med anledning av motioner om vårdyrkesutbildning m. m. (Betänkande 1978/79:UbU8 Utbildningsutskottet)

UbU 1978/79:8

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:8

med anledning av motioner om vårdyrkesutbildning m. m.

Motionerna

1977/78: 336 av Anton Fågelsbo (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära utredning och förslag beträffande utbildning
i Sverige av kiropraktorer,

1977/78: 353 av Karin Nordlander m. fl. (vpk) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen
1977/78: 352 — yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder
för att utbilda personal för mammografiundersökningar i tillräcklig
omfattning,

1977/78: 375 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade utbildnings- och
forskningsresurser för åldringssjukvården,

1977/78: 746 av Margot Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningslinje för
sjuksköterskor till läkare i Malmö-Lund-regionen,

1977/78: 1539 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer att regeringen prövar möjligheten att genom
höjning av gruppstorleken från 24 till 30 elever skapa utrymme för
en ökad utbildningskapacitet inom vårdlärarutbildningen,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om distansundervisning
inom vårdlärarutbildningen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet fem motioner som tar upp
skilda frågor med anknytning till vårdyrkesutbildning.

Utbildning av sjuksköterskor till läkare

En särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor anordnas som
försöksverksamhet från och med höstterminen 1977 vid Karolinska institutet
i Stockholm (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77:
246). Den särskilda studiegången till läkare är 40 1/2 veckor kortare
än den reguljära läkarutbildningen. Varje hösttermin antas 30 studerande
med genomgången sjuksköterskeutbildning och minst två års verksamhet
som sjuksköterska.

1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 8

UbU 1978/79: 8

I motionen 1976/77: 746 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen om en utbildningslinje för sjuksköterskor
till läkare i Malmö-Lund-regionen. 1 motionen konstateras att
det ännu är för tidigt att göra någon utvärdering av verksamheten som
startade hösten 1977. Motionären hävdar emellertid att intresset för en
försöksverksamhet även i södra delen av landet är stort och att antalet
sjuksköterskor i denna del av landet är tillräckligt för att en sådan linje
skall kunna startas även i Malmö-Lund-regionen.

Vid riksmötet 1976/77 avslog riksdagen ett motsvarande motionsyrkande
om utvidgning av försöksverksamheten med läkarutbildning för
sjuksköterskor. Utskottet erinrade därvid om att försöksverksamheten
från början avsågs bli genomförd på en ort. Utskottet erinrade även om
att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhållit att det på sikt
måste vara en uttalad strävan att åstadkomma en så ändamålsenlig och
rättvis fördelning av tillgängliga läkarutbildningsplatser som möjligt och
att den särskilda utbildningen, så snart erfarenheter av den föreligger,
borde byggas ut till ytterligare utbildningsorter (UbU 1976/77: 20).

En rapport från den första terminens verksamhet vid Karolinska institutet
har utarbetats, men någon samlad utvärdering har ännu inte
hunnit göras. Utskottet anser därför att riksdagen inte nu bör besluta
att försöksverksamheten skall utvidgas. Motionen 1977/78: 746 bör alltså
avslås.

Utbildning av personal för mammografiundersökningar

Till socialutskottet har remitterats en motion 1977/78: 352 om inrättande
av särskilda centraler för mammografiundersökningar (bröströntgen).
Syftet med sådana undersökningar är att tidigt upptäcka bröstcancer
hos kvinnor. Motionärerna anser att det i varje län skall finnas
särskilda mottagningar där kvinnor utan väntetid och förbeställning skall
kunna få mammografiundersökning utförd av personal utbildad för sådan
undersökning. Motionen kommer att behandlas av socialutskottet
under hösten 1978.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen 1977/78: 352 hemställer
samma motionärer i motionen 1977/78: 353 att riksdagen hos
regeringen skall begära åtgärder för att tillräckligt med personal för
mammografiundersökningar skall utbildas.

Socialutskottet har remitterat motionen 1977/78: 352 till bl. a. socialstyrelsen.
I sitt remissvar redovisar socialstyrelsen pågående försök i
några landstingsområden med mammografiundersökningar. Socialstyrelsen
anser bl. a. att flera försök kopplade till löpande utvärdering bör
göras. Socialstyrelsens vetenskapliga råd konstaterar att införande av
mammografiundersökningar förutsätter ökad tillgång på läkare med
specialistutbildning inom röntgendiagnostik och på röntgenassistenter.

Utbildningsutskottet anser det självklart och mycket viktigt att till -

UbU 1978/79: 8

räcklig personal utbildas om beslut om allmänna mammografiundersökningar
fattas. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter i sådant
fall kommer med förslag om utbildning och anser att riksdagen inte behöver
göra någon särskild hemställan till regeringen för att så skall ske.
Riksdagen bör därför avslå motionen 1977/78: 353.

Utbildning och forskning inom det geriatriska ämnesområdet

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78: 375 ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om ökade utbildnings- och forskningsresurser
för åldringssjukvården. Enligt motionärens mening kan man inte
få en väl fungerande åldringssjukvård utan att införa obligatorisk undervisning
i geriatrik inom läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen.
Vidare krävs en breddad specialistutbildning av läkare och ökade
resurser för forskning i geriatrik.

