med anledning av motioner om bilavgaser m. m. (Betänkande 1978/79:JoU22 Jordbruksutskottet)

JoU 1978/79:22

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:22

med anledning av motioner om bilavgaser m. m.

Motionerna

I motionen 1978/79:381 av Pär Granstedt m. fl. (c) föreslås 1. att riksdagen
hos regeringen hemställer om ett program för avveckling av bly i bensin som
minst uppfyller vad som nu gäller i USA samt 2. att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till obligatorisk metanolinblandning i bensin.

I motionen 1978/79:539 av Mats Hellström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till den statliga utredningen
om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser (Jo 1977:08) med begäran om
förslag till bindande gränsvärden för luftkvalitet för föroreningar från
bilavgaser i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1978/79:985 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till klara gränsvärden för
avgasutsläppen från bilarna, liksom bullervärden samt förslag till åtgärder hur
dessa skall följas upp i praktiken.

I motionen 1978/79:993 av Einar Larsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att med instämmande som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen angående det primära myndighetsansvaret på
bilavgasområdet.

I motionen 1978/79:1463 av Birgitta Rydle (m) hemställs 1. att riksdagen
beslutar uttala sig för att övergång bör ske till blyfri bensin, 2. att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att stimulera till en sådan
övergång i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:1990 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2-A) att riksdagen beslutar 2. att hos regeringen begära att ett
åtgärdsprogram för begränsning av luftföroreningar från motorfordon i
enlighet med vad som anförts i motionen skyndsamt utarbetas, 3. att hos
regeringen anhålla att statens naturvårdsverk blir ansvarig myndighet för
samordningen av åtgärderna på bilavgasområdet, 4. att hos regeringen begära
att tidpunkten för övergång till helt blyfri bensin fastställs.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet motioner som berör dels bilavgasproblemen
från hälso- och miljösynpunkt, dels vissa organisatoriska frågor
beträffande myndighetsansvaret på bilavgasområdet.

1 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 22

JoU 1978/79:22

Bilavgaser som hälso- och miljöproblem. I förevarande motioner påpekas att
bilavgaserna är ett av de svåraste miljöproblemen i våra storstäder och att
vissa undersökningar visat oacceptabelt höga halter av bly och andra farliga
ämnen, t. ex. benspyren, i luften. I motionen 1990 upprepas ett vid
föregående riksmöte framfört krav på ett åtgärdsprogram mot luftföroreningarna
från motorfordon. Detta skulle innefatta bl. a. ökad kontroll av att nu
gällande avgasbestämmelser efterlevs, införande av gränsvärden för föroreningar
i utomhusluften, trafikplanering, förbättrad kollektivtrafik, tidsplan
för övergång till helt blyfri bensin och utveckling av miljövänliga drivmedel.
Frågan om avveckling av bly i bensin och användningen av miljövänliga
drivmedel, som t. ex. metanol, berörs också i motionerna 381 och 1463.1 den
senare motionen föreslås bl. a. vissa ekonomiska styrmedel för att främja en
övergång till miljövänligare bränsle. I motionerna 539 och 985 understryks
främst behovet av bindande gränsvärden för luftföroreningar av åsyftat
slag.

Utskottet vill erinra om att frågan om luftföroreningar från motorfordon
tidigare varit föremål för riksdagens behandling med anledning av väckta
motioner (bl. a. JoU 1976/77:26 och 1978/79:14). I dessa sammanhang har
utskottet framhållit att föroreningarna från fordonstrafiken är ett växande
miljöproblem som kräver samordnade och kraftfulla åtgärder. Med hänvisning
främst till den utredningsverksamhet som påbörjats på detta område har
utskottet emellertid tidigare inte funnit anledning att förorda några särskilda
riksdagsinitiativ i ämnet. När frågan senast diskuterades hösten 1978
hänvisades också till det regeringsbeslut som förra året fattades om sänkning
av blyhalten i bensin från 0,40 till 0,15 gram per liter med verkan för
regularbensin från den 1 januari 1980 och för premiumbensin från den 1 juli
1981.

Det förtjänar vidare framhållas att också på det kommunala planet i vissa
fall aktualiserats behovet av åtgärder mot bilavgasproblemen, bl. a. på
trafikplaneringens område.

De utredningar som utskottet hänvisat till är dels typbesiktningsutredningen(K
1977:02), dels bilavgaskommittén(Jo 1977:08). Den förra har till uppgift
bl. a. att föreslå åtgärder som kan förbättra efterlevnaden av de bestämmelser
som gäller om begränsning av avgasutsläpp från motorfordon. Bilavgaskommittén
har regeringens uppdrag att göra en samlad bedömning av de olika
åtgärder som på längre sikt behövs för att komma till rätta med de
luftvårdsproblem som bilavgaserna utgör. Enligt direktiven bör utredningen
emellertid också överväga vilka åtgärder som på kortare sikt kan förbättra
luftföroreningssituationen i de större tätorterna.

