med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller vissa gemensamma frågor för högskola och forskning jämte motioner (Betänkande 1980/81:UbU20 Utbildningsutskottet)

UbU 1980/81: 20

Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:20

med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller vissa gemensamma
frågor för högskola och forskning jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet D. Högskola och forskning rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 343—400) behandlat högskole- och forskningsfrågor av
allmän karaktär samt föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att slutligt avgöra huruvida den besparing av
15 milj. kr., som beräknats under anslaget till lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna, i sin helhet skall tas ut under detta anslag eller delvis
genom andra generella besparingsåtgärder som berör andra anslag,

2. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande den fortsatta
höjningen av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet med
fritt tillträde i högskolan,

3. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande planering av
åtgärder för särskilda handikappändamål,

4. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande medelsanvisningen
till vissa kurser för utländska studerande,

5. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för
högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

6. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande riktlinjer för
finansieringen av driftkostnaderna för LIBRIS-systemet.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle ta del av vad som i
propositionen anförts om provisorisk ordning för antagning av studerande
som utlottats två gånger.

Motionerna

1980/81:257 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undersökning
av förutsättningarna för en särskild högskoleenhet i Malmö.

1 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 20

UbU 1980/81:20

1980/81:379 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam översyn av den s.k. högskolereformen för
att snarast återge universitetsväsendet stadga och effektivitet.

1980/81:380 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
nödvändigheten att omdisponera forskningsmedel i statsbudgeten.

1980/81:446 av Helge Hagberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av en samlad översyn av de
konstnärliga utbildningarna.

1980/81:558 av Yngve Nyquist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om effekterna av riksdagens beslut att prioritera
nya högskolor och förslag om hur prioriteringen skall preciseras och
genomföras de närmaste åren.

1980/81: 559 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
fördelningen av anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka
kurser.

1980/81:732 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den fortsatta
utbyggnaden av högskoleutbildning i Stockholmsregionen i första hand
förläggs till Södertälje.

1980/81:744 av Joakim Ollén (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära förslag om en avveckling av regionindelningen
inom högskoleområdet och om en avveckling av regionstyrelserna
jämte kanslier,

2. att hos regeringen begära en översyn av den regionala spridningen av
högskoleresurserna i landet,

3. att hos regeringen begära en översyn avseende högskolans institutionella
organisation och administration i syfte att dels åstadkomma besparingar,
dels en ökad effektivitet i beslutsprocessen,

4. att som sin mening ge regeringen till känna att fortsatta sparplaner
inom högskolesektorn i första hand bör omfatta organisations- och administrationsområdet
och att de resurser som frigörs i samband härmed till
viss del bör tillföras forskning och forskarutbildning.

1980/81:746 av Ingrid Sundberg (m) och Olle Aulin (m) vari, såvitt nu är i
fråga yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att regionstyrelsema med tillhörande
kanslier avvecklas.

(Yrkande 2 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

UbU 1980/81:20

1980/81:966 av Arne Gadd (s) och Hans Alsén (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att ett förslag till forskningspolitiskt program
om kooperationen som företagsform, idé och folkrörelse föreläggs riksdagen
i den forskningspolitiska propositionen.

1980/81:967 av Lars Gustafsson (s) och Bengt Wiklund (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om att den tidigare aviserade utredningen
om anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser snarast
sätts i gång.

1980/81:973 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om den aviserade utredningen om högskola och
forskning,

3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som anförts om antagningskapaciteten för grundläggande högskoleutbildning,

15. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tillträde till forskarutbildning,

16. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om handledning av doktorander,

19. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om planeringsramar för forskningsråden.

20. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bas för sektorsforskningen.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:1286 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om inriktningen av de
små högskolorna.

1980/81:1304 av Sten Sture Paterson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att motionen överlämnas till Nääsutredningen för beaktande.

1980/81:1319 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen uttalar att de målsättningar som anges i motionen skall
utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning, inriktning och
reformering,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

d) om avskaffande av betygen inom högskolan,

e) innebärande att alla styrelser inom högskolan - under regionstyrelsenivå
— skall utses av dem som är verksamma inom högskolan i en
gemensam valkorporation enligt principen en människa — en röst,

0 om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa
ersätts med allmänna direkta val i en valkorporation till linjenämnder och
högskolestyrelser,

UbU 1980/81:20

g) om avskaffande av kårobligatoriet i enlighet med vad som anförs i
motionen.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1980/81:1469 av Sven Aspling m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1980/81:1468
— yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om allmänna utbildningspolitiska insatser i Värmland.

1980/81: 1677 av Göran Allmér m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande åtgärder för ett effektivare utnyttjande av utbildningsplatserna
i högskolan.

1980/81: 1688 av Helge Hagberg m.fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående utredning av möjligheterna att stödja forskningen vid
högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro.

1980/81:1689 av Helge Hagberg m.fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående utredning av möjligheterna att stödja den forskning som
Örebro läns landsting initierat.

1980/81: 1696 av Anders Högmark m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
utredning av möjligheterna att stödja forskningen vid högskolorna i Växjö,
Karlstad och Örebro inför utarbetandet av den forskningspolitiska propositionen.

1980/81:1713 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen och på lämpligt sätt genomför förslagen om

10. att universitetskanslersämbetets och universitets- och högskoleämbetets
förslag om ökad jämställdhet inom högre utbildning och forskning
beaktas i regeringens kommande anslagsfördelning,

11. att forskning om arbetsmiljön på typiska kvinnodominerade områden
intensifieras.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i annat sammanhang.)

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet först motioner som väckts under den
allmänna motionstiden år 1981 och som rör övergripande frågor inom
högskolan och därefter förslag som regeringen under rubriken Vissa gemensamma
frågor underställt riksdagen.

UbU 1980/81:20

Översyn av högskolans organisation m. m.

I motion 1980/81:1319 återkommer vänsterpartiet kommunisterna till sin
syn på högskolans organisation och uppgifter. Reformen på högskolans
område har enligt dess mening inte inneburit förändringar som är till gagn
för arbetarklassen. Utbildningen inriktas nu på att bygga upp och förnya
det kapitalistiska samhället och samtidigt förhindra en samhällsomdaning i
socialistisk riktning. Utbildningen måste vara nyttig för samhällets långsiktiga
utveckling och för de stora grupperna i samhället. Motionärerna kräver
en radikal demokratisering av högskolan. De målsättningar som anges
i motionen skall enligt motionärerna utgöra grundvalen för den högre
utbildningen (yrkande 1).

Utskottet har tidigare, senast i betänkande 1979/80:28, avstyrkt
motionsyrkanden av vänsterpartiet kommunisterna med liknande innehåll.
De övergripande målen för den högre utbildningen tog riksdagen ställning
till vid besluten om högskolereformen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr
1975:179; prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20. rskr 1976/77:246).

Utskottet anser inte att det med anledning av vad som anförs i motionen
finns skäl för riksdagen att göra något förnyat uttalande om målen för
högskolan. Yrkande 1 i motion 1980/81:1319 bör därför avslås av riksdagen.

