Med anledning av motionsförslag om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén
Betänkande 1977/78:CU20
CU 1977/78:20
Civilutskottets betänkande
1977/78:20
med anledning av motionsförslag om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén
Motionen
I
motionen 1977/78:861 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås i yrkandet 3 att
riksdagen hos regeringen hemställer att tomträttskommittén ges tilläggsdirektiv
i enlighet med vad som föreslås i motionen.
T omträttskommittén
Tomträttskommittén (Ju 1977:12) tillkallades sommaren 1977 för att se
över bestämmelserna om tomträttsavgäld m. m. Kommitténs huvuduppgift
är enligt direktiven att närmare undersöka hur reglerna om bestämmande av
tomträttsavgäld bör utformas. Kommittén skall emellertid även belysa de vid
olika tidpunkter angivna syftena för tomträttsinstitutet och analysera deras
inbördes förenlighet. Mot bakgrund av en sådan analys och en analys av de
förändringar i de allmänna förutsättningarna för markpolitiken som har
inträffat bör kommittén föreslå den avvägning mellan och formulering av
tomträttsinstitutets syften som är bäst förenlig med den övergripande
målsättningen att mark för bostadsändamål skall kunna upplåtas både med
äganderätt och tomträtt.
Hithörande frågor behandlades tidigare av riksdagen med anledning av
motion (s) om översyn av tomträttsinstitutet (LU 1976/77:9). Utskottet strök
under angelägenheten av att eventuella ändringar i tomträttsreglerna inte får
en sådan utformning att förtroendet för tomträtten och därigenom dess
användbarhet minskar. Den då av regeringen aviserade utredningens uppgift
borde, enligt utskottet, i första hand vara att undanröja de olägenheter som
har samband med avgäldsregleringen. Även andra moment i den nuvarande
ordningen borde emellertid ses över.
Vid interpellationsdebatt 1977-05-26 anförde bostadsministem bl. a.
följande:
Av mitt svar kanske det framgår att vi inte bara diskuterat frågan om en
översyn av avgäldema; vi kan tänka oss en översyn också av institutet i
övrigt. Syftet med införandet av tomträttsinstitutet 1907 var bostadssocialt.
Det skulle för den enskilde finnas möjligheter att disponera mark till låg
kostnad utan tvång att förvärva den. Sedan har det ju genomförts reformer på
detta område, och då har markvärdestegringen betonats starkare.
Det är uppenbart att här finns två huvudsyften som står i visst motsatsförhållande
till varandra. Därför har det ansetts nödvändigt att vi får så vida
direktiv för denna utredning att den kan diskutera hela systemet och inte bara
1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 20
CU 1977/78:20
2
avgäldema. Men jag är verkligen angelägen om att utredningen kommer att
arbeta snabbt.
Frågan om valfrihet mellan ägande och tomträtt behandlades senast i
anslutning till betänkandet CU 1976/77:21. Utskottet noterade (s. 3) i
anslutning därtill bl. a. lagutskottets ovan refererade bedömning att en
utredning som i första hand tar sikte på avgäldsregleringen emellertid bör
omfatta även andra moment i den nuvarande ordningen.
Utskottet
Motionsförslaget om tilläggsdirektiv till tomträttsutredningen synes syfta
till att påkalla utredning om förhållanden som försvårar en tillämpning och
utökning av tomträtten. Kommitténs uppdrag att föreslå en viss avvägning
mellan och formulering av tomträttsinstitutets syften kan delvis bidra till att
belysa de av motionärerna angivna frågorna. Förslaget utgår emellertid från
allmänt beskrivna syften, vilka inte kan tjäna som underlag för att pröva
behovet av ett vidgat utredningsuppdrag. Motionsförslaget avstyrks
därför.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1977/78:861, yrkandet 3.
Stockholm den 28 februari 1978
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson(c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c),
Maj-Lis Landberg (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Eric Hägelmark (fp),
Göthe Knutson (m), Wilhelm Gustafsson (fp), Lennart Nilsson (s) och Rolf
Dahlberg (m).
GOTAB 57623 Stockholm 1978