Med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften m. m. (Betänkande 1975/76:SkU42 Skatteutskottet)

SkU 1975/76:42

Skatteutskottets betänkande
1975/76:42

med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften
m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:171 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till
motionen 1975/76:182 - hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag om

1. befrielse för kommuner och landsting från skyldighet att erlägga allmän
arbetsgivaravgift,

2. extra bolagsskatt i syfte att finansiera ökade statliga insatser till kommuner
och landsting;

1975/76:199 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari under punkten B hemställs
att riksdagen uttalar att vid utformningen av det framtida skattesystemet
särskild hänsyn skall tas till de ideella organisationernas och de fria samfundens
speciella ekonomiska förhållanden i det syfte som anförts i motionen; 1975/76:529

av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag under innevarande år om
borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften för kristna och andra humanitära
organisationer;

1975/76:532 av herr Karlehagen m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften
för de fria trossamfunden och organisationer för humanitär verksamhet; 1975/76:696

av herr Ekinge m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att genom komplettering av lagen om nedsättning av den allmänna
arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet nedsättning jämväl skall omfatta
Gotland;

1975/76:702 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att den allmänna arbetsgivaravgiften sänks
till 2 % inom Tanums och Strömstads kommuner;

1975/76:709 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
undanta de ideella föreningarna från skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift
för sin personal;

1 Riksdagen 1V7S/76. 6 sami. Sr 42

SkU 1975/76:42

1975/76:710 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Troedsson
(m) vari hemställs att riksdagen beslutar att vid beräkning av allmän arbetsgivaravgift
för person som driver rörelse i form av enskild firma eller
jordbruk inkomster och underskott i dessa avräknas mot varandra så att
dubbelbeskattning förhindras;

1975/76:986 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar höja gränsen för skyldighet att erlägga s. k. egenavgift
från en årsinkomst om 18 000 kr. till en årsinkomst om 30 000 kr.;

1975/76:995 av fru Lindquist (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att de ideella organisationer som i princip är befriade från att erlägga inkomst-,
arvs- och gåvoskatt även skall befrias från skyldigheten att utge allmän
arbetsgivaravgift;

1975/76:1017 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att den allmänna arbetsgivaravgiften borttages för de
fria trossamfunden och de humanitära organisationerna;

1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:1979 - under punkten 3 hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag, innebärande att egenföretagare skall ges rätt
att vid deklarationen dra av ett belopp motsvarande 125 procent av egenavgiften
för allmän arbetsgivaravgift;

1975/76:1994 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:1779 - hemställs att riksdagen beslutar att den allmänna
arbetsgivaravgiften slopas i det inre stödområdet fr. o. m. den 1 juli 1976;

1975/76:2129 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:2128 - under punkten 1 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en förbättring av den näringspolitiska miljön genom att konsekvenserna
av den allmänna arbetsgivaravgiften noga övervägs vid av riksdagen
beslutade "överläggningar om ett program mot inflationen".

Punkten A i motionen 1975/76:199, punkterna 1, 2 och 4 i motionen
1975/76:1990 samt punkten 2 i motionen 1975/76:2129 behandlas av utskottet
i andra sammanhang.

Frågornas tidigare behandling

Skatteutskottet har under innevarande riksmöte redan behandlat frågor
om den allmänna arbetsgivaravgiften vid två olika tillfällen. Utskottet har
i betänkandet 1975/76:7 med anledning av motioner om avveckling av den
allmänna arbetsgivaravgiften m. m. dels lämnat en sammanställning beträffande
de avgifter som tas ut på de anställdas löner och i vissa fall även
i form av s. k. egenavgifter dels redovisat den tidigare behandlingen av

SkU 1975/76:42

åtskilliga av de frågor som tas upp i nu förevarande betänkande. Behandlingen
av frågor rörande regional differentiering av arbetsgivaravgiften framgår
av betänkandet 1975/76:19. Med hänsyn härtill finner utskottet det
inte erforderligt att nu åter redovisa den tidigare behandlingen utan utskottet
hänvisar i denna fråga till nyssnämnda betänkanden i den mån förhållandena
inte belyses av vad utskottet anför i det följande.

Utskottet

De löneanknutna arbetsgivaravgifternas ökande andel av statsinkomsterna
har naturligt nog också medfört ett ökat intresse för dessa avgifters konstruktion
och verkningar, vilket också tagit sig uttryck i att antalet motioner
i sådana frågor årligen stigit. När det gäller motionerna till innevarande
riksmöte kan konstateras att motionärernas intresse mera kommit att inriktas
på de skattemässiga effekterna av socialförsäkringsavgifterna än på verkningarna
av den allmänna arbetsgivaravgiften. De 14 motioner rörande den
allmänna arbetsgivaravgiften som utskottet behandlar i detta betänkande
berör på ett par undantag när frågor som varit föremål för riksdagens prövning
vid upprepade tillfällen och åtskilliga så sent som under hösten 1975. Utskottet
har mot denna bakgrund inte funnit skäl att ta upp sådana frågor
till någon mera ingående förnyad prövning utan nöjer sig i huvudsak med
att hänvisa till vad som tidigare åberopats.

