Med anledning av motioner om vissa naturvårdsfrågor (Betänkande 1979/80:JoU3 Jordbruksutskottet)

JoU 1979/80:3

Jordbruksutskottets betänkande
1979/80:3

med anledning av motioner om vissa naturvårdsfrågor

Motionerna

Yrkande

I motionen 1978/79:538 av Åke Gillström (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla om utredning hur i motionen angivna
hinder för slybekämpning lämpligen kan elimineras.

1 motionen 1978/79:976 av Stig Alftin och Iris Mårtensson (båda s)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan, grundad på
en omsorgsfull inventering av genom vattenkraftsutbyggnad torrlagda eller
på annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag, för miljö- och landskapsvårdande
insatser.

Motivering

I motionen 1978/79:538 erinras om de omfattande insatser samhället gjort
för att uppmuntra till slybekämpning och därmed bibehållandet av ett öppet
landskap. Enligt motionären kvarstår dock stora brister i angivet hänseende.
Motionären pekar på några faktorer som hindrar en ytterligare utvidgning av
den mekaniska slybekämpningen, nämligen den allmänna regeln att man
inte får avverka på annans mark samt frånvaron av krav på markägaren att
själv bekämpa sly. Denna brist i lagstiftningen kan enligt motionen leda till
att exempelvis en som beredskapsarbete utförd strandrensning runt en sjö blir
ofullständigt genomförd förden händelse någon av markägarna motsätter sig
att röjning görs på det egna markområdet.

Enligt motionen 1978/79:976 har den hårdhänta exploateringen för
kraftutvinning i vissa vattensystem förorsakat problem från miljö- och
naturvårdssynpunkt i form av torrlagda älvfåror, erosionsskador m. m. Trots
aktningsvärda insatser från kommuner och miljövårdande organ finns fula
lämningar kvar från den tid då exploateringen skedde utan nutidens omtanke
om miljön. Enligt motionärerna bör de önskvärda miljösaneringarna kunna
göras som beredskapsarbete i AMS regi med kraftverksintressenterna och
kommunerna som medansvariga parter. Som underlag för insatserna bör
tjäna en omsorgsfull inventering av skadornas art och omfattning inom
berörda vattensystem och dalgångar i förening med en genom naturvårdsenheten
hos resp. länsstyrelse upprättad och fastställd handlingsplan. Sådana
satsningar kan enligt motionen också ge värdefulla sysselsättningseffekter.

1 Riksdagen 1979/80. 16 sami. Nr 3

JöU 1979/80:3

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet två motioner med anknytning till
natur- och landskapsvård.

Enligt motionen 1978/79:538 finns det vissa brister i lagstiftningen som
hindrar en ytterligare utvidgning av den mekaniska slybekämpningen.
Motionären åsyftar det förhållandet att lagstiftningen inte ger möjlighet till
tvångsavverkning av sly på annans mark och inte heller innehåller krav på
markägaren att själv bekämpa sly. Enligt motionen kan detta bl. a. leda till att
en som beredskapsarbete utförd strandrensning runt en sjö blir ofullständigt
genomförd förden händelse att någon av markägarna motsätter sig röjning på
det egna markområdet.

Utskottet får erinra om att frågan om ytterligare insatser för slybekämpning
behandlades av utskottet vid riksmötena 1976/77 och 1978/79 (JoU 1976/
77:20 och 1978/79:8) med anledning av motioner som i huvudsak överensstämmer
med den nu behandlade. På utskottets förslag lämnades motionerna
utan åtgärd från riksdagens sida. I sin motivering hänvisade utskottet till de
insatser på området som gjorts från statsmakternas sida i form av bidragsgivning
till landskapsvårdande åtgärder och beredskapsarbeten.

I betänkandet JoU 1978/79:8 anförde utskottet dessutom bl. a.:

I anslutning till nu förevarande motion kan utskottet för sin del ånyo
vitsorda det angelägna i att effektiva åtgärder vidtas i syfte att bibehålla ett
öppet landskap. Slybekämpning och andra landskapsvårdande åtgärder fyller
härvidlag en viktig uppgift. Av särskild betydelse är givetvis den verksamhet
som äger rum till gagn för naturvårdens intressen inom ramen för ett aktivt
jord- och skogsbruk. Dock kan i sammanhanget finnas anledning påpeka att
röjning av sly inte undantagslöst är till fördel för landskapsvården på längre
sikt med hänsyn till att vissa berörda växter kan ha en kvävesamlande effekt
eller motverka erosion i vattendrag.

