med anledning av motioner om vattenvård m. m. (Betänkande 1978/79:JoU11 Jordbruksutskottet)

JoU 1978/79:11

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:11

med anledning av motioner om vattenvård m. m.

Motionerna

I motionen 1977/78:384 av Stig Alftin och Iris Mårtensson (båda s)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan, grundad på
en omsorgsfull inventering av genom vattenkraftsutbyggnad torrlagda eller
på annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag, för miljö- och landskapsvårdande
insatser.

1 motionen 1977/78:471 av Britta Hammarbacken (c) föreslås att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa 1. att erforderliga åtgärder vidtas för
förhindrande av att svenskt radioaktivt avfall dumpas i havet, 2. att Sverige i
internationella sammanhang aktualiserar frågan om internationella överenskommelser
mot dumpning av radioaktivt avfall i havet.

1 motionen 1977/78:594 av Per-Olof Strindberg (m) hemställs att riksdagen
beslutar 1. att ett samordningsorgan snarast inrättas för havsresursernas
tillvaratagande liksom för havsforskningen, 2. att frågan om kostnadskonsekvenser
m. m. av en omlastningsterminal på västkusten utreds.

1 motionen 1977/78:1280 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning om ett skydd av mindre sjöar mot
motorbåtstrafik.

I motionen 1977/78:1399 av Karl-Erik Strömberg och Ylva Annerstedt
(båda fp) hemställs att riksdagen i enlighet med förslag i motionen 1977/
78:1398 hos regeringen begär en översyn av ansvarsfördelningen i fråga om
forskning och utveckling av teknik för bekämpning av miljöfarliga
utsläpp.

Motionen 1977/78:1398 har lämnats till trafikutskottet och behandlas i
betänkandet TU 1977/78:11.

Gällande bestämmelser, tidigare riksdagsbehandling m. m.

Skyddet av insjöar och vattendrag

1 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 11

JoU 1978/79:11

miljön. De önskvärda miljösaneringarna bör kunna göras som beredskapsarbeten
i AMS regi och med kommuner och kraftintressenter som medansvariga
parter. Som underlag för insatserna bör enligt motionen tjäna en
inventering av skadornas art och omfattning och därpå en genom naturvårdsenheten
i varje län fastställd plan. I motionen 1977/78:1280 förordas ett
generellt förbud mot motorbåtstrafik i mindre sjöar. Motionärerna hänvisar
till viss lagstiftning i Norge, enligt vilken motorbåtstrafik är tillåten endast på
insjöar som är två kvadratkilometer eller större. Enligt motionärerna är vårt
lands insjöar en värdefull naturtillgång som på liknande sätt bör skyddas mot
onödig trafik med motorbåtar.

I vattenlagen (1918:523) finns vissa regler om avgiftsbeläggning i samband
med byggande i vatten och vattenregleringar. Avgiften kan antingen avse
åtgärder för fiskets befrämjande (de s. k. 2:10-medlen) eller, i form av s. k.
regleringsavgifter, syfta till att tillgodose allmänt ändamål beträffande den
bygd som berörs av företaget (4 kap. 15 § VL). Vidare gäller enligt den nya
lagstiftningen om vattenförbund att staten, kommun eller vattenförbund har
rätt att i eller invid vattenområde vidta åtgärd som är önskvärd från t. ex.
allmän miljövårdssynpunkt. (2 kap. 9 § VL).

Inventeringar av det slag som åsyftas i motionen 1977/78:384 har i viss
utsträckning genomförts i bl. a. regionala sammanhang genom vederbörande
länsstyrelses försorg.

Restaurering av vattendrag som påverkats av flottning har skett i viss
omfattning i form av beredskapsarbeten i AMS regi.

Trafiken med fritidsbåtar kan numera regleras med stöd av i första hand 5 §
sjötrafikförordningen (1962:150) i den lydelse paragrafen fått efter författningsändring
(1975:156) som trätt i kraft den 1 juni 1975. Detta stadgande ger
länsstyrelsen möjligheter att i samråd med sjöfartsverket besluta om sådana
inskränkningar i fråga om fartygstrafiken på visst vattenområde som är
påkallade av miljövårds- eller säkerhetsskäl.

I förarbetena till den aktuella författningsändringen (prop. 1975:17)
anfördes bl. a. att förbud mot motorbåtstrafik borde övervägas inom områden
där det var påkallat från allmän rekreationssynpunkt eller med hänsyn till
kringboendes intressen eller på grund av sjöns eller vattenområdets ringa
storlek. Det fanns också, enligt propositionen, sjöar som hade ett djurliv som
det fanns särskild anledning att skydda.

Jordbruksutskottet behandlade i betänkandet 1976/77:10 en motion med
hemställan om åtgärder mot de miljöskadande utsläppen från båtmotorer. I
det av riksdagen godkända betänkandet anförde utskottet bl. a.

Utskottet vill för sin del framhålla att en koncentration av fritidsbåtar till
vissa vattensystem kan vara ägnad att medföra olägenheter från miljövårdssynpunkt,
i synnerhet när det är fråga om begränsade områden med ringa
vattenväxling. Behovet av att värna om landets ytvattentillgångar kan f. ö.

JoU 1978/79:11

också utgöra en anledning att med uppmärksamhet följa fritidsbåttrafikens
utveckling. Utskottet utgår emellertid från att frågor av här åsyftat slag ingår i
bl. a. naturvårdsverkets och sjöfartsverkets liksom även länsstyrelsernas
arbetsuppgifter och att de kommer att beaktas i den utsträckning som visar sig
nödvändig. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att motionen
1975/76:428 inte blir föremål för någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Frågan om vattenområdens utnyttjande för bl. a. sådana aktiviteter som
berörs i motionen 1977/78:1280 är föremål för vissa undersökningar inom
naturvårdsverket. Vid verkets naturresursavdelning förs f. n. policydiskussioner
i ämnet vattenanknutet friluftsliv.

Resultatet av den våtmarksinventering som pågår inom naturvårdsverket
kan också förväntas utgöra en grund för sådana överväganden som åsyftas i
motionen.

Dumpning av radioaktivt avfall

Enligt motionen 1977/78:471 bör man särskilt uppmärksamma den typ av
miljöstörning för havet och den marina miljön som har samband med
dumpning av radioaktivt avfall i havet. Enligt OECD:s kärnkraftsmyndighet
NEA har, anför motionären, sedan 1967 ca 52 000 ton radioaktivt avfall
dumpats i Atlanten. Även svenskt avfall uppges ha ingått denna mängd.
Motionären anser att möjligheten att dumpa sådant avfall i havet rimmar illa
med bl. a. Londonkonventionens allmänna målsättning.

Motioner som berört problemen kring den ökande föroreningen av
havsvatten har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen (se bl. a. JoU 1976/
77:26). I nämnda betänkande finns en redogörelse för det internationella
samarbete m. m. som syftar till att motverka denna typ av föroreningar. Vad
särskilt gäller problemen med kvittblivning av avfall till havs bör erinras om
att lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten stadgar
förbud att inom svenskt sjöterritorium från fartyg, luftfartyg eller annat
transportmedel släppa ut (dumpa) avfall, vare sig det är fast ämne, vätska eller
gas. Dumpning får inte heller ske från svenskt fartyg eller luftfartyg i det fria
havet. Avfall som är avsett att dumpas i det fria havet får inte föras ut ur
landet. Lagen omfattar även radioaktivt avfall. Undantag från dumpningsförbudet
får medges om det kan ske utan olägenhet från miljöskyddssynpunkt.
Fråga om undantag prövas av statens naturvårdsverk. Någon dispens i
fråga om radioaktivt avfall har inte meddelats. Sedan lagen trädde i kraft har
enligt uppgift ingen utförsel av svenskt radioaktivt avfall för dumpning i
havet förekommit.

Regler om dumpning av radioaktivt avfall har införts i den s. k. Londonkonventionen,
som öppnades för undertecknande den 29 december 1972.
Den omfattar alla delar av det fria havet och kuststaternas territorial hav men
ej staternas inre vatten. Konventionen innebär generellt dumpningsförbud

1* Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 11

JoU 1978/79:11

för vissa ämnen som upptas i bilaga I till konventionen. Andra ämnen får
dumpas endast efter särskilt tillstånd (bilaga II). I den förra kategorin ingår
höggradigt radioaktivt avfall eller andra höggradiga radioaktiva ämnen som
av det internationella atomenergiorganet (IAEA) definierats som olämpliga
för dumpning av hänsyn till folkhälsan eller biologiska eller andra skäl.

Radioaktivt avfall m. m. som inte upptas i bilaga I till konventionen, dvs.
icke höggradigt radioaktivt avfall, får dumpas under vissa, i konventionstexten
angivna förutsättningar. Vid utfärdande av tillstånd för dumpning av
sådana ämnen skall de fördragsslutande parterna bl. a. ta hänsyn till
rekommendationer från IAEA.

De avtalsslutande staterna inom Londonkonventionen höll i oktober 1978
ett konsultativt möte, varvid man bl. a. diskuterade ett förslag av IAEA om
nya rekommendationer och riktlinjer för dumpning av radioaktivt avfall.
Förslagen, som innebär strängare krav i förhållande till de provisoriska
riktlinjer som hittills gällt, antogs enhälligt av närvarande delegationer från
medlemsstaterna. Bl. a. infördes förbud mot dumpning av icke inneslutet
material och begränsning av antalet dumpningsplatser.

I det internationella samarbetet på förevarande område har man från
svensk sida intagit den ståndpunkten att dumpning är ett från miljövårdssynpunkt
olämpligt sätt att hantera avfall och att dumpningen av radioaktivt
avfall bör upphöra.

Skyddet mot oljeskador m. m.

I motionen 1977/78:594 framhålls att insatserna när det gäller att tillvarata
havsresurserna och samordna havsforskningsverksamheten är splittrade och
att ett samordningsorgan snarast bör inrättas. Vidare tar motionären upp
trafiken med oljetankfartyg i Östersjön och föreslår i detta hänseende bl. a. att
man låter utreda de ekonomiska konsekvenserna av en omlastningsterminal
på västkusten, där oljetransporter med supertankers kan omlastas till mindre
fartyg. Risken med oljetransporter i Östersjön berörs också i motionen 1977/
78:1398. Enligt motionärerna har vi inte resurser att klara ett oljeutsläpp (av
typ Tsesisolyckan) på ca 2 000 liter, och än mindre att klara ett stort utsläpp. I
motionen 1977/78:1399 hemställer motionärerna - med hänvisning till vad
som anförts i motionen 1977/78:1398 - om en översyn av ansvarsfördelningen
i fråga om forskning och utveckling av teknik för bekämpning
av miljöfarliga utsläpp.

Som närmare redovisats i jordbruksutskottets betänkande 1976/77:26 är
säkerhetsfrågorna i samband med fartygstransport av olja föremål för ett
omfattande internationellt samarbete. Betänkandet innehåller härvidlag
bl. a. en redogörelse för de viktigaste internationella konventionerna som
syftar till att motverka havsföroreningar av åsyftat slag. Sedan frågan senast
behandlades av utskottet har det internationella samarbetet gett ytterligare
resultat. I februari 1978 hölls sålunda i IMCO:s regi en internationell

