med anledning av motioner om en ny aktiebolagslag m. m. (Betänkande 1977/78:LU20 Lagutskottet)

LU 1977/78:20

Lagutskottets betänkande
1977/78:20

med anledning av motioner om en ny aktiebolagslag m. m.

Ärendet

1 motionen 1977/78:422 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) yrkas att
riksdagen beslutar att hemställa till regeringen att den tillsätter en parlamentarisk
utredning i syfte att åstadkomma en ny aktiebolagslag i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I motionen 1977/78:522 av Lennart Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att övergångstiden för bolag, vars aktiekapital inte uppgår till minst
50 000 kr., bestäms till utgången av år 1978.

Vissa reformer på aktiebolagsrättens område

Efter omfattande förarbeten, som hade bedrivits i nära samarbete med
övriga nordiska länder utom Island, lade aktiebolagsutredningen år 1971 fram
ett förslag till ny aktiebolagslag m. m.(SOU 1971:15). Av olika skäl kom mani
det fortsatta lagstiftningsarbetet att slå in på de partiella reformernas väg.
Viktiga delar av aktiebolagsutredningens förslag gjordes sålunda år 1973 till
föremål för särlagstiftning. Denna första lagstiftningsetapp innebar bl. a. att
minimigränsen för aktiekapital höjdes från 5 000 till 50 000 kr. Bolag som
bildats före den 6 juni 1973 fick dock anstånd till utgången av år 1978 med att
höja aktiekapitalet till detta belopp. Genom ett nytt beslut av riksdagen år
1977 förlängdes övergångstiden för de äldre bolagen till utgången av år 1981
(SFS 1977:320). 1973 års lagstiftning innebar vidare att det i aktiebolagsrätten
infördes nya finansieringsformer för bolagen, såsom konverteringslån och
obligationslån med optionsrätt till nyteckning. En tredje kategori regler, som
ingick i 1973 års delreform, rörde bolagsledningens och aktieägarnas rätt att ta
lån från företaget.

Turen kom därefter till ett genomförande av resterande delar av aktiebolagsutredningens
förslag. På grundval av utredningsförslaget framlades år
1975 en proposition med förslag till ny aktiebolagslag. Lagen, med vissa av
lagutskottet föreslagna ändringar, antogs av riksdagen. Den nya aktiebolagslagen
(1975:1385) trädde i huvudsak i kraft den 1 januari 1977.

Den nya aktiebolagslagen är, i likhet med 1944 års aktiebolagslag och med
närbesläktad associationsrättslig lagstiftning, i huvudsak uppbyggd av regler
som avser dels det inbördes förhållandet mellan delägarna i bolaget, dels
förhållandet mellan delägarna å ena sidan och utomstående tredje man å den
andra. Frågor om vidgad företagsdemokrati ingick inte uttryckligen i
aktiebolagsutredningens uppdrag, och stadganden av medbestämmande -

1 Riksdagen 1977/78. 8 sami. Nr 20

LU 1977/78:20

rättslig innebörd har heller inte influtit i lagen. Lagen innebär en genomgripande
teknisk översyn av aktiebolagsrätten i syfte att förenkla denna. Särskilt
har reglerna om bolagsbildning och ökning av aktiekapitalet förenklats.
Styrelsens ställning i förhållande till bolagsstämman har stärkts. Stämman får
således inte besluta om högre vinstutdelning än vad styrelsen godkänner.
Plikten att ha kvalificerad revisor är utvidgad. Bl. a. krävs att bolaget har
auktoriserad revisor om bolaget enligt balansräkningen har tillgångar
motsvarande 1 000 basbelopp, mer än 200 anställda eller aktier eller
skuldebrev noterade på fondbörs.

I detta sammanhang bör även vissa andra reformer av i huvudsak
offentligrättslig karaktär uppmärksammas.

Riksdagen antog år 1972 lag om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor,
lag om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser samt lag
om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Lagarna gällde till utgången av juni 1976.

Uppgiftsskyldighetslagen har fr. o. m. den 1 juli 1976 ersatts av den
permanenta lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor. Enligt
denna gäller att näringsidkare efter anmodan av myndighet som regeringen
bestämmer är skyldig att i fråga om arbetsställe inom länet skriftligen till
länsstyrelsen eller statistiska centralbyrån översiktligt redovisa uppgifter om
bl. a. produktions- och sysselsättningsförhållanden, väntad ekonomisk
utveckling av verksamheten, planerad eller väntad ändring i driften eller
annan liknande omständighet av väsentlig betydelse för statlig eller
kommunal planering. Uppgiftsskyldigheten får åläggas högst två gånger
årligen och avse förhållanden längst fem år framåt i tiden samt i allmänhet
endast arbetsställen med mer än femtio anställda. Uppgifterna får användas
endast som underlag för statlig eller kommunal planering eller för liknande
ändamål.

Lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag,
ekonomiska föreningar och stiftelser trädde i kraft den 1 juli 1976 och gäller till
utgången av juni 1979. Enligt lagen har staten rätt att utse en ledamot
(offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för bl. a. aktiebolag
eller ekonomisk förening som har särskild betydelse från allmän synpunkt,
t. ex. genom att företaget har ett betydande antal anställda eller bedriver
verksamhet på flera platser inom landet. Högst 60 aktiebolag eller ekonomiska
föreningar får samtidigt omfattas av sådan representation. Vad
gäller industriföretagen bör dock erinras om att regeringen i regeringsdeklarationen
som avgavs i oktober 1976 (RD 1976/77:1-8 s. 43) förklarat sig inte
ha för avsikt att placera statliga ledamöter i styrelsen. - Staten får också
förordna ett visst antal ledamöter i styrelsen för bank- och försäkringsrörelser.

I fråga om de anställdas styrelserepresentation harden tidigare lagen ersatts
av den permanenta lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagen ger arbetstagarna i aktiebolag

LU 1977/78:20

eller ekonomiska föreningar med mer än 25 anställda rätt att utse två
ledamöter i styrelsen och en suppleant för varje sådan ledamot. Består
företagets styrelse av endast en ledamot, har de anställda rätt att utse en
arbetstagarledamot och en suppleant. Denna reform innebar vidare att vissa
ändringar gjordes i aktiebolagslagen och lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar för att garantera att styrelsearbetet bedrivs på sådant sätt att syftet
med arbetstagarrepresentationen tillgodoses.

