Med anledning av motioner om naturresurs- och miljöpolitiken m. m.
Betänkande 1979/80:JoU25
JoU 1979/80:25
Jordbruksutskottets betänkande
1979/80:25
med anledning av motioner om naturresurs- och miljöpolitiken
m. m.
Motionerna
I motionen 1978/79:1440 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1) - med hänvisning till vad som anförs i motionen
1978/79:1108- att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till miljöoch
naturresursutredningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1978/79:1967 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 6), 2. att riksdagen uttalar sig för nödvändigheten av
att de Gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) präglas av en
ekologisk grundsyn, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i övrigt anförts i motionen.
I motionen 1978/79:1989 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hemställer att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att utforma
förslag till bestämmelser för avgiftsfinansiering av kostnaderna för tillståndsgivning
och kontroll av sådan miljöfarlig verksamhet som omfattas av
miljöskyddslagens bestämmelser.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet en motion angående avgiftsfinansiering
av vissa myndighetsfunktioner enligt miljöskyddslagen samt några
motionsyrkanden med anknytning till naturresurs- och miljökommitténs
arbete.
Avgiftsfinansiering av vissa myndighetsfunktioner enligt miljöskyddslagen.
Enligt motionen 1978/79:1989 är samhällets kostnader för den tillståndsgivning
och kontroll som föreskrivs i miljöskyddslagen betydande. Dessa
kostnader bör i fortsättningen bäras av dem som söker tillstånd till resp.
utövar miljöfarlig verksamhet. Avgifterna bör, framhåller motionärerna,
sättas så att samtliga kostnader för samhället täcks. Motionen utmynnar i en
hemställan att berörda myndigheter ges i uppdrag att utforma förslag till
bestämmelser för avgiftsfinansiering av de åsyftade kostnaderna.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att 1971 års miljökostnadsutredning
i sitt slutbetänkande Miljökostnader (SOU 1978:43) framlagt förslag
angående en s. k. prövnings- och tillsynsavgift. Utredningen föreslår (s. 311)
att principbeslut fattas om att införa avgift på prövnings- och tillsynsverksamhet
enligt miljöskyddslagen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt
1 Riksdagen 1979180. 16 sami. Nr 25
JoU 1979/80:25
2
3 § lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten och att naturvårdsverket
i samarbete med övriga berörda myndigheter ges i uppdrag att utarbeta
förslag till avgiftssystem.
Regeringen har under sommaren 1979 beslutat uppdra åt riksrevisionsverket
och statens naturvårdsverk att närmare utreda ett system för avgiftsfinansiering
av det slag utredningen avser.
Syftet med motionen 1978/79:1989 är härigenom tillgodosett. Motionen
bör inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Naturresurs- och miljökommittén, m. m. Kommittén tillsattes vid regeringssammanträde
den 12 januari 1978 med den dåvarande trepartiregeringen
och med statsrådet Dahlgren som föredragande (Dir. 1978:7). Direktiven
är omfattande. En huvuduppgift för kommittén är att dra upp allmänna
riktlinjer för den framtida naturresurs- och miljöpolitiken.
Verksamheten skall gå ut på att utföra en framtidsstudie som syftar till att
öka kunskaperna om alternativa möjligheter till utveckling av samhället
utifrån en ekologisk grundsyn. Samhällsutvecklingen måste, framhålls det,
ges en sådan inriktning att den kan tillgodose kraven på en långsiktig
hushållning med naturresurserna och på en god miljö. Kommittén skall bl. a.
föreslå en politik för långsiktig hushållning med naturresurser. Aven
naturresurshushållningen skall bygga på en ekologisk grundsyn. Med ett
ekologiskt synsätt avses enligt direktiven att mänskliga behov skall tillfredsställas
på ett sådant sätt att de fysiska och biologiska förutsättningarna för
mänsklig verksamhet i framtiden uppfylls. Detta måste prägla också
resursanvändningen.
Kommittén bör vidare enligt direktiven bedöma i vad mån ett tillgodoseende
av resurs- och miljöpolitiska mål kan komma i konflikt med andra
angelägna mål för samhället och enskilda människor. Likaså bör kommittén i
den utsträckning det är möjligt analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna
i vid mening av de härledda framtidsbilderna.
