Med anledning av motioner om en sedel av valören 500 kronor och om en ny tiokronorssedel (Betänkande 1977/78:FiU2 Finansutskottet)

FiU 1977/78:2

Finansutskottets betänkande
1977/78:2

med anledning av motioner om en sedel av valören 500 kronor och
om en ny tiokronorssedel

I detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:77 av Nils Hjorth (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om sedelsortimentets valörer samt förslag om en ny
sedelvalör i storleken 500 kronor samt

1976/77:600 av Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om utgivandet av en ny tiokronorssedel med vårt
kungapar, Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, avbildat.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 600 från fullmäktige i
riksbanken.

Motionerna

I motionen 77 anför motionären att han redan för sex år sedan väckte en
motion om en ny sedelvalör i storleken 500 kronor. Finansutskottet ansåg då,
efter att ha inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken, att det i
dåvarande läge inte fanns behov av en sedel av valören 500 kronor.

Motionären redovisar att han för två år sedan återkom med en motion om
ökat antal sedelvalörer, då han fann tiden mogen för en samlad översyn av
sedelvalörsystemet. Både finansutskottet och fullmäktige i riksbanken, som
yttrade sig, kom fram till att det inte fanns något motiv för en utredning om
sedelvalörerna. Dock anförde utskottet att riksbanken skulle följa utvecklingen
för att om så befanns önskvärt ta erforderliga initiativ.

Nu har det visat sig, anför motionären, att penningvärdesutvecklingen i
takt med inflationen mer och mer talar för införandet av en 500-kronorssedel.
Allt fler anställda vid banker, postkontor och i butiker anser att sedelhanteringen
skulle vara både mer praktisk och enklare med denna valör. Även
bland allmänheten, kunderna, har intresset för en ny 500-kronorssedel ökat.
Han föreslår därför en utredning och förslag om en ny sedelvalör i storleken
500 kronor.

1 samband med denna utredning bör en översyn göras också av övriga
sedelvalörer. Syftet bör vara att nå fram till ett sedelsortiment som svarar mot
aktuella behov. Det är inte heller säkert att denna översyn skulle resultera i ett
ökat sedelsortiment.

1 motionen 600 anför motionären att statschefer och regenter vanligen är
avbildade på sedlar och mynt över hela världen. I de flesta länder låter man ge

1 Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 7

FiU 1977/78:2

ut nya mynt och/eller sedlar när en ny statschef tillträtt -och då givetvis med
vederbörandes bild på myntet resp. sedeln.

I Sverige har riksbanken i detta avseende följt med i tiden vad gäller ett
mynt. Kort efter Carl XVI Gustafs trontillträde 1973 beslöts om utgivningen
av en ny serie enkronorsmynt med bild av den nye monarken. Någon sedel
med kung Carl Gustafs bild har emellertid inte givits ut eller beslutats.

På nuvarande typ av tiokronorssedlar finns vår förutvarande monark och
statschef, kung Gustafvi Adolf, avbildad. Denna sedel trycks fortlöpande i
stor omfattning. Sedeln är enligt motionärens mening dock inte vacker. Det
vore därför naturligt om en ny tiokronorssedel - som är den vanligast
förekommande sedelvalören - utgavs med den nuvarände statschefens
bild.

Vi kan glädja oss åt ett representativt och populärt kungapar, anför vidare
motionären. Betänker man dessutom kvinnans självklara likaberättigande i
dagens samhälle bör det vara givet att även drottning Silvias bild finns med på
en ny sedel; alltså en sedel med kungaparet, våra båda majestäter, tillsammans.

Det finns all anledning att utgå ifrån att en ny tiokronorssedel med vårt
kungapar skulle välkomnas av svenska folket och att man allmänt finner det
naturligt att en sådan ny sedel snart utges, hävdar motionären.

Remissyttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 600 från fullmäktige i
riksbanken. I sitt yttrande anför fullmäktige bl. a. att även om mynt ofta
upptar statschefens bild så gäller motsvarande i allmänhet inte för sedlar. Att
så dock varit förhållandet med den nuvarande tiokronorssedeln sammanhänger
med att denna sedel representerar 1900-talet i de nuvarande sedlarnas
motivkrets. Tiokronorssedeln har därmed fått en bild av en regent från detta
sekel, medan sedlar, representerande andra århundraden, återger regenter
från dessa. Det finns alltså icke någon som helst tradition för ett sådant
sedelutbyte som motionären föreslår, anför fullmäktige.

