med utgångspunkt
i vederbörandes intresseinriktning och personliga förutsättningar. Det bör
vidare framhållas att till varje länsarbetsnämnd är knuten en arbetsvårdsdelegation
med representation för handikapprörelsen. Delegationerna har
till uppgift att tillföra förmedlingsverksamheten information om de handikappades
problem och önskemål om arbetsvårdsverksamhetens inriktning.
En central arbetsvårdsdelegation är därutöver knuten till AMS. På angivna
skäl anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att vidta någon

InU 1975/76:33

åtgärd med anledning av motionen.

Med anledning av yrkandet i motionen 2149 om att arbetsförmedlingen
skall få särskild instruktion om arbetet på att bryta könssegregeringen på
arbetsmarknaden får utskottet anföra följande.

Det ingår i de arbetsmarknadspolitiska riktlinjer, som statsmakterna antog
år 1966, att arbetsförmedlingen skall medverka till att rasera könsgränserna
på arbetsmarknaden. Även yrkesvägledningen förutsättes aktivt delta i detta
arbete. Det är mot den bakgrunden man får se inrättandet av en särskild
aktiveringssektion på AMS för planläggning av arbetet på att underlätta
arbetsplacering av kvinnor. Länsarbetsnämnderna tillfördes tjänster som aktiveringsinspektörer
med samordnande uppgifter, däribland undersökningar
av möjligheterna på fältet att avveckla könsbunden rekrytering. På initiativ
av jämställdhetsdelegationen tillfördes arbetsförmedlingen år 1974 ytterligare
100 tjänster med uppgift att medverka i rekryteringskampanjer för att bryta
traditionella rekryteringsmönster.

Den klara viljeinriktning som statsmakterna gav uttryck åt redan för
tio år sedan och därefter har konkretiserats på de sätt som ovan exemplifierats
kommer inte formellt till uttryck i arbetsmarknadsverkets instruktion. Denna
beskriver verkets uppgifter i mer allmänna termer. Handlingslinjerna
när det gäller särskilda grupper på arbetsmarknaden beskrivs i stället i program
som fastställs av AMS. Fördelen med programtekniken är att man
kan utforma instruktionerna för verkets personal utförligare och mer konkret
än som brukar ske i verksinstruktioner av gängse snitt. Exempel på sådana
program är det arbetsvårdspolitiska programmet och programmet om åtgärder
mot ungdomsarbetslöshet. I fråga om kvinnorna på arbetsmarknaden
har AMS tidigare utfärdat särskilda föreskrifter, och ett nytt handlingsprogram
är f. n. under utarbetande. Med hänsyn härtill och då arbetsförmedlingens
viktiga uppgift att ändra på traditionella rekryteringsmönster getts
en fast organisatorisk förankring avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet tar härefter upp de personalutbildningsfrågor som aktualiserats
i motionerna 2149 och 1837.

AMS har i sin anslagsframställning framhållit att förmedlingspersonalens
kunskaper måste förbättras såväl i fråga om kvinnornas sysselsättningsproblem
och möjliga åtgärder för att avhjälpa problemen som när det gäller
handikappfrågor och användning av olika rehabiliteringsåtgärder. Mot bl. a.
denna bakgrund förordas i propositionen i enlighet med styrelsens förslag
en uppräkning av anslagsposten för personalutbildning från 4,0 till 6,9 milj.
kr. De aktuella utbildningsfrågorna bör härigenom kunna lösas utan något
initiativ från riksdagens sida av det slag som motionärerna tänkt sig.

Utskottet, som i det föregående biträtt den föreslagna personalförstärkningen
för nästa budgetår, har inte heller i övrigt någon erinran mot propositionens
beräkning av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

InU 1975/76:33

Arbetsmarknadsservice

Som framgår av följande sammanställning finansierar anslaget programmet
Arbetsmarknadsinformation samt de under programmet Yrkesmässig
och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen Flyttningsbidrag och Inlösen
av egnahem m. m.

	1974/75 Utgift	1975/76 Anslag	1976/77 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Programmet Arbetsmark-
nadsin/örmation1	359 341 000	379 923 000	+ 153 697 000	+ 122 704 000
Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet
Flyttningsbidrag	60 289 000	87 300 000	+ 9 200 000	+ 6 500 000
Inlösen av egnahem m. m.	1000	1 000 000	500 000	- 500 000
Förvaltningskostnader	877 000	843 000	+ 157 000	+ 157 000
	420 508 000	469 066 000	4 162 554 (HM)2	+ 128 861 000

1 Inberäknat förvaltningskostnader.

1 I förekommande fall har höjt lönekostnadspålägg inräknats.

I propositionen föreslås under punkten B 1 (s. 45-55) att riksdagen skall

1. godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för flyttningsbidrag,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 597 927 000 kr.

A rbetsmarknadsiti/örmatiott

För nästa budgetår föreslås under programmet ett belopp om 502,6 milj.
kr., varav huvuddelen eller 417,6 milj. kr. avser de under närmast föregående
avsnitt behandlade förvaltningskostnaderna för arbetsförmedling, yrkesvägledning
och arbetsvärd. Av återstående 85 milj. kr. beräknas 42,5 milj.
kr. för ADB i förmedlingsarbetet. Kostnadsökningen är ca 26 milj. kr. och
hänger samman dels med planenlig utbyggnad av framställningen av platslistor
med hjälp av ADB-teknik, dels med genomförandet av förslagen
i prop. 1975/76:84 om praktiska prov med ADB i själva förmedlingsarbetet
m. m. Vidare beräknas ett oförändrat belopp om 24,2 milj. kr. för psykologiska
konsultinsatser. Övriga utgifter under programmet gäller manuell
framställning av platslistor, arbetsmarknadspolitisk annonsering m. m.

Utskottet har ingen erinran mot kostnadsberäkningen under programmet.

InU 1975/76:33

Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Av flyttningsbidragen höjdes starthjälpen den 1 juli 1975 från 1 500 till
2 500 kr. för familjeförsörjare och från 750 till 1 250 kr. för övriga. Samtidigt
sänktes grundbeloppet för utrustningsbidrag från 2 000 till 1 000 kr. I propositionen
föreslås att starthjälpen höjs med ytterligare 500 kr. för familjeförsörjare
och med 250 kr. för övriga. Förslaget tillstyrks.

Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Arbete åt alla uttalat att
flyttningsbidragen bör höjas så att de täcker de verkliga flyttningskostnaderna,
vilket enligt utredningens mening inledningsvis innebär i stort sett
en fördubbling av nuvarande bidrag. När det gäller fördelningen av stödet
till flyttning på olika typer av bidrag och ersättningar lägger dock utredningen
inte fram något detaljerat förslag. I partimotionen 652 från folkpartiet åberopas
sysselsättningsutredningens synpunkter och förslag, och det yrkas att
riksdagen som grund för en allmän översyn av bidragssystemet skall uttala
att flyttningsbidragen i princip bör täcka de faktiska flyttningskostnaderna.

Av budgetpropositionen framgår att en allmän översyn av flyttningsbidragen
kommer att göras med utgångspunkt i bl. a. sysselsättningsutredningens
synpunkter och förslag. Resultatet av översynen skall redovisas
i den proposition på grundval av betänkandet som skall föreläggas riksdagen
mot slutet av våren. Riksdagen kommer sålunda att senare under året få
tillfälle att pröva principerna för flyttningsbidragens konstruktion. Mot den
bakgrunden saknas anledning att göra uttalanden av det slag som begärs
i motionen, som alltså avstyrks i den aktuella delen.

F. n. kan respenning utgå i form av resekostnadsersättning och traktamente
vid resa för att söka anställning på annan ort inte bara till den arbetssökande
utan också till medföljande make (34 § arbetsmarknadskungörelsen).
För ungdomar som söker arbete på annan ort än hemorten är det
ofta ett stöd att någon av föräldrarna följer med på resan. Det förordas
därför i propositionen att även medföljande förälder i sådant fall skall vara
berättigad till respenning. Utskottet tillstyrker förslaget.

Ansökan om flyttningsbidrag prövas som regel av länsarbetsnämnd eller,
i nämndens ställe, av chef för arbetsförmedlingskontor. För sent inkomna
ansökningar skall enligt 56 § arbetsmarknadskungörelsen alltid prövas av
AMS. I propositionen biträds ett förslag av styrelsen att ärenden av detta
slag skall delegeras till länsarbetsnämnderna. Även utskottet biträder detta
förslag.

I detta sammanhang tar utskottet upp yrkandet i motionen 1890 av herr
Persson i Karlstad m. fl. (s) om rätt för sammanboende till flyttningsbidrag.

Reglerna om flyttningsbidrag innebär att familjeförsörjare får starthjälp
med högre belopp än andra flyttande, och vissa bidrag, såsom bortavistelsebidrag,
hyrestillskott och utrustningsbidrag utgår endast till familjeförsörjare.
Med familjeförsörjare avses enligt 115 5 första stycket arbetsmarknadskungörelsen
den som bor samman med 1) sin make eller 2) eget

InU 1975/76:33

eller makes barn under 16 år eller 3) annan till vars försörjning han under
längre tid och i väsentlig mån bidragit och fortfarande bidrar.

Motionärerna anser att begreppet sammanboende inte är klart definierat
och påtalar att det tolkas olika av skilda länsarbetsnämnder med följd att
inga bidrag utgår till vissa sökande. En översyn av reglerna bör därför ske,
så att begreppet närmare klarläggs. I det syftet bör motionen överlämnas
till familjelagssakkunniga.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de aktuella reglerna utformas
på ett tidsenligt sätt. Som framgått av det ovan anförda har också en enhetlig
tillämpning stor betydelse för den enskilde. Utskottet förutsätter att frågan
uppmärksammas vid den tidigare nämnda översynen av flyttningsbidragen.
Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Kostnaderna för flyttningsbidrag beräknas till 93,8 (+ 6,5) milj. kr. Utskottet
har ingen erinran mot beräkningen eller mot vad som anförts och
föreslagits beträffande inlösen av egnahem m. m.

M edelsberäkningen

Anslaget beräknas i propositionen till totalt 597 927 000 kr. Utskottet har
i det föregående godtagit medelsberäkningen under de båda programmen.
Det i propositionen begärda anslaget bör alltså anvisas.

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Fr. o. m. den 1 januari 1976 bestrids utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning
under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet
från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Fonden finansieras
genom medel som dels anvisas under förevarande anslag, dels flyter in
som avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift
till arbetsmarknadsutbildningen.

Medelsanvisningen under anslaget framgår av följande sammanställning:

	1974/75	1975/76	1976/77
	Utgift	Anslag	Beräknad ändring
			AMS Föredraganden
Arbetsmarknadsutbildning	837 920 000	1 150 000 000	+ 523 000 000 +100 000 000
Förvaltningskostnader	21 943 000'	21 092 000'	+ 3 908 000 + 2 908 000
	859 863 000	1 171 092 000	+ 526 908 000 + 102 908 000

'Beräknade förvaltningskostnader.

Regeringen har under punkten B 2 (s. 56-65) föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna i propositionen förordade ändrade grunder för utbildningsbidrag
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

InU 1975/76:33

2. bemyndiga regeringen att fastställa ramar för stöd till företag som av
konjunkturpolitiska skäl anordnar utbildning av anställda,

3. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning anvisa ett anslag av
1 274 000 000 kr.

Genom statsmakternas beslut förra året (prop. 1975:45, InU 1975:14, rskr
1975:178) fastställdes nya riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen, att gälla
fr. o. m. den 1 januari 1976. Beslutet innebär nya och väsentligt förbättrade
ekonomiska villkor för flertalet deltagare i utbildningen. Ramen för bristyrkesutbildningen
som står öppen även för icke arbetslösa har vidgats väsentligt,
och arbetslösa ungdomar under 20 år har fått ökade möjligheter
att genomgå arbetsmarknadsutbildning. De nya riktlinjerna omfattade även
kursformer och deltagarnas sociala förhållanden under utbildningen. Finansieringen
av utbildningen har lagts om. Tidigare bekostades utbildningen
från en post under anslaget B 1 Arbetsmarknadsservice.

Under den första hälften av innevarande budgetår tillämpades övergångsvis
tidigare gällande bestämmelser om bl. a. utbildningsbidraget. I propositionen
anmäls att regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande den
1 oktober 1975 höjt bidraget för att stimulera arbetssökande att i ökad
usträckning utnyttja utbildningsmöjligheterna.

Förra årets beslut om arbetsmarknadsutbildningen gällde även utbildning
i företag. Det särskilda bidrag som utgår till företag som utbildar personal
i stället för att tillgripa permittering eller uppsägning höjdes från sex till
åtta kr. per timme från den 1 januari 1976. Genom beslut i höstas (prop.
1975/76:25, bilaga 9, InU 1975/76:23) höjdes bidraget till 12 kr. under
förutsättning att utbildningen har viss angiven omfattning. Samtidigt infördes
ett nytt bidrag om 15 kr. i timmen till företag som utbildar personal
och i samband därmed som ersättare i första hand anställer ungdomar.
Regeringen har för innevarande budgetår bemyndigats att fastställa ramar
för omfattningen av företagsutbildning av detta slag. Utskottet tillstyrker att
regeringen även nästa budgetår får fastställa dessa ramar med hänsyn till
arbetsmarknadsläget.

Enligt av regeringen meddelade föreskrifter får nyssnämnda bidrag till
företag om 15 kr. i timmen inte kombineras med introduktionsstöd som utgår av
regionalpolitiska skäl vid nyanställningar i företag. Herrar Andersson i Lycksele
(s) och Nygren (s) vänder sig i motionen 1832 mot denna bestämmelse,
som enligt deras mening medför att den regionalpolitiska stimulans som
introduktionsstödet innebär därmed bortfaller.

Introduktionsstödet syftar liksom annat regionalpolitisk! stöd till att främja
en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet.
Den aktuella samordningsföreskriften står inte i samklang med denna målsättning.
Utskottet anser därför liksom motionärerna att bidraget om 15
kr. per timme och introduktionsstödet skall kunna kombineras. En sådan
kombination bör medges generellt i områden som det är särskilt angeläget
att stödja av regionalpolitiska skäl. Utskottet tänker i första hand på det

InU 1975/76:33

allmänna stödområdet. Utanför det området får kombinationsmöjligheten
prövas för varje särskilt fall, något som överensstämmer med reglerna för
introduktionsstödets användning. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna.

Enligt den tidigare gällande ordningen var det möjligt att bereda handikappad
arbetstagare utbildning i företag utan att vederbörande räknades
som anställd. Den handikappade erhöll därvid utbildningsbidrag. Enligt de
från årsskiftet gällande nya reglerna skall den handikappade alltid anställas
och under utbildningstiden uppbära lön av företaget, som i gengäld erhåller
visst bidrag per timme. Herr Wirtén (fp) anser i motionen 1905 att anställningsvillkoret
vid utbildning i företag av handikappade bör slopas.

Den under lång tid bedrivna utbildningen i företag av handikappade m. fl.
visar att det är lämpligt att kunna anordna sådan utbildning utan att arbetsgivaren
i förväg binder sig för att anställa den som skall utbildas. Denna
utbildningsform bör därför återinföras. Utskottet vill emellertid understryka
att utbildning förenad med anställning normalt är att föredra. Den nu förordade
modifieringen är avsedd att tillgripas endast i de fall utbildning i
företag annars inte är möjlig och utbildning i annan form inte visar sig
ändamålsenlig. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges
regeringen till känna.

