med anledning av motioner om vissa jordbrukspolitiska frågor
Betänkande 1978/79:JoU37
JoU 1978/79:37
Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:37
med anledning av motioner om vissa jordbrukspolitiska frågor
Motionerna
I motionen 1978/79:755 av Gunnar Nilsson och Knut Johansson (båda s)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att en utredning
tillsätts med uppgift att behandla de i motionen angivna frågorna rörande
jordbrukarnas inkomstföljsamhet och markpriserna.
I motionen 1978/79:979 av Anders Dahlgren m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om kostnaderna för anlitande av
avbytarservicen inom jordbruket vid inkallelse till militär repetitionsutbildning
i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motionen 1978/79:995 av Einar Larsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begären utredning angående jordbruksproduktionens sårbarhet
och försörjningsberedskapen i fråga om livsmedel i enlighet med vad som
anförs i motionen.
I motionen 1978/79:1449 av Eric Holmqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1, 2 och 5), att riksdagen beslutar 1. att konsumentrepresentationen
i jordbruksnämnden utökas, 2. att konsumentrepresentationen i
de sju regleringsföreningarna utökas med två ledamöter i varje förenings
styrelse, 5. att anhålla att regeringen genom ett lämpligt organ främjar en ökad
samverkan mellan jordbruk, industri, förpacknings- och frysföretag samt
handel och forskning i avsikt att främja export och marknadsföring av därför
lämpliga jordbruksprodukter.
1 motionen 1978/79:1457 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar 1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utökningen av representationen för allmänintresset i
jordbruksnämndens styrelse, 2. att hos regeringen begära en utredning om
konsumentdelegationens ställning, sammansättning och resurser, i enlighet
med vad som anförts i motionen, varvid utredningen också bör pröva
möjligheterna till ett vidgat konsumentinflytande i de olika regleringsföreningar
som sköter jordbruksprisregleringens praktiska hantering.
Utskottet
1 detta betänkande tar utskottet upp ett antal vid årets början väckta
motioner rörande olika jordbrukspolitiska frågor.
I motionen 755 påtalas de svårigheter som föreligger att få en rättvisande
jämförelse mellan jordbrukarinkomster och löntagarinkomster. Ett annat
1 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 37
JoU 1978/79:37
2
problem som berörs i motionen är sambandet mellan markpriser och
producentpriser. Dessa frågor bör enligt motionärernas mening göras till
föremål för en förutsättningslös genomlysning. Därvid är det nödvändigt att
analysera problemen kring mätning av olika gruppers levnadsförhållanden
speciellt med tanke på olikheterna beträffande företagar- och löntagarhushåll.
I detta avseende bör samordning ske med den utredning som har initierats av
motionen 1977/78:931 om en fördjupad levnadsnivåundersökning beträffande
företagare och jordbrukare. Det är vidare av vikt att utarbeta mer
detaljerade regler för hur resultatet av dylika jämförelser skall användas för
att reglera jordbrukets inkomster. Vidare framhålls i motionen att det är
nödvändigt att kartlägga sambandet mellan markpriser och producentpriser
samt även här reglera hur markvärdestegringen skall behandlas.
Utskottet vill erinra om att frågan om jordbrukarnas inkomstföljsamhet
behandlades våren 1978 av riksdagen (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34,
rskr 1977/78:348) i samband med att riksdagen godkände förslag till
prisreglering på jordbruksprodukter för treårsperioden 1978/79-1980/81.
Utskottet uttalade därvid följande med anledning av en motion om utredning
av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen inom jordbruket:
Enligt jordbruksministern är det angeläget att undersökningar fortlöpande
sker bl. a. av arbetsåtgången inom jordbruket och levnadsstandarden för olika
grupper jämte de prestationer som standarden grundar sig på. Det kan därvid
bl. a. vara av intresse att beakta att en avsevärd del av åkerarealen brukas på
arrende. Resultat av dessa undersökningar bör ingå i det material som läggs
till grund för de bedömningar som inför varje regleringsperiod bör göras om
huruvida inkomstmålsättningen uppnåtts.
Utskottet, som delade jordbruksministerns uppfattning om värdet av
ifrågavarande undersökningar, fann inte tillräckliga skäl för att då påkalla
någon sådan ytterligare utredning i ämnet som motionärerna förordat.
Den motion som omnämns i nu ifrågavarande motion behandlades av
riksdagen hösten 1978 (FiU 1978/79:5, rskr 1978/79:34). 1 finansutskottets
betänkande hänvisades till riksdagsbeslutet våren 1978 om prisregleringen på
jordbruksprodukter. Finansutskottet uttalade bl. a. följande:
Enligt vad utskottet inhämtat påbörjades med anledning av riksdagens
beslut ett arbete på detta område vid statens jordbruksnämnd. Arbetet har
senare överförts till en särskild projektgrupp som tillsatts av lantbruksekonomiska
samarbetsnämndens inkomstgrupp. 1 projektgruppen ingår representanter
för de överläggande parterna samt från jordbruksnämnden,
statistiska centralbyrån, institutet för social forskning och lantbruksuniversitetet.
Målet för gruppens arbete är att vid överläggningarna hösten 1980
inför en ny regleringsperiod kunna presentera material som ger en bredare
belysning av levnadsstandarden för jordbrukare och jämförbara grupper.
Med anledning av den nu väckta motionen vill utskottet erinra om att ett
omfattande material över inkomst- och lönsamhetsutvecklingen i jordbruket
fortlöpande tagits fram som underlag för överläggningarna om priserna på
JoU 1978/79:37
3
jordbrukets produkter. I anslutning till överläggningarna våren 1978 beslöts
som nyss nämnts att material skulle tas fram som belyser levnadsstandarden
för jordbrukare och för jämförbara grupper liksom de prestationer som
standarden grundar sig på. Huvuddelen av den problematik som berörs i
motionen 755 torde kunna innefattas i detta utredningsuppdrag.
Vad särskilt gäller hänsynstagande till penningvärdeförändringarnas
inverkan på beräkningen av inkomstutvecklingen vill utskottet erinra om att
någon ingående analys inte gjordes av 1972 års jordbruksutredning. I dess
betänkande anfördes endast att det inte ansetts möjligt att inom inflationsskyddets
ram uppställa automatiska regler för beaktande av eventuellt
uppkommande kapitalvinster/förluster. Hänsynstagande till sådana vinster/
förluster borde därför enligt utredningens mening liksom dittills ske på
bedömningsmässiga grunder i samband med prisöverläggningarna. I prop.
1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. refererades
uttalandet av dåvarande jordbruksministern men lämnades utan kommentar.
Frågan var uppe till behandling vid prisöverläggningarna våren 1978. Med
hänsyn till dels de kapitalvinster i fastigheter och lånat kapital som hade skett
inom jordbruket under senare år. dels det ekonomiska läge som Sverige
befann sig i, föreslog jordbruksnämnden att man den 1 juli 1978 inte skulle
genomföra de prisjusteringar på jordbruksprodukter som en tillämpning av
reglerna för inkomstföljsamheten skulle kunna motivera. Enligt vad utskottet
erfarit skulle en sådan tillämpning ha inneburit att jordbruket skulle ha
tillförts ytterligare drygt 100 milj. kr.
Utskottet finner för sin del starka skäl tala för att hithörande frågor, till
vilka också bör hänföras den i motionen 755 berörda frågan om markpriserna,
blir föremål för en ingående analys. En omständighet som därvid bör särskilt
beaktas är att en betydande del av landets åkerareal eller ca 40 % brukas på
arrende. Ett närmare klarläggande av hithörande faktorer bör bli av stort
värde för de fortsatta prisöverläggningarna.
Det bör ankomma på regeringen att ta närmare ställning till om en sålunda
förordad undersökning kan genomföras i samband med det arbete som pågår
inom den i det föregående nämnda projektgruppen vid den lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden eller annorstädes eller om en särskild
utredning bör tillsättas för ändamålet.
