Med anledning av propositionen 1975:74 med förslag om grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal jämte motioner (Betänkande 1975/76:FöU13 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande

FöU 1975/76:13

1975/76:13

med anledning av propositionen 1975: 74 med förslag om grundutbildning
av värnpliktig medicinalpersonal jämte motioner

I propositionen 1975: 74 (försvarsdepartementet) har regeringen —
efter föredragning av statsrådet Holmqvist — föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för grundutbildning av värnpliktig medicinalpersonal
som föredragande statsrådet har förordat i propositionen.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975/76: 2,
3 och 5.

Propositionen

Inom försvaret är följande personalkategorier att hänföra till medicinalpersonalen,
nämligen apotekare, läkare, läkarassistenter (tandläkare)
och veterinärer. Det stora flertalet värnpliktiga läkare och läkarassistenter
utbildas inom armén. De är avsedda för arméns och flygvapnets
behov. Inom armén utbildas också alla apotekare och veterinärer. De
fördelas därefter på de olika försvarsgrenarna. Inom marinen utbildas
de värnpliktiga läkare och läkarassistenter som flottan och kustartilleriet
behöver.

I likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga genomförs utbildningen
av den värnpliktiga medicinalpersonal
e n i form av grundutbildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningen
omfattar allmänmilitär utbildning i erforderlig omfattning,
befattningsutbildning och militär miljöutbildning under fältmässiga förhållanden.
Befattningsutbildningens längd avvägs med hänsyn till den
värnpliktiges civila utbildningskompetens. Repetitionsutbildningen fullgörs
i form av krigsförbandsövningar och särskilda övningar liksom för
övriga värnpliktiga.

Den tid som grundutbildningen tar är för läkare 250 dagar, för läkarassistenter/tandläkare
315 dagar, för apotekare 225 dagar och för
veterinärer 345 dagar. Hur utbildningen är upplagd framgår schematiskt
av bifogade sammanställning (bilaga), som också visar var utbildningen
i dess olika skeden är förlagd. Utbildningsgången är i korthet
följande.

Den första tjänstgöringsperioden om 90 dagar — den grundläggande
befälsskolan — fullgörs omedelbart efter det att de värnpliktiga har
avslutat sina gymnasiestudier. För värnpliktiga som har avlagt vederbörlig
kandidatexamen eller uppnått i stort sett motsvarande kompetens
anordnas läkarassistentskola, apotekarbefälsskola och veterinärbefälsskola.
Efter avlagd fackexamen utbildas de värnpliktiga vid resp.

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 13

Kartong: S. 1, rad 4 Tillägges: jämte motioner

Föll 1975/76:13

fackskolor. Denna utbildning utgör det väsentligaste inslaget i deras
utbildning för kommande krigsbefattningar.

För läkare tillkommer miljöutbildning i läkarassistentbefattning samt
en kirurgkurs efter läkarfackskolan. För läkarassistent anordnas tjänstgöring
vid civila sjukhus samt förberedande sjukvårdstjänstgöring vid
fredsförband. Grundutbildningen avslutas för alla medicinalvärnpliktiga
med grundläggande krigsförbandsutbildning.

Den nuvarande utbildningsgången har medfört svårigheter att genomföra
en planmässig utbildning av den värnpliktiga medicinalpersonalen.
En av orsakerna härtill är den bristande anpassningen till de
värnpliktigas civila studier. Den har lett till att antalet värnpliktiga som
inte har fullgjort medicinalinriktad grundutbildning har ökat alltmer.

Utbildningssystemet för medicinalvämpliktiga har setts över inom
försvarsdepartementet. Resultatet av översynen har redovisats i en promemoria
(Ds Fö 1974: 6) med förslag till ändrade bestämmelser för
utbildning av värnpliktig medicinalpersonal, m. m.

Enligt departementspromemorian finns det anledning
att överväga om man inte skall lägga om hela det nuvarande utbildningssystemet
för medicinalvämpliktiga. Ett alternativ som skisseras i
promemorian är att låta de medicinalvämpliktiga fullgöra hela sin
grundutbildning som värnpliktigt truppbefäl, sjukvårdsbefäl eller sjukvårdssoldater.
Den militära miljökunskap och ledarförmåga som de på
sådant sätt förvärvar kan göra dem bättre skickade att efter omskolning
under repetitionsutbildningstiden fungera som läkare, läkarassistent
/tandläkare och apotekare. Den ökande tillgången på värnpliktig medicinalpersonal
öppnar också större möjligheter att för krigsorganisationen
tillämpa ett utbildningssystem som grundas på behovsberäkningar
och urvalsförfarande.