I förra årets proposition om arbetsmarknadsutbildningen presenterades
principförslag om överflyttning av huvudmannaskapet för den yrkesinriktade
utbildningen vid kriminalvårdsanstalterna från kriminalvårdsstyrelsen
till AMS och skolöverstyrelsen. Ett definitivt förslag kunde emellertid inte
läggas fram vid det tillfället, eftersom vissa administrativa och organisatoriska
problem inte var lösta. I budgetpropositionen förordas nu att överföringen
av huvudmannaskapet kommer till stånd. Överföringen innebär
att skolöverstyrelsen i fortsättningen svarar för yrkesutbildningen på anstalterna
och arbetsmarknadsverket för prövningen av vilka personer som
skall utbildas. Det är avsett att deltagarna under utbildningen skall uppbära
speciella, av regeringen fastställda bidrag.

Utskottet har ingen invändning mot det ovan redovisade förslaget om
arbetsmarknadsutbildning på kriminalvårdsanstalterna. Inte heller föranleder
vad som anförs i propositionen om barntillsyn vid arbetsmarknadsutbildning,
lärare och läromedel för invandrare samt undervisning för zigenare
något uttalande från utskottets sida.

Den som under arbetsmarknadsutbildning uppbär hel pension eller är
kontinuerligt sjukskriven får enbart stimulansbidrag med 10 kr. om dagen.
Vid reducerad pension (motsvarande) utgår däremot skillnaden mellan helt
utbildningsbidrag och utgående pensionsbelopp. Eftersom fall kan inträffa
att den som har hel pension får ett mindre belopp än den som har reducerad
pension, biträder utskottet propositionens förslag om att de som uppbär
hel pension eller är kontinuerligt sjukskrivna skall likställas med dem som
uppbär reducerad pension.

InU 1975/76:33

Utbildningsbidrag räknas numera som ATP-grundande inkomst (prop.
1975:97, SfU 1975:15). Däremot räknas inte utbildningsbidrag som sjukpenninggrundande
inkomst. Herr Gustavsson i Alvesta (c) anser i motionen 1855
att denna ordning är helt omotiverad och yrkar därför på ändring av gällande
bestämmelser, så att utbildningsbidrag kan ligga till grund för beräkning
av sjukpenninggrundande inkomst.

Deltagare i arbetsmarknadsutbildning medges att vid sjukdom behålla
sitt utbildningsbidrag under sammanlagt 25, i vissa fall 35 dagar, per år.
Dessutom har deltagaren rätt att vara hemma för vård av sjukt barn med
bibehållet bidrag under tio dagar per år.

Regeringen uppdrog den 26 juni 1975 åt riksförsäkringsverket att utreda
frågan om stödet vid sjukdom för den som deltar i arbetsmarknadsutbildning
eller bedriver vuxenstudier. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

De nya reglerna för utbildningsbidrag innebär att deltagare som är anslutna
till arbetslöshetsförsäkringskassa får bidrag med 90-130 kr. per dag och icke
arbetslöshetsförsäkrade med 90 kr. per dag under fem dagar per vecka. För
ungdomar under 20 år utgör bidraget 55 kr. om dagen om utbildningen
är förlagd till arbetsmarknadsutbildningscenter och eleven är berättigad till
kontant arbetsmarknadsstöd eller om eleven är handikappad eller flykting.
Till ungdomar som är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa eller
har vårdnad om barn utgår samma bidrag som till vuxna. I andra fall utgår
studiestöd eller speciella bidrag. I motionen 191 av herr Hermansson m. fl.
yrkas -att alla ungdomar under 20 år skall få bidraget på 90 kr.

Fjolårets reformering av utbildningsbidraget innebar att bidraget till ungdomar
under 20 år skulle utgå med samma belopp och i samma ordning
som det kontanta arbetsmarknadsstödet jämte ett stimulansbidrag om 10
kr. per dag. Det nya utbildningsbidraget utgår sedan den 1 januari i år.
Utskottet anser att det inte finns skäl att företa en ingripande ändring i
det nya bidragssystemet redan vid dess start och avstyrker därför motionen.

Som förut nämnts finansieras arbetsmarknadsutbildningen sedan den 1
januari i år från en arbetsmarknadsutbildningsfond. Till fonden inflyter en
särskild arbetsgivaravgift som beräknats ge fonden en intäkt av 530 milj.
kr. 1 övrigt skall fonden finansieras av de medel som anvisas under detta
anslag. Vid beräkningen av anslagsbehovet for nästa budgetår utgår propositionen
från samma belopp som anvisats för innevarande budgetår eller 1 150
milj. kr., vartill läggs dels 100 milj. kr. motsvarande de ökade skatteintäkter
som uppkommer på grund av de höjda utbildningsbidragen, dels 24 milj.
kr. för förvaltningskostnader, som innevarande budgetår övergångsvis bestrids
från anslaget Arbetsmarknadsservice. Det sammanlagda medelsbehovet
beräknas alltså till 1 274 milj. kr.

Folkpartiet begär i motionen 2085 att anslaget ökas med ytterligare 15
milj. kr. för att anordna fler reaktiveringskurser för sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden.
Anslagsförstärkningen anses göra det möjligt att utbilda ytter 3

Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

ligare minst 1 500 personer.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen bedrivs en omfattande utbildning
av vårdpersonal. Reaktiveringskurser för icke yrkesverksamma
sjuksköterskor finns också sedan många år tillbaka. Såvitt känt har utbildningens
omfattning inte begränsats av bristande medelstilldelning. Problem
föreligger däremot när det gäller tillgången på vårdyrkeslärare och för utbildningen
behövliga praktikplatser. Tillgången på sökande till utbildningen
är också begränsad. Utskottet har med hänsyn till det sagda inte övertygats
om att en anslagshöjning skulle leda till en i och för sig angelägen ökning
av tillgången på utbildad sjukvårdspersonal och avstyrker sålunda motionen.
På grund härav och då utskottet godtar den i propositionen gjorda medelsberäkningen
bör anslaget föras upp med det av regeringen begärda beloppet.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Från anslaget betalas kostnaderna för programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Indelningen
i delprogram framgår av följande sammanställning.

	1974/75 Utgift	1975/76 Anslag	1976/77 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Allmänna beredskaps-arbeten	396 518 859	320 000 000	+ 50 000 000	+330000 000
Särskilda beredskaps-arbeten	670 714 521	373 000 000	+ 167 000 000	+ 177 000 000
Industribeställningar	-522 717'	10000 000	-	-
Detaljplaneringsbidrag	18 041 897	20 000 000	+ 5 000 000	+ 5 000 000
Förvaltningskostnader	23 114 831	19 935 000	+ 65 000	- 935 000
	1 107 867 391	742 935 000	+222 065 000	+511065 000

1 Återbetalningar av förskotterade medel överstiger utbetalningarna.

Regeringen har under punkten B 3 (s. 65-77) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1976/77
besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket,
beträffande vilken antingen omständigheterna är sådana att vederbörande
inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen
eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också
åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete
och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt lönande,
allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade
av andra än ekonomiska förhållanden.

InU 1975/76:33

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 1 254 000 000 kr. varav förslagsvis 200 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedel.

Beredskapsarbeten

En redovisning för beredskapsarbetenas omfattning och inriktning under
de närmast föregående budgetåren lämnas i propositionen på s. 67-71 och
s. 74.

För innevarande budgetår har det ursprungligen anvisade beloppet om
sammanlagt 693 milj. kr. genom anslag på tilläggsstat 1 förstärkts med sammanlagt
365 milj. kr. Därefter har regeringen med utnyttjande av den av
riksdagen lämnade finansfullmakten (FiU 1975:1) ställt ytterligare 310 milj.
kr. till förfogande för beredskapsarbeten. AMS disponerar därigenom 1 368
milj. kr. för beredskapsarbeten. Därutöver har på särskilt anslag i tilläggsbudget
I anvisats 25 milj. kr. för arbetsmiljöinsatser inom de statliga affärsdrivande
verken. I propositionen redovisas även andra åtgärder för att
främja sysselsättningen på byggnads- och anläggningssidan.

För budgetåret 1976/77 uppskattas i propositionen medelsbehovet till 650
milj. kr. för allmänna och 550 milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten eller
sammanlagt 1 200 milj. kr. Av medlen för särskilda beredskapsarbeten skall
18 milj. kr. ställas till förfogande för att finansiera del av investeringarna
för ett fredsförband i Arvidsjaur. För väg- och gatuarbeten beräknas sammanlagt
200 milj. kr. komma att användas.

Herr Söderström (m) kritiserar i motionen 867 uppdelningen av medel
för vägbyggande m. m. i ordinarie anslag under kommunikationsdepartementets
huvudtitel och beredskapsarbeten på gator och vägar. Enligt motionären
leder uppdelningen inte till att fler vägar byggs eller fler människor
sysselsätts. Vägbyggen kan inte heller anses sysselsättningsskapande på
grund av mekaniseringen av dessa arbeten. Han föreslår därför ett sammanförande
av samtliga anslag till drift eller byggande av statliga vägar under kom -munikationsdepartementets huvudtitel.

Frågan om beredskapsarbeten på vägar har behandlats av en arbetsgrupp
inom kommittén förden långsiktiga vägplaneringen, vars förslag redovisades
för riksdagen i 1975 års budgetproposition, bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
s. 64-65.1 det sammanhanget ifrågasattes inte nuvarande uppdelning
av medelstilldelningen för vägbyggen. Riktlinjer angavs för arbetsfördelningen
mellan vägverket och AMS vid utförande av beredskapsarbeten
på vägar. Anledning föreligger inte för riksdagen att ompröva sitt ställningstagande
varför motionen avstyrks.

I sju motioner framhålls speciella projekt som lämpliga beredskapsarbeten.

Med hänvisning till vad som anförs i motionen 2097 yrkas i motionen
2098 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c, m) att beredskapsarbeten på vägar
i ökad utsträckning inriktas på länsvägar i områden som är i särskilt behov av re -

InU 1975/76:33

gionalpoliiiska insatser. Av motiveringen i motionen 2097 framgår att motionärerna
särskilt tänker på Kalmar län.

Röjning av ungskog och sly utmed vägarna förordas i motionen 282 av fru
Göthberg (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) för att minska riskerna för
kollisioner mellan motorfordon och älg eller rådjur. Herrar Nilsson i Visby
(s) och Gustafsson i Stenkyrka (c) upprepar i motionen 1882 ett tidigare
år framfört yrkande om att 2 milj. kr. avsätts för kyrkorestaureringar på Gotland.
1 motionen 1878 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) föreslås
att AMS-medel används för registrering och mikrofilmning av folkrörelsearkiv.
Enligt motionen 439 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m,c, fp) bör AMS-medel
också kunna utgå för upprustning av hundgårdar med hänsyn till behovet av
hundar för olika ändamål. Medel för utveckling av primära rekreationsområden
kring nedre Dalälven och Mellanljusnan begärs i motionen 1514 av herr
Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp). 1 motionen 2157 om sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Västernorrland föreslår herr Lorentzon (vpk) att en väsentlig del
av åldringsvården i Västernorrland utförs som beredskapsarbeten, i första hand
försöksvis i länets inland.

Yrkandet i motionen 1882 om kyrkorestaureringar på Gotland baseras
särskilt på kulturminnesvårdande aspekter. Från sysselsättningssynpunkt
finns anledning att ha en positiv syn på motionen. Med anledning av beslut
av 1974 års riksdag (KrU 15, rskr 248) har en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet
inlett en översyn av formerna för medelstilldelningen
till vård och bevarande av byggnader och byggnadsmiljöer. Arbetsgruppen
skall avlösas av en offentlig utredning som enligt vad utbildningsministern
anmält i prop. 1975/76:135 om kulturpolitiken skall tillsättas inom kort.
Frågan om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse kan härigenom väntas få en allsidig belysning.
Då utredningsarbetet bör avvaktas avstyrker utskottet motionen.

Det i motionen 1514 framställda yrkandet om medelsanvisning är fullföljande
av en begäran som framställs i motionen 1333 om att en plan
för utnyttjande av områdena kring nedre Dalälven och Mellanljusnan för
rekreation m. m. skall utarbetas med förtur. Motionen 1333 har på hemställan
av kulturutskottet (KrU 1975/76:28) avslagits av riksdagen. Då ändamålet
med yrkandet i motionen 1514 därmed förfallit, avstyrks detsamma.

Vad övriga motioner beträffar vill utskottet understryka att beredskapsarbetenas
primära syfte är sysselsättningspolitiskt. En första förutsättning
för att beredskapsarbete skall komma till stånd är att det på orten finns
behov att sysselsätta arbetslösa samt att arbetena lämpar sig för de aktuella
arbetssökandena med hänsyn till deras yrkeserfarenhet och andra förutsättningar.
Vid val mellan lämpliga objekt måste också beaktas vilket av
objekten som från angivna utgångspunkt ger den bästa sysselsättningseffekten.
För byggnads- och anläggningsarbeten gäller dessutom att de skall
godkännas av länsstyrelsen med hänsyn till regionalpolitiska synpunkter.
Om uppkommande sysselsättningsbehov bör tillgodoses på det sätt som

InU 1975/76:33

föreslagits i motionerna får sålunda prövas i varje särskilt fall med hänsynstagande
till nu angivna principer. Med det anförda har utskottet besvarat
de aktuella motionerna, som inte bör föranleda någon åtgärd.

/ ndusiribeställningar

Medelsbehovet beräknas till oförändrat 10 milj. kr. Utskottet har ingen
erinran mot beräkningen.

Detaljplaneringsbidrag

I propositionen anmäls att bidrag till kommunal projektering f. n. utgår
med 60 "*> och inom det allmänna stödområdet med 75 "<> av projekteringskostnaderna.
Gäller det projektering av lokaler för barnomsorgen utgår
bidrag med 75 ”<■ och inom det allmänna stödområdet med 90 "n.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet för detaljplaneringsbidrag till
25 (+ 5) milj. kr. Utskottet lämnar beräkningen utan erinran.

Normalt lämnas inte bidrag till dispositionsplaner för översiktlig markanvändning.
I propositionen anmäls att regeringen på grund av särskilda
omständigheter i ärendet beviljat Kiruna kommun bidrag till sådan dispositionsplan
avseende den planerade vägen mellan Kiruna och Narvik.
Utskottet har ingen invändning häremot.

Medelsberäkningen m. m.

Det totala medelsbehovet under anslaget uppgår till 1 254 milj. kr. Utskottet
har tillstyrkt medelsanvisningen under de fyra delprogrammen. Riksdagen
bör alltså bevilja det begärda anslaget.

Liksom tidigare i år begärs i propositionen bemyndigande för regeringen
att medge att AMS på vissa villkor får avskriva vissa länefordringar inom arbetsmarknadsverket.
Utskottet tillstyrker att det begärda bemyndigandet lämnas.

Stöd till lageruppbyggnad

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

Regeringen har under punkten B 4 (s. 77-83) föreslagit riksdagen att till
Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 300 milj. kr.

