Med anledning av motioner om efterlevandepensionering m. m. (Betänkande 1975/76:SfU25 Socialförsäkringsutskottet)

SfU 1975/76: 25

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76: 25

med anledning av motioner om efterlevandepensionering m. m.

Motionerna

1975/76:355 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning syftande till slopande av inkomstprövning
av änkepension inom folkpensioneringen för de s. k. övergångsänkorna,

1975/76:405 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en smidigare övergång från
hustrutillägg till änkepension,

1975/76:469 av fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om att änklingspension
skall utgå på samma villkor som änkepension och att sådan pension kan
införas från den I januari 1977,

1975/76:734 av fru Fraenkel m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av gällande regler för erhållande av
änkepension i syfte att avskaffa inkomstprövningen fördem som blivit änkor
före den 1 juli 1960,

1975/76:1217 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär utredning rörande sådana ändringar av reglerna för samordning
av olika pensioner och för efterlevandepensioner att samband ernås
mellan erlagda avgifter och utgående pensionsförmåner.

Motionerna 355 och 734 tar upp frågan om inkomstprövning av änkepension.
Motionärerna anser det otillfredsställande att olika bestämmelser
skall gälla i fråga om olika grupper försäkrade och att, som en rättviseåtgärd
mot dem som blivit änkor före 1960, den nuvarande inkomstprövningen
bör avskaffas.

I motionen 405 framhålls att hustrutillägg vid mannens död dras in och
ersätts av änkepension. Utbetalningen av hustrutillägget upphör fr. o. m.
månaden efter den då mannen avlidit, och frågan om änkepension kan
prövas av försäkringskassan först sedan ansökan om sådan pension inkommit
till kassan. Detta i sin tur medför att det stundom kan gå någon
eller några månader från det hustrutillägget dras in till dess änkepension
betalas ut. Motionärerna erinrar om att hustrutillägget, då kvinnan uppnår

I Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 25

SfU 1975/76:25

den allmänna pensionsåldern, ersätts av ålderspension utan att särskild ansökan
om sådan pension behöver ges in till försäkringskassan och anser
att det bör vara möjligt åstadkomma en ordning som medger en smidigare
övergång från hustrutillägg till änkepension.

I motionerna 469 och 1217 riktas kritik mot det förhållandet att det svenska
pensionssystemet inte inrymmer någon rätt för änkling att uppbära ATP.
Motionärerna anser det vara ett rättvisekrav att efterlevande make tillerkänns
rätt till pension oavsett kön.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, förtidspension och familjepension,
som utgår utöver folkpensionen. Pensionsrätten är relaterad till
de arbetsinkomster som den försäkrade haft under sin aktiva tid. Den intjänade
pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek (11-15 kap. AFL).

Pensionsgrundande inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvsarbete
under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han fyller
65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit
ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring är dock
inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 1 § AFL). Såsom inkomst
av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag
enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag
enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger
en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet,
vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen
för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från
vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat
förvärvsarbete (11 kap. 5§ AFL).

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör
den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.

I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng
i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom
föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler
tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från
tilläggspensioneringen, trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas

SfU1975/76:25

för sådant år (11 kap. 6§ AFL).

Ålderspension utgår under förutsättning av att pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för minst tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad
under vilken den försäkrade fyller 67 år (fr. o. m. den 1 juli 1976 65 år)
med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma regler
som inom folkpensioneringen. Om den försäkrade gör förtida uttag av ålderspension
tas vid pensionsberäkningen hänsyn även till pensionspoäng
som kan föreligga för det år som närmast föregår det varunder pensionen
börjar utgå.

Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid pensionsåldersinträdet
motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken
pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats
den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15
år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng
tillgodoräknats för mindre än 30 år skall pensionen minskas
med 1/30 för varje felande år (30-årsregeln).

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat
minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.
Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,
oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till
änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I motsats
till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen
krävs för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen alltid att legalt
äktenskap förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig.
Upplöses det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen
ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs.
den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller - om
sådan pension inte utgick - den förtidspension, som han skulle ha erhållit,
om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om
den avlidne åtnjöt partiell förtidspension beräknas änkepensionen ändå med
utgångspunkt i hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar man
med en ålderspension av den storlek, som gäller vid uttag från 67 (fr. o. m.
den 1 juli 1976 65) års ålder (14 kap. 3§ AFL).

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade jämte
änkan efterlämnar barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns
inte något pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades
nyss berörda egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat
barn, är änkepensionen 35 % av samma pension.

En betydande skillnad mellan män och kvinnor föreligger enligt gällande
pensionsbestämmelser så till vida att såväl folkpensioneringen som tilläggspensioneringen
har regler om änkepension medan någon motsvararande
pensionsrätt för efterlevande man inte finns.

1* Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 25

SfU 1975/76:25

Inkomstprövning av änkepension inom folkpensioneringen

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning
att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift
med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor
tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande
vistades i makarnas hem eller hos änkan. Då änkan upphör att ha barn
under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension
i fortsättningen anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka
rätten till pension, och äktenskapet varat t. o. m. denna tidpunkt.

Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild
kvinna eller änka, som stadigvarande sammanbor med ogift eller frånskild
man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har eller
har haft barn med honom. Däremot äger kvinna inte rätt till änkepension
efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och efter
det sammanlevnaden upphörde stadigvarande sammanbott med en annan
man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Om änkan ingår nytt äktenskap, dras änkepensionen in. Skulle det nya
äktenskapet upplösas inom fem år, börjar änkepensionen ånyo att utgå.

Änkepensionen utgår med samma belopp som oreducerad ålderpension
till ensamstående pensionär, dvs. med 95 procent av basbeloppet. Till pensionen
kan komma pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg. Full
änkepension utgår till änka som vid mannens död eller den därmed jämställda
tidpunkten fyllt 50 år eller som har barn under 16 år i hemmet.
För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år, varmed änkans
ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphör att ha barn under
16 år i hemmet understiger 50 år.

För kvinnor som blivit änkor efter den 30 juni 1960 utgår änkepensionen
utan inkomstprövning. Pension till kvinnor som blivit änkor dessförinnan
är däremot inkomstprövad. Om mannen avlidit under tiden den 1 juli
1958-den 30 juni 1960 är emellertid viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet,
fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet
inträffat under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959, en tredjedel och,
om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960, två
tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning. Inkomstprövningen
innebär enligt 16 5 lagen angående införande av lagen
om allmän försäkring att pensionen skall minskas med en tredjedel av änkans
inkomst till den del den överstiger 2 000 kr. för år. Med inkomst avses
inkomster av alla slag, såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst
och avkastning av fastighet. Vid beräkning av inkomsten skall årsinkomsten
ökas med 10 procent av det belopp varmed änkans förmögenhet överstiger
50 000 kr. Änkepension som efter minskningen understiger 1/15 av full
pension skall ej utgå. Det är att märka att minskningen av pensionsförmån
skall göras i första hand på kommunalt bostadstillägg och i andra hand
på änkepension.

SfU 1975/76:25

Hustrutillägg

Hustrutillägg tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i form
av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv ej
åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda
skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun ej fyllt 60 år eller
makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda
årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar
jämte två pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension till ogift jämte
ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skal! man utgå från de ålderspensionsbelopp
som gäller vid uttag fr. o. m. den allmänna pensionsåldern.

Vid mannens frånfälle dras hustrutillägget in och ersätts av änkepension.
Frågan om änkepension kan prövas av försäkringskassan forst sedan ansökan
om sådan pension inkommit till kassan. Utbetalningen av hustrutillägg upphör
fr. o. m. månaden efter den då mannen avlidit.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Motioner med yrkanden om utredning av frågan om en allmän egenpension
har vid upprepade tillfällen behandlats av riksdagen. 1966 beslöt
riksdagen på förslag av andra lagutskottet (2LU 1966:53) att överlämna motioner
i ämnet till pensionsförsäkringskommittén. Ett år senare begärde riksdagen,
likledes på förslag av andra lagutskottet (2LU 1967:38), att frågan
om jämställdhet mellan män och kvinnor i socialförsäkringssystemet skulle
bli föremål för särskild utredning.

I ett i mars 1971 avlämnat slutbetänkande ”Familjepensionsfrågor m. m.”
(SOU 1971:19) redovisade pensionsförsäkringskommittén sina överväganden
i fråga om utformningen av ett framtida familjepensionssystem. Kommittén
undersökte bl. a. i vad mån de skillnader mellan kvinnor och män, som
finns i de nuvarande bestämmelserna inom den allmänna pensioneringen,
fortfarande är motiverade mot bakgrund av de förändringar som ägt rum
inom samhällslivet och den utveckling som kan förutses i framtiden.

För att klargöra vilka familjepensionsbestämmelser som kunde vara ändamålsenliga
i framtiden undersökte kommittén de situationer, då ett efterlevandepensionsskydd
kunde anses vara motiverat. Kommittén fann att
de personer, som särskilt behövde ett sådant skydd, var minderåriga barn,
försörjare till sådant barn samt efterlevande som på grund av ålder, hälsotillstånd
eller av arbetsmarknadsmässiga skäl hade särskilda svårigheter
att få förvärvsarbete.

Kommittén ansåg att änkepensioneringen i framtiden, när kvinnorna i
högre grad än nu kunde ägna sig åt förvärvsarbete, borde ersättas med
dels en utbyggd barnpensionering, dels en oberoende av kön utgående försörjarpension
och dels särskilda åtgärder för efterlevande som på grund av

SfU 1975/76:25

sin ålder eller av andra skäl hade särskilda svårigheter på arbetsmarknaden.
När så skulle kunna ske var enligt kommitténs mening inte möjligt att
med bestämdhet förutsäga. Mot ett omedelbart slopande av änkepensioneringen
talade framför allt den omständigheten att denna pensionsform
fyllde ett stort socialt behov.

För mera omedelbart genomförande lade kommittén fram förslag om
införande av en särskild pensionsförmån benämnd barnpensionstillägg. Syftet
med denna förmån skulle främst vara att förbättra situationen för änklingars
familjer samt för familjer där barnens föräldrar vid enderas död inte
var gifta. Vidare framlades förslag om att åldersgränsen för barnpension
inom folkpensioneringen skulle höjas från 16 till 18 år och att bestämmelserna
om hustrutillägg skulle ges motsvarande tillämpning beträffande män.

Kommittén ansåg också att änkepension inom tilläggspensioneringen vid
framtida pensionsfall inte borde utgå till unga kvinnor utan barn och föreslog
därför en nedre åldersgräns för rätt till änkepension till barnlösa änkor inom
tilläggspensioneringen. Denna gräns borde enligt kommitténs mening sättas
vid 36 års ålder, eller samma gräns som gällde inom folkpensioneringen.

Beträffande reglerna om barntillägg till ålders- eller förtidspension föreslog
kommittén den ändringen att sådant tillägg skulle kunna utgå även till
gift kvinna, söm uppbar egenpension.

När motioner med krav på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor
i pensionshänseende återkom vid 1974 års riksdag erinrade socialförsäkringsutskottet
(SfU 1974:24) om att riksdagen under senare år antagit flera
beslut i syfte att undanröja eller utjämna skillnader mellan gifta och ogifta
i socialförsäkringssystemet. Utskottet pekade särskilt på 1973 års beslut om
föräldraförsäkring och om utbyggd barnpension men också på riksdagens
beslut tidigare under 1974 (SfU 1974:6) om att begära en allsidig och förutsättningslös
översyn av frågan om pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet
och om deltids- och korttidsanställdas ställning inom tilläggspensioneringen.
Utskottet ifrågasatte om - med hänsyn till samhällsutvecklingen och till
kvinnornas ökade utträde i arbetslivet - pensionssystemet i dess nuvarande
utformning erbjöd en ändamålsenlig form för efterlevandepensionen i framtiden
och ansåg sig därför böra förorda att frågan hur ett efterlevandeskydd
som var neutralt i förhållande till kön kunde närmare utformas blev föremål
för fortsatta mer ingående överväganden. De riktlinjer i fråga om utformningen
av ett framtida pensionssystem som angivits av pensionsförsäkringskommittén
borde enligt utskottets mening ligga till grund för det fortsatta
utredningsarbetet.

Riksdagen biföll utskottets hemställan, och utredningsuppdraget har numera
överlämnats till pensionskommittén.

Motionsyrkanden av innebörd att inkomstprövningen skall avskaffas för
kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960 har prövats av riksdagen
under en följd av år. I sitt betänkande 1972:2 lämnade socialförsäkrings -

SfU 1975/76:25

utskottet en redogörelse för frågans behandling fr. o. m. 1948 då änkepension
infördes i folkpensioneringen, t. o. m. 1971 och redovisade också de skäl
som pensionsförsäkringskommittén (SOU 1971:19, s. 81 ff.) anfört mot att
avskaffa inkomstprövningen för de s. k. övergångsänkorna. Med anledning
av de i motionerna framförda rättviseaspekterna framhöll utskottet att det
i svensk rätt fanns åtskilliga exempel på fall, då till följd av övergångsbestämmelser
eller eljest vissa kategorier människor inte kommit i åtnjutande
av förmåner som ny lagstiftning erbjudit. Ett avskaffande av inkomstprövningen
för övergångsänkor skulle enligt utskottets uppfattning
visserligen undanröja den orättvisa som nu otvivelaktigt rådde mellan olika
kategorier änkor men skulle samtidigt ytterligare markera den olikhet som
enligt gällande regler förelåg mellan änkor med rätt till änkepension och
andra utan möjlighet att erhålla motsvarande inkomstförstärkning.