I promemorian förordas ett sådant utbildningssystem för värnpliktiga
veterinärer. En utredning av möjligheterna att införa motsvarande
utbildningssystem för övrig värnpliktig medicinalpersonal bör enligt
promemorian påbörjas utan dröjsmål. I avvaktan därpå föreslås endast
vissa ändringar i utbildningens innehåll och omfattning, så att man når
en bättre anpassning mellan värnpliktstjänstgöringen och den värnpliktiges
civila studier. Detta förutsätter ett väl fungerande system med
fasta rutiner för ömsesidig information mellan civila utbildningsmyndigheter
och truppregistreringsmyndigheterna under de medicinalvämpliktigas
hela grundutbildningstid.

Promemorian har efter remissbehandling legat till grund för de förslag
som nu har förelagts riksdagen.

I propositionen föreslås att nuvarande grundutbildning till
befattningen veterinär upphör. Rekrytering till sådan befattning avses
ske genom att man för över värnpliktig som har fullgjort grundutbildning
i militär befattning för befäl och därefter avlagt veterinärexamen.

FöU 1975/76:13

För övriga medicinalvärnpliktiga innebär propositionen att de delar
av grundutbildningen sorn infaller under pågående terminer utgår. I
propositionen föreslås vidare att varje tjänstgöringsperiod skall omfatta
högst 60 dagar. I övrigt innebär propositionens förslag att grundutbildningstiden
totalt sett blir kortare.

Den i propositionen förordade utbildningsgången (antal dagar) för
läkare, läkarassistenter/tandläkare och apotekare framgår av nedanstående
sammanställning. Vid en jämförelse med nuläget, som framgår
av bilagan till detta betänkande, kan konstateras att den grundläggande
befälsskolan ersätts med allmänmilitär utbildning och att läkarassistentskolan
kallas sjukvårdsbefälsskola.

	Läkare	Läk.-ass. (tandläkare)	Apotekare
Allmänmilitär utbildning	60	60	60
Sj ukvårdsbefälsskola	60	60	—
Apotekarbefälsskola	—	—	60
Assistenttjänstgöring på sjukhus	—	60	—
Läkarfackskola	60	—	—
Fackkurs för läkarassistent (tandläkare)	—	60	—
Apotekarfackskola	—	—	60
Fredssjukvårdstjänst Tjänstgöring vid sjukhus eller	30	—	—
regional stab	—	—	30
Vinterutbildning	15	15	15
Antal dagar	225	255	225

Viss utbildning utgår eller ersätts med annan utbildning. Sålunda utgår
miljöutbildningen i läkarassistentbefattning för läkare och den förberedande
sjukvårdstjänstgöringen för läkarassistenter/tandläkare. Kirurgkursen
om 15 dagar för läkare under grundutbildningen utgår och
ersätts med en kirurgkurs, som under repetitionsutbildningen anordnas
för kirurger och anestesiologer samt tandläkare med käkkirurgi som
specialitet. Även den grundläggande krigsförbandsutbildningen utgår
och ersätts för läkare med 30 dagars utbildning i fredssjukvårdstjänst
och för apotekare med 30 dagars utbildning vid sjukhus eller regional
stab.

Den ändrade utbildningsgången, som enligt propositionen bör tilllämpas
fr. o. m. juni 1976, innebär att det årliga antalet tjänstgöringsdagar
för medicinalvärnpliktiga minskas med sammanlagt ca 14 000.

I propositionen erinras om att bestämmelser om värnplikt, som är
att anse som en begränsning av individens rörelsefrihet, enligt den nya
regeringsformen skall tas in i lag och utformas så detaljerade att de
tillämpningsföreskrifter som ansluter till lagen inte tillför regleringen
av värnplikten något nytt. F. n. pågår emellertid försök med förkortad
grundutbildning. Försöken kommer att utvärderas under hösten 1975
och kan föranleda ändring av de utbildningstider som tillämpas nu.

lf Riksdagen 1975176.10 sami. Nr 13

FöU 1975/76:13

Det har därför ansetts böra anstå med den ändring som behöver göras
i värnpliktslagen med anledning av den nu föreslagna förkortningen
av de medicinalvämpliktigas grundutbildning till dess de pågående försöken
har utvärderats.

Ett i departementspromemorian redovisat förslag om att inrätta en
för totalförsvaret gemensam krigssjukvårdsskola har inte ansetts böra
prövas i detta sammanhang. Föredragande statsrådet erinrar emellertid
om att medicinalfackskolan i Solna endast är provisoriskt organiserad.
Det är hans avsikt att senare ta ställning till skolorganisationen och
skolans framtida lokalisering.