I propositionen lämnas en redovisning för de beslut som regeringen har
fattat under år 1975 om användningen av stödet till lageruppbyggnad. Liksom
tidigare utgår bidrag med 20 av företagens lagerökning, dock att
lagerökningen skall beräknas efter fasta priser. Möjlighet att få förskott med

InU 1975/76:33

75 "o av bidraget har inforts. Företagen har vidare getts möjlighet till statsgaranti
för lånefinansiering av lagerökning i den mån det behövs utöver
förskotten (prop. 1975/76:25 bilaga 9, InU 1975/76:23).

I propositionen uppges att fram till mitten av december 1975 ansökningar
om lagerstöd hade inkommit från 533 företag med tillsammans 126 000
anställda. Det beräknade värdet av den bidragsberättigade lagerökningen
anges till 3,2 miljarder kr.

Vid beviljande av bidrag till lagerstöd eftersträvas att företagen skall avstå
från permitteringar och upprätthålla nyanställningar i normal omfattning.

Tillämpningen av det nu aktuella lagerstödet står i huvudsak i överensstämmelse
med de förslag som lagts fram av 1974 års lagerstödsutredning.
En preliminär rapport från utredningen redovisas i propositionen.

Regeringen har beslutat om en ny stödperiod omfattande kalenderåret
1976 för lagerstöd till företag som inte ansökt om stöd före utgången av
år 1975. Den nya stödperioden kommer främst att avse verkstadsföretag.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts och föreslagits i propositionen
och tillstyrker sålunda att anslaget förs upp med begärt belopp.

Kontant stöd vid arbetslöshet

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet.
Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning:

	1974/75 Utgift	1975/76 Anslag	1976/77 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Ersättning till arbetslös-
hetskassor	399 914 000	1 010 300 000	- 248 500 000	-207 900 000
Omställningsbidrag	15 282 000	20 000 000	- 8 000 000	- 8000 000
Kontant arbetsmarknads-
stöd	27 540 000	45 000 000	- 5 000 000	+ 5000 000
Förvaltningskostnader	6 765 000	5 585 000	+ 615 000	+ 415 000
	449 500 000	1 080 885 000	- 260 885 000	-210 485 000

Regeringen har under punkten B 5 (s. 84-86) föreslagit riksdagen att till
Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 870 400 000 kr.

Utgifterna under anslaget styrs framför allt av det genomsnittliga antalet
ersättningsdagar per medlem i arbetslöshetskassorna. Detta antal uppskattas
till 5,0 av föredragande statsrådet, som på grundval härav beräknar medelsbehovet
till 870,4 milj. kr. Häri ingår 20 milj. kr. till särskilt stöd till
vissa arbetslöshetskassor.

InU 1975/76:33

Från den 1 januari 1976 utgår kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) med
ett till 45 kr. per dag (helt stöd) höjt belopp. Beslut härom fattades av riksdagen
i december 1975.1 vänsterpartiet kommunisternas motion 1860 yrkas
att helt stöd skall utgå med 75 kr. och halvt stöd med 38 kr. per dag.

Samma yrkande framställdes av vänsterpartiet kommunisterna vid riksdagsbehandlingen
i höstas. Yrkandet avstyrktes av utskottet och avslogs
av riksdagen. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att frångå
sitt nyligen fattade beslut och avstyrker därför motionen.

Två motioner behandlar de allmänna villkoren för KAS.

Ett av villkoren för rätt till KAS är att sökanden är beredd att anta erbjudet
lämpligt arbete. Enligt 5 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd skall erbjudet
arbete anses lämpligt, bl. a. om anställningsförmånerna är förenliga
med de förmåner som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal.
Finns inte kollektivavtal skall förmånerna vara skäliga i förhållande till de
förmåner som vid jämförliga företag utgår till arbetstagare med likvärdiga
arbetsuppgifter och kvalifikationer. I motionen 437 av herr Henrikson m. fl.
(s) påtalas att det har visat sig att vissa grupper erbjudits arbete med en
lön som ligger avsevärt under K AS. Sådana arbetserbjudanden måste framstå
som svårbegripliga för en arbetssökande. I varje fall borde inte, fortsätter
motionärerna, avvisandet av sådant arbete leda till avstängning från rätt
till KAS. Med åberopande härav begärs en översyn av reglerna om avstängning
från rätt till KAS.

Enligt reglerna för KAS skall nyutbildad vänta tre månader från den
dag han eller hon anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen
innan KAS kan utgå. 1 motionen 1877 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) anses
det inte tillfredsställande att vederbörandes försörjning inte är tryggad under
så pass lång tid. Motionärerna föreslår därför att väntetiden sänks till 14 dagar.

Nuvarande regler för KAS kan i speciella fall få konsekvenser av det
slag som påtalas i motionen 437. Dessa konsekvenser kan knappast anses
tillfredsställande. Det ankommer på utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring
(ALF-utredningen) att utvärdera erfarenheterna av KAS.
Utskottet utgår från att det i motionen berörda problemet kommer att uppmärksammas
av utredningen. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning
av motionen synes därför inte vara erforderlig.

Även den i motionen 1877 påtalade regeln om tre månaders väntetid
tillhör de frågor man kan vänta sig komma att prövas under det nyssnämnda
utredningsarbetet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet
att reglerna skall ändras nu.

Motionen 1886 av herr Nordgren m. fl. (m, c) tar upp ett spörsmål om
utvidgning av rätten till kassaersättning för företagare. Ersätt ni ngsrätten är
bl. a. betingad av att rörelsen är avvecklad. En viss grupp åkare har medgivits
att på vissa villkor få rätt till ersättning vid avbrott i rörelsen. Motionärerna
vill att denna försöksverksamhet skall vidgas att gälla även andra grupper
av företagare.

InU 1975/76:33

Det i motionen väckta spörsmålet har behandlats av riksdagen senast
vid 1975 års riksmöte. Vid det tillfället konstaterade utskottet (InU 1975:10
s. 5)-liksom sker i förevarande motion-att en grupp åkare numera anslutits
till försäkringen och på vissa villkor fått rätt till ersättning även vid tillfälligt
avbrott i rörelsen. Utskottet fann det värdefullt med en vidare utveckling
av försäkringsskyddet efter liknande principer för andra grupper företagare
inom ramen för de dispensmöjligheter som AMS har. Utskottet har samma
uppfattning i år. Med hänvisning till dessa uttalanden och till att den allmänna
frågan om företagares rätt till arbetslöshetsersättning prövas inom
ALF-utredningen bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Propositionens medelsberäkning föranleder inte någon erinran från utskottets
sida. Med hänsyn härtill och till ovan redovisade ställningstaganden
till de behandlade motionerna bör anslaget föras upp med begärt belopp.

Totalförsvarsverksamhet

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Totalförsvarsverksamhet.
Indelningen i delprogram framgår av nedanstående sammanställning.

	1974/75 Utgift	1975/76 Anslag	1976/77 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Försvars- och beredskaps-
planering	1 843 000	1 900 000	+ 1 900 000	+ 190 000
Vapenfria tjänstepliktiga	13 851 064	12 145 000	+ 7 855 000	+ 447 000
Förvaltningskostnader	9 354 000	7 975 000	+ 2 025 000	+ 1 405 000
	25 048 064	22 020 000	+ 11 780 000	+ 2 042 000

Regeringen har under punkten B 6 (s. 86-89) föreslagit riksdagen att
till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 24 062 000 kr.

De medel som anvisas för delprogrammet Försvars- och beredskapsplanering
används föratt betala bidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. För
nästa budgetår beräknas i propositionen en uppräkning av dessa medel med
10 “o till 2 090 000 kr. Fru af Ugglas (m) och herr Oskarson (m) förordar
i motionen 517 en ytterligare uppräkning till 3 milj. kr. och yrkar som
följd härav att anslaget höjs till 24 972 000 kr. De hänvisar till att det i
propositionen föreslagna beloppet medför en alltför kraftig begränsning av
organisationernas utbildning av frivillig personal till totalförsvarets civila
delar.

InU 1975/76:33

Med hänsyn till att propositionens anslagsberäkning är resultatet av en
avvägning mot andra utgiftsändamål inom totalförsvaret, vilka redovisas
under skilda huvudtitlar, avstyrker utskottet den i motionen begärda anslagshöjningen
och biträder propositionens förslag.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av
utrustning, vars anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vars livslängd
överstiger tre år. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkten B 7 (s. 89-92) föreslagit riksdagen att till
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen för nästa budgetår.

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning
av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av
övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning får
hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas
så, att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen
Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Regeringen har under punkten B 8 (s. 93-95) föreslagit riksdagen att till
Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Rehabiliterings- och
stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade.
Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning
över propositionens medelsberäkning.

InU 1975/76:33

	1974/75 Utgift	1975/76 Anslag	1976/77 Beräknad ändring AMS	Föredraganden
Programmet Rehabiliterings-och stödåtgärder för svår-placerade Arbetsprövning/arbets- träning	32 953 000	41 160 000	+ 4 540 000	+	540 000
Utbildning av svårplacerade	50 891 000	54 000 000	+ 25 000 000	+	20 000 000
Förvaltningskostnader	3 494 000	3 190 000	+ 610 000	+	310 000
Programmet Sysse/sättnings-skapande åtgärder för svår-placerade Arbetshjälpmedel åt handikappade	15 971 000	35 995 000	+ 3 005 000	+	5000
Näringshjälp	7 183 000	15 500 000	-	-	6 000 000
Arkivarbete	394 832 000	396 419 000	+ 103 581 000	+ 166 081 000
Halvskyddad sysselsättning	66 288 000	120 000 000	+ 52 000 000	+	50 000 000
Skyddad sysselsättning	123 211 000	137 200 000	+ 18 800 000	+	34 600 000
Hemarbete	1 899 000	2 100 000	+ 800 000	+	400 000
Förvaltningskostnader	12 769 000	10 365 000	+ 1 735 000	+	1 135 000
	709 491 000	815 929 000	+ 210 071 000	+ 267 071 000

Regeringen har under punkten C 5 (s. 115-128) föreslagit riksdagen att

1. godkänna förordade ändringar av grunderna för bidrag till arbetshjälpmedel
åt handikappade samt för driftbidrag för arbetsträning resp. verkstäder
för skyddat arbete, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

2. bemyndiga regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande
av verkstäder inom arbetsvärden under budgetåret 1976/77,

3. till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 1 083 000 000 kr.

Rehabiliterings- och stödåtgärderförsvå/placerade

Nuvarande driftbidrag till arbetsträning föreslås i propositionen höjt från
7 000 till 10 000 kr. för varje fullt antal av 1 200 arbetstimmar, dvs. samma
bidrag som f. n. utgår till arbetsprövning. Utskottet biträder förslaget, som
bör ses mot bakgrunden av pågående integration av avdelningarna för prövning
och träning.

Delprogrammet Utbildning av svärplacerade omfattar dels anpassningskurserna
för synskadade, rörelsehindrade m. fl. handikappade vid skolöverstyrelsens
arbetsmarknadsutbildningscentra, dels introduktionsutbildning av
anställda vid skyddad verkstad. Kostnaderna för verksamheten beräknas
stiga med 20 milj. kr. Utskottet har ingen erinran mot denna beräkning
eller mot kostnadsberäkningen i övrigt under programmet.

InU 1975/76:33

Sysselsättningsskapande åtgärder för svärplaeerade

Som bidragsberättigade arbetshjälpmedel dt handikappade räknas arbetsbiträde,
särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel
samt bidrag och lån till motorfordon.

Maximibeloppet för bidrag till arbetsbiträde föreslås höjt från 4 200 till

5 000 kr. för person och halvt år. Utskottet tillstyrker förslaget och noterar
samtidigt att det är avsett att starta en försökskurs i teckenspråk för arbetsbiträden
åt döva.

På förslag av utskottet uttalade sig riksdagen förra året (InU 1975:3, s.
35-36, rskr 1975:52) för en översyn av reglerna för bidrag och lån till motorfordon
för handikappade. Syftet med översynen skulle vara att så långt
möjligt förenkla och effektivisera det nuvarande bidragssystemet. Översynen
har verkställts av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet (Ds
A 1975:10).

F. n. utgår bidrag med belopp som motsvarar anskaffningskostnaden, dock
högst 17 000 kr. (helt bidrag). Bidraget är inkomstprövat. Helt bidrag utgår
till gift eller ensamstående med barn under 18 år om bruttoinkomsten understiger
26 000 kr. Med stigande inkomst reduceras bidraget successivt
i inkomstintervaller om 3 000 kr. och bortfaller helt om inkomsten är 38 000
kr. eller högre. Med bruttoinkomst avses den handikappades och hans makes
sammanlagda inkomster av arbete, pensions- och försäkringsförmåner m. m.
Vissa modifieringar görs för makes inkomst och om den handikappade har
barn under 18 år.

För ensamstående handikappad utan hemmavarande barn under 18 år
utgår helt bidrag om inkomsten understiger 21 000 kr. Med stigande inkomst
trappas bidraget av på samma sätt som för gift handikappad med följd att
bidrag inte utgår om inkomsten är 33 000 kr. eller högre.

Vad nu sagts kan exemplifieras med att vid en inkomst av 30 000 kr.
utgår bidrag för gift handikappad (eller ensamstående handikappad med
hemmavarande barn) med 60 "<> av högst 17 000 kr. och för annan handikappad
med 20 "> av samma belopp.

Utöver bidrag till själva bilen utgår särskilt bidrag med normalt högst

6 000 kr. för de ändringar av eller speciella anordningar som behövs för
att den handikappade skall kunna använda bilen. Om den handikappade
till följd av sina inkomstförhållanden inte är berättigad till helt eller reducerat
bidrag till bilköpet kan han ändå få bidrag motsvarande hela kostnaden
för aggregat m. m. även om kostnaden överstiger 6 000 kr.

Bidragsgivningen kompletteras med vissa möjligheter till räntefria lån.

I anslutning till den ovannämnda arbetsgruppens förslag förordas i propositionen
att den inkomstprövning som företas skall i fortsättningen grundas
på enbart sökandens egen inkomst och inte som f. n. också innefatta
makes inkomst. Förslaget innebär att nuvarande två skilda inkomstskalor
sammanslås till en. Vidare skall i enlighet med arbetsgruppens förslag bidrag

InU 1975/76:33

kunna utgå för hela kostnaden för sådana ändringar av bilen eller särskilda
anordningar som krävs för att den handikappade skall kunna använda den,
oberoende av om bidrag utgår för själva bilen eller inte.

Därutöver föreslås att maximibeloppet för bidraget höjs från 17 000 till
20 000 kr. samt att inkomstgränsen för helt bidrag för bilen sätts vid 23 000
kr. Bidraget skall som hittills reduceras med stigande inkomst. Inkomstintervallerna
vidgas dock till 4 000 kr., och bidrag utgår ej vid inkomst om
39 000 kr. eller högre.

I motion 684 av herr Ångström (fp) och fru Fraenkel (fp) begärs nytt
förslag till bidragsbestämmelser. I det nya förslaget bör bidragets maximibelopp
ge full kostnadstäckning, så att bidraget täcker kostnaden för inköp
av ny bil av lägsta godtagbara standard. Vad inkomstprövningen beträffar
bör den övre inkomstgränsen sättas vid 50 000 kr. och den lägre gränsen
jämkas uppåt i motsvarande mån. Vid beräkning av bruttoinkomst bör ej
- som nu sker - inräknas handikappersättning, eftersom denna beräknats
för och används till andra utgifter än investeringar.

