Med anledning av motioner om jordbrukspolitiken m. m. (Betänkande 1975/76:JoU37 Jordbruksutskottet)

JoU 1975/76:37

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76:37

med anledning av motioner om jordbrukspolitiken m. m.
Motionerna

I motionen 1975/76:623 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen beslutar

1 b. att ge sin anslutning till de allmänna synpunkter rörande bl. a. jordbrukspolitikens
inriktning som redovisas i motionen,

3 a. att en översyn av den statliga rådgivningsverksamheten verkställs
med den inriktning som anges i motionen,

3 b. att motionen överlämnas till 1972 års jordbruksutredning och jordforvärvsutredningen.

I motionen 1975/76:625 av herrar Johansson i Holmgården och Stridsman
(båda c) hemställs att riksdagen beslutar att handlingsprogrammet ”Jord
och skog i Norrbottens län” överlämnas till 1972 års jordbruksutredning
för att ligga till grund vid utformningen av den framtida jordbrukspolitiken
för övre Norrland.

I motionen 1975/76:821 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen uttalar att även små brukningsenheter har ett stort existensberättigande
samt att förbudet mot stöd till deltidsjordbruk upphävs,

2. att riksdagen i avvaktan på statsmakternas mer långsiktiga beslut om
jordbrukspolitiken medger att deltidsjordbruk under en övergångstid får nybildas.

I motionen 1975/76:824 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att förevarande motion överlämnas
till 1972 års jordbruksutredning för beaktande.

I motionen 1975/76:826 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts rörande stöd till jordbruket i norra Sverige.

I motionen 1975/76:887 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att bevilja medel åt lantbruksstyrelsen för en bred informationskampanj
om den nya lagen om sambruksföreningar för att stimulera till bildandet
av sådana,

2. att uttala sig för att en arbetsgrupp tillsättes för att skyndsamt föreslå
åtgärder om särskilt stöd till småjordbruket i de delar av landet där förhållandena
är väsentligt lika dem som råder i skärgårdsområdena.

1 Riksdagen 1975/ 76. 16 sami. Nr 37

JoU 1975/76:37

I motionen 1975/76:1641 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl.
(c) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för åtgärder som syftar till en ökning av livsmedelsproduktionen
i Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att motionen överlämnas till
1972 års jordbruksutredning.

I motionen 1975/76:1667 av herrar Gustavsson i Alvesta och Andersson
i Nybro (båda c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla
om att frågan om det mindre jordbrukets sociala roll blir föremål för utredning.

I motionen 1975/76:1675 av herr Håkansson i Rönneberga m. fl. (c) hemställs
att riksdagen anhåller hos regeringen om åtgärder för att stimulera
till ökad egen lagerhållning av drivmedel i gårdscisterner på jordbruken.

1 motionen 1975/76:1719 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av grunderna för nu tilllämpad
taxesättning för service- och rationaliseringsåtgärder inom lantbruksnämndernas
verksamhetsområde i syfte att öka samhällets och jordbrukets
behov av önskvärda förbättringsåtgärder.

I motionen 1975/76:1720 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att den i syfte att öka insatserna för
iståndsättning och upprustning av åkermark företar översyn av lantbruksnämndernas
tillgång på resurser, bestämmelser och arbetsmöjligheter i övrigt
på ifrågavarande område.

I motionen 1975/76:1741 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att i princip ansluta sig till de riktlinjer för stödet till det norrländska
jordbruket som anges i motionen,

4. att återgång skall ske till en decentraliserad rådgivningsverksamhet
i lantbruksnämndernas regi,

7. att förbättra möjligheterna för enskilda lantbrukare i Norrland att förvärva
kompletteringsskog.

I motionen 1975/76:2023 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen

1. uttalar att produktionsmålet inom det svenska jordbruket skall anges
till full självförsörjningsförmåga, bl. a. innebärande att all odlingsvärd åkermark
skall utnyttjas.

I motionen 1975/76:2024 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som anförs i motionen 1979 angående
lantbrukets kreditbehov.

JoU 1975/76:37

I motionen 1975/76:2104 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) hemställs
att 1972 års jordbruksutredning i syfte att främja dels en rationell
planering, dels (en aktiv jordbruksproduktion och) rationaliseringsverksamheten
inom lantbruket ges i uppdrag att utreda formerna för en överföring
av kommunernas och vissa andra markinnehav utanför aktuella utbyggnadsområden
till lantbruksnämnderna.