Av visst intresse i förevarande sammanhang är även frågan om förhållandet
mellan lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen)
och aktiebolagslagen. Svensk rätt utgår från principen att
speciallag tar över allmän lag. Enligt 3 § medbestämmandelagen gäller därför
att om i lag eller med stöd av lag meddelats föreskrift som avviker från
medbestämmandelagen gäller den föreskriften. Mot bakgrund härav har
diskuterats i vad mån den associationsrättsliga lagstiftningen lägger hinder i
vägen för ett kollektivavtal varigenom beslutanderätt på företagsledningsområdet
helt eller delvis förs över på de anställda eller företrädare för dem.
Tveksamheten på denna punkt föranledde riksdagen att år 1977 göra ett
tillägg till 32 § medbestämmandelagen-som innehåller en rekommendation
att medbestämmandeavtal bör ingås - varigenom markeras att sådan
delegation är möjlig i den utsträckning och med de verkningar som utvecklas
närmare i propositionen 1976/77:137 om ändring i medbestämmandelagen
(AU 1976/77:32, SFS 1977:529).

Motionsmotiveringar

I motionen 1977/78:422 anförs bl. a. att den nya aktiebolagslag som trädde i
kraft den 1 januari 1977 var föråldrad redan när den antogs, framför allt
genom att den inte på något sätt behandlar de anställdas rätt till inflytande i
företaget. Motionären påpekar att en följd härav är att riksdagen redan under
lagens första år tvingats fatta beslut om avvägningen mellan
medbestämmandelagstiftningen och aktiebolagslagen. Motionären ifrågasätter
om aktiebolagslagen är särskilt lämpad för att reglera en verklighet, där
de flesta kapitalägare aldrig lägger sig i företagens skötsel och där de anställda
fått laglig rätt till inflytande på företagens centrala beslut. 1 motionen erinras
om att aktiebolagsutredningens förslag på sin tid kritiserats av bl. a. LO och
TCO från denna utgångspunkt. Motionären anser att det krävs en ny
aktiebolagslag, bl. a. för att folkpartiförslaget att på sikt ge de anställda en med
kapitalägarna likvärdig ställning i företagen skall kunna förverkligas. Det kan
enligt motionären t. ex. vara rimligt att i storföretagen införa ett förvaltningsråd
med delad representation för ägare och anställda. En översyn av
aktiebolagslagstiftningen kan enligt motionären vara motiverad även med
hänsyn till att frågan om en särskild bolagsform för mindre företag f. n.
utreds. Utredningsuppdraget bör enligt motionärens mening även omfatta en
rad andra frågor. Han anser att det finns ett starkt statligt intresse av att ha

1* Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 22

LU 1977/78:20

insyn i de riktigt stora företagen men att denna insynsrätt ej bör baseras på ett
statligt ägarinflytande. Att lösa problemet med insyn utan inflytande är en
viktig uppgift, framhåller motionären, som anser att en möjlighet är att staten
får rätt att tillsätta en revisor i de största företagen. En utredning om en ny
aktiebolagslag bör enligt motionärens mening återigen ta upp frågan om ett
avskaffande av den graderade rösträtten för aktier. Den graderade rösträtten
möter enligt motionären inte enbart principiella invändningar, den har
dessutom i flera fall haft en negativ effekt genom att en traditionell ägargrupp
kunnat hindra ett företags modernisering och utveckling. Till sist bör, hävdar
motionären, redovisningsreglerna standardiseras med sikte på att storföretagen
i framtiden skall kunna avkrävas s. k. "sociala bokslut". Motionären
framhåller att det är ett samhällsintresse att man i redovisningssammanhang
skall kunna få en bild av ett företags sociala effekter och inte bara av
lönsamheten i sedvanliga ekonomiska termer. Sammanfattningsvis anför
motionären att det är av vikt att Sverige lår en speciell lagstiftning för stora
företag samtidigt som bördorna för småföretagen lättas.

I motionen 1977/78:522 redovisas utförligt de skäl som låg bakom 1973 års
beslut att höja aktiekapitalets minimibelopp till 50 000 kr., bl. a. att möjligheten
att bilda aktiebolag med lågt aktiekapital i viss utsträckning utnyttjats
systematiskt för att försvåra skattekontroll och undkomma skatteindrivning.
Motionärerna framhåller att en annan effekt av den låga minimigränsen för
aktiekapitalet var att många bolag efter kort verksamhetstid gick i konkurs
med allvarliga verkningar för de anställda. Att övergångstiden för de äldre
bolagen gjordes så lång som fem år berodde på att det för en del företagare
kunde vara svårt att ta ställning till om aktiekapitalet skulle höjas eller om
bolaget i stället borde avvecklas och rörelsen fortsättas i annan företagsform
innan vissa skatterätts!iga frågor lösts. Riksdagens beslut förra året att
förlänga övergångstiden till utgången av år 1981 var enligt motionärerna inte
grundat på några godtagbara skäl, varför socialdemokraterna motsatte sig
beslutet. Motionärerna framhåller att regeringen på senare tid vidtagit en del
åtgärder som antyder en viss vilja att bekämpa den allt allvarligare
ekonomiska brottsligheten i landet. Bl. a. mot denna bakgrund vill de på nytt
aktualisera frågan om övergångstiden för att ge riksdagen tillfälle att ändra sitt
beslut från förra året. Det bör enligt motionärerna ankomma på vederbörande
utskott att utarbeta erforderlig lagtext.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Ökat inflytande för de anställda

Vid remissbehandlingen av aktiebolagsutredningens betänkande framförde
bl. a. LO och TCO kritik mot att utredningsförslaget med tystnad
förbigått de omdebatterade frågorna om det allmännas och de anställdas
insyn och inflytande i företagen. Föredragande statsrådet förklarade i
propositionen (prop. 1975:103 s. 197) att han medgav att förslaget - liksom

LU 1977/78:20

gällande rätt - gjorde ett verklighetsfrämmande och föråldrat intryck i det
avseende som LO och TCO påtalat. Med anledning av att dessa organisationer
efterlyst en ny utredning, vars resultat skulle kunna läggas till grund
för en genomgripande omläggning till ett system för ekonomisk och
industriell demokrati i aktiebolagen, lämnades i propositionen en redogörelse
för den intensiva utrednings- och försöksverksamhet för demokratisering av
arbetslivet som då pågick eller var under planering. Statsrådet framhöll att
utvecklingen på detta område under de senaste åren hade gått mycket snabbt
och att demokratiseringssträvandena konkret hade kommit till uttryck i
växlande former. Detta visade emellertid enligt statsrådets uppfattning också
att tiden ännu inte var inne för att företa en mer genomgripande översyn av
aktiebolagslagen och annan associationsrättslig lagstiftning.

1 samband med behandlingen av förslaget till ny aktiebolagslag hade
riksdagen att ta ställning till flera motioner angående vidgad företagsdemokrati.
I tre av dessa hade yrkats att riksdagen redan i det då föreliggande
ärendet skulle besluta om en genomgripande översyn av den nya aktiebolagslagen
i syfte att - på grundval av principen om lagfäst medbestämmanderätt
för de anställda - åstadkomma en företagsdemokratiskt tillfredsställande
maktstruktur i bolagen.

