med anledning av motionsyrkanden om uppdrag till 1978 års försvarskommitté och om kommitténs sammansättning (Betänkande 1978/79:FöU14 Försvarsutskottet)

FöU 1978/79:14

Försvarsutskottets betänkande
1978/79:14

med anledning av motionsyrkanden om uppdrag till 1978 års
försvarskommitté och om kommitténs sammansättning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner.

1978/79:595 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandet 1 att
riksdagen hos regeringen hemställer att den sittande försvarskommittén får
tilläggsdirektiv om svensk nedrustning och omrustning.

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såvitt avser
yrkandet 3 att motionen överlämnas till 1978 års försvarskommitté.

1978/79:868 av Maj Britt Theorin (s) och Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att försvarskommittén skall göra avvägningar mellan olika säkerhetspolitiska
instrument, avvägningar inom totalförsvaret och inom det militära
försvaret samt redovisa effekterna av en resursöverföring inom och mellan
dessa tre nivåer,

2. att försvarskommittén skall redovisa olika tänkbara uppgifter för
svenskt försvar och kostnader för skilda försvarsalternativ,

3. att försvarskommittén därvid skall redovisa konsekvenserna av olika
grader av minskning av den svenska militärbudgeten.

1978/79:2110 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av att en grupp sakkunniga utanför
försvarsetablissemanget ingår i försvarskommitténs fortsatta arbete med i
motionen skisserade arbetsuppgifter.

Utskottet

I samband med 1977 års försvarsbeslut gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna vad försvarsutskottet hade anfört om arbetet med nästa
långsiktiga försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 29-33). Utskottet hade bl. a.
framhållit att en ny försvarskommitté i ett tidigt skede av sitt arbete kommer
att granska inte minst det säkerhetspolitiska underlaget i form av angreppsfall,
krisfall, m. m. Underlagets politiska relevans, de planerande myndigheternas
sätt att utnyttja underlaget och möjligheter att öppet presentera
problematiken är frågor som utredningen bör kunna behandla, ansåg
utskottet.

En ny försvarskommitté tillkallades av regeringen under våren 1978.
Kommitténs direktiv har redovisats för riksdagen (FöU 1977/78:19 bil. 2).
Enligt direktiven skall försvarskommittén i en första etapp av sitt arbete

1 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 14

FöU 1978/79:14

studera samspelet mellan de säkerhetspolitiska medlen och därvid särskilt
överväga försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken. Kommittén skall
analysera utvecklingen i omvärlden och de hot mot vår frihet och vårt
oberoende som kan uppkomma i framtiden samt bedöma vilka av dessa som
bör tas till utgångspunkt för den långsiktiga planeringen av totalförsvaret.
Kommittén skall ta del av genomförda säkerhetspolitiska studier och av det
säkerhetspolitiska underlag som utnyttjas i perspektivplaneringen samt
pröva i vilken omfattning underlaget överensstämmer med den syn som
kommittén kommer till i sin analys. I direktiven pekas på att den etappvisa
uppläggningen av kommitténs arbete ökar möjligheterna för en offentlig
debatt kring de frågor som kommittén har behandlat, t. ex. genom ett
remissförfarande. Kommittén förutsätts bedriva sitt arbete under så stor
öppenhet som möjligt och stimulera debatten i de frågor som utreds.

Till ledamöter i försvarskommittén har kallats 13 personer, varav tio är
riksdagsledamöter. Av dessa är fyra ledamöter av utrikesutskottet.

Försvarskommittén beräknas lämna ett första delbetänkande - om säkerhetspolitiken
- under våren 1979.

Yrkandena i motionerna 1978/79:595 och 694 syftar till att riksdagen till
ledning för försvarskommittén skall fatta ett principbeslut om svensk
nedrustning. Liknande motioner med yrkanden om en väsentlig förändring
av försvarspolitiken har avslagits av riksdagen under en följd av år, senast
under föregående riksmöte (FöU 1977/78:19 s. 3 och 5, rskr 1977/78:240).

Även motionerna 1978/79:868 och 2110 innebär upprepande av motionsförslag
som nyligen har behandlats och avslagits av riksdagen (FöU 1977/
78:19 s. 4-6). Som framgår av direktiven för försvarskommittén skall denna
bl. a. studera samspelet mellan de säkerhetspolitiska medlen och särskilt
överväga försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken.

Det är självfallet angeläget att försvarskommittén överväger olika handlingslinjer
för utveckling av det svenska försvaret. Enligt utskottets mening
medger direktiven att man överväger även okonventionella sätt att lösa
totalförsvarets olika uppgifter.

Försvarskommitténs sammansättning talar enligt utskottets mening inte
för någon ensidighet i arbetet. Kommittén har också redan i början av sitt
arbete breddat underlaget för debatt och för sina ställningstaganden, bl. a.
genom de elva uppsatser om svensk säkerhetspolitik som har skrivits för dess
räkning. Uppsatserna har författats av personer med vitt skilda erfarenheter
och åsikter. Utskottet förutsätter att kommittén även i andra former håller sig
underrättad om de problem som har betydelse för utredningen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att ifrågavarande motionsyrkanden
bör avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:595, yrkandet 1, och
1978/79:694, yrkandet 3, om vissa principbeslut till ledning för
1978 års försvarskommitté,

FöU 1978/79:14

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:868 om försvarskommitténs
arbete,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2110 om försvarskommitténs
sammansättning m. m.

Stockholm den 13 februari 1979

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér(c), Eric
Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström
(s), Gunnar Björck i Gävle (c), Gunnar Oskarson (m), Evert Hedberg (s),
Hans Lindblad (fp), Karl-Erik Svartberg (s), Eric Hägelmark (fp) och Kalevi
Wernebrink (c).

GOTAB 61496 Stockholm 1979