med anledning av motioner om tidpunkten för allmänna val m. m. (Betänkande 1977/78:KU10 Konstitutionsutskottet)

KU 1977/78:10

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:10

med anledning av motioner om tidpunkten för allmänna val
m. m.

Motionerna

I motionen 1975/76:522 av Bertil Fiskesjö (c) yrkas att riksdagen beslutar
att av regeringen begära tillsättandet av en parlamentarisk utredning med
uppgift att utarbeta förslag om allmänna val på våren, omläggning av
budgetåret och införandet av allmän motionstid vid riksmötets början i
enlighet med vad som förordas i motionen.

I motionen anförs att omläggningen av riksdagsåret medfört vissa problem
beträffande riksdagens arbetsförhållanden. En väg att komma till rätta med
dessa skulle enligt motionen vara att förlägga de allmänna valen till våren och
lägga om budgetåret till kalenderår. Dessa frågor behandlades av grundlagberedningen
i en diskussionspromemoria, betecknad Allmänna val på våren
(SOU 1970:27). Enligt motionen bör vidare övervägas införandet av allmän
motionstid i anslutning till riksmötets början på hösten.

I motionen 1976/77:587 av Lars Schött (m) och Håkan Winberg (m) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv för utredningen om den
kommunala demokratin beträffande den gemensamma valdagens konsekvenser
för den kommunala demokratin samt att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts för att utvärdera och analysera erfarenheterna
av den gemensamma valdagen vid 1970, 1973 och 1976 års val.

I motionen lämnas en rad synpunkter på konsekvenserna för den
kommunala demokratin med gemensam valdag. Mot bakgrund av bl. a. den
senaste valrörelsen finns det enligt motionen anledning att ingående studera
avvägningen mellan den rikspolitiska och den kommunalpolitiska andelen
av massmedias valbevakning. Det i motionen begärda utredningsarbetet bör
utmynna i ett förslag till riksdagen, antingen för en bevarad gemensam valdag
på grund av i utredningen redovisade bedömningar eller i ett förslag till skilda
valdagar för riksdagsval resp. kommunala val. Argumenten för en ändring av
nuvarande ordning bör enligt motionen kompletteras med förslag till åtgärder
beträffande mandattidernas längd i de skilda valen.

I motionen 1976/77:996 av Bonnie Bernström (fp) yrkas att riksdagen
beslutar dels att av regeringen begära förslag om avskaffande av den
gemensamma valdagen för å ena sidan kommunfullmäktige- och landstingsval
och å andra sidan riksdagsval dels att av regeringen begära förslag till
utformning av kommunalvalen i enlighet med det system som skisseras i
motionen samt dels av regeringen begära förslag till grundlagsändring så att
fyraåriga mandatperioder för riksdagen införs.

1 Riksdagen 1977178. 4 samt. Nr 10

KU 1977/78:10

I motionen framhålls bl. a. att ett avskaffande av den gemensamma
valdagen med all säkerhet skulle öka intresset för kommun- och landstingsfrågor
och därmed också öka kommunalvalens betydelse. Ett system med
direktvalda kommundelsråd skulle också bli lättare att administrera med
skilda valdagar. Samtidigt som den gemensamma valdagen avskaffas bör
enligt motionen fyraåriga mandatperioder införas. Det skulle ge såväl
regeringen som den sittande majoriteten i kommuner och landsting större
arbetsro. När en ny regering tillträder i dag, är en stor del av arbetet på dess
första budget redan gjort av den avgående regeringen. Den nya regeringen får
bara tillfälle att lägga fram en budget innan nästa valrörelse i praktiken startar.
En övergång till fyraåriga mandatperioder skulle enligt motionen kombineras
med ett system, där de kommunala valen sker regionvis i tre omgångar under
tre olika år med fyraåriga mandatperioder. Några kommunala val behöver
sålunda inte genomföras under ordinarie riksdagsvalår. Ett sådant system
skulle kraftigt minska riskerna för att kommunalvalen uppfattas som en
rikspolitisk opinionspejling inför ett kommande riksdagsval.

Angående motiveringarna i övrigt hänvisas till motionerna.

Frågornas tidigare behandling

Värval, omläggning av budgetåret m. m.

Den i motionen 1975/76:522 omnämnda diskussionspromemorian
Allmänna val på våren (SOU 1970:27) som på sin tid framlades av
grundlagberedningen hade i stora drag följande innehåll:

Valet skulle enligt huvudregeln äga rum tredje söndagen i maj. Mandatperioden
för den nyvalda riksdagen skulle börja den 10 juni, medan
riksdagens arbetsår skulle inledas den 1 september. Statsverkspropositionen
skulle med den föreslagna ordningen läggas fram i början av september. En
fördel härmed angavs vara att riksdagen därmed skulle få statsverkspropositionen
så snart arbetsåret börjar. Vidare skulle en ny regering som träder tili
efter valet få viss tid på sig att påverka budgetförslaget. En ytterligare fördel
skulle vara att kanslihusets budgetarbete i huvudsak kom att äga rum under
tid då riksdagen inte var samlad. En nackdel angavs däremot vara att
systemet skulle innebära inskränkningar i viss kanslihuspersonals sommarledighet.
Ett ofrånkomligt element i en vårvalsmodell angavs vara en
omläggning av budgetåret till kalenderår. Sammanfattningsvis framhölls i
diskussionspromemorian bl. a. att vårval bättre än höstval tillgodosåg
möjligheterna för en ny regering att påverka statsverkspropositionen och att
få en ökad koncentration av budgetarbetet i riksdagen, vilket i sin tur borde
verka i riktning mot en bättre överblick över och samordning av budgetbehandlingen.

I sitt slutbetänkande med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning
(SOU 1972:15) vidhöll grundlagberedningen sin i diskussionspromemorian
redovisade positiva syn på vårvalsfrågan men konstaterade att den
viktiga förutsättningen med budgetårets förläggning till kalenderår inte

KU 1977/78:10

kunde uppfyllas förrän den då pågående budgetutredningen redovisat sina
ställningstaganden.

1 en gemensam reservation från representanterna i grundlagberedningen
för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet uttalades att
grundlagberedningens förslag bort innebära en flyttning av riksdagsvalen till
våren och en omläggning av det statliga budgetåret till att sammanfalla med
kalenderåret.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen till författningsreformen(prop.
1973:90) framställdes i en motion (c och fp) yrkande om att frågan om
övergång till vårval skulle göras till föremål för ytterligare utredning.
Konstitutionsutskottet (KU 1975:26 s. 27) uttalade därvid, att vårvalsfrågan
hade sådant nära samband med frågorna om budgetårets förläggning och
tiden för riksdagens budgetarbete att den inte kunde behandlas isolerad.
Enligt utskottets mening var det inte möjligt att ta ställning till det i motionen
framförda kravet på utredning förrän budgetutredningen framlagt sitt
material och detta granskats och värderats. Utskottet avstyrkte på anförda
skäl motionen, och riksdagen följde utskottet. I en reservation (c, m och fp)
vidhölls det i motionen framförda utredningskravet.

I sitt betänkande Budgetreform (SOU 1973:43) övervägde budgetutredningen
frågan om budgetårets förläggning från icke-konstitutionella
synpunkter. Utredningen fann vid sin slutliga avvägning av de faktorer av
betydelse för budgetårets förläggning som utredningen hade att beakta att
skillnaderna var begränsade mellan de två alternativen - nuvarande budgetår
mot budgetårets förläggning till kalenderår. Beslutsunderlaget för statens
finanspolitik var dock enligt utredningens uppfattning något bättre i
nuvarande systemet än det skulle vara med ett kalenderårssystem med
hänsyn främst till att den statliga budgeten nu fastställdes först ett halvår efter
kommunernas, näringslivets och EG-ländernas. Under nuvarande samarbetsformer
med andra stater på det ekonomiska området ansåg därför
utredningen att det nuvarande budgetåret borde behållas. Utredningen
framhöll dock att vid ett slutligt ställningstagande till frågan måste samtliga
faktorer av såväl konstitutionell som mera teknisk art beaktas och att vid
detta ställningstagande avgörande vikt borde tillmätas frågan om tidpunkten
för de allmänna valen.