Nuvarande möjlighet för handikappad att få kompletterande, räntefritt
lån innebär att sådant lån, om det föreligger särskilda skäl, beviljas med
belopp motsvarande skillnaden mellan helt bidrag och det beviljade bidraget,
oavsett om det senare bidraget är avsett för själva bilen eller för handikappkompenserade
ändringar eller anordningar. Under budgetåret 1974/75
beviljades 1 093 bidrag och 367 lån.

I propositionen föreslås den ändrade ordningen för långivningen att lån
fortsättningsvis i särskilt angelägna fall får utgå med skillnaden mellan helt
bidrag och beviljat reducerat bidrag till själva bilen.

Propositionsförslaget innebär att personer med inkomster över 39 000 kr.
helt utestängs från möjlighet till lån. Denna konsekvens av förslaget kritiseras
i motionerna 1880 av herr Nilsson i Kristianstad (s) och 1895 av
fröken Rogestam (c). Yrkandena i de båda motionerna går ut på att lånemöjligheten
liksom f. n. skall gälla även dem som till följd av inkomstprövningen
beviljas bidrag enbart för handikappkompenserande ändringar
eller anordningar.

Propositionens förslag innebär inte obetydliga förenklingar av nuvarande
bidragssystem och totalt sett en avsevärd förbättring av stödet till handikappade
fordonsförare. Reformen beräknas medföra en fördubbling av
nuvarande utgifter för bidrag och lån. Mot den bakgrunden är utskottet
inte berett att ställa sig bakom de ytterligare förbättringar av villkoren för
bidrag och lån som föreslås i motionerna. Erfarenheterna av de nya reglerna
bör avvaktas. Utskottet utgår från att såväl beloppsmässiga anpassningar
till förändringar i pris- och lönenivån som kvalitativa förbättringar kommer
att visa sig möjliga även framdeles. Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet
propositionsförslaget och avstyrker alltså motionerna i förevarande delar.

Motionerna 684 och 1895 tar också upp frågan om dterkrav av beviljai bidrag.
Bestämmelser härom saknas i arbetsmarknadskungörelsen men har tillämp -

InU 1975/76:33

ningsvis meddelats av AMS. De av styrelsen utfärdade riktlinjerna innebär
i huvudsak att den som under de senaste fem åren fått bidrag till bil för
arbetsresor eller för att genomgå yrkesutbildning är skyldig att återbetala
bidraget eller del av det om vederbörande upphör att förvärvsarbeta eller
avbryter utbildningen.

Fröken Rogestam anför i motionen 1895 att även om återbetalningskraven
i regel framställs på ett mjukt och smidigt sätt så kan den handikappade
bli hårt drabbad särskilt om kravet framställs i en situation då han är utan
arbete. Motionären förordar därför att handikappade som inte kan fortsätta
sitt arbete eller sina studier befrias från återbetalningsskyldighet om de kan
fortsätta att använda sin bil. I motionen 684 begärs förslag till slopande
av återkravsbestämmelserna.

Bidrag ges till bilar som är avsedda för de handikappades personliga bruk.
Om den handikappade avlider någon tid efter att ha mottagit bidraget, kommer
värdet av detsamma att tillfalla den avlidnes dödsbo. Av detta men
också andra skäl bör en principiell återbetalningsskyldighet upprätthållas.
Det förekommer emellertid att handikappade på grund av försämrat hälsotillstånd
eller av andra oförutsedda händelser tvingas avbryta pågående
förvärvsarbete eller utbildning men fortfarande kan använda bilen för att
underlätta den dagliga livsföringen. Frågan om återbetalning av bidraget
bör i sådana fall prövas i generös anda. Utskottet förutsätter att regeringen
vid utformningen av de nya reglerna för bidragsgivningen har sin uppmärksamhet
fäst på nu behandlade problem utan särskild framställning från
riksdagens sida. Med det anförda får de båda motionerna anses besvarade
i aktuella delar.

Riksdagen begärde förra året en utvärdering av näringshjälpen (InU 1975:3
s. 37). En översyn av denna stödform har inletts på hösten 1975 av en
särskilt tillkallad utredningsman (direktiv A 1975:02).

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet med hänsyn till gjorda utbetalningar
under senare år till 9,5 (- 6,0) milj. kr.

För arkivarbete beräknas ett belopp om 562,5 (+ 166,1) milj. kr. Beloppet
är beräknat för att liksom under innevarande budgetår göra det möjligt
att sysselsätta ca 15 000 personer.

Anslagsuppräkningen är i allt väsentligt betingad av de löneförbättringar
som de personer som sysselsätts i arkivarbete erhållit enligt avtal för åren
1975 och 1976. Riksdagen har av det skälet tidigare i år medgivit att de
för innevarande budgetår anvisade medlen förstärks med 152,6 milj. kr.
(prop. 1975/76:101 bilaga 8, InU 1975/76:31). Utskottet biträder därför propositionens
medelsberäkning i denna del.

Regeringen medgav i början av år 1974 att högst 150 personliga tjänster
fick inrättas för personer som under minst fem år varit sysselsatta i arkivarbete
vid statlig myndighet eller institution och därvid visat stor duglighet.
Under innevarande budgetår får inrättas 300 personliga tjänster, och
under nästa budgetår är det enligt propositionen avsett att öka antalet till

InU 1975/76:33

450.

Herr Werner i Malmö (m) föreslår i motionen 1904 ett nytillskott av
500 personliga tjänster för dem som kan åberopa minst tre års tjänstgöring,
att ansökan om sådan tjänst får göras alternativt av arbetsgivaren eller av
facklig organisation samt att varje länsarbetsnämnd tilldelas en skälig kvot
av de personliga tjänsterna. Vidare vill motionären att arkivarbete hos kommunal
myndighet samt hos statsunderstödd eller annan allmännyttig institution
skall kunna omprövas och samordnas med bidraget till halvskyddad
sysselsättning. För att genomföra nu föreslagna reformer bör arbetsförmedlingen
enligt motionären få erforderlig personalförstärkning.

Frågor om arkivarbete har på senare år behandlats av flera utredningar,
nämligen en arbetsgrupp inom dåvarande inrikesdepartementet, utredningen
rörande den skyddade sysselsättningen, organisationskommittén för skyddat
arbete och sysselsättningsutredningen. Den sistnämnda utredningen har liksom
motionären fört fram tanken på halvskyddad sysselsättning som komplement
till arkivarbetarsystemet. Proposition om bl. a. arkivarbetsfrågorna
på grundval av det redovisade utredningsmaterialet är avsedd att föreläggas
riksdagen i höst. Med hänsyn till det förändrade sakläge som därigenom
kan inträda saknas anledning att nu ta något initiativ med anledning av
motionen som alltså inte bör föranleda någon åtgärd.

Antalet personer i halvskyddad sysselsättning hade vid utgången av budgetåret
1974/75 stigit till ca 8 500. Det uttalas i propositionen att halvskyddat
arbete är den bästa lösningen av sysselsättningsproblemet för många arbetshandikappade.
Stora ansträngningar bör därför göras också i fortsättningen
för att i denna form ordna anställning på den reguljära arbetsmarknaden
av personer som annars skulle vara hänvisade till sysselsättning i
särskilda beredskapsarbeten, arkivarbete eller verkstäder för skyddat arbete.
Anpassningsgruppernas roll i sammanhanget framhålls i propositionen. Det
betonas också att anpassningsgrupperna har som viktig uppgift att medverka
vid bevakningen av möjligheterna för arbetstagare i halvskyddad sysselsättning
att övergå till anställning i vanlig ordning.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas i propositionen till 170 (+
50) milj. kr. Beloppet anses medge en ökning av antalet platser till
14 000-15 000.

Bidrag till halvskyddad sysselsättning utgår sedan den I juli 1972 med
40 ‘‘i av kontantlönen inkl. semesterersättning. AMS har i anslagsframställningen
föreslagit en ändrad bidragskonstruktion. Enligt förslaget skulle
vid nyanställning av handikappad bidrag utgå med 75 av lön och lönebikostnader
under de första sex månaderna, med 50 "<> under de följande
tolv månaderna och därefter normalt sänkas till 30 av de totala lönekostnaderna.
Sistnämnda bidragsandel förutsätts utgå vid överföring i halvskyddad
sysselsättning av redan anställda personer.

Motiven till AMS förslag är att nuvarande bidrag visat sig otillräckligt
för att åstadkomma den eftersträvade ökningen av verksamheten men också

InU 1975/76:33

att bidragssystemet inte tar hänsyn till att den handikappades arbetsförmåga
rimligen förändras efter inträning på den aktuella arbetsuppgiften. Systemet
ger vidare liten möjlighet att anpassa bidraget till graden av arbetshandikapp.
Ett likartat förslag till bidragskonstruktion har nyligen lagts fram av sysselsättningsutredningen
i betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975:90). Betänkandet
remissbehandlas f. n. 1 propositionen anmäler departementschefen,
att det är hans avsikt att återkomma till frågan om ändrad bidragskonstruktion
i samband med regeringens ställningstaganden till utredningens
övriga förslag.

Förbättrade bidrag till halvskyddat arbete begärs i fem motioner. Fru
Karlsson m. fl. (c) yrkar i motionen 1867 på en översyn av bidragssystemet
som skall leda fram till höjning och avsevärd differentiering av bidraget.
Folkpartiet anser i motionen 387 angeläget att förbättrade bidragsbestämmelser
införs snarast och hänvisar till AMS’ och sysselsättningsutredningens
förslag. Motionen mynnar ut i yrkande om att riksdagen skall begära förslag
till höjt bidrag. Fru Jonäng (c) och herr Granstedt (c) yrkar i motionen
1866 att riksdagen skall begära att bidraget omprövas enligt AMS förslag.
Herr Werner i Malmö (m) förordar i den förut behandlade motionen 1904
att bidraget skall utgå med 50 "<> av den totala lönekostnaden för nyanställda
handikappade och med 40 "« av samma kostnad vid överföring till halvskyddad
sysselsättning av redan anställda. Åtgärder av det slaget bör snarast
vidtagas, vilket bör ges regeringen till känna. I avvaktan på en omprövning
av bidragssystemet föreslås i motionen 1888 av herr Olsson i Järvsö m. fl.
(c, m) att bidraget under budgetåret 1976/77 skall utgå med 40 % av den
totala lönekostnaden och således även inkludera sociala avgifter. Som följd
av förslaget bör enligt motionärerna det i propositionen beräknade beloppet
för halvskyddad sysselsättning höjas med ytterligare 5 milj. kr., ev. genom
omfördelning inom totalanslagets ram.

Antalet personer i halvskyddad sysselsättning uppgick i januari 1976 till
9 170, en ökning med 7 700 personer sedan januari 1971. Under de två
senaste åren har antalet sysselsatta stigit med ca 150 personer per månad.

Enighet råder om att det är önskvärt att kraftigt öka den halvskyddade
sysselsättningen. Genom att bereda handikappade sysselsättning på den öppna
marknaden avlastar man de olika formerna av skyddad sysselsättning
vilket i sin tur ökar sysselsättningsmöjligheterna för handikappade som helt
står utanför förvärvslivet. I propositionen markeras denna viljeinriktning
genom att, som nämnts, medel beräknas för sysselsättning av 14 000-15 000
personer under nästa budgetår. Om den nivån skall nås måste inträda en
väsentligt högre expansionstakt när det gäller att anställa folk i halvskyddad
verksamhet.

Frågan blirdå vilka vägar man borgå för att snabbt bygga ut verksamheten.
I de föreliggande motionerna har med anknytning tili förslag av AMS och
sysselsättningsutredningen förordats förstärkningar av utgående bidrag. Vid
bedömningen av den frågan kan konstateras att nuvarande bidrag som kom

InU 1975/76:33

till år 1972 utgår med 40 "u av kontantlönen. Det kan inte bestridas att
därefter gjorda höjningar av sociala avgifter m. fl. lönebikostnader delvis
har urholkat bidragets värde och därmed dess stimulanseffekt. En brist,
som påtalats av AMS och sysseisättningsutredningen, är att bidraget fixerats
vid en och samma procentsats och därmed inte är relaterat till vare sig
handikappets svårighetsgrad eller den handikappades med tiden upptränade
större färdighet i arbetet. Det kan också som anförs i en av motionerna
ifrågasättas om det är lämpligt att samma bidrag utgår både för handikappade
som nyanställs och för handikappade som redan är anställda på arbetsplatsen.

Stödet till halvskyddad sysselsättning har formen av försöksverksamhet.
Det ligger i sådan verksamhets natur att utrymme bör finnas för experiment.
Utöver de uppslag som tidigare redovisats skulle utskottet kunna tänka
sig försök med bidrag som särskilt i anställningens början ger mycket hög
kompensation. Försöken skulle avse bl. a. unga personer med mycket svåra
handikapp som, om inte anställning i någon form kan ordnas, blir aktuella
för förtidspension.

Utskottet har alltså samma uppfattning som motionärerna att en omprövning
bör ske av nuvarande bidragskonstruktion. Utskottet bedömer det
som nödvändigt om den i propositionen önskade volymen på verksamheten
skall uppnås. Det kan visa sig lämpligt att pröva olika modeller med utnyttjande
av den flexibilitet som en försöksverksamhet ger. Mot den bakgrunden
är utskottet för dagen inte berett att binda sig för de bidragskonstruktioner
som AMS och sysseisättningsutredningen har föreslagit. Remissbehandlingen
av utredningens betänkande har avslutats helt nyligen.
Den vägen kan ha förts fram nya synpunkter och uppslag. Av detta skäl
och då riksdagen senare i år får tillfälle att på nytt överväga frågan i anslutning
till den aviserade propositionen med anledning av sysselsättningsutredningens
betänkande stannar utskottet vid nu gjorda uttalanden. De aktuella
motionerna är därmed besvarade. Vad särskilt gäller yrkandet i motionen
1888 om förhöjt bidrag från den 1 juli i år följer av utskottets ställningstaganden
att utskottet inte kan biträda detsamma.

I sammanhanget tar utskottet upp nio motioner som rör allmänna frågor
om sysselsättning av handikappade. Bl. a. behandlas anpassningsgruppernas
verksamhet. I några motioner begärs utvärdering av trygghetslagstiftningens
effekter på sysselsättningen av handikappade och nytillträdande grupper
på arbetsmarknaden. Två av motionerna tar upp gravt handikappade ungdomars
speciella problem och en motion gäller anställning av handikappade
i statlig verksamhet.

Anpassningsgruppernas verksamhet har under år 1975 studerats av en
arbetsgrupp inom AMS. Företrädare för parterna på arbetsmarknaden har
medverkat. Gruppen avgav en rapport i oktober samma år.

Uppgiften för anpassningsgrupperna är att föreslå åtgärder som dels gör
det lättare på arbetsplatserna att nyanställa äldre arbetstagare och personer

InU 1975/76:33

med arbetshinder, dels underlätta för redan anställda äldre och personer
med arbetshinder att stanna kvar på arbetsplatser.

AMS arbetsgrupp fann att anpassningsgruppernas arbete till största delen
inriktats på åtgärder för redan anställda. Arbetsgruppen rekommenderar därför
att arbetsförmedlingens medverkan i anpassningsgrupperna koncentreras
på anställningsfrämjande åtgärder. Gruppens förslag kommer att leda till
att nya anvisningar utfärdas för anpassningsgrupperna.

