Med anledning av motioner om förbud mot reklam från flygplan

Betänkande 1975/76:NU33

NU 1975/76:33

Näringsutskottets betänkande
1975/76:33

med anledning av motioner om förbud mot reklam från flygplan
Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:246 av herr Molin (fp), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lag om förbud mot reklam från flygplan,

1975/76:645 av herr Jönsson i Arlöv m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till lag om förbud mot reklam och propaganda
från luftfarkost.

Skrivelser har inkommit till utskottet från firma Flygreklam, Helsingborg,
med uppgifter om företagets verksamhet under sommaren 1975 och från
Svensk Flygreklam AB, Stockholm, med vissa motsvarande uppgifter samt
synpunkter på vad som anförs i motionerna.

Motionerna

1 motionen 1975/76:246 lämnas en del uppgifter om flygningar bl. a. över
Skåne och västkusten med reklam för olika slags företag och för idrottsarrangemang.
Sådan verksamhet är enligt motionären förenad med flera
negativa verkningar. Den är bullerstörande genom att den utövas vid tider
och på platser som människor vill utnyttja för rekreation, t. ex. i form av
bad i kustområdena. Den är estetiskt föga tilltalande. Den är dessutom
energislukande. Energiförbrukningen, av vilken den visserligen svarar för
en ringa del, måste, menar motionären, begränsas genom en mängd olika
åtgärder som var för sig kan synas obetydliga.

Reklam som bedrivs med utnyttjande av luftfarkost kan i många fall
anses störande utan att kunna beivras, anförs i motionen 1975/76:645. Ibland
kan sådan reklam uppfattas som provocerande. Reklamflygningarna uppfattas
som störande inte bara av personer som deltar i olika arrangemang
utan även av personer som bor eller uppehåller sig nära de start- och landningsbanor
som utnyttjas, säger motionärerna. Likaså störs människor som
söker avkoppling på badstränder och i andra fritidsområden. Flygreklamen
kan också distrahera bilförare och sålunda utgöra en fara för trafiken, anför
motionärerna vidare.

1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami. Nr 35

NU 1975/76:33

2

Uppgifter i anslutning till motionerna

Vissa bestämmelser om luft/ärt, m. m.

För luftfart i förvärvssyfte inom Sverige erfordras tillstånd som, när det
gäller annan luftfart än linjefart, utom i vissa undantagsfall meddelas av
luftfartsstyrelsen. De grundläggande bestämmelserna i detta hänseende finns
i 7 kap. luftfartslagen (1957:297) och 87): luftfartskungörelsen (1961:558).
Vid meddelande av tillstånd skall bestämmas de villkor som finns erforderliga.
Tillstånd kan återkallas om innehavaren i väsentlig mån åsidosätter
föreskrifter som gäller för verksamheten. Allmänt föreskrivs i 97 S luftfartskungörelsen
att luftfartsverket äger meddela de föreskrifter i fråga om
bedrivande av luftfartsverksamhet som verket finner påkallade av hänsyn
till luftfartens säkerhet och för att i övrigt förebygga skada eller olägenhet
vid luftfärd.

I anslutning till 87 S och med stöd av 97 § luftfartskungörelsen har luftfartsverket
utfärdat driftsbestämmelser m. m. Dessa ingår i serien Bestämmelser
för civil luftfart (BCL). Enligt BCL-D 1.1 gäller följande. Annan
luftfart i förvärvssyfte än linjefart indelas i luftfart i icke regelbunden trafik,
bruksflyg och skolflyg i förvärvssyfte. Med bruksflyg förstås all luftfartsverksamhet
i förvärvssyfte som bedrivs med luftfartyg vars högsta tillåtna
flygvikt ej överstiger 5 700 kg och som ej utgör linjefart eller skolflyg. Reklamflyg
utgör en kategori av bruksflyg. I övrigt kan bruksflyg utgöras
av bl. a. taxiflyg, godsflyg och rundflyg, jordbruksflyg, mätnings- och inspektionsflyg,
bogserflyg, luftfart som innebär deltagande i räddningstjänst,
luftfart som innebär deltagande i civilförsvarsövning, trafikövervakning från
luften, skogsbrandbevakning från luften och målgång för krigsmaktens räkning.

För att tillstånd skall erhållas fordras att sökanden uppfyller i BCL givna
föreskrifter för den luftfart varom det är fråga och dessutom de särskilda
villkor som kan komma att föreskrivas. Tillstånd meddelas för viss tid och
betingar vissa avgifter. Detaljerade bestämmelser finns om vissa uppgifter
som ansökan om tillstånd till bruksflyg etc. skall innehålla. Bl. a. skall anges
arten och omfattningen av den verksamhet som avses med ansökan. Operatören
avkrävs varje år statistik, varur dock icke kan erhållas separata uppgifter
om reklamflyg. De företag som har tillstånd till bruksflyg har totalt
ca 225 flygplan. Av dessa torde endast några få utnyttjas för reklamflyg,
för vilket erfordras särskild utrustning.

Vad gäller bullerstörningar kan noteras att luftfartskungörelsen ger luftfartsverket
vissa möjligheter att genom trafikreglerande föreskrifter begränsa
bullerstörningarna från flygplan såväl under markverksamhet som under
start eller landning. Verket meddelar sålunda föreskrifter om flygplatsers
drift m. m., varvid bl. a. flygplatsens inverkan på omgivningen skall beaktas.
Enligt 99 S andra stycket kan, i förekommande fall efter samråd med socialstyrelsen,
meddelas föreskrifter om förebyggande av skada genom buller.

NU 1975/76:33

3

exempelvis föreskrift om minimihöjd som är högre än den av flygsäkerhetsskäl
lägsta godtagbara. Enligt 3 S kan luftfartsverket, om det med hänsyn
till naturskydd eller friluftsliv finnes vara påkallat, förordna att luftfartyg
under viss del av året icke får ta flygväg inom visst område. Sådant område
skall utgöra s. k. restriktionsområde. Förordnande av detta slag meddelas
efter samråd med länsstyrelsen samt, om det berör militära förhållanden,
med överbefälhavaren.

Då luftfartsverket förordnar om restriktionsområde, skall det enligt 4 tj
föreskriva de inskränkningar i rätten att flyga inom området som befinns
påkallade av hänsyn till ändamålet med förordnandet. Skyldighet kan åläggas
den som önskar flyga inom området att göra anmälan härom, att avvakta
särskilt tillstånd till genomfart eller att iaktta andra sådana föreskrifter. Förbud
kan meddelas att flyga inom området annat än på visst sätt, på viss
höjd eller under vissa väderleksförhållanden. Där det finns påkallat av hänsyn
till allmän ordning och säkerhet kan all luftfart inom området förbjudas
för viss tid, högst två veckor.

Förordnande om restriktionsområde med hänsyn till naturskydd har hittills
meddelats endast i ett fall, som gäller Stora och Lilla Karlsö. Något
förordnande om restriktionsområde med hänsyn till friluftsliv lär icke ha
meddelats.

I utskottets föregående betänkande i ämnet, NU 1975:28, erinrades om
vissa straffrättsliga bestämmelser (16 kap. 4 och 16 §§ brottsbalken) som
kan bli tillämpliga gentemot den som stör politisk sammankomst.

Reglering av reklamverksamhet

Skattskyldigheten enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam
omfattar även reklam från flygplan. Beskattningsvärdet utgörs härvid av
vederlaget.

Uppsättning av skyltar och andra reklamanordningar utomhus regleras
genom bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822), väglagen (1971:948) och
byggnadsstagdan (1959:612).

En näringsrättslig reglering av reklamåtgärder åstadkommes genom lagen
(1970:412) om otillbörlig marknadsföring, vars syfte är att ge konsumenter
och näringsidkare skydd mot att näringsidkare i det enskilda fallet använder
icke tillbörliga åtgärder eller metoder i sin marknadsföring. Denna lag ersätts
vid ännu icke slutgiltigt fastställd tidpunkt av marknadsföringslagen
(1975:1418).

Tra/ikballerutreclningen

Trafikbullerutredningen har i betänkandet (SOU 1975:56) "Trafikbuller
del II, Flygbuller" utförligt behandlat frågan om de bullerstörningar som
flygtrafiken skapar och föreslagit normer med gränsvärden för emission och
immission av flygbuller. Betänkandet remissbehandlas f. n.

NU 1975/76:33

4

Utredningen anför (s. 241) att de bullerstörningar som uppstår i samband
med flygning på låg höjd utan samband med start- eller landningsförfarande
inte är att hänföra till immissioner. Sådana störningar kan, förutom i samband
med militär lågflygning, uppkomma främst i samband med flygning
på låg höjd med allmänflyg.

Enligt utredningens mening utgör luftfartskungörelsens bestämmelser en
tillfredsställande rättslig reglering av möjligheterna att komma till rätta med
störningar från flyg inom områden för friluftsliv. I den mån behov av restriktioner
för flygverksamheten på grund av bullerstörningar föreligger eller
kommer att uppstå torde, säger utredningen, förordnanden enligt luftfartskungörelsen
vara ändamålsenliga. Det ligger i sakens natur att initiativen
främst kan förväntas komma från lokalt håll, framhålls det. Sådana lokala
initiativ bör enligt utredningens mening lämpligen utmynna i en anmälan
till vederbörande länsstyrelse, som där så finnes påkallat kan sörja för erforderlig
utredning genom sin miljövårdsenhet och härefter på lämpligt sätt
aktualisera frågan hos luftfartsverket.

