Med anledning av motioner om fritidsboende (Betänkande 1978/79:CU15 Civilutskottet)

CU 1978/79:15

Civilutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av motioner om fritidsboende
Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1978/79:

776 av Tore Claeson (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag för att
bekämpa kommersialismen inom anläggandet av fritidshus och andra
fritidsanläggningar samt för att genom samhälleliga satsningar säkra jämlika
förhållanden när det gäller fritidsboende och rekreation,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att fritidsboendeutredningen
ges tilläggsdirektiv att klarlägga samhällets investerings- och driftkostnader
för den privata fritidsbebyggelsen,

780 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer att sådana regler införs så att omvandlingen av hus för
åretruntboende till fritidshus förhindras.

Tidigare behandling m. m.

Våren 1978 tillkallades en utredning (dir. 1978:13) om fritidsboendets
framtida utveckling. 1 direktiven hänvisas inledningsvis till de riktlinjer för
fritidsbebyggelsen som ingår i beslut om den fysiska riksplaneringen, till
ändringar i naturvårdslagen samt till statsmakternas beslut om planering och
samordning av samhällets insatser för rekreation och turism liksom den i
anslutning därtill tillkallade rekreationsberedningen. Det konstateras att det
emellertid finns behov av att ägna ytterligare uppmärksamhet åt frågan om i
vilken utsträckning och på vilket sätt samhället bör engagera sig i frågor som
rör tillkomsten av fritidsbostäder av olika slag och att detta motiverar den
särskilda utredningen. Vidare anförs i direktiven bl. a.:

Utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara att olika samhällsgrupper
skall ha frihet att välja mellan olika sätt att utnyttja fritiden.
Samhället bör medverka härtill och till att fritidsboendet utvecklas i former
som är förenliga med naturvårdens krav och kravet på god hushållning med
naturresurser, energi och samhällsekonomiska resurser.

Kraven på bättre hushållning med energi omfattar även fritidsboendet.
Kommittén bör klarlägga hur olika alternativ för fritidsboendets framtida
inriktning och lokalisering påverkar den totala energiförbrukningen.

Investeringar i enskild fritidsbebyggelse tar i anspråk betydande kapitaloch
arbetskraftsresurser. Fritidsbebyggelsens samhällsekonomiska konsekvenser
är ofullständigt kartlagda och kommittén bör därför analysera dessa
frågor. Kommittén bör beakta de nära samband som finns mellan fritidsboendet
och turismen och ta del av det material om turismens samhällseko 1

Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 15

CU 1978/79:15

nomiska betydelse som har utarbetats av beredningen för planering och
samordning av statliga insatser för rekreation. Kommittén bör i sina förslag
även uppmärksamma möjligheterna att samutnyttja investeringar i service
av olika slag för fritidsboende och permanentboende.

Tillgängliga studier visar att önskemålen i fråga om fritidsaktiviteter och
fritidsbosättning är mycket varierande. Kommittén bör analysera hur
önskemålen om olika former för fritidsbostäder kan komma att utvecklas
med utgångspunkt i dessa studier samt mot bakgrund av bedömningar av
demografiska förändringar, förändringar i arbetstiden och i utländska
medborgares efterfrågan på fritidshus. Kommittén bör härvid ge begreppet
fritidsbostad en vidsträckt innebörd. Kommittén bör också särskilt studera
vilka nya former av fritidsboende som har växt fram under senare tid eller
som kan förväntas i framtiden.

Bostadsmiljön har stor betydelse för att tillgodose behoven av omväxling,
aktivitet och kontakt med naturen. Det är önskvärt att befintliga bostadsområden
förbättras och nya bostadsområden planeras så att deras betydelse
som fritidsmiljö kan utvecklas. Kommittén bör belysa hur olika faktorer i
boendemiljön påverkar efterfrågan på särskilda fritidsbostäder.

Kommittén bör beakta att utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse är
begränsat i vissa delar av landet. Den bör vid sina överväganden beakta
markfrågorna och därvid utnyttja bl. a. det material som tas fram inom ramen
för den fysiska riksplaneringen.