I motionen 1975/76:2108 av herr Stjernström m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar uttala att jordbrukspolitiken, särskilt i vad avser de inre delarna
av Norrland, bör utformas i enlighet med de riktlinjer som redovisats
i motionen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet dels några motionsyrkanden rörande
jordbrukspolitikens mål och inriktning, dels ett antal motioner och
motionsyrkanden som rör det statliga stödet till jordbrukets rationalisering
och därmed närbesläktade frågor.

Utskottet vill först erinra om att de allmänna riktlinjer som nu gäller
för jordbrukspolitiken fastställdes av 1967 års riksdag. Enligt de mål för
politiken som därvid uppställdes skall jordbruket åstadkomma en produktion
av önskad storlek till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad samtidigt
som det skall vara möjligt för dem som är sysselsatta inom jordbruket att
få del av den allmänna standardstegringen. Från konsumentsynpunkt innebär
riktlinjerna att kostnaderna för den jordbruksproduktion, som främst
av hänsyn till försörjningsberedskapen måste upprätthållas inom landet, blir
så låga som möjligt och att goda valmöjligheter finns mellan livsmedel
av olika slag.

I de ursprungliga direktiven till 1972 års jordbruksutredning har förutsatts
att de i det föregående angivna målen för vår jordbrukspolitik bör gälla
även i fortsättningen. Utredningen skall därför inte behandla de övergripande
målen för jordbrukspolitiken utan endast vissa i direktiven närmare angivna
frågor samt spörsmål som sammanhänger med dessa. De huvudfrågor som
utredningen enligt direktiven skall ägna sig åt att undersöka är sålunda
produktionens lämpliga storlek och inriktning, metoder för att undvika permanent
överskottsproduktion, valet av prislinje liksom även en analys av
effekterna av de olika jordbrukspolitiska åtgärder som har vidtagits eller
föreslås med avseende på inkomst- och standardutveckling för dem som
är sysselsatta inom jordbruket. Vid utformningen av det fortsatta jordbruksstödet
bör även frågan om en utbyggnad av investeringsstöd i form av
investeringsbidrag eller andra investeringssubventioner övervägas. Utredningen,
som är parlamentarisk, är oförhindrad att under arbetets gång ta
upp ytterligare frågor som hänger samman med utredningsuppdraget. 1 sammanhanget
bör erinras om att riksdagen hösten 1972 i samband med be -

1* Riksdagen 1975/76.16 sami. Nr37

JoU 1975/76:37

handlingen av propositionen 1972:111 angående regional utveckling och hushållning
med mark och vatten i anledning av några motioner uttalade sig
för att jordbruksutredningen prövade behovet av ett regionalpolitisk! jordbruksstöd.

Sedan riksdagen uttalat sig härför (JoU 1974:6, rskr 1974:97) erhöll jordbruksutredningen
år 1974 tilläggsuppdrag att göra en allsidig och förutsättningslös
utredning av rationaliseringspolitiken på jordbrukets område. Utredningen
skall vidare enligt detta uppdrag pröva grunderna för utformningen
av det framtida stödet till jordbruket i norra Sverige. Samtidigt med
tilläggsuppdraget överlämnades ett stort antal motioner till jordbruksutredningen.

Som anges i kommittéberättelsen 1976 beräknas utredningen slutföra sitt
arbete under innevarande år.

I flera av de nu behandlade motionerna framförs önskemål om att i desamma
berörda frågor bör övervägas av jordbruksutredningen och att motionerna
därför bör överlämnas till utredningen för beaktande. Utskottet
har inte funnit skäl tillstyrka dessa yrkanden bl. a. med hänsyn till att de
väckta frågorna enligt utfärdade direktiv faller inom ramen för utredningens
uppdrag eller att motioner med motsvarande yrkanden redan tidigare översänts
till jordbruksutredningen. Att i nuläget belasta utredningen med ytterligare
uppdrag, som skulle kunna medföra att utredningens arbete fördröjs,
finner utskottet från skilda synpunkter olämpligt. I övrigt vill utskottet beträffande
föreliggande motionsyrkanden anföra följande kommentarer.