Reklam/lygets omfattning ni. m.

1 utskottets betänkande NU 1975:28 lämnas vissa uppgifter om de reklamflygningar
som år 1974 utfördes av firma Reklamflyg i Helsingborg,
vars verksamhet uppenbarligen är den som åsyftas i motionerna. Företaget
har flygplatsen i Höganäs som bas. I år har företaget skriftligen lämnat
upplysningar om sina reklamflygningar sommaren 1975.

Flygtiden har varit totalt 300 timmar under perioden maj-september. Flygningarna
har utförts med två olika flygplan som i denna verksamhet förbrukar
15 resp. 22 liter bensin per timme. Totalt har bränsleåtgången varit
ca 5 600 liter. Ett flertal olika flygvägar har förekommit, såsom kortare eller
längre sträckor utmed kusten från Falkenberg i norr till Skanör i söder,
över Malmö med omnejd och Helsingborg med omnejd, sträckan Helsingborg-Jönköping,
runt Skåne samt över Öland, Gotland och Dalarna. Reklamtexterna
har gällt bl. a. detaljhandelsföretag, märkesvaror, en dagstidning,
färjetrafik, travtävlingar samt lediga platser vid ett verkstadsföretag.
Ingen bryggerireklam har förekommit.

Tidigare har förekommit flygningar med valpropaganda för folkpartiet
(1968) och för socialdemokraterna (senaste gången 1970).

Svensk Flygreklam AB i Stockholm började sin verksamhet år 1975. Tidigare
ägdes dess flygplan och reklamsläputrustningar av ett annat företag.
Dess verksamhet har hittills medfört ca 500 reklamflygtimmar på ett år.
Huvuddelen av flygningarna har hittills utförts över Storstockholmsområdet.
Företaget erbjuder reklamflygturnéer över hela landet och utomlands. Bland
förslag till reklamflygturnéer som företaget lämnar är turnéer Mälaren runt
(13 reklamflygtimmar), längs ostkusten från Stockholm söderut inkl. Öland

NU 1975/76:33

5

och Gotland (14 reklamflygtimmar) samt längs sydkusten och västkusten
(14 reklamflygtimmar). Företaget har anlitats av naturvårdsverket för flygning
i kampanjen "Håll skärgården ren". Bland andra uppdragsgivare märks
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningar (HSB).

Till jämförelse med de sifferuppgifter som företagen har lämnat kan nämnas
att antalet flygtimmar i bruksflyg med svensk registrerade luftfartyg år
1973 beräknas till drygt 90 000 och att drivmedelsförbrukningen i civila
luftfarter år 1970 beräknas till 235 miljoner liter, då med en ökning av
ca 8 % perår. Antalet flygplansrörelser inom taxiflyg år 1974 var 114 000.

Yttrande av reklamflygföretag

Svensk Flygreklam AB riktar i sin skrivelse till utskottet invändningar
mot den i motionen 1975/76:246 framförda synpunkten att reklamflygningar
utgör slöseri med naturresurser. Till jämförelse anför företaget "att redan
en måttligt effektstark utombordsmotor, av vilka det Finns kanske hundratusentals
i Sverige, förbrukar cirka 25 liter bensin per timme”. Genom
reklamflyg inbesparas, säger företaget, andra mer energikrävande åtgärder
såsom tryckning av broschyrer och distribution av dessa.

Beträffande bulleraspekten yttrar företaget att det antal reklamflygtimmar
som uttas per år i Sverige är försvinnande litet jämfört med antalet flygtimmar
i övrigt av bruksflyget, privatflyget och trafikflyget. Påståendet att
reklamflyget medför bullerstörningar är, anser företaget, beträffande flygningar
över tättbebyggda områden irrelevant med hänsyn till det överallt
dominerande trafikbullret och annat markbuller. Den reklamflygning som
kan förekomma över exempelvis badstränder medför på sin höjd att allmänheten
under ett par minuter förnimmer ljudet från flygplanet.

