Med anledning av motioner om översyn av skördeskadeskyddet, m. m. (Betänkande 1975/76:JoU1 Jordbruksutskottet)

JoU 1975/76:1

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76:1

med anledning av motioner om översyn av skördeskadeskyddet,
m. m.

Motionerna

I motionen 1975:57 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om en utredning angående principerna för och den tekniska utformningen
av skördeskadeskyddet, i syfte att åstadkomma större rättvisa
och effektivitet.

I motionen 1975:595 av herrar Björk i Gävle och Olsson i Järvsö (båda
c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär 1. att det nuvarande systemet
för fastställande av normskördar snarast omprövas, 2. att omprövning sker
av redan utbetalt belopp och att ersättning sker retroaktivt.

I motionen 1975:1565 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, på grundval
av gjorda erfarenheter, individuellt beaktande av oförvållad skördeskada
genom obärgad skörd måtte permanent få ingå i skördeskadeförsäkringen.

De yrkanden som framförs i motionerna överensstämmer i stor utsträckning
med sådana som tidigare behandlats av riksdagen. Bland förslagen
kan sålunda nämnas åtgärder syftande till en tidigareläggning av tidpunkten
för utbetalande av skördeskadeersättningar, tillskapande av mindre, mera
enhetliga skördeuppskattningsområden och en minskning av den i skördeskadeskyddet
ingående självriskens storlek. Vidare förordas förbättrade
möjligheter till ett individuellt skydd inom systemets ram. De i motionen
1975:594 framställda yrkandena synes närmast ta sikte på förhållandena
inom Gävleborgs län.

Bakgrund

Nuvarande system för permenent skördeskadeskydd infördes genom beslut
av riksdagen år 1961 (prop. 1961:94, JoU 1961:22, rskr 1961:227). Enligt
detta system utgår ersättningar till följd av skördeskador på grundval av
objektiva skördeuppskattningar. Som en komplettering till detta system utgår
behovsprövade bidrag i viss utsträckning. Ersättningarna bestrids med
medel från en särskild fond, skördeskadefonden.

Fr. o. m. budgetåret 1969/70 tillförs fonden årligen ca 45 milj. kr. Av
budgetmedel tillskjuts 30 milj. kr. (prop. 1969:107, JoU 1969:24, rskr
1969:204). Återstoden tillskjuts av jordbruket (prop. 1963:134. JoU 1963:14.
rskr 1963:180). Jordbrukets kostnader bestrids genom att jordbruksnämnden
tar upp skördeskadeavgifter i en omfattning som syftar till ett årligt tillskott
av 15 milj. kr. Behållningen i fonden var vid utgången av budgetåret 1973/74,

1 Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 1

JoU 1975/76:1

sedan ersättningar i anledning av skador på 1973 års skörd utbetalats, 185,3
milj. kr.

Huvuddragen i skördeskadeskyddets konstruktion

Skördeskadeskyddet omfattar samtliga jordbruksföretag med minst 2 hektar
åker.

I skyddet ingår alla mer allmänt odlade grödor. Det omfattar därför ca
99 procent av den besådda arealen och 95 procent av den totala åkerarealen.

I skyddet beaktas kvantitativa och i princip även kvalitativa skördeavvikelser,
dvs. skillnad mellan normskörd (i princip förväntad genomsnittlig
skörd) och aktuell skörd (årets skörd). Skador som medför att grödan körs
upp före ett för varje år bestämt datum i slutet av juni beaktas inte. Så
beaktas t. ex. inte utvintringsskador som leder till att arealen sås om på
våren och inte heller skador på vårsådda grödor som leder till att dessa
sås om före den 26 juni.

Skördeavvikelsen per hektar för olika grödor liksom hektarskördens variation
från år till år bestäms för ca 420 s. k. skördeområden. Genom
att de för skördeområdena fastställda värdena per hektar tillämpas på de
enskilda jordbruksföretagens arealuppgifter för olika grödor erhålls beräknad
skördeavvikelse och skördevariation för de enskilda företagen.