Arbetet på att hjälpa äldre och handikappade till nya anställningar skall
i första hand ske genom frivilliga överenskommelser. Om sådana överenskommelser
inte leder till resultat ger lagen om anställningsfrämjande åtgärder
arbetsmarknadsverket befogenhet att meddela anvisningar om åtgärder
för att bereda bättre sysselsättningsmöjlligheter åt äldre eller handikappade
arbetstagare. Arbetsgivaren kan i samband därmed anmodas att
vid nyanställningar öka andelen av nämnda arbetstagare. I sista hand kan
tillgripas arbetsförmedlingstvång, dvs. arbetsgivaren får inte anställa andra
arbetstagare än dem som arbetsförmedlingen anvisat eller godtagit.

I centerpartiets arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram i motionen 2135
begärs att riksdagen skall verka för att systemet med anpassningsgrupper utvecklas
i syfte att underlätta omplacering inom företag och att människor
med nedsatt arbetsförmåga tillförsäkras möjlighet att försörja sig genom
att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det framhålls bl. a. att nuvarande
syn på den enskilde arbetstagaren grundar sig på ett normalprestationstänkande.
Härigenom har arbetsmarknaden delats in i ett A- och ett B-lag,
där de handikappades arbetsinsats nedvärderas. Denna inställning måste
ändras, och de handikappade räknas in i den ordinarie arbetskraften. Både
en utvidgad lagstiftning och - särskilt under ett övergångsskede - ytterligare
ekonomiska stimulanser kan behövas.

Därutöver begärs i motionen 2135 en utvärdering av hittillsvarande effekter
av lagen om anställningsskydd och lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Utvärderingen bör ske under medverkan av representanter
för bl. a. arbetsmarknadens parter, riksdagspartierna och de båda kommunförbunden.
Motionärerna tänker sig att den arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
som har till uppgift att studera effekten av trygghetslagstiftningen
skall ges en sådan vidare representation och utökade befogenheter.
Utgångspunkten för utvärderingskravet är att det för motionärerna
framstår som uppenbart att lagstiftningen inte tar hänsyn till sysselsättningen
för handikappade och andra nytillträdande grupper på arbetsmarknaden.

1 partimotionen 2034 från moderata samlingspartiet framställs samma yrkande
på utredning av effekterna av trygghetslagstiftningen när det gäller
möjligheterna för ungdom, kvinnor, handikappade, äldre och s. k. svårplacerad
arbetskraft att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. I utredningsarbetet
förutsätts delta representanter för de politiska partierna och arbetsmarknadens
parter. 1 motionen markeras särskilt trygghetslagarnas konsekvenser
för nytillträdande ungdomars och kvinnors möjligheter att få arbete

4 Riksdagen 1975176. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

på den öppna arbetsmarknaden.

En översyn av lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder såvitt gäller
anpassningsgruppernas verksamhet begärs i motionen 849 av herr Brännström
m. fl. (s). Motionärerna anför att lagen gällt i två år utan att ha någon
märkbar effekt för dem som står utanför arbetslivet. Mot den bakgrunden,
fortsätter motionärerna, är det svårt att tro att nya direktiv till anpassningsgrupperna
åstadkommer någon förändring om inte lagen förändras på något
sätt.

Önskemål om utvärdering av trygghetslagstiftningen framställs vidare i
motionerna 516 av herrar Stridsman (c) och Rämgård (c) samt 1866 av fru
Jonäng (c) och herr Granstedt (c). Utvärderingen avses i båda motionerna
vara ett led i ett utredningsarbete som skall syfta till att bereda handikappade
sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. I motionen 516 uttalas att
ett utredningsarbete med den inriktningen bör bedrivas oberoende av annan
pågående utredningsverksamhet med anknytning till de handikappades situation
på arbetsmarknaden.

Åtgärder för sysselsättning av ungdomar med svåra handikapp förordas i motionerna
1879 av herr Nilsson i Kristianstad (s) och 1896 av fröken Rogestam
m. 11. (c). I båda motionerna uttalas oro över att gravt handikappade ungdomar
efter avslutad utbildning erbjuds förtidspension i stället för arbete.
För att komma till rätta med denna utveckling föreslår herr Nilsson i Kristianstad
individuell arbetsförmedling som innebär att man förhandlar sig
fram till arbetsplaceringar inom såväl offentlig som enskild verksamhet.

I motionen 1896 presenteras ett åtgärdsprogram som bl. a. innebär ökade
resurser till dels AMS för att garantera arbete och sysselsättning åt de handikappade
ungdomar som under kommande år avslutar sin skolgång, dels
de yrkesinriktade utbildningarna så att den handikappade kontinuerligt kan
pröva sina sysselsättningsmöjligheter, dels uppsökande verksamhet.

1 cirkuläret 1960:553 (omtryckt 1971:552) angående anställningsvillkor
m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet
understryks statliga myndigheters ansvar för att bereda handikappade sysselsättning.
Enligt vad fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c)
anför i motionen 1831 är det här endast fråga om ett passivt ansvar för
staten, nämligen att även söka anställa handikappade. Det är emellertid
nödvändigt att staten gör en aktiv insats, t. ex. genom att myndigheterna
tar fram uppgifter som är lämpliga för partiellt arbetsföra. Resurser kan
också anvisas för sådant som ligger utanför myndigheternas normala behov.
Mot bakgrund av det anförda yrkas att det nyssnämnda cirkuläret kompletteras
med en uppmaning till berörda myndigheter och verksamheter
att aktivt bereda arbetstillfällen åt partiellt arbetsföra.

En speciell aspekt på verksamheten inom anpassningsgrupperna anläggs
i motionen 512 av herr Alftin m. fl. (s). Motionärerna konstaterar att vid
utredningar om pension eller sjukbidrag för arbetstagare hörs arbetsgivaren
och arbetsförmedlingen. Däremot hörs aldrig den fackliga organisationen

InU 1975/76:33

fastän det bör vara en förstahandsuppgift för den fackliga rörelsen att finna
lämpliga arbetsuppgifter för dem som blivit utslitna, sjuka eller skadade.
Mot den bakgrunden vill motionärerna att anpassningsgruppema skall vara remissorgan
vidpensionsutredningar. Det bör vidare undersökas om inte samma
ordning bör gälla vid försäkringskassornas s. k. 90-dagarsgranskning.

De handikappades problem på arbetsmarknaden ägnas stor uppmärksamhet
inom arbetsmarknadspolitiken, och avsevärda resurser avsätts för att
komma till rätta med problemen. Likväl har som konstateras i motionerna
handikappade men också äldre arbetstagare svårigheter att finna sysselsättning
på den öppna arbetsmarknaden.

När det gäller möjligheterna att förbättra sysselsättningsläget förde berörda
grupperna har stora förhoppningar knutits till anpassningsgruppema inom
företagen. Vid antagandet av 1973 års lag om vissa anställningsfrämjande
åtgärder underströks från regeringens sida att verksamheten bör understödjas
kraftigt, och utskottet anförde för sin del att samarbetet mellan arbetsförmedling,
arbetsgivare och de fackliga organisationerna i anpassningsgrupperna
bör skapa en ändrad syn på de äldres och handikappades sysselsättningsproblem
och leda till konkreta resultat på både enskilda och offentliga
arbetsplatser. Centerpartiets önskemål i motionen 2135 om utveckling av
systemet med anpassningsgrupper i syfte bl. a. att öka de handikappades
möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar ligger i linje med
nu återgivna uttalanden men kan inte heller sägas medföra en nyorientering
av gruppernas arbete. Motionen bör i den delen inte föranleda någon åtgärd.

Inom AMS har, som nämnts, gjorts en översyn av anpassningsgruppernas
arbete. Översynen har mynnat ut i rekommendationer och förslag för att
effektivisera arbetet. I motionen 849 tror man inte att nya direktiv till anpassningsgrupperna
kommer att öka sysselsättningen för handikappade som
står utanför förvärvslivet. Därför krävs en översyn av lagstiftningen.

Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder utgör den rättsliga grunden
för anpassningsgruppernas verksamhet. Som utskottet framhöll vid lagens
tillkomst kan anpassningsgruppema uppträda med ökad auktoritet tack vare
förankringen i lagen och de sanktionsmöjligheter som finns i bakgrunden,
om samförståndslösningar inte kan uppnås. Sanktionerna är i och för sig
långtgående. Att de hittills inte använts beror bl. a. på att lagstiftningen
bygger på att samförståndslösningar i första hand skall prövas. Utskottet
noterar att den nämnda arbetsgruppen inom AMS föreslagit att anvisningar
utfärdas till länsarbetsnämnderna med preciserade former för nämndernas
direkta agerande med utgångspunkt i bestämmelserna i främjandelagen.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet det inte påkallat att begära
en översyn av främjandelagen med det syfte som anges i motionen 849.
Denna bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Beträffande förslaget att anpassningsgruppema skulle yttra sig i förtidspensionsfall
vill utskottet anföra följande.

Former för samverkan mellan försäkringskassa och arbetsförmedling vid

InU 1975/76:33

handläggningen av sådana fall finns redan. Det kan vara lämpligt att i det
sammanhanget ta upp aktuella fall till diskussion i vederbörande anpassningsgrupp.
Något behov att nu formalisera ett sådant förfarande finns emellertid
inte. På grund av det anförda bör motionen 512 inte föranleda någon
åtgärd.

Sysselsättningsutredningen diskuterar i betänkandet Arbete åt alla från
principiella utgångspunkter möjligheterna att öka sysselsättningen för handikappade
på den öppna arbetsmarknaden. Som konkret resultat av övervägandena
förs fram det tidigare nämnda förslaget till ny konstruktion för
stödet till halvskyddad sysselsättning. Men utredningen tar också upp preliminära
överväganden kring frågan om införande av avgifts- och bidragssystem
samt kvotlagstiftning som led i allmänt verkande stöd för svårplacerade.
Utredningen har inte funnit möjligt att i det första betänkandet
närmare diskutera nya system som i sina längst gående varianter skulle
innebära betydande ingrepp på arbetsmarknaden. Det utlovas en mer ingående
diskussion i ämnet i slutbetänkandet.

Med hänsyn till vad ovan anförts om sysselsättningsutredningen, reformarbetet
med halvskyddad sysselsättning, främjandelagens användning och
anpassningsgruppernas verksamhet avstyrker utskottet yrkandena i motionerna
516 och 1866 att det nu skall tillsättas en fristående utredning med
uppgift att överväga åtgärder för att bereda handikappade ökad sysselsättning
på den öppna marknaden.

Vad gäller den i motionerna 1879 och 1896 väckta frågan om sysselsättning
åt gravt handikappade ungdomar bör framhållas att en räcka åtgärder står
till buds, såsom arbetsprövning, arbetsträning, psykologiska konsultinsatser
och särskild anpassningsundervisning för att så långt möjligt kompensera
själva handikappet. Dessutom görs långtgående insatser på utbildningsområdet.
Vid arbetsplacering finns möjligheter till stöd till olika arbetshjälpmedel
inkl. arbetsbiträde. Det kan knappast finnas behov av att vid sidan
av detta åtgärdssystem inom arbetsvärden anta ett program av det slag som
skisseras i motionen 1896. Utskottet delar den uppfattning som kommer
till uttryck i båda motionerna att förtidspension för unga personer måste
undvikas i möjligaste mån och att ytterligare stödåtgärder därför kan vara
behövliga. Utskottet har i det föregående väckt tanken på ett starkt förbättrat
stöd till halvskyddad sysselsättning för nu avsedda fall. Med hänvisning
härtill och till vad i övrigt anförts är de två aktuella motionerna besvarade.

I motionen 1831 riktas kritik mot 1960 års cirkulär om anställningsvillkor
m. m. för partiellt arbetsföra i statlig verksamhet. Med fullgörande av ett
av regeringen lämnat översynsuppdrag har statens personalnämnd i maj
förra året lagt fram förslag till förordning om anställningsfrämjande åtgärder
inom statlig och statsunderstödd verksamhet m. m., avsedd att ersätta det
tidigare cirkuläret. Utöver författningsförslaget har personalnämnden förordat
bl. a. att prognosbedömning vid nyanställning av partiellt arbetsföra
enligt nu gällande bestämmelser upphör samt att det särskilda anslaget för

InU 1975/76:33

avlöningar åt partiellt arbetsföra skall få användas även vid nyanställning
av personer med nedsatt arbetsförmåga. Personalnämndens förslag har remissbehandlats
och ny författning väntas utkomma i vår. Syftet med motionen
får därmed anses tillgodosett, och densamma bör inte föranleda någon
åtgärd.

Vad slutligen beträffar motionsyrkandena om översyn av trygghetslagstiftningen
får utskottet anföra följande.

Som utskottet i tidigare sammanhang framhållit har lagstiftningen om
anställningstrygghet långt gående verkningar och stor betydelse för såväl
anställda som företag. Lagstiftningen är av ny karaktär här i landet och
dess verkningar i olika hänseenden var svårbedömbara vid införandet. En
grupp inom arbetsmarknadsdepartementet foijer i nära samarbete med parterna
på arbetsmarknaden utvecklingen när det gäller den nya lagstiftningen.

Utskottet har i november 1975 (InU 1975/76:17) uttalat att om det, sedan
ytterligare erfarenheter vunnits, anses lämpligt med en mera allmän utvärdering
av lagstiftningens verkningar får det förutsättas att den frågan
aktualiseras i anslutning till gruppens arbete. Med hänvisning till det anförda
finner utskottet inte skäl föreslå riksdagen att företa någon åtgärd i anledning
av motionsönskemålen om utredning på det aktuella området.

Utöver det anförda vill utskottet tillägga följande.

Erfarenheterna av trygghetslagarna måste i huvudsak bedömas som positiva.
Det kan emellertid hävdas att en lagstiftning som särskilt tar sikte
på att stärka redan anställdas position kan som bieffekt få minskad rörlighet
på arbetsmarknaden. Företrädesrätten till lediga arbeten för dem som tidigare
varit anställda kan t. ex. orsaka svårigheter för arbetssökande. Att en sådan
effekt skulle ha inträtt för kvinnor som är nytillträdande på arbetsmarknaden
får emellertid inte stöd i arbetsmarknadsstatistiken. Från januari 1974 -ett halvår innan den nya lagstiftningen trädde i kraft - till januari 1976
har antalet sysselsatta kvinnor ökat med drygt 100 000. Även bland ungdomar
finns under samma tid en ökning av sysselsättningen, låt vara att
den är begränsad. Med det sagda skall inte döljas att det finns grupper
med svårigheter att finna fotfäste på arbetsmarknaden till följd av bristande
arbetslivserfarenheter eller andra faktorer. Dessa svårigheter bör mötas med
särskilda åtgärder av exempelvis det slag som utskottet diskuterat tidigare
i betänkandet, nämligen intensifierad arbetsförmedling med uppföljande
verksamhet, speciella beredskapsarbeten för ungdomar, vidgade insatser
inom den halvskyddade sysselsättningen, effektiviserad verksamhet inom
anpassningsgrupperna.