Utskottet hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet här anfört med anledning av motionen 755.
Motionerna 1449, yrkandena 1 och 2, samt 1457, yrkandena 1 och 2, berör
representationen för allmänintresset i jordbruksnämndens styrelse, konsumentdelegationens
ställning, sammansättning och resurser samt konsumentrepresentationen
i de s. k. regleringsföreningarna på jordbrukets område.
De i motionerna väckta förslagen syftar till att inom förhandlingssystemet
för jordbruksprisregleringens utformning förstärka och utveckla de intressen
som företräds av det allmänna och konsumenterna.
JoU 1978/79:37
4
Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen haft dessa frågor uppe till
prövning såväl i anslutning till behandlingen av prop. 1977/78:19 om nya
riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. som senare (JoU 1977/78:10 och
1977/78:13). Riksdagen fann i nämnda sammanhang motionsyrkanden
motsvarande de nu föreliggande inte böra föranleda någon särskild riksdagens
åtgärd. Beträffande den närmare motiveringen för riksdagens beslut får
utskottet hänvisa till sitt yttrande i betänkandet JoU 1977/78:10 i berörda
delar (s. 20-22 och 25).
Några sådana omständigheter som talar för att riksdagen nu skulle inta
ändrad ståndpunkt i här berörda spörsmål har enligt utskottets mening inte
förebragts. Utskottet föreslår därför att motionerna avslås i nu förevarande
avseende.
I motionen 1449 framförs ett yrkande om att regeringen genom lämpligt
organ börfrämja en ökad samverkan mellan jordbruk, industri, förpackningsoch
frysföretag samt handel och forskning i avsikt att främja export och
marknadsföring av därför lämpliga jordbruksprodukter. Med hänsyftning
bl. a. på sockerbetsodlingen och odlingen av gröna ärter framhålls i motionen
att ett närmare samarbete i berörda hänseenden skulle kunna ge ökade
utvecklingsmöjligheter framför allt när det gäller att i Skåne producera och
marknadsföra livsmedel.
Utskottet vill för sin del framhålla att ett närmare samarbete mellan i
motionen berörda intressenter givetvis är av värde inte bara från regionala
utgångspunkter utan även är av betydelse från allmänt jordbrukspolitiska
synpunkter. Den önskvärda samverkan bör i stor utsträckning kunna komma
till stånd genom de berörda parternas egna initiativ. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om de exportfrämjande åtgärder som med stöd av det
allmänna sker t. ex. genom Sveriges exportråd. Utskottet förutsätter att
regeringen samt berörda myndigheter och organisationer har sin uppmärksamhet
riktad på hithörande frågor och vidtar de åtgärder som kan befinnas
erforderliga för att främja avsättningen och exporten av därför lämpliga
jordbruksprodukter.
Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet med anledning av motionen 1449 i denna del anfört.
Enligt motionen 995 bör vissa av sekretariatet för framtidsstudier presenterade
undersökningar rörande det sårbara samhället tas till utgångspunkt för
en prövning av vilka anpassningar som i fredstid bör göras för att minska
jordbruksproduktionens sårbarhet och för att stärka försörjningstryggheten
avseende livsmedel vid såväl långvarig avspärrning som vid mer kortvariga
störningar, exempelvis snöstorm och strömavbrott. Sådana anpassningar kan
avse bl. a. företags- och produktionsstrukturen, frigörelse från beroendet av
importerade produktionsmedel och ändrad produktionsteknik. Med hänvisning
till det anförda hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utredning angående jordbruksproduktionens sårbarhet och försörjningsberedskapen
i fråga om livsmedel.
Joll 1978/79:37
5
Utskottet får anföra att sårbarhetsstudier liknande de i motionen nämnda
gjorts inom sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom
försvarsdepartementet. Vidare har försörjningsberedskapsutredningen i sitt
betänkande pekat på vissa särskilt känsliga sektorer inom försörjningsberedskapens
område.
Inom det ekonomiska försvaret pågår även studier av
livsmedelsförsörjningen i krig som ett led i det långsiktiga planeringsarbetet.
Studierna syftar till att belysa livsmedelsförsörjningen med hänsyn bl. a. till
samhällsutvecklingen. Statens jordbruksnämnd har förra året erhållit
uppdrag att som grund för statsmakternas överväganden vad gäller produktionsinriktning
och beredskapslagring, fortlöpande utföra beräkningar rörande
försörjningsförmågan på livsmedelsområdet samt följa ändringarna i
produktionsinriktningen och produktionsutvecklingen för enskilda produkter
bl. a. med hänsyn till beredskapssynpunkter.
Vidare kan nämnas att 1978 års försvarskommitté (Dir. 1978:30) bl. a. har
till uppgift att analysera den svenska samhällsutvecklingen från sårbarhetsoch
resurssynpunkt. Därmed kommer statsmakterna att få underlag för
beslut om åtgärder för att på lång sikt minska det svenska samhällets
sårbarhet. För att öka kunskaperna om vilka åtgärder som bör vidtas på kort
sikt för att minska sårbarheten övervägs inom regeringskansliet att tillsätta en
interdepartemental arbetsgrupp. Gruppen skall med utnyttjande av disponibla
utredningar och studier samt av myndigheterna anmälda brister i det
svenska samhället lämna förslag till de åtgärder som inom olika områden,
bl. a. jordbruksproduktionen, bör vidtas för att på kort sikt minska det
svenska samhällets sårbarhet.
Som framgår av den nu lämnade redogörelsen pågår f. n. på olika områden
undersökningar och studier ägnade att belysa problemen med
livsmedelsförsörjningen från beredskapssynpunkt. Undersökningarna är
emellertid i regel inriktade på speciella delfrågor inom olika sektorer inom
förevarande problemkomplex. Från jordbrukspolitisk synpunkt skulle det
enligt utskottets mening otvivelaktigt vara av värde om man genom en
samordning av undersökningarna kunde få en mera övergripande analys av
effekterna på livsmedelsberedskapen vid exempelvis ett sådant läge som
beskrivs i motionen 995 med avspärrning eller med annan mera omfattande
produktionsstörning. Utskottet vill forsin del förorda att riksdagen uttalar sig
för att en sådan övergripande analys genomförs. Huruvida detta bör ske
genom en för ändamålet särskilt tillsatt utredning eller på annat sätt bör
ankomma på regeringen att bedöma.
Vad utskottet med anledning av motionen 995 anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Utredningen om utbyggd avbytarservice inom jordbruket som avlämnades
i början av år 1978 behandlade frågan om avbytare såväl vid planerad ledighet
och sjukdom som vid militärtjänstgöring. Frågan togs upp i prop. 1977/
JoU 1978/79:37
6
78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m., och riksdagen
beslöt att i huvudsaklig överensstämmelse med vad utredningen förordat
anta ett principförslag för utbyggnaden av avbytarservicen under en tioårsperiod.
Det ansågs inte lämpligt att i detalj besluta om hur och i vilken takt
utbyggnaden av avbytarservicen skulle ske. Enligt jordbruksministerns
mening borde det dock vara möjligt att inom den angivna tidsperioden nå
målet att alla lantbrukare som så önskar skall kunna erbjudas avbytare vid
sjukdom, regelbunden ledighet, semester och militär repetitionsutbildning.
Takten i utbyggnaden fick dock i praktiken anpassas till de medel som årligen
kunde ställas till förfogande föratt begränsa kostnaderna för den enskilde och
till möjligheterna att rekrytera avbytare. 1 prop. 1978/79:154 framhölls att
kostnaderna för avbytare vid militär repetitionsutbildning hade en speciell
karaktär, varför de krävde ytterligare överväganden. Jordbruksministern
anförde att han hade för avsikt att senare återkomma till regeringen i denna
fråga.
