med anledning av motioner om förbud mot kollektivanslutning till politiskt parti m. m. (Betänkande 1979/80:KU10 Konstitutionsutskottet)

KU 1979/80:10

Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:10

med anledning av motioner om förbud mot kollektivanslutning till
politiskt parti m. m.

Motionerna

I motionen 1978/79:408 av Sixten Pettersson (m)och Allan Åkerlind (m)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lag stadgande att
politiska partier enbart får registrera de medborgare som medlemmar vilka av
egen fri vilja personligen ansökt om medlemskap.

I motionen 1978/79:1089 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas 1. att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning med förbud mot kollektivanslutning
till politiska partier.

I motionen 1978/79:1101 av Esse Petersson (fp) och Karl Boo (c) yrkas att
riksdagen åter uttalar sin principiella inställning mot politisk kollektivanslutning.

I motionen 1978/79:1691 av Sixten Pettersson (m) och Allan Åkerlind (m)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lag stadgande att
enbart fysisk person kan bli medlem i politiskt paiti.

Angående motiveringarna hänvisas till de tryckta texterna.

Frågans tidigare behandling

Frågan om kollektivanslutningen av fackföreningsmedlemmar till det
socialdemokratiska partiet har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen,
bl. a. i samband med antagandet av 1974 års författning. Grundlagberedningens
majoritet tog avstånd från tanken att i grundlagen införa förbud mot
kollektivanslutning till politiskt parti. Samma ståndpunkt intogs i grundlagspropositionen
samt av konstitutionsutskottets majoritet (KU 1973:26). I en
reservation (2 m) föreslogs ett grundlagsstadgande om förbud mot kollektivanslutning.
I en annan reservation (3 c, 2 fp) förordades ett uttalande av
riksdagen av innebörd att kollektivanslutning inte borde förekomma men att
frågan borde lösas inte i första hand genom lagstiftning utan genom åtgärder
från partiernas sida i form av opinionsbildning mot kollektivanslutning.
Riksdagen biföll sistnämnda reservation. Även vid 1974 års riksdag bifölls ett
motionsyrkande av motsvarande innebörd (KU 1974:54).

Fri- och rättighetsutredningen som framlade sitt betänkande hösten 1975
(SOU 1975:75) föreslog inte något grundlagsförbud mot kollektivanslutning. I
en reservation (1 m) yrkades på en sådan bestämmelse medan i en annan
reservation (1 fp och 1 c) gavs uttryck för samma uppfattning som riksdagen
tidigare ställt sig bakom.

1 Riksdagen 1979/80. 4 sami Nr 10

KU 1979/80:10

I propositionen om fri- och rättigheter i grundlag (1975/76:209) intog den
dåvarande regeringen samma ståndpunkt som fri- och rättighetsutredningen
i kollektivanslutningsfrågan. Konstitutionsutskottet (KU 1975/76:56) anslöt
sig till propositionen i denna del. Även i detta sammanhang förelåg en
reservation (c och fp) av samma innebörd som tidigare, nämligen att frågan
borde lösas i första hand genom åtgärder från de politiska partiernas sida.
Denna reservation bifölls av riksdagen. I en annan reservation (m) hade
yrkats lagstiftning mot kollektivanslutning.

Konstitutionsutskottet behandlade våren 1977 en motion (m) vari begärdes
lagstiftningsåtgärder om förbud mot kollektivanslutning. Utskottsmajoriteten
(KU 1976/77:27) erinrade i sitt yttrande över motionen om att riksdagen
åren 1973, 1974 och 1976 ställt sig bakom uttalanden av innebörd att
kollektivanslutning till politiskt parti inte borde förekomma men att frågan
inte i första hand borde lösas genom lagstiftning utan genom åtgärder från
partiernas sida. Vidare framhölls att den debatt om kollektivanslutningens
berättigande som på senare tid förekommit, bl. a. inom det socialdemokratiska
partiet och den fackliga rörelsen, gjorde att utskottet hyste starka
förhoppningar att frågan kunde komma att lösas inom en nära framtid.
Utskottet avstyrkte därför motionens yrkande om lagstiftningsåtgärder.

I en reservation (6 s) anfördes bl. a. att det måste tillkomma fackliga
organisationer att fatta beslut i egna angelägenheter.

I ett särskilt yttrande (2 m) uttalades att om kollektivanslutningssystemet
inte bringades att upphöra inom en nära framtid borde frågan lösas genom
lagstiftning.

Riksdagen biföll utskottsmajoritetens uttalande.

I det år 1978 framlagda betänkandet av rättighetsskyddsutredningen (SOU
1978:34) berörs inte frågan om kollektivanslutning till politiskt parti.

Utskottet behandlade även förra året kollektivanslutningsfrågan med
anledning av motioner i ämnet (KU 1978/79:11). Utskottsmajoriteten (6 s)
avstyrkte bifall till motionerna.

I en reservation (2 m) hemställdes att riksdagen hos regeringen måtte
begära förslag till lagstiftning mot kollektivanslutning till politiskt parti. I en
annan reservation (5 c och 1 fp) gjordes ett uttalande i frågan av i huvudsak
samma innehåll som riksdagsmajoriteten ställde sig bakom vid 1976/77 års
riksmöte.