Inom bl. a. beredningen för samordning av statens insatser för turism och
rekreation pågår f. n. ett arbete med att åstadkomma ett bättre utnyttjande av
befintliga boenderesurser. Vidare diskuteras förutsättningarna för en ökning
av antalet billiga och lättillgängliga övernattningsmöjligheter främst i de
primära rekreationsområdena. Utredningen bör ta del av de förslag som i
olika sammanhang arbetas fram och utgå från de beslut statsmakterna kan
komma att fatta med anledning av dessa förslag. Vid en eventuell satsning på
uthyrningsverksamhet i enskild eller kommunal regi, bl. a. i anknytning till
jordbruket, behöver frågan om och utformningen av ett samhälleligt
inflytande över upplåtelseformerna utredas. Kommittén bör överväga hur ett
sådant inflytande lämpligen utformas.

Under senare år har prisutvecklingen på enskilt ägda fritidsfastigheter varit
mycket kraftig. Det gäller speciellt i de delar av landet där efterfrågan på
fritidshus är stor. Samtidigt har kostnaderna för att bedriva uthyrning av
fritidshus ökat, vilket i många fall har lett till ökade hyreskostnader. Denna
utveckling har gjort att det har blivit svårare för stora medborgargrupper att
förvärva eller att hyra en fritidsbostad. Kommittén bör studera utvecklingen
av kostnader, värden och priser vad gäller såväl egenägda som hyrda
fritidsbostäder samt föreslå åtgärder som gör det möjligt att skapa ett utbud av
fritidsbostäder vilket är anpassat till efterfrågan. Kommittén bör vidare
föreslå åtgärder för att motverka spekulation i mark som är attraktiv för
utbyggnad av fritidsbostäder.

Fritidsbebyggelsens standard har stigit under de senaste åren. Det gäller
både den enskilda byggnaden och komplement i form av gemensamma
anläggningar av olika slag. Fritidshusen görs i allt större utsträckning
vinterbonade och förses med elektricitet, effektiva uppvärmningsanordningar
samt kommunalt vatten och avlopp. Till en del torde utvecklingen
bero på att en ökande insikt om miljöföroreningarnas konsekvenser leder till
att allt högre krav ställs på t. ex. sanitär standard för fritidshusen. I andra fall

CU 1978/79:15

beror den högre standarden på en allmän utveckling mot en högre
boendestandard. I vissa fall kan den höga standarden förklaras av att
fritidshusen kan betraktas som en kapitalplacering. Kommittén bör mot
bakgrund av sina studier överväga möjligheterna att enklare tekniska
lösningar skall kunna medges, bl. a. med hänsyn till önskemålet att begränsa
prisutvecklingen på fritidsfastigheter, samt överväga vilka instrument som
kan användas för att påverka utvecklingen i önskad riktning.

I direktiven tas också särskilt upp frågan om omvandling av fritidshus till
permanent bebodda hus och omvänt. Beträffande omvandling av permanentbostäder
till fritidsbebyggelse anförs bl. a.:

På landsbygden och i orter som har utvecklats till turistcentra, t. ex.
fiskelägen och fjällbyar, pågår en omvandling av permanentbostäder till
fritidshus. Att permanentbosättningen på landsbygden till viss del övergår i
fritidsboende kan innebära att bebyggelsen bevaras men det kan också
innebära bl. a. risker för att underlaget försocial service och möjligheterna att
vårda naturen försämras. Denna omvandling av permanentbebyggelse är
speciellt omfattande i vissa kustsamhällen i skärgården och i vissa fjällbyar.
Miljön påverkas härav liksom den bofasta befolkningens möjligheter att
förvärva fastigheter för att kunna utöva sin näring. För att förbättra
situationen förden bofasta befolkningen i skärgårdsområdena har statsmakterna
beslutat om särskilda stödåtgärder. För att ytterligare underlätta
situationen för de boende inom dessa och andra områden i landet bör
kommittén överväga vilka ytterligare åtgärder och författningsändringar som
kan behövas på längre sikt, bl. a. inom närings-, mark-, skatte- och
regionalpolitiken.

Utredningsarbetet skall bedrivas i etapper. Frågor rörande omvandlingen
av fritidshus till permanentbostäder och omvänt och åtgärder för att
motverka negativa konsekvenser av omvandlingen bör enligt direktiven
prioriteras.

En redovisning av fritidspolitiska frågeställningar har lämnats i kulturutskottets
betänkande KrU 1978/79:15. Riksdagen har med bifall till detta
enhälliga betänkande som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet
anfört om en utredning på det fritidspolitiska området. Utskottet anförde i
denna del bl. a. följande.

