Med anledning av motioner rörande expropriationslagen (1972:719) och förköpslagen (1967:868), m. m. (Betänkande 1975/76:CU11 Civilutskottet)

CU 1975/76: 11

Civilutskottets betänkande
1975/76: 11

med anledning av motioner rörande expropriationslagen (1972:719)
och förköpslagen (1967:868), m. m.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975/76:

666 av herr Gillström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om översyn av gällande forköpslag (1967:868) för att ge kommunerna
förköpsrätt även då mark ingår som del vid köp av foretag,

1922 av herrar Fridolfsson (m) och Adolfsson (m) såvitt däri hemställs
att riksdagen beslutar (2) att avskaffa förköpsrätten i saneringsfall,

1963 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen av
regeringen begär förslag som underlättar för de hyresgäster som så önskar
att ta över förvaltningsansvaret i hyreshus genom att hyresrätten omvandlas
till bostadsrätt,

1969 av herrar Sörenson (s) och Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att den överser lagen om förköp i syfte att täcka
förekommande kryphål och därigenom upprätthålla dess väsentliga syfte,

2036 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts
i avsnittet "Bostadspolitik” i motionen 1975/76:1979 - hemställs att riksdagen
(5.) hos regeringen anhåller om sådana författningsändringar att hyresgäster
ges förstahandsrätt vid överlåtelse av fastighet de bor i, allt i enlighet
med vad i motionen anförts,

2037 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts
i avsnittet "Markpolitik" i motionen 1975/76:1979- hemställs att riksdagen
beslutar

1. att upphäva förköpslagen (1967:868),

2. att 2 kap. 1 § expropriationslagen med bestämmelser om tätbebyggelseexpropriation
skall erhålla följande förändrade lydelse:

Nuvarande lydelse

1 $. Expropriation får ske för att
ge kommun möjlighet att förfoga
över mark sorn med hänsyn till den
framtida utvecklingen kräves för tätbebyggelse
eller därmed sammanhängande
anordning eller för att an -

Föreslagen lydelse

1 $. Expropriation får ske för att
säkerställa att mark på skäliga villkor
är tillgänglig för tätbebyggelse och
därmed sammanhängande anordningar.

1 Riksdagen 1975/76. 19 sand. Nr II

CU 1975/76: 11

Nuvarande lydelse

nars i kommunens ägo överföra
mark för upplåtelse med tomträtt.

Expropriation för ändamål som
anges i första stycket får avse endast
mark som är belägen inom kommunens
eget område eller inom området
för det kommunblock som kommunen
eller dess huvuddel tillhör.

Inom tätbebyggt område får expropriation
ske endast om det med
skäl kan antagas att marken inom
överskådlig tid kommer att beröras
av byggnads- eller anläggningsåtgärd,
som är av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt, eller om det
till främjande av planmässigt byggnadsskick
eller av annan därmed
jämförlig orsak är angeläget att kommunen
får rådighet över marken.

Med motsvarande tillämpning av
första-tredje styckena får expropriation
ske till förmån för landstingskommun
eller kommunalförbund,
som handhar sådan angelägenhet
som första stycket avser att
främja.

expropriationslagen,

2K)5 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) vari - med hänvisning
till vad som anförts i motionen 1975/76:2104 - hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att frågan om en begränsning av expropriationsresp.
kommunala förköpslagen till att gälla enbart områden, inom vilka
en ytterligare samhällsutbyggnad är aktuell, blir föremål för utredning och
förslag.

Utskottet

Expropriaiionslayen (ExL)

Förslaget i motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 2, om ändrad lydelse
av 2 kap. I !; ExL innebär till en början att tomträusexpropriation inte skall
anges som fristående expropriationsgrund. En redovisning av tidigare överväganden
har tagits in i betänkandet CU 1975:15 (s. 2-7).

Utskottet har inte funnit övertygande skäl för att frångå tidigare bedömningar
att tomträusexpropriation bör anges som en fristående expropriationsgrund,
varigenom tomträttsinstitutets betydelse stryks under. Även

CU 1975/76: 11

då denna grund åberopas kvarstår det allmänna kravet att marken behövs
för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordningar. Praktiskt innebär
gällande ordning i denna del att bevisningen om detta markbehov
dådet gäller obebyggd och glesbebyggd mark kan inskränkas till kommunens
uttalade avsikt att upplåta marken med tomträtt. Motionsyrkandet avstyrks
därför i motsvarande del.

Det nämnda motionsyrkandet såvitt det gäller ändrade grunder för tätbebygpelseexpropriation
i övrigt avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

I motionen 1975/76:2105 (c) föreslås såvitt nu är i fråga utredning och
förslag om en begränsning av expropriationsmöjligheterna till områden inom
vilka en ytterligare samhällsbyggnad är aktuell. Motionärerna anger att ett
skärpI aktualitetskrav bör innebära en begränsning av expropriationsrätten
till områden där enligt översiktliga planer en samhällsutbyggnad är aktuell
inom de närmaste 10 eller eventuellt 15 åren.

Motionsförslaget får bedömas i första hand mot nu gällande grunder för
tätbebyggelseexpropriationen, vilka beslutats av 1971 års riksdag. Dessa innebär
som en huvudregel (2 kap. 1 § första stycket) bl. a. (prop. 1971:122
s. 158-159) att kommunen måste göra antagligt att marken behövs för det
avsedda ändamålet, även om kravet på denna bevisning inte får sättas alltför
högt. Underlaget för denna bedömning kan vara planer enligt byggnadslagen
men även t. ex. befolkningsprognoser, bostadsbyggnadsprogram eller industriutvecklingsplaner.
Civilutskottet (CU 1971:27 s. 15-16) anförde att anspråken
på sannolikhetsbevisning inte får sättas alltför högt vare sig i fråga
om behovets exakta omfattning eller i fråga om tidsperspektivet. I en särskild
regel om expropriation av tätbebyggd mark (2 kap. 1 § tredje stycket) sägs
att expropriation för viss åtgärd endast får ske om det kan antas att marken
inom överskådlig tid kommer att beröras av det avsedda ändamålet. Som
riktlinje för bedömningen av vad som skall anses som överskådlig tid gäller
(prop. 1971:122 s. 159, CU 1971:27 s. 17) ett tidsperspektiv om ett ä två
decennier, en period som dock kan förlängas då det gäller mycket omfattande
saneringar för vilka det finns konkreta planer.

Motionärerna har till stöd för sin ståndpunkt i huvudsak åberopat att
kommuner och byggföretag anses ha förstora markreserver. Enligt utskottets
mening bör emellertid bedömningar av denna art inte tas till intäkt för
att begränsa kommunernas expropriationsmöjligheter. Det bör noteras att
den översiktliga kommunala planeringen kommer att ge bättre utgångspunkter
för bedömningarna liksom att markvillkoret för bostadslån ger nya
möjligheter att utöva det kommunala inflytandet. Utskottet avstyrker sålunda
motionen 1975/76:2105 i här behandlad del.

I den ovan berörda motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 3, föreslås vidare
att 4 kap. 3 § ExL med den däri givna s. k. presumtionsregeln upphävs.

Utskottet avstyrker motionsförslaget med hänvisning till tidigare bedömningar,
senast i betänkandet CU 1975:15 (s. 12).

1* Riksdagen 1975/76. 19 sand. Nr II

CU 1975/76: 11

Förköpslagen (FL)

Förslaget i motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 1, att FL upphävs, avstyrks.
De värderingar som åberopas som grund för förslaget har tidigare
prövats och avvisats av riksdagen vid flera tillfällen, senast i anslutning
till betänkandet CU 1975:16.

1 motionen 1975/76:1922 (m), yrkandet 2, begränsas det ovan nämnda
förslaget till att avse ett avskaffande av förköpsrätten beträffande saneringsföstigheter.

I motionen anförs mot bakgrund av saneringsverksamheten i Stockholm
den meningen att en av de viktigaste orsakerna till den låga saneringstakten
skulle vara markvillkoret vid bostadslångivningen. Motionsyrkandet motiveras
i huvudsak av motionärernas uppfattning att också förköpsmöjligheterna
vållar osäkerhet på fastighetsmarknaden och minskar benägenheten
att köpa fastigheter för ombyggnad.

Riksdagen har (prop. 1974:152, CU 1974:36 s. 26) antagit ändrad lydelse
av 1 § FL, varigenom tillagts att kommun har förköpsrätt även vid försäljning
av sådan egendom som behöver rustas upp. Ändringen byggde på att kommunen
har ansvar för saneringsverksamheten och att kommunen skall unprätta
bostadssaneringsprogram. Ett syfte var att undanröja tvekan om att
förköp kan ske inte endast när det är fråga om saneringar som innebär bebyggelseomdaning
utan också när det gäller upprustning av enstaka fastighet.
Civilutskottet noterade (CU 1974:36 s. 26) att förslaget i denna del anslöt
till vad riksdagen tidigare godtagit.

Genom vad i motionen anförts har inte några nya principiella synpunkter
tillförts bedömningen av denna fråga. Utskottet avstyrker motionen i denna
del.

I den ovan i samband med frågor om expropriationslagen behandlade
motionen 1975/76:2105 (c) föreslås utredning och förslag om ett skärpt aktualitetskrav
även vid tillämpning av förköpslagen.

Huvudprinciperna beträffande motsvarande yrkande angående expropriation
gäller också i fråga om förköp. Redan med hänsyn därtill och till
att ett bifall till motionen skulle kunna leda till en faktisk överprövning
av de kommunala saneringsplanerna avstyrks motionen 1975/76:2105 även
i den del den inte behandlats ovan.

Frågan om en förköpsrätt för hyresgäster tas upp genom motionerna
1975/76:1963 (fp) och 2036 (m), yrkandet 5. I den förstnämnda motionen
(fp) anges att en förköpsrätt enligt förköpslagen för hyresgäster som avser
att bilda bostadsrättsförening medför problem som troligen måste lösas med
särskild lagstiftning. Finansieringsförutsättningarna måste också ses över.
Den senare motionen (m) tar, mot bakgrund av kravet att förköpslagen
upphävs, sikte på att hyresgäster bör ges möjlighet att träffa överenskommelser
med fastighetsägare om förvärv av respektive lägenhet samt om
"hembudsrättighet - dvs. förstahandsrätt vid överlåtelse - till det hus de

CU 1975/76: 11

bor i”. Frågan om förvärv av lägenhet får ses mot bakgrund av motionärernas
till lagutskottet hänvisade förslag om direkt äganderätt till lägenhet i flerfamiljshus.

Utskottet har tidigare (CU 1974:36 s. 27) avstyrkt motsvarande förslag
om förköpsrätt för enskilda och hänvisat till kommunens möjlighet att efter
ett förköp överlåta fastigheten till en bostadsrättsförening om detta är förenligt
med kommunens intressen. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
har (SOU 1975:51 s. 316-320) därefter belyst härmed sammanhängande
frågor om övertagande av saneringsmogna hyreshus i vissa fall,
m. m. Utredningarna noterar bl. a. (s. 318) att till följd av markvillkoret
måste hyresgästerna överta huset från kommunen eller kommunen ha tillstyrkt
dispens om statligt lån skall utgå. Det kommunala inflytandet betecknas
som oundgängligt. I en reservation (fp) till utredningarnas förslag
har förordats (s. 475) en ytterligare behandling av möjligheterna att med
hjälp av FL stärka hyresgästernas ställning.

Vad i motionen 1975/76:1963 (fp) anförts i fråga om införande av en
förköpsrätt för annan än kommun har inte gett utskottet anledning att frångå
tidigare ställningstaganden. Riksdagen kommer senare att få ta ställning
till frågan om att ta in ett ingångsvärde i låneunderlaget vid statligt belånad
ombyggnad av flerfamiljshus.

Förslaget i motionen 1975/76:2036 (m) förutsätter i dess första del en
inte föreliggande möjlighet att äga lägenhet i flerfamiljshus. Möjligheten
att avtala om en bindande förstahandsrätt vid försäljning av fastighet kan
inte anses angelägen el ler ens önskvärd från bostadspolitisk synpunkt. Även i
detta sammanhang bör det kommunala inflytandet få göra sig gällande genom
förköp och eventuell vidareförsäljning.

I motionen 1975/76:666 (s) förordas en översyn av FL i syfte att ge kommunerna
förköpsrätt även då mark ingår som del vid köp av företag och
sålunda även då t. ex. aktierna i ett markägande bolag överlåts. Samma
önskemål åberopas i motionen 1975/76:1969 (s) som grund för en översyn
i det allmänna syftet att begränsa möjligheterna att kringgå lagstiftningens
syfte.

I prop. 1974:152 (s. 33) konstaterade föredragande statsrådet att det finns
möjligheter att kringgå FL eller att förhindra förköp. Bortsett från de fall
där rent bedrägliga metoder kommer till användning finns självfallet lösningar
som skulle göra FL mer effektiv. Sådana lösningar skulle dock komplicera
regelsystemet och motverka den fördel som nu ligger i det enkla
förfarandet. Om behov finns av marken återstår möjligheter att expropriera.
Riksdagen (CU 1974:36 s. 26-27) anslöt sig till denna mening.

Utskottet noterar att riksdagen (prop. 1975/76:33, CU 1975/76:5) antagit
lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m., varigenom kommun
fått förköpsrätt vid försäljning av aktier i bostadsbolag.

CU 1975/76: 11

Enligt utskottets mening finns inte skäl att frångå tidigare bedömningar
i detta ämne. Motionernas syfte får tillgodoses genom tillämpning av expropriationslagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande tomträttsexpropriation att riksdagen avslår motionen
1975/76:2037, yrkandet 2 i motsvarande del,

2. beträffande tätbebyggelseexpropriation i övrigt att riksdagen avslår
motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i vad det inte behandlats
under 1,

3. beträffande ett aktualitetskrav vid expropriation och förköp att
riksdagen avslår motionen 1975/76:2105,

4. beträffande presumtionsregeln att riksdagen avslår motionen
1975/76:2037, yrkandet 3,

5. beträffande upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen
avslår motionen 1975/76:2037, yrkandet 1,

6. beträffande förköp av saneringsfastighet att riksdagen avslår
motionen 1975/76:1922, yrkandet 2,

7. beträffande förköpsrätt för hyresgäster m. m. att riksdagen avslår
motionerna 1975/76:1963 och 2036, yrkandet 5,

8. beträffande en översyn för att hindra att förköpslagens syfte
kringgås att riksdagen avslår motionerna 1975/76:666 och 1969.

Stockholm den 17 februari 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors
(m), Lindkvist (s). Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp),
Jadestig (s), Adolfsson (m), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru IngvarSvensson
(c), herrar Håkansson i Trelleborg (s). Andersson i Gamleby (s)
och fru Andersson i Hjärtum (c).

Reservationer

1. beträffande tomträttsexpropriation av fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors
(m). Åkerfeldt (c). Strömberg i Botkyrka (fp), Adolfsson (m), fru
Ingvar-Svensson (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet
har” och på s. 3 slutar med "motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör tomträttsexpropriation inte kvarstå som
självständig expropriationsgrund. Utskottet ansluter sig sålunda till vad som
anförts och yrkats i motionen 1975/76:2037 (m) i denna fråga. Alla praktiska
önskemål om tvångsförvärv kan tillgodoses genom en lydelse av 2 kap.

1 S; expropriationslagen vari upplåtelseformerna inte nämns. Med hänsyn

CU 1975/76: 11

lill all slatsmakterna vid flera tillfallen anslutit sig till meningen att valet
av upplåtelseform bör ligga hos kommunerna och till att detta beslut lämpligen
inte kan fattas före ansökan om expropriationstillstånd är det även
principiellt oriktigt att foga in formuleringar i annat syfte i en lag. Vidare
är - även om en praktisk tillämpning därav sägs inte vara avsedd - möjligheten
att enligt stadgandets ordalydelse lösa mark för annat än tätbebyggelseändamål
ägnad att skapa oklarhet. Beslut om lagändring bör därför
fattas av riksdagen. Särskilda övergångsbestämmelser kan inte anses behövliga.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tomträttsexpropriation att riksdagen med bifall till
motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i motsvarande del, antar
som bilaga härtill fogat förslag till lag om ändring i expropriationslagen
(1972:719),

2. beträffande tätbebyggelseexpropriation i övrigt av herrar Wennerfors (m)
och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Det nämnda”
och slutar med ”tidigare ställningstaganden” bort ha följande lydelse:

De skärpningar av reglerna om tätbebyggelseexpropriation som beslutats
vid 1971 och 1972 års riksdagar syftar bl. a. till att ge kommunenen obetingad
företrädesrätt till mark, som behövs för tätbebyggelse och därmed sammanhängande
anordningar. Syftena har ytterligare utvecklats genom det
s. k. markvillkor som numera förts in i bostadslångivningen. Dessa syften
utgår från tesen att samhället inte kan fullgöra sina uppgifter på markoch
bostadspolitikens områden utan ett kommunalt markmonopol-en tanke
som utskottet tar avstånd ifrån. Tesens helt dogmatiska innehåll får ses
som ett utflöde av dunkla fördelningspolitiska motiv av socialistiskt ideologisk
karaktär. Avståndstagandet från den enskilda äganderättens fördelar
möjliggör allvarliga och godtyckliga ingrepp i legalt förvärvade rättigheter.
De berättigade anspråk som samhället kan ställa i fråga om markförvärv
för tätbebyggelse bör tillgodoses genom regler av den typ som föreslagits
i motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i motsvarande del. Förslag till lagändring
bör snarast föreläggas riksdagen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tätbebyggelseexpropriation i övrigt att riksdagen
med anledning av motionen 1975/76:2037, yrkandet 2 i vad
det inte behandlats under 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

CU 1975/76: 11

3. beträffande ett skärpt aktualitetskrav vid tätbebyggelseexpropriation av
herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av
bifall till reservationen 2 - anser att den del av utskottets yttrande på s.
3 som börjar med ”Motionsförslaget får” och slutar med ”behandlad del”
bort ha följande lydelse:

Med den bedömning som utskottet gjort beträffande grunderna för tätbebyggelseexpropriation
kommer motionsyrkandet att sakna aktualitet i denna
del.

4. beträffande presumtionsregeln av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson
(m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”CU 1975:15 (s. 12)” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen 1975/76:2037 (m), yrkandet 3, om att presumtionsregeln
bör upphävas tillstyrks. Regelns direkta och avsedda syfte är att hindra
att full ersättning för exproprierad egendom utgår efter marknadsvärdet.
Regeln får därmed ett konfiskatoriskt innehåll som medför att ett ekonomiskt
värde - som ibland t. o. m. godtagits av samhället som underlag för
skatteuttag - endast delvis ersätts. Detta kan inte förenas med de grundläggande
rättsbegrepp som fortfarande omfattas av majoriteten av medborgarna.
Målet för all expropriationsvärdering måste vara att sätta markägaren
i samma ekonomiska läge som före tvångsförvärvet. En annan ordning kan
medföra att även samhällets obestridda rätt att i vissa undantagssituationer
hävda intressen i strid mot den enskildes kan komma att mötas med misstro
i fråga om angelägna syften.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande presumtionsregeln att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:2037, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande upphävande av förköpslagen av herrar Wennerfors (m) och
Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Förslaget
i” och slutar med "betänkandet CU 1975:16” bort ha följande lydelse:

Som tidigare utvecklats i motioner från moderata samlingspartiet är även
förköpslagen ett uttryck för strävanden att på doktrinära grunder skapa ett
kommunalt markmonopol. Vidgningen år 1974 och nya förslag om ytterligare
vidgningar av ändamålsbestämningarna är djupt oroande. En utgångspunkt
för markpolitiken måste vara att legalt skapade intressen skall kunna
påräkna ett legalt skydd och att nödvändiga inskränkningar i enskilds rätt
till fast egendom skall kunna göras endast efter domstolsprövning i enlighet

CU 1975/76: 11

med före år 1971 gällande expropriationsregler. Förköpslagen bör därför snarast
upphävas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen
med anledning av motionen 1975/76:2037, yrkandet 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande förköp av saneringsfastighet

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning
av bifall till utskottets hemställan under 5 - anser att

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "I motionen
anförs" och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att förköpslagen inte upphävs framstår det dock
som synnerligen angeläget att den inte får gälla fastigheter som skall rustas
upp. Utskottet delar den i motionen 1975/76:1922 (m), yrkandet 2, hävdade
uppfattningen att saneringsinsatserna hämmas bl. a. av den osäkerhet som
förköpsmöjligheterna ger. Om det angivna syftet att öka upprustningen av
det äldre fastighetsbeståndet skall få ett reellt innehåll, måste i första hand
undanröjas direkta hinder för att utnyttja enskilda initiativ i sådan riktning.
Utvecklingen i flera områden har besannat de farhågor som tidigare knutits
till ett samhälleligt monopol även på detta område. Regeringen bör snarast
lägga fram förslag i enlighet med motionens syfte i denna del.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande förköp av saneringsfastighet att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76:1922, yrkandet 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning
av bifall till reservationen 5 - anser att det stycke av utskottets yttrande
på s. 4 som börjar med "I motionen anförs” och slutar med "denna del”
bort ha följande lydelse:

Motionsförslaget har tillgodosetts genom utskottets ställningstagande att
förköpslagen skall upphävas.

7. beträffande ett skärpt aktualitetskrav vid tillämpning av förköpslagen av
herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som - under förutsättning av
bifall till reservationen 5 - anser att det stycke i utskottets yttrande på
s. 4 som börjar med "Huvudprinciperna beträffande" och slutar med "behandlats
ovan” bort ha följande lydelse:

Motionärernas intresse tillgodoses genom ett förordat upphävande av förköpslagen.

CU 1975/76: 11

8. beträffande förstahandsrätt och förköpsrätt för hyresgäster

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Vad i” och
slutar med ”eventuell vidareförsäljning” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i denna del hävdats i
motionen 1975/76:2036 (m), yrkandet 5. Utskottet förordar att formerna
för att främja de däri framförda önskemålen ytterligare bereds och att förslag
därefter föreläggs riksdagen. Därmed tillgodoses i väsentliga delaräven syftet
med förslagen i motionen 1975/76:1963 (fp). Det måste anses som synnerligen
angeläget att ta ytterligare steg mot en boendedemokrati på ägandets
och bostadsrättens grund.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande förköpsrätt för hyresgäster m. m. att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:2036, yrkandet 5, och med anledning
av motionen 1975/76:1963 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som - under förutsättning av bifall
till utskottets hemställan under 5 - anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Vad i”
och slutar med ”av flerfamiljshus” bort ha följande lydelse:

I anslutning till den beredning som sker av förslag från boendeutredningen
rörande bostadsrättens roll i boendedemokratin bör enligt utskottets mening
prövas även förslagen i motionen 1975/76:1963 (fp). Det är enligt utskottets
mening mycket angeläget att skapa former för en boendedemokrati där
en majoritet av hyresgästerna kan uppnå ett direkt inflytande utan att en
eventuell minoritets intressen träds för nära. Riksdagen bör därför genom
att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört påkalla
en sådan ytterligare utredning som omfattar även de delar av motionsförslaget
som inte omfattas av boendeutredningens förslag. Förslaget i motionen
1975/76:2036 (m), yrkandet 5, avstyrks.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande förköpsrätt för hyresgäster m. m. att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:1963 och med avslag på motionen
1975/76:2036, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. beträffande en översyn av förköpslagen av herrar Wennerfors (m) och
Adolfsson (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 5 -anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”1 prop.
1974:152” och på s. 6 slutar med ”av expropriationslagen" bort ha följande
lydelse:

CU 1975/76: 11

Genom utskottets ställningstagande att förköpslagen bör upphävas är motionsförslagens
innehåll inte längre aktuellt.

CU 1975/76: 11

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrives, att 2 kap. 1 S expropriationslagen (1972:719) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 5

Expropriation för ske för att ge Expropriation för ske för att ge
kommun möjlighet att förfoga över kommun möjlighet att förfoga över

mark som med hänsyn till den fram- mark som med hänsyn till den framtida
utvecklingen kräves för tätbe- tida utvecklingen kräves för tätbebyggelse
eller därmed sammanhang- byggelse eller därmed sammanhängande
anordning eller för atr annars i ande anordning.

kommunens ägo överföra mark för
upplåtelse med tomträtt.

Expropriation för ändamål som anges i första stycket för avse endast mark
som är belägen inom kommunens eget område eller inom området för det
kommunblock som kommunen eller dess huvuddel tillhör.

Inom tätbebyggt område för expropriation ske endast om det med skäl
kan antagas att marken inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads-
eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt, eller om det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller
av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen för rådighet
över marken.

Med motsvarande tillämpning av första - tredje styckena får expropriation
ske till förmån för landstingskommun eller kommunalförbund, som handhar
sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

GOTAB 51314 Stockholm 1976