I motionen 623, yrkandet 1 b i förevarande del, begärs att riksdagen beslutar
ge sin anslutning till i motionen redovisade allmänna synpunkter
rörande jordbrukspolitikens inriktning. I motionen anförs bl. a. att en god
livsmedelsberedskap förutsätter att jordbruksproduktionen upprätthålls på
ungefär nuvarande nivå. De långsiktiga bedömningarna av livsmedelssituationen
i världen pekar enligt motionärerna entydigt på att utomordentliga
ansträngningar måste göras om försörjningen skall kunna tryggas. Starka
skäl anses tala för att man överväger om inte statliga stimulansåtgärder
bör vidtas för i första hand återtagande i bruk av nedlagd men brukningsvärd
åker. Produktionsmålsättningen berörs också i motionen 1641, vari yrkas
på att riksdagen uttalar sig för åtgärder som syftar till en ökning av livsmedelsproduktionen
i vårt land. Med hänvisning till det oroande läget för
världens framtida livsmedelsförsörjning framhåller motionärerna vikten av
att Sverige i tid planerar för balans i landets totala livsmedelsresurser. 1
motionen 2023, yrkandet 1, hemställs att riksdagen uttalar att produktionsmålet
inom det svenska jordbruket skall anges till full självförsörjningsförmåga,
bl. a. innebärande att all odlingsvärd åkermark skall utnyttjas.

De berörda motionsyrkandena berör frågor av stor betydelse för ställningstagandena
till vår fortsatta jordbrukspolitik. Utskottet vill framhålla
att riksdagen tidigare gett uttryck för samma uppfattning (JoU 1974:6). I
sammanhanget överlämnades ett större antal motioner med yrkanden när -

JoU 1975/76:37

besläktade med de här föreliggande till jordbruksutredningen för beaktande.
Med hänsyn härtill finner utskottet i avvaktan på sagda utrednings inom
kort väntade betänkande inte tillräckliga skäl att nu förorda någon särskild
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena i fråga.

I motionen 1720 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den
i syfte att öka insatserna för iståndsättning och upprustning av åkermark
företar översyn av lantbruksnämndernas tillgång på resurser, bestämmelser
och arbetsmöjligheter i övrigt på ifrågavarande område.

Som framhållits bl. a. under programarbetet inom ramen för den fysiska
riksplaneringen blir kommande ställningstaganden till jordbruksutredningens
förslag i fråga om jordbruksproduktionens framtida omfattning avgörande
för jordbruksmarkens framtida storlek. Det kan vidare nämnas att
statskontoret f. n. på lantbruksstyrelsens begäran genomför en översyn av
lantbruksnämndernas organisation. I avvaktan på resultatet av pågående
överväganden är utskottet inte berett förorda någon särskild åtgärd med
anledning av motionen 1720.

Motionen 2104 innefattar yrkande om utredning av formerna för en överföring
av kommunernas och vissa andra markinnehav utanför aktuella utbyggnadsområden
till lantbruksnämnderna. I motionen konstateras att, inte
minst mot bakgrund av den ökade vikt man f. n. lägger vid hushållning
med naturresurserna, kommuner och byggföretag i dag har betydande markreserver,
som sannolikt inte kommer att bebyggas. Enligt motionärernas
uppfattning bör sådan mark inlösas av staten och via lantbruksnämnderna
vidareförmedias till aktiva lantbrukare. Detta kan ske bl. a. i samband med
den rationaliseringsverksamhet som lantbruksnämnderna medverkar i. 1 någon
mån bör kommunerna själva kunna medverka i denna verksamhet
genom att byta mark utanför planerade områden mot privatägd sådan inom
planområdena. Motionärerna anser för sin del att berörda frågor lämpligen
bör utredas av sittande jordbruksutredning. Av skäl som i det föregående
anförts har utskottet inte ansett sig böra biträda sistnämnda förslag. Frågan
om formerna för ett överförande av kommunernas m. fl. markbehov av
jordbruksmark i statlig ägo finnér utskottet sig inte böra gå närmare in
på, då denna berör kommunernas ekonomiska självbestämmanderätt och
därmed faller utanför utskottets kompetensområde. I sak vill utskottet självfallet
understryka vikten av att den produktiva jordbruksjorden och skogsmarken
på bästa sätt tas till vara. Denna inställning har bl. a. framhållits
i samband med de uttalanden om de areella näringarnas behov av mark
som gjorts i redovisningen av programskedet inom ramen för den fysiska
riksplaneringen (prop. 1975/76:1, CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45). Utskottet
har i nämnda sammanhang utförligt redovisat sina synpunkter på frågan
i sitt yttrande till civilutskottet JoU 1975:2 y, till vilket utskottet tillåter
sig hänvisa. Utskottet vill i sammanhanget även fästa uppmärksamheten
på de överväganden som jordförvärvsutredningen har ålagts i fråga om bl. a.
kommunernas förvärv av jordbruksjord och skogsmark. Såväl inom ramen

