Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner (Betänkande 1975/76:CU23 Civilutskottet)

CU 1975/76:23

Civilutskottets betänkande
1975/76:23

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa energisparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1975/76:100 bilaga 14 (bostadsdepartementet)
under litt. B 11 (s. 36-41) föreslagit riksdagen att

1. medge att bidrag för energisparande åtgärder i civila statliga byggnader
får beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

2. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
får beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

3. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler
får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

4. medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får beviljas
intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

5. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet anvisa ett reservationsanslag
av 326 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1975/76:

673 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att stöd för energibesparande åtgärder m. m. även
skall utgå till samlingslokaler som inte har karaktär av allmänna samlingslokaler,
t. ex. vissa frikyrkolokaler,

683 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga - med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975/76:681 - hemställs

A. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare insatser i syfte att främja
hushållningen med energi innefattande bl. a.

1. uppbyggnad av en organisation för kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar
m. m.,

2. genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet
från energisynpunkt,

3. genomförande av ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande
åtgärder för bättre energiekonomi i det äldre fastighetsbeståndet under vilken
tid praktiskt och ekonomiskt stöd bör utgå,

1 Riksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 23

CU 1975/76:23

1914 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en folkrörelsekampanj för energibesparing
i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

1929 av fru Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att energisparkommittén intensifierar sina
informationsinsatser om miljövänliga alternativ till konventionell eluppvärmning,

2. att hos regeringen begära sådan förändring av byggnadsstadgan att
uppvärmningsformen kan prövas som villkor för byggnadslov,

1960 av herr Petersson i Ronneby m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning angående ett system för att kontrollera byggnaders
isolering i enlighet med vad i motionen anförts,

1961 av herr Sjönell m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om en sådan ändring i de statliga bestämmelserna för bostadslån
och energisparlån att även installation av värmepump berättigar till lån och
bidrag,

2038 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till avsnittet Energipolitik
i motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen

ger regeringen till känna vad i motionen 1979 anförts om önskvärdheten
av att utvidga anslagsramen för bidrag till energisparinvesteringar inom hushållen,
om i budgetpropositionen föreslagna medel skulle visa sig otillräckliga
i förhållande till hushållens efterfrågan,

2121 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motiveringen
i motionen 1975/76:2118 - hemställs att riksdagen beslutar

A. ge till känna

1. vad sorn i motionen anförts beträffande ökat låneunderlag för energibesparande
investeringar i bostäder och lokaler,

2. vad som i motionen anförts beträffande efterkontrollen i samband med
tillämpningen av Svensk byggnorm,

B. 1. att bidrag och lån under anslaget Vissa energibesparande åtgärder
inom bostadssektorn m. m. kan utgå med högst 9 000 kronor per bostadslägenhet,
vilket i förhållande til! gällande bestämmelser är en ökning med
3 000 kronor, varvid bidraget högst kan utgöra 35 %,

2. att bidrag till kommun skall utgå för åtgärder som stimulerar energihushållning
inom kommunen i enlighet med vad som anförts i motionen,

C. 1. att medge bidrag till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader
intill ett belopp av 50 000 000 kronor under budgetåret 1976/77,

2. att medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
får beviljas intill ett belopp av 550 000 000 kronor under budgetåret
1976/77 inkluderande bidrag till kommuner för åtgärder som stimulerar
energihushållning inom hela kommunen.

CU 1975/76:23

3. att medge att bidrag tor energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler
får beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kronor under budgetåret
1976/77,

4. att medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet får
beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kronor under budgetåret 1976/77,

5. att medge att bidrag till kommunala och landstingskommunala byggnader
får beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kronor under budgetåret
1976/77,

6. att till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
396 000 000 kronor förhöjt reservationsanslag av 722 000 000 kronor.

Utskottet

Grunderna för energisparstödet

Stödet till energibesparande åtgärder i befintliga bostadshus utgår
som lån och bidrag enligt kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus (ESK), bostadslån enligt 9 § bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) (BFF) och förbättringslån enligt 2 a§
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (FLK). Närmare grunder anges
i av (»stadsstyrelsen utfärdade anvisningar. Såvitt gäller stödberättigade åtgärder
och belopp för dessa åtgärder är föreskrifterna i huvudsak identiska.
Dock gäller att stöd enligt BFF och FLK kan utgå även för fasadskikt i
samband med tilläggsisolering.

Vissa uppgifter om lämnat stöd framgår av de i bilagan 1 intagna tabellerna
1-5.

Som stödberättigade åtgärder i detta sammanhang anges värmeproduktion,
värmeackumulering, värmemätning, värmereglering, ventilation och
värmeisolering. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar utesluter inte en i anvisningarna
intagen förteckning över schablonbelopp för vissa vanliga åtgärder
att också andra åtgärder kan komma i fråga för lån och bidrag.
Länsbostadsnämnden har vid ett sådant beslut att i efterhand underrätta
(»stadsstyrelsen.

I motionen 1975/76:1961 (c) föreslås att bostadslån och energisparlån skall
kunna utgå även för installation av värmepump.

Stöd kan enligt gällande anvisningar utgå även för installation av värmepump.
Sådana beslut har också fattats. Motionens syfte kan alltså anses
tillgodosett.

Vissa högsta belopp för bidrag och lån anges i 6$ ESK. Sålunda utgår
enligt ESK bidrag med 35 % av godkänd kostnad, dock högst 2 000 kr.
för varje bostadslägenhet. Lån utgår med 65 "<> av nämnda kostnad, dock
högst med 4 000 kr. per lägenhet. Vid beräkning av låneunderlag för bostadslån
eller för förbättringslån gäller inga motsvarande generella begränsningar.

1* Riksdagen 1975/76. lösand. Nr23

CU 1975/76:23

Riksdagen föreslås i motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet B 1, besluta
- enligt vad i motionen 1975/76:2118 (s. 14) anförs - att de ovan nämnda
högsta stödbeloppen enligt ESK höjs till 3 000 resp. 6 000 kr. för varje bostadslägenhet.
Förslaget grundas på syftet att därmed öka stödets stimulanseffekt.

Enligt utskottets bedömning tycks gällande stödformer ha en avsevärd
stimulanseffekt. I sammanhanget bör beaktas att de energibesparande åtgärderna
också på sikt är kostnadsbesparande - något som får antas i växande
omfattning i sig utgöra ett skäl för att vidta dem. Det får också noteras
att det inte är något hinder för stöd att kostnaderna överstiger angivet belopp.
Om åtgärderna består i endast energibesparande arbeten och kostnaderna
överstiger4 000kr. för småhus och 15 000 kr. för flerfamiljshus kan sökanden
välja mellan stöd enligt ESK och bostadslån enligt 9 § första stycket BFF.
Bidragsdelen enligt ESK utgår också tillsammans med sådant bostadslån.
Önskemålet om ett ökat kreditstöd är sålunda redan tillgodosett.

Genom yrkandet A 1 i den nämnda motionen 1975/76:2121 (c) föreslås
riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen 1975/76:2118 anförs beträffande
ökat löneunderlag för energibesparande investeringar i bostäder
och lokaler. I denna sistnämnda motion anförs (s. 15) bl. a. att lånebestämmelserna
är så utformade att många hindras att bygga energisnålt.

Motionsyrkandet torde närmast avse de schablonbelopp för beräkning
av låneunderlag m. m. som enligt regeringens bemyndigande beslutas av
bostadsstyrelsen. Dessa belopp har setts över senast i december 1975. Låneunderlag
för lokaler beräknas ur bl. a. samma tilläggsbelopp som gäller
för bostäder.

Utskottet anser inte att vad i motionen anförts kan anses grunda en tillstyrkan
till förslaget. Beloppen bör som hittills fastställas utan riksdagens
medverkan. Det har inte anförts något skäl för ett antagandeatt hittillsvarande
bevakning av beloppen inte stått i överensstämmelse med av riksdagen
godtagna allmänna riktlinjer.

Energisparstöd till samlingslokaler utgår som bidrag enligt kungörelsen
(1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (K AS). Bidrag
utgår under förutsättning att åtgärder avser allmän samlingslokal för vilken
utgått statligt lån eller bidrag eller för vilken statligt lån eller bidrag kan
lämnas till ombyggnad eller upprustning, Sådana lån eller bidrag utgår för
samlingslokaler som opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor
hålls tillgänglig för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation eller
grupp med organiserad verksamhet. Bidrag utgår - med hänsyn till villkoren
för upprustningsbidrag - med 50 % av godkänd kostnad, dock med högst
150 000 kr. för varje projekt.

I motionen 1975/76:673 (fp) föreslås att riksdagen beslutar att energisparstöd
skall utgå även till samlingslokaler som inte har karaktär av allmänna
samlingslokaler, t. ex. vissa frikyrkolokaler. Frikyrkolokaler kan av
särskilda skäl ofta inte hållas tillgängliga så att de faller in under begreppet
allmänna samlingslokaler. Trots detta är dessa kyrkor, enligt motionärerna,

CU 1975/76:23

i regel lokaler som utnyttjas inte endast för gudstjänstbruk utan även genom
andra aktiviteter för t. ex. barn, ungdomar eller pensionärer.

En i väsentliga delar motsvarande fråga behandlades senast i betänkandet
CU 1975:28. Utskottet ansåg enhälligt att då föreslagen och nu gällande
ordning kunde anses tillgodose de även nu hävdade intressena. Dessa överväganden
återfördes till bedömningar i betänkande CU 1974:37.

En av de grundläggande utgångspunkterna för stödvillkorens utformning
måste vara att de initierade åtgärderna skall leda till så stora energibesparingar
som möjligt. Detta, liksom andra hänsyn, kan i sin tur leda till att åtgärder
i lokaler, som endast sporadiskt hålls fullt värmda eller som av andra skäl
inte kan ur energisynpunkt förbättras till rimliga kostnader utan att andra
värden eftersätts, får lägre prioriteringsgrad. Inom en sålunda angiven ram
kan det på godtagbara grunder hävdas att begränsningar för andra stödformer
inte skall påverka energisparstödet. Med hänsyn därtill har utskottet anslutit
sig till motionärernas mening att upplåtelseskyldigheten som sådan inte
vidare skall beaktas i detta sammanhang. Stöd bör därför kunna utgå också
utan denna förutsättning. Om så sker förs i prövningen in en ytterligare
grupp lokaler. Av administrativa skäl torde dock även detta stöd böra handläggas
i samma ordning som stödet till energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler. Regeringen bör ha att utfärda närmare bestämmelser om
grunderna för ett sålunda vidgat stöd, även i vad avser svenska kyrkans
lokaler. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen med anledning av
motionen som sin mening ge regeringen till känna.

I fråga om energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunal
byggnader föreslås varken i propositionen eller
i motioner några ändringar i grunderna för stödet.

Forskning och information m. m.

1975 års riksdag (CU 1975:28 s. 12) godkände riktlinjer för ett stöd till
prototyp- och demonstrationsverksamhet på lokalkomfortområdet.
Riktlinjerna innebär i huvudsak att medel ställs till förfogande
för statens råd för byggnadsforskning (BFR) för att i samråd med statens
planverk utnyttjas för bidrag. Bidragen skall utgå för att demonstrera effektiv
drift av små och medelstora värmeanläggningar - vilka svarar för uppvärmning
av 67 % av lägenheterna i flerfamiljshus och 85 % av småhusen -och för att skapa förebilder för samordning av energiplaneringen och den
fysiska samhällsplaneringen i kommunerna. BFR genomför landsomfattande
demonstrationer i fråga om trimning av värmeanläggningar. BFR har
i sin anslagsframställning framhållit att bidragen kan avse många projekt,
t. ex. att kartlägga energiförbrukningen i en kommun, utforma information
till fastighetsägare, lokalisera s. k. värmesänkor eller tillvarata värmeöverskott
från industrin.

Regeringen har uppdragit åt BFR att i samråd med bostadsstyrelsen och

CU 1975/76:23

planverket handha verksamhet för energihushållning genom rationell pannskötsel
och drift av värmeanläggningar i småhus och mindre flerfamiljshus.
Även Kommunförbundet är representerat i den kommitté som tillsatts
- EDP-kommittén. Syftet är att genom demonstration i pannrummen stimulera
fastighetsägare och värmeskötare att justera värmeanläggningarna
och sedan vidmakthålla den uppnådda förbättringen. Samtidigt informeras
om andra sparåtgärder, t. ex. inreglering av radiatorer, tätning av fönster,
sparsamhet med varmvatten.

I detta sammanhang bör noteras att genom det under industridepartementet
(s. 224 ff) upptagna och av näringsutskottet handlagda anslaget
Energiforskning finansieras huvuddelen av det treåriga programmet
för forskning och utveckling inom energiområdet. Huvudprogrammet är
uppdelat på sex program, varav ett är Energianvändning för lokalkomfort.
Detta är i sin tur indelat i fem delprogram: Klimathygien, Byggnaden, Installations-
och apparatteknik. Entreprenader, Systemfrågor. Programansvarigt
organ är BFR. Frågor om industriellt utvecklingsarbete inom programmet
handläggs av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Inom delprogrammet
Systemfrågor planeras bl. a. ett systematiskt arbete kring frågor av betydelse
för kommunal energiplanering. Inom delprogrammen Byggnader
och Installations- och apparatteknik avses särskilda medel bli avsatta för
industriellt utvecklingsarbete.

Delegationen (I 1975:02) för energiforskning tillkallades i juni 1975 för
övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och en uppföljning
av dem. Delegationen har huvudansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier.

Utredningen (I 1975:03) om kommunal energiplanering skall utarbeta förslag
till lag i detta ämne. Byggforskningsrådets programgrupp Kommunal
energiplanering har lagt fram förslag beträffande FoU angående kommunal
energiplanering och dess samband med fysisk riksplanering.

Vad gäller information m.m. för inledningsvis noteras att energisparkommittén
(I 1974:05) tillkallats för att samordna och stödja myndigheternas
informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna
informationsåtgärder i energisparande syfte. Information och rådgivning
skall i första hand åligga de organ som på respektive områden har reguljära
kontakter med energianvändarna. I tilläggsdirektiv i juni 1975 anförde industriministern
bl. a. att det är angeläget att kommittén samråder med berörda
myndigheter och branschorganisationer för att bl. a. komma fram till
lämpligaste arbetsfördelning. Regeringen har i oktober 1975 uppdragit åt
kommittén att dels bedöma och redovisa den aktuella utvecklingen, dels
undersöka förutsättningarna för införande av en mera regelbunden inspektion
av eldningsanläggningar, dels undersöka förutsättningarna för att på
vissa områden införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av energianvändning.
Kommitténs slutförda, pågående och planerade insatser samt
inriktningen av kampanjerna framgår av bilaga 2.

CU 1975/76:23

Förslaget i motionen 1975/76:1914 (c) innebär att riksdagen skall begära
förslag till en Jölkrörelsekampanj för energibesparing. Motionärerna utgår
från meningen att centraliserade informationsinsatser alltid har begränsat
värde i förhållande till vad satsningar på uppsökande verksamhet lokalt
genom samhälleligt stöd till folkrörelser skulle kunna ge. Mot bakgrund
av ett exempel på uppsökande verksamhet från styrelsen i en bostadsrättsförening
föreslås att samhället bör ge ekonomiskt stöd till bl. a. lokala bostadsrättsföreningar,
bostadsstiftelser, villaföreningar och lokala kontaktkommittéer
inom hyresgäströrelsen.

Ett förslag att begära att energisparkommittén intensifierar sina informationsinsatser
om miljövänliga alternativ till konventionell eluppvärmning
förs fram i motionen 1975/76:1929 (c), yrkandet 1. Motionärerna anför bl. a.
att det är viktigt att skapa medvetande om de negativa följderna av att
i stor skala gå in för konventionell eluppvärmning av nybyggda hus. Mycket
anses tala för att det mest ergo-ekonomiska sättet att värma hus i tätort
är genom kraftvärmeverk eller annan fjärrvärme, t. ex. genom att utnyttja
spillvärme från industrier på orten.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning föreslå riksdagen några
särskilda uttalanden om informationens inriktning. Lämpligheten av att beakta
de i motionerna anförda synpunkterna får bedömas av energisparkommittén.
Utskottet avstyrker sålunda motionerna 1975/76:1914 (c) och
1929 (c), yrkandet 1.

I motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet B 2, föreslås att inom ramen för
här behandlat anslag skulle utgå även bidrag till kommun för åtgärder
som stimulerar energihushållning inom hela kommunen. Förslaget
utvecklas i motionen 1975/76:2118 (s. 5). Bidragen avses utnyttjas för information,
undersökningar och vägledning. Motionärerna åberopar att avsevärda
fördelar torde vinnas om samhällets informations- och utbildningsverksamhet
i högre grad bedrivs på kommunal nivå. De hänvisar även till
situationer när det är aktuellt med utbyggnad av energiproduktion i kommunal
regi. Allmänt sett förs dessa förslag fram mot bakgrund av uppfattningen
att ambitionsgraden i fråga om information och kursverksamhet
är för låg.

1 fråga om motionens huvudsakliga syfte - att främja information på
kommunal nivå - hänvisar utskottet till bedömningarna här ovan angående
energisparkommitténs arbete. Med hänsyn därtill och till att ett eventuellt
ytterligare medelsbehov också bör täckas på annat än föreslaget sätt avstyrks
motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet B 2.

I motionen 1975/76:683, yrkandet A, föreslås riksdagen hos regeringen
begära ytterligare insatser i syfte att främja hushållningen med
energi. I yrkandet anges en organisation för kontinuerlig tillsyn av värmeanläggningar
m. m., ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet
och ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. Vidare förordas i motionen
1975/76:2121 (c), yrkandet A 2, en vidgad efterkontroll.

1** Riksdagen 1975/76.19sami Nr23

CU 1975/76:23

En utredning om ett system för kontroll av byggnaders isolering föreslås
i motionen 1975/76:1960 (c). Förslaget innebär att kommunerna, alternativt
ett bolag för byggnadsisolering ägt av byggnadsindustrin, kooperationen och
staten anställer en stab tekniker med uppgift att besiktiga om möjligt alla
byggnader. Varje byggnad besiktigas vart femte år - bostadshusen dock
endast på begäran av fastighetsägaren. Iakttagna brister skall redovisas och
förslag till åtgärder skall lämnas. Ekonomiskt stöd skall lämnas för åtgärderna.
Förutom motivet att spara energi åberopas sysselsättningssynpunkter
såväl beträffande en stor grupp byggnadsinspektörer som ett stort antal hantverkare
och företag.

Syftet med förslaget om ett tioårsprogram får i sak anses tillgodosett.
Bedömningarna får emellertid löpande göras i budgetsammanhang.

Energisparkommittén har bl. a. fått uppdraget att undersöka om man kan
införa en obligatorisk besiktning av eldningsanläggningar. Ett förslag om
en återkommande inspektion som skulle ge avsevärda besparingseffekter
har nyligen lagts fram.

Utskottet är som tidigare inte berett förorda ett fastlagt system för kontroll
av det äldre bostadsbeståndet. Stödets stimulanseffekt och informationsåtgärder
verkar i samma riktning. Utrymme finns också för lokalt begränsade
initiativ enligt syftet med motionerna om kontroll och efterkontroll.

Byggnadslagstiftningen

I yrkandet 2 i motionen 1975/76:1929 (c) följs den angivna linjen upp
med förslaget att byggnadsstadgan (BS) bör ändras så att uppvärmningsformen
kan prövas som villkor för byggnadslov. Inte annat än i undantagsfall bör
man tillåta konventionell elvärme i nybyggda hus.

Riksdagen har (prop. 1975:30 bil. 2, CU 1975:28) antagit lag om ändring
i byggnadsstadgan (1959:612). Ändringarna innebär bl. a. att i en ny 44 a §
stadgas att byggnad skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning.
Ändringen trädde i kraft den 1 januari 1976. Planverket har upprättat förslag
till tillämpningsbestämmelser.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte i detta sammanhang ta ställning
till bestämmelsernas innehåll på sätt som förordats i motionen. Frågan
har också ett direkt samband med utredningen om den kommunala energiplaneringen.
Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

Anslag

I budgetpropositionen (bil. 14 s. 36-40) föreslås ramar och anslag till Vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret
1976/77. Häremot ställs förslag om vidgade ramar och ökat anslag i motionen
1975/76:2121 (c), yrkandena C 1-6. De olika förslagen framgår av följande
tabell (belopp i milj. kr.)

CU 1975/76:23

	Ram enl.	Ram enl.	Höjning
	prop.	mot.	enl. mot
Civila statliga byggnader	15	50	35
Bostäder	300	550	250
Samlingslokaler	5	10	5
Kommunala byggnader	-(50)	50	50
Prototyp- och dem. verksamhet	6	12	6
Anslag	326	(672) 722	(346) 396

Differenserna i motionen mellan ramar och anslag torde bero på att anslaget
beräknats mot bakgrund av en ram för kommun och landsting om
100 milj. kr. (mot. 1975/76:2118 s. 15) medan denna ram i yrkandet C
5 tagits upp med 50 milj. kr. Vidare får noteras att den i motionen föreslagna
ramen för bostäder avses täcka även kostnader för de bidrag till kommuner
som utskottet ovan behandlat. Slutligen får erinras om att beräkningen av
sistnämnda ram i motionen utgår bl. a. från höjda maximibelopp för stödet enligt
förslag som utskottet också ovan behandlat.

Det förhållandet att propositionen inte tar upp någon ram för kommunala
byggnader beror på att tidigare anvisade medel ansetts täcka behovet också
under nästa budgetår.

När det gäller ramama för kommuner och landsting samt statliga byggnader
har utskottet inte fått anledning till annat antagande än att förslagen
i propositionen tillgodoser behoven. Ramen för allmänna samlingslokaler,
som härefter bör gälla för samlingslokalerutan angiven begränsning, får i
avvaktan på ytterligare erfarenheter av den vidgning av stödet som utskottet
ovan förordat anses tillräcklig. 1 fråga om ramen för bostäder har i motionen
inte angetts någon beräkning av hur stor del av yrkat belopp som faller
på höjda stödgränser och stödet till kommunerna för information m. m.,
förslag som utskottet ovan avstyrkt. Förslaget i propositionen överensstämmer
med bostadsstyrelsens bedömning. Några bärande skäl att, även om
anslagsbehovet kan vara svårbedömbart, gå ifrån detta har inte anförts. Ramen
för prototyp- och demonstrationsverksamhet kan godtas.

Utskottet har mot bakgrund av vad ovan anförts inte heller funnit anledning
tillstyrka förslaget i motionen 1975/76:2038 (m) om ett uttalande
beträffande tilläggsanslag. Denna fråga kommer även utan ett riksdagens
beslut upp till bedömning i samband med överväganden om anslag på tillläggsbudget.

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd för installation av värmepump att riksdagen
avslår motionen 1975/76:1961,

2. beträffande högsta belopp för bidrag och vissa lån att riksdagen
avslår motionen 1975/76:2121, yrkandet B 1,

CU 1975/76:23

3. beträffande ökat låneunderlag för bostadslån att riksdagen avslår
motionen 1975/76:2121, yrkandet A 1,

4. beträffande energisparstöd till vissa ej allmänna samlingslokaler
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:673 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande information m. m. att riksdagen

a. avslår motionen 1975/76:1914 angående förslag till en folkrörelsekampanj,

b. avslår motionen 1975/76:1929, yrkandet 1, angående infor•
■ mation om alternativ till konventionell eluppvärmning,

6. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. att
riksdagen avslår motionen 1975/76:2121, yrkandet B 2,

7. beträffande ett tioårsprogram för t i 1 läggs isoleri ng m. m. att riksdagen
avslår motionen 1975/76:683, yrkandet A 3,

8. beträffande kontroll och tillsyn m. m. att riksdagen avslår motionerna
1975/76:683, yrkandena A 1 och A 2, 2121, yrkandet
A 2, och 1960.

9. beträffande ändring i byggnadsstadgan (1959:612) att riksdagen
avslår motionen 1975/76:1929, yrkandet 2,

10. beträffande ramar och anslag att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975/76:2121,
yrkandena C 1-6,

a. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i civila statliga
byggnader får beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr.
unddr budgetåret 1976/77,

b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet får beviljas intill ett belopp av
300 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

c. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i samlingslokaler
får beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

d. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet
får beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

e. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1976/77 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
anvisar ett reservationsanslag av 326 000 000 kr.

11. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna att riksdagen
avslår motionen 1975/76:2038.

Stockholm den 8 april 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

CU 1975/76:23

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Lindkvist
(s), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), Adolfsson (m),
Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s),
fru Ingvar-Svensson (c), herrar Danell (m), Håkansson i Trelleborg (s) och
Andersson i Gamleby (s).

Reservationer

1. beträffande högsta belopp för vissa bidrag och lån av fru Olsson i Hölö
(c), herrar Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru IngvarSvensson
(c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”redan tillgodosett” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna innebär att särskilda bidrag utgår med 35 % av godkänd
kostnad, dock högst med 2 000 kr. för varje lägenhet. Detta bidrag kan i
princip kombineras med såväl särskilt lån om högst 4 000 kr. per lägenhet
som bostadslån. De särskilda lånen amorteras under 10 år och kan också
lämnas utan säkerhet. Avsikten har varit att bostadslåneformen skall täcka
kreditbehovet när kostnaderna överstiger 6 000 kr. per lägenhét eller när
åtgärderna ingår som en del i ett större ombyggnadsföretag.

Bidragssystemet infördes efter överväganden som redovisades i prop.
1974:69 (s. 7-9). Bostadsministern anförde bl. a. att de energisparande åtgärdernas
lönsamhet måste bedömas i längre och mer allmänt perspektiv. Avsikten
med bidragen var att de skulle täcka även kostnader som inte på kortare sikt
kunde betalas och förräntas genom lägre bränslekostnader.

Mot bakgrund främst av de energisparande åtgärdernas effekt i det längre
perspektivet är det enligt utskottets mening av stor betydelse att inte åtgärderna
hålls tillbaka genom alltför kortsiktiga kostnadskalkyler. Den närmaste
möjligheten att uppnå åsyftad effekt i denna del ligger i att höja bidragstaket i
enlighet med motionsförslaget till 3 000 kr. per lägenhet. En sådan åtgärd är
motiverad också med hänsyn till stödets allmänna stimulanseffekt samt till
kostnadsutvecklingen. Även om möjlighet finns att välja bostadslåneformen
bör dock valfrihet föreligga så att upp till kostnader om 9 000 kr. den särskilda
och enklare låneformen kart användas. Lån bör därför kunna utgå med högst
6 000 kr.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande högsta belopp för bidrag och vissa lån att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:2121, yrkandet B 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

CU 1975/76:23

2. beträffande ökat löneunderlag m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt
(c), Strömberg i Botkyrka (fp), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm
(c), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”allmänna riktlinjer” bort ha följande lydelse:

Motionsyrkandet innehåller en hänvisning till bestämmelserom låneunderlag
men också en hänvisning till motiven i motionen 1975/76:2118 (c),
vilka allmänt tar upp svårigheterna att få lån för energibesparande åtgärder
vid byggande. Motionen anknyter därmed också till den ovan behandlade
motionen 1975/76:1961 (c) om möjligheterna till stöd för installation av
värmepumpar.

Läget torde få uppfattas så att gällande anvisningar i och för sig inte hindrar
att olika åtgärder läggs till grund för bidrag eller lån. Vid bedömningen av konkreta
låneansökningar blir resultatet trots detta negativt. Man hänvisar ofta till
att ett visst system innehåller en oprövad teknik, något som kan i sak innebära
endast osäkerhet hos beslutsfattarna. Om åtgärden sålunda inte får prövas i
praktisk hantering blir ju tekniken för alltid oprövad i den mening som lånemyndigheterna
använder. Enligt vad utskottet erfarit grundar sig
länsbostadsnämndernas beslut i vissa fall på generella förhandsbesked från bostadssty
reisen - besked som inte har anvisningens form men väl samma effekt.
Skillnaden är att dessa typer av generella ställningstaganden såvitt känt i regel
inte förankras i bostadsstyrelsens styrelse. På motsvarande sätt har lämnats
t. ex. även det generella beskedet att bostadsstyrelsen ”inom kansliet” beslutat
att inte lämna bidrag eller lån till värmepump inom ramen för energisparkungörelsen
- ett besked som sålunda får jämföras med uppgifterna
att lån beviljats för samma typ av åtgärd.

Den slutsats utskottet vill dra av det anförda är att regeringen bör utnyttja
sina befogenheter att utfärda tillämpningsföreskrifter så att bedömningarna
kommer att ske i en mer generös anda, detta även i fråga om bidragsgivning
i löpande ärenden och i fråga om en fortlöpande anpassning av låneunderlagsbeloppen.
Möjligheterna att utveckla de energibesparande åtgärderna
över nya fält kan allvarligt hämmas om sökanden alltid åläggs en för honom
övermäktig bevisskyldighet i fråga om åtgärdens rent ekonomiska besparingseffekt
med nuvarande energikostnader. Det bör noteras att bidragets
syfte bl. a. just är att täcka kostnader som inte på kort sikt kan förräntas.

Till detta knyter direkt an gränsdragningen mellan ett generöst bedömt stöd
i vanliga låne- och bidragsärenden, å ena, samt experimentverksamhet, å
andra sidan. Enligt utskottets mening bör regeringen också utnyttja sina befogenheter
till att vidga bostadsmyndigheternas möjligheter att genom bidrag
och lån punktvis stödja projekt där nya lösningar kan prövas. Man bör här sträva
efter samordnade bedömningar så att forskningsmedel, bidrag inom energisparstödets
ram och bostadslån kan komma till användning. Enligt utskottets
mening bör här vidare övervägas dels att öppna möjlighet till kraftigt ökade

CU 1975/76:23

bidrag enligt energisparkungörelsen i särskilda fall och sålunda utöver de generella
maximibeloppen, dels att eventuellt för särskilda fall införa ett system
med räntefriaoch stående lån som kan uppsägas till förräntning och amortering
i den mån åtgärderna visar sig ge avsedd effekt beträffande framtida driftkostnader.

Regeringen bör i nästa budgetproposition för riksdagen redovisa de åtgärder
som vidtagits i här berörda hänseenden tillika med en redogörelse förde ytterligare
överväganden som då kan pågå. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ökat låneunderlag för bostadslån, m. m., att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:2121, yrkandet A 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. av fru Olsson i
Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru IngvarSvensson
(c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”1 fråga” och slutar
”yrkandet B 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas mening att medel bör ställas till
kommunernas förfogande för avsedda åtgärder. De kommunala åtgärderna i
samband med samhällsutbyggnaden binder i stor utsträckning energianvändningen.
Kommunerna har också goda förutsättningar att med riktad information
och vägledning nå bästa möjliga resultat. Förslaget tillstyrks sålunda.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. att riksdagen
bifaller motionen 1975/76:2121, yrkandet B 2,

4. beträffande ett tioårsprogram för rilläggsisolering m. m. av herr Strömberg
(fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Syftet med” och
slutar ”i budgetsammanhang” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen 1975/76:683 (fp), yrkandet A 3, syftar bl. a. till att
påkalla en samlad och mer långsiktig bedömning av insatsernas omfattning
och inriktning. En sådan bedömning bör också enligt utskottets mening
göras. Den bör i enlighet med motionen utgå från ett av riksdagen fastlagt
mål att alla hus byggda före år 1960 år 1985 skall ha förts upp till en godtagbar
energistandard - ett begrepp som får läggas fast i anslutning till bedömningarna
av Svensk byggnorm. Ett sålunda fastställt program kommer att
ge åtgärdsinriktningen erforderlig stadga och innebära ett uttryck för ambitionsnivån,
utifrån vilket delbedömningar av åtgärdstyper och anslag därefter
får göras.

CU 1975/76:23

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:683, yrkandet A 3, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande kontroll och tillsyn m. nt. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt
(c), Olof Johansson i Stockholm (c), Strömberg i Botkyrka (fp) och
fru Ingvar-Svensson (c) som anser att

dels den del i utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Energisparkommittén
har” och slutar ”och efterkontrol!” bort ha följande lydelse:

När det gäller att fullfölja målsättningarna för energisparandet inom bostadssektorn
ärdet enligt utskottets mening av avgörande betydelse att såsnart
som möjligt praktiskt kartlägga åtgärdsbehoven och att kontrollera att vidtagna
åtgärder haft avsedd verkan. Vad i motionerna 1975/76:683 (fp)och 2121 (c)
föreslås i dessa delar bör läggas till grund för konkreta förslag som möjliggör
detta. Expertis och teknisk utrustning, bl. a. värmekameror, bör kunna ställas
till förfogande för den kommunala organisationen. Närmare bedömningar i
denna del bör anknytas till prövningen av föreliggande förslag beträffande
Svensk byggnorm. Dessa frågor bör också samordnas med informationsfrågor
på kommunal nivå. Överväganden i denna riktning tillgodoser också i väsentlig
mån syftet bakom motionen 1975/76:1960 (c).

En effektiv tillsyn av värmeanläggningar har genom energisparkommitténs
förslag visats leda till kraftiga besparingar. Utskottet har förutsatt att
dessa förslag liksom vad i motionerna 1975/76:683 (fp) och 2121 (c) anförts
i hithörande frågor så snart som möjligt läggs till grund för åtgärder.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kontroll och tillsyn m. m. att riksdagen med bifall
till motionerna 1975/76:683, yrkandena A 1 och A 2, och 2121,
yrkandet A 2, samt med anledning av motionen 1975/76:1960,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande ramar och anslag m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt
(c), Olof Johansson i Stockholm (c) och fru Ingvar-Svensson (c) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "När det” och
slutar ”kan godtas” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan prövat vissa förslag om höjda maximibelopp, om en mer
generös tillämpning av bidrag till kommun i vissa fall. Ett bifall till dessa förslag
skulle i sig medföra vissa ytterligare medelsanspråk. Enligt utskottets mening
äremellertid ramar och anslag i dessa sammanhang i första hand inte detaljberäkningar
utan närmast uttryck för en ambitionsnivå. Förslagen i motionen
1975/76:2121 (c), yrkandena C 1-6, uttrycker enligt utskottets meningen

CU 1975/76:23

god och godtagbar bedömning av de resurser som bör avsättas för dessa ändamål
med hänsyn till deras vikt. 1 den mån fördelningen mellan olika ramar visar
sig behöva ändras bör regeringen ha att fatta beslut därom. Det väsentliga
är att medel ställs till förfogande vid en sådan tid och i en sådan utsträckning
att åtgärder kan initieras och planeras på bästa möjliga sätt. Utskottet tillstyrker
sålunda motionen 1975/76:2121 (c), yrkandena C 1-6.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande ramar och anslag att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och motionen 1975/76:2121, yrkandena C
1-6,

a. medgeratt bidrag förenergibesparande åtgärder i civila statliga
byggnader får beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under
budgetåret 1976/77,

b. medger att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet får beviljas intill ett belopp av 550 000 000 kr.
under budgetåret 1976/77,

c. medger att bidrag för energibesparande åtgärder i samlingslokaler
får beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under
budgetåret 1976/77,

d. medger att bidrag förenergibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader får beviljas intill ett belopp
av 50 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

e. medger att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet
får beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

f. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret
1976/77 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
anvisar ett reservationsanslag av 672 000 000 kr.

7. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna av herrar Adolfsson (m)
och Danell (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”på tilläggsbudget” bort ha följande lydelse:

Även om utskottet sålunda funnit sig kunna godta anslagsförslagen i
propositionen bör emellertid, enligt förslaget i motionen 1975/76:2038 (m),
därtill knytas ett särskilt uttalande om förnyad prövning av dessa frågor.
Det förhållandet att utskottet å ena sidan godtar den allmänna betoningen
i motionen 1975/76:2121 (c) av de avsedda åtgärdernas vikt men å andra
sidan inte anser sig ha underlag för att nu tillstyrka ett ökat anslag bör
fä ett uttryck genom att till anslagsbeslutet knyts ett bifall till motionen
1975/76:2038 (m). Hushållens efterfrågan får visa behovet av ytterligare anslag.

CU 1975/76:23

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:2038 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. beträffande information m. m. av herrar Åkerfeldt (c) och Olof Johansson
i Stockholm (c) som anför:

När det gäller att ge de energisparande åtgärderna genomslagskraft har
staten flera framkomstvägar, bl. a. forskning, tvingande regler, ekonomiska
stimulansbidrag, lån och kontrollåtgärder samt rådgivning och information.
Bland åtgärderna på bostadssektorn, vilka riktar sig till många människor;
är informationsinsatser i ett tidigt skede av stor vikt. Tillsättandet av den
speciella energisparkommittén med bred förankring är också ett utslag av
detta. När det gäller informationsinsatserna är det enligt vår mening av
särskild vikt att en så bred kontaktyta som möjligt skapas i opinionsbildningen.
Ett sätt att uppnå detta är att i arbetet söka i så stor utsträckning
som möjligt engagera befintliga organisationer och folkrörelser som har intresse
av dessa frågor. Det är ju ofta dessa som har direkt kontakt med
de människor som i praktisk hantering skall initiera konkreta åtgärder. Erfarenheterna
visar också hur värdefulla insatser som kan göras genom en
sålunda spridd information och aktivering. De synpunkter som förts fram
i motionen 1975/76:1914 (c) är därför värda beaktande i energisparkommitténs
arbete.

2. beträffande individuell mätning av varmvatten m. m. av herrar Bergman i
Göteborg (s), Lindkvist (s), Jadestig (s), Häll (s), Claeson (vpk), fru Landberg (s),
herrar Håkansson i Trelleborg (s)och Andersson i Gamleby (s) som anför:

Som förutsättning för bostadslån gäller enligt 9 a ij 2 bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946, paragrafen ändrad 1975:489) att "huset förses med
anordningar som gör det möjligt att mäta och debitera leveranser av varmvatten,
el och gas särskilt för varje lägenhet, om ej beträffande lån för
ombyggnad särskilda skäl däremot föreligga”. Bestämmelserna trädde ursprungligen
i kraft den 1 juli 1975 sedan riksdagen(CU 1975:28) efter lottning
bifallit en reservation (c, m, fp) i ämnet. Sedan riksdagen åter tagit upp
frågan (CU 1975/76:3) har regeringen (1975:959) föreskrivit bl. a. att de citerade
bestämmelserna inte skall tillämpas i ärende, vari beslut om lån meddelas
före den 1 juli 1976.1 sammanhanget öppnades även en viss ytterligare
undantagsmöjlighet.

Genom lag (1975:817) om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) har (prop.
1975:30 bilaga 2, CU 1975:28 s. 21-22) i en ny 44 a S stadgats att byggnad
skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning. Denna bestämmelse
trädde i kraft den 1 januari 1976. Förslag till därtill anknytande bestämmelser

CU 1975/76:23

i Svensk byggnorm har presenterats. De har avsetts bli tillgängliga för tilllämpning
1976-07-01 och fastställts att gälla fr. o. m. 1977-01-01. Förslaget
innebär bl. a. krav på mätanordningar för volymmätning av varmvatten.

Företrädare för statens planverk har inför utskottet redogjort för de föreslagna
bestämmelserna i Svensk byggnorm. En tillämpning av dessa bestämmelser
har angetts innebära en besparingseffekt om ca 50 % jämfört
med energiåtgången i hus, byggda enligt nu gällande bestämmelser. 1 sammanhanget
har noterats att BS och därmed tillämpningsbestämmelserna
i sig inte leder till krav på åtgärder i befintliga hus annat än i samband
med en ombyggnad.

Från planverkets sida har i detta sammanhang framhållits att det framlagda
förslaget i vad det avser anordningar för individuell volymmätning av varmvatten
tillkommit mot bakgrund av riksdagens ovan nämnda beslut att
sådana anordningar skall utgöra en förutsättning för bostadslån. Besparingseffekterna
är svåra att uppskatta men har för en genomsnittlig lägenhet
i flerfamiljshus antagits motsvara ca 4 % av det nuvarande totala energibehovet.
Med nuvarande energipriser skulle detta motsvara ca 100-160
kr. per lägenhet och år. Det har noterats att frågan om den bestående inverkan
av denna typ av åtgärder inte utretts. Vidare har angetts att tillgängliga
mätare ofta har dålig kvalitet och kräver regelbunden tillsyn. Det förhållandet
att därför krav inte kan ställas på värmemängdsmätare i vanliga hyreshus
medför i sin tur att en möjlig volymmätning kommer att kunna ge felaktiga
resultat inte endast på grund av brister i volymregistreringen utan också
därför att den mätta vattenmängden vid skilda tillfällen har olika temperatur.
Detta har vid tillämpning på vissa håll föranlett en taxesättning som lägger
en relativt stor del på en grundtaxa och en relativt liten del på förbrukningstaxan,
vilket minskar det ekonomiska sparincitamentet. Slutligen har
också betonats att föreskrifterna inte når längre än till att mätanordningar
installeras och sålunda inte tvingar fram en individuell debitering eller en
viss taxatyp. Dessa frågor knyter också delvis an till hyresrättsutredningens
arbete.

Från planverkets sida har vidare anförts att de föreslagna reglerna också
bör sättas i relation till den totala spareffekt som kan uppnås. Med nuvarande
nyproduktion och ombyggnad skulle efter en tioårsperiod dessa åtgärder
ha medfört en besparingseffekt i storleksordningen 3 %, av den totala energiförbrukningen
för bostäder. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
de svårigheter som föreligger har det ifrågasatts om bestämmelser av ifrågavarande
innehåll bör föras in i Svensk byggnorm.

Enligt även vår mening kan lämpligheten av att nu generellt kräva anordningar
för individuell energimätning sättas i fråga - detta vare sig kravet
ställs i Svensk byggnorm eller som en förutsättning för bostadslån. Ett ytterligare
utredningsarbete skulle inte heller vid ett senare genomförande av
åtgärderna på något märkbart sätt påverka den totala energiåtgången på bostadssektorn
men förhindra förhastade beslut.

CU 1975/76: 23

Inom utskottet har här anförda synpunkter samlat en majoritet (s, vpk).
Med hänsyn till principerna för initiativrättens utövande har vi emellertid
inte ansett det lämpligt att nu föra fram frågan till ett riksdagens förnyade
ställningstagande. Vi har emellertid förutsatta» regeringen fortfarande ägnar
uppmärksamhet inte endast åt normerna utan också åt låneförutsättningarna
i denna del.

3. beträffande ökat löneunderlag m. m. av herr Claeson (vpk) som anför:

I motionen 1975/76:2121 (c), yrkandet A 1, har riksdagen föreslagits ge
regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande ökat låneunderlag
för energisparande investeringar i bostäder och lokaler. Utskottet har vid
behandlingen av detta yrkande inte funnit anledning till någon föreslagen
åtgärd beträffande låneunderlagsberäkningen som sådan. I reservationen 2
har emellertid reservanterna ansett sig kunna, med tillstyrkan av motionen
i denna del, förena också mer allmänna uttalanden om tillämpningen av
energisparstödet på bostadssektorn. Jag kan för egen del i väsentliga delar
ansluta mig till vad som anförts i denna reservation som sålunda täcker
ett vidare fält än utskottets till låneunderlagsfrågorna begränsade yttrande.

Tabell I. Beslut om lån och bidrag enligt energisparkungörelsen samt om lån enligt bostadslånekungörelsen 7 a i och bostadsjinansieringsförordningen 9 §
Tabell 1 a. Antal projekt med lån och leiler bidrag samt antal lägenheter

Antal projekt med lån och/eller bidrag		Antal lägenheter
juli-dec.	jan.-juni	juli-dec.	juli-dec. jan.-juni	juli-dec.
74	75	75	74 75	75

Totalt	19913	31020	38 205	59 310	78 472	104 069
Därav småhus	18 299	28 784	35 021	20 507	32 245	39 157
flerfamiljshus	1 614	2 236	3 184	38 803	46 227	64 912

Tabell 1 b. Storleken	av bidragen och länen (1 000 kr.)
	Bidrag			Lån enligt energisparkungörelsen	Lån enl. bostadslånekungörelsen eller bostadsfinansieringsförordningen .
juli-dec. 74	jan.-juni 75	juli-dec. 75	juli-dec. 74	jan.-juni 75	juli-dec. 75	juli-dec. 74	jan.-juni 75	juli-dec. 75
Totalt	47 404	69 294	91030	65 542	91 lil	117655	5 539	9 443	13 157
Därav småhus	30 177	46 959	58 313	42 518	63 091	79 329	3715	6519	9 620
flerfamiljshus	17 227	22 335	32 717	23 024	28 020	38 326	1 824	2 924	3 537

CU 1975/76:23 20

Tabell 2. Beslut om Jörbättringslån enligt Jörbättringslänekimgörelsen 2 a

	juli-dec.	jan.-juni	juli-dec.
	74	75	75
Antal projekt	911	1 502	1 618
Antal lägenheter	937	1 555	1 679
Räntefritt stående lån, 1 000 kr.	4 443	7 177	7 990

Tabell 3. Inneliggande ansökningar (exkl. Jörbättringslån)
	Antal ansökningar vid ut-		Antal lägenheter i inneliggande
	gången av		ansökningar vid utgången	av
	dec. 74 juni 75	dec. 75	dec. 74 juni 75	dec. 75
Totalt	15 317 33 257	15409	41 595 88 053	82 925
Därav småhus	14 251 30 872	13 322	16 010 34 301	15 440
flerfamiljshus	1 066 2 385	2 087	25 585 53 752	67 485
Tabell 4. Godkänd kostnad och beviljade belopp totalt och i genomsnitt per
lägenhet

juli-dec. 74	juli—sept. 75
Milj. kr. Kronor per lägenhet	Milj. kr. Kronor per lägenhet

totalt totalt småhus fler- totalt totalt småhus fler familjs-

familjs hus

hus

Godkänd kostnad 148,2 2 530 4 720 1 360 126,0 2 800 4 910 1 500

Beviljade bidrag 47,7 800 1 490 440 39,5 880 1 500 500

Beviljade lån 65,1 1 110 2 080 600 51,0 1 550 2 070 580

CU 1975/76:23 21

Tabell 5.. Genomsnittliga belopp Jör olika typer av enetgibesparande åtgärder

	juli-dec. 74			juli-sept. 75
Åtgärd	Kronor per lägenhet		Kronor per lägenhet
	Godkänd	Beviljade belopp	Godkänd	Beviljade belopp
	kostnad	Bidrag	lån	kostnad	Bidrag	Lån
Småhus
Endast värme-
anläggning	3 962	1 392	2 041	40)0	1 380	2 050
Endast värme-
isolering	6 316	1 656	1 895	6 540	1 700	1 900
Endast fjärr-
värme	5 739	1 732	2 541	8 100	1 930	3 190
Flera åtgärder	4 720	1 490	2 080	5 810	1 630	2 300
Fler/åmiijshiis
Endast värme-
anläggning	696	242	301	840	290	380
Endast värme-
isolering	1 802	553	815	1 700	560	530
Endast fjärr-
värme	1 205	399	552	1 670	540	770
Flera åtgärder	1 363	443	597	3 470	1 120	720

Källa Jör samtliga tabeller: Bostadsstyrelsen

CU 1975/76:23

Bilaga 2

Energisparkommittén: slutförda, pågående och planerade projekt

1. Avslutade projekt

Sparkampanj budgetåret 74/75 (generell inriktning):

(se även bil. förteckning)

- annonsering i dagspress och fackpress, TV-trailers, affischer, sparmärken

etc.

- folder med spartips (till alla hushåll)

- Råd och Röns energisparnummer(till skolorna och till ordinarie prenumeranter) -

utställningar hos hemkonsulenterna (i samtliga län)

- folder med sparinformation för industrin (till 40 000 industriföretag)

- lista över kontrollpunkter för energisparande (till samtliga byggarbetsplatsert -

kompendium om energisparande (i samarbete med Kommunförbundet)

Initiativ i form av skrivelser m. m. till myndigheter, organisationer m. fl.

budgetåret 74/75

- skr. till studieförbunden med förhoppning om att energisparandet skall tas
upp i studiecirklar

- skr. till kommunförbundet, landstingsförbundet, byggnadsstyrelsen och
fortifikationsförvaltningen om samordnade energisparinsatser, inkl. vissa
konkreta råd bl. a. om högsta temperatur i kontorslokaler, garage m. m.
och om ventilation

- samarbete med LO, TCO, SAF och SI för skr. till företagen med rekommendation
att starta energispargrupper

- samarbete med Sveriges köpmannaförbund för skr. till riksbranschorganisationer
m. fl. om detaljhandelns medverkan till frivilligt energisparande -

samarbete med hyresmarknadens parter för skr. med energisparråd till
de boende

Utredningsverksamhet hösten 1975

- bedömning och redovisning av dels den aktuella energikonsumtionsutvecklingen,
dels utvecklingen för år 1976 (rapport 1 dec. 1975)

2. Pågående aktiviteter

Sparkampanj m. m. vintern 75/76

(se även bil. förteckning)

- affischering m. m. (generell inriktning)

- broschyr för beräkning av energiåtgången i enfamiljshus och sparråd i sammanhanget
(till alla enfamiljshus och jordbruk)

- projekt EPD-Ekonomisk Pann Drift; information och instruktion betr.
intrimning och skötsel av oljepannor (sparkommittén stöder ekonomiskt;

CU 1975/76:23

- byggforskningsrådet genomfor projektet. Ett 40-tal orter i landet omfattas)

- annonsering i fackpress

- handbok för fastfghetsskötare m. fl. i andra än enfamiljshus, t. ex. fastighetsföretag,
bostadsrättsföreningar osv. samt energisparfolder och affischer
att sätta upp i fastigheterna

- studiematerial (till alla skolstadier, från förskola till gymnasium; material
framtaget i samarbete kommittén-konsumentverket-skolöverstyrelsen)

- sparinformation (spardagar, sparhandbok) till näringslivet via SIND och
företagareföreningarna

- sparinformation till arbetsplatser via fackföreningarna

Uppföljning av sparkampanjcr m. m.

- ett par mätningar av kampanjernas effekt görs/kommer att göras av
SCB

Utredningsverksamhet

- i enlighet med uppdrag från I:dep. undersöks dels tänkbara restriktioner
eller förbud som skulle kunna sättas in med stöd av en energisparlag
om energikonsumtionens utveckling inte håller sig inom de av statsmakterna
angivna 2 % per år, dels lämpligheten av att införa regelbunden
inspektion av eldningsanläggningar

- studier i samarbete med lokaltrafikförbundet av möjligheterna att åstadkomma
ökad samåkning med privatbilar och/eller större övergång till
kollektivtrafik

Övrigt

- samråd med konsumentverket i verkets utredning betr. hushållens energianvändning -

samråd med planverket i div. byggnadsfrågor

Energisparkommitténs arbete

Verksamheten 75-76
Under det gångna budgetåret har BSK:s arbete inriktats dels på utåtriktade

kampanjer, dels på utredningsarbete.

När det gäller kampanjen har den i stora drag vänt sig till följande målgrupper.

Målgrupp

Allmänheten

Villaägarna

Fastighetsförvaltare uppgångar.

Case till fastighetsritningar.

Tidsperiod Metod

Vintern 75/76 Dagspressannonsering. Affischer på

stortavlor, tunnelbana, bussar och tåg.
TV-trailers.

Hösten -75 Broschyr i brevlådan. TV-trailers, An nons

i fackpress

Våren -76 Broschyr som sänds via huvudorgani sationerna.

Affisch att sätta upp i trapp -

CU 1975/76:23

Målgrupp Tidsperiod Metod

Kommunal- och Våren -76
landstingsman

Köpmän Våren -76

Opinionsbildare Våren -76

(politiker, fackförenings-
och idrottskonsulenter
m. fl.).

Bilfolket Våren -76

(samtliga privatbilister) -

Speciellt brev till fastighetsanställdas
förbunds medlemmar som är fastighetsskötare
och maskinister.

Broschyr som innehåller case och tips
på sparande av energi i kommuner och
landsting. Distribueras i samråd med respektive
parti. Ev. medverkan på centrala
och regionala konferenser diskuteras.

Tidningen Köpmannen gör ett specialnummer
kring energisparande i butiken.
Vi bifogar en affisch som skall sättas
upp i butikerna.

Paket med talarstolpar, diabilder och
broschyrer. Sänds ut via organisationerna.

Broschyr med information om hur man
kör energisnålt m. m.

CU 1975/76:23

Motionsyrkandenas behandling

Motion (nr) Yrkande Utskottets Utskottets Reservation Särskilt

yttrande hemställan (nr) yttrande

s. (punkt) (nr)

673 (fp)		4-5	4
683 (fp)	A 1	7-8	8	5
	A 2	7-8	8	5
	A 3	7-8	7	4
1914 (c)		7	5a
1929 (c)	1	7	5b
	2	8	9
1960 (c)		8	8	5
1961 (c)		3	1
2038 (m)		9	11	7
2121 (c)	A 1	4	3	2
	A 2	7-8	8	5
	B 1	4	2	1
	B 2	7	6	3
	C 1	8-9	10	6
	C 2	8-9	10	6
	C 3	8-9	10	6
	C 4	8-9	10	6
	C 5	8-9	10	6
	C 6	8-9	10	6