En skyndsam översyn av högskolans organisation för att ge högskolan
stadga och effektivitet föreslås i motion 1980/81:379. I motion 1980/81:744
begärs en översyn av högskolans institutionella organisation och administration
dels för att åstadkomma besparingar, dels för att skapa ökad
effektivitet i beslutsprocessen (yrkande 3). Motionärerna anser att fortsatta
sparplaner inom högskolan i första hand bör omfatta organisations- och
administrationsområdet och att de resurser som frigörs därigenom till viss
del bör tillföras forskning och forskarutbildning (yrkande 4). Förslag om en
avveckling av regionindelningen inom högskolan begärs i yrkande 1 i
sistnämnda motion, likaså en avveckling av regionstyrelsema, vilket också
begärs i motion 1980/81:746 (yrkande 1). Det är enligt motionärerna nödvändigt
att spara också inom högskolan, och det är då naturligt att minska
kostnaderna för administrationen. Regionstyrelserna kan enligt motionärerna
avvecklas utan men för vare sig utbildning eller forskning. Den
institutionella organisationen för högskoleutbildningarna i Malmö, vilka nu
organisatoriskt ingår i universitetet i Lund, tas upp i motion 1980/81:257.
Motionärerna anser att en mera ändamålsenlig organisation bör eftersträvas.
En undersökning bör därför göras av förutsättningarna för att föra
samman utbildningarna med pedagogisk och kulturell inriktning i Malmö
till en särskild högskoleenhet.

Regeringen tillkallade år 1979 en kommitté (uppföljningskommittén)
med uppgift att följa utvecklingen av högskolereformen (U 1979:03). Kommittén
skall ta del av det material som kommer fram genom universitetstl
Riksdagen 1980181. 14 sami. 20

UbU 1980/81:20

och högskoleämbetets (UHÄ) uppföljning av högskolereformen och bedöma
i vad mån den nya högskolan infriar de förhoppningar som knutits till
reformen. Kommittén har nyligen fått tilläggsdirektiv (Dir 1981:13). Enligt
dessa skall kommittén göra en översyn av den administrativa verksamheten
inom högskoleorganisationen i syfte att finna organisatoriska och administrativa
förenklingar inom denna.

Enligt utskottets mening kan önskemålen i motionerna om en översyn av
högskolans organisation anses tillgodosedda genom tilläggsdirektiven till
kommittén. Motionerna 1980/81:257, 379, 744 yrkandena 1, 3 och 4 samt
746 yrkande 1 kan därför avslås av riksdagen.

En samlad översyn av de konstnärliga utbildningarna föreslås i motion
1980/81:446. Motionärerna erinrar om att de konstnärliga utbildningarna i
Göteborg och Lund/Malmö i samband med högskolereformen inordnades i
resp. universitet där. Organisationen för de konstnärliga utbildningarna i
Stockholm tog riksdagen ställning till senare, då det beslöts att de befintliga
läroanstalterna där skulle bestå som självständiga högskoleenheter
(UbU 1977/78:22, rskr 1977/78:338). Motionärerna erinrar om att utskottet
i samband därmed uttalade att det var angeläget att situationen för de
konstnärliga utbildningarna följdes under de närmaste åren och att det inte
var uteslutet att riksdagen inom överskådlig tid kunde få anledning att
ånyo behandla frågan om organisationen av de konstnärliga högskoleutbildningarna
i Stockholm.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn av utbildningarna
nu bör göras. Inriktningen och dimensioneringen av de konstnärliga
utbildningarna samt den institutionella organisationen för dem bör därvid
belysas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
1980/81: 446 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1980/81: 967 erinras om att regeringen i proposition 1980/81:104
aviserade en utredning om tilldelningen av medel till högskoleenheterna
från anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Motionärerna
anser att utredningen snarast bör sättas i gång. Frågan om hur
nämnda anslag fördelas mellan högskoleenheter tas upp i motion 1980/
81:559. Enligt motionärernas mening bör utbildningsinsatserna vara ett
komplement till regionala satsningar inom näringslivet. Högskolan måste
svara mot kraven på fortbildning och vidareutbildning inom regionen.
Anslaget bör därför i viss mån fördelas i proportion till den folkmängd som
resp. högskola betjänar. Motionärerna föreslår att riksdagen uttalar att en
sådan proportionell fördelning skall ske.

Enligt tidigare nämnda tilläggsdirektiv till uppföljningskommittén vilka
utfärdats efter det att motionerna 1980/81:559 och 967 väckts skall kommittén
jämväl utreda frågan om metoder att fördela medel ur nämnda
anslag. Utskottet anser att riksdagen med hänvisning härtill bör avslå
motionerna.

UbU 1980/81:20

I budgetpropositionen framhåller chefen för utbildningsdepartementet,
att en grundläggande strävan i svensk ekonomisk politik i dag är att främja
en strukturomvandling av näringslivet samtidigt som tillväxten i den offentliga
sektorn begränsas. Det är enligt hans mening uppenbart att högskoleutbildning
och forskning måste ingå som betydelsefulla redskap i den
arsenal av instrument som behöver nyttjas för att åstadkomma den skisserade
utvecklingen. I syfte att belysa de krav på högskolan som en sådan
utveckling ställer både när det gäller att variera utbildningsutbudet och att
öppna nya forskningsområden anmäler föredraganden att en särskild utredare
skall tillkallas. I utredningen skall analyseras konsekvenserna för
utbildnings- och forskningsverksamheten av strävanden att förbättra den
svenska ekonomins utvecklings- och konkurrenskraft, vilket bl, a. kan
komma att påverka strukturen inom näringslivet.

I motion 1980/81:973 framhålls att den aviserade utredningen inte bara
bör omfatta en konsekvensanalys. Den bör också kunna bygga på förutsättningen
att utbildnings- och forskningsverksamheten aktivt kan påverka
strukturen inom näringslivet. Motionärerna anser även att det är nödvändigt
att utredaren får tillfälle att arbeta effektivt och skyndsamt samt att
presentera förslag till åtgärder fortlöpande. Utredningsarbetet får inte ersätta
den långsiktiga planering som görs inom högskolan. Den får heller
inte bli en förevändning för att inte sådana åtgärder inom högskolan vidtas
som är motiverade av arbetsmarknads- och industripolitiska ställningstaganden.
Vad motionärerna anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna (yrkande 1).

Utskottet vill stryka under vad föredraganden anfört om att högskoleutbildning
och forskning måste ingå som betydelsefulla redskap för att åstadkomma
bl. a. en strukturomvandling i näringslivet. Utskottet är således
ense med motionärerna om att utbildningen och forskningen aktivt bör
kunna påverka strukturen inom näringslivet. Mot bakgrunden av att utredningen
omfattar frågor som det är angeläget att snabbt finna lösningar på
har utskottet anledning att förutsätta att utredaren får tillfälle att arbeta
effektivt och att övrigt planeringsarbete inom högskolan inte hindras av
utredningen. Yrkande 1 i motion 1980/81:973 bör med hänvisning till det
nu anförda avslås av riksdagen.

Grundläggande högskoleutbildning

I årets budgetproposition behandlar föredragande statsrådet de problem
som antas möta högskolan i och med att de stora ungdomskullar som nu
går igenom gymnasieskolan väntas öka efterfrågan på utbildning i högskolan
under 1980-talet.

