Med anledning av motionsyrkande om vissa åtgärder på bostadsbvggnadsområdet, såvitt motionen hänvisats till civilutskottet (Betänkande 1976/77:CU40 Civilutskottet)

CU 1976/77:40

Civilutskottets betänkande
1976/77:40

med anledning av motionsyrkande om vissa åtgärder på bostadsbvggnadsområdet,
såvitt motionen hänvisats till civilutskottet

Motionen

I motionen 1976/77:1613 av herr Palme m. fl. (s), yrkandet 4, hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtages på byggnadsoch
bostadsområdet i överensstämmelse med vad som anförts i motionen.
I motionen beskrivs, i anslutning till det nu behandlade yrkandet, i fem
punkter åtgärder som enligt motionärerna bör vidtas för att sänka byggnadskostnaderna.
Under punkten 1 anförs att prisstopp på byggmaterial bör
införas t. o. m. utgången av år 1977. Motsvarande del av motionsyrkandet
har av civilutskottet överlämnats till näringsutskottet.

Yrkandena 1-3 i motionen har hänvisats till skatteutskottet (SkU
1976/77:48).

Uppgifter i anslutning till motionen

Byggnadskoslnader för bostäder

Statistiska uppgifter om byggkostnadsutvecklingen har bl. a. lämnats i
budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. 16 s. 92-93) samt i civilutskottets
betänkande CU 1976/77:18 (s. 12-13).

I nedanstående tabell sammanfattas prisutvecklingen inom bostadsproduktionen
under perioden fjärde kvartalet 1975—fjärde kvartalet 1976 enligt
de av statistiska centralbyrån (SCB) beräknade indexserierna.

Tabell I. Jämförande serier över olika byggnadsindextaI m. m.

År och kvanal	Flerfamiljshus	Gruppbyggda småhus	Konsu- mentpris- index
Faktorprisin-dex inkl. lö-neglidning och mervär-deskatt	Byggnads-prisindex på-gående pro-duktion	Faktorprisin-dex inkl. lö-neglidning och mervär-deskatt	Byggnads-prisindex på-gående pro-duktion
1975 4	100,0	100,0	100,0	100,0	100
1976 1	105,2	103,9	105,8	104,1	103
2	110,8	107,0	111,4	109.1	106
3	114,2	109,4	115,2	112,0	107
4	117,7	114,4	118,7	116.1	110
1977					113

Källor: Bostadsdepartementets låneunderlagsgrupp och SCB

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 40

CU 1976/77:40

Enligt regeringens särskilda bestämmelser till bostadsfinansieringsförordningen
skall vissa lånebelopp omräknas med tidskoefficient.

Tidskoefficienten, som vid 1976 års början uppgick till 1,50, höjdes retroaktivt
i november 1976 till 1,56 förandra kvartalet, 1,62 för tredje kvartalet
samt 1,67 för fjärde kvartalet 1976. Sammanlagt höjdes tidskoefficienten
med 11,3 procent från årets början till dess slut.

Fr. o. m. 1976-10-01 är tidskoefficienten 1,0 för såväl preliminära som
slutliga lånebeslut.

Regeringen fastställer även enligt bostadsfinansieringsförordningen ett
grundbelopp per lägenhet. Grundbeloppet är f. n. 82 600 kr.

Tabell 2. Förhållandet produktionskostnad/pantvärde

År och Gruppbyggda Flerfamiljs kvartal

småhus hus

1974:1	103,0	104,4
2	104,9	105,0
3	102,2	102,5
4	103,5	103,5
1975:1	104,6	103,0
2	104,0	106,6
3	104,0	103,7
4	103,0	103,3
1976:1	106,3	109,6
2	105,1	106,8
3	103,5	104,2
4	103,2	106,8
Källa:	Bostadsdepartemen tets	låneunderlagsgrupp.

Bostadsstyrelsen har räknat fram preliminära medelvärden för första kvartalet
1977 i vad avser relationen produktionskostnad/pantvärde. För gruppbyggda
småhus som meddelats preliminärt lånebeslut under första kvartalet
1977 var relationen 109,0 medan motsvarande siffra för flerfamiljshus med
preliminära lånebeslut under första kvartalet 1977 var 113,0. Produktionskostnaden
har justerats med den s. k. värderingskoefficienten till januari
1977.