1 sitt av riksdagen godkända betänkande (LU 1975/76:4) erinrade lagutskottet
om att, som ett led i statsmakternas strävan att reformera det svenska
arbetslivet, arbetet med att öka företagsdemokratin hade intensifierats under
senare tid. Utskottet hänvisade bl. a. till lagstiftningen om styrelserepresentation
för de anställda samt till den vid denna tidpunkt pågående översynen
av den arbetsrättsliga lagstiftningen. Utskottet erinrade också om den
diskussion som pågick om att ge löntagarna ägarintressen i företagen genom
tillskapandet av s. k. löntagarfonder. Mot bakgrund bl. a. av att frågorna om
medbestämmande var under utredning ansåg sig utskottet inte kunna biträda
förslaget om att en ny aktiebolagsutredning skulle göras. Utskottet framhöll
emellertid att i ett längre tidsperspektiv det självfallet gällde att den allmänna
associationsrättsliga lagstiftningen av aktiebolagslagens typ inte med tystnad
kunde förbigå de anställdas intressen i aktiebolagen. Av ett uttalande i
aktiebolagspropositionen framgick att föredragande statsrådet räknade med
att en översyn av denna lagstiftning skulle komma till stånd så snart
huvudlinjerna i en företagsdemokratisk ordning klarnat. Utskottet ansåg för
sin del att det var angeläget att denna planering fullföljdes. På grundval av det
anförda avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

I en motion vid föregående riksmöte yrkades att riksdagen skulle begära en
parlamentarisk utredning av frågan om en ny aktiebolagslag. Motionärerna
ansåg en ny lag vara nödvändig om man skulle kunna förverkliga målet att ge
de anställda en med kapitalägarna likvärdig ställning. Motionen handlades av
arbetsmarknadsutskottet i samband med propositionen 1976/77:137 om
ändring i medbestämmandelagen. 1 sitt av riksdagen godkända betänkande
(AU 1976/77:32 s. 13) anförde utskottet att det enligt utskottets mening stod

LU 1977/78:20

klart att aktiebolagslagstiftningen på sikt måste reformeras som en följd av
övriga reformer på medbestämmandeområdet. Man borde enligt utskottet
dock avvakta den utveckling som kunde väntas genom bl. a. medbestämmandeavtal
innan ställning togs till inriktningen av utredningsarbetet.
Utskottet utgick från att frågan följdes med uppmärksamhet i regeringens
kansli. Med hänsyn till det anförda borde motionen enligt utskottet inte
föranleda någon åtgärd.

Offentliga revisorer

Den genom motionen aktualiserade frågan om offentliga revisorer i
företagen har tidigare varit föremål för överväganden i olika sammanhang.
Utskottet får i detta hänseende hänvisa till den redogörelse för frågan som
lämnats i betänkandet LU 1977/78:1. Här skall blott följande nämnas.

I åtskillig lagstiftning på associationsrättens område föreskrivs att företag
skall utse en eller flera revisorer. Lagstadgad skyldighet att ha revisor åvilar
f. n. i huvudsak endast företag som drivs i aktiebolagsform, ekonomiska
föreningar samt bank- och försäkringsrörelser. Revisorn utses i allmänhet av
företagets beslutande organ. Enligt aktiebolagslagen skall sålunda bolagsstämman
välja åtminstone en revisor. En minoritet av aktieägarna kan dock
påkalla att länsstyrelsen skall utse ytterligare en revisor. I vissa slag av företag,
nämligen affärsbanker, sparbanker, centralkassor för jordbrukskredit och
försäkringsbolag skall obligatoriskt finnas offentliga revisorer. Sådan offentlig
revisor utses av bankinspektionen resp. försäkringsinspektionen och utför
inte någon separat revision utan ingår i det kollektiv som ombesörjer
revisionen. Såtillvida intar dock den av bankinspektionen utsedde revisorn
en särställning att han skall följa en av bankinspektionen utfärdad instruktion.
Motivet för systemet med offentliga revisorer i banker och försäkringsbolag
är i första hand att de betydande insättar- och försäkringstagarintressena
i sådana företag skall skyddas.

Den s. k. samarbetsutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1970:41)
Företag och samhälle att regeringen som försöksverksamhet skulle få
möjlighet att utse revisorer i vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Regeringen beslöt emellertid i mars 1976 att förslaget inte skulle föranleda
någon åtgärd. Som skäl för beslutet åberopades att behovet av offentliga
revisorer minskat genom de vidgade möjligheterna till offentlig insyn i
aktiebolag och ekonomiska föreningar som den nya aktiebolagslagen samt
förslagen till bokföringslag och lag om styrelserepresentation för samhället
medgav.

Dåvarande statsrådet Carl Lidbom anförde i ett interpellationssvar i mars
1976 (RD 1975/76:76 s. 125) bl. a. att han i princip kunde hålla med om att
systemet med bolagsstämmovalda revisorer inte var helt förenligt med kravet
på revisorernas självständiga ställning. Han uttryckte dock stor tveksamhet
inför tanken att då införa ett system med offentliga revisorer och ansåg att

LU 1977/78:20

man borde avvakta de praktiska erfarenheterna av reformerna rörande bl. a.
medbestämmandefrågorna innan man beslutar att bygga upp ytterligare ett
informationssystem.

I riksdagen har spörsmålet om revisorernas ställning tidigare tagits upp i
motioner åren 1972-1974. Motionerna har avslagits under hänvisning till
pågående utredningar (se NU 1972:63 och 1973:47 samt LU 1974:29).

I en hösten 1977 behandlad motion yrkades att länsstyrelsen skulle få rätt
att utse minst en revisor i varje företag som är skyldigt att ha revisor.
Motionen remissbehandlades.

Lagutskottets majoritet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande
(LU 1977/78:1) bifall till motionen. Majoriteten pekade bl. a. på att sedan
frågan om offentliga revisorer forst aktualiserades genom samarbetsutredningens
betänkande år 1970, hade statsmakterna vidtagit en rad åtgärder för
att stärka företagsrevisorns ställning och öka insynen i företagen. Utskottsmajoriteten
fann det också tvivelaktigt om enbart det förhållandet att en
revisor utses av ett offentligt organ är ägnat att i väsentlig mån öka
förutsättningarna för en opartisk företagsrevision. 1 betänkandet hänvisades
också till att flertalet remissinstanser ställt sig avvisande till motionsförslaget.

De i beslutet deltagande socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig
till förmån för ett krav på en allmän översyn på företagsrevisionens
område.