När motioner i ämnet återkom vid 1973, 1974 och 1975 års riksdagar
konstaterade socialförsäkringsutskottet (SfU 1973:3,1974:24 och 1975:9) att
tidigare åberopade skäl mot att helt avskaffa inkomstprövningen för änkepension
inom folkpensioneringen alltjämt ägde giltighet. Utskottet avstyrkte
därför bifall till motionerna, och riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottet

De förevarande motionerna tar upp frågor om efterlevandepensionering.
Fru Andersson i Hjärtum och fru Göthberg begär sålunda i motionen 469
förslag om att änklingspension fr. o. m. den 1 januari 1977 skall kunna utgå
på samma villkor som gäller för änkepension. Motionärerna anser det vara
ett rättvisekrav att en efterlevande make, oavsett kön, erhåller rätt till pension.
Även herr Turesson riktar sig mot att pensionssystemet inte inrymmer
någon änklingspension och begär i motionen 1217 utredning om sådana
ändringar av reglerna för samordning av olika pensioner och för efterlevandepensioner,
att samband ernås mellan ertagda avgifter och utgående pensionsförmåner.
I två motioner, 355 av herr Börjesson i Falköping m. fl.
och 734 av fru Fraenkel m. fl., kritiseras inkomstprövningen av änkepension
för dem som blivit änkor före 1960. Motionärerna anser starka rättviseskäl
tala för att samma pensionsbestämmelser skall gälla alla änkor oavsett tidpunkten
för mannens frånfälle.

Av den redogörelse som lämnats tidigare (s. 5 f.) i detta betänkande framgår
att riksdagen på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:24) under
hösten 1974 begärde en utredning av frågan om efterlevandepensionens
framtida utformning. I enlighet med riksdagens önskan har utredningsuppdraget
överlämnats till pensionskommittén. Till grund för utredningsarbetet
skall ligga de riktlinjer i fråga som utformningen av ett framtida
pensionssystem som angivits av pensionsförsäkringskommittén i dess slutbetänkande
Familjepensionsfrågor m. m. (SOU 1971:19) och som främst

SfU 1975/76:25

syftar till att åstadkomma ett efterlevandeskydd som är neutralt i förhållande
till kön. Av det anförda framgår att yrkandena i motionerna 469 och 1217
redan är i huvudsak tillgodosedda.

Vad särskilt angår den i motionen 1217 berörda frågan om sambandet
mellan erlagda avgifter och utgående förmåner vill utskottet erinra om att
pensionskommittén enligt årets kommittéberättelse har för avsikt att i slutet
av 1976 avge ett betänkande om bl. a. avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 469 och 1217.

Även frågan om slopande av inkomstprövningen av änkepension inom
folkpensioneringen prövades av pensionsförsäkringskommittén (SOU
1971:19). Riksdagen har alltsedan 1972 avvisat motioner i detta ämne med
åberopande av de - enligt utskottets mening vägande - skäl mot att avskaffa
inkomstprövningen som framfördes av kommittén (jfr 1972:2, 1973:3,
1974:24). Mot bakgrund härav och då frågan om efterlevandepensioneringens
framtida utformning utreds av pensionskommittén är utskottet inte berett
tillstyrka bifall till motionerna 355 och 734. De i motionerna framförda
rättviseaspekterna måste enligt utskottets mening vägas in i det större sammanhanget
om likställighet mellan kvinnor och män i pensionssystemet.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen 405 av
fru Skantz m. fl. Även i denna motion behandlas en änkepensionsfråga.
Motionärerna erinrar om att hustrutillägg vid mannens död skall dras in
och ersättas av änkepension. Utbetalningen av hustrutillägget upphör
fr. o. m. månaden efter den då mannen avlidit, och frågan om änkepension
kan inte prövas av försäkringskassan förrän ansökan om sådan pension inkommit
till kassan. Detta medför enligt motionärerna att det stundom kan
gå någon eller några månader från det hustrutillägget dras in till dess änkepension
börjar utbetalas, vilket i sin tur för många änkor kan innebära
ett betydande ekonomiskt avbräck. Motionärerna anser att det bör vara
möjligt genomföra en ordnng som medger en smidigare övergång från hustrutillägg
till änkepension och begär i sådant syfte en skyndsam utredning
av frågan.