Företaget hävdar att reklamflyg just av miljövårdshänsyn har givna fördelar.
Skulle ett lika stort antal människor nås med samma budskap på
konventionellt sätt som med en kort stunds flygexponering skulle åtgå en
betydande mängd reklambroschyrer och liknande. Detta skulle medföra nedskräpningsproblem
och kostnader för sophämtning. Distributionen skulle
medföra buller, förbrukning av drivmedel samt trafikrisker.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Motioner i samma ämne har tidigare förekommit åren 1974 och 1975.
De har då avstyrkts av näringsutskottet (NU 1974:16, 1975:28) och avslagits
av riksdagen.

År 1974 anförde utskottet bl. a. följande. En närmare bedömning av reklamflygets
bullerverkningar borde lämpligen anstå tills trafikbullerutredningens
betänkande förelåg. Så länge inga mer allmänna restriktioner gällde
i fråga om förbrukningen av flygbränsle syntes det inte finnas grund för

NU 1975/76:33

6

att låta energiåtgången motivera ett förbud mot reklamflyg. Ett sådant förbud
av estetiska skäl fann utskottet inte motiverat. Utskottet avstyrkte ett separat
ingripande mot det speciella reklammedium som det var fråga om.

År 1975 hänvisade utskottet till sin bedömning föregående år. I fråga
om energiåtgången framhölls att reklamflyget inte svarar för mer än några
hundradels promille av det svenska civilflygets drivmedelsförbrukning. Om
reklamflyg utnyttjas för medvetet störande av politiska möten (bakgrunden
till vad som härvidlag anförts i en motion redovisades) eller andra allmänna
sammankomster torde, sade utskottet, sanktioner på grundval av nu gällande
straffrättsliga bestämmelser inte vara uteslutna. I bullerfrågan anfördes följande.
I den mån buller förorsakat av reklamflyg uppfattas som störande
torde detta inte så mycket bero på den uppnådda ljudnivån, vilken till följd
av de använda flygplanens små dimensioner och ringa hastighet inte är
särdeles hög. Avgörande torde i stället vara att bullret sprids inom ett område
som de berörda personerna har sökt upp i rekreationssyfte och i avsikt att
finna ro och avskildhet. Gällande bestämmelser - som redovisades i betänkandet
- ger vissa hittills knappast utnyttjade möjligheter till ingripanden
för att förebygga störningar genom flygning över områden som är avsedda
för friluftsliv. Det torde få ankomma på vederbörande kommun, andra lokala
intressenter eller länsstyrelsen att ta initiativ härvidlag.

Utskottet

I de båda motionerna återfinns väsentligen samma synpunkter som i motsvarande
motioner år 1975 (NU 1975:28). Som argument för ett förbud mot
reklamflyg åberopas bullerverkningar, estetiska synpunkter och energiåtgång.
Vidare hävdas att flygreklam kan ha provocerande karaktär och att
den kan verka distraherande på bilförare. Motionen 1975/76:645 avser enligt
ordalydelsen i hemställan ”luftfarkost” över huvud taget, alltså även sådan
som inte förorsakar buller.

Utskottet hänvisar till vad utskottet har anfört i ämnet de båda föregående
åren. För den händelse uttalandet i motionen 1975/76:645 om viss flygreklams
provocerande verkningar skulle avse politisk propaganda vill utskottet
understryka att frågan om ingripanden på detta område ter sig
särskilt grannlaga från yttrandefrihetssynpunkt.

Kärnpunkten i motionerna är uppenbarligen att reklamflygningar i rekreationsområden,
t. ex. utmed kusterna, kan verka störande genom det
buller som uppkommer, detta trots att ljudnivån inte är hög och trots att
bullret varar blott korta stunder. Som redovisats i det föregående har trafikbullerutredningen
behandlat detta ämne och konstaterat att gällande lagstiftning
ger goda möjligheter till ingripanden av hänsyn till naturskydd
eller friluftsliv. Det ligger i sakens natur att initiativen till sådana ingripanden
främst kan förväntas komma från lokalt håll, säger utredningen. Utskottet
redogjorde redan i sitt betänkande förra året för de här avsedda bestäm -

NU 1975/76:33

7

melserna och framhöll då att det torde få ankomma på vederbörande kommun,
andra lokala intressenter eller länsstyrelsen att ta erforderliga initiativ.
Utskottet vill på nytt fästa uppmärksamheten på denna möjlighet att
åstadkomma restriktioner för viss flygverksamhet.

Med vad här sagts avstyrker utskottet, liksom tidigare, motionsyrkandena
om förbud mot reklam från flygplan eller annan luftfarkost.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:246,

2. motionen 1975/76:645.

Stockholm den 6 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c),
Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s),
Blomkvist (s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s), herrar
Petersson i Ronneby (c), Pettersson i Helsingborg (s) och fru Oskarsson
(c).

GOTAB 51679 Slockholm 1976