I motion 1980/81:973 anses att det i budgetpropositionen saknas konkreta
förslag med anledning av den förväntade ökade efterfrågan på utbildning.
Motionärerna framhåller angelägenheten av att den totala antag -

UbU 1980/81:20

ningskapaciteten i högskolan upprätthålls och anser att ytterligare nedskärningar
av antalet utbildningsplatser i högskolan inte bör komma till
stånd. De höga födelsetalen under 1960-talet bör enligt motionen inte få till
konsekvens att ungdomar som fötts då får svårare att få tillträde till
högskoleutbildning. Resurser som kan frigöras när årskullarna i gymnasieskolan
minskar bör efter hand föras över till högskolan för att öka dimensioneringen
av utbildningen där. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna (yrkande 3).

Utskottet behandlade frågan om dimensioneringen av högskoleutbildningen
senast i samband med besparingspropositionen (prop. 1980/81:20,
UbU 1980/81:12, s. 17). Utskottet erinrade då om tidigare uttalade riktlinjer
för resursplaneringen i högskolan och framhöll samtidigt att regeringen
hade gett UHÄ i uppdrag att göra en analys av frågan om hur de ökade
ungdomskullarna kan påverka resursbehovet för högskolan. Enligt uppgift
avser UHÄ att redovisa detta uppdrag i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1982/83.

Utskottet som utgår från att regeringen fortlöpande följer utvecklingen
anser att riksdagen i avvaktan på eventuella förslag, föranledda av UHÄ:s
analys, inte bör göra något uttalande med anledning av motionsyrkandet.
Motion 1980/81:973 yrkande 3 bör därför avslås av riksdagen.

I samband med beslutet om högskolereformen år 1975 tog riksdagen
ställning till vissa principer för utbyggnaden av högskoleutbildningen.
Några orter eller par av orter angavs i beslutet som utbyggnadsorter. 1
motion 1980/81:558 i denna del begärs en utredning om effekterna av
riksdagens beslut att prioritera utbyggnaden av högskoleutbildningen på
dessa orter.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte behandlade
frågan om utbyggnadsorterna och därvid lämnade en kortfattad redogörelse
för den utbyggnad som skett (UbU 1979/80:28, s. 10). Utskottet anser
att för kort tid förflutit sedan högskolereformen genomfördes för att det
skall vara möjligt att göra någon mera ingående analys av utbyggnadsbeslutets
effekter. Riksdagen bör därför avslå motion 1980/81:558 i denna
del.

En översyn av den regionala spridningen av högskoleresurserna i landet
begärs i motion 1980/81: 744 (yrkande 2). Motionärerna ifrågasätter om det
i nuvarande besparingsskede verkligen är meningsfullt att framgent fortsätta
verksamheten vid de mindre högskolorna. Enligt motionärerna framstår
det som tveksamt att bibehålla en hög regional täckningsgrad till priset av
en fortsatt avtappning av de större högskolornas utbildnings- och forskningsresurser.

Utskottet vill understryka vad föredragande statsrådet uttalar i budgetpropositionen
om att högskolan kommer att behöva utbilda människor för
en arbetsmarknad som i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet

UbU 1980/81:20

kanhända har en klart annorlunda sammansättning än dagens. Sett ur
regionalpolitisk synvinkel talar mycket enligt föredraganden för att förändringarna
i utbudet av högskoleutbildade till en inte oansenlig del måste
planeras utifrån de skilda regionernas behov. Föredraganden framhåller att
både små och stora högskolor har en viktig funktion att fylla i detta
avseende. Utskottet instämmer i dessa uttalanden och kan därmed inte
ansluta sig till motionärernas förslag. Yrkande 2 i motion 1980/81:744 bör
därför avslås av riksdagen.

I motion 1980/81:558 framhålls vikten av att få till stånd en aktiv politik
för utbyggnad av högskoleutbildningen på de prioriterade orterna. Speciellt
i regioner vars näringsliv drabbats av strukturförändringar har, anser
motionärerna, högskolan en viktig uppgift att fylla bl. a. för att utveckla
näringslivet och därmed sysselsättningen. Utbildningen bör därför inriktas
på regionens problem och behov. Förslag bör enligt motionärerna läggas
fram om hur prioriteringen av högskolornas utbyggnad skall genomföras
de närmaste åren.

Enligt motion 1980/81:1286 bör de små högskolornas verksamhet inriktas
på och anpassas till regionens förutsättningar och behov. Högskolorna
bör vara drivkrafter i regionernas utveckling. Forskningsrön och utvecklingsresultat
bör föras ut från universiteten till de små högskolorna och
omsättas i utbildning av betydelse för regionen. På detta sätt skapas och
förmedlas kunskaper som ger regionerna livskraft. Riksdagen bör enligt
motionärerna uttala sig för en sådan inriktning av verksamheten vid de små
högskolorna.

1 motion 1980/81:1469 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
vad i motion 1980/81:1468 anförs om allmänna utbildningspolitiska insatser
i Värmland. Motionärerna anför att högskolan i Karlstad bör utvecklas och
anpassas till den regionala arbetsmarknadens behov. Detta skall enligt
motionärerna bl. a. innebära att den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen
byggs ut samt att den samhällsvetenskapliga och yrkestekniska
utbildningen förstärks. Lärarutbildningen är viktig för högskolans utveckling
och för att klara länets behov av kompetenta lärare. Motionärerna
anser vidare att en utbyggd forskningsverksamhet vid högskolan är en
förutsättning för att högskolan skall kunna utvecklas.

Utskottet delar den syn på utbildningens betydelse för regionerna som
de skilda motionerna ger uttryck för. Utskottet erinrar om departementschefens
i det föregående återgivna uttalande om planeringen av högskoleutbildningen
och högskolans funktion i sammanhanget. Speciellt i områden
där det finns regionalpolitiska svårigheter är förväntningarna på högskolan
och dess möjligheter att påverka utvecklingen stora. Utskottet vill i sammanhanget
framhålla att det i första hand är styrelsen för resp. högskoleenhet
som svarar för planeringen av utbildningen. Regionstyrelsen samordnar
planeringen av högskoleutbildningen i regionen och fördelar medel till

UbU 1980/81:20

skilda högskoleenheter för lokala linjer och enstaka kurser. På grundval av
ett samlat planeringsunderlag fattar riksdagen beslut om lokalisering av
allmänna utbildningslinjer. Så t. ex. kommer frågor om lokalisering av
allmänna utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken
att behandlas av riksdagen sedan regeringen tagit ställning till
lärarutbildningsutredningens förslag. Det är därför enligt utskottets uppfattning
inte påkallat för riksdagen att göra något uttalande med anledning
av vad som anförs i motionerna om inriktning av verksamheten vid skilda
högskoleenheter eller behovet av utbyggnad inom en region. Utskottet
återkommer senare i detta betänkande till frågan om forskningsverksamhet
vid bl. a. högskolan i Karlstad. Motionerna 1980/81:558 i denna del samt
1286 och 1469 bör med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

Utbyggnaden av högskoleutbildningen i Stockholmsregionen behandlas
i motion 1980/81:732. Motionären anser att den fortsatta utbyggnaden av
utbildningen i regionen i första hand bör förläggas till Södertälje. Utskottet
erinrar om att det ankommer på regionstyrelse att bedöma om kurser får
förläggas till ort utanför högskoleort. Med hänvisning härtill bör riksdagen
avslå motionen.