I motionen 979 påtalas att något förslag i frågan om kostnaderna för
avbytare vid inkallelser av jordbrukare till militär repetitionsutbildning ännu
inte har lagts fram. Motionärerna framhåller att det med nuvarande regler
medför stora kostnader för en värnpliktig lantbrukare att vid militärinkallelse
anlita avbytarservicen. Med hänsyn härtill är det angeläget att frågan bringas
till en lösning.
Utskottet framhöll i samband med att grunderna för den utbyggda
avbytarservicen inom jordbruket antogs att utskottet förutsatte att frågan om
kostnaderna för avbytare vid militär repetionsutbildning i lämpligt sammanhang
ånyo skulle komma att föreläggas riksdagen. Med anledning av vad i
motionen 979 anförts vill utskottet för sin del framhålla önskvärdheten av att
övervägandena i ämnet bedrivs med all möjlig skyndsamhet, så att förslag till
lösning av frågan i en nära framtid kan föreläggas riksdagen för beslut.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. med anledning av motionen 1978/79:755 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om viss undersökning
om jordbrukarnas inkomstföljsamhet och markpriserna,
2. beträffande konsumentrepresentationen i statens jordbruksnämnd,
m. m. avslår motionerna 1978/79:1449, yrkandena 1
och 2, samt 1978/79:1457,
3. med anledning av motionen 1978/79:1449, yrkandet 5, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
främjande av avsättning och export av vissa jordbruksprodukter,
4. med anledning av motionen 1978/79:995 som sin mening ger
Joli 1978/79:37
7
regeringen till känna vad utskottet anfört om viss undersökning
rörande livsmedelsberedskapen vid avspärrning, m. m.,
5. med anledning av motionen 1978/79:979 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort om förslag rörande
kostnaderna för avbytare för jordbrukare vid militär repetitionsutbildning.
Stockholm den 22 maj 1979
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m),
Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Börje Stensson
(fp), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m). Gunnar Olsson (s),
Märta Fredrikson (c), Anders Dahlgren (c), Karl-Erik Svartberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s).
Reservation
Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Gunnar Olsson, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser
att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet vill
erinra” och slutar med ”förevarande avseende” bort ha följande lydelse:
Med anledning av vad i motionerna anförts finner utskottet för sin del skäl
uttala att motiven för den utvidgning av representationen för allmänintresset
i jordbruksnämndens styrelse som riksdagen år 1976 ställde sig bakom
numera får anses ha ökat i styrka inte minst mot bakgrund av utvecklingen på
livsmedelssubventionernas område.
I fråga om jordbruksnämndens konsumentdelegation föreslog 1972 års
jordbruksutredning att dess ställning och sammansättning på nytt borde ses
över. Härvid borde enligt utredningen bl. a. prövas om konsumentintresset i
delegationen kan renodlas och om synpunkter från förbrukarsidan inom
livsmedelssektorn lämpligen bör inhämtas i annan ordning.
Utredningens förslag om en översyn av konsumentdelegationens ställning
i förhållande till jordbruksnämnden tillstyrktes av riksrevisionsverket,
konsumentverket, konsumentdelegationen, LO och KF m. fl. En omprövning
av delegationens sammansättning i syfte att bl. a. renodla konsumentintresset
rekommenderades av konsumentverket, LO och TCO. Enligt
utskottets mening talar mycket för att den av utredningen föreslagna
översynen nu kommer till stånd, varvid bl. a. delegationens behov av
JoU 1978/79:37
8
ytterligare kansliresurser bör prövas. Vid översynen bör också undersökas
huruvida konsumentverket bör erhålla en anknytning till delegationen
liksom om det under senare år stigande intresset för en näringsriktig kost
motiverar att delegationen får tillgång till näringsfysiologisk expertis. I
sammanhanget bör jämväl den i motionerna berörda frågan om konsumentrepresentationen
i regleringsföreningarna på jordbrukets område lämpligen
tas upp till prövning.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 1449, yrkandena 1
och 2, samt 1457 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande konsumentrepresentationen i statens jordbruksnämnd,
m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1978/79:1449,
yrkandena 1 och 2, samt 1978/79:1457,
GOT AB 62251 Stockholm 1979