Självrisken är direkt proportionell mot den beräknade skördevariationen
för företaget. Hög skördevariation (stora växlingar från år till år i skördeutfallet)
ger hög självrisk och låg skördevariation ger låg självrisk. Självrisken
har avvägts så att den i genomsnitt för samtliga jordbruksföretag i landet
blir 15,5 procent av normskördevärdet.

Skyddet avser det sammanlagda resultatet av alla grödorna på företaget.
För att ersättning skall utgå måste det beräknade värdet av årets skörd
understiga det beräknade värdet av en normal skörd (normskördevärdet)
med ett belopp som överstiger självrisken.

Skyddet är av allrisktyp, vilket innebär att man vid ersättningsberäkningen
beaktar hela skördenedsättningen oavsett orsaken till densamma.

De behovsprövade bidrag, som kan komma i fråga vid sidan av det allmänna
skördeskadeskyddet, skall kunna utbetalas i sådana fall då så betydande
skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättningar bort
utgå men detta ej har skett på grund av systemets allmänna konstruktion
eller till följd av oförutsedda brister i detsamma. Enligt av riksdagen godtagna
riktlinjer skall sträng restriktivitet tillämpas vid förevarande bidragsgivning.

För behovsprövade bidrag skall stå till förfogande ett belopp som motsvarar
en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador
eller, om beräkning enligt enprocentregeln ger till resultat ett lägre
belopp, högst 600 000 kr. Sistnämnda beloppsgräns fastställdes av riksdagen
år 1972 att gälla fr. o. m. skördeåret 1972. Den utgjorde tidigare 400 000
kr.

JoU 1975/76:1

Genomförda förändringar av skördeskadeskyddet under perioden 1961-1974,
m. m.

Under den tid skördeskadeskyddet har varit i funktion har det successivt
förbättrats. Bland de mera betydelsefulla förbättringarna kan nämnas följande: -

inordnande av en stor del av kvalitetsskadorna för samtliga grödor,

- inordnande av en stor del av torkningskostnaderna för spannmål,

- utökning och förbättring av de objektiva skördeuppskattningarna,

- utökning av antalet skördeområden och förbättrad gränsdragning mellan
dessa,

- övergång till obligatorisk anmälan,

- förbättring av normskördeberäkningarna,

- ökad regional differentiering av kvalitetsberäkningarna,

- ökad flexibilitet genom tillfälliga åtgärder av skilda slag.

Efter hand har fasta former för tillfällig ändring av indelning i skördeområden
utbildats. Fasta rutiner för rapportering av lokala skador har införts,
vilka gjort det möjligt att under senare år utöka de objektiva skördeuppskattningarna
vid befarade lokala skördeskador. Härigenom har möjligheterna
att bilda små skadeområden ökat starkt. Förfarandet har lett till ökad
effektivitet vid bildandet av tillfälliga skördeområden.

För att större hänsyn till totalskador på enskilda jordbruksföretag skulle
möjliggöras har särskilda beräkningsregler tillämpats för obärgad areal inom
vissa delar av landet åren 1967, 1970 och 1972. De två förstnämnda åren
bestämdes andelen obärgad areal av vårsäd för grupper av företag inom
respektive skördeområde. Obärgad areal av sockerbetor beaktades år 1970
individuellt. I några områden beaktades obärgad areal av matpotatis individuellt
år 1972. År 1973 gjordes särskild skadebestämningoch utbetalning
av ersättning redan i november månad i ett tillfälligt område i Västerbottens
län. På grund av frostskador beaktades detta år också fabrikspotatisens kvalitet
individuellt. År 1974 gjordes ersättningsberäkningar och utbetalningar
av ersättning i december i de fem norrlandslänen. Detta år beaktades också
obärgad areal av spannmål, våroljeväxter och potatis individuellt i hela landet.

Skördeskadeskyddet har alltsedan dess tillkomst varit föremål för en ganska
omfattande kritik. Kritik mot systemet och begäran om förändringar
har förts fram från enskilda jordbrukare och grupper av jordbrukare samt
från jordbrukets organisationer. Även i riksdagen har skördeskadeskyddet
vid flera tillfällen debatterats i anslutning till motioner med förslag till ändringar
i systemet och i anslutning till interpellationer.