Utskottet vill i sammanhanget också något beröra det av jordbruksministern
den 8 februari 1979 i riksdagen lämnade svaret på en fråga (1978/79:303)
om övergång till blyfri bensin. Av svaret framgår att regeringen med största
allvar ser på hithörande problem och därför avser att dels pröva möjligheterna
till en tidigareläggning av den beslutade sänkningen av blyhalten i bensin,

JoU 1978/79:22

dels vidta vissa ytterligare åtgärder.

I enlighet med vad som förutskickades i nyssnämnda svar har regeringen
tillsatt en särskild arbetsgrupp som bl. a. skall föreslå åtgärder för att
underlätta införandet av en blyfri bensin. Representanter för jordbruks-,
budget-, industri-, kommunikations- och handelsdepartementen ingår i
gruppen, som skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 september i
år. Bland arbetsgruppens huvuduppgifter ingår att överlägga med petroleumbranschen
om en tidigareläggning av den beslutade sänkningen av blyhalten i
bensin. En utgångspunkt för gruppens arbete skall vara att en blyfri bensin
skall introduceras på den svenska marknaden inom en femårsperiod. Medlen
för att inrikta bilisternas efterfrågan på sådan bensin skall studeras. Förslag
skall utformas till bestämmelser om hur nya bilar skall vara konstruerade för
att kunna drivas med ett blyfritt bränsle.

Vidare har regeringen genom tilläggsdirektiv till bilavgaskommittén gett
denna i uppgift bl. a. att utreda vilka åtgärder som behövs för att på längre sikt
möjliggöra en total övergång till blyfri bensin. I uppdraget ingåratt lägga fram
ett förslag till tidsplan för en fullständig avveckling av blytillsatser i
motorbensin.

Utskottet har självfallet ingen erinran mot de olika åtgärder på förevarande
område som enligt det nyss anförda vidtagits eller som är föremål för
överväganden. Tvärtom hälsar utskottet med tillfredsställelse att regeringen
ser med allvar på de hälso- och miljöproblem som fordonstrafiken orsakar.
Med hänsyn till tätortstrafikens befarade hälsoeffekter särskilt på barnen och
till den oro allmänheten hyser inför dessa effekter är det viktigt att problemen
uppmärksammas i allt större utsträckning.

När det gäller önskemål om mera långsiktiga åtgärder kan enligt utskottets
mening nu aktuella motioner i viss del anses tillgodosedda genom pågående
utredningsverksamhet, särskilt inom bilavgaskommittén. Arbetet inom
pågående utredningar får emellertid inte leda till att man avstår från sådana
åtgärder som redan nu kan och bör vidtas. Utskottet vill för sin del
understryka det angelägna i att verksamheten inriktas på att utarbeta
konkreta förslag till åtgärder, syftande till en snabb förbättring av luftföroreningssituationen
i de svårast drabbade tätorterna. En effektiv samordning av
de olika insatser som kan ifrågakomma framstår härvid som nödvändig. Mot
angivna bakgrund finnér utskottet starka skäl tala för att regeringen i lämplig
ordning snarast låter utarbeta ett samlat åtgärdsprogram mot bilavgasproblemen.
De synpunkter som framförts i motionen 1990 bör kunna tjäna som
vägledning härvidlag. Den lägesrapport som enligt vad utskottet erfarit inom
kort är att vänta från bilavgaskommittén bör också kunna ge underlag för ett
sådant program.

En fråga som enligt utskottets mening bör ägnas särskild uppmärksamhet
är möjligheten att förbättra efterlevnaden av de krav på motorfordon i
avgasreningshänseende som gäller enligt bilavgaskungörelsen. Utskottet
förutsätter att bl. a. typbesiktningsutredningens verksamhet kan bidra till att

JoU 1978/79:22

undanröja de missförhållanden som enligt vissa undersökningar föreligger i
detta hänseende.

Som nämnts ovan har bilavgaskommittén uppdraget att lägga fram ett
förslag till tidsplan för en fullständig avveckling av blytillsatser i motorbensin.
Utskottet vill med anledning av motionerna 381 och 1990 understryka
vikten av att en tidsplan snarast fastställs för att därigenom påskynda
nödvändiga omläggningar i berörd industri.

Som närmare anges i det följande ansluter sig utskottet till vissa
motionsförslag att statens naturvårdsverk bör bli ansvarig myndighet på
bilavgasområdet. Genom ett beslut i angiven riktning bör förutsättningarna
öka för samordnade och kraftfulla insatser mot bilavgasproblemen även på
myndighetsnivå.

Vad utskottet anfört om behovet av åtgärder mot bilavgasers hälso- och
miljöeffekter m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Härigenom får syftet med samtliga nu behandlade motioner anses tillgodosett.

Organisationsfrågan. I motionen 993 och motionen 1990, yrkandet 3,
framläggs förslag beträffande det primära myndighetsansvaret på bilavgasområdet,
syftande till en effektivare kontroll av att gällande avgasbestämmelser
efterlevs. Motionärerna förordar att trafiksäkerhetsverkets arbetsuppgifter
på nämnda område förs över till naturvårdsverket. Enligt motionen 993
skulle härmed bl. a. en säkrare bedömning kunna ske av hur resurstilldelningen
bör avvägas för att tillgodose olika hälso- och miljövårdskrav.