Riksdagen behandlade vid höstsessionen av detta riksmöte en motion
(1975:1200) vari begärdes sådan ändring av lagen om allmän försäkring att
barnpension skulle kunna utgå för längre tid tillbaka än 3 månader före
ansökningsmånaden. Med anledning härav framhöll utskottet (SfU
1975/76:3) att det inte kunde anses uteslutet att rättsförluster kunde uppstå
på grund av att barnpensionsansökningar kom in till försäkringskassorna
senare än tre månader efter dödsfallet. Enligt utskottets mening borde därför
en ändring ske i rätten att uppbära barnpension retroaktivt. Innan en lagändring
skedde var det enligt utskottets mening emellertid nödvändigt
att överväga vissa frågor rörande bl. a. retroaktivtiden när det gällde andra
pensionsförmåner än barnpension. Utskottet ansåg det angeläget att frågan

Sfll 1975/76:25

fick en snar lösning och hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till
känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Numera ligger även denna fråga inom pensionskommitténs utredningsuppdrag.

Det spörsmål som tas upp i motionen 405 hänger intimt samman med
retroaktivtiden för pension. Med anledning av riksdagens uttalanden förra
året anser utskottet sig därför böra förorda att motionen överlämnas till
pensionskommittén.

Utskottet hemställer

1. beträffande efterlevandepensioneringen

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:469 och 1975/76:1217;

2. beträffande inkomstprövning av änkepension

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:355 och 1975/76:734;

3. beträffande utbetalning av hustrutillägg (änkepension)

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:405 hos regeringen
begär att motionen överlämnas till pensionskommittén.

Stockholm den 9 mars 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s). Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i
Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken
Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad
(s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping*
(s), Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande inkomstprövning av änkepension (2 i utskottets hemställan)
av herrar Hyltander (fp), Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Även
frågan" och slutar med ”i pensionssystemet.” bort ha följande lydelse:
Vad härefter angår den i motionerna 355 och 734 behandlade frågan om
inkomstprövning av änkepension inom folkpensioneringen vill utskottet
som sin mening uttala att det inte kan anses rimligt att rätten till änkepension
skall vara beroende av när mannen avlidit. Alla rättviseskäl talar för att
man inte bör skilja mellan olika kategorier änkor när det gäller rätten till
sådan pension. Någon utredning i frågan är enligt utskottets mening inte

SfU1975/76:25

erforderlig. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till motionerna 355
och 734.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 355 och 734 hos regeringen
begär förslag till sådan ändring av gällande regler för erhållande
av änkepension, att inkomstprövningen för dem som blivit änkor
före den 1 juli 1960 avskaffas.

Särskilt yttrande

beträffande efterlevandepensioneringen (1. i utskottets hemställan)
av herrar Fridolfsson (m) och Nisser (m) vilka anför:

Herr Turesson hemställer i motionen 1217 om utredning syftande till
en sådan ordning att samband nås mellan avgifter och förmåner inom den
allmänna pensioneringen. Det sambandet är upplöst i betydande utsträckning
genom att avgiftstaket inom socialförsäkringssystemet har avskaffats
i enlighet med den s. k. Haga Il-uppgörelsen mellan socialdemokraterna,
folkpartiet och centerpartiet. Moderata samlingspartiet däremot kunde inte
acceptera villkoren och har i riksdagen både gått emot ett slopande av avgiftstaket
och sedermera krävt dess återinförande. Riksdagen har alldeles
nyligen tagit ställning i denna fråga med anledning av moderata samlingspartiets
partimotion 1975/76:2005. Den behandlades i social försäkringsutskottets
betänkande nr 22, till vilket vi fogat reservation syftande till återinförande
av avgiftstaket.

När det gäller sambandet mellan avgifter och förmåner inom ATP har
vi från moderat håll i samband med behandlingen av frågan om delpensionering
avgett förslag syftande till att lång intjänandetid skall kunna medge
lägre pensionsålder eller i varje fall mildare pensionsreduktion.

Vi har vidare föreslagit att begreppet pensionsgrundande inkomst skall
utredas i syfte att åstadkomma en förbättrad standardsäkerhet för förmånstagarna.
Även dessa frågor har riksdagen nyligen behandlat med anledning
av moderata motioner och reservationer.

Enligt årets kommittéberättelse avser pensionskommittén att före utgången
av 1976 avge ett betänkande om bl. a. intjänande av pensionspoäng och
avgiftsreglerna inom socialförsäkringssystemet. Vi förutsätter att kommittén
vid sina överväganden beaktar de i motionen 1217 framförda synpunkterna.