Utskottet, som redan förra året fann behov föreligga av kompletterande
utredningsinsatser, har vid sin bedömning av dagsläget på det fritidspolitiska
området kommit till den uppfattningen att riksdagen bör uttala sig för ett
fortsatt utredningsarbete. Syftet med detta bör vara att komplettera - men
inte dubblera - de utredningar som redan gjorts. Klart är också att det inte får
bli fråga om någon dubblering av rekreationsberedningens arbete. Den
ytterligare utredning som utskottet förordar bör, tillsammans med redan
pågående utredningar, syfta till att ge ett underlag för en samlad bedömning
av det fritidspolitiska området. Utredningen bör därvid belysa vilka insatser
som erfordras för att skapa jämlikhet i fråga om människors möjligheter att
utnyttja den ökade fritiden.

Förra året betonade utskottet i sitt betänkande 1977/78:14 behovet av
ökade resurser på det fritidspolitiska området för att nå de mål som det rått

CU 1978/79:15

stor enighet om. I anslutning härtill vill utskottet framhålla att ett tillkallande
av den kompletterade fritidspolitiska utredning som utskottet förordat enligt
utskottets bestämda uppfattning inte får leda till uppskov med åtgärder på de
områden där det redan finns ett tillräckligt beslutsunderlag.

Utskottet

Det första yrkandet i motionen 1978/79:776 (vpk) är att riksdagen skall
begära ett förslag från regeringen om åtgärder för att bekämpa kommersialismen
i fritidsboendet m. m. och för att genom samhälleliga satsningar säkra
jämlika förhållanden när det gäller fritidsboende och rekreation.

Det genom yrkandet angivna syftet med de förordade åtgärderna återspeglar
de motsvarande bedömningar som med annan terminologi fått
uttryck i beslut om den fysiska riksplaneringen, om samordnade insatser för
rekreation och turism och om fritidspolitiken i stort. Det i plansammanhang
ställda önskemålet är att skilda förutsättningar för fritidsbebyggelse m. m.
skall beaktas så att tillgängliga rekreationsresurser utnyttjas på ett för alla
parter ändamålsenligt sätt.

Konkretiseringen av dessa planeringsmässiga utgångspunkter kommer att
ske genom fritidsboendeutredningens arbete och genom den kommunala
planering, vari hänsyn tas till riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Den
av riksdagen (KrU 1978/79:15) begärda ytterligare utredningen skall syfta till
att ge ett underlag för en samlad bedömning av det fritidspolitiska området -bl. a. en belysning av vilka insatser som fordras för att skapa jämlikhet i fråga
om människors möjligheter att utnyttja den ökade fritiden. Enligt vad
utskottet erfarit torde direktiv till denna utredning, inom i första hand
jordbruksdepartementets men även handelsdepartementets ansvarsområde,
kunna komma att publiceras under mars 1979.

Med hänsyn till pågående och avsett utredningsarbete m. m. behövs enligt
utskottets mening inte en föreslagen åtgärd från riksdagens sida.

I den nämnda motionen 1978/79:776 (vpk), yrkandet 2, har vidare
föreslagits att riksdagen skall begära tilläggsdirektiv för fritidsboendeutredningen
att klarlägga samhällets investerings- och driftkostnader för den
privata fritidsbebyggelsen.

Utredningens direktiv täcker en föreslagen undersökning. Enligt vad
utskottet erfarit har också redan inom utredningen tagits upp frågan om hur
de samhällsekonomiska konsekvenserna av den privata fritidsbebyggelsen
skall belysas. Programarbetet om den närmare utformningen av detta arbete
pågår. Utskottet konstaterar därmed att den i motionen upptagna - och för
kommande bedömningar viktiga - frågan redan aktualiserats. Motionärernas
intresse är därmed tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

Motionen 1978/79:780 (c) utmynnar i förslaget att riksdagen skall begära
regler som hindrar omvandlingen av permanentbostäder till fritidshus.
Denna fråga berörs också, utan specifikt yrkande, i den ovan behandlade
motionen 1978/79:776 (vpk).

CU 1978/79:15

Ämnet har tidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. De ovan
refererade direktiven för fritidsboendekommittén tar särskilt upp frågorna
om omvandling av fritidshus till permanentbostäder och omvänt liksom
åtgärder för att motverka negativa konsekvenser av denna omvandling.
Frågorna skall enligt direktiven prioriteras. Motionsförslaget får därmed
anses tillgodosett.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:776,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:780.

Stockholm den 27 februari 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik
Strömberg (fp). Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s),
Birgitta Dahl (s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Karin Ahrland (fp), Per
Olof Håkansson (s) och Rolf Dahlberg (m).

....

... . ■ :

• • • ...
.

GOTA B 61607 Stockholm 1979