Enligt direktiven bör kommittén överväga på vad sätt samordning kan ske
med existerande planeringsformer, t. ex. den ekonomiska långtidsplaneringen,
den regionalpolitiska planeringen, den regionala trafikplaneringen och
den fysiska riksplaneringen.
Kommittén är oförhindrad att överväga åtgärder även i sådana frågor som
inte har direkt samband med miljö- och naturresurspolitiken. Som exempel
nämns bl. a. åtgärder för att åstadkomma en till ekologisk grundsyn lämpligt
avpassad utbildning.
Kommitténs arbete bör bedrivas så att slutredovisningen kan göras före
utgången av år 1981.
Enligt motionen 1978/79:1108 - huvudmotion till den här behandlade
motionen 1978/79:1440 yrkandet 1 - kommer kommitténs arbete att få stor
betydelse för den framtida politiken på miljöområdet, Arbetet bör,
framhåller motionärerna, bedrivas så att konkreta riktlinjer för de nödvän
-
JoU 1979/80:25
3
diga förändringarna i den hittillsvarande miljö- och naturresurspolitiken kan
bli föremål för riksdagsbehandling under de första åren av 1980-talet.
Utgångspunkten för kommitténs överväganden bör vara att finna sådana
riktlinjer för miljöpolitiken som förenar hänsynen till miljön med en fortsatt
utveckling av det svenska industrisamhället. Vidare bör begreppet ekologisk
grundsyn preciseras i tilläggsdirektiv. Det är också enligt motionen angeläget
att kommittén noga analyserar de ekonomiska konsekvenserna för hela
samhället av de förslag som framförs.
Också i motionen 1978/79:1967 diskuteras naturresurs- och miljökommitténs
verksamhet. Det framhålls att kommitténs riktlinjer för en långsiktig
naturresurs- och miljöpolitik av förklarliga skäl kommer att bli tämligen
generella. Det är därför enligt motionen viktigt att en uppföljning sker på det
lokala planet. Det instrument som i dag styr kommunernas planering är de
s. k. gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF). Dessa är i huvudsak
tekniskt-ekonomiskt inriktade. Också kommunernas planering bör enligt
motionen präglas av en ekologisk grundsyn. Förslag härom framförs i
yrkandet 2.
Utskottet vill för sin del understryka att de frågor som berörs i direktiven
till naturresurs- och miljökommittén är av den största betydelse för
möjligheterna till en samhällsutveckling som präglas av ansvarsmedvetande
och förståelse för de ekologiska och miljömässiga sammanhangen. Det är
enligt utskottets mening värdefullt att en övergripande utredning görs
angående utvecklingsalternativ vilka i högre grad än som hittills varit fallet
kan tillgodose kraven på en god miljö och hushållning med begränsade
naturresurser. Genom den utformning direktiven fått - med bl. a. önskemål
om samhällsekonomiska analyser av de härledda framtidsbilderna - bör
enligt utskottets mening synpunkterna i motionen 1978/79:1440 till övervägande
del kunna anses tillgodosedda.
Vad särskilt beträffar kravet på en precisering av begreppet ekologisk
grundsyn finner utskottet i förevarande sammanhang skäl erinra om den
närmare utveckling av begreppets innebörd som den för utredningsdirektiven
närmast ansvarige regeringsledamoten gjorde i samband med en av
Svenska naturskyddsföreningen anordnad konferens i slutet av november
1978. Enligt ett referat i tidskriften Sveriges natur (1979 nr 1) anförde
dåvarande riksdagsledamoten Anders Dahlgren sålunda följande.
Ytligt sett kan det förefalla som om jag med en samhällsutveckling,
baserad på en ekologisk grundsyn avsåg att utforma ett samhälle, där all
mänsklig verksamhet inlemmats i ett totalt ekologiskt system - där
människan helt underordnar sig naturens lagar. Detta vore emellertid att gå
väldigt långt.
Det jag avser med ekologisk grundsyn är i stället en realistisk målsättning,
nämligen att pröva hur vi vid utformningen av det framtida samhället i större
utsträckning än hittills skall kunna ta hänsyn till det kunnande, som finns
inom de ekologiska vetenskaperna. De sidoeffekter av vårt industrialiserade
JoU 1979/80:25
4
och högproduktiva välfärdssamhälle, som vi iakttar i dag, kan i stor
utsträckning hänvisas till bristande kunskaper i ekologi.