Undantag för ideella organisationer

Den största gruppen av de här behandlade motionerna innehåller yrkanden
om avgiftsbefrielse för kristna, humanitära-och andra ideella organisationer.
I motionerna 1975/76:709 och 995 begärs omedelbar lagstiftning, i motionerna
1975/76:529, 532 och 1017 hemställs om riksdagsskrivelse i samma
syfte medan motionärerna i motionen 1975/76:199 nöjer sig med att begära
ett riksdagsuttalande om särskild hänsyn till de ideella organisationerna
vid utformningen av det framtida skattesystemet. Av motiveringen i sistnämnda
motion framgår att motionärerna därvid i första hand avser den
allmänna arbetsgivaravgiftens utformning.

Då utskottet behandlade likartade motionsyrkanden under hösten 1975
framhölls att frågan om befrielse för ideella organisationer från skyldighet
att erlägga allmän arbetsgivaravgift givetvis också är beroende av avgiftens
framtida utformning. Utskottet erinrade i samband därmed om att företagsskatteberedningen
utreder frågan om en differentiering av avgiften bl. a.
i förhållande till den avgiftsskyldiges bärkraft. Ett enigt utskott fann därför
att beredningens ställningstaganden borde avvaktas även i denna fråga. Om
resultatet av denna utredning inte innebär en lösning för de ideella or -

SkU 1975/76:42

ganisationerna, förklarade utskottet sig givetvis berett att förutsättningslöst
ta upp problemet till förnyad prövning. Utskottet finner inte skäl att ändra
sin ståndpunkt i frågan och kan följaktligen inte nu förorda att riksdagen
vidtar några åtgärder med anledning av motionerna.

R eliona I avgiftsbefrielse

När utskottet under hösten 1975 behandlade frågan om nedsättning av
den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet förelåg skilda
uppfattningar om angelägenheten av en sådan åtgärd. Utskottet enades om
en kompromiss av innebörd att avgiften skulle sättas ned för år 1976 enbart
inom det inre stödområdet. Vid ärendets behandling i kammaren tillkom
en ändring som inte omfattades av kompromissen och som innebar att
nedsättningen av procentsatsen inom det inre stödområdet även skulle omfatta
kommunerna.

I motionen 1975/76:1994 begär moderata samlingspartiet att den allmänna
arbetsgivaravgiften helt skall slopas inom det inre stödområdet fr. o. m. den
1 juli 1976. Yrkanden om nedsättning av avgiften inom kommuner med
särskilda sysselsättningsproblem framförs också i ett par motioner. I motionen
1975/76:696 begäis att nedsättningen inom det inre stödområdet
även skall gälla Gotland och ett motsvarande yrkande avseende Tanums
och Strömstads kommuner framförs i motionen 1975/76:702.

Utskottet, som inte anser sig nu kunna frånträda den tidigare träffade
kompromisslösningen i frågan, avstyrker med hänvisning härtill förevarande
yrkanden.

Kommuner och landsting

Det i motionen 1975/76:171 ånyo framförda kravet på undantag för kommuner
och landsting från den allmänna arbetsgivaravgiften avslogs också
under hösten 1975 på utskottets hemställan. Utskottet hänvisade då bl. a.
till sin tidigare motivering att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
utreds av kommunalekonomiska utredningen. Då några nya synpunkter
inte framkommit i frågan avstyrker utskottet även motionen 1975/76:171
i denna del.

I samma motion finns också ett yrkande om extra bolagsskatt för att
finansiera ökade statliga insatser till kommuner och landsting. Detta yrkande,
som inte har något direkt samband med den allmänna arbetsgivaravgiften,
skall främst ses som ett led i strävanden att skapa ekonomisk
täckning för motionärernas förslag att staten skall betala kommunernas lönekostnader
för barnomsorgen. Utskottet, som förordat en annan lösning
för att täcka de kommunala kostnaderna för barnomsorgen (SkU 1975/76:4
y), finner med hänsyn härtill inte heller skäl att tillstyrka motionen
1975/76:171 i denna del.

SkU 1975/76:42

Egenavgiften

Vid de s. k. Hagauppgörelserna har överenskommelser träffats om att
vid beräkning av egenavgifter vissa bottenbelopp undantas från avgiftsbeläggning.
Det avgiftsfria beloppet är fr. o. m. 1976 18 000 kr.

