med anledning av motioner om vissa åtgärder inom civilutskottets beredningsområde för energihushållning och introduktion av nya energikällor, m. m. (Betänkande 1979/80:CU33 Civilutskottet)

CU 1979/80:33

Civilutskottets betänkande
1979/80:33

med anledning av motioner om vissa åtgärder inom civilutskottets
beredningsområde för energihushållning och introduktion av nya
energikällor, m. m.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1979/80:

1009 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen godkänner de kompletterande riktlinjer för hushållning
med energi i byggnader m. m. som förordats i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn beträffande inriktningen av energihushållningsåtgärder
i befintlig bebyggelse i vad avser den kommunala åtgärdsplaneringen,
byggnormer, samordnad finansiering och styrmedel,

2056 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

6. b. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning som
gör en översyn av regler om byggande i byggnadslagstiftningen och Svensk
byggnorm samt statliga låne- och bidragsregler för bostadsbyggande m. m. så
att dessa regler förutom att främja energihushållningskrav aktivt kan öka
förutsättningarna för introduktion och användning av förnybara energikällor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande

a. ytterligare riktlinjer för den fysiska riksplaneringen med utgångspunkt i
en ny struktur för energiproduktion,

b. ett samlat arbete för att snabbt ge underlag för utformning av sådana
materiella planeringsförutsättningar vid planering enligt byggnadslagstiftningen
m. m. som från struktur- och hushållningssynpunkt främjar en
övergång till nya energikällor utan att bostadssociala mål eller vitala
bevarandeintressen eftersätts,

2059 av Kjell Mattsson (c) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa den till
bostadsdepartementet knutna energihushållningsdelegationen i dess nuvarande
form.

Utskottet

Motionerna 1979/80:1009 (s), yrkandena 1 och 2, samt 1979/80:2056 (s),
yrkandena 6 b och 8, innehåller ett flertal förslag i ämnen inom civilutskottets
beredningsområde som har samband med de energipolitiska frågorna.

1 Riksdagen 1979180.19 sami. Nr 33

CU 1979/80:33

Vad först gäller förslag om ytterligare riktlinjer för den fysiska riksplaneringen
får utskottet hänvisa till bedömningar som redovisas i rapporten
Hushållning med mark och vatten 2. Denna rapport remissbehandlas f. n.
Det finns inte nu anledning till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker därför motion 1979/80:2056, yrkande 8 a.

Förslaget om ett samlat arbete som skall ge underlag för vissa materiella
planeringsförutsättningar vid planering enligt byggnadslagstiftningen anknyter
till yrkande 3 i motion 1979/80:1009, ett yrkande som behandlats i
betänkande CU 1979/80:31. I nämnda betänkande fann utskottet motionärernas
grundläggande syfte tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Denna
bedömning gäller även motion 1979/80:2056, yrkande 8 b.

En översyn av regler om byggande i byggnadslagstiftningen och Svensk
byggnorm föreslås i motion 1979/80:1009, yrkande 2 (delvis), och 1979/
80:2056, yrkande 6 b (delvis). Vissa åtgärder i av motionärerna angivet syfte
har redan vidtagits. Överväganden om fortsatta åtgärder pågår inom bl. a.
regeringens kansli, planverket och byggforskningen. Även stadsförnyelseutredningens
arbete berör detta område. Utskottet förutsätter att kommande
förslag till ny plan- och bygglag utformas så att den aktivt främjar
energihushållning samt introduktion och användning av nya energikällor.
Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida kan nu inte anses erforderlig.
Det får förutsättas att frågorna även fortsättningsvis följs med uppmärksamhet.

Vidare förordas i motionerna 1979/80:1009, yrkande 2 (delvis), och
1979/80:2056, yrkande 6 b (delvis), överväganden m. m. om de statliga låneoch
bidragsreglerna för bostadsbyggande och energisparstödet m. m. Motionärernas
syfte är delvis tillgodosett genom den nyligen beslutade finansieringsförordningen
för energisparstödet. Stadsförnyelseutredningen behandlar
också hithörande frågor. Det får förutsättas att ytterligare överväganden i
denna del löpande sker inom regeringskansliet och bostadsstyrelsen utan
någon riksdagens åtgärd.