I propositionen 1976/77:144 har föreslagits att mervärdeskatten höjs från
15% till 17,1 % den 1 juni 1977. Vidare har föreslagits att en investeringsavgift
om 15 % införs på vissa s. k. oprioriterade byggen under tiden
den 15 maj 1977-30 juni 1978.

Anläggningskostnaderna för de daghemsplatser socialstyrelsen givit bidrag
till under andra halvåret 1976 har analyserats inom Svenska kommunförbundet.
Av undersökningen framgår bl. a. att medelbyggkostnaden från början
av år 1974 till motsvarande tidpunkt ett år senare stigit med ca 16 %.
Även statens pris- och kartellnämnd undersöker kostnadsutvecklingen för
daghemsbyggandet. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras
kontinuerligt. Vidare kommer bostadsdepartementets låneunderlagsgrupp

CU 1976/77:40

att undersöka prisutvecklingen på byggnadsmarknaden - en undersökning
som beräknas vara färdig i juni månad 1977. I sammanhanget bör även
nämnas att vid Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SÄBO) pågår en undersökning
om byggkostnadsutvecklingen under perioden juli 1976-mars
1977.

Inom låneunderlagsgruppen har pantvärden och byggnadskostnader för
år 1976 undersökts för gruppbyggda småhus och för flerfamiljshus. Undersökningen
avser hus med preliminärt beslut om statligt bostadslån under
år 1976. I nedanstående tabell lämnas uppgifter om relationen byggnadskostnad/pantvärde.

Tabell 3. Relationen byggkostnad! pant värde Jör hus med preliminärt beslut om statligt
bostadslån fjärde kvartalet 1976 i riket.

(Byggkostnad = Produktionskostnad exkl. kostnad för tomt och grundberedning)

	Antal lägen- heter	Därav i %	inom nedanstående	klasser
-89,9	90,0-1 99,9	100,0- 109,9	110,0- 119,9	120,0-
Gruppbyggda småhus
Allmännyttiga	1 435	1	42	39	18	1
Kooperativa	1 592	-	13	49	28	10
Enskilda	5 348	4	41	45	9	-
Samtliga	8 375	3	36	46	14	2
Flerfamiljshus
Exploateringsomr.	3 076	3	48	39	7	3
Saneringsomr.	1 730	-	28	26	40	6
Totalt	4 806	2	41	34	19	4

Källa: Bostadsdepartementets låneunderlagsgrupp.

CU 1976/77:40 4

Uppgifter om påbörjade lägenheter lämnas i nedanstående tabell.

Tabell 4. Lägenheter i påbörjade bostadshus 1974 - första kvartalet 1977

År	Kvartal Månad	Totalt	Därav Fler utan stat- familjs-ligt lån hus	Därav utan stat-ligt lån	Små- hus	Därav utan stat-ligt lån
1974	1	13 650	2 900	4 800	50	8 850	2 850
	2	18 500	3 450	7 250	550	11 250	2 900
	3	15 750	2 250	5 050	-	10 700	2 250
	4	33 050	5 050	10 400	450	22 650	4 600
1974		80 950	13 650	27 500	1 050	53 450	12 600
1975	1	8 550	1 450	3 350	100	5 200	1 350
	2	11 200	1 600	3 400	200	7 800	1 400
	3	12 200	1 400	3 150	-	9 050	1 400
	4	19 350	2 200	5 350	100	14 000	2 100
1975		51 300	6 650	15 250	400	36 050	6 250
1976	1	10 700	2 250	2 900	150	7 800	2 100
	2	15 950	2000	3 750	-	12 200	2000
	3	13 500	1 450	3 700	50	9 800	1 400
	4	16 450	1 800	3900	50	12 550	1 750
1976		56 600	7 500	14 250	250	42 350	7 250
1977	I	8 900	1 250	2 100	50	6 800	1 200
därav	jan	3 100	450	800	-	2 300	450
därav	febr	2 300	350	650	50	1 650	300
därav	mars	3 500	450	650	-	2 850	450

Källa: SCB

Beräkning av löneunderlag

I betänkandet CU 1976/77:18 (s. 23-24) har redogjorts för metoderna vid
beräkning av låneunderlag/pantvärde liksom för byggadministrationsutredningens
förslag till produktionskostnadsanpassad belåning i vissa fall. Civilutskottet
anförde i nämnda betänkande (s. 36) bl. a. följande:

Utskottet har noterat uppgifter om en snabb uppgång i byggkostnaderna
som inte helt kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt
utskottets mening finns skäl som talar för byggadministrationsutredningens
förslag att låta belåningen knytas till produktionskostnaden i en fullt utvecklad
konkurrens. Det krävs dock, liksom enligt utredningens förslag,
att härtill läggs ett system som gör det möjligt att beräkna en jämförelsekostnad
som man inte väsentligt får överstiga. De närmare reglerna torde
få övervägas vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Utredningen har i samband med sina förslag beträffande beräkning av
en jämförelsekostnad anfört att det krävs en översyn bl. a. av sättet att
räkna upp beloppen med tidskoefficienter. Bostadsstyrelsen har lämnat förslag
om att denna koefficient bör räknas upp med kortare intervall för att
undanröja nuvarande olägenheter. Utskottet, som finner att en sådan ordning

CU 1976/77:40

kan ha fördelar, har förutsatt att denna fråga övervägs inom regeringen
även fristående från bedömningen av hur en framtida jämförelsekostnad
skall konstrueras. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse 1977-05-05 till regeringen lagt fram vissa
förslag, föranledda av kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet. Styrelsen
föreslår sålunda att regeringen snarast fastställer tidskoefficienter för
första, andra och tredje kvartalen 1977. Koefficienterna bör ansluta till kostnadsutvecklingen
för gruppbyggda småhus. Denna åtgärd skulle i huvudsak
lösa problemen för småhusen. För flerfamiljshusens del behöver emellertid
enligt styrelsens mening vissa ytterligare åtgärder vidtas. I detta syfte föreslås
att grundbeloppet i låneunderlaget, nu 82 600 kr. höjs till 87 000 kr., vilket
innebär en höjning av låneunderlaget för byggnad med ca 4 %. 1 sammanhanget
anmäls vidare att styrelsen avser att förbättra belåningsmöjligheterna
för saneringsobjekt genom att höja gränsen för saneringstilläggets storlek.

I anslutning därtill noteras att förbättringar av belåningen i tätorternas centrala
delar kan vara möjliga om utrymme finns inom bruksvärdeshyran,
nämligen genom lägestilläggen om överkostnaderna beror på höga markvärden.
Det primära ansvaret ligger där på kommunerna.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att 1977-05-18 besluta
om en höjning av grundbeloppet i låneunderlaget för flerfamiljshus i enlighet
med bostadsstyrelsens förslag. Samtidigt beslutar regeringen om en höjning
av tidskoefficienten till 1,06 i fråga om preliminärt beslut om lån och beslut
om lån avseende småhus som skall bebos av sökanden. Vidare kommer
låneunderlagsgruppen inom bostadsdepartementet att snabbt analysera den
prisspridning som förekommit. Syftet är att få ett underlag för att bedöma
orsakerna till höga överkostnader i enskilda låneobjekt.

Kreditförsörjningen

Delegationen för bostadsfinansiering, bestående av företrädare för ekonomi-
och bostadsdepartementen, arbetsmarknads- och bostadsmyndigheterna
samt riksbanken, redovisade 1977-01-10 sina överläggningar med affärsbankerna,
sparbankerna, PK-banken och föreningsbankerna. Därvid anfördes
följande:

Utgångspunkten för överläggningarna har varit de mål i fråga om den
ekonomiska politiken och investeringsverksamheten som ställs upp i årets
budgetproposition. Där förutsätts liksom föregående år att den av staten
reglerade investeringsverksamheten anpassas så att realekonomiskt utrymme
för industrins investeringar skapas. Bostadsbyggnadsplanen för år 1977
omfattar en ram för beslut om bostadslån som ger utrymme för maximalt
64 700 statligt belånade lägenheter. För ombyggnads- och förbättringsverksamhet
gäller en särskild medelsram om 450 milj. kr. Utbyte mellan ramarna
får ske i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål. 1 planen ingår
vidare en beräknad ram om 8 000 lägenheter för beslut om tillstånd att
bygga bostäder utan statliga lån.