När det gäller möjligheterna att vidta åtgärder på annans mark vill utskottet
framhålla att konflikter med markägare i samband med slyröjning, enligt
uppgift från naturvårdsverket, är mycket sällsynta. I vart fall kan problemen
inte anses vara av den storleksordningen att särskilda åtgärder från statsmakternas
sida är påkallade.

Enligt utskottets mening har sedan frågan senast behandlades intet
framkommit som ger anledning till ändrat ställningstagande från riksdagens
sida. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:538.

I motionen 1978/79:976 understryks behovet av miljö- och landskapsvårdande
insatser beträffande vattensystem som skadats i samband med
exploatering för kraftutvinning. Motionärerna synes i första hand åsyfta
skador som uppstått på grund av äldre företag som ej omfattas av den
nuvarande vattenlagstiftningens krav på exploatörerna i fråga om återställande
av natur och miljö. Som underlag för de önskvärda miljösaneringarna
bör enligt motionen tjäna en omsorgsfull inventering av skadade vattensystem
i förening med en genom naturvårdsenheten hos resp. länsstyrelse

Joll 1979/80:3

upprättad handlingsplan. Åtgärder av angivet slag kan, framhåller motionärerna,
också ge värdefulla sysselsättningseffekter.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte en i huvudsak likalydande
motion (JoU 1978/79:11). 1 samband därmed förklarade sig utskottet dela
den i motionen framförda uppfattningen om värdet av att vattendrag m. m.
som utnyttjats för kraftutvinning kunde bli föremål för åtgärder som gagnade
natur- och miljövårdande intressen. Överväganden i fråga om behovet av
inventering och planering för i motionen åsyftade ändamål borde dock enligt
utskottets mening i första hand ankomma på vederbörande länsstyrelser. På
förslag av utskottet lämnades motionen utan någon riksdagens åtgärd.

I anslutning till den nu aktuella motionen vill utskottet tillägga att frågan
om återställande av miljöskadade sjöar och vattendrag också kan ge
anledning till överväganden angående ansvaret för åtgärder som i princip inte
omfattas av nu gällande lagstiftning på området. Enligt direktiven till
miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06) skall denna bl. a. pröva behovet av
regler om skyldighet för den som utövar eller utövat miljöfarlig verksamhet
att svara för återställandet av t. ex. skadade vattenområden. Utredningens
verksamhet i detta avseende kan enligt utskottets bedömande få betydelse för
den fortsatta prövningen av de frågor som aktualiseras i förevarande motion.
Utskottet finner därför lämpligt att motionen 1978/79:976 överlämnas till
miljöskyddsutredningen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande slybekämpning att riksdagen avslår motionen
1978/79:538,

2. beträffande inventering av vissa sjöar och vattendrag att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om överlämnande av motionen 1978/79:976 till
miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06).

Stockholm den 8 november 1979

På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i Ljung (m), Börje
Stensson (fp). Hans Wachtmeister (m), Sven Lindberg (s), Filip Johansson
(c)*, Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Lennart
Brunander (c). Torkel Lindahl (fp), Martin Segerstedt (s), Ingvar Eriksson (m),
Maja Ohlin (s) och Jan Fransson (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1979/80:3

Reservation

Slybekämpning (mom. 1)

Svante Lundkvist, Sven Lindberg, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Martin Segerstedt, Maja Ohlin och Jan Fransson (alla s) anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
får” och slutar med ”motionen 1978/79:538” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att slybekämpning och
andra landskapsvårdande åtgärder kan utföras på ett effektivt sätt i syfte att
bibehålla ett öppet landskap. Som i motionen påpekas kan det med nuvarande
lagstiftning uppstå problem i fråga om det praktiska genomförandet av
landskapsvårdande insatser. Sålunda kan det t. ex. förekomma att en från
naturvårdssynpunkt önskvärd siktröjning mellan särskilt anordnade rastplatser
vid allmän väg och vissa sjöar eller vattendrag blir ofullständigt
genomförd genom att någon eller några av de berörda markägarna inte ger
tillstånd till att röjningen utförs. Utskottet anser det angeläget att regeringen
och berörda myndigheter överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att
situationer av angivet slag skall kunna undvikas. Utskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härvidlag
anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande slybekämpning att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av
motionen 1978/79:538,

GOTA B 62884 Stockholm 1979