Frågan om den framtida användningen av egendomen Nääs behandlas
f. n. av en särskild utredningsman (U 1978:08). 1 motion 1980/81:1304
föreslås att en hantverkshögskola inrättas på Nääs och att motionen av
riksdagen överlämnas till utredningsmannen för beaktande. I 1981 års
kommittéberättelse redovisas utredarens preliminära uppfattning att det
torde bli mycket svårt att bygga en ny slöjdanstalt på Nääsområdet.
Utredaren inriktar sig nu på att söka få fram ett förslag till hantverkshögskola
för utbildning i vissa yrken. Eftersom utredaren redan undersöker en
sådan lösning som motionären pläderar för anser utskottet att riksdagen
bör avslå motion 1980/81:1304.

Forskning och forskarutbildning

I motion 1980/81:973 föreslås att regeringen i samband med den forskningspolitiska
propositionen våren 1982 lägger fram förslag om att forskningsråden
i framtiden skall få möjlighet att arbeta med planeringsramar
(yrkande 19). Därigenom skulle forskningsrådens långsiktiga planering
underlättas och det skulle vara möjligt för forskningsråden att ställa ekonomiska
garantier för olika forskningsprojekt under en längre tidsperiod.

Forskningssamverkanskommittén (FOSAM) har nyligen i sitt betänkande
(SOU 1980:46) Högskolan i FOU-samverkan föreslagit att ett system
med fleråriga ramanslag införs för forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område i syfte att underlätta forskningsrådens långsiktiga planering.
Betänkandet remissbehandlas f. n. Med hänvisning till att frågan är
under beredning föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 19 i motion
1980/81:973.

UbU 1980/81:20

Regeringen bör enligt motion 1980/81:380 av riksdagen uppmanas att
föreslå en omfördelning av medel för sektorsforskning till medel för grundforskning
vid universiteten. Regeringen bör dessutom enligt motionen
verka för att största möjliga del av anslagen för sektorsforskning redan
nästkommande budgetår styrs till forskare som är verksamma vid universitet
och högskolor. I motion 1980/81:973 yrkas att en viss del av de forskningsmedel
som används för forskning och utveckling inom olika myndigheters
ansvarsområden systematiskt avsätts till riktad grundforskning
inom högskolan (yrkande 20). Detta är enligt motionärerna av så stor
betydelse för forskningen att riksdagen redan nu bör ge regeringen till
känna att förslag med denna inriktning bör läggas fram i samband med den
forskningspolitiska propositionen.

FOSAM har i nyss nämnda betänkande behandlat frågan om sektoriell
finansiering av vissa fasta resurser inom högskolan. Bakgrunden till detta
förslag är bl. a. riksdagens beslut våren 1979 med innebörd att högskolan
skall svara för en väsentlig del av den sektoriella forskningen (prop. 1978/
79:119, UbU 1978/79:44, rskr 1978/79:391). FOSAM har i betänkandet
diskuterat olika modeller för avsättning av medel för att säkerställa högskolans
möjligheter att bygga upp kompetens och bedriva långsiktig kunskapsutveckling
av betydelse för den sektoriellt motiverade FOU-verksamheten
samt angivit förslag till lösningar. Eftersom FOSAM :s förslag
f. n. bereds inom regeringskansliet, finns det ingen anledning för riksdagen
att göra något uttalande i frågan. Motionerna 1980/81:380 och 973 yrkande
20 bör därför avslås av riksdagen.

Riksdagen behandlade hösten 1979 en motion om forskning rörande
kooperation. Utskottet framhöll i sitt betänkande 1979/80:9 att ökad forskning
inom området var angelägen samt att en systematisk uppbyggnad av
forskning om kooperation borde komma till stånd och resurser avsättas för
ändamålet. Enligt utskottet ankom det på de forskningsplanerande myndigheterna
att i sitt arbete göra de avvägningar som är nödvändiga för en
förstärkning av forskningsområdet. Detta gav riksdagen regeringen till
känna (rskr 1979/80:77).

I motion 1980/81:966 hävdas att forskning kring kooperation är så viktig
att riksdagen i den forskningspolitiska propositionen bör få tillfälle att ta
ställning till uppbyggnaden av den. En modell för samfinansiering av
forskningskostnadema med konsument- och producentkooperationens företag
i landet bör skapas. Ett förslag till ett forskningspolitiskt program om
kooperationen som företagsform, idé och folkrörelse bör därför läggas
fram i den nämnda propositionen.

1 budgetpropositionen framhåller föredragande statsrådet att regeringen
gett forskningsrådsnämnden (FRN) i uppdrag att inför den kommande
forskningspolitiska propositionen lämna ett underlag om innehållsliga prioriteringar
i forskningsverksamheten. Mot bakgrund av utbildningsutskottets
tidigare uttalanden utgår utskottet ifrån att frågan om uppbygg -

UbU 1980/81:20

nåd av forskning om kooperation kommer att ingå i de överväganden som
görs i samband med FRN:s och regeringens arbete med propositionen.
Utskottet anser därför inte att riksdagen nu skall begära ett förslag av
regeringen. Motion 1980/81:966 bör därför avslås av riksdagen.

En utredning av möjligheterna att stödja forskningen vid högskolorna i
Karlstad, Växjö och Örebro föreslås i motionerna 1980/81:1688 och 1696.
Vid dessa högskolor har, menar motionärerna, vuxit fram en forskningskompetens
genom att lärare åtagit sig forskningsprojekt, som finansieras
med anslag från olika fonder. Högskolorna behöver nu ett stöd för sin
forskning, och en utredning borde kunna ge svar på frågan på vilka vägar
detta skulle kunna ske. En sådan utredning borde kunna göras i anslutning
till arbetet med den forskningspolitiska propositionen. 1 motion 1980/
81:1689 föreslås att i detta sammanhang behovet uppmärksammas av att
stödja den omvårdnadsforskning som Örebro läns landsting tagit initiativet
till och som bedrivs i samverkan med högskolan i Örebro.

Utskottet vill först erinra om att en viktig utgångspunkt för planeringen
av forskning och forskarutbildning är att fasta resurser för forskning inom
högskolan koncentreras till de sex universitetsorterna samt till Luleå.
Detta slogs fast senast i samband med behandlingen av proposition 1978/
79:119 om vissa frågor om forskning och forskarutbildning (UbU 1978/
79:44, rskr 1978/79:391). Denna huvudprincip hindrar naturligtvis inte att
forskningsverksamhet bedrivs på andra högskoleorter, så som enligt motionerna
sker vid högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad.