Under innevarande riksmöte har frågan om revisorers ställning återigen
kommit under riksdagens prövning med anledning av ett yrkande i motionen
1977/78:1471 om en allmän översyn av företagsrevisionen. Motionen
behandlades av lagutskottet i samband med att utskottet tog ställning till
budgetpropositionen såvitt gällde anslag till bokföringsnämnden. I sitt
nyligen av riksdagen godkända betänkande (LU 1977/78:16) avstyrkte
utskottet bifall till motionen. Utskottet anförde bl. a. att de skäl som utskottet
i betänkandet LU 1977/78:1 anfört mot en allmän översyn av företagsrevisionen
alltjämt var bärande och att några omständigheter som borde
föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida inte hade
tillkommit sedan dess.

Graderad rösträtt

Enligt den nya aktiebolagslagen gäller som huvudregel att varje aktie har
en röst vid röstning på bolagsstämma. Från huvudregeln får avsteg göras
genom bestämmelse i bolagsordning. Olika röstvärde för aktier i bolaget får
dock inte bestämmas så att röstvärdet för någon aktie överstiger 10 gånger
röstvärdet för annan aktie. Motsvarande regler fanns också i 1944 års
aktiebolagslag. Däremot fanns i ännu äldre lagstiftning inte några regler om
begränsning av röstvärdet. Bolag, vari finnes sådana äldre aktier, får enligt
övergångsbestämmelserna till aktiebolagslagen utge nya aktier med röst -

LU 1977/78:20

värden som tillkommer redan utgivna aktier.

Frågan om ett avskaffande av eller en ytterligare begränsning av den
graderade rösträtten har tidigare behandlats av utskottet med anledning av
två motioner vid 1975/76 och 1976/77 års riksmöten.

Utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande (LU 1975/
76:14) att det är angeläget att åtgärder vidtas i syfte att minska eller förhindra
icke önskvärd maktkoncentration inom näringslivet. Utskottet framhöll
vidare att syftet med bestämmelser i bolagsordningar om olikhet i röstvärdet
för aktier ofta är att en viss aktieägargrupp skall garanteras ett dominerande
inflytande i ett aktiebolag. Utskottet hade därför förståelse för motionärernas
önskemål om en utjämning av skillnaderna i röstvärdet för aktier. Enligt
utskottets mening var det principiellt riktiga att varje aktie hade en röst.
Utskottet erinrade emellertid om att gällande regler om differentiering av
rösträtten hade samband med frågor om aktiebolagens kapitalförsöijning och
med den kontroll av förvärv av fast egendom som följer av 1916 års lag om
vissa begränsningar i rätten att förvärva fast egendom. Eftersom 1916 års lag
var föremål för en allmän översyn av utredningen om utländska övertaganden
av svenska företag borde enligt utskottets mening ett slutligt
ställningstagande till frågan om ändring av rösträttsreglema anstå till dess
utredningens arbete avslutats. Utskottet ansåg sig kunna utgå från att
regeringen skulle ta upp frågan till närmare prövning i anslutning till de
överväganden som blir aktuella med anledning av utredningens förslag.

1 sitt vid föregående riksmöte av riksdagen likaledes godkända betänkande
(LU 1976/77:29) strök utskottet återigen under det principiellt viktiga i att
varje aktie har en röst. Med hänsyn till att översynen av 1916 års lag om
begränsningar i rätten att förvärva fast egendom ej var avslutad fann dock
utskottet någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen ej vara
påkallad.

Övergångstiden för höjning av aktiekapital

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen för vissa reformer på
aktiebolagsrättens område beslöt riksdagen förra året att förlänga övergångstiden
för de äldre bolagen att höja sitt aktiekapital till 50 000 kr. till utgången
av år 1981.1 en socialdemokratisk motion hade yrkats att regeringens förslag
om förlängning (prop. 1976/77:109) skulle avslås.

Lagutskottets majoritet hänvisade i betänkandet LU 1976/77:29 till att det
av vissa i propositionen intagna statistiska uppgifter framgick att dittills
endast ett mindre antal aktiebolag hade höjt sitt aktiekapital till lägst 50 000
kr. Det avgörande skälet för att dröja med kapitalhöjningen hade enligt
utskottets uppfattning sannolikt varit att man velat avvakta resultatet av
pågående utredningsarbeten för att få ett bättre underlag för en bedömning av
i vilken företagsform man i fortsättningen skulle bedriva rörelsen.

LU 1977/78:20

Utskottet anförde vidare följande.

När utskottet år 1974 i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1974:19
begärde en utredning angående införande av en särskild bolagsform för
mindre företag underströk utskottet vikten av att den begärda utredningen
arbetade så skyndsamt att utredningsresultatet kunde leda till lagstiftning i
god tid före den 1 januari 1979. Därmed åsyftade utskottet att det måste
förflyta åtminstone ett halvt år mellan antagandet av en ny lag och
tidpunkten för den beslutade höjningen av minimigränsen för aktiekapitalet.
Huruvida bolagskommittén skulle,såsom påstås i motionen, hösten 1976 ha
under hand anmält till justitiedepartementet att utredningsarbetet i förevarande
del skulle vara avslutat saknar utskottet närmare kännedom om.
Däremot har kommittén i skrivelse i januari 1977 anmält till departementet
att kommittén inte kan slutföra sitt utredningsuppdrag inom den tid som
förtitsattes av utskottet och riksdagen och som angivits i direktiven.
Utskottet vill också gentemot vad som sägs i motionen framhålla att
bestående olikheter i beskattningen av existerande företagsformer f. n. är
föremål för överväganden inom företagsskatteberedningen. Under sådana
omständigheter finner utskottet regeringens förslag om en förlängning av
övergångstiden för de äldre aktiebolagen i hög grad motiverat. Utskottet vill
också erinra om att kommittén även har i uppdrag att se över bestämmelserna
om handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag. Dessa bolagsformer kan
bli aktuella att användas för företag i vilka man inte kan lägga ned ett kapital
på 50 000 kr.

På anförda skäl tillstyrkte utskottet bifall till propositionen och avstyrkte
motionen.

Den socialdemokratiska utskottsgruppen reserverade sig till förmån för
motionsyrkandet om avslag på propositionen med i huvudsak samma
motivering som nu anförts till stöd för det aktuella yrkandet i motionen
522.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Vissa utredningar m. m.

Ökat inflytande för de anställda

Diskussionen om de anställdas medinflytande har efter medbestämmandelagens
tillkomst i hög grad kommit att inrikta sig på frågan om s. k.
löntagarfonder.

Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten tillkallades i
januari 1975 för att utreda frågor om löntagarfonder. I direktiven anförs bl. a.
att om löntagarna får andel i företagens kapitalbildning kan detta underlätta
genomförandet av den solidariska lönepolitiken samtidigt som risken för
vidgade förmögenhetsklyftor kan motverkas. En väg att uppnå denna effekt
uppges vara att skapa s. k. löntagarfonder. Utredningen skall kartlägga de
olika system för löntagarfonder som diskuterats samt konstruera en eller ett
par modeller för fonder, som genom sin konstruktion skall vara ägnade att
dels förebygga risken för vidgade förmögenhetsklyftor, dels stärka den

LU 1977/78:20

solidariska lönepolitiken och främja utvecklingen mot ökad företagsdemokrati.
Utredningsarbetet väntas inte vara avslutat under innevarande år.

Till detta bör läggas att det inom de politiska partierna och inom
löntagarorganisationerna nu pågår ett omfattande utredningsarbete avseende
utformningen av ett ev. framtida system med löntagarfonder.

Regeringen har år 1976 tillsatt en utredning, Nya arbetsrättskommittén (A
1976:02), för att utreda vissa frågor på det arbetsrättsliga området. Enligt
direktiven skall kommittén följa medbestämmandelagstiftningens introduktion
och tillämpning och bl. a. utreda vissa frågor om den s. k. negativa
föreningsrätten. Kommittén har i oktober 1977 avgett delbetänkandet (Ds A
1977:4) Fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1978.

Särskild bolagsform för små bolag m. m.

Riksdagen hemställde år 1974 om skyndsam utredning angående införande
av en särskild bolagsform för mindre företag (LU 1974:19, rskr
1974:238). Bia. mot bakgrund härav tillkallade regeringen år 1974 en
utredning med uppdrag att utreda frågor om handelsbolag m. m. 1 direktiven
till utredningen, 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21), anförs bl. a. att
utredningen mot bakgrund av de ändringar beträffande handelsbolagslagstiftningen
som kan bli aktuella bör pröva om det är av behovet påkallat med
en särskild ny företagsform förde mindre företagen. Ett sådant behov skulle
enligt direktiven närmast avse en kombination av det minoritetsskydd som
gäller enligt handelsbolagslagen med frihet från personligt ansvar. I direktiven
framhålls vidare att det inte ingår i utredningsuppdraget att lägga fram
förslag om en företagsdemokratisk reform speciellt för handelsbolagens del.
Däremot bör förslagen utformas så att de underlättar införandet av styrelserepresentation
och annan löntagarmakt i främst de större handelsbolagen.

Kommittén har nyligen erhållit tilläggsdirektiv (1978:12) att utreda vissa
frågor om det aktiebolagsrättsliga koncernbegreppet m. m. Det är enligt vad
utskottet inhämtat osäkert om kommittén hinner slutföra sitt arbete under
innevarande år.

Företagsskatteberedningen har hösten 1977 avgivit sitt slutbetänkande
(SOU 1977:86) Beskattning av företag. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Graderad rösträtt

Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag har,
såsom framgått ovan, enligt sina direktiv att företa en översyn av lagen
(1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.
Utredningens uppgift är i första hand att få fram instrument som sätter
samhället i stånd att utöva kontroll över dels utländska uppköp av svenska
företag, dels utlandsägda företags verksamhet i vårt land. Utredningen skall

LU 1977/78:20

bl. a. överväga en utvidgning av systemet med bundna och fria aktier.

Utredningen väntas lämna ett betänkande under år 1978.

Utskottet

I motionen 1977/78:422 framhålls att den nya aktiebolagslagen,som trädde
i kraft den 1 januari 1977,ansågs vara föråldrad redan när den antogs, framför
allt genom att den inte behandlar de anställdas rätt till inflytande i företaget.
Motionären anser att det krävs en ny aktiebolagslag, bl. a. för att man skall
kunna förverkliga folkpartiförslaget om att på sikt ge de anställda en med
kapitalägarna likvärdig ställning i företagen. Ett annat skäl för en översyn av
den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen är enligt motionären att frågan om en
särskild bolagsform för mindre företag f. n. utreds. Motionären anser att det
är av vikt att Sverige får en speciell lagstiftning för stora bolag samtidigt som
bördorna för småföretagen lättas. I motionen pekas på vissa frågor som bör
omfattas av utredningsuppdraget. En sådan fråga är hur staten skall kunna
garanteras insyn i de stora företagen utan att staten för den skull skall ha ett
ägarinflytande. Motionären anser en möjlig lösning vara att staten ges rätt att
tillsätta en revisor i de största företagen. Motionären ifrågasätter vidare om
inte den graderade rösträtten för aktier bör avskaffas. Redovisningsreglerna
bör enligt motionären standardiseras med sikte på att storföretagen i
framtiden skall kunna avkrävas s. k. ”sociala bokslut”. Med stöd av det
anförda yrkar motionären att riksdagen skall begära att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppdrag att lägga fram förslag till en ny aktiebolagslag.

Utskottet erinrar om att riksdagen redan i samband med behandlingen av
förslaget till ny aktiebolagslag hade att ta ställning till flera motioner i vilka
yrkanden framfördes om en förnyad översyn av den aktiebolagsrättsliga
lagstiftningen utifrån företagsdemokratiska utgångspunkter. Som framgår av
den föregående redogörelsen (s. 5) ansåg lagutskottet att tiden då inte var
mogen för ytterligare en utredning. Utskottet hänvisade i sitt av riksdagen
godkända betänkande (LU 1975/76:4) bl. a. till den då pågående översynen av
den arbetsrättsliga lagstiftningen samt till att lagstiftningen om styrelserepresentation
för de anställda endast varit i kraft en kort tid. Utskottet erinrade
också om den aktuella diskussionen oms. k. löntagarfonder. Yrkandet om en
översyn av aktiebolagslagen återkom i en motion till riksmötet 1976/77 men
avvisades återigen av riksdagen med motiveringen att det visserligen stod
klart att aktiebolagslagen på sikt måste reformeras som en följd av övriga
reformer på medbestämmandeområdet men att man borde avvakta den
utveckling som kunde väntas genom bl. a. tillkomsten av medbestämmandeavtal
innan ställning togs till inriktningen av utredningsarbetet. Utskottet
vill vidare erinra om att riksdagen under senare år vid flera tillfällen avvisat
motionsyrkanden rörande lagstiftning om offentliga revisorer i större företag
samt om avskaffande av den graderade rösträtten för aktier.