Mot angiven bakgrund finner utskottet anledning förutsätta att kommitténs
verksamhet och de överväganden som görs i anslutning därtill kommer
att ske i överensstämmelse med bl. a. de synpunkter som ligger till grund för
motionen 1978/79:1440 i här berört hänseende. Motionen bör i denna del
kunna anses besvarad med vad utskottet anfört.
Utskottet vill i anslutning till motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 erinra om
att gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) är ett begrepp som på
senare tid börjat utnyttjas i den kommunala långtidsplaneringen. GPF syftar
enligt av Svenska kommunförbundet utarbetade anvisningar till att förbättra
den kommunala planeringen genom att göra den samordnad och inriktad
mot gemensamma mål. Vidare är de avsedda att underlätta avvägning och
fördelning av resurser mellan olika verksamheter. Sådan samordning och
prioritering förutsätter att planerna för de olika kommunala förvaltningarna
har gemensamma utgångspunkter och är likartat uppbyggda så att de lätt kan
genomföras.
I det konkreta planeringsarbetet kommer GPF till användning i alla
planeringsformer, såsom ekonomisk planering (t. ex. flerårsbudget), fysisk
planering (t. ex. general- och detaljplaner) och verksamhetsplanering (t. ex.
förskoleplan och skolmåltidsplan). Det konkreta innehållet i GPF bestäms i
stor utsträckning av varje kommuns planeringssituation. Den närmare
utformningen av dessa planeringsförutsättningar är således i första hand en
kommunal angelägenhet. Utskottet är med hänsyn bl. a. härtill inte berett att
förorda ett riksdagsuttalande med i motionen angiven innebörd.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid också erinra om att 1972 års
riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen bl. a.
innebär att ett ekologiskt betraktelsesätt skall komma till uttryck i
samhällsplaneringen. Kommuner och länsstyrelser svarar för en väsentlig del
av underlaget för den fysiska riksplaneringen i form av inventeringar och
planstudier m. m. Det är ytterst i den kommunala planeringen som den
fysiska riksplaneringen förverkligas genom fullföljande och vidareutveckling
av riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Enligt ett uttalande av
föredragande statsrådet i den proposition som låg till grund för nyssnämnda
riksdagsbeslut var det angeläget att en ekologisk grundsyn tillämpades på alla
planeringsnivåer. Detta var inte minst nödvändigt för att tillgodose de
ekologiska krav människor som biologiska varelser ställde socialt, psykiskt
och fysiskt på t. ex. stads- och bostadsmiljön (prop. 1972:111, bil. 2
s. 131).
Nyssnämnda, av riksdagen biträdda uttalanden, har självfallet betydelse
också för utformningen av de gemensamma planeringsförutsättningarna och
dessas anpassning till en ekologisk grundsyn såvitt avser de planeringsformer
där detta är lämpligt och möjligt.
JoU 1979/80:25
5
Utskottet föreslår att motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 anses besvarad
med vad utskottet här anfört.
I motionen 1978/79:1967 yrkandet 6 hemställs ”att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen”. Det får
antagas att motionärerna med detta yrkande avser uttalanden inom de
avsnitt i motionen som inte direkt kan hänföras till övriga delyrkanden i
densamma. Ifrågavarande avsnitt innehåller i huvudsak allmänt hållna
synpunkter på naturresurs- och miljöpolitiken i detta begrepps vidaste
bemärkelse. Bland ämnen som berörs kan nämnas kravet på internationell
solidaritet i fråga om hushållning med naturresurser, energipolitiken samt
produktionsformerna inom jordbruket. En av grundtankarna i motionen är
att samhällsutvecklingen måste baseras på en ekologisk grundsyn. I olika
avsnitt av motionen framhålls att detta krav bör gälla bl. a. energiförsörjning,
jordbruksforskning, jordbruksproduktion samt forskning och utbildning
över huvud taget. I fråga om energiförsörjningen understryks de
förnybara energikällornas betydelse. I övrigt framhålls i motionen livskvalitet
som ett angelägnare mål än högre materiell standard. Vidare anges en
mera rättvis fördelning av jordens resurser som eftersträvansvärd.
Utskottet kan för sin del instämma i mycket av vad motionärerna i detta
sammanhang anfört. Det torde inte råda delade meningar om att motionen
tar upp för den framtida resurs- och miljöpolitiken högst väsentliga frågor.