I motionen 1975/76:986 yrkas att detta belopp höjs till 30 000 kr. med
motiveringen att egenföretagama annars inte uppnår någon reell likställighet
med löntagare i de lägre inkomstlägena.

Såvitt utskottet kan finna måste motionärernas resonemang bygga på ett
missförstånd. På löntagarens lön betalar arbetsgivaren avgift från första kronan
och avgiften inkräktar alltså på det utrymme inom vilket löntagaren
kan kräva löneförhöjningar. Några principiella skäl för att ta ut egenavgift
endast på den del av inkomsten som ligger över den i motionen avsedda
låginkomstnivån kan inte anföras även om vissa invändningar kan riktas
mot egenavgiftens konstruktion i andra avseenden. Det anförda föranleder
emellertid att utskottet avstyrker bifall till motionen 1975/76:986.

Beträffande egenavgiftens konstruktion har upprepade gånger hävdats att
den för jordbrukare och rörelseidkare ofta blir högre än arbetsgivarens avgift
på grund av att näringsidkarens inkomster av det i verksamheten nedlagda
kapitalet också ingår i avgiftsunderlaget.

På dessa grunder yrkas i motionen 1975/76:1990 under punkten 3 att
egenföretagare skall i deklarationen få göra avdrag med 125 % av erlagda
avgifter. Motionärerna medger att den angivna frigränsen på 18 000 kr. innebär
viss kompensation för ifrågavarande merbeskattning men anser inte
denna lättnad vara tillräcklig.

Utskottet, som tidigare avstyrkt motsvarande yrkanden med hänvisning
bl. a. till de lättnader som frigränsen innebär, anser att även denna fråga
bör anstå tills resultatet av företagsskatteberedningens prövning av arbetsgivaravgifterna
föreligger.

Med i huvudsak samma motivering avstyrker utskottet yrkandet i motionen
1975/76:710 om rätt att vid beräkning av underlag för egenavgift
få avräkna underskott mellan olika förvärvskällor eller mellan förvärvskällor
i olika kommuner. Denna fråga lär enligt vad utskottet erfarit också ha
uppmärksammats av 1972 års skatteutredning.

A rbetsgivaravgiftens näringspolitiska konsekvenser

Utskottet har slutligen också att behandla yrkandet i motionen
1975/76:2129 punkten 1 om att riksdagen skall begära en förbättring av
den näringspolitiska miljön genom att konsekvenserna av arbetsgivaravgiften
noga övervägs vid de av riksdagen begärda överläggningarna om ett
program mot inflationen.

Med hänvisning till att frågan om arbetsgivaravgiftens konstruktion
m. m. hänskjutits till företagsskatteberedningen, vars betänkande i frågan

SkU 1975/76:42

väntas föreligga vid detta års slut, avstyrker utskottet bifall till motionen
1975/76:2129 i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande undantag för ideella organisationer
att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:199, punkten B,

2. motionen 1975/76:529,

3. motionen 1975/76:532,

4. motionen 1975/76:709,

5. motionen 1975/76:995,

6. motionen 1975/76:1017;

2. beträffande regional avgiftsbefrielse
att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:696,

2. motionen 1975/76:702,

3. motionen 1975/76:1994;

3. beträffande kommuner och landsting

att riksdagen avslår motionen 1975/76:171;

4. beträffande egenavgiften
att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:710,

2. motionen 1975/76:986,

3. motionen 1975/76:1990, punkten 3;

5. beträffande arbetsgivaravgiftens näringspolitiska konsekvenser
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2129, punkten 1.

Stockholm den 16 mars 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

A'äivarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Sundkvist (c). Westberg
i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius* (c). Lundgren
(s), fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Hörberg (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herr Magnusson i 3orås (m) och fru Troedsson (m) som anser

dels att sista stycket av det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 4
behandlas under rubriken Regional avgiftsbefrielse bort ha följande lydelse:

SkU 1975/76: 42

Utskottet delar uppfattningen i motionen 1975/76:1994 att den allmänna
arbetsgivaravgiften helt bör slopas inom det inre stödområdet och att denna
nedsättning ej blott bör vara temporär. Utskottet finnér emellertid att den
kompromiss som tidigare träffats härom och som innebär en nedsättning
av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 procentenheter under 1976 ej
bör frånträdas för detta år. Utskottet förordar i stället att det i motion 1994
begärda slopandet av arbetsgivaravgiften i inre stödområdet bör träda i kraft
först fr. o. m. 1 januari 1977. Utskottet tillstyrker bifall till motionen
1975/76:1994 och avslag på motionerna 1975/76:696 och 702.

dels att utskottet beträffande regional avgiftsbefrielse, mom. 2.3, bort hemställa att

riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1994 begär förslag
till hösten 1976 om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften
inom det inre stödområdet fr. o. m. 1977;

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Med
i” och slutar med "års skatteutredning” bort ha följande lydelse:

Enligt skattelagstiftningen skall inkomst redovisas i olika förvärvskällor
såsom inkomst av tjänst, rörelse jordbruksfastighet m. m. Driver en person
både rörelse och jordbruk skall detta redovisas som skilda förvärvskällor.

Enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift (1968:419) skall fysisk person
erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomst av här i riket bedriven rörelse
eller inkomst av jordbruksfastighet. I motionen 1975/76:710 påpekas att
detta medför att arbetsgivaravgift tas ut på en egenföretagares hela rörelseinkomst
även om samme person skulle ha underskott på av honom samtidigt
driven jordbruksrörelse och att motsvarande förhållande uppstår om
en person driver två självständiga rörelser. Skulle den ena ge överskott och
den andra underskott sker ingen avräkning av underskottet vid beräkning
av arbetsgivaravgiften. Rimligtvis borde enligt motionärerna endast nettot,
dvs. överskott med avdrag för underskott, avgiftsbeläggas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att dubbelbeskattning av detta
slag bör undvikas. Utskottet instämmer således i syftet med motionen
1975/76:710. I de fall, där denna situation blir aktuell, har frågan stor ekonomisk
betydelse. Motsvarande felaktighet gäller nämligen även i fråga om
socialförsäkringsavgifterna. Hela detta frågekomplex bör enligt utskottets
uppfattning lösas i samband med den proposition som i dagarna aviserats
beträffande arbetsgivaravgifternas marginalskatteeffekter.

dels att utskottet beträffande egenavgiften, mom. 4.1, bort hemställa
att riksdagen hemställer att regeringen beaktar vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975/76:710 i samband med utarbetandet
av den aviserade propositionen beträffande vissa lätt -

SkU 1975/76: 42

nader i fråga om beräkningen av arbetsgivaravgifter för egenföretagare,

3. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”utskottet,
som” och slutar med "arbetsgivaravgifterna föreligger” bort ha följande
lydelse:

Motivet för det i motionen 1975/76:1990 framlagda förslaget om att egenföretagare
i deklarationen skall fä göra ett avdrag med 125 96 av erlagda
avgifter är att med gällande skatteregler i avgiftsunderlaget inräknas även
inkomster som de facto måste karakteriseras som inkomst av i företaget
investerat kapital. Utskottet tillstyrker bifall till den i motionen 1975/76:1990
föreslagna schablonregeln.

dels att utskottet beträffande egenavgiften, mom. 4.3, bort hemställa
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag, innebärande att
egenföretagare får rätt att i självdeklarationen dra av ett belopp
motsvarande 125 96 av egenavgiften för allmän arbetsgivaravgift; Särskilt

yttrande

av herr Hörberg (fp):

Gränsen mellan det inre stödområdet och det allmänna stödområdet fastställs
av regeringen. Det inre stödområdet omfattar f. n. de inre delarna
av de s. k. skogslänen. Även om Gotland således ej tillhör det inre stödområdet,
synes sysselsättningssvårigheterna på Gotland i många avseenden
vara lika dem som råder inom det inre stödområdet. Gotland har också
förts till det försöksområde som skall komma i fråga för ett särskilt sysselsättningsstöd.
Det saknas icke motiv för att sätta in samma sysselsättningsfrämjande
åtgärder på Gotland som inom det inre stödområdet.

För en region såsom t. ex. norra Bohuslän, där staten av miljöskäl stoppar
betydande industrietablering, har statsmakterna ett speciellt ansvar att trygga
sysselsättningen. Stora ansträngningar måste göras för att lokalisera miljövänlig
industri till sådant område. - Tanums och Strömstads kommuner
är typexempel på kommuner, vilkas sysselsättningsläge har försvårats på
grund av riksplanen.

Mycket talar för att en sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften
till 2 96, vilket beslöts av riksdagen hösten 1975 för det inre stödområdet,
även borde ifrågakomma såsom etablerings- och sysselsättningsfrämjande
åtgärd för Gotlands, Tanums och Strömstads kommuner. Med hänsyn till
den översyn som f. n. äger rum, bl. a. beträffande gränsdragningen mellan
det inre och det allmänna stödområdet, har jag ansett det riktigast att nu
avstå från att yrka bifall till motionerna 1975/76:696 beträffande Gotlands
och 1975/76:702 beträffande Tanums och Strömstads kommuner.

GOTAB 51516 Stockholm 1976