Över huvud taget anser fullmäktige ej lämpligt att låta frågan om
sedelutbyten styras av andra hänsyn än rent praktiska. Härför talar i första
hand kostnadsskäl. Att ta fram en ny sedel kostar mellan en halv och en
miljon kronor. Eftersom det är önskvärt att ett sedelutbyte sker så snabbt som
möjligt kommer därtill kostnaderna för att dra in sedlar av den gamla typen
och det besvär som härvid vållas kassatjänstemän i olika befattningar. Därtill
kommer olägenheter och osäkerhet i förhållande till utlandet.

Fullmäktige tillägger i sammanhanget att det vid två tillfällen förekommit
att riksbanken, utan att byta ut någon sedel, låtit tillfälligt ge ut en speciell
sedel som inslag i ett högtidlighållande. Det första tillfället var 1948, då en
femkronorssedel utgavs i anledning av Gustav V:s 90-årsdag. Att vid detta
tillfälle en sedel utgavs i stället för såsom vanligen ett minnesmynt

FiU 1977/78:2

föranleddes av då rådande brist på silver. Den andra gången var 1968 då
riksbanken vid sitt 300-årsjubileum utgav en tiokronorssedel. Om man
bortser från 1948 årsjubileumssedefsom alltså egentligen blott var substitut
för ett minnesmynt, har alltså en egentlig ”minnessedel” utgivits vid blott ett
tillfälle och då med direkt anknytning till den sedelutgivande institutionen.
Med hänsyn till berörda kostnader och olägenheter vid utgivande av en ny
sedel bör, enligt fullmäktiges mening, ”minnessedlar” ej heller bli mera
vanliga.

Fullmäktige hemställer att finansutskottet måtte föreslå att motionen ej
föranleder någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

Sedel av valören 500 kronor

Utskottet vill ge motionären rätt i att utvecklingen av penningvärdet ökat
behovet av en sedelvalör mellan 100 och 1 000 kronor. Redan i ett yttrande
över en motion av motsvarande innebörd från samme motionär vid 1975 års
riksmöte konstaterade fullmäktige i riksbanken att skälen för en 500-kronorssedel hade fått ökad tyngd genom att omloppet av 100-kronorssedlar
ökat. En utökning av sedelsortimentet skulle emellertid enligt fullmäktige
innebära en ökad belastning för sedelhanteringen såväl i riksbanken som
inom penningväsendet i övrigt. Det ökade behovet av sedlar i högre valörer
ville fullmäktige i stället tillgodose genom att införa en mer lätthanterlig
1 000-kronorssedel än den dåvarande. Mot bakgrund av vad fullmäktige
anförde i frågan bedömde finansutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande (FiU 1975/76:7) det ej finnas motiv att begära en samlad översyn
angående sedelvalörerna av det slag som begärts i motionen. Det borde dock
ankomma på fullmäktige i riksbanken att följa utvecklingen på området.

Enligt utskottets mening talar sålunda vissa skäl för att införa en sedel av
valören 500 kronor. Häremot bör vägas de invändningar fullmäktige i
riksbanken anfört i sitt yttrande. Vid en samlad bedömning finnér utskottet
det inte nödvändigt att frågan utreds i särskild ordning. Riksbanken har i sin
sedelutgivning och sedelhantering god kännedom om bankernas, andra
penninginrättningars och allmänhetens önskemål. Det bör ankomma på
fullmäktige i riksbanken att noga följa utvecklingen i frågan och ta
erforderliga initiativ.

Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

FiU 1977/78:2

Ny tiokronorssedeI

Fullmäktige i riksbanken betonar i sitt yttrande över motionen 600 att
frågan om sedelutbyte bör styras endast av rent praktiska hänsyn. Utskottet
delar den bedömningen. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1976/77:77,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:600.

Stockholm den 25 oktober 1977

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut
Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson (c). Arne Pettersson (s), Anton
Fågelsbo (c), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), tredje
vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Torsten Karlsson (s), Rune Rydén
(m), Rune Johansson i Åmål (s) och Karin Flodström (s).

GOTAB 55844 Stockholm 1977