LU 1977/78:20

Sedan riksdagen senast prövade spörsmålet om en genomgripande översyn
av aktiebolagslagen har det enligt utskottets mening inte förekommit något
som bör föranleda riksdagen till ett ändrat ställningstagande i frågan. Det är
ännu inte möjligt att överblicka vilken utveckling på medbestämmandeområdet
som tillkomsten av medbestämmandeavtal kan föra med sig. Vidare
pågår alltjämt det för frågan om innehållet i en ny aktiebolagslag så viktiga
utredningsarbete som bedrivs av 1974 års bolagskommitté, utredningen om
utländska övertaganden av svenska företag samt utredningen om löntagarna
och kapitaltillväxten (se s. 9-10). Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionen 1977/78:422.

Enligt aktiebolagslagen skall aktiekapitalet i ett aktiebolag uppgå till minst
50 000 kr. Bolag som bildats före den 6 juni 1973 och som har ett lägre
aktiekapital än 50 000 kr. medgavs ursprungligen anstånd till utgången av år
1978 med att höja aktiekapitalet till nämnda belopp. Genom ett nytt beslut
våren 1977 förlängdes fristen till utgången av år 1981.1 motionen 1977/78:522
yrkas att riksdagen skall besluta att övergångstiden ånyo bestäms till
utgången av år 1978. Motionärerna anför till stöd för yrkandet bl. a. att
möjligheten .att bilda aktiebolag med lågt aktiekapital använts i skatteflyktssyfte.
De anser att beslutet att förlänga övergångstiden till utgången av år
1981 ej var grundat på några godtagbara skäl.

Utskottet erinrar om att utskottet år 1974 - i samband med att utskottet
begärde en utredning om införande av en särskild bolagsform för mindre
företag - underströk vikten av att den begärda utredningen (1974 års
bolagskommitté) arbetade så skyndsamt att utredningsresultatet kunde leda
till lagstiftning i god tid före utgången av år 1978. Som framgår av
redogörelsen ovan (s. 8) för 1977 års beslut anmälde bolagskommittén i
skrivelse till justitiedepartementet i januari 1977 att kommittén inte kunde
slutföra sitt uppdrag inom den tid som förutsatts av utskottet och riksdagen
och som angivits i direktiven. Under sådana omständigheter fann utskottet i
sitt betänkande (LU 1976/77:29) regeringens förslag om en förlängning av
övergångstiden för de äldre bolagen i hög grad motiverat. Utskottet erinrade
också om att bolagskommittén hade att se över även bestämmelserna om
handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag, vilka bolagsformer kunde
bli aktuella för företag i vilka man inte kunde lägga ned ett kapital på 50 000
kr.

Enligt vad utskottet nu inhämtat kommer 1974 års bolagskommitté inte att
kunna avge något betänkande med förslag i frågan om en särskild företagsform
för de mindre företagen förrän tidigast i slutet av år 1978. Utredningsresultatet
kan följaktligen inte leda till lagstiftning förrän under år 1979.
Någon anledning till ändring i riksdagens ställningstagande beträffande
övergångstidens längd föreligger därför inte. Utskottet vill också peka på att
en förkortning av övergångstiden till utgången av år 1978 påverkar även den i
övergångsbestämmelserna (p. 3) angivna tiden sex månader, inom vilken

LU 1977/78:20

styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare, borgenär m. fl. kan
ansöka om likvidation av bolaget. För att rätten skall få möjlighet att fatta
beslut om tvångslikvidation före utgången av år 1978 måste tiden för sökande
av likvidation avsevärt förkortas, något som utskottet inte kan anse
godtagbart. På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionen 1977/
78:522.

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny aktiebolagslag att riksdagen avslår motionen
1977/78:422,

2. beträffande övergångstiden för höjning av aktiekapitalet att
riksdagen avslår motionen 1977/78:522.

Stockholm den 11 april 1978

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s). Inger Lindquist (m),
Stig Olsson (s), Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Sonja Fredgardh (c)*, Åke
Gillström (s), Ingemar Konradsson (s)*, Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson
(s), Stina Andersson (c). Joakim Ollén (m), Birgitta Johansson (s) och
Margot Håkansson (fp)**.

*Ej närvarande vid justering av mom. 1 i utskottets hemställan.

**Ej närvarande vid justering av mom. 2 i utskottets hemställan.

Reservation

beträffande övergångstiden för höjning av aktiekapitalet (mom. 2)

av Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Åke Gillström, Ingemar
Konradsson, Owe Andréasson och Birgitta Johansson (alla s), som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med orden
”Utskottet erinrar” och slutar på s. 13 med orden ”till motionen 1977/
78:522” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början erinra om att bakgrunden till statsmakternas
beslut år 1973 att höja aktiekapitalets minimibelopp från 5 000 kr. till 50 000
kr. var att minimibeloppet hade varit oförändrat sedan år 1895, att antalet små
aktiebolag var ovanligt stort i Sverige jämfört med andra länder och att ett
stort antal bolag drev verksamhet av ringa omfattning eller av sådan
beskaffenhet att det inte var fråga om egentlig näringsverksamhet. Det stod
också klart att den huvudsakliga anledningen till många bolagsbildningar var
att få fördelar vid beskattningen. Dessutom hade möjligheten att bilda små
aktiebolag i viss utsträckning utnyttjats systematiskt för att försvåra skatte -

LU 1977/78:20

kontroll och undkomma skatteindrivning. En annan effekt av den låga
minimigränsen för aktiekapitalet var att många bolag efter en kort verksamhetstid
gick i konkurs med alla de svårigheter detta innebar inte minst för de
anställda. Mot nu angiven bakgrund fastslogs som allmänt krav att de som
stod bakom ett företag och skulle svara för rörelsen måste kunna uppfylla sina
förpliktelser mot anställda, det allmänna och andra borgenärer. Med hänsyn
härtill och till att aktieägarna inte hade något personligt ansvar för bolagets
förbindelser måste krävas att aktieägarna gjorde en betydande kapitalinsats.
Var en företagare inte beredd eller i stånd till att göra en sådan kapitalinsats
borde han enligt motiven till lagändringen inte tillåtas att använda aktiebolagsformen
utan borde i stället vara hänvisad till någon annan företagsform
där han personligen svarade för företagets förbindelser. Det var alltså en klart
uttalad avsikt från statsmakternas sida att ett stort antal aktiebolag skulle
avvecklas till följd av höjningen av minimikapitalet.

De nya bestämmelserna om lägsta tillåtna aktiekapital kunde inte tillämpas
omgående på de redan befintliga aktiebolagen. En viss övergångstid var
nödvändig. Skälet till att övergångstiden gjordes så pass lång som fem år var
att det för en del företagare kunde vara svårt att innan vissa skatterättsliga
frågor hade lösts ta ställning till om aktiekapitalet skulle höjas eller om
bolaget i stället borde avvecklas och rörelsen fortsättas i annan företagsform.
Med anledning av motionsyrkanden om en längre övergångstid än fem år
framhöll utskottet (LU 1973:41 s. 10) att det var angeläget att den
otillfredsställande ordningen med två typer av aktiebolag - såvitt avsåg
reglerna om aktiekapitalets minimibelopp - inte bestod längre än vad som var
oundgängligen nödvändigt. Utskottet ansåg att den föreslagna femårsfristen
utgjorde en lämplig avvägning mellan de olika intressen som gjorde sig
gällande på detta område.