Vid 1975/76 års riksmöte behandlades en motion (1975:304) av herr
Ahlmark m. fl. (fp) vari yrkades ytterligare utredning om övergång till vårval.

1 sitt av riksdagen godkända betänkande anförde utskottet (KU 1975/76:5)
följande:

I olika sammanhang har understrukits, att en förutsättning för att förlägga
de allmänna valen till våren är att budgetåret omläggs så att det sammanfaller
med kalenderåret. Bl. a. sistnämnda spörsmål har behandlats av budgetutredningen,
som därvid stannat för att det nuvarande budgetåret borde
behållas. Utredningen framhöll emellertid att ett slutligt ställningstagande
krävde beaktande av samtliga faktorer, såväl konstitutionella som mera
tekniska,och att därvid avgörande vikt borde tillmätas frågan om tidpunkten

1* Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 10

KU 1977/78:10

för de allmänna valen. Budgetutredningens förslag är för närvarande under
övervägande i finansdepartementet. Enligt vad finansministern anför i den
reviderade finansplanen för år 1975(prop. 1975:100 s. 40) räknar han med att
kunna presentera riksdagen förslag till en moderniserad budget tidigast under
1975/76 års riksmöte.

Som framgår av det föregående bör vårvalsfrågan inte bedömas isolerad
från budgetproblematiken. Riksdagen väntas under en snar framtid ta
ställning till ett förslag från regeringen om en moderniserad budget. För att få
tillräckligt underlag för bedömande av behovet av den i motionen begärda
utredningen, anser utskottet att man bör avvakta riksdagsbehandlingen av
detta förslag. Utskottet avstyrker därför motionen.

1 propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering av
det statliga budgetsystemet, vilken proposition tillstyrkts av finansutskottet
(FiU 1977/78:1), delar föredragande departementschefen budgetutredningens
synpunkter angående budgetårets förläggning och uttalar därvid (s.
66) följande:

Jag delar utredningens slutsats att de administrativa förhållandena talar för
att nuvarande budgetår bör behållas. Det är av stor vikt att finanspolitiken
kan grundas på bästa möjliga underlag. I nuvarande system finns bättre
förutsättningar för att bedöma den inhemska och den internationella
konjunkturutvecklingen. Detta kan beaktas redan i budgetpropositionen,
som därigenom kan utgöra underlag för statsmakternas ekonomiska politik
under budgetåret.

Budgetutredningen har konstaterat att en omläggning av budgetåret skulle
medföra att riksdagens budgetarbete måste förkortas. Budgetutredningen har
ansett att detta är möjligt. Erfarenheterna från de senaste riksmötena visar
emellertid enligt min mening att en sådan förkortning skulle innebära
svårigheter för riksdagsbehandlingen.

Sammantaget talar enligt min mening de administrativa förhållandena,
särskilt framtagandet av underlaget för finanspolitiken, samt det faktum att
riksdagens budgetbehandling skulle behöva förkortas vid en övergång till ett
kalenderårssystem för att nuvarande budgetårssystem bör behållas. Jag
finner alltså inte skäl att föreslå någon ändring av nuvarande redovisningsperiod.

Den gemensamma valdagen m. m.

Det valtekniska sambandet mellan riksdagsvalen och de kommunala valen
tillkom i samband med den partiella författningsreformen 1968. Det tidigare
valtekniska sambandet mellan valen till första kammaren och kommunalvalen
ersattes då av en gemensam valdag för valen till riksdagen, kommunfullmäktige
samt landstingen. Vid behandlingen av propositionen med
förslag till författningsreform (1968:27) anförde konstitutionsutskottet i
denna fråga bl. a.:

Utskottet skall inte här ingå på den debatt som lett fram till förslaget om
gemensam valdag eller som förts kring detta. Utskottet godtar förslaget som
en kompromisslösning, vil ken är nödvändig för att en enkammarreform nu
skall kunna beslutas. Detsamma gäller mandatperiodernas förkortning till tre
år.