Slutligen berörs frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse genom
förslagen i motion 1979/80:1009, yrkandena 1 och 2 (delvis). Motionärerna
utgår från i sak obestridda önskemål om åtgärder som ger bäst effekt från
hushållningssynpunkt och om en samordning med även andra intressen än
energisparande m. m. De hänvisar också till behovet av utvärderingar som
kan grunda beslut i denna riktning. Sådana bedömningar kommer också att
redovisas inom kort av energihushållningsdelegationen. De kommer att
grunda överväganden inom regeringens kansli beträffande förslag till
riksdagen under nästa riksmöte. Motionärernas syfte får i väsentliga delar
anses tillgodosett utan föreslagna åtgärder från riksdagens sida.

I motion 1979/80:2059 (c) föreslås att regeringen överväger att effektivisera
det arbete som åvilar energihushållningsdelegationen genom att avskaffa
den i dess nuvarande parlamentariska form. Den nuvarande parlamentariska

CU 1979/80:33

förankringen tillkom (se prop. 1978/79:115 bilaga 3 s. 8) för att behövliga
satsningar skulle kunna genomföras ”under bredast möjliga politiska
enighet”. Utskottet noterar vidare att regeringen har att besluta hur den vill
organisera sitt beredningsarbete även i denna del. Det finns mot bakgrund
härav och med hänsyn till att frågor om den statliga organisationen inom
energiområdet utreds av en särskild utredare (I 1979:10) inte anledning för
riksdagen att nu begära föreslagna överväganden. Förslag om den statliga
organisationen på området har aviserats till nästa riksmöte.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1979/80:1009 yrkandena 1 och 2
samt 2056 yrkandena 6 b och 8,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:2059.

Stockholm den 20 maj 1980

På civilutskottets vägnar
PER BERGMAN

Närvarande: Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s),
Thure Jadestig (s), Elvy Olsson (c), Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl (s),
Magnus Persson (s), Per Olof Håkansson (s), Kerstin Andersson i Hjärtum
(c), Margareta Palmqvist (s). Erik Olsson (m), Eivor Nilson (c), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Börjesson (c).

Reservation

Samordnade insatser för energihushållning, införande av nya energikällor
och förbättringar av den sociala miljön m. m.

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Per Olof Håkansson och Margareta Palmqvist, alla (s), anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 1 börjar ”Motionerna
1979/80:1009 (s)” och på s. 2 slutar ”riksdagens sida” bort lyda:

Kravet på en skärpt hushållning med energi kan inte tillgodoses endast
genom sparåtgärder i traditionell mening. Det behövs åtgärder för att
underlätta införandet av nya energikällor och en planering som anpassar
samhällsbyggnadsstrukturen till detta övergripande krav. Samtidigt skall
tillgodoses också övergripande krav på hushållning med mark och vatten
samt råvaror. Slutligen skall samhällsbyggandet tillgodose krav på en god
bostadssocial miljö. Alla dessa krav skall vägas samman på ett sätt så att
åtgärder kan börja genomföras redan i en kärv samhällsekonomisk situation.
I de socialdemokratiska motionerna 1979/80:1009, yrkandena 1 och 2, samt

CU 1979/80:33

2056, yrkandena 6 b och 8, läggs fram förslag till sådana åtgärder som faller
under civilutskottets beredningsområde - åtgärder som syftar till att bryta
sektorsbegränsningar och leda till samordnade överväganden i frågor om
samhällsplanering och byggande.

Inom den fysiska riksplaneringen har riktlinjerna hittills formulerats utan
hänsyn till den kraftsamling som krävs för en ny struktur inom energiproduktionen.
Vissa överväganden redovisas i rapporten Hushållning med mark
och vatten 2 (s. 81-96). Till en del innehåller övervägandena några konkreta
förslag - i huvudsak visar de emellertid i första hand på behovet av fortsatta
och fördjupade bedömningar. Rapporten är också avfattad mot bakgrund av
en numera i huvudsak återkallad proposition om riktlinjer för energipolitiken
och tar därmed inte hänsyn till de särskilda krav som numera ställs. Med
hänsyn till att arbetet i denna del inom regeringskansliet och myndigheterna
närmast är inriktat på en administrativ remissbedömning för framtida
överväganden är det av vikt att riksdagen klart uttalar sig för ett intensifierat
arbete inom detta område på sätt som föreslås i motionerna.