Vidare vill utskottet understryka att en grundtanke med all högskoleutbildning
är att den skall ha möjligheter till kontakt och samspel med
forskning och forskarutbildning. Regionstyrelserna disponerar innevarande
budgetår drygt 11 milj. kr. för forskningsanknytning m. m. Dessa medel
ger bl. a. lärare i grundläggande högskoleutbildning på skilda högskoleorter
möjlighet att på olika sätt komma i kontakt med och engagera sig i forskning.
Det är naturligt att forskning som kommer till stånd på detta sätt
inriktas på förhållanden inom regionen. I det samspel som på detta sätt
utvecklas mellan högskola och samhälle växer ofta fram ett ökat behov av
forskning. En sådan samverkan kan utvecklas vidare inom ramen för de
anordningar som skapats för att ge universitetslektorer och motsvarande
lärare i högskolan möjlighet att forska. Innevarande budgetår disponeras
drygt 12 milj. kr. för detta ändamål. Den försöksverksamhet med näringslivskontakt
för forskare som FOSAM bedriver har bidragit till att stärka
sambanden mellan högskolan och de små och medelstora företag och
myndigheter som deltagit i försöksverksamheten.

Lärartjänstutredningen har i sitt förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation
(SOU 1980:3) Lärare i högskolan föreslagit att en rörlig resurs för
forskning skapas inom vaije fakultet/sektion och högskoleregion för att
bl. a. bereda vetenskapligt kompetenta högskolelektorer m.fl. tid för egen

UbU 1980/81:20

forskning. Utredningen framhåller att det är viktigt att fakultetsnämndernas
regionala planeringsansvar understryks och att en samlad regional
forskningsplanering stimuleras. I utredningsförslaget redovisas ytterligare
förslag som är ägnade att främja samverkan i forskningsfrågor mellan
högskoleenheter med och högskoleenheter utan fasta forskningsresurser.
Utredningsförslaget bereds f. n. inom regeringskansliet.

Utskottet kan alltså sammanfattningsvis konstatera att flera åtgärder
vidtagits eller föreslagits för att stärka sambandet mellan grundutbildning
och forskning samt för att underlätta en samverkan mellan enheter med
och enheter utan fast forskningsorganisation. Utskottet anser inte att det
är påkallat för riksdagen att begära någon utredning för att stödja forskningen
vid de i motionerna angivna högskolorna. Beredningen av lärartjänstutredningens
förslag vad avser fakultetsnämndernas regionala planeringsansvar
m.m. bör avvaktas. Motionerna 1980/81:1688, 1689 och 1696
bör därför avslås av riksdagen.

Riksdagen godkände våren 1979 riktlinjer för allmän och särskild behörighet
till forskarutbildning (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr
1978/79:391). Genomgången allmän, lokal eller individuell utbildningslinje
om minst 80 poäng utgör krav för allmän behörighet. De särskilda förkunskapskraven
skall relateras till forskarstudier inom ett bestämt ämnesområde
och utformas så att de garanterar kvalitet i forskarutbildningen.
Endast förkunskaper som är nödvändiga skall krävas. De särskilda förkunskapskraven
fastställs lokalt för vaije ämnesområde enligt riktlinjer som
fastställs centralt.

UHÄ har hos regeringen väckt förslag om ändring av behörighetsbestämmelserna
för forskarutbildning. Enligt detta förslag skall — utöver de
krav som tidigare angivits för allmän och särskild behörighet till forskarutbildning
— fordras för att antagas till forskarutbildning i ett visst ämne att
den sökande bedöms äga sådan förmåga i övrigt som behövs för att
genomgå utbildningen.

I motion 1980/81:973 framhålls att en skärpning, i enlighet med UHÄ:s
förslag, av behörighetskraven för tillträde till forskarutbildningen tyder på
att det finns kvalitetsbrister på grundutbildningsnivån. Kvalitetskravet på
60-poängsnivån i grundutbildningen bör upprätthållas, och steget över till
forskarutbildningen skall föregås av rådgivning och vägledning. Först om
dessa åtgärder visar sig otillräckliga bör man överväga att skärpa kravet på
tillträde till forskarutbildningen (yrkande 15).

UHÄ:s förslag bereds f. n. inom regeringskansliet. I avvaktan på beredningen
av ärendet bör yrkande 15 i motion 1980/81: 973 avslås.

Frågan om ökade resurser för handledning av forskarstuderande tas upp
i motion 1980/81:973. Motionärerna anser att konkreta förslag bör läggas
fram för att komma till rätta med bristen på handledningsresurser (yrkande
16).

UbU 1980/81:20

UHÄ belyser i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 situationen
för de forskarstuderande. UHÄ framhåller att åtgärder för att förbättra
genomströmningen i forskarutbildningen är nödvändiga, i första
hand avseende de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Därför behövs ökade handledningsresurser och fler utbildningsbidrag för
dem som befinner sig under utbildning. Det åligger enligt UHÄ:s mening
fakultetsnämndema att begränsa antagningen av forskarstuderande så att
inte resurserna ytterligare tunnas ut. Det är vidare enligt UHÄ angeläget
att kontakterna med de forskarstuderande vid varje institution förbättras
och att den individuella studieplaneringen intensifieras.

I budgetpropositionen lägger föredragande statsrådet fram förslag om
ökade basresurser för forskningen inom flertalet fakultetsområden. Dessa
medel kan disponeras för att bl. a. bestrida kostnader för handledning.
Vidare föreslår föredraganden en ökning av antalet utbildningsbidrag. Dessa
åtgärder är enligt utskottets mening ägnade att förbättra förhållandena
inom forskarutbildningen. Myndigheterna måste emellertid - som UHÄ
också framhållit - i sin planering räkna med att handledningsresursema
även i fortsättningen kommer att vara begränsade och att bristen på effektivitet
i forskarutbildningen måste mötas också med andra åtgärder. Av
UHÄ:s redogörelse framgår att åtskilligt kan göras lokalt för att förbättra
situationen för de forskarstuderande och att UHÄ arbetar vidare med
frågan. Det finns därför enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen
att göra något uttalande med anledning av motionsyrkandet. Yrkande
16 i motion 1980/81: 973 bör därför avslås av riksdagen.

Vissa allmänna frågor

Frågan om vakanta utbildningsplatser i högskolan behandlas i motion
1980/81:1677. Motionärerna framhåller att skillnaden mellan tillhandahållna
och utnyttjade årsstudieplatser i UHÄ:s redovisning i anslagsframställningen
för budgetåret 1981/82 tyder på att avbrott i utbildningen är
vanliga. Detta medför onödiga kostnader för statsverket. Sannolikheten
talar för, menar motionärerna, att avbrotten i studierna äger rum företrädesvis
under första delen av utbildningstiden. Motionärerna föreslår att
uppkomna vakanser fram till början av andra studieterminen fylls av
sådana studerande som vid den ordinarie antagningen inte erhållit plats på
önskad utbildningslinje.

När UHÄ avslutat den centrala antagningen, överlämnas eventuellt
obesatta platser till lokal antagning. Den lokala antagningen görs i första
hand i enlighet med den av UHÄ upprättade reservlistan, i andra hand i
friare former. Varje högskolestyrelse bestämmer den tidpunkt när lokal
antagning senast får ske. Om plats på linje blir ledig till följd av studieavbrott
eller av annan anledning, kan studerande antas till senare del av

UbU 1980/81:20

linjen. Den sökande måste, för att kunna antas, vara behörig till utbildningen
och kunna visa att han gått igenom utbildning som svarar mot den
tidigare delen av linjen. Utskottet kan alltså konstatera att några formella
hinder att fylla utbildningsplatser med behöriga sökande inte finns. UHÄ
har också enligt vad utskottet erfarit uppmanat de lokala högskoleenheterna
att sprida kännedom om lediga utbildningsplatser och möjligheterna
att antas till sådan plats.