Motionerna

I motionen 1975/76: 2 av herr Takman m. fl. (vpk) hemställer motionärerna,
utan att invända mot propositionens förslag beträffande den
aktuella utbildningsordningen,

1. att riksdagen måtte besluta att frågan om grundutbildning av
värnpliktig medicinalpersonal måtte skyndsamt utredas i syfte att ersätta
denna särskilda värnplikt med en generell tjänsteplikt i akut-,
katastrof- och krigsmedicin,

2. att riksdagen måtte besluta att en utredning görs om att ersätta
den militära sjukvårdsorganisationen med en civil organisation för
katastrof- och krigsmedicin, som regionalt skulle ha samma huvudmän
som övrig hälso- och sjukvård, dvs. landstingen.

I motionen 1975/76: 3 av fru af Ugglas (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att värnpliktsutbildning för medicinalpersonal
bör helt inriktas på krigets krav, dvs. krigssjukvård,

2. att riksdagen beslutar att utbildning i militär fredssjukvård ej
skall ingå som ett led i obligatorisk värnpliktstjänstgöring för medicinalpersonal,

3. att riksdagen beslutar att krigssjukvårdsutbildning bör ges när den
värnpliktige har den största förutsättningen för att tillgodogöra sig utbildningen,
dvs. efter avslutad civil grundutbildning.

I motionen 1975/76: 5 av herr Ängström m. fl. (fp, s, c, m) hemställs
att riksdagen i skrivelse till regeringen begär en utredning om förutsättningarna
för att lokalisera en försvarets sjukvårdsskola till Umeå.

Utskottet

Utbildningen av värnpliktig medicinalpersonal sker enligt grunder som
godkänts av 1971 års riksdag (prop. 1971: 88, FöU 1971: 14, rskr 1971:
144). För utbildningen gäller föreskrifterna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen
(1941: 967). Vidare gäller de provisoriska bestämmelser om värnplikts -

FöU 1975/76:13

utbildningen, som utfärdades den 29 juni 1973 med ändringar den 13
september 1974.

Enligt de provisoriska bestämmelserna skall den som blivit uttagen till
civilmilitär befattning fullgöra grundutbildning som omfattar för apotekare
255 dagar, för läkare 250 dagar, för läkarassistent 315 dagar och
för veterinär 345 dagar. Utbildningen genomförs i form av grundutbildning
och repetitionsutbildning. Hur grundutbildningen är upplagd framgår
av sammanställningen som är fogad som bilaga till detta betänkande.
Repetitionsutbildningen fullgörs i form av krigsförbandsövningar och särskilda
övningar liksom för övriga värnpliktiga.

Eftersom det har visat sig svårt att genomföra en planmässig utbildning
av den värnpliktiga medicinalpersonalen har utbildningssystemet för
dessa värnpliktiga setts över inom försvarsdepartementet. Resultatet av
översynen har redovisats i en promemoria (Ds Fö 1974: 6) med förslag
till ändrade bestämmelser för utbildning av värnpliktig medicinalpersonal,
m. m.

Departementspromemorian ligger till grund för de förslag om grundutbildning
av värnpliktig medicinalpersonal som nu förelagts riksdagen
och som utskottet i det föregående har redogjort för. Enligt propositionen
skall nuvarande grundutbildning till befattningen veterinär upphöra
och rekryteringen till sådan befattning i stället ske genom överföring av
värnpliktig som har fullgjort grundutbildning i militär befattning för befäl
och därefter avlagt veterinärexamen. I fråga om apotekare, läkare och
tandläkare föreslås endast att den nuvarande utbildningens innehåll och
omfattning ändras så att man når en bättre anpassning mellan värnpliktstjänstgöringen
och den värnpliktiges civila studier.

De i propositionen framlagda riktlinjerna för grundutbildning av medicinalvärnpliktiga
synes vara väl ägnade att eliminera de svårigheter
som hittills förelegat att genomföra en planmässig utbildning av denna
personal. Propositionens förslag ligger också helt i linje med utskottets
uppfattning när det gäller insatser för att undanröja föreliggande brister
i den militära hälso- och sjukvårdsorganisationen. Vid behandlingen av
årets budgetproposition erinrade utskottet i betänkandet FöU 1975: 13
om sina tidigare uttalanden angående den betydelse som hälso- och sjukvården
har för vårt vämpliktsförsvar och om behovet av en väl fungerande
organisation på området. Utskottet anförde ytterligare (s. 37):

Det blir för varje år alltmer angeläget att åtgärder vidtas för att bl. a.
komma till rätta med den rådande bristen på läkare inom försvaret. Utskottet
har inte något att erinra mot att försvarets sjukvård sätts in i ett
större sammanhang men förutsätter att man på ansvarigt håll genom dellösningar
och på annat sätt söker motverka konsekvenserna av den fördröjning
som redan inträtt.