De materiella planeringsförutsättningar som fått eller anses få uttryck i
byggnadslagstiftningen är liksom övriga sådana förutsättningar inom lagstiftningens
ram av helt avgörande betydelse för strukturen av den byggda
miljön. Det måste tyvärr konstateras att de ansatser till överväganden i
denna del som gjorts i politisk debatt och inom byggforskningen inte följs av
någon från regeringens sida markerad vilja till samordnade bedömningar.
Betydelsen av att sådana bedömningar snabbt kommer i gång torde vara i sak
obestridd. Det blir därför ofrånkomligt att riksdagen genom ett uttalande
enligt vad som anförts i motionerna söker initiera konkreta åtgärder - då i ett
samlat arbete. De måste snabbt komma i gång för att kunna samordnas med
det tekniska arbetet med alternativa energikällor. De måste snabbt komma i
gång också för att kunna beaktas i det fortsatta arbetet med en ny plan- och
byggnadslagstiftning. Tyngden av de intressen som här hävdas är så stor att
dessa överväganden kan komma att påverka även andra centrala delar av
detta lagstiftningsarbete. Inte endast frågor om behövliga styrmedel utan
även övergripande frågor om bebyggelse- och tätortsstrukturen aktualiseras i
dessa sammanhang.

Inte endast reglerna om planläggning utan också reglerna om byggande i
byggnadslagstiftning och byggnormer måste bidra till och utformas så att de
skilda målen kan tillgodoses på bästa sätt. Det pågår visserligen kontinuerligt
ett arbete i denna riktning inom planverket. Detta arbete är emellertid inte så
sammanhållet och målinriktat från här hävdade utgångspunkter som behövs.
Även i denna del krävs det därför att riksdagen genom att ställa sig bakom
motionsförslagen i motsvarande del söker initiera åtgärder från regeringens
sida - i första hand då genom en översyn av regelkomplexet i utredningens
form.

Byggreglernas praktiska nära anknytning till låne- och bidragsreglerna
medför enligt utskottets mening att en sålunda enligt ovan förordad

CU 1979/80:33

utredning behandlar även de senare reglerna utifrån i motionerna angivna
klara målsättningar. Det får förutsättas att det arbete som sker inom
stadsförnyelseutredningen här kan nyttiggöras. Den väsentliga utgångspunkten
måste vara att bygg- och finansieringsregler kan samordnas så att de
tillgodoser såväl energihushållningskraven och de krav som ställs vid
introduktion av nya energikällor samtidigt som de aktivt främjar insatser för
att förverkliga bostadssociala mål i vid mening.

När det gäller energihushållning i befintlig bebyggelse avses den utvärdering
som görs av energihushållningsdelegationen grunda förslag till nästa
riksmöte. Det är dock i detta sammanhang inte endast fråga om regler för
energisparstödet som sådant. Här aktualiseras inriktningsfrågor som kräver
ytterligare konkreta överväganden liksom styrmedel och anpassning av den
kommunala verksamheten. Med hänsyn därtill är det motiverat att även i
denna del påkalla fullständiga förslag från regeringens sida genom ett bifall
till motionerna i motsvarande del.

Genom åtgärder på ovan angivna områden och ett medvetet och aktivt
sammanhållande arbete skulle ett steg tas på vägen mot att utveckla ett
system för energiförsörjningen i framtiden som kan ge den energi som behövs
för att tillgodose viktiga mänskliga behov med minsta möjliga risker för
hälsan och miljön och som samtidigt främjar de bostadssociala målen.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna 1979/80:1009 (s), yrkandena
1 och 2, samt 2056 (s), yrkandena 6 b och 8.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen bifaller motionerna 1979/80:1009 yrkandena 1 och
2 samt 2056 yrkandena 6 b och 8,

GOTAB 65202 Stockholm 1980