Riksdagen biföll med röstsiffrorna 153-131 den sistnämnda reservationen.

Utskottet

Enligt utskottet måste det tillkomma fackliga organisationer att fatta beslut
i egna angelägenheter. Av principiella skäl avstyrker därför utskottet bifall till
motionerna.

KU 1979/80:10

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande lagstiftningsåtgärder i kollektivanslutnings/rågan
avslår motionerna 1978/79:408 och 1978/79:1089, yrkandet
1,

2. beträffande riksdagsuttalande mot kollektivanslutning till politiskt
parti avslår motionen 1978/79:1101,

3. beträffande lagstadgande om att enbart fysisk person kan bli
medlem i politiskt parti avslår motionen 1978/79:1691.

Stockholm den 25 oktober 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Torkel Lindahl (fp)*,
Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c),
Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s), Sture Thun
(s), Jan Prytz (m), Lahja Exner (s)*, Esse Petersson (fp) och Mona S:t Cyr
(m)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. av Per Unckel, Jan Prytz och Mona S:t Cyr (alla m) som ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip för vårt demokratiska samhällssystem är att var
och en har rätt att fritt och självständigt välja åskådning och därmed politisk
partitillhörighet. Fortfarande tillämpar emellertid det socialdemokratiska
partiet ett system som klart strider mot denna princip genom att partiet
erhåller övervägande delen av sina medlemmar genom kollektiv anslutning.
Befrielse från medlemskapet kan visserligen vinnas genom reservationsrätten.
Utnyttjande av denna innebär dock att vederbörande tvingas röja sin
politiska uppfattning. Detta strider mot grundlagens regler om de medborgerliga
fri- och rättigheterna, som vilar på den uttryckliga förutsättningen att
åsiktsfriheten skall respekteras och värnas.

Utskottet vill erinra om att riksdagen vid flera tidigare tillfällen bestämt
tagit avstånd från systemet med kollektivanslutning.

Då riksdagens upprepade uttalanden mot kollektivanslutningen inte
respekterats av det socialdemokratiska partiet bör frågan lösas genom
lagstiftning utformad på ett sådant sätt att kollektivanslutning såväl direkt
som indirekt omöjliggörs. Mot en sådan åtgärd har riktats den invändningen

KU 1979/80:10

att ett förbud i lag mot kollektivanslutning skulle utgöra ett ingrepp i
föreningsfriheten. Utskottet anser denna invändning ohållbar, då denna
frihet ej kan innebära rätt att ansluta någon till ett politiskt parti utan
vederbörandes samtycke. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen hos
regeringen hemställa om förslag till lagstiftning i ämnet.

dels att utskottets hemställan vid punkten 1 bort ha följande lydelse:
att riksdagen

1. beträffande lagstiftningsåtgärder mot kollektivanslutning till politiskt
parti med bifall till motionerna 1978/79:408 och 1978/
79:1089, yrkandet 1 hos regeringen begär förslag tili lagstiftning
mot kollektivanslutning till politiskt parti,

2. av Bertil Fiskesjö (c), Sven-Erik Nordin (c), Bengt Kindbom (c), Torkel
Lindahl (fp) och Esse Petersson (fp) som ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I ndividens rätt att fritt och självständigt välja politiskt parti är grundläggande
för demokratin. Utskottet kan därför av principiella skäl inte acceptera
kollektiv anslutning av människor till politiskt parti. Ett sådant system strider
mot den åsiktsfrihet som nu gällande grundlag utgår från såvitt gäller de
medborgerliga fri- och rättigheterna.

Reservationsrätten för den enskilde förändrar ingenting i denna demokratiskt
grundläggande fråga. Den tvingar den enskilde att offentligt avslöja
vilket parti vederbörande inte vill tillhöra.

Det finns anledning att understryka att ett riksdagens uttalande mot
kollektivanslutning på intet sätt riktar sig mot fackliga föreningars rätt att
själva besluta om egna angelägenheter. Denna rätt skall självklart vara
orubbad. Däremot riktas uttalandet till det parti - socialdemokraterna - som
registrerar som medlemmar andra än dem som individuellt sökt medlemskap
i partiet.

Nuvarande missförhållanden bör, som riksdagen vid flera tillfällen tidigare
uttalat, bringas att upphöra i första hand genom åtgärder från partiets egen
sida. Utskottet konstaterar att riksdagens uttalande ännu inte efterföljts.

Då individens rätt att själv avgöra medlemskap i politiskt parti har
utomordentligt stor principiell betydelse i en demokrati, bör riksdagen ånyo
göra ett uttalande i denna fråga.

dels att utskottets hemställan vid punkten 2 bort ha följande lydelse:
att riksdagen

2. beträffande riksdagsuttalande mot kollektivanslutning till politiskt
parti med bifall till motionen 1978/79:1101 godkänner vad
utskottet uttalat i frågan,

GOTAB 62843 Slockholm 1979