Vid behandlingen i lagutskottet förra våren av förslaget om en förlängning
av övergångstiden tillstyrkte utskottets majoritet regeringens förslag under
åberopande bl. a. av att 1974 års bolagskommitté inte skulle hinna slutföra sitt
arbete i tillräckligt god tid före utgången av år 1978. De socialdemokratiska
ledamöterna fann sig emellertid inte - mot bakgrund av vad som enligt ovan
anförts av statsmakterna vid övergångsbestämmelsens antagande - kunna gå
med på den begärda förlängningen utan reserverade sig mot utskottets beslut
om tillstyrkan av förslaget. Riksdagens majoritet följde utskottsmajoritetens
förslag.

När frågan om övergångstiden nu åter aktualiserats vill utskottet peka på
att övergångstidens längd måste ses också mot bakgrund av den ekonomiska
brottsligheten. Under senare tid har denna ökat kraftigt och har medfört allt
svårare problem för samhället. Enligt utskottets mening måste därför
lagstiftningen utformas så att fortsatt ekonomisk brottslighet om möjligt
förhindras. Eftersom ”småbolagen” ofta används i samband med skattetransaktioner
och andra fall av ekonomisk brottslighet ter sig 1977 års beslut om
en förlängning av övergångstiden med inte mindre än tre år som mycket

LU 1977/78:20

olyckligt och förhastat. Utskottet kan därför ansluta sig till motionärernas
ståndpunkt att 1977 års beslut bör ändras och att övergångstiden bör
förkortas. När det därefter gäller att bestämma tidpunkten för övergångstidens
slut vill utskottet påpeka följande. Övergångsbestämmelserna (p. 3) ger
styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare, borgenär m. fl. möjlighet
att under en tid av sex månader ansöka om likvidation av bolaget. Rätten har
sedan att före övergångstidens slut avgöra om bolaget skall träda i likvidation.
En nu beslutad förkortning av övergångstiden till utgången av 1978 kan träda
i kraft först i början av maj 1978. Med hänsyn till den tid som åtgår för rättens
behandling av en likvidationsansökan finns det därför ingen möjlighet att få
ett avgörande av rätten i likvidationsfrågan före utgången av 1978, om inte
ansökningstiden avkortas betydligt. En avkortning av ansökningstiden bör
enligt utskottets mening dock inte ske. Utskottet kan därför inte tillstyrka
motionärernas förslag att övergångstidens slut skall bestämmas redan till
utgången av 1978. Enligt utskottets mening bör i stället den önskade
förkortningen av övergångstiden ske så att övergångstidens slut bestäms till
utgången av 1979. Härigenom ges företagens ägare tillräckligt med tid för att
överväga om aktiekapitalet skall höjas eller om företaget skall drivas i annan
associationsform. Utskottet vill också tillägga att bolagskommitténs arbete
med frågan om en särskild företagsform för de mindre företagen beräknas
enligt 1978 års kommittéberättelse vara avslutat under innevarande år. En
proposition med anledning av kommitténs förslag bör följaktligen kunna
föreläggas riksdagen under våren 1979.

På anförda skäl förordar utskottet att riksdagen med anlednng av motionen
1977/78:522 bestämmer övergångstidens slut till utgången av 1979.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande övergångstiden för höjning av aktiekapitalet att
riksdagen med anledning av motionen 1977/78:522 antar
följande av utskottet upprättade lagförslag.

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om
aktiebolag

Härigenom föreskrives att övergångsbestämmelserna till lagen (1973:303)
om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. Denna lag1 träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 1973:303

LU 1977/78:20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2.2 I fråga om bolag som bildats
före den 6 juni 1973 gäller 2 och 3 §§
lagen (1944:705) om aktiebolag i sin
lydelse före nämnda dag till utgångenavår/9<57.
Dock får det (or sådant
bolag bestämda aktiekapitalet eller
minimikapitalet ej genom ändring av
bolagsordningen sänkas till belopp
som är lägre än 50 000 kronor.

3.3 Styrelseledamot, verkställande
direktör, aktieägare, borgenär eller
annan vars rätt kan vara beroende
därav kan under tiden den 1 oktober
1980-den 31 mars 1981 hos rätten
ansöka om likvidation av bolag, vars
aktiekapital ej uppgår till 50 000
kronor vid utgången av september
1980.

2.1 fråga om bolag som bildats före
den 6juni 1973 gäller 2 och 3 §§ lagen
(1944:705) om aktiebolag i sin lydelse
före nämnda dag till utgången av år
1979. Dock får det för sådant bolag
bestämda aktiekapitalet eller minimikapitalet
ej genom ändring av
bolagsordningen sänkas till belopp
som är lägre än 50 000 kronor.

3. Styrelseledamot, verkställande
direktör, aktieägare, borgenär eller
annan vars rätt kan vara beroende
därav kan under tiden den 1 oktober
1978-den 31 mars 1979 hos rätten
ansöka om likvidation av bolag, vars
aktiekapital ej uppgår till 50 000
kronor vid utgången av september
1978.

Sker ansökan, skall rätten genast kalla bolaget att inställa sig inför rätten på
utsatt dag, minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om
skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall
delges bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. Det åligger
styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande om kallelsen.

Visas ej innan ärendet avgöres att aktiekapitalet uppgår till 50 000 kronor,
skall rätten förklara, att bolaget skall träda i likvidation, samt utse en eller
flera likvidatorer. Rätten skall genast till registreringsmyndigheten sända dels
för registrering meddelande om likvidationsbeslutet dels underrättelse om
förordnande av likvidator med angivande av dennes fullständiga namn och
postadress.

4.4 Bolag, vars registrerade aktiekapital
ej uppgår till 50 000 kronor
vid utgången av hr 1981 skall, om det
ej trätt i likvidation eller försatts i
konkurs, avföras ur aktiebolagsregistret
och är därmed upplöst. Uppgift
att bolaget har avförts ur registret
skall ej kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar.

4. Bolag, vars registrerade aktiekapital
ej uppgår till 50 000 kronor vid
utgången av år 1979 skall, om det ej
trätt i likvidation eller försatts i
konkurs, avföras ur aktiebolagsregistret
och är därmed upplöst. Uppgift
att bolaget har avförts ur registret
skall ej kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar.

