med anledning av motioner om erkännande av och bistånd till Demokratiska republiken Östra Timor, m. m. (Betänkande 1976/77:UU4 Utrikesutskottet)

UU 1976/77:4

Utrikesutskottets betänkande
1976/77:4

med anledning av motioner om erkännande av och bistånd till Demokratiska
republiken Östra Timor, m. m.

Motionerna

I motionen 1975/76:1132 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om att diplomatiska förbindelser
upprättas med regeringen i Demokratiska republiken Östra Timor.

I motionen 1975/76:1139 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
beslutar anvisa 5 000 000 kr. till humanitärt bistånd åt Demokratiska
republiken Östra Timor och Fretilin, den revolutionära fronten för Östra
Timors oberoende.

I motionerna erinras bl. a. om den självständighetsförklaring av Demokratiska
republiken Östra Timor, som skedde i slutet av november 1975
genom ordföranden i Fretilin, den revolutionära fronten för Östra Timors
oberoende, och den invasion av indonesiska trupper som inleddes några
dagar därefter. Motionärerna gör gällande att folkmord begåtts på befolkningen
i Östra Timor och att motståndsrörelsen mot de indonesiska ockupanterna
bör få humanitärt bistånd från Sverige liksom diplomatiskt erkännande.

Bakgrund

Inledningsvis kan konstateras att avsevärda förändringar inträtt i Östra
Timor under den tid som gått sedan motionerna väcktes i början av detta
år.

Redan innan Portugal hunnit mer än planera avvecklingen av sitt kolonialvälde
på ön övergick misshälligheterna mellan de tre partier eller rörelser
(UDT, Fretilin och Apodeti) som konkurrerade om makten i stridigheter
och till sist i ett inbördeskrig hösten 1975, ur vilket Fretilin i slutet
av september framgick som segrare. Denna seger medförde en kort period
av de facto-självständighet för Östra Timor under Fretilins ledning. Efter
endast några veckor utbröt dock nya sammanstötningar mellan Fretilins
trupper och de båda andra partiernas styrkor, denna gång vid gränsen till
den indonesiska delen av Timor. I början av december invaderades Östra
Timor av indonesiska styrkor, vilka uppgavs bestå av frivilligförband och
nådde snabba framgångar i kustområdena, medan Fretilin drog sig tillbaka
till bergsområdena i öns inre.

På portugisisk begäran togs Timorfrågan upp i FN:s säkerhetsråd den
22 december 1975. Rådet antog därvid enhälligt en resolution i vilken den
indonesiska väpnade interventionen beklagades och Indonesien uppmanades

1 Riksdagen 1976/77. 9 sami. Nr 4

UU 1976/77:4

att utan dröjsmål dra tillbaka sina trupper. Samtidigt uppmanades alla stater
att respektera Östra Timors territoriella integritet och dess folks oförytterliga
rätt till självbestämmande. I en röstförklaring från svensk sida framhölls
bl. a. att man helst hade sett att resolutionen fått en mera kraftfull utformning.
FN borde inte på något sätt överse med utländsk ockupation,
oavsett vilka förevändningar härför som begagnats.

Rådet uppdrog vid samma tillfälle åt ett särskilt ombud för FN:s generalsekreterare
att företa en undersökning av läget i Östra Timor. I den
rapport som den specielle FN-representanten sedermera framlade konstaterade
denne, att han trots upprepade försök inte getts tillfälle att besöka
de områden av ön som alltjämt behärskades av Fretilin och att det därför
inte var möjligt att lämna någon definitiv redogörelse för situationen i Östra
Timor.

Rapporten diskuterades vid ett andra möte i säkerhetsrådet om Östra
Timor, som hölls den 22 april i år. Debatten i rådet rörde dels Indonesiens
invasion av Östra Timor, dels frågan om befolkningens möjlighet att utöva
sin självbestämmanderätt.

Också denna gång antogs (med nedlagda röster från USA:s och Japans
sida) en resolution vari Indonesien ånyo uppmanades att utan dröjsmål dra
tillbaka alla trupper från området. Undersökningsuppdraget för den specielle
FN-representanten förnyades. I en svensk röstförklaring underströks vikten
av att emissarien denna gång fick möjlighet att nå kontakt med alla parter
i Östra Timor och betecknades de indonesiska truppernas fortsatta närvaro
som en territoriell kränkning. Den svenske representanten framhöll vidare
att befolkningen i Östra Timor under det gångna året genomgått fruktansvärda
lidanden och att det var av yttersta betydelse att freden återställdes
samt att det gavs möjligheter att återuppta det internationella humanitära
biståndet dit.

Indonesien hävdade vid detta tillfälle att befolkningen i Östra Timor beslutat
om områdets anslutning till Indonesien och att de indonesiska frivilligtrupperna
endast kunde dras tillbaka på begäran av den provisoriska
regering i Östra Timor som under mellantiden etablerats.