Utskottet får erinra om att vissa fordon enligt bilavgaskungörelsen
(1972:596) skall vara försedda med anordning för att begränsa föroreningar i
avgaserna. I kungörelsen beskrivs vilka krav anordningen hos olika årsmodeller
måste uppfylla om den skall anses godtagbar och vilket förfarande som
skall ligga till grund för provningsverksamheten. Närmare föreskrifter om de
prov och mätningar som avses meddelas enligt 8 § bilavgaskungörelsen av
statens trafiksäkerhetsverk.

Riksdagen har år 1974 (prop. 1974:162, NU 1974:52) antagit en lag om
riksprovplatser(1974:896), enligt vilken ansvaret förden officiella provningen
för varje objektområde läggs på en enda riksprovplats, utsedd av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Myndighet som ger anvisningar
beträffande de krav som föranleder provningen kallas föreskrivande myndighet.
Denna inger sina föreskrifter och anvisningartill riksprovplatsen som har
att samordna provningsverksamheten.

Regeringen har med verkan fr. o. m. den 1 juli 1978 (SFS 1978:325)
föreskrivit att Aktiebolaget Svensk Bilprovning med vissa undantag skall
vara riksprovplats för motorfordon. Föreskrivande myndighet vid provningsverksamheten
är statens trafiksäkerhetsverk när det gäller trafiksäkerhetsdetaljer
och avgasutrustning.

I en framställning till regeringen den 20 mars 1978 har statens naturvårdsverk
hemställt att verket blir föreskrivande myndighet i fråga om bilavgas -

JoU 1978/79:22

kraven. Som motivering har anförts bl. a. att naturvårdsverket har det
övergripande ansvaret på miljövårdsområdet och att bilavgaskraven föranletts
av miljöskäl och ej trafiksäkerhetsskäl. Naturvårdsverkets framställning
övervägs f. n. i regeringskansliet.

Enligt utskottets mening talar såväl principiella som praktiska skäl för att
naturvårdsverkets ansvarsområde utvidgas på sätt som åsyftas. Naturvårdsverket
är ju som motionärerna framhållit den myndighet som av
statsmakterna anförtrotts det övergripande ansvaret i fråga om vården av den
yttre miljön. Under senare tid har bilavgaserna kommit att anses som ett av
våra allvarligaste miljöproblem. De bestämmelser om avgasrening som
tillkommit har inte föranletts av trafiksäkerhetsskäl utan syftar i första hand
till att motverka de luftvårdsproblem som den moderna fordonstrafiken ger
upphov till. Redan nu angivna omständigheter talar givetvis starkt till förmån
för den ifrågasatta utvidgningen av verkets ansvarsområde. Tilläggas kan att
naturvårdsverkets övergripande ansvar för miljövårdsfrågor bl. a. kommit till
uttryck på några i nu förevarande avseende centrala områden av lagstiftningen.
Enligt miljöskyddslagstiftningen har verket sålunda ansvaret för att
bevaka miljövårdens intressen i frågor som gäller miljöpåverkan, bl. a. i form
av buller, från fasta anläggningar, såsom vägar och trafikanordningar. Frågan
om motorbränsles sammansättning med hänsyn till hälso- och miljöeffekter
handläggs enligt lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor av produktkontrollnämnden,
som i administrativt hänseende är knuten till naturvårdsverket.
För beredning av frågor som produktkontrollnämnden handlägger
har vid naturvårdsverket inrättats en särskild produktkontrollbyrå. Av
betydelse i sammanhanget är också det forsknings- och utvecklingsarbete på
bilavgasområdet som bedrivs vid verkets bilavgaslaboratorium i Studsvik.

Frågan om överförande av här åsyftade arbetsuppgifter på naturvårdsverket
faller i princip inom regeringens kompetensområde. Utskottet anser för
sin del att synnerligen starka skäl talar för att naturvårdsverkets ansvarsområde
utvidgas till att omfatta ifrågavarande arbetsuppgifter. Utskottet
utgår från att regeringen prövar frågan i överensstämmelse med av utskottet
framförda synpunkter och därvid bl. a. beaktar i vad mån ett beslut i angiven
riktning kräver att särskilda resurser tillförs naturvårdsverket.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 993 och motionen 1990 i
denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionerna 1978/79:381, 1978/79:539, 1978/
79:985, 1978/1979:1463 och 1978/79:1990, yrkandena 2 och 4,
anfört om behovet av snara och verkningsfulla åtgärder mot
bilavgasers hälso- och miljöeffekter,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med

JoU 1978/79:22

anledning av motionerna 1978/79:993 och 1978/79:1990,
yrkande 3, anfört om myndighetsansvaret på bilavgasområdet.

Stockholm den 29 mars 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Maj Britt Theorin (s),
Bertil Jonasson (c), Sven Lindberg (s), Åke Wictorsson (s)*, Gunnar Olsson
(s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson (m), Gunnar
Johansson (m)*, Rune Johnsson i Mölndal (c)*, Kerstin Anér (fp), Sven Eric
Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 61855 Stockholm 1979