De motionsyrkanden om särskilda utredningar i hithörande ämne som
framförts har hittills inte föranlett någon särskild åtgärd från riksdagens
sida, bl. a. med hänvisning till den fortlöpande översyn av metodiken för
skördeuppskattning och ersättningsberäkning som sker genom den till sta -

JoU 1975/76: 1

tistiska centralbyrån knutna skördestatistiska nämndens försorg. Det har
därvid konstaterats att åtskilliga förbättringar under årens lopp vidtagits
i fråga om skördeskadeskyddet på grundval av nämndens arbete. Det har
också hänvisats till den kontinuerliga uppmärksamhet som nämnden ägnar
möjligheterna att ytterligare finslipa systemet.

Vid sidan av den löpande uppföljningen och förbättringen av olika delrutiner
har skördestatistiska nämnden sedan hösten 1971 företagit en allmän
översyn av skördeskadeskyddet. För ändamålet har bl. a. särskilda medel
anvisats ur anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Målet
är att översynen skall vara slutförd vid årsskiftet 1974/75. Förutom det
utvecklingsarbete som pågått i anslutning till nämnda översyn har visst
utredningsarbete som inte ingår i översynen men som ändå har betydelse
för skördeskadeskyddet bedrivits, t. ex. översyn av databehandlingsrutiner
i de objektiva skördeuppskattningarna och utformning av metod för objektiva
skördeprognoser.

Resultatet av skördestatistiska nämndens allmänna översyn av skördeskadeskyddet
har i april 1975 presenterats i en till regeringen (jordbruksdepartementet)
ingiven rapport Bättre skördeskadeskydd.

Enligt rapporten visar de av skördestatistiska nämnden genomförda studierna
att skördeskadeskyddet vid stora, lokalt utbredda skador tämligen
säkert ger ersättning. Den beräknade skadan för de enskilda jordbruksföretagen
överensstämmer emellertid i många fall dåligt med den verkliga
skadan. När endast en del av företagen i ett skördeområde drabbas av stora
skador utgår ofta ingen eller obetydlig ersättning. Med hänsyn till resultatet
av effektivitetsstudierna har översynen i hög grad inriktats på att pröva
möjligheterna att ta större hänsyn till skördeutfallet på de enskilda jordbruksföretagen.
Översynen har emellertid också omfattat beräkningsunderlag
och beräkningsregler m. m.

De viktigaste av nämndens överväganden och förslag innebär i korthet
följande.

Försök skall göras att minska skillnaden mellan uppskattad skada och
enskilda gårdars verkliga skada. Man föreslår försöksverksamhet med individuell
skadebestämning och tilläggsutbetalning till svårast drabbade lantbrukare
som komplement till det nuvarande systemet.

Indelningen i skördeskadeområden ändras efter hand med ledning av
de erfarenheter som kommer fram. Tillfälliga ändringar av skördeskadeområdena
skall kunna ske om skyddet därmed förbättras. Skördeuppskattningarna
utökas om skadorna i något område väntas bli stora.

Ersättningsvärdena beräknas på enbart obevattnade arealer tills man får
utrett hur bevattnade arealer skall behandlas i skördeskadeskyddet.

Förluster på grund av totalutvintring inordnas i skördeskadeskyddet. Jordbrukare
som efter uppgiftsdagen kör upp gröda på grund av dålig utveckling
får anmäla denna areal som totalskadad. Kokärter och foderärter inordnas

JoU 1975/76: 1

i skördeskadeskyddet. Spillundersökningarna minskas och bestämningen av
vallåterväxtens storlek utökas i områden där återväxten har stor betydelse.

Små ersättningar utbetalas inte. Lägsta ersättning föreslås bli 300 kr.