JoU 1975/76:37

för den löpande tillämpningen av jordförvärvslagstiftningen som i anvisningar
för det fortsatta planeringsarbetet inom den fysiska riksplaneringen
har betonats angelägenheten av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan
bl. a. kommuner och lantbruksnämnder. I sina anvisningar till lantbruksnämnderna
rörande tillämpningen av jordförvärvslagen betonar sålunda lantbruksstyrelsen
att lanbruksnämnden bör vinnlägga sig om att genom ett
samarbete med kommunerna göra dessa medvetna om nämndens målangivelser
för jordbrukets utveckling inom deras område och dess sätt att
handla för att främja denna utveckling.

Utskottet finnér, med hänvisning jämväl till pågående utredningar på
jordbrukets och skogsbrukets områden, vidtagna åtgärder samt gjorda uttalanden
i ämnet ge vid handen att syftet med motionen 2104 bör kunna
förutsättas i allt väsentligt bli beaktat utan något särskilt påpekande eller
initiativ från riksdagens sida. Utskottet föreslår att motionen med det anförda
anses besvarad.

I motionen 623, yrkandet 3 a, hemställs om översyn av den statliga rådgivningsverksamheten
inom området för jordbrukets rationalisering. Rådgivningsverksamheten
berörs även i motionen 1741, yrkandet 4, med förslag
om åtgärder till stöd för det norrländska jordbruket.

Förslag om stöd m. m. till deltidsjordbruk samt beträffande ökade möjligheter
till stöd åt kombinerade jordbruks- och skogsföretag förs fram i
motionerna 821 och 824. Närliggande spörsmål behandlas i motionen 1667,
vari yrkas på utredning om det mindre jordbrukets sociala roll. Vidare bör
grunderna för nu tillämpad taxesättning för service- och rationaliseringsåtgärder
vid lantbruksnämnderna enligt motionen 1719 överses i syfte att
öka samhällets och jordbrukets behov av önskvärda förbättringsåtgärder.

Utskottet finner att samtliga nu nämnda motionsyrkanden faller inom
ramen för det år 1974 utvidgade uppdraget för 1972 års jordbruksutredning.
Enligt uttalande av jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1974:6 borde jordbruksutredningens
översyn av rationaliseringspolitiken ske med beaktande
av vunna erfarenheter samt göras allsidig och förutsättningslös. Vidare borde
nu ifrågavarande utredningsarbete bedrivas snabbt. Detta av riksdagen godkända
uttalande har återgivits i utredningsdirektiven. Som framgår av det
föregående kan man räkna med att utredningen under år 1976 redovisar
sina förslag rörande bl. a. rationaliseringspolitiken. Vid sådant förhållande
och med hänsyn jämväl till att motsvarande eller likartade motioner tidigare
år överlämnats till jordbruksutredningen synes ifrågavarande yrkanden i
motionerna 623, 821, 824, 1667,1719 och 1741 inte nu böra föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om regionalt jordbruksstöd tas upp i motionerna 625, 826, 1741,
yrkandena 1 och 7, samt i motionen 2108. Även dessa motioner rör områden
som behandlas av jordbruksutredningen och påkallar av skäl som tidigare
anförts ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Såvitt gäller de i mo -

JoU 1975/76:37

tionerna 625 och 826 framförda förslagen att det av lantbruksnämnden och
skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län utarbetade handlingsprogrammet
"Jord och skog i Norrbottens län” överlämnas till 1972 års jordbruksutredning
vill utskottet nämna att regeringen den 6 mars 1975 beslöt att sagda
program skulle överlämnas till såväl jordbruksutredningen som jordförvärvsutredningen.
Motionärernas önskemål är därigenom på denna punkt tillgodosedda.
Med hänsyn till jordbruksutredningens pågående överväganden
rörande förutsättningarna för ett fortsatt regionalpol itiskt stöd finner utskottet
inte skäl tillstyrka i motionen 887, yrkandet 2, framfört förslag om
tillsättande av en särskild arbetsgrupp för vissa uppgifter på hithörande område.