Utskottet har vidare inhämtat att UHÄ i vissa fall gör en överantagning
av sökande, vilken grundar sig på resp. högskoleenhets bedömning av det
erfarenhetsmässiga bortfallet av studerande under utbildningstidens första
del. UHÄ överväger vidare vissa ändringar i rutinerna för reservantagning
i syfte att uppnå ett bättre utnyttjande av nybörjarplatserna.

Vad därefter angår outnyttjade årsstudieplatser i högskolan och frågan i
vilken utsträckning dessa medför att resurser förblir outnyttjade har utskottet
inhämtat följande. Resurser för de allmänna utbildningslinjerna är i
allmänhet beräknade efter ett visst erfarenhetsmässigt bortfall av studerande.
På vissa utbildningslinjer, företrädesvis inom de tidigare filosofiska
fakulteternas område, kan outnyttjade resurser användas för att ge utbildning
i form av enstaka kurser. Om organisationen under en längre tid visar
sig för omfattande i förhållande till efterfrågan på utbildning, övervägs en
indragning av resurser inom ramen för det reguljära planeringsarbetet.

Utskottet anser att det är viktigt att resurserna för utbildningen inom
högskolan används effektivt och att befintliga utbildningsplatser utnyttjas.
Utskottet utgår ifrån att utbildningsmyndigheterna både centralt och lokalt
även fortsättningsvis vidtar de åtgärder som är möjliga för att uppnå ett
effektivt resursutnyttjande. Utskottet anser därför inte att det finns anledning
för riksdagen att göra något uttalande i frågan. Motion 1980/81:1677
bör följaktligen avslås av riksdagen.

I motion 1980/81:1713 framhålls att den sneda könsfördelningen när det
gäller innehav av bl. a. högre tjänster för forskning innebär att den framtida
forskningen kommer att domineras av män. Därmed kan enligt motionärerna
den stora resurs som kvinnors kunskaper och erfarenheter ger inte tas
till vara. Det är därför, menar motionärerna, nödvändigt att de förslag om
jämställdhet som UHÄ lagt fram beaktas vid regeringens fördelning av
anslag (yrkande 10). Dessutom bör forskning om arbetsmiljön på områden
som är kvinnodominerade intensifieras (yrkande 11).

I juli 1977 redovisade UHÄ ett handlingsprogram för jämställdhet inom
högre utbildning och forskning (UHÄ-rapport 1977:4). Rapporten var i
första hand avsedd att sprida kännedom om det arbete som UHÄ avsåg att
bedriva och de initiativ som UHÄ ämnade ta inom området.

En av UHÄ tillsatt arbetsgrupp för jämställdhetsforskning har sedermera
i en rapport (UHÄ-rapport 1979:16) lagt fram förslag om ökad jämställdhetsforskning.
Rapporten har remissbehandlats. Mot denna bakgrund har

UbU 1980/81:20

UHÄ i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 lagt fram förslag om
medel dels för en tjänst i jämställdhetsforskning vid universitetet i Uppsala,
dels för uppbyggnad av basorganisationen för jämställdhetsforskning
vid universiteten. UHÄ avser att fortsätta beredningen av arbetsgruppens
förslag och lägga fram ytterligare förslag senare.

Föredragande statsrådet tar i budgetpropositionen upp frågan om resurser
för jämställdhetsforskning. Han beräknar medel för fortsatt verksamhet
inom detta forskningsområde vid universitetet i Uppsala och förutsätter
att UHÄ och berörda forskningsråd i sina anslagsframställningar för
budgetåret 1982/83 kommer att lägga fram förslag som leder till en fastare
ställning för forskningen kring jämställdhets- och kvinnofrågor. Vidare
beräknas i enlighet med UHÄ:s förslag 200000 kr. för basorganisationen
för jämställdhetsforskning.

Forskning om jämställdhet bedrivs bl. a. på initiativ av Riksbankens
jubileumsfond som har tillsatt en s. k. områdesgrupp för jämställdhetsforskning
med uppgift att initera och stimulera sådan forskning. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) har i sin anslagsframställning
för budgetåret 1981/82 angett att jämställdhetsforskning är ett
angeläget område där det behövs en bredare satsning.

Arbetslivscentrum skall enligt sin verksamhetsplan koncentrera jämställdhetsforskningen
till jämställdhetsproblem med facklig anknytning
och därvid särskilt uppmärksamma de lågavlönades och lågutbildades
problem. 1 alla projekt inom arbetslivscentrum skall frågan om jämställdhet
beaktas om den är av betydelse i sammanhanget. Projekt som rör
arbetsmiljön på kvinnodominerade områden finns inom den forskning som
bekostas av såväl Riksbankens jubileumsfond som arbetslivscentrum.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att kravet
på jämställdhet beaktas både i planeringen och vid genomförandet av
högre utbildning och forskning. Av vad som nu redovisats framgår att
skilda åtgärder vidtagits eller planeras för att stärka jämställdheten inom
högskolan. Något uttalande från riksdagens sida med anledning av
motionsyrkandena anser utskottet inte nödvändigt. Motion 1980/81:1713
yrkandena 10 och 11 bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1980/81: 1319 hemställs om förslag om avskaffande av betygen
inom högskolan (yrkande 2 d). Motionärerna anför att den flergradiga
betygsskalan inom högskolan bör försvinna till förmån för skalan underkänt/godkänt.

Riksdagsbeslutet år 1975 om högskolan innebär att man skall eftersträva
en större enhetlighet i betygsättningen inom de olika högskoleutbildningarna.
UHÄ, i vissa fall i samråd med skolöverstyrelsen (SÖ), anger i samband
med fastställande av utbildningsplaner vilket betygssystem som skall
användas vid varje linje. 1 fråga om flera utbildningslinjer gäller f. n. att
endast betygen underkänd och godkänd skall användas, dvs. den graderade
betygsskalan har slopats.

UbU 1980/81:20

Utskottet anser att riksdagen med hänvisning till det anförda bör avslå
yrkande 2 d i motion 1980/81: 1319.

I samma motion föreslås vidare att alla styrelser inom högskolan skall
utses av dem som är verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation
(yrkande 2 e) samt att elektorsförsamlingarna och kårobligatoriet
skall avskaffas (yrkandena 2 f och 2 g).

Riksdagen beslöt våren 1979 efter förslag av regeringen (prop. 1978/
79:100 bil. 12, UbU 1978/79:25, rskr 1978/79:244) att det obligatoriska
medlemskapet i studerandesammanslutning skulle bestå tills vidare i den
utsträckning som då gällde. Regeringen uppdrog därefter åt UHÄ att följa
tillämpningen av reglerna och lämna eventuella förslag till ändringar. Inom
UHÄ har nyligen utarbetats ett förslag till ändring av gällande ordning,
som innebär att obligatoriet kommer att omfatta samtliga studerande inom
den statliga delen av högskolan. Om förslaget genomförs, kommer elektorsförsamlingen
att kunna avskaffas. Förslaget remissbehandlas f. n. På
grundval av de synpunkter som kommer in avser UHÄ att under hösten
1981 lägga fram förslag till regeringen i frågan. I avvaktan härpå anser
utskottet att någon ändring av gällande bestämmelser i de avseenden som
motionsyrkandena berör inte bör göras. Motion 1980/81:1319 yrkandena 2
e, 2 f och 2 g bör därför avslås av riksdagen.