Utskottet

De yrkanden om översyn och omprövning av skördeskadeskyddet i syfte
att öka dess effektivitet som framförs i här behandlade motioner överensstämmer
i stor utsträckning med sådana som tidigare prövats av riksdagen.
Bland förslagen kan sålunda nämnas åtgärder syftande till en tidigareläggning
av tidpunkten för utbetalande av skördeskadeersättningar, omprövning av
systemet för fastställande av normskördar, tillskapande av mindre, mera
enhetliga skördeuppskattningsområden och en minskning av den i skördeskadeskyddet
ingående självriskens storlek. Vidare förordas förbättrade
möjligheter till ett individuellt skydd inom systemets ram. I motionen
1975:595 framställs dessutom yrkande om viss retroaktiv beräkning av skördeskadeersättningar
som närmast tar sikte på förhållandena inom Gävleborgs
län.

Motionsyrkanden om särskilda utredningar i hithörande ämne har hittills
inte föranlett någon särskild åtgärd från riksdagens sida, bl. a. med hänvisning
till den fortlöpande översyn av metodiken för skördeuppskattning
och ersättningsberäkning som sker genom den till statistiska centralbyrån
knutna skördestatistiska nämndens försorg. Det har därvid konstaterats att
åtskilliga förbättringar under årens lopp vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet
på grundval av nämndens arbete. Det har också hänvisats till den
kontinuerliga uppmärksamhet som nämnden ägnar möjligheterna att ytterligare
finslipa systemet.

Som redovisats i det föregående har resultatet av skördestatistiska nämndens
allmänna översyn av skördeskadeskyddet i april 1975 presenterats i
en till regeringen (jordbruksdepartementet) ingiven rapport Bättre skördeskadeskydd.

Enligt rapporten visar de av skördestatistiska nämnden genomförda studierna
att skördeskadeskyddet vid stora, lokalt utbredda skador tämligen
säkert ger ersättning. Resultatet av företagna effektivitetsstudier har dock
visat att större hänsyn måste tas till förhållandena på de enskilda gårdarna
för att skyddet skall kunna bli väsentligt effektivare. Nämnden har därför
i stor utsträckning inriktat översynen på att göra skördeskadeskyddet mera
individuellt.

Med hänsyn till svårigheterna att utforma ett helt individuellt skördeskadeskydd
och till kostnaderna för ett sådant skydd har nämnden föreslagit

JoU 1975:76:1

dels ett antal delreformer, som ökar hänsynstagandet till förhållandena på
de enskilda företagen, dels försök med individuell bestämning av skördeskada
och med tilläggsutbetalningar till särskilt hårt drabbade jordbrukare.
Bland övriga förslag från nämnden kan nämnas ökad flexibilitet i fråga
om indelningen i skördeskadeområden med hänsyn till framkommande erfarenheter,
viss förbättring av normskördeberäkningarna, inordnande i systemet
av vissa ytterligare grödor, såsom kokärter och foderärter, m. m.

Rapporten har nyligen varit föremål för remissbehandling och ärendet
bereds f. n. inom jordbruksdepartementet. Förslag till förbättringar av skyddet
grundade på den företagna översynen torde vara att vänta.

Vad i ärendet förekommit ger utskottet anledning anta att syftet med
de i motionerna framförda önskemålen om en översyn av skördeskadeskyddet
i allt väsentligt kommer att tillgodoses utan särskild framställning
från riksdagens sida.

Vad särskilt gäller den i en av motionerna framförda hemställan om viss
retroaktiv beräkning av ersättningarna för 1974 års skörd inom Gävleborgs
län vill utskottet nämna att regeringen i april detta år beslutade om viss
ytterligare ersättning till jordbrukare i Norrland avseende skador på inbärgat
hö.

Utskottet hemställer

att riksdagen anser motionerna 1975:57, 1975:595 och 1975:1565
besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 oktober 1975

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Jonasson (c), fru Lundblad (s), herr Lindberg
(s)*, fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Pettersson i Lund (s)*, Wachtmeister
i Johannishus (m), Wictorsson (s), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp
(s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar Enlund (fp), Persson i
Heden (c)* och Andersson i Ljung (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.