I motionen 887, yrkandet 1, hemställs att riksdagen beviljar medel åt
lantbruksstyrelsen för en bred informationskampanj om den nya lagen om
sambruksföreningar för att stimulera till bildandet av sådana. I motionen
betonas att i de delar av landet där det är möjligt att driva modernt storjordbruk
bildandet av sambruksföreningar på allt sätt bör främjas.

Utskottet vill erinra om att det i samband med att riksdagen förra året
antog förslaget till lag om sambruksföreningar (prop. 1975:70, JoU 1975:15,
rskr 1975:182) betonades att den framtida omfattningen av samverkan i
jordbrukets primärproduktion kommer att i hög grad bli beroende av de
resurser som ställs till förfogande för att bedriva information och rådgivning
i samverkansfrågor. En ny lagstiftning borde därför åtföljas av ett förbättrat
informationsarbete. Samtidigt borde rådgivningen på området intensifieras.
Det skulle ankomma på lantbruksstyrelsen att svara för den centrala ledningen
av rådgivningen och informationen. Riksdagens beslut innebar bl. a.
att två tjänster skulle inrättas vid lantbruksstyrelsen för att tillgodose kravet
på ekonomisk-teknisk och juridisk sakkunskap. Enligt utskottets mening
bör resultatet av redan vidtagna åtgärder avvaktas innan beslut fattas om
ytterligare informationsinsatser på förevarande område. Motionen 887 synes
sålunda inte heller i denna del böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1675 begärs att riksdagen skall uttala sig för åtgärder som
stimulerar jordbrukarna till ökad egen lagerhållning av drivmedel i gårdscisterner
på jordbruken. Enligt motionärernas mening är den nuvarande
gårdslagringen genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning.
En ökad sådan lagring, tillräcklig för två års förbrukning, skulle ge den
tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift. Såsom
stimulans till ökad egen lagerhållning föreslår motionärerna fri användningsrätt
till det egna drivmedelslagret inom jordbruksdriften även i en bristsituation.

Riksdagen har de båda senaste åren behandlat motioner av i huvudsak
samma innehåll. År 1974 remissbehandlades då förevarande motion i ämnet
varvid bl. a. framkom följande uppgifter och synpunkter. Lagring av drivmedel
såsom reserv inför bristande tillförsel sker främst i särskilda bered -

JoU 1975/76:37

skapslager, men även lager hos handeln och förbrukarna är av betydelse
i sammanhanget. Enligt överstyrelsen för ekonomiskt försvar, som har till
uppgift att svara för landets planering av försörjningsberedskapen beträffande
importerade bränslen, skall den allmänna beredskapslagringen av drivmedel
tillgodose jordbrukets behov med samma försörjningsuthållighet som gäller
för andra samhällsviktiga områden. Överstyrelsen anförde emellertid i sitt
remissyttrande att det var av stort värde om ytterligare beredskapslagring,
exempelvis i gårdscisterner vid jordbruken, tillkom på enskilt initiativ. Statens
jordbruksnämnd och Lantbrukarnas riksförbund ställde sig främst av
kostnadsskäl tveksamma till en ökad lagring av drivmedel i gårdscisterner.
Ingen av de remissinstanser som hördes var beredd tillstyrka en fri dispositionsrätt
för jordbrukaren till det egna drivmedelslagret i alla situationer.