KU 1977/78:10

Oavsett de skiftande bedömningar som anlagts i övrigt har enighet rått
inom utskottet kring flera aspekter på de nu aktuella frågorna. Sålunda har det
framstått som en bestämd fördel med den föreslagna ordningen, att någon
oklarhet inte vidare kommer att råda om vilken rikspolitisk betydelse de
kommunala valen bör tillmätas, vilket kan bli förhållandet med nuvarande
system. Det står också klart att man med en gemensam valdag undgår de
risker för minskat valdeltagande som kan vara förenade med kommunala val
utan direkt rikspolitisk effekt, risker vilkas storlek i och för sig gjorts till
föremål för olika bedömningar. Enighet råder emellertid å andra sidan också
om att en samordning av riksdagsvalen och de kommunala valen föranleder
vissa farhågor för att de kommunala frågorna skall komma mera i
bakgrunden för intresset än med nuvarande system och att en sådan
konsekvens skulle vara till nackdel för den kommunala demokratin.

Sedan den gemensamma valdagen accepterats har utskottet funnit sig böra
ägna särskild uppmärksamhet åt sistnämnda problem, reformens möjliga
återverkningar på den kommunala demokratin.

Utskottet förordade att en arbetsgrupp med företrädare för de stora
politiska partierna och för de kommunala förbunden skulle tillsättas med
uppgift att kartlägga arbetsuppgifterna och dra upp riktlinjer för en samlad
översyn av den kommunala demokratin.

Reservation i fråga om författningsförslagets huvudprinciper, bl. a. beträffande
den gemensamma valdagen, avgavs av en ledamot (c) som dock anslöt
sig till förslaget att en arbetsgrupp rörande den kommunala demokratin
skulle tillsättas.

Vid 1971 års riksdag togs frågan om en utvärdering av den gemensamma
valdagen upp i två motioner (fp, c). Konstitutionsutskottet (KU 1971:65)
avstyrkte motionerna med hänvisning till arbetet inom utredningen om den
kommunala demokratin samt till kommunalforskningsgruppens studier av
1970 års val. I en reservation (fp) hemställdes att riksdagen hos Kungl. Majit
skulle hemställa om åtgärder för att ersätta den gemensamma valdagen i syfte
att fördjupa den kommunala demokratin. Förslag skulle enligt reservanterna
läggas fram i god tid före nästa val. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.

Vid 1972 års riksdag hemställdes i en motion (c) att riksdagen hos Kungl.
Majit skulle hemställa om åtgärder för undersökningar av 1973 års valrörelse
närmast i syfte att belysa den gemensamma valdagens konsekvenser för den
kommunala valrörelsen. Konstitutionsutskottet (KU 1972:47) avstyrkte
motionen med motiveringen att riksdagen endast undantagsvis bör ta
initiativ till vetenskapliga undersökningar. Utskottet anförde vidare att
frågan föll inom ramen för det uppdrag som getts åt utredningen om den
kommunala demokratin.

1 en reservation (c, fp, m) yrkades att riksdagen skulle bifalla motionen.
Reservanterna motiverade sitt ställningstagande med att några undersökningar
av det slag som begärdes i motionen inte planerades inom den
statsvetenskapliga kommunalforskningsgruppen och att det var angeläget

KU 1977/78:10

med en sådan undersökning som underlag för den fortsatta debatten om den
gemensamma valdagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.

Frågan om en vetenskaplig undersökning av 1973 års valrörelse aktualiserades
vid 1973 års riksdag i två motioner(c,fp). Konstitutionsutskottet(KU
1973:14), som var enigt, avstyrkte motionerna med hänvisning till att
utredningen om den kommunala demokratin beslutat att i samarbete med
olika forskare genomföra studier av partiernas valförberedelser och nomineringsarbete
i samband med 1973 års valrörelse. I undersökningarna skulle
också komma att uppmärksammas vilket utrymme de kommunala frågorna
fick i valdebatten samt i vilken utsträckning väljarna uppmärksammade
dessa.

En särskild utvärdering av den gemensamma valdagen krävdes vid 1974
års riksdag i samband med motionsyrkanden (c, fp) rörande den kommunala
demokratin. Konstitutionsutskottet (KU 1974:30) avstyrkte även detta år
motionerna under hänvisning till arbetet inom utredningen om den kommunala
demokratin. Utskottet anförde att de förslag som i olika sammanhang
framförts föi att stärka och vitalisera demokratin i kommunerna bör
övervägas i ett sammanhang.