CU 1976/77:40

Företrädarna för kreditinstituten har gentemot delegationen deklarerat
sin vilja att medverka till att byggnadskrediter - inberäknat krediter till
kommun avseende tomträttsmark - under år 1977 säkerställs för statligt
belånade nybyggnader och ombyggnader enligt föregående stycke. Det sammanlagda
kreditbehovet härför beräknas till 14 400 milj. kr. Företrädarna
för kreditinstituten har härutöver förklarat sig villiga att medverka till att
byggnadskrediter ställs till förfogande även för bostadsbyggandet utan statliga
lån.

Tillämpningen av denna överenskommelse sker i enlighet med de riktlinjer
och förutsättningar som gällt vid föregående års överenskommelser.

Överläggningarna rörande bankernas bidrag till den slutliga finansieringen
av bostadsbyggandet kommer att fortsätta.

Sveriges riksbank redovisade 1977-02-23 sina synpunkter på bankernas
kreditgivning under 1977. Därvid anfördes om bostadsbyggandets finansiering: Bankerna

förutsätts bidraga till bostadsbyggandets finansiering enligt de
riktlinjer som angivits av delegationen för bostadsfinansiering. De innebär
att bankernas nettoförvärv av bostadsobligationer stiger till 4 500 mkr och
att de utan störningar tillhandahåller bostadsbyggnadskrediter.

En särskild arbetsgrupp med representanter för delegationen för bostadsfinansiering
och för bankerna följer tillämpningen av överenskommelserna,
nu den i januari 1977 redovisade. Dit anmäls sådana bostadsbyggnadsprojekt
som inte fått krediter beviljade. Den ser till att krediter ges till de enskilda
projekten i enlighet med överenskommelsen.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse 1977-04-12 till länsbostadsnämnderna
konstaterat att flertalet av de anmälningar om bristande kreditiv som görs
till arbetsgruppen rör fall som inte avses med gällande överenskommelse.
Denna täcker kreditiv upp till statslånets övre gräns. De fall av brister i
kreditivgivningen som beror på att låntagaren inte kunnat redovisa en finansiering
av egen insats och ev. behövliga överskjutande lån kan således
inte lösas av arbetsgruppen med åberopande av överenskommelsen. Detsamma
gäller när sökandens förmåga att infria sina låneförbindelser inte
bedömts som godtagbar.

Utskottet

Låneunderlagsnivån är nu anpassad till kostnadsläget 1976-10-01. Tidskoefficienten
för nya lånebeslut är 1,0.

När det gäller styckebyggda småhus fattas endast ett lånebeslut. Den
tidskoefficient som gäller vid beslutet är då avgörande för lånenivån. När
det däremot gäller gruppbyggda småhus och flerfamiljshus ges lån genom
två beslut, ett preliminärt och ett slutligt. Detta innebär bl. a. att en överkostnad
vid preliminärt beslut kan kompenseras genom höjningar av tidskoefficienten
före det slutliga lånebeslutet. Om man räknar om överkostnaderna
vid preliminära lånebeslut under de senaste fem åren med hänsyn
till ändringar i tidskoefificienten före slutligt lånebeslut kan konstateras att

CU 1976/77:40

överkostnaderna varierat mellan 3,2 och 4,0 procent för flerfamiljshus och
mellan 2,2 och 6,5 procent för gruppbyggda småhus. Efter justeringarna
hösten 1976 var överkostnaderna för fjärde kvartalet 1976 på byggsidan
- de kostnader som påverkas av tidskoefficienten - 1,9 procent för flerfamiljshus
och 2,0 procent för gruppbyggda småhus.

Under början av innevarande år har emellertid byggprisutvecklingen visat
vissa oroande tecken. Prisbilden är emellertid mycket oklar och splittrad.
Ett bättre underlag för bedömningar torde ges genom den analys som låneunderlagsgruppen
kommer att göra på regeringens uppdrag.

De generella svårigheterna kommer att lösas genom det av regeringen
aviserade beslutet att höja tidskoefficienten 6 procent för styckebyggda småhus
och vid preliminära beslut om lån för flerfamiljshus och gruppbyggda
småhus - allt fr. o. m. juni 1977. Beslut om tidskoefficient vid slutliga beslut
får fattas på grundval av bl. a. de kompletterande undersökningar som enligt
ovan initierats.

Det aviserade beslutet innebär vidare att grundbeloppet för flerfamiljshus
höjs med ca 4 procent. Prisstegringen har varit större för dessa hus än för
övriga.