FN:s säkerhetsråd diskuterade i mitten av juni en inbjudan från Indonesien
till generalsekreteraren och säkerhetsrådet att avlägga ett besök i Östra Timor
efter den 24 juni. Rådet beslöt avböja denna inbjudan under hänvisning
till de båda resolutioner som rådet förut antagit.

I början av juni hade ledaren för den provisoriska regeringen i Östra
Timor överlämnat en petition till Indonesiens president med begäran om
Östra Timors snara upptagande i Indonesien. Från indonesisk sida förklarade
man sig beredd att tillmötesgå denna hemställan. Den 17 juli i år undertecknade
Indonesiens president en av det indonesiska parlamentet antagen
lag med innebörden att Östra Timor införlivades med det indonesiska samväldet
som dess tjugosjunde provins. Samtidigt utnämndes den dittillsvarande
chefen för den provisoriska regeringen (ledaren för Apodeti-rörelsen)

UU 1976/77:4

till guvernör över provinsen.

Huruvida frågan om Östra Timor därmed är utagerad i FN är ännu för
tidigt att avgöra. Den kan komma att aktualiseras i generalförsamlingens
fjärde kommitté i samband med behandlingen av kolonialkommitténs rapport.
Också säkerhetsrådet har möjlighet att återuppta frågan.

Om den militära och politiska situationen för Fretilin efter den indonesiska
interventionen i december 1975 föreligger endast bristfälliga uppgifter. Frånsett
det särskilda ombudet för FN:s generalsekreterare, som förhindrades
att få full insyn i förhållandena på ön, och frånsett ett endagsbesök i huvudstaden
Dili av ett antal diplomater och journalister torde inga utländska
observatörer ha tillåtits besöka Östra Timor efter det indonesiska maktövertagandet.
Inte heller det internationella Röda korset har ännu fått tillstånd
att återuppta sin humanitära biståndsverksamhet på den krigshärjade
ön. Uppgifterna om hur stor del av Östra Timors territorium eller befolkning
som alltjämt kontrolleras av Fretilin varierar avsevärt, likaså uppgifterna
om Fretilinstyrkornas numerär. I och med att Indonesien tydligen kontrollerar
kustområdena synes dock förutsättningarna för en effektiv eller
långvarig motståndskamp ha reducerats. Fretilin upprätthåller i Mozambique
en exilorganisation med viss representation också i Europa. Däremot synes
det ovisst om det i Östra Timor längre finns någon central administration
för de av Fretilin alltjämt kontrollerade områdena.

Utskottet

Vad beträffar yrkandet i motionen 1132 om upprättande av diplomatiska
förbindelser med regeringen i Demokratiska republiken Östra Timor, framgår
det av uppgifterna i bakgrundsavsnittet ovan att de materiella förutsättningarna
saknas för att bifalla motionen. Enligt den internationella rätten
skall vissa kriterier vara uppfyllda redan för att en stat skall anses ha uppkommit.
Dit hör existensen av ett territorium, en befolkning samt en regering
som självständigt i relation till andra stater utövar effektiv makt. På samma
sätt anger den internationella rätten de båda huvudkriterier, nämligen effektiv
kontroll över staten och viss stabilitet, som skall vara uppfyllda för
att en politisk myndighet skall kunna anses som en regering, vilken är
behörig att företräda en etablerad stat. Beträffande både stats- och regeringsrekvisiten
saknas i dag huvudförutsättningarna i fråga om Östra Timor.
Följaktligen kan heller inga diplomatiska förbindelser upprättas i förevarande
fall. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1132.

Utskottet avstyrker likaså det yrkande om ett särskilt anslag för humanitärt
bistånd åt Demokratiska republiken Östra Timor och Fretilin som framförts
i motionen 1139. Det stöd till befrielserörelser som lämnas av Sverige är
begränsat till humanitärt bistånd och utbildningsstöd och utgår endast till
sådana rörelser i södra Afrika som omfattas av rekommendationer från FN
om sådant bistånd. Denna regel utesluter å andra sidan inte att humanitära

UU 1976/77:4

insatser kan göras i Östra Timor till förmån för en befolkning som uppenbart
lidit svårt av inbördeskriget och den indonesiska invasionen, om praktiska
möjligheter till sådant bistånd yppar sig. För sådana ändamål finns medel
att tillgå inom biståndsbudgetens ram.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1132,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1139.

Stockholm den 26 oktober 1976

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herr Hemelius(m), fru Lewén-Eliasson
(s), herr förste vice talmannen Bengtson (c), herr Adamsson (s), fru
Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s). Åberg (fp), Göransson (s), Hellström
(s), fruar Sundberg (m), Sigurdsen (s), herrar Wirmark (fp), Örjes (c)
och Jan Bergqvist i Göteborg (s).

GOTAB 52463 Stockholm 1976