Riksdagen har vid flera tillfällen strukit under önskvärdheten av
ökade forskningsresurser inom såväl det geriatriska som det gerontologiska
ämnesområdet. Vid riksmötet 1975/76 tillstyrkte riksdagen förslag
om inrättande av en professur i långvårdsmedicin (UbU 1975/76: 20,
rskr 1975/76: 245).

Frågor om resurser för forskning i geriatrik samt frågor om utbildning
i geriatrik behandlades av utredningen (S 1977: 05) om vissa frågor rörande
sjukvården för äldre i betänkandet (Ds S 1978: 1) De äldre och
hälso- och sjukvården. Kommittén ansåg att behovet av ökade kunskaper
på alla utbildningsnivåer om och i långtidsvård borde beaktas inom
ramen för gymnasieutredningen (U 1976: 10), utredningen (U 1977: 06)
om vissa vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77) och de utredningar
som berör läkarutbildningens olika delar. Kommittén föreslog vidare
att samtliga universitet och högskolor skulle tillföras en forsknings-,
utvecklings- och utbildningsenhet inom specialiteten långvårdsmedicin,
ledd av en professor inom ämnesområdet. En sådan organisation borde
byggas ut inom en femårsperiod, varvid i första hand möjligheterna till
omdisposition av befintliga forskningsresurser borde prövas. Utredningen
föreslog att respektive universitets- och högskoleorganisation
skulle få i uppdrag att föreslå hur de i utredningen redovisade behoven
skulle tillgodoses. Regeringen överlämnade i mars 1978 utredningens betänkande
till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för beaktande i
de delar det berör forskning och utveckling inom UHÄ:s område. Under
våren 1978 inhämtade UHÄ remissyttranden över utredningens förslag
från universiteten och Karolinska institutet. Remissopinionen var delad.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslår UHÄ att en
professur i geriatrik skall inrättas vid universitetet i Umeå. UHÄ anser
det mycket angeläget ur samhällssynpunkt att forskningen kring de geriatriska
problemen intensifieras. UHÄ avser att precisera ämnesinnehållet
för tjänsten till att avse både geriatrik och gerontologi. Frågan om

UbU 1978/79: 8

en förstärkning av forskningsresurserna är således under prövning inom
utbildningsdepartementet.

Utredningen (U 1977: 06) om översyn av vissa vårdutbildningar i högskolan
(VÅRD 77) tar i sitt slutbetänkande (SOU 1978: 50) upp vården
av de äldre. VÅRD 77 säger att befolkningsutvecklingen, med snabb ökning
av antalet personer i de äldre åldersgrupperna, medför viktiga förändringar
för de flesta vårdyrkeskategorierna. All personal inom hälsooch
sjukvården liksom inom socialvården måste förberedas för detta.
Utredningen föreslår därför att utbildning i långtidssjukvård skall bli
ett omfattande inslag i samtliga utbildningar inom VÅRD 77:s område.
VARD 77 :s förslag remissbehandlas för närvarande.

Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) fastställde i juni 1977
riktlinjer för en omfattande översyn av bestämmelserna för specialistoch
allmänläkarutbildningen. Ett slutligt förslag beräknas kunna behandlas
av NLV senast under år 1979.

UHÄ startar under hösten 1978 en översyn av läkares grundutbildning.

Som utskottet här redovisat prövas för närvarande frågor om förstärkning
av forskningsresurserna inom ämnesområdena geriatrik och
gerontologi samt frågor om förändring av vårdpersonalens utbildning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1977/78: 375.

Kiropraktorutbildning

Riksdagen skall enligt motionen 1977/78: 336 hos regeringen begära
utredning och förslag om utbildning i Sverige av kiropraktorer. Motionären
anser att kiropraktorverksamhet är av betydelse vid bekämpandet
av ryggbesvär. Kiropraktorverksamhet borde därför vara ett komplement
till sjukgymnastisk behandling. Då utbildning av kiropraktorer
saknas i Sverige och då ingen kontroll av verksamma kiropraktorer sker
råder det enligt motionären missförhållanden, som endast kan avhjälpas
genom utbildning inom landet av legitimerade kiropraktorer. Socialstyrelsen
bör därför snarast få till uppgift att vidta åtgärder för att få till
stånd sådan utbildning.

En motion, 1975/76: 2068, om legitimation för vissa kiropraktorer
behandlades vid riksmötet 1976/77. Socialutskottet uttalade därvid att
önskemålen om ökad tillgång på yrkesutövare inom det aktuella vårdområdet
i första hand borde tillgodoses genom ökad och förbättrad utbildning
av sjukgymnaster och läkare. Utskottet framhöll emellertid att
seriöst utövad kiropraktisk verksamhet måste anses utgöra en resurs som
även den offentliga sjukvården borde kunna tillgodogöra sig. Utskottet
ansåg det motiverat att medicinalansvarighetskommittén (S 1974: 02)
skulle överväga även frågan om hur kiropraktorer med examen som
Doetors of Chiropractic eller motsvarande examen skulle kunna inordnas
bland de olika kategorier yrkesutövare som finns inom sjukvår -

UbU 1978/79: 8

den. I enlighet med socialutskottets förslag beslöt riksdagen att motionen
skulle överlämnas till medicinalansvarighetskommittén (SoU 1976/77:
9, rskr 1976/77: 32).