Den i det föregående nämnda motionen föranledde med hänsyn bl. a.
till vad som hade anförts i remissyttrandena inte någon riksdagens åtgärd
(JoU 1974:41). Utskottet uttalade i sammanhanget att frågan om samhället
bör vidta några särskilda åtgärder för att stimulera till ökad gårdslagring
borde övervägas i ett vidare sammanhang, där frågan om hela drivmedelslagringen
behandlades. Utskottet erinrade även om att handelsministern
tillsatt en kommitté för att utreda vissa beredskapsfrågor inom energiområdet,
vilken bl. a. skulle överväga ett integrerat system för ransonering
på hela energiområdet. Inte heller förra året föranledde motion i frågan någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Den i det föregående nämnda utredningen om vissa beredskapsfrågor
inom energiområdet, energiberedskapsutredningen, avgav den 30 september
1975 betänkandet (SOU 1975:60-61) Energiberedskap för kristid. Utredningen
behandlar där bl. a. frågan om ransonering av drivmedel och annan reglering
av drivmedelsförbrukningen men tar inte speciellt upp den i förevarande
motion aktualiserade frågan.

I förevarande sammanhang vill utskottet emellertid fästa uppmärksamheten
på att chefen för handelsdepartementet våren 1975 tillkallat särskilda
sakkunniga med uppgift att utreda frågan om program m. m. för beredskapslagring
av oljeprodukter m. m. efter år 1976. Enligt utskottets mening
talar skäl för att förevarande motion överlämnas till sistnämnda sakkunniga
för beaktande. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

I motionen 2024 hemställs med hänvisning till vad som anförts i avsnittet
”Jordbrukspolitik” i motionen 1979 att riksdagen ger regeringen till känna
vad i sistnämnda motion anförs angående lantbrukets kreditbehov. Det åsyftade
uttalandet är en hemställan om att vid fördelning av emissionstillstånd
för obligationer större hänsyn måtte tas till Hypoteksbankens stora behov
av lantbrukskrediter. Det erinras om att det moderna lantbruket är mycket
kapitalkrävande. Samtidigt föreligger svårigheter att tillgodose lantbrukets
behov av långsiktigt kreditkapital. Enligt motionärernas mening måste ka -

JoU 1975/76:37

pitalfrågan ägnas en helt annan uppmärksamhet från statsmakternas sida
än vad som hittills varit fallet, bl. a. för att ge familjelantbruken rimliga
förutsättningar att vidareutvecklas.

Enligt utskottets mening berör förevarande motioner en svår och viktig
fråga sorn det finns all anledning att uppmärksamma. Utskottet vill erinra
om att riksdagen på utskottets förslag tidigare (JoU 1974:6) uttalat sig för
att motioner rörande lantbrukets behov av långfristiga krediter överlämnades
till jordbruksutredningen för beaktande i anslutning till dess överväganden
rörande frågan om en utbyggnad av investeringsstöd i form av investeringsbidrag
eller andra investeringssubventioner. I fråga om den aktuella
situationen på kapitalmarknaden vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen
på förslag av finansutskottet (FiU 1975/76:20) uttalat sig för en ökning
av utlåningskapaciteten hos bl. a. Allmänna Hypoteksbanken och AB Lantbrukskredit.
Någon särskild åtgärd med anledning av motionen 2024 finner
utskottet mot angiven bakgrund inte erforderlig.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76:623, yrkandena 1 b och 3 b, båda såvitt nu är i fråga,

b. 1975/76:1641,

c. 1975/76:2023, yrkandet 1,

2. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76:623, yrkandet 3 a,

b. 1975/76:821,

c. 1975/76:824,

d. 1975/76:887, yrkandet 2,

e. 1975/76:1667,

f. 1975/76:1719,

g. 1975/76:1720,

h. 1975/76:1741, yrkandet 4,

3. anser motionen 1975/76:2104 besvarad med vad utskottet anfört,

4. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76:625,

b. 1975/76:826,

c. 1975/76:1741, yrkandena 1 och 7,

d. 1975/76:2108,

5. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76:887, yrkandet 1,

b. 1975/76:2024,

JoU 1975/76:37

6. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort
med anledning av motionen 1975/76:1675.

Stockholm den 21 april 1976

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Borrby (c). Hedström (s), fru Theorin (s), herr
Jonasson (c), fru Lundblad (s), herrar Lindberg (s), Wictorsson (s), Johansson
i Holmgärden (c), Takman (vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson
(c), fru Ohlin (s), herrar Leuchovius (m), Enlund (fp) och Andersson i Ljung
(m).