När bolaget avförts ur registret, svarar aktieägarna samt styrelseledamöter

2 Senaste lydelse 1977:320

3 Senaste lydelse 1977:320

4 Senaste lydelse 1977:320

LU 1977/78:20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och verkställande direktör solidariskt för bolagets förpliktelser. Aktieägarna
inträder i bolagets ställe som part i de avtal bolaget slutit med tredje man. I
den mån bolaget enligt lag eller annan författning varit skyldigt att vidtaga
åtgärd eller lämna uppgift skall detta i stället fullgöras av styrelsen.

Uppkommer behov av likvidationsåtgärd sedan bolaget avförts ur registret,
äger 173 a § tredje stycket lagen (1944:705) om aktiebolag motsvarande
tillämpning.

5.5 Bolag, vars registrerade aktie- 5. Bolag, vars registrerade aktiekakapital
ej uppgår till 50 000 kronor, pital ej uppgår till 50 000 kronor,

skall, om det ej trätt i likvidation eller skall, om det ej trätt i likvidation eller

försatts i konkurs, upplösas genom försatts i konkurs, upplösas genom

att avföras ur aktiebolagsregistret, att avföras ur aktiebolagsregistret,

om samtliga aktieägare och styrelse- om samtliga aktieägare och styrelseledamöter
samt verkställande direk- ledamöter samt verkställande direktören
begär det före utgången av tören begär det före utgången av

oktober 1981. Uppgift om att sådan oktober 1979. Uppgift om att sådan

begäran framställts skall ofördröj- begäran framställts skall ofördröjligen
kungöras i Post- och Inrikes ligen kungöras i Post- och Inrikes

Tidningar. Bolaget får ej avföras ur tidningar. Bolaget får ej avföras ur

registret förrän en månad efter det att registret förrän en månad efter det att

sådant kungörande skett. Uppgift att sådant kungörande skett. Uppgift att

bolaget har avförts ur registret skall bolaget har avförts ur registret skall

ej kungöras. Punkt 4 andra och tredje ej kungöras. Punkt 4 andra och tredje

styckena äger motsvarande tillämp- styckena äger motsvarande tillämpning.
ning.

6.6 Bestämmelserna i 103 § 1 mom. tredje stycket tillämpas även i fråga om
penninglån som lämnats och ansvarsförbindelser som ingåtts före lagens
ikraftträdande under förutsättning att lånet eller ansvarsförbindelsen är av
det slag som avses med det i 75 a § stadgade förbudet. Uppgift om lånet eller
ansvarsförbindelsen skall även lämnas i förteckning som avses i 75 c §.

Vad i 75 c S första stycket fjärde punkten föreskrives äger ej tillämpning på
lån och ansvarsförbindelser som bolaget lämnat före ikraftträdandet.

8.8 Om verkan av företagsinteckning, som meddelats i näringsverksamhet
utövad av aktiebolag, som upplöses enligt punkt 4 eller 5, finns bestämmelser
i lagen (1966:454) om företagsinteckning.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

5 Senaste lydelse 1977:320

6 Senaste lydelse 1975:1257

7 Punkten upphävd 1977:320

8 Senaste lydelse 1975:1257

LU 1977/78:20

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med
anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m.

Härigenom föreskrives att 1 och 3 §§ lagen (1974:990) om den skattemässiga
behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan
företagsform, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har aktiebolag, vars aktiekapital
icke uppgått till 50 000 kronor, trätt i
likvidation under tiden den 1 januari
1975-den 31 december 1981 eller
upplösts enligt punkt 4 eller 5 av
övergångsbestämmelserna till lagen
(1973:303) om ändring i lagen
(1944:705) om aktiebolag, skall denna
lag gälla vid taxering till kommunal
och statlig inkomstskatt samt till
utskiftningsskatt.

Har aktiebolaget gjort avsättning
till investeringsfond enligt lagen
(1955:256) om investeringsfonder för
konjunkturutjämning eller enligt
förordningen (1947:174) om investeringsfonder
eller till arbetsmiljöfond
enligt lagen (1974:325) om avsättning
till arbetsmiljöfond eller till
särskild investeringsfond enligt lagen
(1974:988) om avsättning till
särskild investeringsfond, skall fonden
återföras till beskattning hos
aktiebolaget för det beskattningsår
under vilket beslutet om likvidation
fattats eller ansökan om avregistrering
gjorts enligt punkt 5 av övergångsbestämmelserna
till lagen

Föreslagen lydelse

§'

Har aktiebolag, vars aktiekapital
icke uppgått till 50 000 kronor, trätt i
likvidation under tiden den 1 januari
1975-den 31 december 1979 eller
upplösts enligt punkt 4 eller 5 av
övergångsbestämmelserna till lagen
(1973:303) om ändring i lagen
(1944:705) om aktiebolag, skall denna
lag gälla vid taxering till kommunal
och statlig inkomstskatt samt till
utskiftningsskatt.

1 Senaste lydelse 1977:321

2 Senaste lydelse 1977:321

LU 1977/78:20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

(1973:303) om ändring i lagen
(1944:705) om aktiebolag. Fond hos
aktiebolag, som upplöses enligt
punkt 4 av nämnda övergångsbestämmelser,
skall återföras till beskattning
det år för vilket taxering i
första instans sker år 1982.1 fråga om
medel, som avsatts enligt lagen
(1955:256) om investeringsfonder för
konjunkturutjämning, gäller 19 §
andra stycket nämnda lag och i fråga
om medel, som avsatts enligt förordningen
(1947:174) om investeringsfonder,
gäller 10 § andra stycket
nämnda förordning. Ränta eller
tillägg skall icke utgå vid återföring
enligt detta stycke.

(1973:303) om ändring i lagen
(1944:705) om aktiebolag. Fond hos
aktiebolag, som upplöses enligt
punkt 4 av nämnda övergångsbestämmelser,
skall återföras till beskattning
det år för vilket taxering i
första instans sker år 1980. Ifråga om
medel, som avsatts enligt lagen
(1955:256) om investeringsfonder för
konjunkturutjämning, gäller 19 §
andra stycket nämnda lag och i fråga
om medel, som avsatts enligt förordningen
(1947:174) om investeringsfonder,
gäller 10 § andra stycket
nämnda förordning. Ränta eller
tillägg skall icke utgå vid återföring
enligt detta stycke.

Länsstyrelsen skall, på framställning av aktiebolaget eller övertagaren,
förordna om återbetalning av vad som återstår på konto i riksbanken av
medel, som aktiebolaget inbetalat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

■ ; i..

. .. :■ ■ i >-

■ ■■ ■ : ... : -■ ...
i:.

■ .'i.'.: .- <» ...

u :

GOTAB 57696 Stockholm 1978