Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

med anledning av motioner om den framtida skattepolitiken m.m.

Betänkande 1983/84:SkU51

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1983/84:51

med anledning av motioner om den framtida skattepolitiken m.m.

Med anledning av kompletleringspropositionen 1983/84: 150 bilaga 1 har väckts två motioner vilka utskottet beslutat behandla i ett särskilt betänkan­de (jfr SkU 1983/84:50),

Del gäller motionerna

1983/84:2938 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - med hänvisning tiU motivering i motion 1983/84:2933 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i sistnämnda motion anförts om den långsiktiga skattepolitiken och

1983/84:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om skärpningar av
omsättningsskatten på aktiehandeln, reavinslbeskatlningen, bolagsskallen
och en engångsskatt på stora förmögenheler,

10. att riksdagen uttalar sig för all ett slopande av mervärdeskatten på mal
bör inledas under budgetåret 1984/85.

Utskottet

Moderaterna presenterar i motion 2933, som ligger lill gmnd för yrkandet i motion 2938 ett långsiktigt program för skattepolitiken sådan den enligt deras uppfattning bör utformas. Programmet kan sammanfattas i tio punkter innefattande bl. a. avskaffande av den statliga inkomstskatten på vanliga inkomster, återinförande av fullständigt inflationsskydd i skalleskalan, betydande sänkningar av kapitalskatterna och ett uttalande om alt någon fastighetsskatt inte bör införas.

Vänsterpartiet kommunisterna återkommer i motion 2957 med yrkanden om mycket betydande skärpningar av skatterna på kapitalvinster, förmögen­het och bolag och om slopande av mervärdeskatten på livsmedel.

Yrkanden av samma eller liknande innebörd har avstyrkts av ulskollel i betänkanden dagtecknade i mars och - när det gäller mervärdeskatten - i maj i år. Frågan om en fastighetsskatt finns del anledning återkomma lill om och när elt förslag om sådan skatt föreläggs riksdagen.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i sina betänkanden SkU 1983/84:30 och 44 avstyrker utskottet såväl motion 2938 som motion 2957 i vad den hänvisats till skatteutskottet.

1 Riksdagenl983l84.6saml.Nr51


SkU 1983/84:51


 


SkU 1983/84:51                                                        2

Utskottet hemställer

alt riksdagen avslår motionerna 1983/84:2938 och  1983/84:2957, sistnämnda motion i vad den hänvisats till skatteutskottet.

Stockholm den 25 maj 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice lalfnannen Ingegerd Troedsson (m)*. Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

KnutWachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels all del avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Yrkanden av" och slutar med "till skatteutskottet" bort ha följande lydelse:

Skattepolitiken är av avgörande betydelse för att Sverige skall kunna återvinna balans i ekonomin.

Det avgörande motivet för ett sänkt skattetryck är att stimulera arbete, sparande och förelagande. En neddragning äv skattetrycket måste därför sättas i centmm för del skallepolitiska reformarbetet.

Den långsiktiga skallepolitiken bör inriktas på att avskaffa den statliga inkomstskatten på vanliga inkomster. Inkomstskatten skulle därmed bli proportionell, bortsett från en progressiv skatt på de högsta inkomsterna. Som ett etappmål bör marginalskatten på vanliga inkomster sänkas till 40 % med ett tak vid 70 %.

En förutsättning för att varaktigt få ned marginalskatterna är alt ett fullständigt inflationsskydd återinförs i skatteskalan. Dessutom måste den snedvridande begränsningen av avdragsrällen för underskott i förvärvskälla undanröjas. Medan det kan vara rimligt att begränsa rätten lill ränteavdrag för konsumtionsutgifter, verkar den nuvarande blint slående avdragsbe­gränsningen starkt störande på nyförelagande och investeringsvilja.

Vid beskattning av fysiska personer är det också nödvändigt att komma lill rätta med den rundgång som lar sig uttryck i all folk betalar så myckel i skatt att de behöver bidrag för att klara sig. Det kan inte vara rimligt alt


 


SkU 1983/84:51                                                        3

inkomsttagare som betalar 30 000-40 000 kr. eller mer i skatt inte skall kunna klara sig på sin inkomst om de har två eller flera barn. Familjebeskatlningen bör således utformas under större hänsynslagande lill skillnader i försörj­ningsbördan.