JoU 1978/79:11

konferens om tankfartygssäkerhet och förebyggande av havsförorening.
Under konferensen beslutades en rad viktiga ändringar i 1973 års havsföroreningskonvention
och 1974 års konvention om säkerheten för människoliv
till sjöss. Beslutet innebär bl. a. väsentligt skärpta krav i fråga om tankfartygs
konstruktion och navigeringsutrustning. Som exempel kan nämnas att
kravet på segregerade barlasttankar, som enligt tidigare konventionsbestämmelser
gällde nya oljetankfartyg från 70 000 ton dödvikt och uppåt, nu har
utsträckts till att avse nya råoljetankfartyg från 20 000 ton dödvikt och uppåt
och nya produkttankfartyg från 30 000 ton dödvikt och uppåt. Vidare skall
nya råoljetankfartyg från 20 000 ton dödvikt och uppåt förses med ett system
för tankrengöring med råolja i stället för vatten (COW). Detta krav är nytt. En
annan nyhet är kravet att på nya oljetankfartyg de segregerade barlasttankarna
skall vara placerade på ett sådant sätt att de ger skydd mot oljeutflöde
vid grundstötning och kollision. Regeln har ersatt ett av USA väckt förslag
om dubbel botten i nya oljetankfartyg. Alla oljetankfartyg som har COWanläggning
skall vara försedda med s. k. inertgassystem som skall förebygga
explosioner. I fråga om navigatoriska hjälpmedel beslutade konferensen bl. a.
att dubbel radar skall finnas på alla fartyg (inte bara tankfartyg) med en
bruttodräktighet av 10 000 ton och mer samt att alla tankfartyg - nya och
befintliga - med en bruttodräktighet av minst 10 000 ton skall ha dubblerat
styrkontrollsystem i styrmaskineriet.

Frågor som berör oljeskyddet behandlas vidare av flera pågående utredningar.
1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03) har i uppdrag att
undersöka i vad mån bl. a. oljeutvinning i större skala i Nordsjön bör
föranleda ändring av de riktlinjer som nu gäller för den svenska beredskapen
för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern
och Mälaren. Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) utreder frågor som rör
samordning och ledning av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss.
Under sommaren 1978 har regeringen vidare tillsatt en utredning angående
åtgärder mot oljeskador m. m. till sjöss (Dir 1978:64). Utredaren bör enligt
direktiven göra en samlad bedömning av behovet av insatser av olika slag för
att så långt det är möjligt minska riskerna för miljöskador genom utsläpp till
följd av fartygsolyckor m. m. Bland de problem som särskilt omtalas i
direktiven kan nämnas t. ex. säkerheten i farleder, behovet av särskilda
åtgärder i känsliga vattenområden m. m. Utredaren bör vidare överväga föroch
nackdelar med en begränsning av tankfartygsstorleken. Det påpekas att
det inom vissa särskilt känsliga vattenområden av miljö vårdsskäl kan vara
önskvärt att helt förbjuda trafik med olja eller annan miljöfarlig last.
Utredningsarbetet bör enligt direktiven bedrivas skyndsamt så att förslag kan
redovisas om möjligt senast den 1 juli 1979.

I fråga om havsresursernas tillvaratagande bör erinras om att riksdagen
nyligen beslutat om inrättande av en delegation för havsresursverksamhet
från den 1 januari 1979 (prop. 1977/78:167, NU 1978/79:2, rskr 1978/79:13).
Delegationen skall upprätta och fortlöpande utveckla ett övergripande

JoU 1978/79:11

program för havsutnyttjande, miljöskydd, forskning och utveckling rörande
havet.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande några under riksmötet 1977/78
väckta motioner som bl. a. berör skyddet av dels havet och den marina
miljön, dels vissa insjöar och vattendrag.

Frågor med anknytning till havet och den marina miljön tas upp i
motionerna 1977/78:471, 1977/78:594 och 1977/78:1399. Enligt den förstnämnda
motionen bör man särskilt uppmärksamma den typ av miljöstörning
som har samband med dumpning av radioaktivt avfall i havet. Motionären
anför att det - enligt OECD:s kärnkraftsmyndighet NEA - sedan år 1967
dumpats ca 52 000 ton radioaktivt avfall i Atlanten. Även svenskt avfall
uppges ha ingått i denna mängd. Motionen utmynnar i en hemställan om
bl. a. åtgärder för att hindra att svenskt radioaktivt avfall dumpas i havet.

Risken med oljetransporter i Östersjön berörs också i den till trafikutskottet
hänvisade motionen 1977/78:1398. Enligt denna har vi inte resurser att klara
ett oljeutsläpp (av typ Tsesisolyckan) på ca 2 000 liter och än mindre att klara
ett stort utsläpp. 1 motionen 1977/78:1399 hemställer motionärerna - med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1977/78:1398-om en översyn av
ansvarsfördelningen i fråga om forskning och utveckling av teknik för
bekämpning av miljöfarliga utsläpp.

