Med anledning av motioner om ersättningen till försvarets frivilligpersonal (Betänkande 1979/80:FöU2 Försvarsutskottet)

FöU 1979/80:2

Försvarsutskottets betänkande
1979/80:2

med anledning av motioner om ersättningen till försvarets frivilligpersonal I

motionen 1978/79:1215 av Olle Aulin (m) och Margaretha af Ugglas (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande kartläggning av möjligheterna till ersättning till frivilligpersonal
för fullgörande av utbildning.

Samma motionärer yrkar i motionen 1978/79:1216 att riksdagen hos
regeringen anhåller om sådan ändring av förmånsförordningen för frivilligpersonal,
att premie kan utgå för viss kvalificerad kompletteringsutbildning
för A- och B-personal i enlighet med vad i motionen anförts.

Överbefälhavaren och frivilligorganisationernas samarbetskommitté
(FOS) har yttrat sig över motionerna.

Bakgrund

Nuvarande förmåner till totalförsvarets frivilligpersonal utgår enligt grunder
som riksdagen godkände våren 1977 (prop. 1976/77:49, FöU 1976/77:8,
rskr 1976/77:153). Systemet är utformat med gällande förmåner till värnpliktiga
som bakgrund. Vid s. k. grundutbildning får frivilligpersonalen
ersättning i form av dagersättning (20 kr. för dag) och utbildningspremie.

Premien varierar med hänsyn till utbildningens art. Repetitionsutbildning
inom ramen för krigsförbandsövning berättigar till samma förmåner som de
värnpliktiga får vid sådan övning, dvs. ersättning motsvarande sjukpenning.

Vid annan repetitionsutbildning utgår dagersättning som vid grundutbildning
samt dagpremie. Dagpremien är f. n. 20 kr. per dag.

Förmånsreglerna innebär vidare att hemvärnsmän får en utbildningspremie
om 400 kr. när de har gått igenom en befäls- och specialkurs som omfattar
40 timmar. Sådana kurser finns främst vid hemvärnets stridsskola i Vällinge.

Även annan frivilligpersonal utbildas vid denna skola. Bl. a. deltar lottor som
har slutit B-avtal med hemvärnet tillsammans med hemvärnsbefal i s. k.
stabskurser. Denna utbildning hänförs för lottornas del till avtalsenlig
repetitionsutbildning eller i vissa fall kompletteringsutbildning. Vid repetitionsutbildning
utgår en premie motsvarande 20 kr. för dag, vilket för hela
kursen innebär sammanlagt 100 kr. Kompletteringsutbildning berättigar inte
till någon premie. Skillnaden i premieförmåner mellan hemvärnsmän och
annan frivillig personal är alltså 300 kr. eller 400 kr. beroende på hur
utbildningen rubriceras.

1 Riksdagen 1979/80. 10 sami. Nr 2

FöU 1979/80:2

Motionerna

Imotionen 1978/79:1215 konstateras att det under senare år har
varit svårt att täcka krigsorganisationens behov av personal från försvarets
frivilligorganisationer. Orsakerna härtill kan enligt motionärerna vara flera.
Som en tänkbar anledning nämner de att antalet förvärvsarbetande kvinnor
har ökat. Denna utveckling ser motionärerna i många fall bero på att
familjerna är ekonomiskt beroende av att båda makarna yrkesarbetar
samtidigt som man delar på ansvaret för barn och hemarbete. Det är därför,
menar motionärerna, inte orimligt att anta att inkomstbortfall i samband med
frivillig försvarsutbildning kan påverka viljan att utbilda sig för en krigsuppgift.

Motionärerna pekar på att ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår vid
repetitionsutbildning men inte vid frivillig grundutbildning. De erinrar vidare
om att staten anser grundutbildning av A- och B-personal så värdefull att
statsanställd får lön med B-avdrag under sådan utbildning. I detta sammanhang
hänvisas också till att civilförsvarspliktiga får ersättning motsvarande
sjukpenning vid all utbildning.

Det är, anser motionärerna, angeläget att kartlägga i vilken utsträckning
inkomstbortfall vid frivillig försvarsutbildning (grundutbildning) utgör ett
allvarligt hinder för rekrytering till och utbildning vid de frivilliga organisationerna.
Skulle så vara fallet bör enligt motionen övervägas i vilken
utsträckning ökad ersättning bör utgå.