Då frågan om hur vissa utövare av kiropraktisk verksamhet skulle
kunna inordnas i den offentliga sjukvården ännu prövas inom medicinalansvarighetskommittén
anser utskottet att riksdagen inte nu bör besluta
om utbildning i Sverige av kiropraktorer. Riksdagen bör därför
avslå motionen 1977/78: 336.

Vårdlärarutbildning

Problemen med brist på vårdlärare, särskilt i de fyra nordligaste länen,
tas upp i motionen 1977/78: 1539. Motionärerna föreslår att vårdlärarutbildningens
kapacitet skall ökas genom två åtgärder, dels genom ökning
av gruppstorleken i vårdlärarutbildningen från 24 till 30 elever
(yrkandet 1), dels genom att distansundervisning prövas (yrkandet 2).

I universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) anslagsframställning för
budgetåret 1979/80 redovisas en brist på vårdlärare. UHÄ konstaterar
att den relativa bristen är störst i Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och
Bohus- samt Stockholms län. Den redovisade bristen styrker enligt UHÄ
uppfattningen att de presumtiva sökandena till vårdlärarutbildning är
mycket bundna vid hemorten. Därför måste, enligt UHÄ, en spridning
av utbildningen övervägas.

UHÄ föreslår att vårdlärarutbildningen läsåret 1979/80 skall ökas
med 24 platser till totalt 504 platser. UHÄ konstaterar att permanent
vårdlärarutbildning saknas i Uppsala- och Linköpingsregionerna och
anser att vårdlärarlinje med 24 nybörjarplatser skall inrättas läsåret
1979/80 både i Uppsala och i Linköping. UHÄ tar inte ställning till
lokaliseringen inom Uppsalaregionen. Regionstyrelsen har föreslagit
en form av modifierad distansundervisning. (Distansundervisning prövas
redan i försök med en kurs i anatomi och fysiologi I.) I Linköping
kan utläggning av delar av utbildningen till andra orter enligt UHÄ
komma i fråga sedan utbildningen i Linköping kommit i gång. UHÄ
anför vidare att ”regionstyrelsemas kännedom om bristsituationen och
de lokala förutsättningarna för utbildning torde kunna ge underlag
för beslut om eventuell lokalisering av vårdlärarutbildning utanför nu
angivna orter.”

Utredningen (U 1977: 06) om översyn av vissa vårdutbildningar i
högskolan (VÅRD 77) har tagit upp vissa lärarutbildningsfrågor i sitt
betänkande (SOU 1978: 50) Ny vårdutbildning. Kommittén diskuterar
bl. a. möjligheten att anordna yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH) inom vårdsektorn. Kommittén föreslår att UHÄ skall få i
uppdrag att vidta åtgärder i syfte att snarast starta lärarutbildning för
bl. a. skötare och undersköterskor, men tar inte ställning till i vilka
former denna utbildning skall ske. Kommittén föreslår ytterligare

UbU 1978/79: 8

utredning även av frågan om en ny integrerad vårdyrkesutbildning i
Linköping. Kommittén utgår från att man i en framtida utbildningsmodell
skall kunna använda lärare och annan personal på det för utbildningarna
mest ändamålsenliga sättet utan hinder av nu rådande
tjänsteorganisation. VÅRD 77:s betänkande remissbehandlas för närvarande.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte föregripa prövningen av
VÅRD 77:s förslag och de följdförslag dessa kan leda till genom att nu
uttala sig för viss gruppstorlek eller för viss utbildningsform, t. ex.
distansundervisning, inom vårdlärarutbildningen. Till frågan om vårdlärarutbildningens
dimensionering får utskottet anledning återkomma
senare under riksmötet. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1539.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande utvidgning av försöksverksamheten
med särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor avslår
motionen 1977/78: 746,

2. att riksdagen beträffande utbildning av personal för mammografiundersökningar
avslår motionen 1977/78: 353,

3. att riksdagen beträffande utbildning och forskning i geriatrik
avslår motionen 1977/78: 375,

4. att riksdagen beträffande kiropraktorutbildning avslår motionen
1977/78: 336,

5. att riksdagen beträffande gruppstorlek i vårdlärarutbildningen
avslår motionen 1977/78: 1539 yrkandet 1,

6. att riksdagen beträffande distansundervisning i vårdlärarutbildningen
avslår motionen 1977/78: 1539 yrkandet 2.

Stockholm den 10 oktober 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Härvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson
(c), Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s),
Gösta Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart
Bladh (s), Christina Rogestam (c), Torsten Karlsson (s) och Jörgen
Ullenhag (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054