Med anledning av motioner i ämnet vid 1976/77 års riksmöte uttalade
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1976/77:6) att
undersökningar av det slag som åsyftades i motionerna - såvitt nu är i fråga
konsekvenserna av den gemensamma valdagen för den kommunala demokratin
- torde komma till stånd utan särskilt uttalande från riksdagen. I ett
särskilt yttrande (7 s.) anfördes bl. a. att det f. n. saknas tillräckligt erfarenhetsunderlag
för en utvärdering av den gemensamma valdagens konsekvenser
för den kommunala demokratin.

Regeringen har den 4 augusti 1977 bemyndigat chefen för kommundepartementet
att tillkalla en kommitté för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokratiska
frågor. I direktiven till utredningen (Dir. 1977:76) uttalas bl. a.
följande:

Till 1968 års partiella författningsreform hörde beslut om en enhetlig treårig
mandatperiod för såväl riksdag som landsting och kommunfullmäktige samt
om gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval. Ordningen med
gemensam valdag diskuterades grundligt inför reformen och har även senare
varit uppe till debatt. Som jag har nämnt i det föregående har den
gemensamma valdagen ansetts kunna inverka ofördelaktigt i olika avseenden
på den kommunala demokratin. Den medför speciella problem då man
överväger att införa direktvalda kommundelsorgan. Ett nära samband
föreligger mellan den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperioden.
Enligt en åsikt som ofta förs fram är tre år en alltför kort mandatperiod.
Kommittén bör ha som en tredje huvuduppgift att undersöka vilka
återverkningar den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperioden
har på den kommunala demokratin. Kommittén bör överväga vilka lösningar
som är tänkbara och som från kommunal synpunkt är de lämpligaste i dessa
frågor men bör inte lägga fram förslag till ändrad ordning.

KU 1977/78:10

Utskottet

I motionerna har tagits upp vissa centrala frågor rörande det svenska
valsystemet, nämligen den gemensamma valdagen och tidpunkten för de
allmänna valen. Motionen 1975/76:522 syftar till att förlägga de ordinarie
allmänna valen till våren i stället för som f. n. till september. En förutsättning
härför är enligt motionen att budgetåret läggs om till kalenderår. I motionen
1976/77:587 begärs att den gemensamma valdagens konsekvenser för den
kommunala demokratin utreds och analyseras mot bakgrund av erfarenheterna
från 1970,1973 och 1976 års val. Enligt motionen 1976/77:996 börden
gemensamma valdagen avskaffas och fyraåriga mandattider införas för såväl
riksdagen som de kommunala församlingarna.

De frågor som behandlas i motionerna har ingående diskuterats i samband
med de senaste stora författningssreformerna i vårt land. Det bör således
nämnas att det valtekniska samband som råder mellan riksdagsval och
kommunalval i form av den gemensamma valdagen tillkom som ett led i
författningsuppgörelsen 1967. Frågan om den gemensamma valdagens
konsekvenser för den kommunala demokratin har emellertid under senare år
tilldragit sig allt större uppmärksamhet. I sammanhanget bör erinras om det
arbete och de undersökningar som utförts av utredningen om den kommunala
demokratin. Det var bl. a. detta arbete som resulterade i den enhetliga
kommunallag som antogs av riksdagen i våras. Regeringen har nyligen
utfardat direktiv för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokratiska
frågor, däribland vilka återverkningar den gemensamma valdagen och den
nuvarande treåriga mandattiden har på den kommunala demokratin. Utredningen
bör därvid överväga vilka lösningar som är tänkbara och som från
kommunal synpunkt är de lämpligaste i dessa frågor.

Enligt utskottet bör genom det fortsatta utredningsarbetet med kommunaldemokratiska
frågor syftet med motionen 1976/77:587 om utvärdering av
den gemensamma valdagens konsekvenser vara tillgodosett. Utskottet kan
däremot inte nu ställa sig bakom de direkta kraven i motionen 1976/77:996
om avskaffande av den gemensamma valdagen och införande av längre
mandatperioder.