Överbefälhavaren framhåller i sitt yttrande över motionen 1215 att den
frivilliga försvarsverksamheten haren viktig funktion. Han anser det särskilt
väsentligt att de platser i krigsorganisationen som avses för frivillig personal
besätts i största möjliga utsträckning. Han anser att det ännu inte finns några
säkra erfarenheter av hur de nya förmånerna för frivillig personal har
inverkat. Han är positiv till att åtgärder vidtas för att stimulera den frivilliga
försvarsverksamheten och tillstyrker de förslag som förs fram i motionen.
Eventuellt ökade kostnader vid förbättrade förmåner måste enligt hans
mening dock täckas i särskild ordning.

FOS anför med anledning av motionen att nuvarande förmånssystem för
frivilliga är komplicerat och administrativt krävande. På sikt är det därför
önskvärt att lika ersättning utgår till alla frivilliga. FOS pekar också på att det
många gånger upplevs som ett problem för den enskilde att under utbildning
som friviligorganisationerna bedriver avstå från arbetsinkomst. I denna fråga
har, anser samarbetskommittén, skett en förändring i attityder och värderingar.
En anpassning av ersättningen till denna förändring anser FOS vara
angelägen. Motionen tillstyrks med motiveringen att man bör vidta alla
rimliga åtgärder som kan medverka till att totalförsvarets krigsorganisation
kan tillföras väl utbildad personal.

Imotionen 1978/79:1216 erinras om att det nya förmånssystemet
för frivilligpersonal bygger på principen att samma ekonomiska förmåner

FöU 1979/80:2

skall utgå till personal som deltar i samma utbildning och fullgör samma
tjänstgöring oberoende av kategoritillhörighet. Trots detta, framhåller motionärerna,
ökade skillnaden i förmånshänseende ytterligare mellan hemvärnsmän
och hemvärnets B-personal när systemet infördes. Det är otillfredsställande,
anser de, med en sådan skillnad. De pekar särskilt på förhållandena i
detta hänseende vid de s. k. stabskurserna vid hemvärnets stridsskola.

Angivna olägenheter skulle, menar motionärerna, kunna bringas ur
världen genom att A- och B-personal får rätt till en premie på 400 kr. för viss
kvalificerad kompletteringsutbildning som överbefälhavaren har godkänt.
De syftar på sådan utbildning som i begränsad omfattning genomförs centralt
under en vecka med en utbildningstid om 40 timmar (samma längd som
hemvärnets kurser). Det totala antalet deltagare i sådan utbildning beräknar
motionärerna uppgå till ca 300. Medel för denna ersättning torde enligt
motionärernas uppfattning kunna rymmas inom nuvarande medelstilldelning
till frivilligorganisationerna.

Överbefälhavaren uttalar - när han yttrar sig över motionen 1216 - att han
vill verka för och stödja alla åtgärder som syftar till att eliminera vad som kan
uppfattas som orättvist och diskriminerande, särskilt vid jämförelse mellan
personal av olika kön. Mot denna bakgrund biträder han vad som anförs i
motionen. Han anser emellertid att försvarsmaktens ekonomiska situation
inte medger att ytterligare bidrag utgår för att täcka eventuella ökade
kostnader. Han finner det vidare vara angeläget att en eventuell ändring av
förmånsbestämmelsen utformas så att de nya förmånerna kommer att gälla
personal inom alla frivilligorganisationer. Därvid måste också beaktas att en
ändring inte ger upphov till nya otillfredsställande skillnader mellan olika
organisationer och olika kategorier av personal.

FOS anser i sitt remissvar att en ändring enligt förslaget i motionen 1216
skulle eliminera onödiga irritationsmoment mellan olika kategorier frivilliga.
Samarbetskommittén framhåller emellertid att det i sådant fall är viktigt att
personalen i alla avtalsbindande organisationer kommer i åtnjutande av
samma förmåner.

Utskottet

Våren 1977 fastställde riksdagen grunder för ersättning åt hemvärnsmän
och övrig frivilligpersonal (prop. 1976/77:49, FöU 1976/77:8, rskr 1976/
77:153). Beslutet grundades på det arbete som utredningen rörande systemet
för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) hade utfört och vars resultat
redovisades i betänkandet Frivilliga försvarets förmåner (SOU 1975:73). Med
anledning av beslutet utfärdade regeringen förordningar om förmåner till
frivilligpersonal m. fl. och till hemvärnspersonal.

I motionerna 1978/79:1215 (m)och 1978/79:1216 (m) hävdas att det finns
behov av vissa ändringar av bestämmelserna om förmåner till frivilligpersonal.

FöU 1979/80:2

I motionen 1215 uttalar motionärerna att det kan finnas ett samband
mellan svårigheten att täcka krigsorganisationens behov av frivilligpersonal
och den förlust av arbetsinkomst som många måste vidkännas under
frivilligutbildning, främst unders, k. grundutbildning. De vill att frågan skall
utredas närmare. Om ett sådant samband kan konstateras anser de att
frivilligpersonalens förmåner bör ses över.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang understrukit betydelsen av
frivilligorganisationernas arbete som komplement till försvarsansträngningarna
i övrigt (FöU 1976/77:8 s. 6). Det ligger därför i linje med utskottets
uppfattning när motionärerna förordar åtgärder som de bedömer skall
förbättra rekryteringen till dessa organisationer. Utskottet räknar dock inte
med att ersättningens storlek har den betydelse för rekryteringen som
motionärerna förmodar. Andra faktorer än ekonomiska torde i större
utsträckning motivera medborgarna att göra frivilliga insatser för landets
försvar. Utskottet tänker särskilt på den avgörande roll som försvarsviljan
spelar i detta sammanhang. Det nuvarande förmånssystemet har också varit i
bruk alltför kort tid för att man med någon säkerhet skall kunna bedöma dess
betydelse för rekrytering och utbildning. Här bör också erinras om att UFV i
sin utredning så sent som år 1975 övervägde och av principiella och
ekonomiska skäl förkastade några alternativ för ersättning till frivilligpersonal
som, i likhet med vad motionärerna synes åsyfta, baserades på principen
att ersättning skulle utgå för inkomstbortfall (SOU 1975:73 s. 97).

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionen 1215 bör
avslås.

Motionen 1216 har som bakgrund den skillnad som finns i det nya
förmånssystemet mellan de premier som utgår till hemvärnsmännen och de
som övrig frivilligpersonal åtnjuter. Denna skillnad har - som redovisats
tidigare - blivit särskilt uppmärksammad vid vissa kurser vid hemvärnets
stridsskola i vilka både hemvärnsmän och lottor med B-avtal med hemvärnet
deltar.

Utskottet berörde frågan i samband med behandlingen av regeringens
förslag till nytt system för förmåner till frivilligpersonalen. Utskottet
övervägde då att föreslå att premierna till den B-personal som utbildas vid
stridsskolan skulle höjas men fann att detta skulle innebära att olika förmåner
på icke tillfredsställande grunder skulle utgå inom en och samma frivilligorganisation
(FöU 1976/77:8 s. 7).

I motionen 1216 föreslås en lösning som söker kringgå en otillfredsställande
kategoriklyvning av personal inom samma organisation genom att
öppna möjlighet till förbättrade förmåner även vid andra kurser än de som är
aktuella vid hemvärnets stridsskola. Motionärernas förslag innebär att vid
veckolång och central kvalificerad kompletteringsutbildning i krigsbefattning
skall, i den utsträckning som överbefälhavaren anger, utgå premier motsvarande
dem som hemvärnsmännen lår.

Utskottet observerade redan vid behandlingen av regeringens förslag till

FöU 1979/80:2

nytt förmånssystem de skillnader som förslaget innehöll mellan premier till
hemvärnsmän och premier till övrig frivilligpersonal. Utskottet har därför
förståelse för syftet med motionen 1216. Utskottet anser emellertid att en
ändring av gällande bestämmelser enligt motionärernas förslag kan medföra
nya svåra gränsdragningsproblem och ha ekonomiska konsekvenser som inte
nu kan överblickas. De 300 kursdeltagare som motionärerna räknar med
skulle beröras av ändringen motsvarar enligt vad utskottet har inhämtat i
stort sett endast deltagarna i de kurser som Riksförbundet Sveriges lottakårer
bedömer bör omfattas av den föreslagna ändringen. Därtill kommer kurser
som anordnas inom andra delar av den frivilliga försvarsverksamheten och
som är så utformade att det kan hävdas att debor medföra premier i nivå med
hem värnsmännens.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör låta undersöka om
en ändring enligt motionens syfte av gällande bestämmelserom ersättning till
frivilligpersonal är lämplig och kan genomföras utan sådana olägenheter som
utskottet har berört. Undersökningen bör ske med en kartläggning av
frivilligorganisationernas kursverksamhet som grund.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1215,

2. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1216 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en
undersökning angående förutsättningarna för ändring av gällande
bestämmelser om förmåner till frivilligpersonal inom
försvaret.

Stockholm den 6 november 1979

På försvarsutskottets vägnar
BENGT GUSTAVSSON

Närvarande: Bengt Gustavsson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Eric Holmqvist
(s), Hans Lindblad (fp), Gudrun Sundström (s), Gunnar Oskarson (m), Roland
Brännström (s), Ulla Ekelund (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m),
Anders Gernandt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Eric Hägelmark (fp), Göran
Allmér (m) och Anita Johansson (s).

°OTAB 62829 Stockholm 1979