Verksamhetsformerna för skyddad sysselsättning har setts över av Organisationskommittén
för skyddat arbete som redovisat sina förslag i betänkandet
Organisation för skyddat arbete (SOU 1975:82). Betänkandet behandlar
organisation och huvudmannaskap för verkstäder för skyddat arbete men
också för kontorsarbetscentraler för arkivarbete, industriella beredskapsarbeten
och hemarbete. Betänkandet remissbehandlas f. n.

InU 1975/76:33

I avvaktan på prövningen av frågan om ny organisation för den skyddade
sysselsättningen föreslås i propositionen en höjning av driftbidraget till verkstäder
för skyddat arbete från 7 000 till 9 000 kr. för varje fullt antal av
1 200 arbetstimmar. Utskottet tillstyrker förslaget liksom beräkningen av
medelsbehovet för bidrag till anordning och drift av verkstäderna, 171,8
(+ 34,6) milj. kr. Såsom vidare föreslås i propositionen bör AMS få bevilja
anordningsbidrag inom en från 25 till 40 milj. kr. vidgad ram och regeringen
bemyndigas att vid behov ytterligare vidga denna ram.

För hemarbete beräknas slutligen i propositionen ett belopp om 2,5 milj.
kr.

I vänsterpartiet kommunisternas motion 438 föreslås att riksdagen uttalar
sig för en ny principiell inriktning av arbetsmarknadspolitiken i syfte att
bereda arbetshandikappade en meningsfull sysselsättning i produktionsföretag
med den inriktning som skisseras i motionen. I dessa företag förutsätts
löne- och anställningsvillkor överensstämma med vad som gäller för den
öppna marknaden. De anställda skall tillförsäkras inflytande över såväl produktionsinriktning
som löne-och anställningsvillkor. Vidare föreslås att riksdagen
skall uttala sig för bildande av ett statligt huvudföretag och, på lämpliga
platser i skilda delar av landet, lokala produktionsföretag under statligt
huvudmannaskap, förslagsvis Statsföretag AB.

Som redan nämnts har organisations- och huvudmannaskapsfrågorna när
det gäller den skyddade sysselsättningen nyligen utretts, och det aktuella
betänkandet är f. n. på remiss. Det är regeringens avsikt att i höst lägga
fram en proposition i ämnet. Med hänsyn härtill är det inte lämpligt att
ta upp motionens förslag till sakprövning. Remissbehandlingen kan tillföra
frågan nya synpunkter och möjlighet finns att föra fram ändringsförslag
vid riksdagsbehandlingen. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen.

Medelsberäkningen

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen till 1 083
milj. kr. 1 den mån utskottet inte i det föregående yttrat sig över medelsberäkningen
lämnas densamma utan erinran. Medel bör följaktligen anvisas
under anslaget i enlighet med propositionens förslag.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional
balans m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2135,
yrkandet 2, såvitt angår punkterna 1, 2 och 10,

2. beträffande utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m. att
riksdagen avslår motionerna 1975/76:1899 och 1975/76:2033,

InU 1975/76:33

3. beträffande samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete
eller utbildning att riksdagen med bifall till motionerna
1975/76:652, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt
avser punkterna 6 och 8, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. beträffande förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för
ungdomar att riksdagen avslår motionen 1975/76:191, yrkandet
1 a,

5. beträffande varvad utbildning att riksdagen avslår motionen
1975/76:191, yrkandet 1 b,

6. beträffande ökad värdyrkesutbildning för ungdom att motionen
1975/76:249 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten för
ungdom att motionen 1975/76:652, yrkandena 3 och 4 såvitt
nu är i fråga, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande lärlingsbidrag m. m. att motionen 1975/76:1834 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande praktikarbete hos ungdomsorganisationer att motionen
1975/76:1872 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn
att motionen 1975/76:1891 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

11. beträffande ökat anta! praktikplatser i offentlig och privat regi
att motionen 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkten
9, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för
ungdom, m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:191, yrkandena
1 c, d och e,

13. beträffande åtgärder för längtidsutbildade att motionen
1975/76:1841 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande bidrag till utbildning i företag av ungdomar att motionen
1975/76:652, yrkandena 2 och 4 såvitt nu är i fråga,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande effektiviserad kommunal beredskapsplanering m. m.
att motionen 1975/76:851 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande plan för ökat antaI statliga praktikplatser att motionen
1975/76:889 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

17. beträffande löne- och anställningsvillkor för praktikanter att riksdagen
avslår motionen 1975/76:440,

18. beträffande ändring av 5.\s lagen om anställningsskydd att motionen
1975/76:1885 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

19. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att
riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1837, yrkandet

InU 1975/76:33

1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkten 11, bifaller
propositionens förslag,

20. beträffande anställning av handikappade som arbetsförmedlare
att motionen 1975/76:1863 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

21. beträffande instruktioner om arbetsförmedlingens arbete på att
bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden att riksdagen avslår
motionen 1975/76:2149, yrkandet 2,

22. beträffande personalutbildning att riksdagen avslår motionerna
1975/76:1837, yrkandet 2, och 1975/76:2149, yrkandet 1,

23. beträffande höjning av starthjälp m. m. att riksdagen godkänner
i propositionen förordade ändringar av grunderna för flyttningsbidrag,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

24. beträffande täckning av faktiska flyttningskostnader att riksdagen
avslår motionen 1975/76:652, yrkandet 6,

25. beträffande rätt för sammanboende till flyttningsbidrag att motionen
1975/76:1890 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

26. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 597 927 000 kr.,

27. beträffande ramar för företagsutbildning att riksdagen bemyndigar
regeringen att för budgetåret 1976/77 fastställa ramar för
stöd till företag som av konjunkturpolitiska skäl anordnar utbildning
av anställda,

28. beträffande kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15
kr. i timmen till företagsutbildning att riksdagen med bifall till
motionen 1975/76:1832 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

29. beträffande anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1905
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. beträffande utbildningsbidrag som sjukpenninggrundande inkomst
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1855,

31. beträffande höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade,
m. m. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:191, yrkandet
2, godkänner i propositionen förordade ändrade grunder
för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

32. beträffande medelsberäkningen att riksdagen med bifall till propositionens
förslag samt med avslag på motionen 1975/76:2085
till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning förbudgetåret 1976/77
anvisar ett anslag av 1 274 000 000 kr.,

33. beträffande sammanförande av samtliga anslag till vägbyggen under
åttonde huvudtiteln att riksdagen avslår motionen
1975/76:867,

34. beträffande kyrkorestaureringar på Gotland att motionen

InU 1975/76:33

1975/76:1882 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande medel till rekreationsområden kring nedre Dalälven
och Mellanljusnan att riksdagen avslår motionen 1975/76:1514,

36. beträffande länsvägariregionalpolitiskt viktiga områden att motionen
1975/76:2098 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

37. beträffande röjning av ungskog och sly utmed vägarna att motionen
1975/76:282 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

38. beträffande registrering och mikrofilmning av folkrörelsearkiv att
motionen 1975/76:1878 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

39. beträffande upprustning av hundgårdar att motionen
1975/76:439 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

40. beträffande stöd lill åldringsvården i Västernorrland att motionen
1975/76:2157, yrkandet d, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

41. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1976/77 besluta om avskrivning
av vissa lånefordringar enligt regeringens förslag,

42. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 254 000 000 kr., varav
förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

43. att riksdagen till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.,

44. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att
riksdagen avslår motionen 1975/76:1860,

45. beträffande översyn av reglerna om avstängning från rätt till kontant
arbetsmarknadsstöd att motionen 1975/76:437 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

46. beträffande sänkning av väntetiden för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd
an motionen 1975/76:1877 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

47. beträffande kassaersättning till företagare att motionen
1975/76:1886 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

48. att riksdagen till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 870 400 000 kr.,

49. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionen 1975/76:517 till Totalförsvarsverksamliet för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 24062 000 kr.,

50. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
7 000 000 kr.,

51. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

InU 1975/76:33

för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.,

52. beträffande stödet till motorfordon för handikappade

A. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:1895, yrkandet
1, godkänner i propositionen förordade ändringar av
grunderna för bidrag och lån till motorfordon för handikappade,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,

B. att motionerna 1975/76:684, yrkandena 1 och 2, samt
1975/76:1880 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

53. beträffande återkrav av bidrag till motorfordon för handikappade
att motionerna 1975/76:684, yrkandet 3, och 1975/76:1895, yrkandet
2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

54. beträffande arkivarbete att motionen 1975/76:1904, i aktuell
del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

55. beträffande principerna för bidrag till halvskyddad sysselsättning
att motionerna 1975/76:387, 1975/76:1866, yrkandet 2,
1975/76:1867 och 1975/76:1904, i aktuell del, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

56. beträffande förhöjt bidrag till halvskyddad sysselsättning under
budgetåret 1976/77, m. m. att motionen 1975/76:1888 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

57. beträffande inriktningen av anpassningsgruppernas arbete m. m.
att motionen 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkterna
13 och 14, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

58. beträffande översyn av lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
att motionen 1975/76:849 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

59. beträffande anpassningsgruppernas funktion som remissorgan vid
prövning av förtidspensions/all att motionen 1975/76:512 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

60. beträffande tillsättande av utredning om handikappades sysselsättning
på den öppna arbetsmarknaden att motionerna
1975/76:516 och 1975/76:1866, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

61. beträffande åtgärder för sysselsättning åt gravt handikappad ungdom
att motionerna 1975/76:1879 och 1975/76:1896 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

62. beträffande anställning av partiellt arbetsföra inom statlig verksamhet
m. m. att motionen 1975/76:1831 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

63. beträffande utvärdering av lagstiftningen om anställningstrygghet
att motionerna 1975/76:1866, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga,
1975/76:2034, yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 1, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

64. beträffande sysselsättning åt handikappade i statliga produktions -

InU 1975/76:33

företas m- m- att motionen 1975/76:438 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

65. att riksdagen godkänner i propositionen förordade ändringar
av grunderna Jör bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade
samt för driftbidrag för arbetsträning resp. verkstäder för skyddat
arbete, att tillämpas fr. o.m. den 1 juli 1976, i den mån dessa
grunder inte behandlats i föregående punkter,

66. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ram för
bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under
budgetåret 1976/77,

67. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 083 000 000
kr.

Stockholm den 18 mars 1976

På inrikesutskottets vägnar

KARL ERIK ERIKSSON

Nätvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nordgren (m), Nilsson
i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn
(s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Nilsson
i Kalmar(s), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c) och Rämgård
(c).

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional balans m. m.

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet kan”
och på följande sida slutar "aktuell del” bort ha följande lydelse:

En av samhällets främsta uppgifter är att skapa förutsättningar för allas
välfärd på ett så långt möjligt likvärdigt sätt. I det ligger möjligheterna
till sysselsättning och inkomst, service samt god fysisk och social miljö.
För att nå detta regionalpolitiska mål måste koncentrationsprocessen i samhällsutvecklingen
brytas. Det måste utvecklas ett nät av livskraftiga tätorter,
vilka tillsammans med omgivande bygder ger en god miljö. Det kan endast
ske om samhällsinsatserna på alla områden inriktas på regional balans och
positiv utveckling i alla regioner. När det gäller arbetsmarknadspolitiken
drar utskottet samma slutsats som centerpartiet. Denna politik tar betydande

InU 1975/76:33

samhällsresurser i anspråk, och därmed påverkas samhällsutvecklingen.
Obestridligen har arbetsmarknadspolitiken hittills främjat koncentrationsprocessen,
och den måste därför ges en ny inriktning. Riksdagen bör slå
fast detta genom att ansluta sig till punkterna 1 och 2 i centerpartiets åtgärdsprogram.

I sammanhanget tar utskottet också upp punkten 10 i samma program.
Punkten innebär att en god samhällelig konjunkturberedskap ständigt skall
upprätthållas för att särskilt trygga sysselsättningen för utsatta grupper på
arbetsmarknaden. Skiftningar i konjunkturen påverkar i särskilt hög grad
sysselsättningen för grupper med svårigheter på arbetsmarknaden, framför
allt hemarbetande kvinnor, ungdomar, handikappade och äldre. Mot den
bakgrunden spelar den konjunkturpolitiska beredskapsplaneringen en nyckelroll,
och riksdagen bör därför ge sin anslutning också till denna programpunkt
i motionen.

Riksdagen bör underrätta regeringen om sina ställningstaganden till de
aktuella delarna i motionen 2135.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional
balans m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt angår punkterna 1, 2 och 10,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m.

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böljar ”EFA har”
och på följande sida slutar "vara riktigt” bort ha följande lydelse:

Sysselsättningsutredningen har till uppgift att utarbeta förslag till den
framtida sysselsättningspolitiken. I denna intar det arbetsmarknadspolitiska
åtgärdssystemet en central roll. Det förefaller naturligt att utredningen som
bakgrund till övervägandena om de långsiktiga problemen på 1980-talets
arbetsmarknad systematiskt utvärderar de gångna årens arbetsmarknadspolitiska
insatser. Det gäller bl. a. att belysa i vilken omfattning anvisade
arbetsmarknadspolitiska medel, exempelvis arbetsmarknadsutbildningen,
leder till målet att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden. Genom
en utvärdering av resultaten av den förda politiken skapas underlag för
bedömningar av huruvida de stora resursinsatserna har avvägts på ett ändamålsenligt
sätt eller om omfördelning av resurserna bör göras för att trygga
sysselsättningen åt utsatta grupper som kvinnor, ungdomar och de tjänstemän
som på senare år drabbats av svårlösta arbetslöshetsproblem.

Vid genomförandet av den förordade utvärderingen av arbetsmarknadspolitiken
och dess resultat bör sysselsättningsutredningen utnyttja det material
som redan tagits fram eller kommer att redovisas av EFA, riksdagens

InU 1975/76:33

revisorer och olika offentliga utredningar på det arbetsmarknadspolitiska
fältet. Det skall emellertid vara sysselsättningsutredningens uppgift att systematisera,
konkretisera och komplettera detta material så att man får en
god överblick vid ställningstagandet till den framtida inriktningen av arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet biträder med det anförda yrkandet i motionen 2033 att sysselsättningsutredningen
skall få tilläggsdirektiv av den redovisade innebörden.
Ställningstagandet innebär också att syftet med motionen 1899 blivit
tillgodosett. Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m. att
riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2033 samt med anledning
av motionen 1975/76:1899 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

3. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning

av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson
i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s) och herr Nilsson i Kalmar
(s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Det är” och
slutar ”detta ställningstagande” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill dessutom framhålla att om det skall bli möjligt att uppfylla
de starka krav på samhället som reses från alla håll när det gäller att ge
ungdomar möjlighet till arbete, praktik eller utbildning, det måste övervägas
att ge samhället ökade befogenheter och resurser för att bl. a. skaffa fram
erforderligt antal arbets- och utbildningsplatser. Med det anförda har utskottet
besvarat de i sammanhanget upptagna yrkandena i motionerna 652
och 2135 som inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete
eller utbildning att riksdagen avslår motionerna 1975/76:652,
yrkandet 1, och 1975/76:2135, yrkandet 2 såvitt avser punkterna
6 och 8.

InU 1975/76:33

4. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar "Med förslagen”
och slutar ”detta ställningstagande” bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete bör ge en
viss förbättring av ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Ytterligare
åtgärder är emellertid nödvändiga. Bl. a. måste insatser göras för de ungdomsgrupper
som inte omfattas av propositionen.