Frågor underställda riksdagen i budgetpropositionen

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte godkänt en besparing om 15
milj. kr. avseende lokalkostnaderna vid högskoleenheterna under budgetåret
1981/82 (prop. 1980/81:20, UbU 1980/81:15, rskr 1980/81:120).

Byggnadsstyrelsen och UHÄ utreder f. n. frågan om hur besparingen
skall genomföras. Enligt budgetpropositionen är den angivna besparingen
om 15 milj. kr. ett uttryck för den totala besparingseffekt som eftersträvas.
Föredragande statsrådet föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen
att slutligt avgöra huruvida besparingen bör tas ut inom lokalkostnadsanslaget
eller genom andra generella besparingsåtgärder.

Utskottet finnér att det är angeläget att den avsedda besparingen om 15
milj. kr. inom lokalkostnadsanslaget genomförs. Skulle denna besparing
inte kunna realiseras i full omfattning under budgetåret 1981/82, bör regeringen
återkomma till riksdagen med kompletterande besparingsförslag så
att den samlade besparingseffekten inom anslagen till högskolan under
budgetåret 1981/82 inte blir mindre än vad riksdagens beslut innebär. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att utbildningsstandarden
inom det tidigare området med fritt tillträde i högskolan skulle höjas
genom ett påslag om sammanlagt 18 milj. kr. under budgetåren 1980/81,
1981/82 och 1982/83 (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/80:28, rskr 1979/

UbU 1980/81:20

80:292). För innevarande budgetår beräknades ett påslag om 8 milj. kr.
och för vart och ett av de två följande budgetåren 5 milj. kr. I överensstämmelse
med förslagen i besparingspropositionen beslöt riksdagen om en
minskning av anslaget till enstaka kurser med 6 milj. kr. motsvarande 855
årsstudieplatser (prop. 1980/81:20, UbU 1980/81:15, rskr 1980/81:120). I
budgetpropositionen beräknas nu en reducering med ytterligare 1588 000
kr. eller 207 årsstudieplatser. Detta innebär en minskning med sammanlagt
1062 årsstudieplatser budgetåret 1981/82. Härav beräknas 220 årsstudieplatser
falla inom det tidigare området med fritt tillträde. Den tidigare
beräknade kostnaden för standardhöjningen kan därmed enligt föredragande
statsrådet reduceras från tidigare beräknade 5 milj. kr. till 4650000 kr.
Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i budgetpropositionen i
denna fråga.

Utskottet tillstyrker ett bemyndigande till UHÄ, i enlighet med
budgetpropositionens förslag, att bestämma hur stor del av sektorsanslagen
för grundläggande högskoleutbildning som skall disponeras för att
bestrida vissa kostnader för särskilda handikappändamål.

I statsbudgeten finns ett särskilt anslag för kurser i svenska språket för
icke svensktalande studerande m.fl. I årets budgetproposition föreslås att
de medel som finns under anslaget fördelas mellan sektorsanslagen för
grundläggande högskoleutbildning. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
anslagsomläggningen.

Utskottet tillstyrker förslaget om att regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar övergångsvis får medge överföringar mellan anslag i
statsbudgeten eller mellan anslagsposter som underställts riksdagen. Bemyndigandet
bör avse budgetåret 1981/82.

Föredragande statsrådet föreslår vidare att ett nytt debiteringssystem för
det datorbaserade administrativa systemet för forskningsbiblioteken, LIERIS,
böljar tillämpas under budgetåret 1981/82. Den förändrade ordningen
innebär bl. a. att huvuddelen av kostnaderna för driften av L1BRIS
fr.o. m. nästa budgetår skall bestridas av de högskoleenheter m.fl. som
utnyttjar systemet. Utskottet tillstyrker de riktlinjer för finansieringen av
driftkostnaderna som angivits i budgetpropositionen.

Regeringen har slutligen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden
anfört om provisorisk ordning för antagning av studerande som
utlottats två gånger. Utskottet har inte funnit anledning till uttalande i
frågan.

UbU 1980/81:20

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande målsättningar för den högre utbildningen
avslår motion 1980/81:1319 yrkande 1,

2. att riksdagen beträffande översyn av högskolans organisation
m.m. avslår motionerna 1980/81:257, 1980/81:379, 1980/81:744
yrkandena 1, 3 och 4 samt 1980/81:746 yrkande 1,

3. att riksdagen beträffande översyn av de konstnärliga utbildningarna
med anledning av motion 1980/81:446 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande utredning om anslaget Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser avslår motionerna 1980/81:559
och 1980/81:967,

5. att riksdagen beträffande utredning om utbildnings- och forskningsverksamheten
avslår motion 1980/81:973 yrkande 1,

6. att riksdagen beträffande den totala antagningskapaciteten i högskolan
avslår motion 1980/81:973 yrkande 3,

7. att riksdagen beträffande utredning om effekterna av utbyggnaden
av högskoleutbildningen på vissa orter avslår motion 1980/
81:558 i denna del,

8. att riksdagen beträffande översyn av den regionala spridningen
av högskoleresurserna avslår motion 1980/81:744 yrkande 2,

9. att riksdagen beträffande utbyggnaden av högskoleutbildningen
m.m. avslår motion 1980/81:558 i denna del samt motionerna
1980/81:1286 och 1980/81:1469,

10. att riksdagen beträffande utbyggnaden av högskoleutbildningen i
Södertälje avslår motion 1980/81:732,

11. att riksdagen beträffande användningen av egendomen Nääs avslår
motion 1980/81: 1304,

12. att riksdagen beträffande planeringsramar för forskningsråden
avslår motion 1980/81:973 yrkande 19,

13. att riksdagen beträffande medel för grundforskning avslår motion
1980/81:380,

14. att riksdagen beträffande riktad grundforskning avslår motion
1980/81:973 yrkande 20,

15. att riksdagen beträffande forskning rörande kooperation avslår
motion 1980/81:966,

16. att riksdagen beträffande stöd till forskning vid vissa högskoleenheter
avslår motionerna 1980/81:1688, 1980/81: 1689 och 1980/
81:1696,

17. att riksdagen beträffande ändring av behörighetsbestämmelserna
för forskarutbildning avslår motion 1980/81:973 yrkande 15,

18. att riksdagen beträffande ökade resurser för handledning av forskarstuderande
avslår motion 1980/81:973 yrkande 16,

UbU 1980/81:20

19. att riksdagen beträffande vakanta utbildningsplatser i högskolan
avslår motion 1980/81:1677,

20. att riksdagen beträffande jämställdhet m. m. avslår motion 1980/
81:1713 yrkandena 10 och 11,

21. att riksdagen beträffande avskaffande av betygen inom högskolan
avslår motion 1980/81:1319 yrkande 2 d,

22. att riksdagen beträffande avskaffande av kårobligatoriet m.m.
avslår motion 1980/81:1319 yrkandena 2 e, 2 f och 2 g,

23. att riksdagen beträffande lokalkostnaderna vid högskoleenheterna
med anledning av proposition 1980/81: 100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. att riksdagen beträffande den fortsatta höjningen av resursstandarden
inom det tidigare utbildningsområdet med fritt tillträde
till högskolan godkänner vad som anförts i proposition 1980/
81:100,

25. att riksdagen beträffande planering av åtgärder för särskilda handikappändamål
godkänner vad som anförts i proposition 1980/
81:100,

26. att riksdagen beträffande medelsanvisningen till vissa kurser för
utländska studerande godkänner vad som anförts i proposition
1980/81:100,

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan anslag för högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats
i proposition 1980/81:100,

28. att riksdagen beträffande riktlinjer för finansieringen av driftkostnaderna
för LIBRIS-systemet godkänner vad som anförts i
proposition 1980/81:100,

29. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anmälts i proposition
1980/81: 100 om provisorisk ordning för antagning av studerande
som utlottats två gånger.

Stockholm den 19 mars 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets behandling: Stig Alemyr (s). Bengt Wiklund (s),
Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg
(s), Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Lena
Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Margot
Wallström (s), Christina Rogestam (c) och Olle Grahn (fp).

UbU 1980/81:20

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Margot Wallström (alla s) har avgivit
följande reservationer:

1. Den totala antagningskapaciteten i högskolan (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”Utskottet
som” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att i största möjliga utsträckning
upprätthålla den totala antagningskapaciteten inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Ytterligare nedskärningar av antalet antagningsplatser
bör därför inte komma till stånd. Mot bakgrunden av det ökade
antalet ungdomar i högskoleålder under de närmaste åren finns det i stället
skäl att öka antalet antagningsplatser för utbildningar som är yrkesinriktade
och kan förväntas leda till arbete. Om den totala dimensioneringen blir
oförändrad eller t.om. fortsätter att minska kommer konkurrensen till
högskolan att öka. Det blir därmed svårare för ungdomar födda under
mitten av 1960-talet att få högskoleutbildning. Svängningar i födelsetalen
bör enligt utskottets mening inte få sådana konsekvenser. En ökad konkurrens
skulle också skärpa den sociala snedrekryteringen.

Utskottet ser det därför som angeläget att den fortsatta högskoleplaneringen
inriktas på att öka utbildningskapaciteten i högskolan på utbildningar
där ett framtida arbetsmarknadsbehov kan förväntas. Ökningen bör
vara tillfällig med hänsyn till det stora antalet ungdomar i högskoleålder
under de närmaste åren. I takt med att antalet ungdomar i gymnasieskolan
minskar bör resurser överföras från denna skolform till högskolan för att
finansiera ökningen av antalet årsstudieplatser där.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1980/
81:973 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande den totala antagningskapaciteten i högskolan
med anledning av motion 1980/81:973 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ändring av behörighetsbestämmelserna för forskarutbildning (mom. 17)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 böijar ”UHÄ:s
förslag” och slutar ”1980/81:973 avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en sådan ändring av behörighetsbestämmelserna som

UbU 1980/81:20

UHÄ föreslagit inte är godtagbar. Ett nytt behörighetskrav med en så
allmän formulering som den UHÄ lagt fram, ger enligt utskottets mening
utrymme för ett betydande godtycke. Detta bedömer utskottet som synnerligen
olyckligt. Utskottet anser vidare att tillträde till forskarutbildning
skall föregås av rådgivning och vägledning samt att behörighetskraven,
som skall garantera kvalitet i forskarutbildningen, skall åstadkommas genom
att kvalitetskravet på grundutbildningsnivån upprätthålls. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1980/81:973 yrkande 15
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande ändring av behörighetsbestämmelserna
för forskarutbildning med bifall till motion 1980/81:973 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ökade resurser för handledning av forskarstuderande (mom. 18)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar ”1 budgetpropositionen”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat (UbU 1978/79:44 s. 48) att utskottet ansåg
det angeläget att frågan om obalans mellan tillgång och efterfrågan på
handledning för forskarstuderande blev belyst och att det ankom på berörda
myndigheter att föreslå de resursförstärkningar som de ansåg erforderliga.
Av UHÄ:s anslagsframställning framgår att åtgärder för att förbättra
genomströmningen i forskarutbildningen är nödvändiga och att ökade
handledningsresurser behövs. De åtgärder som föreslås i budgetpropositionen
i form av ökade basresurser och flera utbildningsbidrag är enligt
utskottets mening inte tillräckliga för att komma till rätta med bristen på
handledning för de forskarstuderande. Utskottet anser att frågan om resurser
för handledning av forskarstuderande bör bli föremål för samlade
konkreta överväganden.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1980/81:973
yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande ökade resurser för handledning av forskarstuderande
med bifall till motion 1980/81:973 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1980/81:20

Särskilda yttranden

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Margot Wallström (alla s) har avgivit
följande särskilda yttranden:

1. Planeringsramar för forskningsråden och resurser för grundforskning
(mom. 12 och 14)

I motion 1980/81:973 behandlas bl. a. planeringsramar för forskningsråden
och resurser för grundforskning inom högskolan. Vi har i motionen
föreslagit att det i den forskningspolitiska propositionen våren 1982 bör
komma förslag om dels planeringsramar för forskningsråden, dels medelsavsättning
till grundforskning i samband med anslagen till sektorsforskning.
Vi ansluter oss till vad som anförs i motionen i dessa frågor. Eftersom
utskottet med hänvisning till pågående beredningsarbete i
regeringskansliet ej tar ställning i sak, har vi inte funnit anledning att nu
reservera oss i dessa delar.

2. Utbyggnaden av utbildningen i Värmland (mom. 16)

Med hänsyn till behovet av att stärka utbudet av grundläggande högskoleutbildning
som ett viktigt led i förnyelsen av näringslivet i Värmland
föreslås i motionerna 1980/81:1468 och 1980/81:1469 att högskolan i Karlstad
förstärks och anpassas till den regionala arbetsmarknadens behov.

I sitt nu framlagda betänkande delar utskottet den syn på utbildningens
betydelse för regionerna som motionerna ger uttryck för. Mot bakgrund av
den gällande behandlingsordningen för inrättande av allmänna utbildningslinjer
är det inte nu möjligt för utskottet att ta ställning till de krav som
framförs i motionerna.

Vi vill emellertid framhålla det stora behovet att utifrån näringslivssynpunkt
söka olika lösningar i syfte att vidga utbudet av utbildning
vid högskolan i Karlstad. Vi förutsätter att berörda läns- och högskolemyndigheter
tar konkreta initiativ härtill med målet att utarbeta ett
sådant beslutsunderlag att utbyggnad av den högre utbildningen vid högskolan
i Karlstad kan komma till stånd. Vid Bergsskolan i Filipstad ges
teknisk utbildning på gymnasial nivå. Ett ökat utbildningsutbud bör övervägas
även där.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981