Det var den gången närmast fråga om förbandssjukvården. De nu föreslagna
förändringarna avser utbildningen av medicinalvärnpliktiga och

FöU 1975/76:13

är att betrakta som en dellösning på detta område. Behovet av ändringar
i utbildningsgången för de medicinalvärnpliktiga är väl dokumenterat och
ifrågasätts inte heller i de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet övergår härefter till att behandla vissa delfrågor som har
aktualiserats genom motionerna.

Motionen 1975/76: 2 av herr Takman m. fl. (vpk) tar upp den i departementspromemorian
framförda tanken på en radikal omläggning av det
nuvarande utbildningssystemet för medicinalvärnpliktiga. Man anser sig
på goda grunder kunna ifrågasätta om denna speciella form av värnpliktsutbildning
är nödvändig eller ens önskvärd för att upprätthålla försvarsberedskap
på det medicinska området. Det grundläggande felet med
krigssjukvården, liksom med företagshälsovården, är enligt motionärerna
att den varit och förblivit isolerad från sjukvården i övrigt samtidigt som
den öppna och slutna sjukvården — både den kroppsliga och den psykiatriska
— har förts in under samma huvudmannaskap (landstingen). På
den civila sidan har man — framhåller motionärerna — skapat förutsättningar
för en rationell utbyggnad av den öppna vården (distriktsläkarstationer
och vårdcentraler) och en rationell samordning av den öppna
och den slutna sjukvården inom sjukvårdsdistrikt inom varje landstingsområde.

En radikal omläggning vore enligt motionärerna att samordna den militära
sjukvården och sjukvårdsberedskapen med eller rättare sagt inordna
den i en organisation, som omfattade alla former av katastrofberedskap
och katastrofmedicin. En sådan organisation skulle skapa förutsättningar
för snabba insatser vid katastrofer i fred och möjliggöra en
snabb omställning till sjukvård under krigsförhållanden. Man skulle också
få en katastrofberedskap för snabba internationella insatser. Motionärerna
framhåller i detta sammanhang att den kvinnliga mcdicinalpersonalen
inte bör hållas utanför en sektor av landets katastrof- och krigssjukvårdsorganisation
av det skälet att de inte är värnpliktiga.

Utskottet anser det nödvändigt att man inom den militära krigssjukvårdsorganisationen
i ökad omfattning faller tillbaka på och utnyttjar
den civila krigssjukvårdens redan etablerade sjukvårdsenheter, främst beredskapssjukhusen.
Det är företrädesvis vid dessa enheter som den slutliga
behandlingen av svårt krigsskadade kan ske. En förutsättning härför
är emellertid att snabba överlevnadsåtgärder med kvalificerad sjukvårdsoch
läkarpersonal kan sättas in så långt fram i stridslinjen som möjligt.
Möjligheter till sådana snabba åtgärder måste finnas i den militära sjukvårdsorganisationen
och det är framför allt för sådana initialåtgärder i
fältmässig miljö som den värnpliktiga medicinalpersonalen måste utbildas.

I motionen 1975/76: 3 hävdar fru af Ugglas (m) att dagens vämpliktsutbildning
av läkare är alltför hårt fredssjukvårdsanknuten och brister

FöU 1975/76: 13

i utbildning för krigets krav. Motionären anser att utbildning för krigssjukvård
bör helt dominera värnpliktstjänstgöringen. Eftersom det måste
vara svårt att utbilda unga medicine studerande och kandidater i krigssjukvård
med hänsyn till deras bristande allmänmedicinska kunskaper
bör man enligt motionären överväga om inte grundutbildningstiden för
läkare kunde kortas ner till ett par månaders allmänmilitär och miljömässig
utbildning till förmån för förlängd och mer meningsfylld repetitionsutbildning
(alternativt senarelagd grundutbildning) efter det att de värnpliktiga
avslutat sina grundläggande medicinska studier. Detta skulle —
konstaterar motionären — visserligen kollidera med den civila tjänstgöringen
och förmodligen vara impopulärt bland sjukvårdshuvudmännen
men den successivt ökade tillgången på läkare skulle å andra sidan
underlätta en senarelagd värnpliktsutbildning.