Ett ytterligare skäl för den aviserade höjningen av grundbeloppet för flerfamiljshus
är att schablontaxerade bostadsföretag och bostadsrättsföreningar
inte kan minska sin skatt genom avdrag för räntor på lån för överkostnader.
Deras nettoräntekostnader blir därför två till tre gånger högre än egnahemsägarens
för motsvarande lån för överkostnader.

Enligt utskottets mening tillgodoser det aviserade beslutet rimliga krav
påen anpassning av belåningsvärdena till kostnadsutvecklingen. Det är inte
realistiskt och samhällsekonomiskt riktigt att automatiskt anpassa låneunderlaget
till alla prishöjningar. Det bör noteras att alla överväganden om
en produktionskostnadsanpassad belåning gjorts för en situation med fullt
utvecklad konkurrens och med förutsättningen att det samtidigt beräknas
en jämförelsekostnad som man inte väsentligt får överskrida.

Vad slutligen gäller kreditförsörjningen får utskottet hänvisa i första hand
till att även för innevarande år gäller en överenskommelse om byggnadskrediterna
av motsvarande typ som tidigare år. Överenskommelsen följs
också upp på samma sätt som tidigare. När det gäller de långfristiga lånen
finns för innevarande år, liksom för vissa tidigare år, inte någon formell
överenskommelse om bankernas köp av bostadsobligationer. Enligt vad utskottet
erfarit har delegationen för bostadsfinansiering haft överläggningar
med bankerna i också denna fråga. Med hänsyn till att avlyften emellertid
hittills skett i godtagbar omfattning och takt har inte ansetts finnas behov
av att nu aktualisera en formell överenskommelse. Delegationen följer dock
utvecklingen på området.

Med hänsyn till det ovan anförda får motionen 1976/77:1613 (s) i här
behandlade delar anses helt tillgodosedd. Någon riksdagens åtgärd enligt
motionsförslaget är inte behövlig.

CU 1976/77:40

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1613, yrkandet 4 i vad det
inte rör prisstopp.

Stockholm den 17 maj 1977

På civiiutskottets vägnar:

KJELL A. MATTSSON

Nuvarande: herrar Mattsson (c). Bergman (s), Danell (m), Åkerfeldt tc),
Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka (fp), Jadestig (s), fru Landberg (s), herr
Nisser (m), fru Dahl (s), herrar Persson i Karlstad (s), Hägelmark (fp), Sandberg
(c), Håkansson i Trelleborg (s) och Norrby (c).

Särskilt yttrande

Herrar Bergman, Henrikson, Jadestig, fru Landberg, fru Dahl, herrar Persson
i Karlstad och Håkansson i Trelleborg (alla s) anför:

Sedan den socialdemokratiska motionen väckts har den slutliga utskottsbehandlingen
av den skjutits fram för att regeringen skulle få tillfälle att
fatta beslut i huvudsak enligt motionsförslaget. Därmed har omständigheterna
ändrats så att motionen kan avstyrkas på den grund att dess syften
tillgodosetts. Att regeringen verkställer socialdemokratiska motionsförslag
redan före utskottsbehandlingen möter självfallet ingen erinran från vår sida.
Mycket skulle vara att vinna på om motsvarande arbetssätt tillämpades
i större utsträckning av den borgerliga regeringen.

Sakfrågorna är emellertid värda ytterligare kommentarer. Vi har sålunda
förutsatt att den aviserade utredningen om orsakerna till prisbildningen på
byggmarknaden kommer att täcka inte endast vid preliminära lånebeslut
redovisade kostnader utan också den bild av anbudsnivåerna som tecknas
i ärenden som inte går till beslut och kanske inte ens till ansökan på grund
av att anbuden är för höga.

Vi har också förutsatt att regeringen så snart dessa undersökningar är
klara och sålunda redan i sommar kommer till beslut beträffande tidskoefficienten
vid slutliga lånebeslut.

Slutligen vill vi stryka under vikten av att regeringen med uppmärksamhet
följer de tendenser till förseningar i finansieringen som visat sig. Det är
här mycket viktigt att inte sådana förseningar får förekomma och skapa
svårigheter för byggandet. Förskjutningar av planerade igångsättningstider
bör inte få förekomma i väntan på detalj ingripanden av samordningsgruppen.
Likaså bör de byggande på ett så tidigt stadium som möjligt kunna få bekräftelse
på att de slutliga lånen beviljats.

GOTAB 55114 Stockholm 1977