Användningen av arbetsgivaravgifter bör begränsas till vad som behövs för all finansiera förmåner inom socialförsäkringen. Del är då angelägel att återställa sambandet mellan avgiftsnivån och förmånens sloriek.

Del är vidare viktigt att lindra de skatter som träffar företagande och kapitalbildning. Enbart nettovinster bör beskattas och någon bruttobeskatt­ning bör alltså inte införas. Dubbelbeskattningen av aktieutdelning Uksom skatten på arbetande kapital i små och medelstora företag bör avskaffas i syfte all underlätta näringslivets försörjning med riskvilligt kapital. Om intresset för aktiesparande skall kunna stimuleras, måste även reavinslbe­skatlningen förenklas och äldre aklievinsler göras helt skattefria.

Den under föregående år två gånger höjda förmögenhetsskatten är förödande för sparviljan och invesleringsbenägenheten, särskilt bland små­företagare. Dessa skalleskärpningar bör omedelbart slopas och kapitalskat­terna kraftigt nedbringas för alt stimulera sparande och kapitalbildning. Delta är så mycket mer angelägel som det riskvilliga sparandels villkor under senare år i enlighet med förslag av regeringen allvarligt försämrats.

Energiskallen bör vara Ukformig mellan olika energislag och utgå från energivärdet. Svensk industri kan inte försällas i kostnadsunderläge genom avsevärt högre energiskatter än utomlands.

Bostadsbeskattningen blir alltmer godtycklig. Den fastighetsskatt som aviserats tar i Ukhet med hyreshusavgiflen inte någon hänsyn lill skatleförmå­gan. Ulskollel förutsätter att något förslag om sådan skatt inte kommer att föreläggas riksdagen, särskilt som den utsatts för myckel skarp kritik vid lagrådsbehandlingen.

Av del anförda framgår att utskottet anser det angeläget att sänka de skatter som träffar produktionen. Del betyder alt beskattningen av konsum­tionen måste bli förhållandevis hög även i fortsättningen. Dock finns det vissa konsumtionsskalter som skapar mer krångel än statsinkomster och som därför bör avvecklas. Det gäller exempelvis videoskatten.

Även i fråga om konsumtionsskalter bör emellertid - med vissa undantag (alkohol och tobak) - gälla att skattehöjningar bör undvikas.

deb att utskottet bort hemställa

all riksdagen med bifall till motion 1983/84:2938 och med avslag på motion 1983/84:2957 i vad den hänvisats till skatteutskottet som sin mening ger regeringen lill känna vad i reservationen anförts om den långsikliga skallepoUliken.


 


SkU 1983/84:51                                                                    4

Särskilt yttrande

Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp): I den reservation som lämnats av utskottets moderater tas upp två frågor som enligt vår uppfattning förtjänar särskild uppmärksamhet. Det gäller kapitalskatterna och den aviserade fastighetsskatten. C och fp har i annat sammanhang vid årets riksmöte yrkat att förmögenhetsskallen skall återstäl­las till den nivå den hade före 1983 års taxering. I särskilda motioner som kommer att behandlas av utskottet senare i år, har båda partierna dessutom framställt yrkanden om att skatten på arbetande kapital slopas. Mot bakgmnd av att det riskvilliga sparandels villkor på regeringens tillskyndan allvarligt försämrats under senare år anser vi båda dessa åtgärder synnerligen angelägna: Med hänsyn till att vi tagit upp frågan om kapitalbeskattningen i särskilda molioher lill årets riksdag har vi emellertid ansett oss böra i förevarande sammanhang avstå från att ställa särskilda yrkanden i fråga om denna beskattning.

När det gäller fastighetsskatten delar vi reservanternas uppfattning, och vi förutsätter - mot bakgrund inte minst av den kritik som förslaget rönt i lagrådet - att något förslag om fastighetskatt inte föreläggs riksdagen.

minab/gotab 78706   Stockholm 1984


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen