Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag inom kommundepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1975/76:CU15 Civilutskottet)

CU 1975/76:15

Civilutskottets betänkande
1975/76:15

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag
inom kommundepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Kommundepartementet m. m.

1. Kommundepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1975/76:100 bilaga 16 (kommundepartementet) under punkterna
A 1-A 4 (s. 7-9) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln för
budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Kommundepartementet ett förslagsanslag av 4 970000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,

3. till Bidrag till studiecirklar i samhällsorientering för invandrare
ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Räddningstjänst m. m.

2. Statens brandnämnd. Regeringen har under punkten C 1 (s. 74-75) föreslagit
riksdagen att på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Statens
brandnämnd för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
8 341 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1975/76:1926 av
herr Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att ställa
ytterligare 62 306 kr. till statens brandnämnds förfogande för inrättande
av en tjänst för kontorsbiträde/kontorist i reglerad befordringsgång.

Utskottet

I motionen 1975/76:1926 (c) hemställs om medel för inrättande av en
tjänst för kontorsbiträde/kontorist vid brandnämnden.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 74-75) har kommunministern beräknat
medel så att personalförstärkning kan ske med en handläggare och en materialförvaltare
vid brandnämnden. Vidare har medel beräknats för engångsanskafTning
av materiel samt för timlärare.

Utskottet är inte berett förorda personalförstärkningar utöver dem som
förts fram i propositionen varför motionen 1975/76:1926 (c) avstyrks.
Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76:1926 på driftbudgeten under fjortonde

1 Riksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 15

CU 1975/76:15

huvudtiteln till Stålens brandnämnd för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 8 341 000 kr.

3. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. Regeringen har under
punkten C 2 (s. 76-77) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under fjortonde
huvudtiteln till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 5 651 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1975/76:674 av
herr Torwald m. fl. (c, m,fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att anhålla
att regeringen snarast inrättar ett organ med parlamentariskt inslag för bedömning
samt fastställande av krav på de hjälpmedel för oljebekämpning
som skall utnyttjas av kustbevakningen och kommunerna samt i övrigt
vidtaga de åtgärder som förordats i motionen.

Gällande ordning m. m.

Tullverket svarar för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och
Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja
eller annat som är skadligt. Verkets ansvar framgår av instruktionen
(1973:884, ändrad 1974:409). Inom tullverket handhas bekämpningsuppgiften
av kustbevakningen.

Centralt utövas ledningen av kustbevakningen från generaltullstyrelsen
medan den regionala organisationen omfattar fyra regioner med tillsammans
15 kustbevakningsområden och inom dessa sammanlagt cirka 50 kustposteringar.
Kustbevakningens personalstyrka uppgår - stabspersonalen inräknad
- till cirka 500 personer.

Kustbevakningen bekämpar så långt möjligt löskommen olja med mekaniska
hjälpmedel. Härför har hittills fem system med olika egenskaper
utvecklats inom kustbevakningen. För de flesta systemen gäller enligt generaltullstyrelsen
att de kräver tillgång till särskilt byggda eller iordningställda
fartyg, oljeskyddsfartyg. För mekanisk upptagning krävs dessutom
i regel länsor för att fånga in olja, upptagningsanordningar samt behållare
för förvaring av oljan. Om det av olika skäl inte är möjligt att avlägsna
oljan från vattnet med mekaniska upptagningsanordningar kan man välja
mellan absorbering, dispergering eller bränning av oljan.

Enligt brandlagen (1974:80) svarar kommunerna för räddningstjänsten i
kommunen. Detta innebär bl. a. att kommunerna skall handha verksamhet
som syftar till att bl. a. avvärja eller begränsa skador vid oljeutflöden. Kommunerna
svarar även för sådan verksamhet i hamn. Mot bakgrund av detta
ansvar har kommunförbundet bl. a. utformat planläggningsanvisningar för
räddningstjänsten. Inom vissa av kommunförbundets länsavdelningar har
riktlinjer dragits upp för anskaffningsplaner beträffande räddningstjänstmateriel.
För att bl. a. täcka behovet av oljebekämpningsmateriel rekommenderas
kommunerna göra vissa gemensamma inköp.

CU 1975/76: 15

Riksdagens revisorer undersökte år 1973 oljebekämpningen till sjöss. Resultatet
av undersökningen redovisades i en granskningspromemoria6/1973.
Promemorian tillställdes för yttrande ett antal myndigheter och organisationer.
I skrivelse till Kungl. Maj:t 1974-01-31 redovisades revisorernas synpunkter
på granskningspromemorian och remissyttrandena över den. I skrivelsen
anfördes bl. a. följande.

Sedan tullverket i början av år 1970 instruktionsmässigt ålagts att handha
oljebekämpningen till sjöss och i kustvattnen, har verket såsom redan
nämnts successivt byggt upp en beredskapsorganisation för att ta hand om
olja som av olika anledningar kommit lös i sådana vatten. Den företagna
granskningen har gett ett allmänt intryck av att verket lagt ned ett målmedvetet
arbete på att snabbt och till rimliga kostnader lösa denna uppgift.
Med hänsyn till den osäkerhet som alltjämt råder beträffande effektiviteten
och verkningarna av olika metoder och bekämpningsmedel torde det vara
riktigt att söka olika vägar för att lösa uppgifterna och att pröva olika typer
av fabrikat och materiel. Granskningen i denna del har gett anledning till
förslag endast beträffande ett detaljspörsmål, som gäller verkets kontroll
av bekämpningsmateriel.

Tullverket företar regelmässigt praktiska prov av oljebekämpningsmateriel
som är avsedd att inköpas i större mängder. Någon skyldighet för verket
att fungera som officiell provningsmyndighet föreligger givetvis inte. Med
hänsyn till att bekämpningsmaterielen och tekniken för dess handhavande
ännu inte är fullt utvecklad är det emellertid samtidigt ett betydande allmänt
intresse, att befintliga konstruktioner och fabrikat förbättras och att nya
sådana utarbetas och kommer i marknaden. Det är naturligt att tullverkets
personal i möjligaste mån medverkar härtill. Det kan i sammanhanget nämnas
att utvecklingen på området stöds med bidrag eller lån av statsmedel
genom styrelsen för teknisk utveckling. Det synes därför lämpligt att åtminstone
de svenska konstruktörer och tillverkare, vilkas materiel provas
av tullen, tillställs ett skriftligt utlåtande över provningsresultatet, innehållande
sådan information som är av värde för det framtida utvecklingsarbetet,
företrädesvis påpekanden om i vilka avseenden den provade materielen
brustit i sin funktion. Någon erinran mot dessa synpunkter har inte
framställts från tullverkets sida.

1 beslut 1975-07-24 har regeringen överlämnat revisorernas framställning
till bl. a. generaltullstyrelsen. Därvid har uppdragits åt styrelsen att vidta
de åtgärder som revisorernas förslag kan föranleda.

I skrivelser till kommunministern 1975-09-11 och till statsministern 1975-12-06 har en person med praktisk anknytning till länstillverkning bl. a. föreslagit
att en opartisk prövningsinstans inrättas för att förutsättningslöst
utvärdera oljeskyddsmateriel. Skrivelserna har remitterats till generaltullstyrelsen
som 1976-01-21 till kommunministern avgivit svar varvid bl. a.
anförts om opartisk provning och utvärdering av oljeskyddsmateriel.

Det mest fullödiga sättet att testa sådan materiel är givetvis att använda
den vid verkligen inträffade oljeutsläpp. Att i sådana lägen i testningssyfte
sätta in tidigare obeprövad materiel kan dock ha sina vanskligheter, av
vilket kustbevakningen har viss, inte direkt uppmuntrande erfarenhet.

CU 1975/76: 15

En viktig aspekt i sammanhanget är att såväl det praktiska genomförandet
av funktionsprov med materiel av detta slag som utvärderingen av härvid
uppnådda resultat kräver av den, som genomför proven, kunskap och erfarenhet
på oljebekämpningsområdet samt tillgång till för ändamålet lämpliga
fartyg och besättningar. Styrelsen vill inte utesluta att det skulle vara möjligt
att tillskapa ett fristående organ, allmänt tillgängligt för konstruktörer av
oljebekämpningsmateriel för ”opartisk utprovning”. Det torde ligga i sakens
natur att kostnader åtminstone för prov som inte har samband med myndighets
eller annan köpares upphandling får bäras av den fabrikant sorn
önskar anlita organet i fråga. I konkurrensen med utländsk materiel skulle
en sådan provningsanstalt dock knappast få någon betydelse, eftersom man
inte kan tvinga utländska företag att prova sin materiel i Sverige. Fördelen
med en dylik instans skulle emellertid kunna bli att mindre seriösa svenska
tillverkares produkter kunde rensas ut ur marknaden.

Styrelsen räknar således med att framdeles prova för upphandling tänkbar
oljeskyddsmateriel efter i huvudsak samma grunder som hittills vilket innebär
minst lika omsorgsfulla prov som sker i något annat land. Därest
tillverkaren härvid önskar ta med utomstående expertis av något slag har
styrelsen intet att erinra mot detta under förutsättning att tillverkaren/försäljaren
står för härmed förenade extra kostnader.

Med anledning av generaltulIstyrelsens remissvar har förslagsställaren i
brev till kommunministern 1976-02-15 inkommit med påminnelser i vilka
bl. a. anförts att det torde vara möjligt att ålägga utländska tillverkare av
oljebekämpningsmateriel att genom prover visa att materielen uppfyller
svensk standard samt att fördelen med en opartisk prövningsinstans är att
inköp av icke fungerande oljeskyddsanordningar undviks. Mot bakgrund
av hittillsvarande erfarenhet anses det i påminnelserna vara ett samhällsintresse
att kustbevakningen inte gör inköp utan att oljebekämpningsmaterielen
först godkänts av fristående objektiv och kompetent prövningsinstans.

Ärendet är f. n. under beredning i kommundepartementet.

I budgetpropositionen föreslås (prop. 1976/77:100 bil. 16 s. 76-77) som
ovan angivits att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.
anvisar 5 651 000 kr. för nästa budgetår. Av generaltullstyrelsens petita med
senare kompletteringar framgår att delposten Anskaffning av bekämpningsanordningar
och bekämpningsmedel m. m. kommer att medge inköp av
bl. a. länsor till ett värde av 265 000 kr. under nästa budgetår om propositionsförslaget
bifalles. Detta innebär att tullverket kommer att 1977-06-30
ha anskaffat 90 procent av de länsor som enligt uppgjord materielanskaffningsplan
anses erforderliga. Sålunda kommer vid ovannämnda tidpunkt
drygt hälften av beståndet av högsjölänsor att finnas, praktiskt taget hela
behovet av absorberande länsor samt hela behovet av kustlänsor. För nästa
budgetår har generaltullstyrelsen vidare planerat anskaffa oljeupptagare till
ett värde av drygt 420 000 kr. samt hanteringsmateriel till ett värde av 115 000
kr. Totalt beräknas alltså oljebekämpningsmateriel till ett värde av ca 800 000
kr. komma att upphandlas.

I sammanhanget bör erinras om att 6,5 milj. kr. under hösten 1975 ställts
till tullverkets förfogande försysselsättningsskapande åtgärder. Dessa medel

CU 1975/76: 15

beräknas disponeras för inköp av oljeskyddsfartyg. Vid utgången av nästa
budgetår beräknas tullverket för oljebekämpning ha fyra större oljeskyddsfartyg,
tio medelstora, fem katamaraner och tretton arbetsbåtar. Kvar att
anskaffa enligt planerna skulle vara ett medelstort fartyg samt två arbetsbåtar.

Utskottet

Till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. förbudgetåret 1976/77
föreslås riksdagen anvisa ett förslagsanslag av 5 651 000 kr. Som framgår
ovan avses 800 000 kr. därav användas för anskaffning av bekämpningsanordningar
och bekämpningsmedel m. m.

1 motionen 1975/76:674 (c, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar anhålla
hos regeringen att ett organ med parlamentariskt inslag inrättas för att bedöma
och fastställa de krav på hjälpmedel för oljebekämpning som skall
utnyttjas av kustbevakningen och kommunerna. Kostnaderna för verksamheten
bör betalas genom omfördelning inom ramen för anslaget.

Som redovisats ovan undersökte riksdagens revisorer år 1973 oljebekämpningen
till sjöss varvid bl. a. tullverkets provningsverksamhet behandlades.
Med hänsyn till att oljebekämpningsmaterielen inte var fullt utvecklad fann
revisorerna det naturligt att tullverkets personal medverkade i provningsverksamheten.
Revisorernas allmänna intryck av verksamheten varatt verket
lagt ned ett målmedvetet arbete på att snabbt och till rimliga kostnader
lösa frågan om oljebekämpningen till sjöss m. m.

Som även framgått av den ovan lämnade redogörelsen kommer bl. a.
den i motionen upptagna frågan att övervägas av regeringen. Enligt vad
utskottet erfarit kommer därvid bl. a. de i motionen exemplifierade provningsmyndigheterna
att kontaktas. Utskottet Enner med anledning härav
inte skäl tillstyrka motionen och kan ej heller förorda någon omdisponering
inom anslaget.

I motionen anförs även att anskaffningen av oljeskyddsfartyg bör anstå
tills ett betryggande förråd av fungerande högsjölänsor föreligger.

Ovan har angivits att tullverket 1977-06-30 beräknas ha 90 procent av
de länsor som verket enligt gällande materielanskaffningsplan anser erforderliga.
Under nästa budgetår avser verket köpa 3 000 meter länsor. Vidare
härverket under hösten 1975 erhållit 6,5 milj. kr. försysselsättningsskapande
åtgärder. Dessa medel avses disponeras för inköp av oljeskyddsfartyg.

Utskottet finner inte anledning föreslå någon ändrad fördelning av de
av verket föreslagna inköpen varför motionen 674 även avstyrks såvitt nu
är i fråga.

Utskottet hemställer

1. beträffande ett provningsorgan att riksdagen avslår motionen
1975/76:674,

2. beträffande anskaffning av materiel att riksdagen avslår motionen
1975/76:674 i vad den ej behandlats ovan.

CU 1975/76: 15

3. att riksdagen på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till
Beredskap för oljebekämpning lill havs m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 651 000 kr.

4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkten C 3 (s. 77) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln till Ersättning
för verksamhet vid räddningstjänst m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

5. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap. Regeringen har under
punkten C 4 (s. 77-79) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under fjortonde
huvudtiteln till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975/76:

519 av fru af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen till Bidrag
till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 2 500 000 kr.,

868 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att frågan om kommuns skyldighet att efter förordnande av länsstyrelsen
vidta kompletterande teleanordningar blir lagreglerad,

2. att kommun tillförsäkras statsbidrag med lägst 90 procent av skälig
kostnad för kompletterande teleanordningar som kommun åläggs anskaffa
och svara för i fredstid (15 § första stycket).

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget Bidrag till kostnader för kommunal beredskap
av riksdagen räknas upp med 500 000 kr. till 2 milj. kr. att utgå
under budgetåret 1976/77. Riksnämnden för kommunal beredskap (RKB)
föreslår för nästa budgetår ett anslag av 2,7 milj. kr. RKB beräknar att
under nästa år en nyplanläggning av 50 kommuner skall kunna ske. Därvid
har RKB föreslagit att utgående bidrag för planläggningen räknas upp med
50 %.

Enligt vad utskottet erfarit kommer ca 50 kommuner att kunna nyplanläggas
under nästa budgetår om anslaget bestäms i enlighet med regeringens
förslag under förutsättning av oförändrade schablonbidrag.

Utskottet har åren 1972-1975 behandlat motioner om ökade anslag för
den kommunala beredskapsplanläggningen i förhållande till i propositioner
framförda förslag. Utskottet har vid varje tillfälle uttalat att beredskapsplanläggningen
är angelägen men inte ansett sig böra förorda höjningar utöver
regeringens förslag.

CU 1975/76: 15

Vid utgången av innevarande budgetår återstår knappt 100 kommuner
att planlägga. Om det av regeringen föreslagna anslaget bibehålls på i stort
sett oförändrad nivå under de två kommande budgetåren kommer den kommunala
nyplanläggningen i huvudsak att avslutas i och med utgången av
budgetåret 1977/78. Denna målsättning sammanfaller med RKB:s.

Enligt utskottets mening finns mot bakgrund av det ovan anförda inte
skäl tillstyrka motionen 1975/76:519 (m) med dess begäran om anslagshöjning
utöver regeringens förslag.

I motionen 1975/76:868 (c, m, fp) hemställs att frågan om kommuns
skyldighet att vidta kompletterande teleanordning i beredskapssyfte lagfästs
samt att statsbidrag utgår med lägst 90 procent av skälig kostnad för sådana
anordningar.

I lagen (1964:63 ändrad senast 1971:1168) om kommunal beredskap stadgas
bl. a. att kommun efter länsstyrelsens förordnande är skyldig att vidta
de reservanordningar för gas-, vatten- och elförsörjningen som behövs med
hänsyn till planlagd inkvartering i kommunen. För dessa kostnader erhåller
kommunen statsbidrag med 90 procent eller den större del av kostnaden
som regeringen medger om kostnaden anses skälig.

Utskottet behandlade år 1974 (CU 1974:18) en motion med samma innebörd
som i motionen 868. Därvid anfördes att kompletterande teleanordningar
i beredskapssyfte inte kunde jämföras med sådana anordningar
som nämns i den kommunala beredskapslagen. Utskottet avstyrkte motionen.

En av Svenska kommunförbundet gjord framställning som överensstämmer
med hemställan i årets motion lämnades av regeringen utan bifall i
beslut 1975-10-16.

Utskottet finner inte skäl frångå sitt ställningstagande år 1974. Motionen
1975/76:868 avstyrks alltså.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76:519 för budgetåret 1976/77 på driftbudgeten
under fjortonde huvudtiteln till Bidrag till kostnader för
kommunal beredskap anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.,

2. beträffande kompletterande teleanordningar att riksdagen avslår
motionen 1975/76:868.

Stockholm den 24 februari 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

CU 1975/76: 15

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Lindkvist
(s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee
(c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s). Claeson (vpk), fru Ingvar-Svensson
(c), herrar Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s).

Reservation

vid punkten 5 (Bidrag till kostnader för kommunal beredskap) beträffande
kompletterande teleanordningar av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt
(c), Mattsson i Skee (c) och fru Ingvar-Svensson (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet finnér”
och slutar ”avstyrks alltså” bort lyda:

I likhet med motionärerna och Svenska kommunförbundet anser utskottet
att teleanordningar som kommun anskaffar för sin krigsorganisation är av
försvarsnatur och bör bekostas av staten. Detta innebär enligt utskottets
bedömning att dessa anordningar bör vara statsbidragsberättigade enligt bestämmelserna
i lagen om kommunal beredskap. Förslagen i motionen tillstyrks
alltså. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort lyda:

2. beträffande kompletterande teleanordningar att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:868 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 51381 Stockholm 1976