Vad slutligen gäller de i motionen 1975/76:522 upptagna frågorna om
vårval och omläggning av budgetåret vill utskottet erinra om sina uttalanden i
samband med den totala författningsreformen 1973. Utskottet anförde därvid
(KU 1973:26 s. 27) att det nära samband som förelåg mellan vårvalsfrågan och
frågorna om budgetårets förläggning och riksdagens budgetarbete gjorde att
vårvalsfrågan inte kunde behandlas frikopplad. Utskottet hänvisade därvid
till budgetutredningens arbete. Detta arbete har numera avslutats och
resulterat i propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering
av det statliga budgetsystemet. Varken utredningen, propositionen
eller finansutskottet (FiU 1977/78:1) föreslår någon ändring av budgetårets
förläggning. 1 detta läge anser utskottet att motionen 1975/76:522 bör
avstyrkas.

KU 1977/78:10

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:522,

2. avslår motionen 1976/77:587,

3. avslår motionen 1976/77:996.

Stockholm den 8 november 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg(s), Bertil Fiskesjö* (c), Olle Svensson(s), Sven-Erik Nordin (c), Ove
Karlsson (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s). Britta
Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Marianne Stålberg (s) och
Daniel Tarschys (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilda yttranden

1. av Bertil Fiskesjö (c):

I motionen 1975/76:522 har jag påvisat en rad allvarliga brister i riksdagens
arbetsformer. Jag har också i motionen angett en del reformer som måste till
föratt man på ett genomgripande sätt skall komma till rätta med dessa brister.
Detta gäller framfor allt förändring av tidpunkten för de allmänna valen och i
samband därmed omläggning av budgetåret - reformer som även från andra
synpunkter är väl motiverade. Det är således angeläget att de i motionen
angivna frågorna blir föremål för fortsatta överväganden.

2. av Daniel Tarschys (fp):

Tre år är en kort mandatperiod. En förlängning bör övervägas. I samband
därmed bör frågan om skilda valdagar åter prövas. Förändringar i valsystemet
förutsätter dock en bred enighet mellan partierna.

En övergång till vårval är möjlig även utan andra ingrepp i valsystemet.
Den förutsätter inte heller nödvändighetvis någon ändring av budgetåret.
Om valet förläggs till den första eller andra söndagen i juni kan riksdagen
arbeta en bit in i maj. Med en större koncentration på budgetfrågor borde det
vara fullt möjligt att slutbehandla budgetpropositionen även under en
förkortad vårsession. En förkortning av vårsessionen är givetvis endast
nödvändig under valår.

KU 1977/78:10

Valet skulle på detta sätt komma som en naturlig final på riksdagsåret. Man
kan anta att medborgarna efter en lång vårriksdag är bättre informerade om
politiska skiljelinjer och mer intresserade av politiska frågor än efter
semestern. Det borde kunna bidra till ett högt valdeltagande.

Ett vårval skulle också ge bättre förutsättningar för eventuella regeringsförhandlingar.
Erfarenheterna från 1976 visar att arbetet i regeringskansliet på
ett olyckligt sätt kan hämmas när ett regeringsskifte inträffar under den
brådaste fasen av budgetbehandlingen. Det kan inte uteslutas att vi i
framtiden kan få vara med om regeringsbildningar som i ännu större
utsträckning drar ut på tiden. Det vore då en fördel om sådana förhandlingar
kunde föras under sommaren.

Ett tredje skäl för vårval är att den eventuellt nytillträdande regeringen får
god tid på sig att färdigställa sin första budget.

Konstitutionsutskottet har tidigare avslagit förslag om vårval med hänvisning
till att frågan om budgetår behandlades av budgetutredningen. Nu
konstateras, att budgetutredningen inte framlagt förslag om ändring av
budgetåret. T vå synpunkter bör då tillfogas. För det första framgår det klart av
budgetutredningens betänkande att kommittén inte ansett sig behörig att
pröva de konstitutionella aspekterna av frågan om budgetårets förläggning,
dvs. kopplingen till valperioder och valets förläggning i tiden. För det andra
kan vårval genomföras även utan en omläggning av budgetåret.

Eftersom det ännu inte finns en bred uppslutning inför tanken på vårval
saknas nu förutsättningar att bifalla motionen 1975/76:522.

! I

i i

- ■ ■

GOTAB 55947