En senareläggning av krigssjukvårdsutbildningen enligt motionärens
förslag skulle, såvitt man kan se, få till följd att värnpliktstjänstgöringen
för de medicinalvärnpliktiga blir förenad med större ekonomiska uppoffringar
än om tjänstgöringen som nu huvudsakligen förläggs till sommaruppehållen
under studietiden. Betydande svårigheter skulle — som
motionären anger — även uppkomma för sjukvårdshuvudmännen. För
den militära krigssjukvårdsorganisationen innebär motionärens förslag att
tiden för de medicinalvärnpliktigas krigsplacering förkortas med ca tio
år.

Utskottet vill också framhålla att den fredssjukvårdstjänst om 30 dagar
som föreslås i propositionen närmast är att betrakta som en miljöutbildning.
Den blivande läkaren måste nämligen se sin kommande krigsuppgift
i ett vidare sammanhang och inte bara begränsad till det strängt
fackmässiga. Han bör bl. a. få en inblick i krigsförberedelsearbetet såvitt
avser sjukvårdstjänsten. Utskottet delar alltså motionärens mening
att läkarutbildningen inte får bli ett led i den militära fredssjukvården.
Utskottet vill betona att fredssjukvårdstjänsten om 30 dagar inte får anta
formen av tjänstgöring i vakant läkartjänst vid ett fredsförbands sjukvårdsavdelning.

Slutligen skall utskottet något beröra yrkandet i motionen 1975/76: 5
av herr Ångström m. fl. (fp, s, c, m) att regeringen skall låta utreda förutsättningarna
för att lokalisera en försvarets sjukvårdsskola till Umeå.
Ett liknande yrkande har tidigare förts fram i en motion till 1974 års
riksdag. Utskottet förutsatte då i sitt betänkande FöU 1974: 30 (s. 5)
att man vid den översyn av den värnpliktiga medicinalpersonalens utbildning,
som vid denna tidpunkt ännu pågick, skulle överväga såväl behovet
av en permanent sjukvårdsutbildning inom försvaret som frågan om lokaliseringen
av denna utbildning.

I den departementspromemoria som nu föreligger finns redovisat ett
förslag om att inrätta en för totalförsvaret avsedd krigssjukvårdsskola.
Frågan har inte tagits upp i propositionen, beroende på att beredningen

FöU 1975/76: 13

av promemorians förslag i denna del ännu inte är avslutad. Försvarsministern
anmäler emellertid i propositionen att han senare har för avsikt
att ta ställning till lokaliseringsfrågan och därmed sammanhängande
spörsmål.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört hemställer
utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 3,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 5,

4. att riksdagen godkänner de riktlinjer för grundutbildning av
värnpliktig medicinalpersonal som föredragande statsrådet har
förordat i propositionen 1975: 74.

Stockholm den 25 november 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustafsson i Stenkyrka
(c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru Sundström (s), herrar
Brännström (s), Pettersson i Örebro (c), Gustavsson i Nässjö (s), herr
andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s), Gernandt
(c), Hedberg (s) och Konradsson (s).

FöU 1975/76:13

Bilaga

Nuvarande utbildningsgång för den värnpliktiga medicinalpersonalen

Utbildning	Antal dagar Lä- Läk. kare ass. (tand-läk.)	Apo- Vete-tekare rinär	Utbildningen förlagd till
Grundläggande befälsskola Armén	90	90	90	90	Olika arméförband
Marinen	65	65	—	—	Karlskrona örlogsskolor
Läkarassistentskola Armén	45	45			Trängförband
Marinen	45	45	—	—	Marinens sjukvårdsskola
Apotekarbefälsskola	_		90		i Göteborg Trängförband
Veterinärbefälsskola		—	—	90	Trängförband
Miljöutbildning	25	—	—	—	Krigsorganiserade förb.
Praktik på kirurgisk avd.	—	75	—	—	Civila sjukhus
Läkarfackskola Armén	45				Medicinalfackskolan i
Marinen	45	_			Solna Marinens sjukvårdsskola
Fackkurs för läkarass. (tandläkare) Armén		45			Medicinalfackskolan
Marinen	—	45	—	—	Sjökrigsskolan
Apotekarfackskola	—	—	45	—	Medicinalfackskolan
Veterinärfackskola	—	—	—	90	Medicinalfackskolan
Kirurgkurs	15	—	—	—
Förberedande sjukvårds-tjänstgöring	___	30	- ,
Grundläggande krigsför-bandsutbildning Armén	30	30	30	75
Marinen	55	55	—	—

Anm.

1. Inom marinen utbildas läkarassistenterna under ca två veckor tillsammans
med läkarna vid sjukvårdsskolan.

2. För läkarna inom marinen avslutas utbildningen med två-tre veckors special
utbildning i ubåts- och dykerimedicin vid Karlskrona örlogsskolor.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1975 750050