Reservationer

1. angående stöd till småjordbruket av herr Takman (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Frågan om”
och på s. 7 slutar med "hithörande område” bort ha följande lydelse:
Frågan om (lika med utskottet) punkt tillgodosedda. I motionen
887, yrkandet 2, begärs ett uttalande av riksdagen att en arbetsgrupp
tillsätts för att skyndsamt föreslå åtgärder om särskilt stöd till småjordbruket
i de delar av landet där förhållandena är väsentligt lika dem som råder
i skärgårdsområdena. I motionen anförs att det mest effektiva stödet till
nämnda jordbruk skulle vara en sådan regional- och näringspolitik att brukarna
av de minsta jordbruken och deras familjer alltid kan räkna med
kompletterande sysselsättningar eller sin huvudsakliga försörjning i industrin,
skogsbruket eller annan verksamhet i hemorten. Utskottet finner motionärernas
förslag väl värt att ta fasta på. Som sägs i motionen borde de
åtgärder som föreslagits i propositionen 1975/76:88 om stöd till skärgårdsområdena,
vilken riksdagen med vissa kompletteringar nyligen bifallit, kunna
tjäna som modell för stöd också åt vissa delar av glesbygden. Vad utskottet
här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 d bort ha följande lydelse:

2 d. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975/76:887, yrkandet 2,

2. angående lantbrukets kreditbehov av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson
(c), Johansson i Holmgården (c), fru Fredrikson (c), herrar Leuchovius (m),
Enlund (fp) och Andersson i Ljung (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

JoU 1975/76:37

Enligt utskottets (lika med utskottet) AB Lantbrukskredit. Utskottet
finnér emellertid att behovet av lantbrukskrediter, dokumenterat
inte minst av nu rådande långa lånekö hos hypoteksinstituten, måste ägnas
fortsatt särskild uppmärksamhet. Från de synpunkter utskottet har att anlägga
är finansutskottets uttalande och riksdagens beslut i enlighet härmed
rörande ökat utrymme på kapitalmarknaden för mellanhandsinstitut och
Allmänna Hypoteksbanken ett värdefullt steg i rätt riktning för att lösa
dessa betydelsefulla frågor. Nu rådande förhållanden rörande jordbrukets
kapitalbehov kräver dock ytterligare insatser. Detta innebär bl. a. att ytterligare
utrymme för en ökad årlig emissionsrätt för Hypoteksbanken måste
skapas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels ‘utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:

5 b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975/76:2024,

Särskilt yttrande

angående information om sambruksföreningar av herr Takman (vpk):

Riksdagen antog förra året en ny lag om sambruksföreningar, som avsåg
att stimulera till bildandet av sådana föreningar för samverkan i jordbruket
och inom trädgårdsnäringen.

Från vänsterpartiet kommunisternas sida har i motionen 887 betonats
att i de delar av landet där det är möjligt att driva modernt storjordbruk
bildandet av sambruksföreningar på allt sätt bör främjas. Det är nödvändigt
att ge en bred information om de möjligheter som den nya lagen om sambruksföreningar
ger. Utan tvivel finns förutsättningar även i Norrland, Dalarna
och Värmland för att etablera sambruksföreningar, men i stort sett
är lagen om sambruksföreningar och stödåtgärderna för dem okända utanför
en mycket begränsad krets. I motionen hemställs mot angiven bakgrund
att riksdagen beviljar medel åt lantbruksstyrelsen för en bred informationskampanj
om den nya lagen. Utskottet har emellertid kommit till den uppfattningen
att resultatet av vissa vidtagna åtgärder bör avvaktas innnan
beslut fattas om ytterligare informationsinsatser på förevarande område.
Bl. a. har hänvisats till att två tjänster inrättats vid lantbruksstyrelsen för
att tillgodose kravet på ekonomisk-teknisk och juridisk sakkunskap.

Det är enligt min mening ytterst angeläget att informationen om de möjligheter
till samverkan som den nya lagen om sambruksföreningar ger verkligen
når ut och får effekt. Jag är mycket tveksam om de insatser som
nyss nämnts verkligen är tillräckliga för sagda ändamål. Med tanke på den
korta tid hittills vidtagna åtgärder haft tillfälle att verka har jag dock ansett
mig icke i nuläget böra påyrka någon ytterligare åtgärd med anledning av
motionen 887 i förevarande del.

GOTAB 51756 Stockholm 1976