Vad först gäller problemen med kvittblivning av avfall till havs får
utskottet erinra om att lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i
vatten stadgar förbud att inom svenskt sjöterritorium från fartyg, luftfartyg
eller annat transportmedel släppa ut (dumpa) avfall, vare sig det är fast ämne,
vätska eller gas. Dumpning får inte heller ske från svenskt fartyg eller
luftfartyg i det fria havet. Avfall som är avsett att dumpas i det fria havet får
inte föras ut ur landet. Lagen omfattar även radioaktivt avfall. Undantag från
dumpningsförbudet får medges om det kan ske utan olägenhet från
miljöskyddssynpunkt. Fråga om undantag prövas av statens naturvårdsverk.
Någon dispens till förmån för radioaktivt avfall har inte meddelats. Sedan
lagen i fråga trädde i kraft den 1 januari 1972 har enligt uppgift ingen
dumpning av svenskt radioaktivt avfall förekommit vare sig inom eller utom
svenskt sjöterritorium.

JoU 1978/79:11

Vad beträffar det internationella miljövårdsarbetet har, som närmare
redovisats i det föregående, regler om dumpning av radioaktivt avfall införts i
den s. k. Londonkonventionen, som öppnades för undertecknande den 29
december 1972. Den omfattar alla delar av det fria havet och kuststaternas
territorialhav men ej staternas inre vatten. Konventionen innebär generellt
dumpningsförbud för vissa i bilaga I till konventionen upptagna ämnen
medan andra ämnen får dumpas endast efter särskilt tillstånd (bilaga II). I den
förra kategorin ingår höggradigt radioaktivt avfall eller andra höggradigt
radioaktiva ämnen som av det internationella atomenergiorganet (IAEA)
definierats som olämpliga för dumpning av hänsyn till folkhälsan eller till
biologiska eller andra skäl.

Radioaktivt avfall m. m. som inte upptas i bilaga I till konventionen, dvs.
icke höggradigt radioaktivt avfall, får dumpas under vissa, i konventionstexten
angivna förutsättningar. Vid utfärdandet av tillstånd för dumpning av
sådana ämnen skall de fördragsslutande parterna bl. a. ta hänsyn till
rekommendationer från IAEA.

De avtalsslutande staterna inom Londonkonventionen höll i oktober 1978
ett konsultativt möte, varvid man bl. a. beslöt anta ett förslag av IAEA om
reviderade anvisningar till konventionen vilket innebär ytterligare restriktioner
i fråga om dumpning av radioaktivt avfall. Beslutet ligger i linje med
den principiella ståndpunkt man från svensk sida intagit i det internationella
samarbetet på förevarande område, innebärande att dumpning är ett från
miljövårdssynpunkt olämpligt sätt att hantera avfall.

Utskottet föreslår att motionen 1977/78:471 anses besvarad med vad
utskottet här anfört.

Det internationella samarbetet rörande skyddet mot havsföroreningar är i
särskilt hög grad inriktat på säkerhetsfrågor i samband med fartygstransport
av olja. I utskottets betänkande JoU 1976/77:26 finns bl. a. en redogörelse för
de viktigaste internationella konventionerna i ämnet. Som redovisats i den
föregående redogörelsen hölls i februari 1978 i IMCO:s regi en internationell
konferens om tankfartygssäkerhet och förebyggande av havsförorening.
Under konferensen beslutades en rad viktiga ändringar i 1973 års havsföroreningskonvention
och 1974 års konvention om säkerheten för människoliv
till sjöss. Beslutet innebär bl. a. väsentligt skärpta krav i fråga om tankfartygs
konstruktion och navigationsutrustning.

Hithörande frågor är föremål för betydande uppmärksamhet också inom
landet. Sålunda har under de senaste åren tillsatts utredningar som från olika
utgångspunkter berör skyddet mot oljeföroreningar, t. ex. 1977 års oljeskyddskommitté
(Kn 1977:03) och sjöövervakningskommittén (H 1977:05).
Under sommaren 1978 har regeringen vidare tillsatt en utredning angående
åtgärder mot oljeskador m. m. till sjöss (Dir. 1978:64). Utredaren bör enligt
direktiven göra en samlad bedömning av behovet av insatser av olika slag för
att så långt det är möjligt minska riskerna för miljöskador genom utsläpp till
följd av fartygsolyckor m. m. Bland de problem som särskilt omtalas i

JoU 1978/79:11

direktiven märks t. ex. säkerheten i farleder och behovet av särskilda åtgärder
i känsliga vattenområden. Utredaren bör vidare överväga för- och nackdelar
med en begränsning av tankfartygsstorleken. Det påpekas att det inom vissa
särskilt känsliga vattenområden av miljövårdsskäl kan vara önskvärt att helt
förbjuda trafik med olja eller annan miljöfarlig last.

Utskottet utgår från att resultatet av den utredningsverksamhet m. m. som
här i korthet redovisats kommer att få betydelse för prövningen av de frågor
som berörts i motionen 1977/78:1399 och i motionen 1977/78:594, yrkande 2.
Med vad utskottet anfört bör nämnda motion och motionsyrkande kunna
anses besvarade.

I anslutning till yrkandet 1 i motionen 1977/78:594 får utskottet erinra om
att riksdagen nyligen beslutat att en delegation för havsresursverksamhet
skall inrättas den 1 januari 1979. Delegationen skall upprätta och fortlöpande
utveckla ett övergripande program för havsutnyttjande, miljöskydd, forskning
och utveckling rörande havet. Motionen 1977/78:594 får härigenom i
denna del anses tillgodosedd.

I syfte att skydda och bevara vissa insjöar och vattendrag föreslås olika
åtgärder i motionerna 1977/78:384 och 1977/78:1280. Enligt den förstnämnda
motionen har den hårdhänta exploateringen för kraftutvinning i
vissa vattensystem förorsakat problem från miljö- och naturvårdssynpunkt i
form av torrlagda älvfåror, erosionsskador m. m. De önskvärda miljösaneringarna
härvidlag bör enligt motionärerna kunna göras som beredskapsarbeten
i AMS regi och med kommuner och kraftintressenter som medansvariga
parter. Som underlag för insatserna bör tjäna en inventering av skadornas
art och omfattning och därpå en genom naturvårdsenheten i varje län
fastställd plan. I motionen 1977/78:1280 förordas ett generellt förbud mot
motorbåtstrafik på mindre sjöar. Motionärerna hänvisar till viss lagstiftning i
Norge, enligt vilken motorbåtstrafik är tillåten endast på insjöar som är två
kvadratkilometer eller större. Motionärerna framhåller att också vårt lands
insjöar är en värdefull naturtillgång, som på liknande sätt bör skyddas mot
onödig trafik med motorbåtar.

Enligt vad utskottet inhämtat har bl. a. på regional nivå i olika sammanhang
genomförts inventeringar som bör kunna utgöra underlag för miljöförbättrande
och samtidigt sysselsättningsskapande insatser i fråga om sådana
vattendrag som avses i motionen 1977/78:384. Restaurering av vattendrag
som utnyttjas för flottning har f. ö., som nämnts i det föregående,skett i form
av beredskapsarbeten i AMS regi. En omfattande kartläggning av landets
våtmarker har vidare påbörjats inom ramen för den våtmarksinventering som
regeringen uppdragit åt statens naturvårdsverk att utföra.

Utskottet delar den i motionen 1977/78:384 framförda uppfattningen om
värdet av att vattendrag m. m. som utnyttjats för kraftutvinning kan bli
föremål för sådana åtgärder som gagnar natur- och miljövårdande intressen.
Överväganden i fråga om behovet av inventering och planering för i

JoU 1978/79:11

motionen åsyftade ändamål bör dock enligt utskottets mening i forsta hand
ankomma på vederbörande länsstyrelser. Utskottet finner för sin del inte
tillräcklig anledning att nu förorda något riksdagsinitiativ i ämnet. Motionen
avstyrks därför.

I anslutning till motionen 1977/78:1280 vill utskottet forsin del framhålla
att trafiken med framför allt motordrivna fritidsbåtar i vissa vattensystem kan
skapa påtagliga olägenheter från miljövårds- och rekreationssynpunkt. Det
bör dock påpekas att vederbörande länsstyrelse med stöd av 5 § sjötrafikförordningen
kan meddela de föreskrifter i fråga om fartygstrafiken på visst
vattenområde som är påkallade av miljövårds- eller säkerhetsskäl. 1 förarbetena
till angivna författningsrum i dess nu gällande lydelse (prop. 1975:17)
anfördes bl. a. att förbud mot motorbåtstrafik borde övervägas inom områden
där det var påkallat från allmän rekreationssynpunkt eller med hänsyn till
kringboendes intressen eller på grund av sjöns eller vattenområdets ringa
storlek. Det fanns också, enligt propositionen, sjöar som hade ett djurliv som
det fanns anledning att skydda. De möjligheter till selektiva förbud och
föreskrifter som lagstiftningen sålunda ger bör enligt utskottets mening vara
tillräckliga för att skapa ett skydd mot miljöstörande motorbåtstrafik av det
slag som motionärerna åsyftat. Utskottet utgår härvid från att de naturvårdande
myndigheterna med uppmärksamhet kommer att följa fritidsbåttrafikens
utveckling. Motionen 1977/78:1280 bör härmed kunna anses besvarad.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. beträffande dumpning av radioaktivt avfall anser motionen
1977/78:471 besvarad med vad utskottet anfört,

2. beträffande skyddet mot oljeskador

a. anser motionen 1977/78:594, yrkande 2, besvarad med vad
utskottet anfört,

b. anser motionen 1977/78:1399 besvarad med vad utskottet
anfört,

3. beträffande havsresursernas tillvaratagande anser motionen
1977/78:594, yrkande 1, besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande inventering av vissa sjöar och vattendrag avslår
motionen 1977/78:384,

5. beträffande motorbåtstrafik på vissa insjöar anser motionen
1977/78:1280 besvarad med vad utskottet anfört.

Stockholm den 28 november 1978

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

JoU 1978/79:11

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m),
Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Håkan Strömberg (s), Rune Johnsson i
Mölndal (c)*, Kerstin Anér (fp), Sven Eric Lorentzon (m)*, Kerstin Nilsson
(s)*, Arne Persson (c) och Wivi-Anne Radesjö (s)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande inventering av vissa sjöar och vattendrag av Svante Lundkvist,
Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wictorsson, Håkan Strömberg,
Kerstin Nilsson och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt vad” och
på s. 9 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Som i motionen 1977/78:384 närmare redovisats har vattenkraftsexploateringen
på många håll i landet skapat problem från miljö- och naturvårdssynpunkt
i form av bl. a. torrlagda älvfåror och erosionsskador. Enligt
utskottets mening föreligger otvivelaktigt ett stort behov av olika landskapsvårdande
åtgärder i fråga om vattendrag m. m. som utnyttjats för kraftutvinning.
Trots aktningsvärda insatser från bl. a. kommuner och miljövårdande
organ kvarstår åtskilliga problem från den tid då exploateringen skedde
med mindre omtanke om miljön än som nu är fallet. En omsorgsfull
inventering av skadornas omfattning och art i förening med länsvis
upprättade handlingsplaner bör, som motionärerna närmare utvecklat, läggas
till grund för de önskvärda miljöförbättrande åtgärderna. Som ett särskilt
betydelsefullt resultat av sådana satsningar framstår enligt utskottets mening
den sysselsättningsskapande effekt som kan uppnås, inte minst i de delar av
landet där situationen på arbetsmarknaden påkallar särskilda åtgärder. Mot
angivna bakgrund vill utskottet framhålla det angelägna i att regeringen
vidtar åtgärder för att i huvudsaklig överensstämmelse med motionärernas
förslag åstadkomma ett underlag för miljöförbättrande och sysselsättningsskapande
åtgärder av åsyftat slag.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inventering av vissa sjöar och vattendrag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionen 1977/78:384.