Utskottet vill uttala att sysselsättningspolitiken måste ha som mål att
trygga allas rätt till ett meningsfullt arbete. För att detta mål skall kunna
nås fordrasen grundläggande förändring i nuvarande maktförhållanden inom
näringsliv och samhälle. De allmänt hållna yrkandena i motionerna 652
(fp) och 2135 (c) om alla ungdomars rätt till sysselsättning saknar konkretion.
Motionerna är dessutom inte realistiska då de inte tar upp de grundläggande
förändringar i samhället som är nödvändiga om man skall nå det mål som
uppställs. Politikens mål måste vara allas rätt till arbete - inte bara ungdomens.
Ungdomen har dock särskilda sysselsättningsproblem och en markerat
hög arbetslöshet. För att möta dessa problem måste konkreta åtgärder
sättas in - såsom föreslås i motionen 191 från vpk. Till de frågorna återkommer
utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

5. Förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Förstärkning
av” och på följande sida slutar "därför motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar begärs i vänsterpartiet
kommunisternas motion 191. Om arbetsförmedlingen skall ha
ansvaret för ungdomars inträde på arbetsmarknaden - såsom föreslås i propositionen
1975/76:39 om skolans inre arbete - krävs att förmedlingen också
får resurser för att fullgöra den uppgiften. En lämplig väg att gå är då att
snabbt bygga ut den försöksverksamhet med intensifierad förmedling för
ungdom som inletts vid ett begränsat antal arbetsförmedlingskontor i kombination
med lokala samrådsorgan. I första hand bör utbyggnaden avse distriktskontoren
men också större lokalkontor bör komma i fråga. Därmed
skulle man fylla det tomrum som uppstått till följd av det förhastade ned -

InU 1975/76:33

läggandet av arbetsförmedlingens tidigare ungdomsförmedlingsexpeditioner.

Vad utskottet med tillstyrkande av det aktuella motionsyrkandet anfört
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydele:

4. beträffande förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för
ungdomar att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:191,
yrkandet 1 a, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Varvad utbildning

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”1 några” och
slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

I några motioner behandlas utbildningsfrågor. Arbetslösheten drabbar särskilt
hårt ungdomar som lämnar skolan utan yrkesutbildning. Å andra sidan
är det förståeligt att många ungdomar inte vill fortsätta sin utbildning på
grund av erfarenheterna av en alltför splittrad och teoretiskt inriktad skolform.
Nya utbildningsformer måste till, och utskottet ansluter sig därför
till tanken i vänsterpartiet kommunisternas motion 191 på varvad utbildning
som led i de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna, innebärande olika kombinationsformer
av arbetsmarknadsutbildning-anställning.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av
motionen i förevarande del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande varvad utbildning att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:191, yrkandet 1 b, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

7. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Vidare meddelade”
och på följande sida slutar ”sålunda inte föranleda någon åtgärd"
bort ha följande lydelse:

InU 1975/76:33

bidrag med två kr. per timme för att täcka kostnaderna för inträning i
arbetet. Bidrag får utges längst till utgången av år 1976, och verksamheten
får omfatta högst 10 000 personer. Beslutet innehåller också åläggande för
AMS att vidta åtgärder för att de ungdomar som får praktikarbete av detta
slag snarast får fast anställning eller yrkesutbildning.

Utskottet har en positiv inställning till regeringens förslag. Det är vär defullt

att även enskilda företag och organisationer på detta sätt stimuleras
att anställa arbetslösa ungdomar. Utskottet vill dock föreslå vissa ändringar
i regeringens beslut. För det första finns det inte någon anledning att sätta
ett tak vid 10 000 personer. Skulle det bli möjligt att anställa fler praktikanter
på den enskilda sektorn bör det inte hindras av en bestämmelse av den
typen. För det andra vill utskottet föreslå en viss justering i statsbidragsreglerna
för att därigenom ge en bättre stimulans till företag som betalar
högre löner. Den konstruktion som regeringen gått in för innebär nämligen
att statsbidraget blir relativt mindre ju högre lönen är. Enligt utskottets
uppfattning bör statsbidraget bestämmas till 75 96 av kontantlönen. Därutöver
bör gälla att minst 10 kr. per timme alltid skall utgå under förutsättning
att kontantlönen inte understiger detta belopp. Om så är fallet

skall statsbidraget sättas lika med kontantlönen.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. De principer som här
angivits bör vinna tillämpning så snart som möjligt, alltså redan under innevarande
budgetår.

Det anförda innebär att utskottet i princip har biträtt motionen 1891 av
herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) om beredskapsarbeten för
ungdom pä den enskilda sektorn. Regeringens beslut och utskottets ställningstagande
innebär vidare ett huvudsakligt tillgodoseende av motionerna
1834 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) om lärlingsbidrag
m. m. och 1872 av herr Lindström m. fl. (s) om praktikarbete hos ungdomsorganisationer.
Motionerna behöver sålunda inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande beredskapsarbeten för ungdom pä den enskilda sektorn
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1891

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för ungdom, m. m.

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Beredskapsarbeten
för” och slutar ”förevarande delar” bort ha följande lydelse:

Beredskapsarbeten för ungdomar måste ingå i en långsiktig planering av
deras inträde på arbetsmarknaden. Därav följer att arbetena skall ge meningsfull
sysselsättning som kvalificerar för kommande yrkesverksamhet.
Som sysselsättningsutredningen framhåller i sin nyligen avgivna framställ -

InU 1975/76:33

ning till arbetsmarknadsdepartementet bör tiden i beredskapsarbete användas
för fortsatt utredning och aktualisering av olika alternativ. När ett beredskapsarbete
slutar skall den unge kunna välja mellan konkreta anställnings-
och utbildningsalternativ. Vid planeringen av dessa och andra arbetslöshetsbekämpande
åtgärder för ungdom bör tas till vara de politiska
och fackliga ungdomsorganisationernas erfarenheter och kunnande. Samrådet
med dessa organisationer bör alltså intensifieras. Det anförda innebär
att utskottet ställer sig bakom motionen 191 även i nu behandlade delar.
Riksdagen bör således ansluta sig till motionens riktlinjer för bekämpande
av ungdomsarbetslöshet i vad gäller punkterna 1 c, d och e. Regeringen
bör underrättas om riksdagens ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för
ungdom, m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:191, yrkandena 1 c, d och e, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

9. Löne- och aaställningsvillkor för praktikanter

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Löne- och”
och på följande sida slutar ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Löne- och andra anställningsvillkor för praktikanter behandlas i motionen
440 av fru Nordlander m. fl. (vpk). Det är angeläget att riksdagen slår fast
att allt praktikantarbete skall avlönas efter utfört arbete, mot bakgrunden
av att praktikanter utnyttjas som billig arbetskraft både på den enskilda
och offentliga sektorn. Nyligen har på ett begränsat område, de särskilda
beredskapsarbetena i praktiksyfte hos statliga myndigheter, träffats avtal
om löner m. m. Detta löser endast en ringa del av problemet. Det övervägande
flertalet ungdomar som får sin praktik på annat sätt har samma
rätt till avtalsreglerad lön och andra förmåner. I den mån detta inte bevakas
av de fackliga organisationerna, bör regeringen ta initiativ till att förhandlingar
kommer till stånd på grundval av den ovan angivna principen. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande löne- och anställningsvillkor för praktikanter att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:440 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 33

InU 1975/76:33

10. Ändring av 5 § lagen om anställningsskydd

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar "Utskottet
konstaterar” och slutar ”dess helhet” bort ha följande lydelse:

Lagen om anställningsskydd har generellt sett varit ett positivt inslag
i svenskt arbetsliv. Det hindrar inte att lagen fört med sig vissa problem.
Det gäller inte minst för nytillträdande grupper i förvärvslivet såsom ungdomar
och kvinnor. I en situation då en arbetsgivare inte säkert kan bedöma
arbetskraftsbehovet på längre sikt är han med hänsyn till de förpliktelser
som trygghetslagstiftningen innebär självfallet mindre benägen i dag än tidigare
att anställa folk. Detta har lett till att bl. a. ungdomar har svårighet
att skaffa sig praktisk erfarenhet från arbetslivet och därmed etablera sig
på arbetsmarknaden.

Regeringen har erkänt det föreliggande problemet genom att föreslå beredskapsarbeten
för ungdomar på bl. a. den enskilda sektorn. Den konstruktionen
innebär nämligen att lagen om anställningsskydd sätts ur kraft. Vidare
har regeringen förtänksamt nog för den statliga sektorns del infört författningsbestämmelser
som innebär möjlighet att anställa folk på prov för högst
tre månader. Tidsbegränsade anställningar får också med stöd av författningsbestämmelser
inrättas på den statliga sektorn vid bl. a. arbetsanhopning.
Den längsta sammanlagda tiden för sådan anställning är bestämd till
ett år.

Den ordning som gäller på den statliga sektom ger utrymme för den
typ av praktiktjänstgöring som motionen 1885 åsyftar. Enligt utskottets uppfattning
är det önskvärt att det förden enskilda sektorn liksom för kommunal
och landstingskommunal verksamhet prövas om inte liknande regler bör
införas som nu gäller på den statliga sektorn. Den provisoriska lösning som
beredskapsarbeten innebär klarar inte problemen i längden och är dessutom
inte heltäckande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen begär
att regeringen i anslutning till den förevarande motionen av herr Nordgren
m. fl. (m) skyndsamt låter utreda frågan om ändring av 5 $ lagen om anställningsskydd
i enlighet med vad utskottet anfört. Beträffande formerna
för utredningsarbetet hänvisas till reservationen 22.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande ändring av 5 § lagen om anställningsskydd att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:1885 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975/76:33

11. Instruktioner om arbetsförmedlingens arbete på att bryta könssegregeringen
på arbetsmarknaden

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Det ingår”
och slutar”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det fastslogs i de arbetsmarknadspolitiska riktlinjer som riksdagen antog
redan vid mitten av 1960-talet, att arbetsförmedlingen skall medverka till
att rasera könsgränserna på arbetsmarknaden. Även yrkesvägledningen förutsattes
aktivt delta i detta arbete. Förmedlingens uppgifter i sammanhanget
har getts en organisatorisk förankring. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt
att statsmakternas viljeinriktning inte återspeglas i arbetsmarknadsverkets
instruktion. Då statsmakterria tilldelat arbetsförmedlingen som
väsentlig uppgift att medverka till att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden
bör detta åläggande också fastställas i en för arbetsmarknadsverket
bindande form. Regeringen bör därför snarast komplettera verkets
instruktion med bestämmelse av angivet innehåll. De mer detaljmässiga
instruktioner som behöver ges förmedlingspersonalen för arbetets bedrivande
är närmast en utbildningsfråga, som behandlas i ett följande avsnitt.
Vad utskottet anfört med anledning av det aktuella yrkandet i motionen
2149 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande instruktioner om arbetsförmedlingens arbete på att
bryta könssegregeringen pä arbetsmarknaden att riksdagen med
anledning av motionen 1975/76:2149, yrkandet 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Personalutbildning

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”AMS har”
och slutar ”tänkt sig” bort ha följande lydelse:

I årets budgetproposition förordas en jämfört med tidigare år ganska betydande
uppräkning av anslagsposten för personalutbildning. Det är angeläget
att fastslå att det ökade medelsutrymmet används för att ge platsanvisande
och yrkesvägledande personal utbildning i kvinnofrågan. Med
hänsyn till att utbildningsbehovet gäller stora personalgrupper är det troligt
att utbildningsprogrammet inte kan genomföras redan inom loppet av nästa
budgetår. Programmet bör emellertid genomföras så snabbt som det av organisatoriska
skäl är möjligt. Detta bör beaktas vid medelsberäkningen för
närmast följande budgetår. Vad utskottet anfört med anledning av motionen
2149 bör ges regeringen till känna. Beträffande yrkandet i motionen 1837
kan konstateras att där aktualiserat utbildningsproblem redan är uppmärk -

InU 1975/76:33

sammat av AMS. Yrkandet föranleder därutöver inte vidare yttrande.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande personalutbildning att riksdagen

A. avslår motionen 1975/76:1837, yrkandet 2,

B. med anledning av motionen 1975/76:2149, yrkandet 1, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Täckning av faktiska flyttningskostnader

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar "Av budgetpropositionen”
och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Det framstår som rimligt att personer som av sysselsättningsskäl nödgas
flytta från hemorten får sina faktiska kostnader för flyttningen täckta, särskilt
som gjorda utredningar har visat att samhället genom flyttningen gör en
vinst som vida överstiger flyttningskostnaderna. Även sysselsättningsutredningen
har i princip denna uppfattning. Täckning av de faktiska kostnaderna
innebär vidare att flyttningsbidragen i fortsättningen automatiskt
anpassas till prisförändringarna. Riksdagen bör därför, såsom föreslås i motionen
652, uttala sin anslutning till den av sysselsättningsutredningen föreslagna
principen för flyttningsbidragens konstruktion och därmed ge en
fast utgångspunkt för den allmänna översyn av flyttningsbidragen som aviserats
i budgetpropositionen. Regeringen bör underrättas om detta ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande täckning av faktiska flyttningskostnader att ri ksdagen
med bifall till motionen 1975/76:652, yrkandet 6, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15 kr. i timmen till
företagsutbildning

av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson
i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s)
och Lorentzon (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 31 börjar "Introduktionsstödet
syftar” och på följande sida slutar ”till känna” bort ha följande
lydelse:

Introduktionsstödet syftar liksom annat regionalpolitiskt stöd till att främja
en samhällsekonomisk och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet.
Motionärerna hävdar att den aktuella samordningsföreskriften motverkar
detta regionalpolitiska syfte. Utskottet kan inte instämma häri. En sub -

InU 1975/76:33

vention av företagens arbetskraftskostnader med 15 kr. per timme är så
pass stor att den ensam bör stimulera företagen tili nyanställningar. På grund
härav avstyrker utskottet motionen.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15
kr. i timmen till företagsutbildning att riksdagen avslår motionen
1975/76:1832.

15. Anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade

av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson
i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s)
och Lorentzon (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Den under”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Ett liknande yrkande framställdes vid riksdagsbehandlingen av de nya
reglerna (InU 1975:14 s. 16). Utskottet uttalade i det sammanhanget att
anställningsvillkoret är förenat med betydande fördelar för de enskilda arbetstagarna
samt att man borde avvakta erfarenheterna av den nya ordningen
innan man tog ställning till om den behövde modifieras. De nya reglerna
blev tillämpliga den 1 januari i år. De erfarenheter man under denna korta
tid vunnit är inte tillräckliga för att det skall vara möjligt att ta ställning
till om regeln bör omprövas. Utskottet avstyrker därför motionen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1905.

16. Höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade, m. m.

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar "Fjolårets reformering”
och slutar ”därför motionen” bort har följande lydelse:
Utbildningsbidraget börge alla, oavsett ålder, en reell möjlighet att genomgå
arbetsmarknadsutbildning. Ekonomiska skäl får inte hindra ungdomar
att på detta sätt skaffa sig en utbildning för att underlätta inträdet i arbetslivet.
Riksdagen bör därför bifalla motionsyrkandet om att utbildningsbidraget
till dem som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa skall
utgå med enhetligt belopp om 90 kr. om dagen.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade,
m. m. att riksdagen

dels godkänner i propositionen förordade ändrade grunder för

InU 1975/76:33

utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1976,
dels bifaller motionen 1975/76:191, yrkandet 2.