Svårigheter torde dock föreligga att genom ett riksdagsbeslut konkretisera
innebörden av så allmänt hållna uttalanden inom vitt skilda områden som
gjorts i motionen. Emellertid vill utskottet påpeka att motionärernas
synpunkter i hög grad överensstämmer med den övergripande syn på resursoch
miljöpolitiken som kommit till uttryck bl. a. i direktiven till naturresursoch
miljökommittén. Det finns därför anledning anta att motionens
huvudsakliga syfte kommer att tillgodoses utan någon framställning från
riksdagens sida. Enligt utskottets mening bör motionen 1978/79:1967 i
förevarande del kunna anses besvarad med vad här anförts.
Hemställan. Utskottet hemställer
1. beträffande avgiftsfinansiering av vissa myndighetsfunktioner
att riksdagen lämnar motionen 1978/79:1989 utan vidare
åtgärd,
2. beträffande tilläggsdirektiv till naturresurs- och miljökommittén
att riksdagen anser motionen 1978/79:1440 yrkandet 1
besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande en ekologisk grundsyn i kommunal planering att
riksdagen anser motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 besvarad
med vad utskottet anfört,
JoU 1979/80:25
6
4. beträffande resurs- och miljöpolitik i övrigt att riksdagen anser
motionen 1978/79:1967 yrkandet 6 besvarad med vad utskottet
anfört.
Stockholm den 5 februari 1980
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m), Filip Johansson
(c)*, Åke Wictorsson (s)*, Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan
Strömberg (s)*, Esse Petersson (fp), Martin Segerstedt (s)*, Ingvar Eriksson
(m), Maja Ohlin (s)* och Jan Fransson (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
JoU 1979/80:25
7
Reservation (moni. 2-4)
Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Martin Segerstedt, Maja Ohlin och Jan Fransson (samtliga s) anser
dels att utskottets yttrande från och med det stycke som på s. 3 börjar med
”Utskottet vill” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående redovisat direktiven till naturresurs- och
miljökommittén. Dessa direktiv är synnerligen vidlyftiga och präglas enligt
utskottets mening av en hög abstraktionsnivå när det gäller att ange riktlinjer
för den framtida resurs- och miljöpolitiken. De önskemål som framförts i
motionen 1978/79:1440 kan enligt utskottets mening inte i nämnvärd mån
bidra till den konkretisering och precisering av utredningsdirektiven som i
och för sig hade varit önskvärda. Utskottet finner inte anledning att föreslå
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1978/79:1440 i
ifrågavarande del.
I anslutning till motionen 1978/79:1967 yrkandet 2 får utskottet erinra om
ett uttalande i den socialdemokratiska regeringens år 1972 framlagda
proposition rörande riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. Föredragande
statsrådet framhöll därvid det angelägna i att en ekologisk grundsyn
tillämpades på alla planeringsnivåer. Uttalandet biträddes av 1972 års
riksdag. Utskottet vill i sammanhanget understryka att det ytterst är i den
kommunala planeringen som den fysiska riksplaneringen förverkligas genom
fullföljande och vidareutvecklande av riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten. Med hänsyn till det anförda och då utformningen av Gemensamma
planeringsförutsättningar (GPF) i första hand är en kommunal
angelägenhet finner utskottet ingen anledning förorda något riksdagsuttalande
av det slag som avses i motionen 1978/79:1967 yrkandet 2.
Yrkandet 6 i motionen 1978/79:1967 får antas avse uttalanden inom de
avsnitt i motionen som inte direkt kan hänföras till övriga delyrkanden i
nämnda motion. Ifrågavarande avsnitt innehåller i huvudsak allmänt hållna
synpunkter på naturresurs- och miljöpolitik i detta begrepps vidaste
bemärkelse. Motionsyrkandets utformning och närmare syftning är alltför
oklara för att kunna bli föremål för något uttalande eller någon åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet föreslår att ifrågavarande motionsyrkande
avslås.
dels att utskottets hemställan under momenten 2-4 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande tilläggsdirektiv till naturresurs- och miljökommittén
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1440 yrkandet 1,
3. beträffande en ekologisk grundsyn i kommunal planering att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1967 yrkandet 2,
4. beträffande resurs- och miljöpolitik i övrigt att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1967 yrkandet 6.