17. Höjt anslag till vårdyrkesutbildning, m. m.

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Inom ramen”
och slutar "begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Den personliga omsorgen om patienter inom den slutna sjukvården förutsätter
kraftfulla åtgärder för att öka tillgången på utbildad vårdpersonal.
Nuvarande personalbrist måste i första hand tillgodoses genom utbyggnad
av den reguljära vårdyrkesutbildningen. Åtgärder vid sidan härav, som har
fördelen att snabbt ge effekt, är att underlätta för tidigare anställda sjuksköterskor
att återgå i tjänst liksom att förbättra utbildningsnivån för anställd
personal. Detta kan ske inom arbetsmarknadsutbildningens ram genom reaktiveringskurser
för icke yrkesverksamma sjuksköterskor och utbildningskurser
för undersköterskor och vårdbiträden m. fl. Sådan utbildning förekommer
redan, men utbildningskapaciteten bör höjas väsentligt. För ändamålet
bör, som föreslås i motionen 2085, anvisas ett belopp av 15 milj.
kr. som förstärkning av det i propositionen föreslagna beloppet. I övrigt
godtas propositionens medelsberäkning. Anslaget bör alltså föras upp med
1 289 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande medelsberäkningen att riksdagen med anledning av
propositionens förslag samt med bifall till motionen
1975/76:2085 till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1976/77 anvisar ett anslag av 1 289 000 000 kr.

18. Stöd till åldringsvården i Västernorrland

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att utskottets yttrande på s. 36 före sista stycket bort kompletteras
med ett avsnitt av följande lydelse:

I fråga om motionen 2157 instämmer utskottet i herr Lorentzons förslag
att beredskapsarbeten bör ordnas inom åldringsvården i Västernorrlands läns
inland. Såsom utvecklas i motionen talar sociala, arbetsmarknadspolitiska
och regionalpolitiska skäl för ett sådant arrangemang. En sådan medveten
satsning som den föreslagna med beredskapsarbeten inom vårdsektorn inom
ett län bör ge ett gott underlag för bedömningar om liknande projekt bör
prövas i andra landsdelar. Regeringen bör underrättas om vad utskottet
anfört i denna fråga.

InU 1975/76:33

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande stöd till åldringsvården i Västernorrland att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:2157, yrkandet d, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Samma yrkande”
och slutar ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Det kontanta arbetsmarknadsstödet, som utgör 45 kr. per dag under fem
dagar i veckan, ligger på en så låg nivå att det inte går att försvara. Det
kan inte vara rimligt att en grupp arbetslösa människor av ”statsfinansiella
skäl” skall leva på belopp som understiger existensminimum. Utskottet
ansluter sig till förslaget i vpk-motionen att bidraget skall höjas till 75 kr.
per dag.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att
riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1860 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Härigenom föreskrives att 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
skall ha nedan angiven lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Helt kontant arbetsmarknadsstöd Helt kontant arbetsmarknadsstöd
utgår med 45 kronor för dag och utgår med 75 kronor för dag och

halvt stöd med 23 kronor för dag. halvt stöd med 38 kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

20. Stödet till motorfordon för handikappade

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar "Propositionens
förslag” och slutar ”förevarande delar” bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag innebär inte obetydliga förenklingar av nuvarande
bidragssystem, och de förbättringar av stödet till handikappade fordonsförare
som samtidigt föreslås kan beräknas medföra en fördubbling av nuvarande
utgifter för bidrag och lån. Utskottet kan därför godta propositionens förslag
i vad avser stödverksamheten under nästa budgetår och avstyrker därmed

InU 1975/76:33

förslaget i motionen 1895 beträffande formerna för långivningen. Den reform
som nu görs får emellertid ses enbart som ett steg på vägen. De handikappade
fordonsförarna kommer fortfarande att få vidkännas betydande egna kostnader
vid köp av bil. En fortsatt kraftig förbättring av stödet till handikappfordon
framstår som angelägen. Förslagen i motionen 684 kan därvid
utgöra underlag för en fortsatt reformering. Huruvida en kommande reform
bör omfatta även långivningen, såsom föreslås i motionen 1880, får bli beroende
av erfarenheterna av de nya i propositionen föreslagna reglerna.

Vad utskottet anfört om den framtida utbyggnaden av stödet till handikappfordon
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande stödet lill motorfordon för handikappade

A. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:1895, yrkandet
1, godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna
för bidrag och lån till motorfordon för handikappade, att tilllämpas
fr. o. m. den 1 juli 1976,

B. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:684, yrkandena
1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om stödets framtida utbyggnad,

C. att motionen 1975/76:1880 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

21. Utredning om handikappades sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden av

herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”öppna marknaden” bort ha följande lydelse:

Det är ett viktigt samhällsintresse att de handikappade i ökad utsträckning
bereds möjligheter till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Som framgår
av detta betänkande vidtas eller förbereds olika åtgärder för att tillgodose
detta intresse. Åtgärderna är av olika slag och med olika inriktning och
helhetsbilden av samhällsinsatserna är splittrad. Utskottet föreslår att regeringen
skapar en arbetsgrupp för att samordna olika insatser. I gruppen
bör ingå representanter för de handikappades organisationer och arbetsmarknadens
parter. Vad utskottet anfört i anslutning till de aktuella motionerna
från centerhåll bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande tillsättande av utredning om handikappades sysselsättning
pä den öppna arbetsmarknaden att riksdagen med anledning
av motionerna 1975/76:516 och 1975/76:1866, yrkan -

InU 1975/76:33

det 1 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfort.

22. Utvärdering av lagstiftningen oni anställningstrygghet

av herrar Nordgren (m), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Oskarson (m).
Granstedt (c) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar "Sorn utskottet”
och slutar ”inom anpassningsgrupperna” bort ha följande lydelse:

De senaste årens arbetsrättsliga lagstiftning har inneburit en väsentligt
ökad trygghet för arbetstagarna. Det är angeläget att slå vakt om den förbättrade
trygghet som härigenom uppnåtts. Samtidigt är det uppenbart att
lagstiftningen medför problem för nytillträdande på arbetsmarknaden. Problem
finns också för dem som på grund av ålder eller handikapp trots trygghetssystemet
har svårigheter att behålla fotfästet på arbetsmarknaden.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
att det finns anledning att i mer fasta former än nu sker studera effekterna
av trygghetslagstiftningen från de utgångspunkter som ovan angivits. Syftet
skall vara att utveckla trygghetslagstiftningen så att den ger ett starkare
stöd för människor som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Till
de problem som bör studeras hör exempelvis hur man skall undanröja den
tvekan som finns inte minst i mindre företag att ge fast anställning åt arbetssökande
utan arbetslivserfarenhet och ett tilltagande bruk av objektsanställningar
som begränsar anställningsskyddet. Som framhållits i ett tidigare
avsnitt i detta betänkande är trygghetslagstiftningen den rättsliga
grunden för anpassningsgruppernas verksamhet. Det bör i samband med
utvärderingen prövas vägar och resursbehov för en utveckling av denna
verksamhet till främjande av sysselsättning i reguljära former för handikappade
och äldre. Bl. a. är det önskvärt att verksamheten, som f. n. gäller
i princip företag med minst 50 anställda, breddas till att omfatta även arbetsplatser
med färre anställda.

En begränsad uppföljning av trygghetslagstiftningens effekter sker redan
nu genom en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet. Denna grupp
bör byggas ut med företrädare för arbetsmarknadens parter, riksdagspartierna
och de båda kommunförbunden. Med hänsyn till den vidgade representationen
och ökade befogenheter bör övervägas att ombilda gruppen till
en offentlig utredning. Det får ankomma på regeringen att bestämma den
lämpliga formen för arbetets fortsatta bedrivande.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna om utvärdering av trygghetslagstiftningen
med syfte att förbättra läget för olika grupper med särskilda
svårigheter på arbetsmarknaden bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande urvärdering av lagstiftningen om anställningstrygghet
att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:1866, yr -

InU 1975/76:33

kandet 1 såvitt nu är i fråga, 1975/76:2034, yrkandet 1, och
1975/76:2135, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen tili
känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp):

Folkpartiet lade redan i höstas fram förslag om bidrag med 10 kr. i timmen
med syfte att stimulera företag på den enskilda sektorn att anställa och
utbilda arbetslösa ungdomar. Tanken var att ansträngningarna att skapa
praktikplatser för ungdom i statlig och kommunal verksamhet behövde kompletteras
med insatser på den enskilda sektorn. Om folkpartiets förslag då
vunnit gehör hade det gett effekt redan från årsskiftet, vilket varit angeläget
med hänsyn till sysselsättningssituationen. Vi hälsar emellertid med tillfredsställelse
att regeringen nu infört ett stöd till anställningar på den enskilda
sektorn som får samma effekt som ett genomförande av vårt förslag skulle
ha inneburit. Vi förutsätter också att regeringen och arbetsmarknadsmyndigheterna
gör kraftfulla insatser för att sprida kännedom om den nya stödformen.

2. Stöd till företagen

av herr Lorentzon (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna bekämpar gåvopolitiken till företagen.
Denna politik har föga påverkat sysselsättningsutvecklingen. Dess säkraste
resultat är inkomstöverföring via statskassan till kapitalägarna. Stödet till
lageruppbyggnad liksom olika former avs. k. utbildningsbidrag till företagen
är led i den gåvopolitik som vi bekämpar. Vi har i flera sammanhang krävt
att sådana stödformer skall avvecklas. Vi står kvar vid denna ståndpunkt
utan att därför i detta sammanhang avge särskilda reservationer i frågorna.

3. Totalförsvarsverksamhet

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

Från anslaget till Totalförsvarsverksamhet bekostas bl. a. bidrag till de
frivilliga försvarsorganisationerna för utbildning av personal till totalförsvarets
civila delar. Den mycket begränsade uppräkning av bidragsmedlen som
sker i årets budgetproposition är otillräcklig för att täcka inträffade kostnadsökningar.
Än mindre är den tillräcklig för att hämta in den eftersläpning
i utbildningsbehovet som föreligger.

Propositionens förslag på denna punkt är resultatet av en avvägning av

InU 1975/76:33

olika utgiftsändamål inom totalförsvaret. Dessa ändamål redovisas under
flera huvudtitlar och behandlas därmed av skilda utskott. Då svårigheter
alltså föreligger för ett enskilt utskott att göra en samlad bedömning av
de aktuella utgifterna och prioriteringen dem emellan, har vi av tekniska
skäl avstått från att i detta sammanhang avge reservation. Vi utgår från
att de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet skall tillgodoses
bättre ett kommande budgetår.

4. Stödet till motorfordon för handikappade

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård
(c):

I motionen 1895 av fröken Rogestam (c) läggs fram förslag till ytterligare
förbättringar av stödet till handikappade fordonsförare. Vi räknar med att
också förslag av den arten skall tas upp i den av oss begärda arbetsgruppen
för samordning av insatserna för handikappades sysselsättning på den öppna
arbetsmarknaden (reservation 21).

5. Inriktningen av anpassningsgruppernas arbete

av herr Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Granstedt (c) och Rämgård

(c):

En utveckling av anpassningsgruppernas verksamhet är ett viktigt led
i den utvärdering av trygghetslagstiftningen som begärs i reservationen 22.
Av det skälet har vi avstått från att reservera oss mot ställningstagandet
till programpunkterna 13 och 14 i centerpartimotionen 2135.

6. Sysselsättning åt handikappade i statliga produktionsföretag

av herr Lorentzon (vpk):

Sysselsättningen för arbetshandikappade måste få en annan utformning.
Arbetsmarknadspolitiken måste ges en principiellt ny inriktning som innebär
att de arbetshandikappade får meningsfulla arbeten i samhällsägda företag
i statlig regi. En proposition om huvudmannaskapet för olika former av
skyddad sysselsättning beräknas bli framlagd för riksdagen i höst. De i vänsterpartiet
kommunisternas motion 438 väckta principfrågorna kan därför
inom snar framtid tas upp på nytt från delvis nya utgångspunkter. Mot
den bakgrunden har jag i detta sammanhang begränsat mig till att markera
min principiella uppfattning.

Inll 1975/76:33 76

Innehållsförteckning

Inledning 1

Motionerna 1

Arbetsmarknadspolitikens inriktning m. m 9

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden 12

Vissa statistiska uppgifter 12

Aktuella åtgärder och förslag 14

Motioner 16

Utskottet 19

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 24

Arbetsmarknadsservice 28

Arbetsmarknadsinformation 28

Yrkesmässig och geografisk rörlighet 29

Medelsberäkningen 30

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 30

Sysselsättningsskapande åtgärder 34

Beredskapsarbeten 35

Industribeställningar 37

Detaljplaneringsbidrag 37

Medelsberäkningen m. m 37

Stöd till lageruppbyggnad 37

Kontant stöd vid arbetslöshet 38

Totalförsvarsverksamhet 40

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 41

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 41

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning 41

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade 42

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade 43

Medelsberäkningen 54

Utskottets hemställan 54

Reservationer 59

1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning på att skapa regional balans
m. m. (c) 59

2. Utvärdering av arbetsmarknadspolitiken m. m. (m) 60

3. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller utbildning
(s) 61

4. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete eller

utbildning (vpk) 62

5. Förstärkning av arbetsförmedlingarnas resurser för ungdomar

(vpk) 62

6. Varvad utbildning (vpk) 63

7. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn (c) 63

InU 1975/76:33

8. Kvalificerad praktik genom beredskapsarbeten för ungdom,

m. m. (vpk) 64

9. Löne- och anställningsvillkor för praktikanter (vpk) 65

10. Ändring av 5 § lagen om anställningsskydd (m) 66

11. Instruktioner om arbetsförmedlingens arbete pä att bryta

könssegregeringen på arbetsmarknaden (vpk) 67

12. Personalutbildning (vpk) 67

13. Täckning av faktiska flyttningskostnader (fp) 68

14. Kombination av introduktionsstöd och bidrag med 15 kr. i

timmen till företagsutbildning (s, vpk) 68

15. Anställningsvillkoret vid utbildning i företag av handikappade
(s, vpk) 69

16. Höjt utbildningsbidrag till icke arbetslöshetsförsäkrade, m. m.

(vpk) 69

17. Höjt anslag till vårdyrkesutbildning, m. m. (fp) 70

18. Stöd till åldringsvården i Västernorrland (vpk) 70

19. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (vpk) .... 71

20. Stödet till motorfordon för handikappade (fp) 71

21. Utredning om de handikappades sysselsättning på den öppna

arbetsmarknaden (c) 72

22. Utvärdering av lagstiftningen om anställningstrygghet (c, m) 73

Särskilda yttranden

1. Beredskapsarbeten för ungdom på den enskilda sektorn (fp) 74

2. Stöd till företagen (vpk) 74

3. Totalförsvarsverksamhet (m) 74

4. Stödet till motorfordon för handikappade (c) 75

5. Inriktningen av anpassningsgruppernas arbete (c) 75

6. Sysselsättning åt handikappade i statliga produktionsföretag

(vpk) 75

GOTAB 51434 Stockholm 1976